Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Vi befinner oss i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Rysslands ökande konfrontativa retorik och militära aktiviteter, både synliga och dolda, är oacceptabla. Den upptrappade ryska militära närvaron vid Ukrainas gräns och de ryska kraven på säkerhetsgarantier hotar kärnan i den europeiska säkerhetsordningen.

Den europeiska säkerhetsordningen är inte förhandlingsbar. Att stå upp för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet är nödvändigt för hela Europas säkerhet.

Ukraina, precis som Sverige, har rätt att göra sina egna säkerhetspolitiska val. Det är inte upp till Ryssland att diktera dessa genom hot och våld. Folkrättens regler om staters suveränitet och politiska oberoende utgör en del av den europeiska säkerhetsordningen.

Utrikespolitisk debatt

Vägen framåt för att minska spänningarna är fortsatt dialog och diplomati, men vi måste samtidigt förbereda oss på att Ryssland kan välja en annan väg.

Herr talman! Rätten att göra egna säkerhetspolitiska val är nyckeln till vår säkerhet. Regeringen avser inte att ansöka om Natomedlemskap. Den säkerhetspolitiska linjen ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och har bidragit till stabilitet och säkerhet i norra Europa.

Vi kombinerar detta med en försvarspolitik som vilar på två ben: förstärkt nationell förmåga och fördjupade internationella försvarssamarbeten. Däri intar samarbetet med Finland en särställning. Sedan 2014 har vi byggt upp ett fungerande försvarspolitiskt säkerhetsnätverk och slutit ett trettiotal överenskommelser och omkring 20 samarbetsavtal, inte minst med våra nordiska och baltiska grannar. Vi bygger upp militär förmåga såväl med enskilda länder som med Nato. Och vi bygger upp en trovärdig nationell försvarsförmåga genom den största satsningen på svenskt försvar sedan 1950-talet.

Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller ett nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Vi ska därför kunna ge och ta emot stöd, såväl civilt som militärt. Men det är vi som bestämmer med vilka vi samarbetar och hur detta samarbete ser ut - i fredstid, i kris och i krig.

Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik bygger på sammanhållning i EU och ökat samarbete på bred front - i Norden, i Östersjöområdet, genom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, och genom fördjupat partnerskap med Nato. FN och folkrätten förblir en hörnsten i svensk utrikespolitik. En stark transatlantisk länk är nödvändig för Europas säkerhet.

Herr talman! Vi har flera säkerhetspolitiska verktyg för att hantera den försämrade säkerhetssituationen i Europa. OSSE är ett viktigt verktyg. Vi har precis avslutat ett svenskt ordförandeskap där Sverige satt avtryck som kommer att bestå.

Vi har stärkt plattformen för dialog. Behovet av dialog är större än någon gång sedan kalla krigets slut. Detta var tydligt under ministerrådsmötet i Stockholm, där närmare 50 utrikesministrar förde politiska samtal och fattade beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Vi har stärkt plattformen för konfliktlösning. Som ordförande fokuserade vi på konfliktlösning i Ukraina, Moldavien, Georgien och södra Kaukasien.

Möten med civilsamhället är alltid en prioritet och var det även under OSSE-ordförandeskapet. I Ryssland har situationen för mänskliga rättigheter blivit allt sämre. Ett alltmer repressivt samhälle har omöjliggjort för människorättsförsvarare att utföra sitt viktiga arbete. Nedstängningen av organisationen Memorial är ett av många upprörande exempel.

I Belarus har vi sett hur regimen på ett cyniskt sätt utnyttjat migranter i politiska syften. Belarus måste släppa alla politiska fångar och hålla demokratiska val.

Sverige har som ordförande också verkat för att den ryska aggressionen mot Ukraina och den ryska illegala annekteringen av Krim hållits högt på OSSE:s agenda. Det har snart gått åtta år sedan dess, och över 14 000 personer har mist livet. Bara för att tiden går blir inte detta folkrättsstridiga agerande mer acceptabelt. Vi fortsätter nu vårt arbete som medlem i OSSE:s ordförandetrojka.

