Statsministerns frågestund

Fru talman! "I Sverige ska du ha rätt att vara precis den du är. Det ska vara tryggt för alla, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder."

Det är viktigt. Det är svenska värderingar, och så här står de uttryckta i den senaste regeringsförklaringen. Men under den senaste veckan har vi ju fått se först att statsministern vägrat ta avstånd från regeringens samröre med extremism och sedan, så sent som i dag, att regeringen inte förstått hur kvinnor kan känna sig kränkta av att inte bli tagna i hand av det enkla skälet att de är just kvinnor.

Min fråga är: Varför har statsministern inte tagit avstånd från regeringens samröre med extremism, varför tar han inte tydligare avstånd från kränkningar och varför försvarar han inte svenska värderingar bättre?

(Applåder)

Fru talman! Om vi hoppar över den moderata retoriken kan vi gå på det som är det viktiga: Regeringen har inget samröre med extremister.

Mehmet Kaplan har avgått som bostadsminister. Han bad att få bli entledigad. Jag delade hans bedömning att det var omdömeslöst att sitta på middag med extremister. Det gjorde han inte som representant för regeringen.

De kontakter som har varit med Millî Görüs är inte bra. Det är inte heller uttalandet om Nazityskland och judar. Men att dra det till att säga att regeringen har samröre med extremister är dålig moderat retorik.

Jag välkomnar däremot en diskussion som vi behöver föra väldigt brett i Sverige om vilka värden, vilka värderingar, som ska prägla Sverige.

Det jag har byggt upp under hela mitt politiska liv och inte minst det som jag som socialdemokrat står för är att vi ska forma ett samhälle som är grundat på demokrati och på människors lika värde och rätt. Jag vill se ett samhälle där fria och jämlika människor lever i solidaritet. Det är själva grunden. Där hämtar jag all min politiska näring, och det är min politiska styråra.

Det är också det som är grunden för regeringens arbete. Det råder inget som helst tvivel om vad regeringen står för eller vad vi vill att Sverige ska präglas av. Det som har skett har varit omdömeslöst. Jag har gett uttryck för det. Det var också därför jag beviljade entledigandet.

(Applåder)

Fru talman! Hur komplicerat kan det vara att svara rakt på en fråga? Hur svårt kan det vara för landets statsminister att ta tydligt avstånd från extremism och kränkningar mot kvinnor och att försvara svenska värder ingar?

Jag tycker att den här kammaren förtjänar ett tydligt svar på den här frågan. Det är faktiskt statsministerns frågestund. Då är det vi som ställer frågorna, men det borde vara statsministern som svarar - rakt och tydligt.

Fru talman! Jag tror att den repliken var inövad. Jag gav väldigt tydligt uttryck för vad som gäller, vilka värderingar som gäller. Det gäller självfallet också att kvinnor och män har samma rättigheter i Sverige.

Jag har sagt att jag står för människors lika värde. För mig är det detsamma - för Anna Kinberg Batra är det möjligtvis inte det, men för mig är det detsamma - som att kvinnor och män ska ha samma möjligheter. Det innebär också att i Sverige hälsar man på varandra; man tar både kvinnor och män i hand.

Kvinnor ska ha samma rätt till arbete och samma rätt till utveckling på arbetsmarknaden. Det är därför som jag med stolthet leder Sveriges första feministiska regering - världens första feministiska regering. Den borde faktiskt också er allians kunna uttala sig om.

(Applåder)

Fru talman! För en vecka sedan kommenterade statsministern den före detta bostadsministerns numera famösa middag med dessa ord: "Som minister har man själv ett ansvar för att agera på ett sådant sätt att det aldrig råder några tvivel om vilka organisationer eller värderingar man företräder. Därför är det djupt beklagligt att Mehmet Kaplan hamnade i det sällskapet och han har förstått att han måste vara mycket noggrannare."

Alldeles nyss sa statsministern i replikskiftet med Anna Kinberg Batra att regeringen inte har några kopplingar till eller något samröre med extremister. Jag önskar att det vore sant, men så är tyvärr inte fallet.

Under en lång rad av år har socialdemokratin haft intim samverkan med den militanta vänstern i Sverige. Så sent som den 6 mars 2016 kunde Expressen avslöja att Socialdemokraterna i Göteborg har format ett samarbete med Kommunistiska Partiet och Revolutionär Kommunistisk Ungdom.

Sedan lång tid tillbaka är Socialdemokraterna medlem i Socialistinternationalen tillsammans med flera av världens mest blodbesudlade diktaturer. Man är också medlem i organisationen Progressive Alliance. I bägge dessa organisationer ingår den palestinska Fatah-rörelsen och MPLA i Angola.

MPLA har under flera decennier gjort sig skyldigt till människorättsbrott i form av tortyr och avrättningar. Enligt Human Rights Watch utövar MPLA än i dag ett systematiskt förtryck med fängslande och övervakning av och våld mot oppositionella politiker och journalister.

Den palestinska Fatah-rörelsen, som statsministern själv bjöd in till S-kongressen 2013 och omfamnade i termer av "kära systerparti" har enligt den tyska tidningen Der Spiegel hållit sig med en partifinansierad tortyrkammare i Gaza. Man har förvägrat palestinierna demokratiska val. Man hyllar och avlönar terrorister. Organisationens väpnade gren har gjort sig skyldig till en rad blodiga terrorattentat mot civila, däribland barn.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsministern hur väl han tycker att han och hans parti lever upp till det egna rådet om att vara noga med vilket sällskap man befinner sig i och agera på ett sådant sätt att det inte råder något tvivel om vilka värderingar man företräder.

Fru talman! Jag utgår från att jag svarar som statsminister, men jag svarar gärna på frågor också om det socialdemokratiska partiet.

Vi har länge drivit en offensiv i Socialistinternationalen, exempelvis för att den ska präglas enbart av det som vi står för och ingenting annat. Fatah ingår där; det är helt rätt. Men Hamas ingår där inte. Hamas är däremot stämplad som en terroriströrelse, med rätta, och med den har vi inget samröre.

Vi står upp, som jag sa nyss, för det som ska gälla för Sverige. Det råder inget tvivel om detta. Jag tycker att det blir lite olyckligt när demagogi blir så viktig för oppositionen att man försöker svartmåla Sveriges regering. Det kommer inte att stärka Sverige.

Det är bra med en granskning av medierna, men att stå här och få nästan ett korsförhör av Sverigedemokraterna känns lite märkligt.

Här har vi ett parti vars företrädare har sprungit runt på Stockholms gator med järnrör och kallat unga kvinnor för horor. Här har vi ett parti vars företrädare ställer sig bredvid gamla Waffen-SS-officerare. Här har vi ett parti vars företrädare säger att medierna i Sverige är ett hot mot nationen. Den företrädaren står här och ska läxa upp mig om demokrati. Det är fullständigt oacceptabelt!

