Statsministerns frågestund

Statsministerns frågestund

Fru talman! I går kunde man i Dagens industri läsa att hot och våld mot elever och lärare i skolan har ökat dramatiskt på senare tid. Höstens metoo-upprop har också kastat ljus på den typ av sexuella trakasserier och övergrepp som är vardag för alltför många elever. Runt om i landet tvingas skolor installera kameraövervakning, ha låsta dörrar med passerkort och anställa väktare. Bara sedan 2014 har antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket om våld och hot i skolan nästan dubblerats från 517 till 767.

Moderaterna har länge krävt insatser i skolan för att säkerställa trygghet, studiero och en miljö fri från våld och hot - en miljö där barnen dessutom måste vistas enligt lag.

Fyra år har gått utan att regeringen har agerat. När och hur tänker statsministern och regeringen se till att skolan hålls fri från våld?

Fru talman! Detta är ett mycket angeläget ärende. Alla som vistas i skolan - barn och ungdomar liksom lärare - ska ha den bästa miljön och de bästa möjligheterna. Eleverna ska ha de bästa möjligheterna att lära sig så mycket som möjligt, och det ska vara fritt från hot och våld.

Fyra år, säger Tobias Billström. Under åtta år hade vi en borgerlig regering som sänkte skatterna 13 gånger mer än man satsade på skolan. En sak är säker: Ingen av de utmaningar vi ser i skolan avhjälps med sänkta inkomster för staten. De hjälps med mer resurser till skolan, och det kräver också mer inkomster. Därför har vi nu påbörjat ett rejält arbete med att tillskjuta resurser till skolan, inte minst för att lärarna ska få bättre utveckling. Vi ska höja lärarnas status. Vi ska utbilda fler lärare. Vi har redan till dags dato anställt 20 000 fler vuxna i skolan. Vi satsar på elevhälsan. Det har stor betydelse hur elevhälsan fungerar, och den måste rustas upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Här krävs en rad åtgärder, men framför allt kräver de tillräckligt med resurser. Arbetet är igång och måste fortsätta för att alla elever ska ha de bästa möjligheterna att lära sig så mycket som möjligt i skolan.

Fru talman! Efter att ha lyssnat på statsministern kan jag konstatera att det behövs konkreta förslag för att komma till rätta med problemen. Vi vill bland annat skärpa lagstiftningen, öka lärares befogenheter att ingripa i ordningssituationer på skolan, införa ordningsomdömen i skolan och se till att alla brott polisanmäls och att det blir lättare att omplacera elever.

Vi i Alliansen vill också ta krafttag mot ungdomskriminaliteten, avskaffa straffrabatten för unga, inrätta särskilda ungdomsdomstolar och införa en 24-timmarsgaranti, som innebär att socialtjänsten ska kontakta den unges vårdnadshavare inom 24 timmar efter det att han eller hon gripits för brott.

Eftersom nu statsministern saknar konkreta svar på frågan hur skolan ska kunna tryggas för elever och lärare och brottsligheten stävjas - det var ju detta som var den ursprungliga frågeställningen - undrar jag: Är det inga av våra förslag som han kan ställa sig bakom?

(Applåder)

Fru talman! När det gäller straffrabatten för ungdomar är det ni som ställer er bakom oss. Vi har redan gått ut med att den ska bort. Har man fyllt 18 år ska man kunna stå för sina handlingar fullt ut. Det har vi redan meddelat. Där råder det ingen tvekan om att vi har samma uppfattning. Det är bra att ni stöder regeringen på den punkten.

Det är klart att det ska vara ordning och reda i skolan. Det är bland annat därför det behövs fler vuxna. Lärare och skolledare kan komma att behöva fler befogenheter. Jag är inte alls främmande för att se över det. Men det är bara den ena delen av det hela. Den andra delen glömmer Moderaterna bort, för då börjar det helt plötsligt att kosta pengar, och då kan man inte sänka skatterna. Den delen handlar om att det måste till mer resurser i skolan.

Vi ska ha fler vuxna i skolan och också bättre möjligheter för lärarna. Då har också eleverna bättre möjligheter att välja en annan bana än den som leder till kriminalitet.

Fru talman! Vid riksdagens frågestund relativt nyligen redogjorde min kollega Carina Ståhl Herrstedt för hur finansministern hade sagt att massinvandringens kostnader skulle finansieras genom besparingar på den personliga assistansen till funktionsnedsatta och hur regeringen 2016 förändrade regleringsbrevet till Försäkringskassan och gav Försäkringskassan i uppdrag att "bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

I ljuset av det lidande som dessa åtstramningar har orsakat för många funktionsnedsatta, däribland också barn, och att regeringen nu verkar vilja skylla hela utvecklingen på domstolarna - man vill ge sken av att man står bakom de funktionsnedsatta, och man talar nu om lagändringar för att förbättra deras situation - ville min kollega Carina Ståhl Herrstedt fråga finansministern om hon var beredd att erkänna att regeringen gjorde ett misstag när man valde att prioritera massinvandring framför de funktionsnedsattas behov. Svaret från finansministern blev då att min kollega hade helt fel i sin verklighetsbeskrivning och att det inte fanns några som helst citat där finansministern hade sagt att hon prioriterade massinvandring framför assistansersättningen.

Detta var en direkt lögn från finansministerns sida. Vid en pressträff den 22 oktober 2015, som bland annat skildrats i TV4:s Kalla fakta, sa finansministern som svar på en direkt fråga om hur regeringen skulle klara de skenande kostnaderna för massinvandringen: "Det handlar . om att dämpa kostnadsutvecklingen på andra områden där vi ser att kostnaderna ökar, till exempel sjukskrivningar och assistansersättning." Det var finansministerns svar på hur man skulle lösa de skenande kostnaderna för invandringen.

Med anledning av detta skulle jag vilja fråga statsministern hur statsministerns förtroende för finansministern påverkas av att finansministern här i riksdagens kammare inför svenska folket, tv-tittarna och svenska folkets valda representanter kommit med direkt osanna påståenden om vad hon har sagt och inte och om regeringens prioriteringar.

Fru talman! Jag har fullt förtroende för finansminister Magdalena Andersson. Vi har en alldeles utmärkt finansminister som har sett till att det här landets finanser nu har stärkts rejält, så nu har vi en enorm möjlighet att göra det vi vill på välfärdens område också. Det hade vi inte förut. Då hade vi ett rejält budgetunderskott. Nu har vi ett budgetöverskott.

