Statsministerns frågestund

Herr talman! Det lackar mot jul. Julstöket och förberedelserna är i full gång. Men många människor i vårt land känner en oro i magen, en klump av oro för hur julen ska bli i år.

Priserna har ökat på julskinkan, på korven, på laxen och på nötterna. Samtidigt är bensinen och dieseln dyr. Vi ser högre elpriser, och hyrorna och räntorna på våra bostadslån ökar. Tio års reallöneökningar har utraderats.

Många undrar hur de ska ha råd med julmaten, julklapparna och resan hem till släkten. I går kunde vi höra om Ingrid, trebarnsmamma, som inte har råd att köpa julklappar till sina barn.

Herr talman! Samtidigt gör de svenska storbankerna rekordvinster på svenska hushålls bankkonton och bostadslån - i det här läget. Det är orimligt.

Därför har vi socialdemokrater lagt fram ett förslag om att snabbutreda en skatt på bankernas övervinster och se till att de pengarna går tillbaka till alla de hushåll och barnfamiljer som just nu kämpar. För oss socialdemokrater är det en självklarhet att barnens ekonomiska trygghet måste gå före bankdirektörernas bonusar.

Herr talman! Det här har Moderaterna och Sverigedemokraterna röstat ned, så min fråga till Ulf Kristersson är hur diskussionen gick mellan Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson när de kom fram till att prioritera bankdirektörerna före barnen. Vilka var argumenten? Berätta det för Ingrid!

(Applåder)

Herr talman! Vi lever ju i mycket tuffa ekonomiska tider just nu. Det vet alla. Det var länge sedan vi hade stigande räntor, hög inflation och låg tillväxt samtidigt. Man får backa tillbaka till 90-talskrisen och åren före den för att se vilka risker det för med sig.

Inflationen har nu stigit sedan 2021. Det är ett av de många ärvda problem som den här regeringen nu sysslar med att vända. Precis som många andra stora problem har det vuxit fram under mycket lång tid. Det tar alltså inte några månader att lösa det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi för nu en ekonomisk politik för att bekämpa höginflationssamhället, och vi gör det på väldigt goda grunder. Alla som har lärt något av 90-talskrisen vet att man måste ta sig ur hög inflation för att kunna komma tillbaka och föra en vettig ekonomisk politik ur en lågkonjunktur, inte minst nu när vi dessutom ser en alldeles uppenbar risk för stigande arbetslöshet. Det är alltså tuffa tider. Det drabbar väldigt många människor, inte minst dem som har det allra tuffast.

Jag var i går och träffade Stadsmissionens fantastiska medarbetare i det de kallar julklappsbutiken. Det är inte en plats där man köper sina julklappar utan tvärtom en plats där man kan få julklappar till barnen som annars inte skulle få några julklappar. Företag och privatpersoner skänker till den butiken så att människor i behov kan komma dit och få med sig en julklapp till sina barn på julafton. Så hjälper vi varandra i Sverige, också i tuffa tider. Det tycker jag är fint.

Vi tror inte på bankskatter av det enkla skälet att allt talar för att en bankskatt skulle lägga sig som en extra kostnad på bolånetagarna och driva upp räntorna och räntekostnaderna. Därför tror inte vi på det, utan vi tror att man måste kämpa den hårda vägen med en sund ekonomisk politik.

(Applåder)

Herr talman! En sund ekonomisk politik för Ulf Kristersson tycks vara att satsa på skattesänkningar för höginkomsttagare.

Man sänker också skatten brett, och det tycker vi socialdemokrater är bra. Men det här att sänka skatten för höginkomsttagare tycker vi inte är sund ekonomisk politik.

Jag tror inte att Ulf Kristersson har satt sig in i vårt förslag, för den konstruktion vi har på bankskatten skulle få effekten att om man höjer räntorna och lägger det på bolånetaken får man betala mer i skatt. Det är en finurlig konstruktion.

Men det som är viktigt i Sverige är den tillit som vi har till varandra - att vi kan lita både på varandra och på att samhället finns där när vi behöver det. Det är så vi behöver möta de ekonomiskt tuffa kriserna - som ett samhälle, där vi stöttar dem som har det tuffast.

Nu är det barnfamiljerna som har det tufft, så min fråga blir återigen: Varför är bankdirektörernas bonusar viktigare än barnfamiljerna nu i jul?

(Applåder)

Herr talman! Som jag sa är det ingen som tycker att bankdirektörer är viktigare än barnfamiljer, men vi tror inte på höjda skatter på svenska bolån.

Ni tror alltid på höjda skatter, på i princip allting. Det är en av de ganska många skillnader vi har. Ni tror på höjda skatter. Vi tror ofta på lägre skatter så länge man har skatter som är tillräckligt stora för att värna statens kärnuppgifter.

Vill man rädda tilliten i vårt samhälle ska staten återupprätta sin förmåga att lösa stora problem. Tillit byggs när staten kan bekämpa brott. Tillit byggs när vi inte har högre invandring än att vi klarar av integrationen. Tillit byggs när vi har el så att investerande industrier kan fortsätta att expandera i Sverige. Så etablerar vi tillit mellan politiken och medborgarna. Vi tror på vår väg, och ni tror på er väg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

(Applåder)

Herr talman! Sverige är ett land där alla står lika inför lagen. Vi har samma grundläggande rättigheter. Vi kan välja att studera vad vi vill och vilken yrkesroll vi vill ha. Vi kan välja att ta körkort och välja vem vi vill gifta oss med och hur vi vill klä oss.

Den feminism som kommit att sätta tonen det senaste decenniet har inte lett till någon ökad jämställdhet. I stället har vänsterfeminismen tryckt på om att alla kvinnor är offer i samhället och att det skulle vara ojämställt, egentligen utan statistik och utfall som grund. Det hela har snarare varit ett sätt för vissa partier att skapa sig en plattform och vara relevanta i det politiska utrymmet, för samma röster har bidragit till ökad invandring från länder som de facto har en dålig, förlegad och unken kvinnosyn.

Hedersförtryck och sedvänjor som starkt strider mot de grundläggande principerna om lika rättigheter har fått fäste i Sverige. I dag ser vi flickor och kvinnor som dagligen förtrycks.

Det går ingen obemärkt förbi att Sverigedemokraterna har varit en röst som under många år vågat ta i frågan om konsekvenserna av ökad invandring.

Kvinnor går i dag inte längre trygga på gatan. Man lever i parallella samhällen. Man utsätts för könsstympning. Man kan inte välja sin partner själv. Man blir bevakad av manliga släktingar. Kvinnor och flickor hindras från fri lek. Jag kan nämna mycket här, herr talman.