Ni har ett så dåligt record, en så dålig historia, att du, Mattias Karlsson, efter att den här duellen är över, borde sätta dig ned och fundera på hur ni ska ta er vidare.

(Applåder)

Fru talman! Jag är den förste att erkänna att vi sverigedemokrater har begått misstag i vår historia. Jag har också varit den förste att inom partiet plädera för att vi ska dra lärdom av dessa misstag.

Problemet med Socialdemokraterna, Stefan Löfven, är att man inte erkänner att man begår misstag - inte ens här, när du konfronteras med fakta om att ni samarbetar med terrorister och mördare. Ett parti som Stefan Löfven kallar för kära systerparti håller sig med egna tortyrkamrar och har en väpnad organisation, al-Aqsamartyrernas brigader, som går in och mejar ned barn och ungdomar på en bar mitzva-fest i Israel. Dem står du och omfamnar och kallar för kära systerparti!

Vi har gjort misstag, men vi har aldrig samarbetat med terrorister, mördare och torterare. Det gör ni fortfarande, än i dag. Ska man kunna lära sig av sina misstag måste man först erkänna dem.

Jag vill fråga statsministern: När du omfamnade Fatah och kallade dem för kära systerparti, visste du då att de ägnade sig åt våld och terrorism, eller tycker du bara att det inte är viktigt att undersöka om de partier som ni samarbetar med ägnar sig åt våld och mord?

Fru talman! Jag tar det en gång till. Vi står upp för demokratin. Vi tar avstånd från terrorism. Jag tar avstånd från terrorattacker - naturligtvis också de som sker i Israel. Det råder ingen som helst tvekan om detta.

Är det några som genom hela den moderna historien har stått upp för demokratin och människors lika värde är det arbetarrörelsen. Det går inte att förneka. Det är vi som står upp för detta. Att då anklaga oss för att ha samröre med terrorister och mördare är något som jag tror att Mattias Karlsson kommer att få äta upp lite senare.

Jag vill påminna om Sverigedemokraternas historia. Ni har aldrig lärt er. Händelse efter händelse tydliggör var ni har era rötter. Ni har era rötter i nazismen och fascismen. Det kommer ni inte ifrån, dessvärre.

(Applåder)

Fru talman och statsministern! Det har sagts många gånger, men det är sant att klimatfrågan är vår tids stora utmaning. Om vi inte ändrar vårt sätt att leva förstör vi betingelserna för liv på den här planeten. Väldigt mycket tyder på att vi har mindre tid än vi trodde. Det är bråttom att minska utsläppen.

På ett plan är klimatfrågan ohyggligt komplicerad och kräver omfattande åtgärder. På ett annat plan är det ganska enkelt. I grunden handlar det om att den olja och det kol som finns i marken inte kan tas upp och förbrännas. Om vi tar upp de reserver vi känner till vet vi att vi förstör jordens klimat och att det inte kommer att hålla.

Just nu ligger ett sådant ärende på regeringens bord. Det handlar om kolfyndigheter motsvarande 24 år av svenska utsläpp av växthusgaser. Det är det i särklass största beslut i någon klimatfråga som den här regeringen kommer att ta. Det handlar om Vattenfalls innehav av tyskt brunkol och vad som ska ske med det. Vattenfall föreslår en försäljning till det tjeckiska företaget EPH. EPH har inget positivt miljörykte alls, tvärtom. Deras affärsidé är att gräva upp så mycket kol som möjligt, elda upp så mycket kol som möjligt och streta mot nedläggningen av kolgruvorna. De tror på en renässans för kolkraften. De spekulerar i att förstöra jordens klimat.

Detta vore ett förödande misstag. Det skulle också prägla hela bilden av regeringen Stefan Löfven i klimatfrågan. Du har sagt att Vattenfall inte skulle få öppna nya gruvor, vilket man har rätt att göra. Men EPH säger att man inte bara ska gräva ut de gruvor som finns utan också använda optionen att öppna nya gruvor, som Vattenfall har rätt till, med nya utsläpp i Tyskland. Stämmer verkligen detta, Stefan Löfven? Kan ni gå med på en sådan affär?

Fru talman! Ja, klimatfrågan är en helt grundläggande fråga för framtiden, inte minst för våra barn och barnbarn. Det är därför som vi tar tag i klimatarbetet. Det måste hanteras strukturerat, systematiserat och med målsättningar om vad vi ska nå.

Vi ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Det är en mycket tuff målsättning för den här regeringen, och jag tar mig an den uppgiften med stolthet och beslutsamhet.

Vad gäller Vattenfall vill jag framhålla att det företaget har ett uppdrag från den här kammaren. Det är att verka under marknadsmässiga villkor. Vattenfall har en styrelse och en ledning som har till uppgift att leda företaget. När regeringen tillträdde var vi tydliga gentemot Vattenfall: Vi vill höja klimatambitionen för Vattenfall för att öka andelen fossilfri energiproduktion. Men det är styrelsen och ledningen som måste ta sig an den uppgiften.

När vi tillträdde fick vi ett Vattenfall som ägde dessa brunkolsegendomar. Nu har Vattenfalls styrelse och ledning fått ett bud från ett företag. Vi kommer att göra en mycket noggrann prövning av det budet. Vi tänker inte göra som den borgerliga regeringen och bara ringa några samtal och sedan är det klart - så gjorde man med Nuon, och så förlorade Sverige troligen 90 miljarder kronor. Vi tänker göra en mycket noggrann genomgång av budet, för det är vi skyldiga att göra enligt ägarsamordningen. Det är så vi hanterar det. När vi har gjort det kommer vi att återkomma med besked om hur regeringen ser på affären.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret! Det var ett svar, men ändå inte, för den stora frågan hänger i luften: Kommer ni över huvud taget att tänka på klimatet när ni går igenom budet, eller är det en kall kalkyl över hur många miljarder man skickar hit och dit? Det är en helt avgörande fråga.

Om man tänker på klimatet är det inte möjligt att sälja till ett företag som helt saknar miljöambitioner, har kopplingar till skatteparadis och fiffel av olika slag och uttryckligen säger att man vill öppna nya gruvor.

Frågan kvarstår: Kan vi sälja till ett företag som använder optionen att öppna nya gruvor? Är inte det att med öppna ögon säga att vi bränner av flera år av Sveriges utsläpp? Man kan reparera hur många kylskåp eller cyklar man vill med olika subventioner - det väger ganska lätt i sammanhanget. Man gör fel i det stora men rätt i det lilla.