Vår regering har lagt om den migrationspolitik som den förra regeringen införde. Det är de partierna som Sverigedemokraterna nu vill ha tillbaka till makten. Vi har lagt om den för att vi måste få färre att komma till Sverige och fler att söka sig till andra länder, så att vi får ett jämnt fördelat ansvar i Europa.

När det gäller assistansersättningen vill alltså Mattias Karlsson göra gällande att det inte har kommit några domstolsutslag i de ärendena, men det har det. När vi ser följderna av de besluten har vi sagt att vi måste få en hantering som är likadan som den var före besluten, så att exempelvis väntetid räknas in och att det inte ska göras några tvåårsprövningar. Detta är de förändringar som har gjorts. Därutöver finns det nu en utredning som tittar på LSS för att se hur en ny lagstiftning ska se ut, så att vi säkerställer att de människor som behöver stöd får det och att vi har bra villkor i övrigt.

Det är det regeringen gör. Vi tänker fortsätta att göra det. Här gäller det att se till att ha ordning på statens finanser och därmed få råd att satsa på välfärden, inklusive LSS och assistans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Jo, det är sant att beslut i domstol har spelat in. Men andra saker som också har spelat in är signalerna från regeringen och den förändring som regeringen 2016 gjorde i regleringsbrevet till Försäkringskassan. De organisationer som företräder de funktionsnedsatta är överens om att det påverkade väldigt negativt. Detta är en del av förklaringen till att situationen för de funktionsnedsatta försämrades.

Det är också sant att finansministern sa att man skulle klara massinvandringens kostnader genom att göra besparingar i assistansersättningen till de funktionsnedsatta.

Eftersom finansministern inte svarade på dessa frågor utan i stället kom med en direkt lögn - det tycker jag är uppseendeväckande, och jag tycker att det borde påverka statsministerns förtroende för henne - kanske statsministern kan svara. Är regeringen beredd att be om ursäkt för att man prioriterade massinvandring framför funktionsnedsatta barns behov?

(Applåder)

Fru talman! Detta blir ganska komiskt. Först står Mattias Karlsson här och anklagar finansministern för att ha ljugit. Sedan säger han att det inte var fråga om några domstolsbeslut, utan det var regeringen som hade åstadkommit detta. I inlägg nummer två säger han: Jo, men domstolsbeslut har nog spelat in här. Det är ganska typiskt ett populistparti att agera på det sättet och att hela tiden använda ordet massinvandring. Och massinvandring ställs mot människor som behöver stöd.

Vi har aldrig någonsin ifrågasatt dessa rättigheter eller ändrat på några villkor när det gäller rättigheter för den enskilda att få detta stöd. Det finns ingen förändring i LSS som begränsar individers rättighet till detta stöd. Det finns ingen sådan lagbegränsning. I så fall skulle den dessutom ha klubbats igenom i denna riksdag, men det har inte gjorts. Däremot ser vi att det inom denna verksamhet finns en brottslighet som vi måste få stopp på.

Fru talman! Trygghet handlar om att människor ska veta att vården finns när de behöver den. Det handlar om att vi ska få den hjälp vi behöver när vi är sjuka och om att vården finns när våra barn eller när våra föräldrar behöver den. Det ska vara självklart att få träffa en läkare på vårdcentralen och att få sin operation i tid. Människor, oavsett var i landet de bor, ska kunna lita på välfärden.

Men vårdköerna växer i Stefan Löfvens Sverige. Färre har en fast läkarkontakt, och hur lång tid det tar innan man får hjälp beror på var i landet man bor. I alliansstyrda Halland får nio av tio patienter träffa en specialist inom vårdgarantins gräns. I socialdemokratiska Norrbotten får bara sex av tio patienter vård i tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

I opposition drev Stefan Löfven en kampanj där man beskrev ett Sverige där någonting höll på att gå sönder. Under hans tid som statsminister har detta blivit verklighet i vården. Nu klyvs Sverige av växande vårdköer. Människor kommer i kläm. Om någonting hade gått sönder i Sverige när vårdköerna kortades under allianstiden undrar jag: Vad kallar Stefan Löfven ett Sverige där vårdköerna växer?

Fru talman! Ja, vårdköerna är ett problem. Vi måste öka tillgängligheten i vården - det är ingen tvekan om det. Det var bara det att kömiljarden, som den förra regeringen införde, inte verkade det sista året. Det har till och med Moderaterna erkänt. Läkarförbundet var emot den. Socialstyrelsen sågade den. Riksrevisionen sågade den. Detta beror på någonting. Om man sätter ett rakt ackord vet jag vad som händer. Ska du ha in så många som möjligt för att få så mycket betalt som möjligt tar du de lätta fallen. Då får du in många. De mer komplicerade och komplexa sjukdomsfallen ställs längst bak i kön. Så fungerar det. Det var alltså inte vård efter behov som gällde med kömiljarden, utan det var något annat.

Det som köerna i vår sjukvård nu till stor del handlar om är brist på personal. Därför måste vi utbilda mer personal. Vi måste ha fler barnmorskor, specialistsjuksköterskor, specialistläkare med flera. Och vi måste naturligtvis anställa dem. Nu har vi totalt i svensk välfärd anställt 100 000 människor. En del av dem finns i sjukvården. Det är bara på det sättet som vi kan kapa köer och se till att människor kommer till exempel till en operation. Det hjälper inte med en kömiljard om det inte finns läkare. Det hjälper inte om det finns en kömiljard och läkare om det inte finns sjuksköterskor. Då ställs operationer in.

Jag noterar att Annie Lööf väljer Halland och Norrbotten. Hon pratar inte mycket om Stockholm, och hon kan väl ha sina rutiga och randiga skäl till det. Men vi måste se till att korta köerna - det är ingen tvekan om detta. Då måste man ha mer resurser och framför allt mer personal. Där tänker vi fortsätta att satsa.

(Applåder)

Fru talman! Ja, det gör jag för att Sverige är större än storstaden och för att vi ser stora problem i socialdemokratiskt styrda Jämtland Härjedalen och i socialdemokratiskt styrda Norrbotten i fråga om när människor får vård. Det kan jämföras med till exempel alliansstyrda Jönköping eller Halland.

Köerna började växa 2014. Nu börjar den tid som statsministern har att vara just statsminister att rinna ut, för till hösten kommer vi att få ett nytt ledarskap i Sverige. Det är anmärkningsvärt att Socialdemokraterna och statsministern använder hela svaret till att beskriva hur fel det var med kömiljarden, trots att köerna har ökat under de senaste tre åren.