Mycket av detta föråldrade tänk befästs också i moskéer, som tar ett allt större utrymme i Sverige. Det oroar oss, herr talman. Allt fler svenska unga flickor och kvinnor träffar också män med denna uppfattning och möts då av en osund föreställning om kvinnans roll i samhället. Deras fri och rättigheter tas sakta men säkert ifrån dem. Detta bör vi också prata om, herr talman.

Hur tänker statsministern kring den problematik jag beskriver, och vad gör regeringen för att säkerställa att kvinnoförtryckande kulturer inte får starkare fäste i Sverige?

Herr talman! Jag kanske kan dela upp svaret i två delar.

Den ena delen är det generella: Vi ska stå upp för en svensk syn på jämställdhet mellan kvinnor och män och mellan pojkar och flickor - till del därför att det står i vår lag och vi behöver stå upp för lagen, till del därför att det är en mycket brett respekterad värdering i Sverige. Vi vet att vi är långt ifrån felfria själva, men att stå upp för dessa värderingar i vardagslivet faller på var och en av oss på olika sätt. Jag tycker att detta är otroligt viktigt. När man kommer till Sverige ska man veta att detta är ett land där man respekterar män och kvinnor, lika rättigheter och lika skyldigheter.

Sedan kommer vi alltid att ha respekt för att olika individer lever olika liv och att det som passar den ena inte alltid passar den andra - så länge allt sker inom lagens gränser. Men om vi ska gå över till något som är olagligt, och som nu blir ännu mer olagligt eftersom vi skärper straffen, kan vi tala om hedersrelaterade brott och hedersrelaterat förtryck.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag tycker att det finns en god sida här: Första gången jag jobbade med dessa frågor - det var 2008-2010 i Stockholms stadshus - var det kontroversiellt att ens prata om hedersförtryck. Det fanns inte. Det fanns mäns våld mot kvinnor, ingenting annat. Det krävdes ganska många experter för att förklara att det är skillnad mellan den sortens brottslighet som är sanktionerad av omgivningen och den sortens brottslighet som inte alls är det, liksom att detta kräver speciella verktyg.

På den tiden tillsatte vi landets första riktigt vetenskapliga utredning för att kartlägga hur stort problemet är. Det goda är alltså att vi i dag vet att detta finns, att vi pratar öppet om det och att vi gör någonting åt det. Vi skärper nu också straffen rejält för flera av de saker som legat inom hedersförtryckets hägn, såsom oskuldskontroller, oskuldsintyg och den sortens saker. Mycket mer finns dock att göra, och jag tror att många av våra frivilligorganisationer gör extremt stor nytta. De når nämligen fram till kvinnor som kanske inte vågar visa sig för exempelvis socialtjänsten.

Herr talman! Det är ett faktum att vi har starka strömningar till Sverige som kraftigt verkar mot våra grundläggande principer och det samhällsklimat vi vill ha och som vårt land vilar på. Det finns faktiskt en strävan efter att begränsa både kvinnors rättigheter och vårt sätt att leva i Sverige.

Precis som statsministern säger gör regeringen och Sverigedemokraterna nu en hel del på området. Bland annat sa vi nyligen att det ska gå att med stöd av LVU omhänderta barn och unga som växer upp i hedersrelaterat förtryck. Vi förbättrar också kunskapen för att även personer som möter hedersutsatta ska få stöd och våga ingripa. Från Sverigedemokraternas sida har vi den senaste tiden också varit tydliga med att vi tycker att moskéer som bedriver extremistisk propaganda och sprider åsikter som starkt strider mot de svenska värderingarna måste begränsas.

Man behöver vara tydlig med vilket samhälle man vill ha. Sverigedemokraterna är tydliga, och vi har tänkt klart i denna fråga. Vi säger nej till parallella samhällen och till en mångkultur som försämrar och sliter sönder vårt samhälle. Är statsministern beredd att verka för att värna det svenska levernet, och är statsministern beredd att göra vad som krävs för att upprätthålla ett tryggt och sunt Sverige?

Herr talman! Det enkla svaret är självklart ja. Det svårare svaret är att vi under lång tid har haft en invandring som har varit mycket större än vi har klarat av när det kommer till integrationen. Det är alldeles uppenbart.

Vi märker det varje dag; snart finns det inte ett enda problem som inte har med detta att göra. Senast häromdagen såg vi det gällande resultatet av Pisaundersökningen, som också kopplas till bristande integration. Detta får enorma konsekvenser i socialpolitiken, inom hälso- och sjukvården och vad gäller trångboddhet. Många av dessa problem trodde vi kanske att vi hade kommit långt med att lösa. Värderingsfrågorna är också en sådan fråga, men ännu svårare.

Jag tycker att vi lärde oss en del den hårda vägen under pandemin, när vi hade många och långa diskussioner med Folkhälsomyndigheten om hur vi skulle nå familjer som inte automatiskt går och vaccinerar sig bara för att erbjudandet finns. Vi insåg att vi inte lyckas lika bra där och att man då måste man anstränga sig mer för att nå de människorna. Det gäller även många andra saker, till exempel sexuell och reproduktiv hälsa och barns rättigheter. Det behövs mycket mer av tydlig - respektfull, men väldigt tydlig - information, liksom konsekvenser för den som inte respekterar svenska lagar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

(Applåder)

Herr talman! Vi har nåtts av nyheten att Sverigedemokraterna är beredda att driva på för ett införande av marknadshyror. Marknadshyror i Sverige skulle innebära chockhöjda hyror för 3 miljoner svenskar, utöver alla de prisökningar vi har sett.

För att använda Sverigedemokraternas talespersons ord är detta en fråga som inte är viktig. Det är inte en hjärtefråga för Sverigedemokraterna. De sa någonting annat före valet, men nu öppnar de alltså upp för att driva igenom marknadshyror för 3 miljoner svenskar. Sverigedemokraterna tycker förstås att helt andra frågor är viktiga; vi vet alla vilka frågor de är intresserade av, och det är inte svenska folkets boendetrygghet. Det är helt uppenbart.

Min fråga till statsministern är mycket enkel: Är statsministern beredd att ge något i utbyte till Sverigedemokraterna för att driva igenom marknadshyror i Sverige?

Herr talman! Först och främst får man väl säga att frågor om Sverigedemokraternas politik lämpligen ställs till Sverigedemokraterna. Det är enklare.

Regeringen har absolut inga planer på att införa marknadshyror i Sverige - absolut inte. Det räcker att läsa våra dokument för att se det. Det gäller allra minst marknadshyror i något slags teoretisk bemärkelse, det vill säga att det skulle vara fritt fram att sätta hyror som man vill. Det finns ingen i Sveriges riksdag som föreslår det.