Min fråga kvarstår: Hur är det med möjligheten att öppna nya gruvor, och hur är det när ni granskar affären - kommer ni att låta klimatet spela en roll? Det är först när klimatet får vara viktigare än vinsten som vi verkligen har kommit någonstans.

Fru talman! Precis som jag säger går vi igenom budet nu. Det ska analyseras noga. Näringsministern har sagt att det kan komma att ta två månader, för vi tänker göra detta riktigt noggrant.

Inte ens Vänsterpartiet kommer ifrån att Vattenfall har fått ett uppdrag av kammaren. Det säger att Vattenfall ska agera på affärsmässiga villkor. Det innebär rimligen att styrelsen och ledningen har till uppgift att se till att göra också det bästa ekonomiskt möjliga för Vattenfall. Det ingår i uppgiften. Det ska vara bästa möjliga ur såväl ekonomisk synpunkt som klimatsynpunkt.

Västerpartiet kan heller inte komma ifrån att brunkolsfyndigheterna ligger i Tyskland. Det har sina speciella förutsättningar. Det tror jag att också Jonas Sjöstedt förstår. Nu gör vi bedömningen och genomlysningen. Sedan ska vi återkomma med besked.

Fru talman! Vi är nog några som har noterat att såväl statsministern som finansministern och övriga regeringen under den senaste tiden har varit jätteglada och sagt att jobben kommer och att det går jättebra för Sverige. Egentligen borde statsministern skicka tackbrev till Alliansen, för det beror på nio år av allianspolitik att jobben kommer. Nu ler statsministern.

Man kan titta framåt och se vad Ekonomistyrningsverket säger. Vad händer nu när Socialdemokraternas och Miljöpartiets politik blir verklighet? Prognoserna säger att arbetskraftsutbudet kommer att minska, det vill säga att färre kommer att söka jobb de närmaste åren. Sysselsättningsgraden kommer att minska, det vill säga att färre kommer att jobba de närmaste åren. Och arbetslösheten kommer att öka, det vill säga att färre kommer att ha ett jobb att gå till.

I valrörelsen och ganska länge talade statsministern noggrant om sitt arbetslöshetsmål: Sverige skulle ha den lägsta arbetslösheten i Europa. Jag noterar: Det är ingen från regeringen som talar om det längre. Jag förstår det när jag ser prognoserna framåt.

Den riktigt stora utmaningen handlar om alla dem som har sökt sig till Sverige just nu, som har en lägre utbildning och som vill få det första jobbet och bidra till det svenska samhället. Här har regeringen väldigt lite att komma med.

Från Liberalernas sida har vi lyft fram frågan om startjobb. Det handlar om att se till att unga och de som kommer hit kan få börja med en något lägre lön för att få det första jobbet och slippa hamna i ett bidragsberoende. Svaret på det från statsministern när det debatterades i kammaren var inte egna förslag, utan det var att skälla på våra förslag.

Då förklarade statsministern följande för kammaren: Det finns mycket tydlig forskning på att lägre ingångslöner leder till lägre löner för den sista fjärdedelen på arbetsmarknaden.

Stämmer det? Ordföranden i Finanspolitiska rådet, John Hassler, kommenterade det påståendet. Han har en rätt bra syn på forskning. Han sa att den som påstår det pratar strunt.

Min konkreta fråga till statsministern är: På vilket sätt har John Hassler fel?

Fru talman! Det finns amerikansk forskning som är väldigt tydlig på den punkten. Det är den jag lutar mig mot.

Nu säger Erik Ullenhag att regeringen är så glad för att arbetslösheten går ned och sysselsättningen går upp. Är inte Erik Ullenhag också det? Är inte Liberalerna glada när det går bra för Sverige? Det borde man faktiskt vara.

Sedan säger man: Det är ingen i regeringen som pratar om EU:s lägsta arbetslöshet. Men den ekonomisk-politiske talespersonen för Liberalerna måste rimligen ha läst igenom budgetmotionen och vårändringsbudgeten. Där står det mycket tydligt att vi står fast vid precis det målet, för vi har gett oss sjutton på att vi ska knäcka arbetslösheten.

Det enda jag hör i kammaren från oppositionens sida är att det är så problematiskt att ha ett mål. Man måste ha ett mål. Man måste vara fokuserad.

Då sägs det att prognoserna visar att det här inte går. Då förstår jag varför det gick så dåligt för den borgerliga regeringen. Kan Erik Ullenhag åtminstone erkänna att vi, när ni frånträdde regeringsmakten hösten 2014, hade en högre arbetslöshet än när ni tillträdde? Det var ert stora misslyckande vid sidan av skolresultaten och det andra som ni misslyckades med.

Nu sjunker arbetslösheten. Nu ökar sysselsättningen. Och, ja, vi ser vad prognoserna säger. Men en socialdemokratisk regering nöjer sig inte med att väcka en motion, en budgetmotion, och tro att det har löst sig för hela mandatperioden.

Var det så ni agerade under regeringsperioden förstår jag varför ni misslyckades. Vi skriver väldigt tydligt i budgetmotionen att vi kommer att fortsätta att lägga fram förslag, för vi ska knäcka arbetslösheten. Det finns ingen naturlag som säger att det är Tyskland som ska ha EU:s lägsta arbetslöshet. Vi ska se till att Sverige har det.

Jag hoppas att ni tycker att det är bra att vi har höga ambitioner.

(Applåder)

Fru talman! Vad intressant att statsministern nämnde Tyskland! I dag skriver ett antal ledande arbetsmarknadsforskare på Dagens Nyheters debattsida. Lär av Tyskland, och se till att vi får ned arbetslösheten och får in dem som flyr till vårt land i jobb! Vad är rubriken? Den är: Ökad lönespridning sänkte den tyska arbetslösheten. Sedan är det en lång drapa som handlar om att det är rätt med den typ av startjobb som Liberalerna föreslår.

Lär nu av Tyskland, Stefan Löfven! Har de fel här? Alldeles nyss sa du att du skulle titta på Tyskland. Ja, Stefan Löfven, jag är glad. Jag är glad när det går bra för Sverige. Men det vore väl klädsamt ifall statsministern någon gång kunde peka på att det var nio år av alliansbudgetar. Sedan var det ett par veckor med socialdemokratisk politik. Och sedan dess har statsministern och andra försökt förklara för svenska folket att allt nu går åt rätt håll tack vare ett par veckor av socialdemokratisk politik.

Jag upprepar min fråga, Stefan Löfven: På vilka punkter har John Hassler fel?

Fru talman! Jag upprepar mitt föregående svar. Det finns amerikansk forskning som är tydlig på den här punkten. Och det är inte så svårt att förstå, för det går inte att isolera en del av arbetsmarknaden och säga: Precis här och nu ska vi sänka lönerna, och det kommer inte att påverka någon annan.