Vi behöver se till att få en grundläggande primärvårdsreform. Vi behöver göra ett nationellt sjuksköterskelyft. Vi behöver se till att införa en tillgänglighetsmiljard för att korta köerna. Vi behöver ha tuffa målsättningar om att fler människor, även de som bor i Norrbotten och Jämtland, ska få vård i tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Stefan Löfven! Hur ska vi korta vårdköerna? Varför har du inte gjort tillräckligt under de tre och ett halvt år som du har haft chansen?

(Applåder)

Fru talman! Jag kan fortsätta att berätta. Vi har ökat de generella bidragen till landstingen och regionerna, som de kan använda precis som de vill. Det är mycket mer pengar än vad ni någonsin lade dit - jo, precis så är det.

Vi har gjort en speciell satsning för patienterna och för att korta köerna, så att det går snabbare. Vi inför en ny vårdgaranti just för att det ska bli snabbare. Vi gör en speciell satsning när det gäller cancer, för där har vi också problem med att det är för många som får vänta för länge. Där är också olikheterna i landet alldeles för stora. Vi utvecklar nu de standardiserade vårdförloppen, som ni påbörjade. Vi gör en speciell satsning på förlossningsvården och en stor satsning på barn- och ungdomspsykiatrin, för där behöver det tillskjutas resurser.

Allt detta går därför att vi har mer skatteintäkter och mer utrymme. Det går inte att sänka skatterna. De borgerliga vill nu sänka skatterna med 100 miljarder kronor. Det fungerar inte.

(Applåder)

Fru talman! Statsminister Löfven! Sedan ett par veckor tillbaka gör Turkiets militär ett oprovocerat och brutalt angrepp på Afrinprovinsen i Syrien. Bland annat sker systematiska flygbombningar av civila mål.

Afrinprovinsen har hittills varit ganska lite berörd av det fruktansvärda kriget i Syrien. Men nu kommer det till dem. Det är en provins som har tagit emot hundratusentals människor på flykt. Det är en del av Syrien där kvinnors rättigheter faktiskt finns och där kvinnor deltar i samhällsuppbyggnaden. Federationen i norra Syrien har försökt genomföra val. Man försöker skapa en federation med utrymme för olika grupper i Syrien. Här lever kristna, muslimer, araber och kurder tillsammans. Jag skulle vilja säga att det kanske är den mest lovande utveckling vi har sett i Syrien under en lång tid.

Det var invånarna i norra Syrien, i federationen, framför allt kurderna, som besegrade IS. Det var de som befriade Raqqa. Det var de som pressade tillbaka IS i Kobane. Nu anfalls de av Turkiet. Nu anfalls de som besegrade IS av den turkiska militärmakten. Och när dessa modiga människor i denna svåra stund försöker försvara sig mot den turkiska militärmakten och mot Natolandet Turkiet lämnar omvärlden dem ensamma. Då vänder man dem ryggen. Då tittar man bort.

Stefan Löfven! Det är dags för Socialdemokraterna och regeringen att ta ställning. Det är dags att fördöma Turkiets överfall på Afrin.

Fru talman! Ja, situationen i Syrien är bedrövlig - det är ingen tvekan om det. Den situation som råder där är komplex med alla dessa inblandade parter: kurder, den syriska regeringen, den syriska oppositionen, Iran, USA och Ryssland. Det är klart att det där är en smältdegel och en oerhört komplex konflikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Alla krafter måste nu riktas in på att ta ned konfliktnivån. Vi måste naturligtvis få in humanitärt bistånd, och det är därför Sverige nu också i säkerhetsrådet agerar mycket hårt för att få till en vapenvila över huvud taget. Vi måste få till en längre sådan så att vi får in det humanitära biståndet och kan hjälpa de människor som behöver det. Därutöver ska vi stödja framför allt den FN-ledda fredsprocessen. Det finns ju flera fredsprocesser, men vi menar att den FN-ledda är den viktiga.

Nu måste allt fokus sättas på att få ned konfliktnivån. Det finns nog lika många åsikter om de olika delkonflikterna, exempelvis mellan kurderna och Turkiet, som det finns konflikter. I det internationella rättsmedvetandet finns det olika uppfattningar om vad som är rätt och fel i detta. Men det viktiga nu, och det har vi påpekat under en längre tid, är att se till att få vapenvila, oavsett vilken part det gäller - vapenvila under lång tid så att den humanitära hjälpen kommer in och människor, framför allt barn, slipper lida så som de gör nu.

Fru talman! Jag måste tyvärr säga att statsministerns svar är en stor besvikelse. Här anfaller ett Natoland utan någon som helst grund i folkrätten helt oprovocerat civila mål. Man attackerar en del av ett annat land. Människor försvarar sig förtvivlat. Då vänder omvärlden ryggen till dessa människor.

Säger inte Sverige i EU och i FN att det här måste fördömas och de turkiska trupperna tas bort, ja, då blir tystnaden ett medgivande. Sverige borde stå upp för folkrätten. Sverige borde stå upp för de modiga människor som faktiskt besegrade IS - inte titta bort och vara tyst!

Jag undrar varför. Är det för att Turkiet bestämmer flyktingpolitiken och är vår gränsvakt i dag? Är det för att Turkiet är ett Natoland som vi inte bara låter dem förfölja sin egen vänster och sina egna kurder utan också tittar bort när de anfaller Afrinprovinsen i Syrien? Sverige borde kunna bättre!

Fru talman! Jag sa att vi nu ska anstränga oss för att få ned konflikterna mellan alla inblandade parter. Det innebär naturligtvis också en uppmaning till Turkiet liksom till den syriska regeringen, till oppositionen, till Ryssland, till USA och till Iran. Beskedet är precis detsamma: Nu måste vi få ned konflikten och få in humanitär hjälp. Det måste bli vapenvila och lugn så långt det någonsin går.

Det beskedet gäller alla. Det gäller inte alla utom Turkiet, utan det gäller även Turkiet.

Fru talman! 17 ½ procent - så stor andel av eleverna i årskurs 9 var underkända när sommarlovet började förra året. Det är den högsta siffran som någonsin har uppmätts i Sverige. Det var inte så enkelt att fixa skolan på 100 dagar. Siffran 17 ½ procent innebär att tiotusentals elever går ut nian utan att ha med sig de mest fundamentala kunskaperna för att komma in på gymnasiet eller klara sig i vuxenlivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

En mycket viktig orsak är det som Tobias Billström var inne på tidigare: att det är stora brister när det gäller studieron i den svenska skolan. Skolväsendet i Sverige är ett av dem där det är absolut stökigast och oroligast i klassrummen.