Ibland diskuteras om genomslaget för nybyggnation ska spegla produktionskostnaden bättre. Inte heller där har regeringen några förslag på bordet över huvud taget. Detta var ju något som Nooshi Dadgostars koalitionsvänner på hennes egen sida tidigare ägnade sig åt, i ett januariavtal. Regeringen har inga sådana förslag.

Herr talman! Om jag förstår statsministern rätt kan regeringen alltså lova att det under den här mandatperioden inte kommer att införas så kallad fri hyressättning på nyproduktion i Sverige.

Herr talman! Det tänker jag absolut inte lova. Jag sa att vi inte har några sådana förslag.

Det jag kan lova är att den här regeringen aldrig någonsin kommer att genomföra den förvanskade version av marknadshyror som Nooshi Dadgostar ofta pratar om. Om vi däremot kunde genomföra reformer som gör att det byggs fler hyresrätter i Sverige skulle jag välkomna det, men vi har just nu inga sådana förslag på bordet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

(Applåder)

Herr talman! I juni presenterade Försvarsberedningen en säkerhetspolitisk rapport där man tydligt konstaterar att Sverige står i det värsta säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Det råder allvarstider.

I augusti höjde Säkerhetspolisen terrorhotnivån till 4 på en 5-gradig skala. Det innebär att det finns ett stort hot om terrorattentat riktade mot Sverige och våra intressen. I oktober mördades två svenskar i en skjutning i Bryssel. De blev måltavlor just för att de var svenskar, och det var ett terrorattentat riktat mot Sverige och vår säkerhet.

Samtidigt ser vi fler desinformationskampanjer och påverkansförsök mot Sverige - LVU-kampanjen, fortsatta koranbränningar och kampanjer kopplade till situationen i Mellanöstern och Hamas fruktansvärda attack på Israel.

Alla vi i denna sal har ett ansvar för Sveriges säkerhet, men vi kan inte göra detta ensamma. Sverige måste så snart som möjligt gå med i Nato. Det borde bekymra fler än mig att de främsta företrädarna för det största partiet i regeringsunderlaget undergräver Sveriges Natoansökan. Enligt ledande experter kommer deras uttalanden om att avlyssna församlingar, förbjuda religiösa symboler och riva religiösa samlingslokaler att sabotera Sveriges Natoprocess.

Centerpartiet har krävt att regeringen bjuder in till ett möte tillsammans med Natoambassadören för att uppdatera de partier i riksdagen som verkar för ett medlemskap om hur det går med Sveriges ansökan. Nu måste vi gemensamt ta ansvar för Sveriges säkerhet och för vår försvarsförmåga. Min fråga till statsministern är därför: När kommer det en inbjudan till ett sådant möte?

Herr talman! Jag delar i allt väsentligt Muharrem Demiroks beskrivning av det mycket kärva internationella läget, inklusive slutsatsen att det är hög tid att Sverige går med i Nato. Det borde vi ha gjort för länge sedan. Men nu står vi vid tröskeln.

Varje parti får ta ansvar för sina uttalanden. Jag tänker inte svara för någon annan. Jag svarar för regeringens ståndpunkter och ställningstaganden. Vill Muharrem Demirok diskutera med Sverigedemokraterna om deras uttalanden föreslår jag att man tar en separat frågestund för detta.

Dessutom vet Muharrem Demirok väldigt väl att vi löpande informerar de sex av åtta partier i Sveriges riksdag som står bakom den svenska Natoansökan om hur det går. Det har vi gjort systematiskt, ibland på tu man hand i min soffa och ibland gemensamt - i detalj, skulle jag säga.

Just nu vet vi alla att vi väntar på den turkiska ratificeringen. Vi kan nästan dag för dag följa vad som händer eller inte händer i det turkiska parlamentet. Vi kan också följa olika diskussioner mellan andra länder och Turkiet. Under tiden gör vi allt som vi ska göra under alla omständigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

I går undertecknade Pål Jonson det stora försvarssamarbetsavtalet med USA, en historisk händelse. Häromveckan samlades vi i de nordiska och baltiska staterna, Nederländerna och Storbritannien i JEF-samarbetet, och jag var tillsammans med försvarsministern, utrikesministern och Sveriges högsta militär i Natosystemet i Helsingfors häromveckan och gick i detalj igenom alla Finlands erfarenheter av själva integrationsprocessen. Vi gör alltså allt detta.

Jag har nog framfört all information som finns, men om Muharrem Demirok vill ha ännu ett möte med mig om detta är jag gärna med på det.

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret! Jag vill inte diskutera andra partiers uttalanden med statsministern. Jag vill ha svar på vad konsekvenserna blir av de uttalandena och hur vi tar detta vidare.

Vi är ett antal partier som tidigt klev fram och gemensamt tog ansvar för Sveriges Natoprocess. Nu är det dags att vi fortsätter det arbetet. Vi är ett antal partier som tar den här frågan på allra största allvar och vill vara med och hjälpa till. Det handlar inte om enskilda möten - det handlar om att gemensamt kliva fram och visa ansvar.

Utrikesministern har kontinuerligt sagt: Snart får vi gå med! Vi står på tröskeln, säger statsministern. Men vi har fortfarande inte klivit in genom dörren.

Det är dags att lyssna på oppositionen! Det är dags att ta med oss i det här arbetet, att informera oss tydligt och låta oss ha ett forum där vi öppet och tydligt kan diskutera de här frågorna.

Jag upprepar frågan: När kommer inbjudan?

Herr talman! Som jag sa: Vi har löpande informerat, och vi fortsätter att informera löpande.

Just nu ligger vår ansökan ganska exakt placerad i ett utskott i det turkiska parlamentet. Det är Turkiet som fattar turkiska beslut.

Det finns inga nya krav på Sverige, och det är inga nya förändringar vi ska göra, utan vi väntar på att Turkiet ska fatta sitt beslut. På samma sätt som vi förväntar oss att Turkiet respekterar svenska beslut och inte kan diskontera riksdagsbeslut i Sverige kan jag inte säga när Turkiet ska fatta turkiska parlamentsbeslut. Det är väl rätt uppenbart?

Det finns inget nytt att informera om i den här processen, men jag samtalar gärna ändå. Jag tar fasta på att det är sex av åtta partier i Sveriges riksdag som nu är för ett svenskt Natomedlemskap. Det är en historisk händelse. Två av de partierna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna, kom rätt sent med på ja-sidan. Jag välkomnar det ändå.