Herr talman! Vi lever mitt i en accelererande klimat- och miljökris. Sverige ska vara ledande i klimatomställningen. Men den globala ambitionsnivån är långt ifrån tillräcklig. Klimatförändringarna och miljöförstöringen bidrar till ökade spänningar och konflikter. Klimatet har en avgörande betydelse för vår säkerhet. Vi måste ta de klimatrelaterade säkerhetshoten på största allvar.

Under vårt OSSE-ordförandeskap kunde ett beslut fattas om de utmaningar som klimatförändringarna medför. Tack vare Sveriges pådrivande roll har nu OSSE fått mandat att arbeta förebyggande med klimatförändringarnas påverkan på säkerheten i regionen.

Vi ska tillsätta en ambassadör för klimat och säkerhet. Vi ska bygga in ny expertis i våra internationella krishanteringsinsatser, i fredsbyggandet, i det internationella utvecklingssamarbetet och inom klimatdiplomatin. Vi ska fortsätta att stärka den svenskinitierade FN-mekanismen för klimat och säkerhet. På bara några år har mekanismen blivit en stöttepelare i länder och regioner som befinner sig i klimatrelaterade konflikter.

I juni ska Sverige stå värd för Stockholm + 50, ett internationellt FN-möte som bidrar till en rättvis och global grön omställning.

Herr talman! Covid-19-pandemin har försvårat genomförandet av Agenda 2030. De globala framsteg som har gjorts under de senaste åren, som förbättringar när det gäller mödrars och barns hälsa och jämställdhet, har delvis suddats ut. Det är första gången på 20 år som hungern och fattigdomen har ökat i världen. Agenda 2030 är vår färdplan för att vända trenden.

Herr talman! Vikten av ett bättre globalt hälsosystem och insikten om att pandemins konsekvenser har slagit hårdast mot kvinnor och barn har varit smärtsamma lärdomar.

Regeringen drev tidigt frågan om en mer jämlik fördelning av vaccin mot covid-19. Det globala vaccinsamarbetet Covax har nu levererat 1 miljard doser till 144 länder runt om i världen. Sverige är världens största bidragsgivare till Covax sett per invånare och femte största givare totalt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Arbetet med att stärka den globala hälsosäkerheten, inte minst när det gäller arbetet med att motverka antibiotikaresistens och att utveckla ett kraftfullt nytt globalt pandemifördrag, prioriteras. Regeringen kommer därför att tillsätta en ambassadör på Socialdepartementet som ska arbeta med den globala hälsosäkerheten.

Herr talman! EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena. I en osäker tid står medlemsländerna starkare tillsammans. Vi ska fortsätta att stärka våra nära band till våra partner inom EU, liksom till våra nordiska och baltiska grannar. Arbetet med visionen om Norden som den mest hållbara, integrerade och digitaliserade regionen ska stärkas.

Regeringen vill se ett starkt EU som kan ta större ansvar för sin egen säkerhet, men vi understryker samtidigt att detta inte står i motsatsförhållande till öppenhet i utvecklandet av partnerskap eller en stark transatlantisk länk.

Nästa år kommer Sverige för tredje gången att vara EU:s ordförandeland. EU-ministern redovisade nyligen hur arbetet med regeringens prioriteringar ska bedrivas i EU. Det är en ambitiös agenda.

Situationen för flyktingar och migranter kräver vår fortsatta uppmärksamhet. EU måste få ett gemensamt asylsystem som är rättssäkert, humant och hållbart, där alla tar sitt ansvar.

Vi har fortsatt ett nära samarbete med Storbritannien, inte minst inom säkerhets- och försvarspolitiken, handel och utbildning och forskning.