Jag vet att ni från den rödgröna sidan inte vill prata om det, för ni vill bara prata om skattesänkningar eller skattehöjningar. Det här är dock centrala frågor: Vad har alla de som jobbar i skolan för befogenheter? Vad är det för regler som gäller? Vad händer när det är stökigt? Det är minst lika centralt, men det är ni aldrig intresserade av att prata om.

Tobias Billström tog upp situationer när det verkligen går över styr på skolor, men det som stör på bredden just nu i våra klassrum är mobiltelefonerna. Förr ringde det och plingade och störde på så sätt, men nu kan ju alla sitta och surfa i stället för att lyssna på läraren.

Detta är problem som på grund av den tekniska utvecklingen finns över hela västvärlden. Mobilen är fantastisk, men om eleverna sitter och surfar hör den inte hemma i klassrummen.

Vi tycker att Sverige borde göra som Frankrike, nämligen skriva in i skollagen att klassrummen ska vara mobilfria när det inte finns ett viktigt pedagogiskt syfte. Men regeringen säger nej till detta.

Jag vill fråga statsministern varför det är viktigt att eleverna i klassrummet ska kunna sitta och surfa på sina mobiler i stället för att lyssna på läraren.

(Applåder)

Fru talman! Det är en felaktigt formulerad fråga. Jag tycker inte att det är viktigare att surfa på mobilen än att lyssna på läraren. Det är precis tvärtom.

Det finns redan i dag möjligheter för skolorna att införa precis detta. I en del skolor får man lämna in sin mobil, och så får man tillbaka den i slutet av dagen. Det tycker jag är en bra ordning. Finns det någon pedagogisk anledning till att man ska använda mobilen i undervisningen får man väl göra det.

Jag menar att det är skolorna som ska avgöra detta, och den möjligheten finns redan.

Det ska vara ordning och reda också i klassrummet. Det ska vara studiero. Därför behöver vi fler lärare. Det är ingen tvekan om det. Vi behöver även fler assistenter till lärarna så att lärarna får göra det jobb de är utbildade för. Assistenter kan exempelvis hjälpa till med administrativa frågor.

Vi behöver mer stöd till elevhälsan. Vi vet att det är många barn som helt enkelt inte mår bra och som har problem. Sådana barn blir naturligtvis lätt stökiga också i skolan. Därför krävs det mer sådana resurser till stöd för dem.

Det är som med lag och ordning ute i samhället. Det är klart att det är viktigt att hålla ordning också i klassrummet, men det är också viktigt att se vad det är som skapar de problem som vi ser i klassrummen. Om för många barn mår dåligt måste elevhälsan ha mer resurser. Det går inte att bortse från det. Vi behöver fler vuxna i skolan och fler lärare men också stöd till skolledarna och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det finns ingen quick fix eller någon enkel lösning, utan det är mer komplext än så. Det krävs, återigen, resurser till skolan. Vi har infört så mycket mer resurser till skolan än vad ni någonsin var i närheten av.

Nu måste detta fortsätta. Nu ska vi inte byta riktning på svensk politik och gå tillbaka till skattesänkningar och mindre resurser till skolan. Nu ska vi fortsätta med det här, för när vi investerar gemensamt i vårt samhälle, inte minst i vår skola, ja, då har vi möjlighet att göra någonting åt problemen.

Fru talman! Det finns inget problem som inte Stefan Löfven vill lösa med att höja skatterna.

Så här är det: Det är fler anställda i dag, men på grund av att vi har många fler elever till följd av flyktinginvandringen är lärartätheten i dag densamma som den var under alliansregeringens tid. Det är sanningen. Lärartätheten är densamma.

Det är inte så att alla som sitter och surfar har stora sociala problem. Det är tvärtom rätt vanligt att elever sitter och surfar i skolan, men det handlar inte om att man behöver en skolkurator. Det finns de som behöver det, så jag är med på dessa förstärkningar. Men problemet är mycket bredare än dessa väldigt utsatta elever.

Problemet är att när det är mängder med störande inslag i klassrummet lär sig eleven mindre, i synnerhet de som mest behöver arbetsro. Stefan Löfven säger att jag har rätt men att vi inte ska lägga oss i det.

Jag blir så oerhört trött på att alla kan stå här och säga att jo, det är mycket oordning i skolan, det är stökigt och elever får inte arbetsro, men lärarna måste fixa det. Jag är så oerhört trött på det! Kan vi inte ge lärarna lite stöd? Kan vi inte säga att lärarna ska få undervisa, så tar vi ansvaret? Det är ju så uppenbart att man inte ska sitta och surfa i stället för att lyssna på läraren.

Fru talman! Jag står här med Jan Björklund, som har varit skolminister och ansvarig för de här frågorna längre tid än någon annan under efterkrigstiden. Då kom han inte på de här briljanta idéerna. Du gör dig bäst i opposition, Jan Björklund, och det må vara.

Vad jag säger är detta: Det är klart att vi har problem med att det finns de som surfar på mobilerna i stället för att delta i lektionerna. Lärarna och skolledarna vill också ta tag i detta, och man har möjlighet att göra det i dag. Det är upp till skolan att välja vilka regler man vill sätta upp. En del skolor har väldigt tydliga regler.

Jag tycker naturligtvis att där det finns sådana här problem måste lärarna och skolledarna ta tag i det. Den möjligheten har de.

(Applåder)

Fru talman! När du är som svagast ska välfärden vara som starkast.

Så skrev Socialdemokraterna i sitt valmanifest 2014. Men det var innan S fick makten. Nu ser vi hur det blev. Många utsatta funktionsnedsatta har blivit av med sin personliga assistans. Vårdköerna har mer än fördubblats på bara tre år. Nya siffror från Socialstyrelsen i dag visar att de som får vänta längst på akuten är våra äldsta äldre. Var tionde person över 80 år får nu vänta mer än åtta timmar. Det är en kraftig ökning på bara ett år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Förtroendet för vården sjunker i takt med mandatperioden. Socialstyrelsen meddelar också att inget landsting klarar vårdgarantin. Köerna förlängs, och ojämlikheten ökar. Regeringens egen expertmyndighet Vårdanalys varnar för att regeringens försök att ändra vårdgarantin leder till mer ojämlikhet och att de starkare gynnas på de svagares bekostnad. Har inte Socialdemokraterna med allt detta brutit sitt löfte om att värna den som är svagast och behöver välfärden som mest?