Två partier - två av fyra partier på den andra sidan - är fortfarande emot ett Natomedlemskap. Om ni på den sidan löser era problem ska vi nog kunna lösa våra problem på vår sida.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! I över ett års tid har statsministern och hans statsråd konsekvent duckat ansvarsutkrävande frågor när regeringen har ökat utsläppen av växthusgaser. Svaren kommer i handlingsplanen, har det sagts. I propositionsförteckningen stod att handlingsplanen skulle komma i november, och nu har november passerat.

I ett läckt utkast som DN har rapporterat om har regeringen strukit de beräkningar som visar hur handlingsplanens förslag påverkar utsläppen. Jag undrar: Kan statsministern garantera att klimathandlingsplanen kommer att följa klimatlagens bör-krav och innehålla detaljerade beräkningar av hur utsläppen påverkas av den föreslagna politiken, på kort sikt till 2030 och på lång sikt till 2045?

Herr talman! Jag kommer att hänvisa alla detaljerade frågor om klimathandlingsplanen till Romina Pourmokhtari. Men precis som hon har sagt kommer den att lämnas till riksdagen före årsskiftet. Det löftet kommer vi att hålla.

Jag och Elin Söderberg tycker olika om reduktionsplikten. Det är detta som det kokar ned till. Den gamla regeringen hade en bana för reduktionsplikten. Det skulle bli upp till 66 procents reduktion av diesel. Det är enkelt att räkna ut vad den dieseln skulle kosta. Den skulle kosta tillräckligt mycket för att nästan ingen skulle kunna köra bil. På det sättet är det ganska lätt att få ned utsläppen på kort sikt.

Så tänker inte vi. Vi tänker elektrifiering. Det handlar om att bli av med det fossila genom att elektrifiera transporter och industrier. Det är också detta som COP 28 hittills i hög grad har handlat om. Då är vi inne på energipolitik. Har man ingen energipolitik har man ingen klimatpolitik. Nu samlar vi 20 länder till en tredubbling av kärnkraftsproduktionen, så att vi klarar elektrifieringen.

Herr talman! Frågan var alltså om statsministern kan garantera att klimatlagens bör-krav kommer att finnas med i klimathandlingsplanen och om det kommer att finnas beräkningar på utsläppen över tid, inte minst vad gäller etappmålen till 2030.

Det är summan av utsläpp över tid som avgör hur vår påverkan på klimatet blir och därmed vilka allvarliga klimatrelaterade risker som vår befolkning behöver uthärda.

Herr talman! Att regeringen och Miljöpartiet tycker olika om energi och klimatpolitiken tror jag är helt uppenbart. Jag respekterar det.

Det vore spännande att få se den alternativa sidans gemensamma klimat- och energipolitik vid något tillfälle. Det hade varit väldigt intressant, inte minst för väljarna. Vi har alltså en helt annan syn på detta. Självklart kommer vi att lägga fram en klimathandlingsplan som följer klimatlagens krav.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! I förra veckan beslutade vi att undanröja alla de socialdemokratiska stopplagarna mot ny kärnkraft i Sverige. S-regeringar har ju inte bara framtvingat stängning av sex av tolv fullt fungerande klimatsmarta reaktorer i Sverige utan dessutom förbjudit all ny kärnkraft.

På klimatmötet i Dubai i helgen skrev 20 av världens främsta industrinationer, däribland Sverige, under en deklaration om att tredubbla kärnkraften fram till 2050 för klimatets skull.

Tyvärr är inte alla svenska partier med på det fossilfria tåget. Vi såg nyligen hur det största oppositionspartiet, Socialdemokraterna, fortsätter att motarbeta kärnkraft både i Sverige och internationellt i EU.

Jag skulle vilja ställa en fråga: Om man skulle fullfölja den socialdemokratiska antikärnkraftslinjen, hur skulle det påverka möjligheten att få ned utsläppen i den omfattning som krävs både i Sverige och internationellt?

Herr talman! Det var en bra beskrivning. När vi nu tar bort hinder efter hinder som har legat i vägen för ny kärnkraft i Sverige så ställer sig den andra sidan i politiken avvisande och röstar nej, avstår eller kan inte bestämma sig. Det är alldeles uppenbart att splittringen på den sidan är helt förödande.

Vill man få företag att investera i kärnkraft och tro att politiken har en idé om långsiktig fossilfrihet kan man helt enkelt inte göra på det sättet.

Internationellt växer dessbättre enigheten. Vi har en bred kärnkraftsallians i EU, och vi samlade som du såg ett tjugotal länder bakom kärnkraften på COP 28, med John Kerry och Emmanuel Macron i spetsen. Jag uppfattar att det finns en mycket bred internationell rörelse. Vi kommer att vara med i den ändå, men visst skulle Sveriges röst - vi var ett föregångsland i kärnkraften på 60-, 70- och 80-talen - väga tyngre om vi kunde säga att detta är en genuin svensk uppfattning.

Herr talman! Just nu pågår klimattoppmötet COP 28. Regeringen har deltagit mycket aktivt i de förhandlingar och möten som ägt rum den senaste veckan. Sverige pekas ut som en mycket god förebild, och vi kunde i helgen ta del av information om att vi nu ingått samarbetsavtal med ett tjugotal länder om att tredubbla kärnkraften till 2050.

Vi kan nu konstatera att fler och fler länder kommer att satsa på att bygga ny kärnkraft, vilket är en förutsättning för att man ska kunna nå klimatmålen. Det innebär att tillgång till uran kommer att bli ännu mer aktuellt och viktigt. Vi har uranfyndigheter i Sverige. Samtidigt har vi ett förbud mot brytning av uran. Sverige skulle kunna vara självförsörjande när det gäller kärnbränsle, och man skulle även kunna se exportmöjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Min fråga till statsministern är: Vad avser regeringen att göra när det gäller att ta bort det svenska förbudet mot brytning av uran?

Herr talman! Först ska jag säga något mycket kort om COP 28, som den stora miljökonferensen kallas. Jag var där några dagar. Sedan kom Ebba Busch några dagar. Johan Forssell har varit där, och Romina Pourmokhtari åker strax dit. Det är en väldigt konstruktiv stämning. Alla vet att detta är allvar. De svenska nyckelbegreppen "urgency" och "opportunity" är ganska väl valda. Det är bråttom att göra saker, men det finns också stora möjligheter i detta. Jag tycker att det är en allvarlig men också konstruktiv stämning på detta möte. Det vill jag verkligen ha sagt.

Allt fler ser väl också energipolitiken som helt integrerad i klimatpolitiken. Det är kanske ingen nyhet, men jag säger det eftersom mycket när det gäller energi har varit så politiserat. Jag tror att det var både John Kerry och Ebba Busch som sa att det handlar mer om matematik och fysik än om politik i dag.