USA är tillbaka på den globala arenan som en konstruktiv partner. Det är glädjande för fortsatta och fördjupade samarbeten, inte minst på klimat, demokrati- och jämställdhetsområdena. Samarbete med USA är centralt inom säkerhets- och försvarspolitiken, inom handel och på teknikområdet.

Herr talman! Den feministiska utrikespolitiken fortsätter att växa. Sverige var först. Det är glädjande att även Tyskland nu tar efter liksom Kanada, Frankrike, Luxemburg, Spanien och Mexiko, som också för en feministisk utrikespolitik.

Arbetet ska vässas, inte minst givet den motreaktion mot jämställdhet som vi har sett i spåren av pandemin. Våld mot kvinnor och flickor har ökat över hela världen. Med pandemin, klimatkrisen och ett minskat demokratiskt utrymme riskerar vi nu en global recession för jämställdheten. En feministisk utrikespolitik behövs mer än någonsin.

Vi ska ta fram en ny nationell handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet, och vi ska också ta fram en ny global jämställdhetsstrategi för biståndet under 2022. I FN:s Generation Equality Forum är Sverige med och leder arbetet för kvinnors ekonomiska egenmakt.

Herr talman! För femte året i rad ser vi hur antalet länder som rör sig i auktoritär riktning är fler än de som rör sig i en demokratisk riktning. Militärkupper i Myanmar, Sudan, Mali och Burkina Faso, talibanernas maktövertagande i Afghanistan, en förvärrad situation i Belarus och konflikten i Etiopien är dramatiska exempel på demokratins tillbakagång.

Under det demokratitoppmöte som USA:s president Joe Biden stod värd för var Sverige en aktiv partner i flera aktiviteter där både statsministern och jag deltog. Det svenska budskapet var att framväxten av högerpopulistiska och nationalistiska krafter undergräver demokratin och att mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och kvinnors politiska och ekonomiska deltagande är centrala för demokratin. Hbtqi-personers rättigheter ska respekteras fullt ut internationellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Sverige är i år ordförande i Internationella alliansen för hågkomst av Förintelsen, där vi fortsatt ska främja hågkomst av Förintelsen och med all kraft bekämpa antisemitism och antiziganism.

Bristen på demokrati och mänskliga rättigheter i arbetslivet globalt måste uppmärksammas mer. Arbetstagare trakasseras, mister sina jobb och till och med dödas för sitt fackliga engagemang. Utrikesdepartementet kommer att arbeta mer med dessa frågor bland annat inom Global Deal.

Herr talman! Kärnvapenhotet är en verklighet, och vi måste fortsätta med våra ansträngningar inom nedrustning. Målet är en värld fri från kärnvapen. Inom ramen för det så kallade Stockholmsinitiativet har vi föreslagit 22 specifika steg som innebär en konstruktiv och pragmatisk ansats för kärnvapennedrustning. Allt fler länder ställer sig nu bakom Sveriges förslag.

Vi har aktivt vänt oss till de fem kärnvapenstaterna. Glädjande nog har Stockholmsinitiativets budskap om behovet av steg framåt hörsammats. Den 3 januari bekräftade de fem i ett gemensamt uttalande bland annat att "ett kärnvapenkrig kan aldrig vinnas och får aldrig utkämpas".

Herr talman! De humanitära behoven i världen har ökat lavinartat. Ojämlikheten växer. Nästan 275 miljoner människor är i behov av humanitärt bistånd för att överleva. 45 miljoner kvinnor, män och barn i 43 länder befinner sig på gränsen till svält.

Sveriges biståndspolitik ska ha en fortsatt hög ambitionsnivå vad gäller både omfattning och kvalitet. Det svenska biståndet ska fortsatt motsvara 1 procent av bruttonationalinkomsten. Svenskt bistånd ska användas till att minska fattigdomen och orättvisorna i världen. Det handlar om solidaritet men också om en övertygelse om att en bättre värld ger ett tryggare Sverige.