Stefan Löfven lovade också i sitt valmanifest att alla med diagnosen cancer skulle garanteras påbörjad behandling allra senast efter fyra veckor. Av dem som drabbas av Sveriges vanligaste cancerform, prostatacancer, är det 84 procent som inte har fått påbörjad behandling ens inom åtta veckor.

Jag tycker att det är tydligt att ni har svikit era löften. Anser statsministern att Socialdemokraterna har hållit löftena till de cancerdrabbade och till de sköraste med störst behov av vård och omsorg?

Fru talman! Det finns naturligtvis mycket kvar att göra. Det råder inget tvivel om det. Vården ska vara tillgänglig, och man ska få vård snabbt om man till exempel har cancer.

Men någonstans måste man bestämma sig för vad som ska göras. Den kömiljard som infördes av den förra regeringen hade slutat verka. Den dömdes ut av Riksrevisionen, Socialstyrelsen och Läkarförbundet därför att den ledde fel. Den ledde till att de som har lätta åkommor först kommer i fråga för vård snarare än de som har komplexa behov. Det var alltså inte vård efter behov.

Vi måste stå upp för vård efter behov, inte vad som ger mest intäkter för sjukinrättningen eller sjukhuset. Det är första vägvalet.

Det andra vägvalet är att se till att det finns tillräckligt med resurser. Jag tror att alla vet att det stora problemet är tillgång på personal. Det spelar ingen roll hur du utformar en kömiljard om det inte finns tillräckligt många läkare, sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor eller vad det månde vara. Den personalen måste finnas där.

Därför måste fler utbildas. Vi planerar också för ytterligare en lärarutbildning. Vi utbildar många fler sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor.

Alla dessa måste anställas. För det krävs skatteintäkter. Det går inte att sänka skatterna med 100 miljarder, som de fyra borgerliga partierna vill, för då går detta inte ihop. Här gäller det att bestämma sig och se till att det finns tillräckligt med resurser, investera i varandra, utbilda mer personal, stärka personalens kompetens och satsa mer på digitaliseringen. Det finns mycket kvar att göra i fråga om digitalisering för att underlätta och snabba på vård. Vidare ska närvården bli ännu starkare. Mer resurser ska föras ut till vårdcentralerna. Så kommer vården närmare människorna. Det är några av ingredienserna i strategin, och det gäller att ligga i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Först läser man statistiken från Socialstyrelsen, och sedan hör man Stefan Löfven säga att det finns mycket kvar att göra. Nej, förhoppningsvis har ni inte det. Förhoppningsvis byts ni ut och det kommer några som kan göra något åt problemen.

Stefan Löfven säger också att man måste bestämma sig för vad man ska göra. Men hur ser det då ut? Du pratar mycket om Alliansens tid vid makten, men ta någon gång ansvar för hur utvecklingen har sett ut under socialdemokratins tid vid makten! Fixeringen vid Alliansen är inte sund.

Jag förstår att statsministern är intresserad av Alliansen - många är det - men faktum är att vi satsade mer resurser för varje patient på sjukhusen. Vi kortade vårdköerna från 130 000 till 40 000. Nu är det 84 000 i kön.

Svara gärna på frågan: Har Socialdemokraterna hållit sitt löfte till cancerpatienterna och till de mest utsatta som ni lovade i ert valmanifest?

Fru talman! Låt mig börja med cancerpatienterna. Där påbörjade ni ett bra arbete med de standardiserade vårdförloppen. Det tar vi vidare. Jag tror att det är för 25-30 olika cancerdiagnoser som detta arbete nu genomförs successivt. Jag har själv tagit del av arbetet i till exempel Umeå, och det ger en snabbare behandling av cancer.

Nu ska arbetet byggas ut så att alla de diagnoser som finns med i planerna får möjlighet till standardiserade vårdförlopp. Det är en konkret åtgärd.

Jag säger följande igen: Det sitter i att få fram mer personal. Det behövs fler läkare, och därför ska fler läkare utbildas. Det behövs fler sjuksköterskor, barnmorskor och specialistsjuksköterskor. Det behövs fler vårdbiträden, så att läkare och sjuksköterskor kan göra det de är absolut bäst på. Det sitter i att få fram mer personal. Tiotusental har hittills anställts, och fler måste anställas. Det är vår väg.

(Applåder)

Fru talman! Under riksdagens partiledardebatt för en månad sedan undrade den moderate partiledaren Ulf Kristersson varför folk engagerade sig i ett husbygge i Solna i stället för att se de verkliga vårdproblemen. Husbygget i Solna var NKS. Just det bygget oroar mig, statsministern, eftersom det skapar verkliga vårdproblem.

Det moderata prestigebygget NKS skulle från början kosta 14 miljarder men är nu uppe i 61 miljarder. Det enda vi vet är att prislappen inte kommer att stanna där. Kostnadsökningar på 250 procent, anklagelser om jäv, fakturor utan underlag; listan kan göras hur lång som helst.

Finansministern har föreslagit en statlig granskning. Andra lyfter fram behovet av en extern haverikommission. Är statsministern beredd att se till att en offentlig granskning av NKS-haveriet genomförs?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Teres Lindberg ställde en oerhört viktig fråga.

Låt mig börja med att konstatera att ansvaret för sjukvården i Stockholm, och naturligtvis också Nya Karolinska, i grunden är ett ansvar för den politiska ledningen i landstinget.

Nu finns oerhört många frågetecken. Den totala höga kostnad som Teres Lindberg nämner, också höga konsultkostnader, och alla dessa rapporter om risker för patientsäkerheten är mycket oroande. Jag skulle önska att ledningen i landstinget på ett mycket tydligare sätt visar att man tar ansvar.

Men NKS är också en riksangelägenhet, inte minst för forskningen och den specialiserade vården. Vi behöver få all information på bordet så att alla frågor kan redas ut och en sådan sak inte händer igen. Därför pågår nu ett arbete i Regeringskansliet för att se hur regeringen och staten i så fall kan bidra i en saklig granskning. Vi får återkomma när det är klart.