Är det någon som tror det? Tror Erik Ullenhag på marknadsekonomi? Du borde göra det som liberal. Då förstår man att om ett företag ser att andra kan anställa till betydligt lägre löner vill det företaget också göra det. För då minskar man kostnaderna.

Nu har Liberalerna bestämt sig för att de ska gå in och sänka lönerna. Jag säger bara: Bevara Sverige från detta! När det gäller att vi ska gå in från politiskt håll och sänka lönerna, som Liberalerna vill, säger jag: Erik Ullenhag! Avstå från det! Utsätt inte Sverige för det!

Avslutningsvis: När det gäller det tyskarna har gjort är det också visat att de har färre arbetade timmar i landet. Det är ingen bra utveckling om man vill se till att säkra välfärden.

(Applåder)

Fru talman! Värderingar har varit uppe i den här debatten i tidigare inlägg. Radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism och islamism är i dag en stor utmaning, en utmaning där våra värderingar sätts på prov.

Det finns skolor och bostadsområden i Sverige där IS-propaganda får spridas fritt och skolgårdar där en 14-åring kan bli ställd mot väggen med frågan: Är det sant att du inte stöder IS?

Det talas om begreppet jihadi cool. Det är stöd till IS. Man snackar om det i kompiskretsen. Det är det coola. Det är inne. Det är också en del av en väldigt väl genomförd, för att använda det ordet, propaganda från IS. Den är väl genomtänkt och riktad mot unga.

I de här miljöerna kan terrorister rekrytera unga killar och tjejer, vilket är oerhört allvarligt. Den svenska skolan kan inte vara tyst. Vi kan inte vara tysta när vi ser hur IS-propaganda sprids. Vi måste se till att ge kunskap som blir till motargument som tränger tillbaka extremismen.

Jag tror, fru talman, att det finns många som kan ha svårt att relatera till begrepp som salafism, kalifat, islamism, sharia och jihadism. Vi måste öka kunskapen om den här totalitära ideologin om vi ska lyckas bekämpa den. Därför föreslår Kristdemokraterna att man ska ge Forum för levande historia ett utökat uppdrag att vid sidan av att informera om nazismens, Förintelsens och kommunismens brott mot mänskligheten också informera om den våldsbejakande islamismen.

Hur ser statsministern på det förslaget? Det handlar om att informera om islamismen och att ge Forum för levande historia det här uppdraget för att kunna öka kunskapen och tränga tillbaka den våldsbejakande islamismen.

Fru talman! Jag uppskattar verkligen att den fråga som Andreas Carlson tar upp kommer upp. Jag uppskattar att den förra regeringen tillsatte den nationella samordnaren Mona Sahlin, att vi har fortsatt det arbetet och att vi är överens om det. För det handlar om ett grundläggande renhållningsarbete i vårt svenska samhälle. Jag välkomnar verkligen den diskussionen.

Mona Sahlin har nu jobbat strukturerat ett tag med exempelvis att alla kommuner ska ha planer, förbereda sig och förebygga så långt det någonsin är möjligt, så att vi höjer kunskapen i skolor men också i socialtjänst och bland polisen. Det handlar om att vi ser varningstecknen och om att det finns hjälp och stöd för de föräldrar, eller någon bekant, som ser: Här kanske det håller på att gå i fel riktning.

Det arbetet ska fortsätta så att vi har ett koordinerat arbete på nationell nivå, och vi ska ha det på lokal nivå ute i kommunerna.

Jag ska erkänna att jag är lite osäker på huruvida vi har lagt fram ett förslag i den riktning som Andreas Carlson tar upp. Jag kan inte ta ställning till det detaljerade förslaget här - det tror jag att Andreas Carlson förstår. Men det är ingen tvekan om att vi måste öka våra ansträngningar också på nationell nivå för att se till att öka kunskapen om extremism och terrorism och förebygga det så gott vi någonsin kan och helst utrota det, för det är ingenting som vi vill se i det svenska samhället.

Jag får nog återkomma i fråga om det detaljerade förslaget. Men ambitionen, inriktningen, tycker jag är helt riktig.

(Applåder)

Fru talman! Jag välkomnar statsministerns svar. Vi ser också det arbete som den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har gjort och gör. Men vi tror att vi behöver lägga in fler växlar i det arbetet för att tränga tillbaka den våldsbejakande extremismen och den våldsbejakande islamismen.

Det behövs avhopparverksamhet, anhörigstöd och samarbete med muslimska församlingar. Det arbete som de kan bidra med är givetvis oerhört viktigt. Vi ska undvika en situation där troende muslimer misstänkliggörs och där vi får en alltmer polariserad och politiserad debatt. Men det krävs också konkreta handlingsplaner för att motverka radikalisering i varje kommun.

Mona Sahlin presenterade i veckan uppgifter om att det här finns på plats i enbart 7 procent av kommunerna. Arbetet går för långsamt. Det måste bli ett större krav på att kommunerna tar sitt ansvar, och jag undrar hur statsministern vill tillse att det arbetet fortsätter.

Fru talman! Vi behöver lägga in fler växlar. Vi är helt överens om det.

Det finns en nationell strategi mot terrorism. Där innefattas också det förebyggande arbetet. Som jag sa delar jag Andreas Carlsons uppfattning: Det handlar om kunskap. Det handlar om stöd, kontakter och inte minst handlingsplaner.

Det är helt uppenbart av det som Mona Sahlin redovisar att vi inte har kommit tillräckligt långt. Mona Sahlins tvååriga förordnande som nationell samordnare avslutas snart, och diskussionen om hur det arbetet ska tas vidare är i full gång.

Det ena är det nationella och inte minst det lokala, det vill säga att se till att alla kommuner har planer för detta. Men det finns ett annat perspektiv på det också, och det är det internationella. Vad kan vi göra mer, exempelvis inom ramen för EU, för att hjälpas åt att se till att verkligen strypa alla former av extremism och terrorism?

Fru talman! Entreprenörskap och företagande bygger Sverige starkt, och fler och fler företag agerar globalt från den sekund som de föds. Ledord är företag med skalbarhet som är kunskapsintensiva och med innovationskraft, och det finns företag på dessa områden som i dag är flaggskepp i Sverige.

Spotify är ett exempel. Detta innovativa tillväxtföretag säger att politiska reformer behövs, att de behövs nu och att de annars kommer att tvingas lämna Sverige, vilket är alarmerande.