Sverige ska öka ansträngningarna att förebygga klimatförändringarna och deras effekter på livsmedelsförsörjningen och miljön samt främja hållbara levnadsvillkor. 2022 ökar vi klimatbiståndet med ytterligare 1 miljard kronor.

När de antidemokratiska krafterna vinner mark ska det svenska biståndet vara en motkraft med en fortsatt hög ambitionsnivå. Fler demokratiska samhällen gör världen bättre och ökar tryggheten i Sverige.

Herr talman! Jag var den första svenska utrikesminister som besökte Israel på tio år. Att regeringen har förbättrat relationerna är viktigt. Samtidigt ligger vårt erkännande av Palestina fast. Med folkrätten som grund fortsätter Sverige att verka för en tvåstatslösning.

I Mali har terrorgrupper kraftigt ökat sina aktiviteter. Att den maliska juntan skjutit upp de demokratiska valen och ingått samarbete med ryska legosoldater är oacceptabelt. Sveriges militära och civila engagemang i Mali syftar till att främja säkerhet, motverka terrorism och bygga upp en hållbar utveckling med respekt för mänskliga rättigheter.

Kriget i Jemen är inne på det åttonde året. Det är en av världens största humanitära katastrofer. Sverige ska fortsätta att driva behovet av fredsförhandlingar genom FN. En förutsättning för en varaktig fred är att kvinnorna inkluderas i fredsförhandlingarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Syrien är ett djupt sargat land. Konflikten är inne på sitt tolfte år. Miljontals människor lever under akut humanitärt behov. Sverige är och ska fortsätta att vara en av de största humanitära givarna.

Konflikten och den humanitära katastrofen i Etiopien undergräver stabiliteten på Afrikas horn. Etiopien är på väg mot en svältkatastrof. Tusentals har dödats i konflikten, inklusive 24 hjälparbetare från FN. Vi fortsätter att verka genom EU och FN för en omedelbar vapenvila.

Herr talman! Som statsministern har sagt: "Vi ska vända på varenda sten för att bekämpa segregationen och knäcka gängen." De bakomliggande kriminella strukturerna är i princip alltid gränsöverskridande. Med digitaliseringen av våra samhällen följer ökad internationell cyberkriminalitet. Skjutningar och sprängningar, ofta med insmugglade vapen, fortsätter att vara en betydande trygghetsutmaning. Alltför ofta är dessa unga män verktyg för tyngre kriminella aktörer som verkar internationellt.

För ett och ett halvt år sedan utnämnde jag ett sändebud mot organiserad brottslighet som arbetar med hur utrikesförvaltningen bäst kan stödja de brottsbekämpande myndigheterna. Ett antal ambassader har fått särskilda uppdrag att arbeta mot organiserad brottslighet. I nästa skede kommer flera ambassader att rustas för att bättre kunna bidra till det brottsförebyggande arbetet. Samarbetet mellan de brottsbekämpande myndigheterna och ambassaderna ska stärkas.

Herr talman! Vi ska stå upp för den fria handeln, särskilt i tider då protektionismens vindar ökar. Det multilaterala handelssystemet, med bas i Världshandelsorganisationen, är grundläggande för tillväxt och välfärd. Hot mot det regelbaserade handelssystemet är ett hot mot Sveriges ekonomi och våra handelsrelationer. Samtidigt som samarbete är viktigt, inte minst inom handel, agerar vi mot säkerhetshotande verksamhet riktad mot Sverige och svenska företag.

Sverige och EU behöver arbeta ännu närmare likasinnade för att säkerställa och utveckla en global handel med fokus på den gröna omställningen och ett fossilfritt samhälle. Vår handelspolitik ska bidra till att uppnå målen i Parisavtalet och Agenda 2030.

Genom Sveriges deltagande i världsutställningen Expo 2020 synliggör vi hur svenska lösningar möjliggör en omställning till en grön och hållbar riktning.