Fru talman! De senaste åren har historiskt många människor sökt och fått skydd i Sverige. Vi har tagit ansvar, vilket många andra länder inte har gjort. Nu är det viktigt att de som har fått skydd här också snabbt kan etablera sig, komma in i samhället och komma ut på arbetsmarknaden. Därför är det mycket glädjande att ny statistik från SCB visar att det går mycket snabbare än tidigare för nyanlända att etablera sig och få jobb. Det är en av flera positiva trender just nu tillsammans med att klimatutsläppen minskar, skolresultaten blir bättre och arbetslösheten sjunker.

Regeringen har redan gjort mycket med till exempel snabbspår för nyanlända, bättre validering och förstärkt sfi. Men vi behöver göra ännu mer. Alla som har kommit hit på flykt ska snabbt få möjlighet att bidra med sina kunskaper och erfarenheter till vårt gemensamma samhälle.

Kommuner som Åre har lyckats särskilt väl. Hur avser statsministern att lära av goda lokala exempel på snabb etablering? Vilka åtgärder vill regeringen vidta?

Fru talman! Vad Maria Ferm påpekar är viktigt och riktigt. Det är bra att få in i debatten att det inte bara är fråga om elände och svårigheter. Om vi gör rätt kan naturligtvis utvecklingen vända och samhället förändras.

Det är viktigt att se att det tar kortare tid för nyanlända att komma in i arbete. Vi vet att det går att göra om vi investerar tillräckligt i varandra.

Vi ser till att Arbetsförmedlingen får bättre möjligheter, till exempel genom ett förenklat anställningsstöd för dem som behöver det. Den förra regeringen införde en bra sak, nämligen att föra över ansvaret till Arbetsförmedlingen och ge dessa människor rättigheter. Det fylls nu på med skyldigheter, till exempel att göra sig anställbar.

Vi kan se att extratjänsterna gör nytta. Vi är nu uppe i 12 000 extratjänster, och det antalet ska såklart växa. De ger, har jag själv sett på plats i till exempel Söderhamn, människor som kommer från andra länder möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och göra sin del och tjäna sitt uppehälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Många av dagens stora naturvärden har byggts upp genom långsiktig förvaltning av svensk skog. Ägandet med frihet under ansvar har gynnat skogen och skogsindustrin.

Detta måste vi värna, inte minst om vi ska klara omställningen till ett mer hållbart samhälle. Men nu ser vi hur äganderätten angrips från allt fler håll. Olika myndighetsbeslut begränsar möjligheten att bruka skogen.

Ibland måste ägandet begränsas, till exempel för att skydda värdefull natur. Men då ska också markägarna ersättas för detta. Det är en viktig princip. Därför blev jag förvånad när miljöminister Karolina Skog nyligen sa att regeringen menar att det vore orimligt om staten skulle ersätta alla som inte kan bruka sin skog på grund av myndighetsbeslut.

Därför undrar jag: Är det verkligen regeringens ståndpunkt att det inte ska utgå ersättning till familjer vars livslånga investeringar görs värdelösa genom myndighetsbeslut?

Fru talman! Skogen är en oerhört viktig naturtillgång för oss. Vi har mycket kvar att göra med att utveckla den näringen. Skogen är vårt gröna guld, och det ska vi ta hand om på bästa sätt.

En del av skogen vill vi sätta av och skydda. Det har att göra med den biologiska mångfalden, som är oerhört viktig för Sverige också på lång sikt.

Vi ska också bruka skog. Jag ser gärna att vi ökar volymen brukad skog, men det ska ske på ett miljövänligt sätt. Det finns andra sätt att bruka skogen på som är miljövänliga.

Vi har avsatt pengar i budgeten för ersättning till privata markägare. Det är klart att det är viktigt att de får det. Jag vet inte om miljöministern har några undantag, men vi har avsatt pengar för att privata markägare ska kunna få ersättning när de sätter av skog. Det är avsikten - att de ska ha ersättning.

Fru talman! I den utrikespolitiska debatten i går fick vi höra ett häpnadsväckande uttalande av utrikesminister Margot Wallström. Hon refererade nedlåtande till Nato, ifrågasatte hur Nato leds och antydde att Natos försvarsgarantier inte gäller.

Det här är att undergräva regeringens säkerhetspolitik, och det är att undergräva den egna utrikesdeklarationen. Att ifrågasätta Natos artikel 5, paragrafen om försvarsgarantier, är egentligen att ifrågasätta Natos hela fundament. Oavsett vilket gör det stor skada på svensk och europeisk säkerhet.

Utrikesministern sa alltså i riksdagens talarstol att artikel 5 inte är så viktig. Menar hon då att våra vänner i Baltikum inte ska känna sig säkra när de är medlemmar i Nato?

Min fråga till statsministern är enkel: Står regeringen bakom utrikesministerns uttalande?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Jag tror att man ska vara noggrann med vad som sagts och inte sagts i det här fallet. Jag tror inte att utrikesministern sa att artikel 5 inte är så viktig. Jag kan ha fel, men jag tror inte att hon uttryckte sig på det sättet.

Det spelar ingen roll - vi i Sverige har ingen anledning att kritisera Natos ledning och gör heller inte det. Vi har ett mycket bra samarbete med Nato och kommer att fortsätta ha det.

Vi bygger det samarbetet på vår alliansfrihet, som vi har respekt för. Vi väljer att bygga upp vår egen militära styrka. Vi utvecklar samarbeten, både bilaterala och multilaterala, och tänker fortsätta med det. Vi står bakom och tänker i den mån vi kan förbättra den transatlantiska länken. Det är den strategi som vi alltid har gett uttryck för. Det finns ingen ändring i svensk säkerhets och försvarspolitik. Vi står fast vid vår alliansfrihet, och den bygger på samarbete med bland annat Nato.

Fru talman! Inför valet 2014 var ett av Socialdemokraternas löften att cancerpatienter skulle få behandling inom fyra veckor efter remiss.

Varje dag kan vi läsa om cancersjuka patienter som får vänta på vård och som dör i vårdkön.

I Sverige måste en person med bukspottkörtelcancer enligt reglerna opereras inom 36 dagar, alltså inom fem veckor, efter det att diagnosen har ställts. Orsaken är att denna cancerform är den dödligaste av alla och ofta upptäcks mycket sent. När cancern upptäcks har tumören ofta redan hunnit sprida sig till andra organ. Då är det i regel för sent för att operera. I Danmark har man en tidsgräns på bara två veckor.

Varje år får drygt 10 000 svenska män diagnosen prostatacancer, och varje år dör omkring 2 300 svenska män i sjukdomen. Den cancerform som i dag orsakar flest dödsfall är också den cancerform där väntetiderna för vård är längst.