Vill vi bli fossilfria måste vi använda alla fossilfria energislag, mycket mer förnybart och mycket mer kärnkraft. Uran är en nödvändig del. Alla vet att uranbrytning har negativa miljökonsekvenser, men det kommer det att få någonstans. Kan vi göra det bättre i Sverige än det kan göras på andra ställen ska vi självklart ta vårt ansvar också.

Herr talman! Min fråga till statsministern gäller dem som inte ser fram emot mer tid tillsammans med familjen under julhelgen. Den gäller dem som i stället har en växande oro eller kanske till och med en visshet om vad som kommer att hända under de dagarna. Röda dagar och avskildhet - och ofta alkohol - kan ju vara väldigt farligt för människor.

Vilka är regeringens åtgärder för att sätta ned foten mot män som slår kvinnor och män som misshandlar barn och för att stärka och stötta dessa kvinnor och barn så att de kan få tillbaka sina liv?

Herr talman! Det är nästan en seminarielång övning som krävs för detta. Men jag var hos Fannys Förebilder häromkvällen i precis denna fråga. Jag redogjorde för vad som är politik. Det handlar om att skärpa lagstiftningen på olika sätt. Det gäller till exempel grov kvinnofridskränkning. Det handlar om att se till att vi tar det på samma allvar som den grova gängkriminaliteten. Det har inte varit självklart. Nu finns det ett ganska brett stöd för detta.

Men det handlar också om stöd till dem som jobbar ideellt och om vårt personliga ansvar i alla dessa saker. Människor behöver personligen engageras. Lagstiftning är nödvändigt men inte tillräckligt. Fler män måste engagera sig i de här frågorna. Det är jättebra att mammor säger till sina döttrar vad de aldrig ska acceptera. Men pappor måste också säga till sina söner vad de aldrig får göra. Politik och civilsamhälle hör ihop här, tycker jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi har kommit en bra bit på väg, och jag är glad över att det nu finns en mycket bred enighet om skärpta straff för grov kvinnofridskränkning och obligatorisk häktning.

Herr talman! Säkerhetssituationen har enligt Säkerhetspolisen förvärrats ytterligare sedan hotnivån höjdes i augusti. Vi har aktörer som bidrar till att eskalera detta säkerhetsläge. Uttalanden om att moskéer ska rivas och hets mot muslimer eskalerar en redan mycket allvarlig situation.

Samtidigt går vi in i julhandeln, där hundratusentals svenskar rör sig i publika miljöer - i köpcentrum och affärslokaler. Det finns många frågor hos näringsidkare, fastighetsägare och olika berörda aktörer om hur man ska hantera det mycket allvarliga säkerhetsläget och hur man ska öka beredskapen mot potentiella terrordåd.

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta här och nu för att ge stöd till fastighetsägarna, till de anställda inom handeln och till alla andra berörda aktörer som behöver mobilisera för att öka beredskapen mot potentiella terrordåd?

(Applåder)

Herr talman! Jag är rädd för att några sprang iväg lite grann i går och ville dra väldigt långtgående slutsatser. Säkerhetspolisen får själv svara för exakt hur de bedömer bilden. Min bestämda uppfattning är att de har höjt från en trea till en fyra, och alla förstår vidden av detta.

Sedan påpekar de att efter Hamas brutala angrepp på Israel och efter krigsstarten i Mellanöstern är stämningen ännu mer upphettad på många olika ställen. Det är så jag värderar läget just nu. Det faktum att vi har gått från en trea till en fyra betyder att väldigt många myndigheter är väldigt mycket på tårna och följer utvecklingen väldigt noggrant. Det är skärpt bevakning på väldigt många olika ställen.

Jag tänker inte ge mig in och spekulera om just julhandeln, för det har jag inga sakliga grunder för att göra.

I övrigt överlåter jag till Säkerhetspolisen att göra de exakta bedömningarna om säkerhetssituationen i Sverige.

Herr talman och statsministern! Det är numera uppenbart för de allra flesta hur skadlig den svenska energipolitik som har förts i något decennium har varit. Kärnkraft har stängts, och det har förts in mer förnybart, framför allt vindkraft, i systemet. Detta har kraftigt försämrat effektbalansen och energiförsörjningen, inte minst i södra Sverige.

Häromdagen släppte Svenska kraftnät en rapport där man påvisar att en av sakerna man kan göra för att komma åt effektproblematiken är att förstärka och bygga ut stamnätet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Mot bakgrund av det som jag nu har nämnt är min fråga till statsministern: Vilka åtgärder vidtar regeringen för att säkra Sveriges energiförsörjning - jag tänker då kanske främst på effektbehovet i södra Sverige - på både kort och lång sikt?

Herr talman! Jag tror att de flesta förstår att energisystem är både långsiktiga och ganska komplexa. De är tyvärr lättare att förstöra än att bygga upp. Detta tar tid. Men det vi nu gör är två saker.

Vi ser till att etablera en ny baskraft i Sverige genom att bygga ny kärnkraft. Det handlar om att sluta lägga ned och börja bygga nytt och samtidigt förkorta tillståndsprocesser så att vi kan bygga ledningsnät, alltså distributionsnät, runt om i Sverige. Vi tar också bort hinder för andra saker och ting. Vi minskar risken för att man lägger ned fungerande vattenkraft, till exempel.

Många saker görs samtidigt. Det är tyvärr det komplexa svaret. Man måste göra många saker samtidigt. Att bara bygga ny vindkraft kommer inte att räcka. Det kommer inte att hjälpa. Ironin är tvärtom att ju mer stabil baskraft vi har, desto mer förnybart kan vi också ha. Denna regering har givit tillstånd till mer havsbaserad vindkraft på åtta månader än vad den förra regeringen gjorde på åtta år. Man måste alltså göra många saker samtidigt.

Herr talman! För tre veckor sedan ställde jag frågan till statsministern varför han inte gör något åt den akuta situation som svensk sjukvård står inför. Då svarade han att han prioriterar skattesänkningar. Det är skattesänkningar som vi alla vet motsvarar ungefär en eller ett par chipspåsar till fredagsmyset för den genomsnittliga invånaren i landet.

Detta ställs nu på sin spets. I dagarna meddelades det att Sahlgrenska i Göteborg, Sveriges största sjukhus, kan behöva säga upp 2 000 personer eftersom regionen inte har tillräckliga resurser. Liknande rapporter hörs nu från flera håll i landet, oavsett styre.

Min fråga till statsministern är: Tror statsministern att svenska folket tycker att det är viktigare med en fungerande sjukvård än att få en chipspåse extra i veckan?