En viktig pusselbit, förutom kraftfulla reformer för fler bostäder och att åstadkomma en bättre beskattning av personaloptioner, handlar om digital kompetens i skolan. Skolan ska rusta eleverna för framtidens arbetsmarknad. Den digitala kompetensen blir allt viktigare. Eleverna måste få med sig programmering, entreprenörskap och innovation.

Lägger vi inte fokus där kommer morgondagens unga inte att kunna jobba i de företag som hör framtiden till, och jag vill därför fråga statsministern: Vilka konkreta reformer vill regeringen genomföra för att öka den digitala kompetensen i skolan?

Fru talman! Entreprenörskapet är helt avgörande, och programmering kommer att vara helt avgörande. Här har vi en stor uppgift framför oss för att se till att programmering finns i skolan och kommer alla till del, för det här kommer att vara en oerhört viktig framtida kompetens.

Skolverket håller i sin nationella it-strategi för skolan på att utveckla just hur programmering ska komma in i utbildningen på bästa möjliga sätt. Jag ser fram emot den utvecklingen; den kommer att vara helt avgörande.

Det som dock var lite sorgligt var den förra regeringens period när dåvarande utbildningsministern Jan Björklund motsatte sig den här typen av utveckling i skolan. Vi blev stillastående ett antal år. Det är synd. Men nu ska vi ta oss an det här, och jag gör det gärna tillsammans med Centerpartiet.

Detta är det som Spotify pekar på som ett av problemen. Det andra de pekar på är bostäder. Spotify säger att vi måste ha fler bostäder, och det är därför det är så viktigt att vi klarar även detta åtagande.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret! Regeringen har ju som mål att Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet 2020. Det är många som tror att detta kommer att bli svårt att nå, och då kan man konstatera att regeringen måste vässa sin politik på ett antal olika områden, inte minst när det gäller utbildningspolitiken.

Det duger inte att företag som skapar jobb i Sverige tvingas lämna landet för att politiken inte mäktar med de förändringar som behövs. Jag vill därför fråga statsministern om han är beredd att öka tiden för it i skolan, när man, som jag förstår att statsministern också säger, ska införa programmering som ett kreativt ämne i den svenska skolan.

Fru talman! Jag kan inte stå här och säga hur många timmar it eller programmering man ska ha i skolan. Det sköts av ansvarigt statsråd. Vad jag säger är att vi ska ha in programmering på ett naturligt sätt i skolan, för det kommer att vara en viktig framtida kompetens.

Att utbildningspolitiken skulle ha blivit sämre stämmer inte. Det var under er regeringsperiod som skolresultaten sjönk så dramatiskt. Vi håller på att arbeta bort det nu. Vi måste vända det. Sverige ska höja sin kunskapsnivå, inte sänka den.

(Applåder)

Fru talman! Att alla betalar sina skatter är en viktig del av den svenska modellen. Det globala skattefusk som har avslöjats i Panamadokumenten och andra offentliggöranden har upprört väldigt många människor, inte bara i vårt land utan runt om i världen.

Det faktum att de som har högst inkomster och förmögenheter så ofta och uppenbart går runt lagar och moral för sin egen vinnings skull är ett hot mot samhällssolidariteten.

I den senaste ordentliga uppskattningen av skattefelet i Sverige uppskattades det till 133 miljarder. På europeisk nivå pratar man om 1 000 miljarder.

Min fråga till statsministern är naturligtvis: Vad gör regeringen mot skattefusk och skatteundandragande? Vad planerar regeringen för ytterligare åtgärder?

Fru talman! Det är korrekt att den svenska modellen bygger på att om man har en inkomst så betalar man skatt, lite olika beroende på vad man tjänar. Man ska göra rätt för sig.

Det finns få saker som urholkar skattemoralen så kraftigt som att några inte gör sin del, och det är därför som jag förvånas över att Moderaterna visar en sådan fullständig nonchalans över att högt uppsatta moderater de senaste veckorna har varit indragna i historier om skatteplanering och skattefusk. Det vore rimligt att från den sidan få höra en väldigt tydlig markering.

Från regeringens sida gör vi mycket konkreta insatser. Vi har gett oss på transportbranschen för att den ska fungera bättre, och det gäller även byggbranschen. Vad vi gör nu är att införa personalliggare också på bilverkstäder, partihandel med livsmedel och inom skönhetsvård, allt naturligtvis för att stävja svartjobb.

Vi bedriver också ett mycket aktivt internationellt arbete för att få till fler avtal för informationsutbyte.

Fru talman! Regeringen har satt upp ambitionen att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. En omställning av transportsektorn för att bryta fossilberoendet och minska utsläppen är såväl nödvändig som möjlig.

I takt med att utsläppen av klimatgaser minskar i andra sektorer blir utvecklingen inom transportsektorn alltmer avgörande för våra möjligheter att hantera klimatutmaningen. En tredjedel av de nationella utsläppen av växthusgaser kommer i dag från transporter. 80 procent av bränslet är fortfarande fossilt.

Det sker nu en snabb teknikutveckling, och marknaden för fossilfria alternativ växer. Här har Sverige både miljömässiga och ekonomiska fördelar av att ligga i framkant.

Därför vill jag fråga statsministern hur vägen till en fossilfri transportsektor i Sverige ser ut.

Fru talman! Jag delar uppfattningen att detta är en mycket viktig fråga för regeringen. Vi har sagt att vi ska bli ett av världens absolut första fossilfria välfärdsländer. Vi vet då att det är oerhört betydelsefullt att vi lyckas just inom transportsektorn, eftersom det visar sig att ungefär en tredjedel av klimatutsläppen kommer därifrån. Vi vet att ungefär 80 procent av fordonsbränslena är fossila, så där har vi ett väldigt tydligt ackord.

Det är därför vi vill åstadkomma den här förändringen genom några strategiska inriktningar. Det ena är att ha mycket energieffektivare resor och transporter. Det andra är att jobba med förnybara energislag. Det tredje är att gå direkt på elektrifiering, som är det absolut renaste.

Några insatser som vi har gjort är att öka anslaget till järnvägsunderhållet för att se till att vi får fler transporter på järnväg i stället för på väg. Vi har nya medel till fordonspremien. Vi inför i år en elbusspremie som är ytterligare ett steg på väg.

Det är några konkreta reformer för att uppnå detta.

Fru talman! På läktaren i dag sitter Paula, 14 år, från Västerås. I november när hon fyller 15 har hon för avsikt att ta jägarexamen och tillsammans med sin far och kanske också sin storebror, om han har tur, åka ut och jaga.

Hon får inte köpa egna vapen för jakt förrän hon är 18 år, och det är nog i alla delar rätt och riktigt. Men hon har uppmärksammat den debatt som nu pågår framför allt inom Europeiska unionen om förändrade vapenlagar. Hon undrar om statsministern kommer att verka för och tror att det är möjligt att det kommer att gå att köpa halvautomatiska hagelvapen för jaktändamål även i Sverige när hon fyller 18 år.