Hur många liv ska offras innan ni infriar ert vallöfte?

Fru talman! Som jag sagt tidigare är cancersjukvården en av de prioriterade delarna i vår strategi. Det är därför vi fullföljer den förra regeringens påbörjade arbete med att standardisera vårdförloppen. Vi ser att det är för stor skillnad inom landet i hur snabbt man får hjälp och behandling. Standardiserade vårdförlopp gör att det går mycket snabbare och att vården blir mer jämlik, så det måste vi satsa mer på.

Det är återigen personalfrågan som är den avgörande. Vi vet att operationer har ställts in beroende på att det saknades exempelvis operationssjuksköterskor. Läkaren fanns där, men det fanns ingen annan personal. Vi måste se till att det blir mer personal.

Mer personal, mer resurser, standardiserade vårdförlopp och att utveckla digitaliseringen och den nära vården, inte minst våra vårdcentraler, är huvudingredienserna i strategin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Säkerhetsskandalen på Transportstyrelsen har hittills lett till att två ministrar och en statssekreterare har slutat. Statsministern framhöll själv på sina presskonferenser att det som hänt var ett ytterst allvarligt hot mot rikets säkerhet.

Statsministern inrättade när han tillträdde ett särskilt säkerhetspolitiskt råd som enligt honom själv bland annat ska diskutera frågor som rör just it-säkerhet.

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson uppgav i en interpellationsdebatt i höstas att detta råd haft 28 möten. Ett tjugotal av dessa hölls innan säkerhetsläckan på Transportstyrelsen blev offentlig.

I december ställde jag en tydlig skriftlig fråga till statsministern som märkligt nog besvarades av justitieministern i stället. Nu får statsministern chansen att själv svara på min fråga.

Har statsministern vid något tillfälle under alla dessa tjugotalet möten med säkerhetspolitiska rådet fått någon antydan om det säkerhetshot som han själv betecknat som ytterst allvarligt för rikets säkerhet? Om inte, anser statsministern att han borde ha blivit informerad?

Fru talman! Eftersom Jan Ericson vet att detta ärende är föremål för KU-granskning är det lite osjyst av honom att ställa den frågan till mig eftersom jag är begränsad i mina möjligheter att svara.

Jag har sagt tidigare att jag inte hade någon information som indikerade någon sådan här allvarlig risk för läckage före det datum som jag angett till konstitutionsutskottet i det svar som jag lämnat. Det är det som gäller.

Nu får KU granska det här, och så får vi återkomma till ärendet senare.

Fru talman! I dag, Stefan Löfven, har jag besök i riksdagen av Viktor Rydberg Gymnasium Odenplans elevkår, som sitter på åskådarläktaren och följer frågestunden. De har gjort ett särskilt väl utfört arbete under det gångna året för att påverka sin gymnasieskola och sin utbildning. Därför är de inbjudna till riksdagen och till mig som ordförande i utbildningsutskottet.

Vi har under dagen diskuterat många saker: stress och press och ohälsa som många ungdomar upplever och vikten av att verkligen leva demokrati och förstå vilka verktyg man har för att påverka sin vardag och sin utbildning.

Vi har också diskuterat möjligheten att känna att man gör kloka studie och yrkesval. För att kunna göra kloka val och själv välja sin framtid behöver man ha kunskap. Man måste ha getts möjlighet att prova på. Då kan man få reell möjlighet att välja.

Med anledning av det vill jag fråga statsministern vad regeringen avser att göra för att alla elever ska ha reella valmöjligheter och veta vilket yrke eller vilken utbildning de ska välja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Trevligt att se elevrådet där uppe!

Det är helt rätt - man ska verkligen leva demokrati. Det är roligt att höra att ungdomar tar det ansvaret och vill utveckla det.

Vi måste se till att ungdomar får bättre möjligheter att göra sina val. Det innebär bland annat att göra prao obligatoriskt; det är ett sätt att göra detta. Men vi behöver också ha fler studie- och yrkesvägledare och öka deras kompetens så att de blir ännu bättre på att vägleda ungdomar.

Tyvärr har vi genom åren sett för många ungdomar som inte har fått tillräckligt bra vägledning och har gått in på en utbildning som dessvärre inte har lett till arbete utan till att de senare tvingats till en ny utbildning. Här finns därför all anledning för oss att hjälpa ungdomarna så att de kan göra kloka, medvetna val.

Fru talman! Under förra året fick flera länder, bland annat Sverige, Danmark och Norge, stark kritik för att indirekt ha stöttat ett kvinnocenter på Västbanken som namngivits efter en terrorist som mördat israeler. Efter att detta kommit fram har Danmark och Norge tagit lärdom och skärpt kraven för biståndet. Den norska regeringen har till exempel slagit fast att man inte ska stödja organisationer i palestinska områden som uppmanar till våld eller främjar hatfulla uttalanden och antisemitism.

Min fråga till statsministern är: Vad gör Sverige för att säkerställa att detta inte händer igen? Hade det inte uppmärksammats hade stödet antagligen fortsatt. Hur kan regeringen garantera att de svenska skattebetalarnas pengar inte hamnar i fickorna på terrorister?

Fru talman! Det är klart att vårt bistånd inte ska gå till organisationer som uppmanar till eller stöder våld. Biståndet ska gå till att bekämpa fattigdom och främja demokrati och kvinnors rättigheter.

Jag kan inte de exakta detaljerna i det här fallet, men vi ska naturligtvis när vi ger bistånd förbereda det på ett sådant sätt att vi i möjligaste mån säkerställer att det går till rätt saker. Även kontrollen måste ske på ett sådant sätt. Vi ska regelbundet kontrollera, och där fel uppstår ska de rättas till. Finns det grova felaktigheter får myndigheten dra den slutsats den ska dra.

Fru talman och herr statsminister! I dag kan vi läsa ett dystert reportage i Expressen. Det beskriver en skola utan ordning och trygghet, med stora skillnader mellan lektioner, klasser och skolor. Elever vittnar om att de inte får chans till den goda utbildning de faktiskt förtjänar till följd av stök och oordning, och ingen tar ansvar. En skola som vi vill ska bryta utanförskap riskerar i stället att cementera detsamma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Sverige ska förena ambitionen att konkurrera med kunskap med ambitionen att hålla ihop såväl ekonomiskt som socialt. Därför kan vi aldrig acceptera att skolor sviker sina uppdrag. Vi menar att staten därför behöver kliva in och ta ett större ansvar, sätta nationella kvalitetsmål, gå in med stöd där skolor brister och ytterst säkerställa att ingen dålig undervisning bedrivs.