Herr talman! Jag tycker att vi i denna kammare kan respektera att vi ibland tycker olika - utan att vi lägger helt orimliga ord i varandras munnar. Det är klart att jag aldrig har sagt att jag tycker att skattesänkningar är viktigare än sjukvård - det tror jag inte ens att frågeställaren själv tror. Så är det självklart inte.

Däremot tillhör jag ett parti och en regering som tycker att skatter har rätt stor betydelse för om människor arbetar eller inte och också att människors plånböcker har rätt stor betydelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag skulle aldrig anklaga frågeställaren för att strunta i om människor har några inkomster efter skatt. Det tror jag inte att frågeställaren tycker. Däremot tycker vi olika om hur mycket skatt som ska tas ut. Till vänster vill man ha mer skatt, högre skatt och fler skatter, till höger i politiken ofta tvärtom. Och så ska vi alla få detta att rymmas i en budget. Där tycker vi olika.

Vi anslår också väldigt mycket pengar till landets kommuner och regioner för att hjälpa dem att komma igenom en mycket svår ekonomisk tid.

(Applåder)

Herr talman! Snö har fallit till marken, och julen närmar sig med stormsteg. Julklappar ska inhandlas, julskinkan ska snart griljeras och köttbullarna rullas.

Samtidigt förbereder sig de gröna näringarna och våra lantbrukare inför nästa säsong. Jag tror att Centerpartiet och regeringen kan vara överens om det svenska lantbrukets vikt för Sverige. Men i mina samtal den senaste tiden med bärodlare, skogsbrukare och lantbrukare blir det märkbart att de känner mycket stor oro inför regeringens nyinförda lönegolv på 80 procent av medianlönen, en oro att de inte ska kunna få den kompetens som de behöver.

Min fråga till statsministern är därför om regeringen avser att vidta åtgärder för att lantbrukare, skogsägare och bärodlare ska kunna få den kompetens de behöver i sina företag inför det kommande vårbruket.

Herr talman! Tack för julstämningsskapande ord här i kammaren! Det uppskattar jag verkligen.

Med all respekt: Om jag ska vara alldeles uppriktig känner jag fler lantbrukare som är mycket oroade över det sällskap som Centerpartiet ska förverkliga jordbrukspolitik tillsammans med, alltså Vänsterpartiet och Miljöpartiet, än som är oroade över nya regler för arbetskraftsinvandring.

Där har vi nog en riktigt stor sak att bita i. Ni är så välkomna in i ett samarbete som väldigt många jordbrukare och skogsbrukare i Sverige skulle ha väldigt stor glädje av.

När det gäller arbetskraftsinvandringen har vi kommit fram till att det är för mycket missbruk när vi har en så låg nivå som 13 000 kronor i månaden. Det fungerar helt enkelt inte. Fråga vilken polis ni vill - alla pekar på samma sak. Det missbrukas.

Därför har vi sagt att ska man ta människor från en annan del av världen, tredjeland som det heter, utanför EU, bör åtminstone 80 procent av en svensk snittlön vara rimligt. För bärplockare, plantörer och andra säsongsyrken finns det undantag som gör att man ändå kan komma till Sverige för dessa speciella jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Dagens Nyheter har avslöjat lönekriterier på Regeringskansliet som går ut på att opolitiska tjänstemän ska få högre lön om de jobbar med frågor som finns i Tidöavtalet.

Statsministern har inte velat svara på frågor från medier om detta. Det har inte heller andra på Regeringskansliet. Mina frågor är helt enkelt: Varför gömmer sig statsministern för medierna i den här frågan? Varifrån kom initiativet till den här förändringen?

Herr talman! Jag gömmer mig verkligen inte. Däremot sysslar jag inte dagligen med löneadministration, medveten om att även det är viktiga frågor.

Sedan lång tid tillbaka finns det ett lönedirektiv om att Regeringskansliets uppdrag är att se till att regeringen kan förverkliga sin politik. Det exemplifierades i den här beskrivningen med regeringsförklaringen och Tidöavtalet. Det tycker jag är helt odramatiskt.

Sedan finns det många andra uppgifter som också är viktiga. Regeringskansliet måste vara utrustat med rätt kompetens, antingen för att genomföra vår politik under vår regering eller för att genomföra annan politik under en annan regering. Det är inget dramatiskt i detta. Det finns även helt andra uppgifter, bortom politiken, som också är viktiga i Regeringskansliet. Detta har förtydligats av förvaltningen i en specifikation efteråt.

Herr talman! I Sverige pratar vi svenska. I veckan kom en oroväckande rapport från Pisa. Allt fler svenska elever presterar sämre i matematik och läsförståelse. En stor andel av de elever som går i svensk skola har utländsk bakgrund. De är barn till föräldrar varav minst en har invandrarbakgrund.

Under alltför lång tid har vi inte prioriterat betydelsen av det svenska språket. Min fråga till statsministern är: Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta så att barn med invandrarbakgrund också pratar flytande, korrekt och perfekt svenska? Ska vi krossa gängkriminalitet och utanförskap och få ett gemensamt Sverige måste nämligen alla barn kunna prata perfekt svenska från dag ett.

Herr talman! Jag tillhör dem som tror att när människor kommer hit i vuxen ålder går det väldigt bra med en fungerande svenska. Man måste inte tala perfekt svenska. Det tror jag delas av alla som har varit i andra delar av världen vet.

Men barn ska lära sig riktigt, riktigt bra svenska. Det lyckas vi inte med i dag. Svenska och matematik är de två stora problemen, och de hänger ihop. Om inte barn lär sig bra svenska får de svårt att klara även andra ämnen i skolan. Det är rätt uppenbart när man säger det, och vi har under lång tid misslyckats med detta.

Pisa pekar själva på att det har med invandring att göra, det har med integration att göra och det har också med stökiga klassrum att göra. Det är många olika saker som påverkar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi lägger om skolpolitiken brett och rejält. Men ska jag peka på en enda fråga är det språkets betydelse och allt som gör att riktigt små barn tidigt lär sig svenska på annan plats om inte föräldrarna kan hjälpa dem med svenskan. Titta på Danmark; där gör man starka sådana insatser. Vi har väldigt mycket mer att göra i Sverige för att små barn ska lära sig bra svenska.

(Applåder)

Herr talman! Den här EU-kommissionen har kommit med ett otal förslag på skogsområdet, ett område där EU egentligen inte ska ta beslut. Ordet "skog" finns ju inte med i EU-fördraget.