Fru talman! Arbetet pågår med att se hur det direktivet ska implementeras i vår egen vapenlagstiftning.

Att det blir rätt bestämmelser i EU är grundläggande. Det lät ett tag som om halvautomatiska vapen skulle förbjudas. Men med den svenska regeringens arbete och andras arbete bedömer jag att så inte är fallet utan att det är fråga om de helautomatiska vapnen. Sedan kan det finnas andra vapen som möjligtvis är i gråzonen eller vapen som går att göra om som vi måste se upp med.

Det finns vapen som vi absolut inte vill ha. De har också använts vid mycket grova terrorbrott. Men det råder inget tvivel om att svenska jägare ska kunna fortsätta sin verksamhet. Jag ser goda förutsättningar för att vi ska komma fram till ett resultat också på EU-nivå som gör att jägarna kan fortsätta att jaga. Jag tycker att Paula ska se framtiden an med tillförsikt.

Fru talman! Det har varit en händelserik vecka, och min fråga tar avstamp i den presskonferens som avhölls med anledning av den tidigare bostadsministerns avgång.

I samband med denna presskonferens ställdes ett antal frågor rörande den granskning som föregick statsråds tillsättande. Statsministern svarade att man har gjort en grundlig granskning i form av ett batteri av frågor som de tilltänkta statsråden själva har fått svara på. Statsministern tillstår också att det kanske inte alltid är så att allt kommer fram.

Anser statsministern att det fortfarande är ett lämpligt uttryck att kalla något för en grundlig granskning när fakta som enkelt kan hittas med en googling inte framkommer? Eller erkänner han sin tidigare inkompetens? Vad avser man i så fall att ändra i framtida granskningsprocesser inför tillsättandet av nya statsråd?

Fru talman! Vid bildande av en regering måste man noggrant gå igenom förutsättningarna för dem som kan vara påtänkta som statsråd. Den granskningen bygger på två saker. Den ena är frågor om fakta som måste ställas, men den andra bygger också på att den person som svarar på frågorna ger uttryck för allt som det möjligtvis finns att ge uttryck för.

Vi har gjort en noggrann granskning. Jag står för det. Det tog sin tid, och det var väl använd tid. Jag tror dessvärre inte att någon kommer att komma i ett läge där precis alla situationer och alla eventualiteter har täckts. Dessvärre tror jag att det kommer att vara så.

Icke desto mindre måste man vara så noggrann som man kan vara för att detta inte ska uppstå. Vi har gjort det jobbet. Nu har vi en situation där ett statsråd har entledigats.

Fru talman! Spotify skrev nyligen ett öppet brev där man pekade på att det är mycket svårt att bygga ett riktigt stort bolag från Sverige. Man överväger därmed att flytta och expandera i andra länder i stället.

En sak som Spotify pekar på är personaloptioner, det vill säga möjligheten att göra medarbetarna till delägare. Det förslag som har kommit i en utredning begränsar antalet branscher och även storleken på bolaget.

Jag tror att det är ett feltänk. Digitaliseringen skapar startups i alla branscher, och den behövs i alla bolag oavsett storlek.

Jag tror att det finns en chans att bygga vår tids Ericsson och Volvo, men de kanske kommer att heta Spotify, Izettle eller Klarna. Vi har bara den chansen om vi lyssnar på varningssignalerna. Är statsministern beredd att göra det? Tänker statsministern backa Spotify?

Fru talman! Spotify tog upp ett antal frågor, förutom den som redan har diskuterats om it-strategi och programmering, och tog bland annat upp den viktiga frågan om bostäder.

Det är därför vi svarar mot den efterfrågan. Vi ökar bostadsbyggandet rejält. Vi måste öka det ännu mer. Här har vi ett stort åtagande, för folk måste kunna flytta dit jobben finns.

Därför är det tragiskt att under den förra mandatperioden minskades exempelvis byggandet av hyresrätter i den här staden där Spotify verkar. Minskningen var 20 000. Tack och lov har den nya ledningen i staden bestämt sig för att låta bygga ytterligare 20 000 hyresrätter. Då blir det lättare för Spotify.

Utredningen om personaloptioner tillsattes av den förra regeringen med direktiv av den förra regeringen. Nu har utredningen levererat förslag enligt de direktiven. Nu har vi att välja på att endera leverera de förslagen, ta dem vidare och påbörja jobbet, eller att börja om helt på nytt med en helt ny utredning.

Vi håller på att bereda frågan nu, men man måste vara medveten om vilka alternativen är.

Fru talman! Försäljningen av Vattenfalls brunkol är den största klimatfrågan som regeringen har att hantera. I det tidigare svaret till Jonas Sjöstedt sa statsministern att det ska bli en bra affär rent ekonomiskt, men det ska också bli den bästa affären ur klimatsynpunkt.

Är de två dimensionerna som ligger till grund för regeringens beslut om eventuell försäljning ekonomi och klimatansvar?

Om det skulle visa sig, Stefan Löfven, att dessa tjeckiska miljardärer som vill köpa Vattenfalls tillgångar är helt hänsynslösa skattefifflare, baserade i skatteparadis, figurerar i Panamapapperen och har noll miljöansvar, skulle det påverka regeringens bedömning i affären?

Fru talman! Jag tror att jag sa att Vattenfall styrs av dels kammarens tydliga uppdrag om att agera affärsmässigt, dels att som företag agera så miljövänligt som möjligt. Det redovisar man nu att man ska gå vidare med.

Om affären ska bli av håller på att utvärderas. Det finns ett prospekt för detta, och det måste utvärderas. Då ska inte jag stå här i talarstolen och säga det ena eller det andra innan den utvärderingen har gjorts.

Vi kommer att ta god tid på oss. Vi tänker inte göra om den förra regeringens misstag en gång till och slarva oss igenom en affär och sedan stå där med en dyr nota, utan vi tänker göra detta så noggrant som det någonsin går. Därför kommer det att ta ett par månader. Det får bli mitt svar.

Fru talman! Regeringen har uttalat att man vill förbättra möjligheterna för människor att bo och verka på landsbygden. Vi vet att en väl utbyggd bredbandsinfrastruktur är viktig för att göra det möjligt att driva företag och därmed göra det möjligt för människor att bo och verka på landsbygden.

I landsbygdsprogrammet satsar regeringen 3,25 miljarder på bredband fram till 2020 och dessutom 1,4 miljarder i de regionala fonderna. Det vi nu ser är att de ansökningar som har kommit in vida överstiger de totalt lite över 4 miljarderna kronor. Likadant är det i Kronobergs län som i resten av landet.