Min fråga till statsministern är därför: Varför prioriterar regeringen att stänga välfungerande skolor, vilket blir resultatet av regeringens vinstförbud, i stället för att fokusera det statliga ansvaret på att ta sig an de dåligt fungerande skolor som i dag sviker sitt uppdrag?

Fru talman! Det är en bra fråga; den behöver diskuteras och kommer att diskuteras. Sverige har ett av de mest liberala skolsystemen i västvärlden - kanske det mest liberala - vad gäller möjligheten att tjäna pengar på skolverksamhet.

Ingen fungerande skola som inte bara är ute efter höga vinster kommer att behöva stänga efter en vinstbegränsning. Detta sätter dock fingret på att vi har ett moderat parti som kämpar med näbbar och klor för att man ska kunna dra ut så mycket pengar som möjligt ur skolsystemet - det är det ni gör.

Jag säger att en rimlig avkastning på eget kapital är okej. Vi sätter den på en nivå som gör att de allra flesta inte alls kommer att ha några problem. De stora skolkoncernerna, däremot, som drar ned på sin lärartäthet för att tjäna pengar, bör lägga dit pengar i stället så att vi får fler lärare och fler vuxna. Då blir det också lugnare i skolan.

(Applåder)

Fru talman! Oseriös telefonförsäljning är ett stort problem för svenska konsumenter, och 96 procent av folket vill inte längre ingå avtal via telefon. För att stärka förtroendet för telefonförsäljningsmarknaden välkomnar Liberalerna kravet på skriftliga avtal; det var vår minister Birgitta Ohlsson som tillsatte utredningen.

Men lotterier omfattas inte av regeringens lagförslag. Förra året uppmärksammades Socialdemokraternas årliga miljonvinster genom lotteriförsäljning per telefon. Kombilotteriet och A-lotteriet har sammanlagt dragit in 500 miljoner kronor till Socialdemokraternas redan välfyllda partikassa. Sedan 2014 har drygt 8 000 svenskar hamnat hos Kronofogden genom anmälan från dessa två lotterier. Även nykterhetsrörelsens lotteri har uppmärksammats.

Flera EU-länder har krav på skriftliga avtal även vid lotteriförsäljning, och utredningen fann att det egentligen inte finns något hinder för detta i Sverige. Därför, fru talman, vill jag fråga statsministern: Varför väljer regeringen att behålla en gräddfil genom att undanta just lotteriförsäljning från kravet på skriftligt avtal?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Det är klart att det ska vara ordning och reda också i lotteriförsäljningen. Vi följer den väldigt noga för att se till att den sköts oklanderligt.

Det förslag vi har fått gäller en annan lag. Lotteriförsäljning omfattas inte av den lagen utan styrs av en annan lag. Enligt regeringsformen är vi tvungna att bereda lagförslag på ett riktigt sätt, och ett sådant förslag skulle alltså kräva en ny utredning. Om inte lotteriförsäljningen fungerar som det är tänkt är jag inte främmande för att låta den bli föremål för detta.

I detta fall hade vi inte denna möjlighet. Det finns ett förslag till ny lag, och den omfattar inte lotteriförsäljning.

Fru talman! Alldeles för många människor har råkat ut för oseriösa telefonförsäljare som lurar konsumenter att ingå avtal. De livnär sig på de mest utsatta i vårt samhälle. I Botkyrka, som jag kommer från, riktar oseriösa telefonförsäljare in sig på personer som inte behärskar svenska språket fullt ut. Med aggressiva försäljningsknep sluter de sanslösa avtal, som det ofta är svårt eller näst intill omöjligt att bryta.

Min fråga till statsministern är: Vad gör regeringen för att sätta stopp för dessa skojare, som lurar våra äldre och bedrar personer som inte alltid behärskar svenska språket?

Fru talman! Serkan Köses fråga anknyter till den förra frågan. Vad vi vill göra är att införa ett skriftlighetskrav. Många människor som blir uppringda har inte alls uppfattningen att de har köpt något men tvingas ändå till detta. Någon typ av skriftlig vidimering av att man godkänner köpet måste därför till, och vi lägger fram ett sådant förslag. Jag tror att det kommer att göra stor skillnad och få människor att känna sig tryggare.

I vissa situationer behöver man dessutom kanske fundera efteråt; man kanske i efterhand kommer på att det inte var så bra och att man inte vill göra köpet. Detta kommer alltså att göra stor skillnad. Det har tagits väl emot av konsumenterna, och jag tror att det kommer att hjälpa till rejält.

Fru talman! Skolan är vägen in i det svenska samhället. Oavsett vilka förutsättningar man har och var man kommer från ska alla kunna lita på att skolan ger en så god start i livet som det bara är möjligt.

Vi vet att det enskilt viktigaste för elevernas kunskaper är hur mycket tid man får tillsammans med en skicklig lärare. Resultatet är därför alarmerande när vi jämför undervisningstiden i Sverige med den i andra OECD-länder. Svenska elever har nästan ett helt år mindre undervisningstid med en skicklig lärare.

Statsministerns frågestund

Från moderat håll har vi därför föreslagit att vi ska fortsätta att öka undervisningstiden, som Alliansen gjorde. Min fråga till statsministern är enkel: Vad avser regeringen att göra för att utöka elevers undervisningstid?

Fru talman! Vi tänker fortsätta att anställa fler vuxna, även lärare, i skolan. Vi utbildar nu fler lärare - vi utökar antalet platser på lärarutbildningen. Vi förbättrar kvaliteten i lärarutbildningen. Vi ser till att lärarna får högre löner och får mer självbestämmande över sin undervisning, och vi ska gärna anställa fler lärarassistenter som gör det möjligt för lärarna att faktiskt få mer tid med eleverna. Vi gör även en rad andra insatser. Och, återigen, elevhälsan är nog så viktig.

Detta sätter åter fingret på det system som vi i dag har, där framför allt de stora privata utbildningskoncernerna minskar antalet lärare. De har lägre lärartäthet än vad kommunala skolor har. Det är inte bra. De får samma slant, men för att de ska kunna göra en vinst som de kan ta ut ur företaget minskar de lärartätheten.

I fråga om detta vore jag glad om Moderaterna kunde säga som vi gör: Nej, det måste vara någon begränsning för detta. Vi använder hellre pengarna till fler lärare än till vinster.

(Applåder)

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.