I juni 2022 presenterade EU-kommissionen ett förslag om lagligt bindande mål för hur mycket av medlemsländernas natur som ska återskapas - förordningen om restaurering av natur, mer känd som Nature Restoration Law. Förslaget är formulerat på ett sådant sätt att mycket stora arealer av produktiv jord och skogsmark riskerar att tas ur produktion, exempelvis genom att skog inte får brukas och genom att jordbruksareal kommer att läggas under vatten.

Hur ser statsministern på det här förslaget i förhållande till självbestämmandet i skogspolitiken?

Herr talman! Det är en viktig fråga. Jag kan börja med att berätta att när vi hade EU-kommissionen i Sverige inför det svenska ordförandeskapet var det en liten biavsikt med att ta dem till Kiruna. Vi lät dem flyga över precis hela Sverige för att de skulle förstå vidden av skogens betydelse här. Någon av dem hade sagt att nu går vi in i svenskt luftrum, och sedan flög de två timmar över skog.

Vi pratar alltså inte om en liten park någonstans. Det är otroligt viktigt att förstå detta.

Sverige och Finland gör nu stora insatser för att värna svenskt och finskt skogsbruk. Det handlar dels om de direktiv som nämns här, dels om grundsynen på äganderätten, skogens betydelse i en mycket bredare klimatpolitik och skogsråvarans betydelse - allt detta.

Där gör vi nu mycket stora insatser för att se till att detta landar så bra som det över huvud taget är möjligt.

(Applåder)

Herr talman! Statsministern svarade på en tidigare fråga här att han inte duckade frågan om Tidölönerna. Jag tror att statsministern är helt ensam om att anse det. Svenska medier har jagat statsministern i över en vecka, men statsministern har inte svarat på frågor från svenska medier om dessa allvarliga anklagelser.

Jag tror därför att det är ganska självklart att alla andra ser hur statsministern duckar. Det är det ena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det andra är att det inte är bara medierna och vi i politikens värld som är förundrade över det här. Även en statsvetarprofessor uttalar sig och säger att när man läser detta blir man chockad.

Det är ganska starka uttryck för att man är rädd för hur statsförvaltningen på det här sättet politiseras. Vi är kanske inte vana vid att tänka i de termerna i Sverige; det för tankarna till helt andra länder. I den svenska demokratin gör man inte så här, så jag tycker nog att statsministern här i riksdagen bör svara angående Tidölönerna.

(Applåder)

Herr talman! Regeringskansliets själva kärnuppgift är att se till att regeringar, oavsett färg, kan genomföra sin politik. Det är själva grunduppgiften, och Regeringskansliet ska självklart också vara kompetens- och resurssatt för att lösa den uppgiften. I vårt fall handlar det om att bygga ny kärnkraft, minska invandringen och skärpa arbetet mot brott. För en annan regering kan det handla om att lägga ned kärnkraften, öka invandringen och ha mjukare tag mot brotten. Båda är legitima, och man ska vara resurssatt för detta.

Jag har inte sysslat med denna fråga personligen, men jag är övertygad om att förvaltningen sköter detta som den ska. Nu har Socialdemokraterna dessutom KU-anmält mig i denna fråga; då får väl KU titta på om detta har gått rätt till.

Herr talman! Vår beredskap är god, sa man i augusti 1939, och några veckor senare bröt andra världskriget ut. Sverige hade då ett nedrustat och föråldrat försvar.

Närmare 100 år senare har vi som tur är ett modernt men tyvärr nedrustat försvar. Vi kan nu konstatera att totalförsvarets återuppbyggnad går för långsamt. Myndigheter kopplade till civilförsvaret har suttit med miljöfrågor i stället för försvarsfrågor, och det verkar alltjämt vara en strid att få med myndigheterna i totalförsvarstänket.

Vi ska inte ha några illusioner kring rysk återhållsamhet eller om att Sverige mot förmodan skulle förskonas från det vi ser i Ukraina. Det är brådskande tider nu, men allt hämmas till synes av komplicerade och utdragna administrativa processer. Min fråga till statsministern är därför: Vilka åtgärder eller initiativ planerar statsministern för att myndigheter under regeringen ska öka takten och beakta totalförsvarsaspekterna i större utsträckning än vad som sker i dag?

Herr talman! Jag känner mig helt säker på att om frågeställaren ställer frågan till Carl-Oskar Bohlin kommer hon att få en extremt detaljerad, entusiastisk beskrivning av allt detta - både sådant som är problematiskt och sådant som går väldigt bra.

Själv tror jag att jag nöjer mig med att säga att det fanns starka skäl till att jag ville ha en minister för civilt försvar. Ett skäl var erfarenheterna från Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Detta är otroligt viktigt. Det militära försvaret är viktigt, men det civila försvaret är systematiskt underskattat. Vi gör också stora insatser på detta område. Ska jag bara nämna en enda sak är den reaktiverade civilplikten en otroligt viktig del av detta - att integrera civilförsvar och militärt försvar. Det handlar om totalförsvarstanken.

Jag tror att vi kommer att se mycket av detta, till exempel på Folk och Försvar om bara några veckor uppe i Sälen.

(Applåder)

Herr talman! Den 10 oktober beslutade regeringen att frysa utvecklingsbiståndet till Palestina. Samtidigt fick Sida i uppdrag att göra en översyn av allt bistånd, både det humanitära biståndet och utvecklingsbiståndet. Nu är översynen gjord, och resultatet presenterades den 1 december.

Sida konstaterar att svenskt bistånd till Palestina inte har några kopplingar till Hamas. Detta är naturligtvis mycket positivt och visar att det kontrollsystem som finns för svenskt bistånd fungerar. Även EU-kommissionens granskning visar att inget tyder på att bistånd har gått till annat än det som det är avsett för. Det finns med andra ord inga skäl att inte återuppta utbetalningarna med omedelbar verkan.

Det svenska biståndet går till krafter som kämpar mot terror och för demokrati, kvinnors rättigheter och mänskliga rättigheter. Min fråga till statsministern är: När kommer regeringen att återuppta det viktiga biståndet till Palestina?

Herr talman! Svaret är: när analysen har gjorts och är färdig. Det var bra att det kom ett resultat som i grova drag beskriver hur det ser ut; många länder har gjort samma sak för att få klarhet i detta. Nu kommer regeringen att utifrån denna analys fatta beslut om fortsättningen, inklusive eventuella kvarvarande frågor som kräver ytterligare utredning. Om man ställer frågan till Johan Forssell kommer han att kunna ge ett mycket detaljerat svar på exakt vilka åtgärder vi vidtar.