Hur ser statsministern på detta långsiktigt, och vad kan göras?

Fru talman! Det är riktigt som Monica Haider säger att regeringen har avsatt 3,25 miljarder. Det är en fördubbling sedan tidigare. Det är en rejäl ökning, och det är oerhört viktigt.

Precis som Monica Haider påpekar har det kommit in många ansökningar, vilket är roligt. Det är positivt.

Vi får nu se till att Jordbruksverket får behandla klart de ansökningarna. Sedan får vi se om det behöver göras mer. Jag kan inte utlova det här, men vi ska naturligtvis följa detta så noggrant som vi ska göra för att se om allt går åt. Efter det får vi ta ställning till vad som behöver göras.

Bredband är oerhört viktigt. Vi har också gjort andra saker för att underlätta bredbandsutbyggnad, bland annat det som är ortssammanbindande. Det handlar om ett antal stora investeringar, inte minst uppe i norr. Vi har också lagt fram en proposition om billigare och effektivare byggande och grävande.

Fru talman! Den här regeringen kallar sig feministisk. Orden är många och vackra. Man använder begrepp som jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering.

Men det är en sak att påstå att man har vissa värderingar och en helt annan att leva upp till dem. I realiteten finns svenska myndigheter som har lagt sig platt för beteenden som ligger mycket långt från principen om alla människors lika värde.

Vi har en regering som tror att börsbolagens styrelser är vårt största jämställdhetsproblem, samtidigt som det finns statsråd som inte ens ser problemet med att människor vägrar att ta kvinnor i hand.

Vågar statsministern ta itu med de verkliga jämställdhetsproblemen? Vågar regeringen agera mot myndigheter som accepterar värderingar som utgår från att alla människor faktiskt inte är lika värda bara för att dessa värderingar är kulturellt eller religiöst motiverade?

(Applåder)

Fru talman! Jag leder världens första feministiska regering, och jag är jättestolt över det. Det innebär bland annat att vi inte lägger fram någon budget förrän vi faktiskt har gått igenom den från jämställdhetssynpunkt. Vi anger för myndigheterna att de också måste leva upp till jämställdhetskrav och visa hur de gör. Detta har vi breddat. Jag tror att det är 40-50 myndigheter som nu omfattas av detta krav. Vi tar detta vidare.

Jag tycker att det är viktigt att börsbolagen också skärper sig på denna punkt, därför att börsbolagen är en del av vårt samhälle.

Sedan kan man fråga varför Moderaterna var så pigga på att behålla ett vårdnadsbidrag som alla visste var till för att kvinnor skulle vara hemma och borta från arbetsmarknaden, varför Moderaterna inte tycker att lönekartläggning på fler företag är viktigt och varför Moderaterna vill skära i välfärden som är så otroligt viktig ur jämställdhetssynpunkt.

Fru talman! Angående det som statsministern tidigare sa till Mattias Karlsson vill jag påminna om att den enda högt uppsatta politiker som mig veterligen har dömts för att i berusat tillstånd ha misshandlat invandrare och skrikit rasistiska glåpord är den före detta SSU-ordföranden Anna Sjödin.

Jag kan efter Paula Bielers fråga till statsministern konstatera att regeringen inte ens googlar tilltänkta statsråd och inte ens funderar på att göra det i framtiden, vilket för mig är skrämmande. Men det var inte detta som min fråga gällde.

Fru talman! Med tanke på cirkus Miljöpartiet och det uppenbart bristande omdömet hos Miljöpartiets ledning är min fråga: Har statsministern fullt förtroende för samtliga statsråd, inklusive de miljöpartistiska statsråden Gustav Fridolin och Åsa Romson? Det är en mycket enkel fråga, och den måste en statsminister kunna svara på.

Fru talman! Svaret är ja.

(Applåder)

Fru talman! Död åt de armeniska hundarna, och låt blodet forsa! Det var de ord som uttalades på Sergels torg för några veckor sedan av Turkiska riksförbundets företrädare. Det är ett förbund som Mehmet Kaplan, som också vägrar erkänna det armeniska folkmordet, har haft väldigt mycket umgänge med.

Fru talman! För två år sedan stod jag och Stefan Löfven på Assyriska riksförbundets nyårsfirande och talade. Då sa Stefan Löfven: Om ni svensk-assyrier röstar på mig och jag blir statsminister lovar jag er att jag kommer att erkänna det armeniska folkmordet, även kallat seyfo.

Nu när ni har kommit till makten har ni grävt ned frågan i rapporter. Ni väljer i stället att vara den turkiska statens knähund. Ni vill hellre komma in i säkerhetsrådet än att stå upp för mänskligheten.

Min fråga är: Kommer ni att erkänna detta och ta beslut i frågan innan valet till säkerhetsrådet kommer att ske?

Fru talman! När det gäller den sista frågan kan jag inte här berätta när olika beslut ska tas. Alla beslut ska beredas, och alla beslut bereds i den ordning som de ska beredas.

Vi vill in i säkerhetsrådet för att stå upp för de mänskliga rättigheterna. Säkerhetsrådet är ett mycket viktigt organ i FN-arbetet, och det är det enda organ där det fattas bindande beslut. Då är det rimligt att Sverige är med där, tycker vi. Sverige är nämligen den sjätte eller sjunde största bidragsgivaren i FN-systemet. Därför är denna kampanj oerhört viktig.

Det är inte på något sätt så att Sveriges regering tummar på sin utrikespolitik för att komma in i säkerhetsrådet. Vi förstärker utrikespolitiken därför att vi vill in i säkerhetsrådet. Sverige har en position där ute i världen som vi ska vara mycket stolta över och ta vidare.

Fru talman! Ungdomsarbetslösheten har glädjande nog minskat, men det finns fortfarande alldeles för många ungdomar som är sysslolösa. Ett intressant begrepp är NEET. Det handlar om ungdomar som varken arbetar eller studerar. Jag tror att det allra viktigaste är att se till att dessa ungdomar kommer i aktivitet. I många fall är det positivt att ungdomar studerar, även om de inte arbetar, eftersom det ökar deras chans att få jobb senare.

Framför allt är det mycket viktigt att få ut den yngsta gruppen, de som är 16-18 år och som ska gå i gymnasiet. Men även i fråga om de som är upp till 25 år och som innefattas av begreppet NEET gäller det att se till att så många som möjligt kommer i utbildning eller arbete.

Min fråga är: Hur bedriver regeringen arbetet för att nå detta mål?