Herr talman och statsministern! I tisdags kom äntligen domen som de Kallingebor som PFAS-förgiftats av sitt dricksvatten väntat så länge på. Högsta domstolen slog då fast att det räcker med höga giftnivåer i blodet för att det ska räknas som en skada och att man därmed är skadeståndsberättigad. I tisdags var PFAS-föreningen i Kallinge vinnare, men i längden är såklart alla som förgiftas av PFAS förlorare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det som hänt de boende i Kallinge får aldrig hända igen. Flera systemfel i myndigheternas hantering verkar ha lett fram till att människor under lång tid kunde dricka det förgiftade dricksvattnet. Det handlar om allt från otillräckliga varningar från KemI, brist på kemikaliekontroller av dricksvattnet och tillstånd för brandövningar på en viktig dricksvattentäkt till slarv i samband med brandskumshantering.

Därför vill jag fråga statsministern vilka åtgärder statsministern och regeringen tänker vidta för att säkerställa att liknande händelser aldrig kan inträffa igen.

Herr talman! Den här domen kom precis häromdagen, så jag kan inte svara just nu. Domstolar fattar som vi alla vet helt egna beslut. Sedan har regeringen att ta ställning till om ett domstolsbeslut föranleder en ny åtgärd av något slag. Detta kan jag inte på rak arm svara på, men jag är rätt övertygad om att ett arbete pågår för att nu analysera vad denna dom betyder för befintlig svensk lagstiftning. Det är också så det ska gå till.

Herr talman! I Sverige har vi tusentals dammar som påverkar vårt kulturlandskap och gör att vi har vatten till både djur och människor. I en del av dessa dammar har vi även kraftproduktion.

I Norge, Finland och Schleswig-Holstein har man värnat den småskaliga vattenkraftsproduktionen, och i södra Sverige, där de flesta dammarna finns, har vi ett stort behov av denna kraftproduktion. Samtidigt ser vi tyvärr att våra myndigheter, trots det moratorium som nu finns, fortsätter att pressa på för att dammar ska rivas ur - dammar som, som sagt, värnar vårt kulturlandskap, ger oss el och ser till att vi har vatten till både djur och människor.

I våra grannländer underlättar man för småskalig vattenkraft. Min fråga blir därför: Kommer regeringen att ge våra vattenkraftsägare samma förutsättningar att utveckla dessa företag och kraftstationer?

Herr talman! Jag vill först bara säga att jag håller med om betydelsen av dammarna, både för kraftproduktion och som kulturbärare på olika sätt. Det fanns skäl till att regeringen beslutade att pausa den omprövning som annars hade lett till att man lagt ned en inte oansenlig andel av denna kraftproduktion. Det verkade helt absurt att i dessa tider avsiktligt lägga ned stabil kraftproduktion, när vi har ett så uppenbart behov av den.

Omprövningen är alltså pausad, och regeringen kommer att återkomma till hur vi i förlängningen ser på detta. Men jag tror att det vi redan har gjort ganska väl antyder hur regeringen ser på denna fråga.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! I regeringsförklaringen i fjol framhöll statsministern att han avsåg att inrätta en funktion med utredare i Statsrådsberedningen. Som motivering angavs att detta skulle korta ned, rent av halvera, utredningstiderna. Detta är en radikal och för den svenska samhällsmodellen oprövad konstruktion. Det kan kanske i vissa fall finnas förståelse bland medborgare för att en del lagförslag behöver tas fram snabbt, men det har också framförts farhågor om att kvaliteten i utredningsväsendet kan komma att äventyras.

I Sverige har vi en väl förankrad konstruktion med genomarbetade utredningar, med ett brett och omfattande remissförfarande, oberoende funktioner och därtill en gedigen parlamentarisk behandling i riksdagen - en kvalitetsstämpel, om man så vill. Hur avser statsministern att, när och om utredningstiden ska halveras, säkerställa kvaliteten på de utredningsförslag som tas fram?

Herr talman! Det vi konstaterade, vilket många regeringar nog har gjort före oss utan att kanske dra någon slutsats av det, är att en del saker helt enkelt tar för lång tid. Fleråriga utredningar, som vänder och vrider på alla problemställningar och kommer tillbaka med massiva betänkanden, har sina poänger i vissa fall. Ska man utreda grundlagar, till exempel, tror jag att detta är ett klokt sätt.

Ska man utreda en mycket specifik fråga för att nå ett mycket specifikt mål kan man ha högre hastighet, till exempel genom att använda utredare som jobbar heltid i stället för deltid eller genom att bryta ut specifika delar ur en utredning för en snabbare behandling. Jag sa också uttryckligen: med bibehållen kvalitet. Det handlar om mycket kvalificerade utredare som inte ens skulle åta sig ett uppdrag om de inte uppfattade att detta var kvalitetssäkrat.

Herr talman! Jag vill inleda med att säga att jag uppskattade statsministerns tal i samband med gårdagens kippavandring. Det är viktigt att stå upp mot antisemitism och islamofobi i detta allvarliga läge.

Men, herr talman, i natt skrev FN:s generalsekreterare António Guterres ett brev till FN:s säkerhetsråd. Där uppmanade han säkerhetsrådet att i enlighet med artikel 99 verka för eldupphör i Gaza. Detta är första gången denna artikel används på över 30 år. Denna vecka har också EU:s höga representant Josep Borrell uttryckt att han vill ha ett eldupphör i Gaza. På måndag ska EU:s utrikesministrar bestämma vad EU tycker, och i nästa vecka åker också statsministern till Bryssel för att diskutera Gaza.

Statsministerns frågestund

Över 17 000 har dödats. Det har inte funnits el på 50 dagar. Det är 300 000 bostäder som har förstörts, och 2 miljoner människor är på flykt i ett litet område av samma storlek som Kils kommun. Vill den svenska regeringen ha ett eldupphör i Gaza? Kommer Sverige att driva på i EU?

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för de vänliga orden om kippavandringen. Den var fin och viktig, tycker jag. Att den kunde ske i bred enighet var också en tydlig signal till det svenska samhället. Det uppskattar jag verkligen.

Den fråga som togs upp här har ju varit en del av kärnan. Från Sveriges sida har vi tillsammans med en majoritet av EU:s länder sagt att vi vill ha pauser för humanitärt tillträde som gör att man kan föra in förnödenheter och mediciner, ta ut skadade och hjälpa till. Olika länder har haft lite olika formuleringar, vilket är mycket välkänt. Länderna röstade också på olika sätt i omröstningen i FN.

Jag tycker att det är viktigt att vi står fast vid de prioriteringar som vi har haft under lång tid. Israel har rätt till självförsvar. Det ska ske inom folkrätten. Det krävs humanitärt tillträde. Vi kommer att ligga kvar i den svenska positionen.

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.