Fru talman! Vi har satt ett mycket tufft mål för att knäcka arbetslösheten. Vi ska ha EU:s lägsta arbetslöshet. Vi har försvårat det, eftersom vi även har gjort det som den förra regeringen inte gjorde. Vi bryr oss om de ungdomar som varken arbetar eller studerar.

Nu har vi påbörjat ett arbete som Ylva Johansson leder. Det är ett samarbete där Arbetsförmedlingen och kommunerna ingår. Nu görs en kartläggning runt om i Sverige i alla kommuner. Jag har tittat på ett antal av dessa kartläggningar. Vi gör dessa kartläggningar för att få fram vilka dessa ungdomar är och hur många de är, så att vi får en ögonblicksbild och en bild av hur stort åtagandet är.

Dessutom går vi vidare med handlingsplaner. Vad behöver dessa ungdomar? En del är kanske redo att sätta sig på skolbänken igen för att få en gymnasieutbildning. En del måste kanske få en gymnasieutbildning kombinerad med praktik. Och en del kanske behöver en tredje resa. Alla ska ha möjligheter. Det är det som är den stora fördelen när en socialdemokratiskt ledd regering leder arbetet.

Fru talman! Vid den förra frågestunden med statsministern var Liberalernas gruppledare Erik Ullenhag orolig för de barn som är på flykt och det faktum att regeringen vill splittra barnfamiljer.

Statsministerns svar var att socialtjänsten är under så hårt tryck på grund av alla ensamkommande att det inte längre går och exemplifierade med att hela socialtjänsten, alla socialsekreterare, säger upp sig.

Den kommun som då var på tapeten är en i mitt eget hemlän Örebro län, Ljusnarsbergs kommun. Jag vet att anledningen till uppsägningarna inte var flyktingkrisen utan en arbetsgivare som under lång tid inte gett rätt förutsättningar vare sig när det gäller lön eller vidareutbildningar. De som jobbar med ensamkommande barn är de facto de enda som är kvar.

Min fråga är om statsministerns samlade bedömning är att det är okej att använda socialsekreterare som ett vapen i flyktingdebatten på ett sätt som inte överensstämmer med verkligheten.

Fru talman! Exakt hur det var i Ljusnarsberg har jag aldrig uttalat mig om. Däremot har vi fått vittnesmål om att socialtjänsten är mycket ansträngd. Jag har själv suttit och talat med en del företrädare för socialtjänsten, och de beskriver just detta. Och det är inte så konstigt. Det är ett jättestort åtagande när det kommer barn till vårt land som vi ska ta om hand. Det kom 30 000-35 000 barn förra året. Det är klart att det är ett jättestort åtagande. Det är alltså utifrån en verklighet som jag beskriver detta.

Vad vi gör, till skillnad från den förra regeringen, är att vi ger välfärdsarbetarna möjligheter. Det handlar om 10 miljarder kronor till kommuner och landsting i år. Nu har vi sagt att vi kommer att se till att de får det också framgent. Då har de långsiktiga förutsättningar att vara bra arbetsgivare. Då duger inte skattesänkningar. Nu är det mer resurser till välfärden som gäller. Då har vi bättre möjligheter att ge också socialtjänstens arbetare, löntagare, bättre villkor.

Fru talman! Sverige har i den svåraste flyktingsituationen sedan andra världskriget tagit ett större ansvar än något annat land i västvärlden. Vi har tagit ett stort ansvar, och det är jag som socialdemokrat väldigt stolt över. Men inget land klarar ensam den utmaningen. Därför har regeringen, och inte minst statsministern personligen, varit engagerad för att driva på och förändra den gemensamma flyktingpolitiken i EU och jobba för att alla EU-länder ska ta ett delat ansvar för att ta emot asylsökande.

Statsministern har bidragit med viktiga framsteg när det handlar om omfördelning och prioritering för att rädda liv och bekämpa människosmuggling. Men min fråga till statsministern är vad Sverige kan göra framöver för att säkerställa att vi får ett större gemensamt ansvarstagande i EU, så att fler länder tar sin del av ansvaret.

Fru talman! Det är nu viktigt att detta arbete inte bara fortsätter utan slutförs. Jag är orolig - det ska jag vara ärlig och säga - för EU och EU:s framtid. Om vi inte klarar av den här uppgiften kommer EU att kraftigt försvagas. Det är därför vi har drivit den här politiken där alla 28 måste ta sitt ansvar.

Nu har ju EU-kommissionen lagt fram två förslag - två spår, så att säga. Det ena skulle vara en mer permanent lösning, ett permanent omfördelningssystem, och det andra skulle mer hantera en kris vid en allvarlig situation eller allvarlig uppgång i flyktingströmmarna. Vi föredrar ju det första spåret. Sedan får man se hur långt det går att nå, för det är som bekant några som är väldigt motsträviga. Vad vi i regeringen gör nu är naturligtvis att bilda allianser med så många like-minded vi kan - det är med tyskarna, fransmännen och andra - och få fler och fler att säga att vi måste få en lösning till stånd. Vi arbetar mycket aktivt för detta.

Fru talman och statsministern! Vi har varit inne på frågan om extremism och våldsbejakande miljöer. Det är inte Sveriges enda problem, utan vi har ett stort bekymmer med återvändande terrorister som har samarbetat med Islamiska staten.

Liberalerna tog upp frågan i maj förra året, och nu senast i oktober. Vi ställde krav på beredskap för hur vi ska hantera dem som återvänder till Sverige. Inrikesminister Anders Ygeman meddelade då i en interpellationsdebatt att vi inte behöver vidta några nya åtgärder. Man accepterade inte heller Liberalernas yrkande om fördubblade åklagarresurser så att vi kan utreda och lagföra fler terrorister som kommer tillbaka. Men för en vecka sedan beslutade Sveriges regering att uppdra till Säkerhetspolisen att intensifiera arbetet kring just återvändare.

Varför sa regeringen nej till vårt förslag i oktober, och hur ska vi kunna lagföra dem utan åklagarkapacitet?

Fru talman! Regeringen för ju hela tiden en diskussion med myndigheterna, bland annat Säpo, om hur arbetet ska genomföras, om resurserna för arbetet och om hur regeringen kan ge i det här fallet Säpo bästa möjliga förutsättningar. Det är naturligtvis utifrån det som detta sker.

Vi skjuter alltså till resurser till Säpo. Sedan har vi, som bekant, lagstiftning för kriminalisering av resorna samt av finansiering av och förberedelse för resor. Vi skärper passlagen och ger större möjligheter för myndigheter att utbyta elektronisk information. Vi kommer också att titta över större möjligheter för dataavläsningsmöjligheter. Det är alltså ett brett grepp. Det måste vara seriöst och strukturerat. Vi kommer icke att ge oss i kampen mot terrorismen - aldrig.