Kinas internationella betydelse berör också Sverige och svenska intressen, inte minst inom handeln. Vi för en rak dialog med Kina där mänskliga rättigheter och yttrandefrihet är centralt. Sverige och EU ser globala utmaningar som vi bara kan hantera tillsammans med Kina, som klimat, hälsa och en rättvis frihandelsordning.

Herr talman! Förra året evakuerade Sverige ungefär 2 000 personer från Afghanistan. Under augusti månad var situationen vid flygplatsen i Kabul tidvis kaotisk och mycket svår. När en bomb exploderade intill flygplatsen fanns svensk försvarsmaktspersonal bara sekunder därifrån.

Jag vill på regeringens vägnar återigen säga tack till alla i utrikesförvaltningen, myndigheter och kommuner som arbetade dag och natt med evakueringsinsatsen. Jag är stolt över den samlade insats som Sverige gjorde.

Trots det dystra globala mörker som många säkert känner just nu och trots att behoven av våra gemensamma ansträngningar kan kännas oändliga vill jag avsluta med att säga: Det finns hopp för förändringar, genom hårt arbete och genom tydliga linjer. Eller som ärkebiskop Desmond Tutu sa: Hoppet är att kunna se ljuset trots allt mörker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

(Applåder)

Herr talman! En regering ska ta ledningen, komma med förslag till riksdagen och söka dess godkännande. I den här säkerhetskrisen måste Sverige ha en regering som förstår att arbeta med båda händerna. Vi måste gradera upp försvaret, dels omedelbart för att höja vår egen beredskap, dels på sikt därför att Ryssland kommer att vara ett hot mot Europas fred under överstående lång tid. Vi måste också gradera upp vår säkerhetspolitik. En alliansfrihet som inte har något säkerhetspolitiskt syfte är enbart farlig.

Oppositionen har på olika sätt drivit regeringen framför sig, inte minst när det gäller frågan om en försvarsberedning. Jag har ett antal frågor till utrikesministern.

Försvarsberedningen kommer att återuppta sitt arbete i dag på eftermiddagen. För det första: Är Socialdemokraterna beredda att också medverka till fler nya pengar, eller har man bara för avsikt att omfördela när det gäller det svenska försvaret? Utrikesministern delar väl synpunkten att det är viktigt att vidta åtgärder här och nu?

För det andra: Är regeringen beredd att se över den säkerhetspolitiska analysen, givet den mycket allvarliga utmaning som nu sker i Europa mot vår säkerhetsordning och givet det ryska agerandet?

För det tredje: Är man beredd att ge uppdrag till relevanta försvarsmyndigheter för att undersöka om det eventuellt finns något försvarsmateriel som skulle kunna avvaras till Ukraina?

För det fjärde: Har man för avsikt att på något sätt inleda seriösa samtal med de fem partier som utgör en majoritet i Sveriges riksdag bakom tanken om svensk Nato-option?

Detta, herr talman, är några frågor som utrikesministern borde besvara.

Herr talman! Jag tackar Hans Wallmark för frågorna.

När det gäller Försvarsberedningen är det precis som Hans Wallmark säger, nämligen att de träffas i dag. Låt dem träffas, diskutera frågorna och se vad de kommer fram till.

När det gäller den säkerhetspolitiska analysen vill jag påminna om att det finns höjd för det som sker nu i totalförsvarspropositionen. Det är bara att läsa innantill. Det står att det som sker nu kan hända, och det har man tagit höjd för.

När det gäller att bereda och ge uppdrag som kan användas för leverans av militärt material till Ukraina vill jag säga ett par saker. Det går att stödja Ukraina på många olika sätt. Det är många länder som inte ger särskilt mycket bistånd till Ukrainas motståndskraft och till samhället. Sverige är näst störst av alla. Vi ger en kvarts miljard varje år till Ukraina. Vi har startat en motståndsfond till Ukraina tillsammans med USA, Storbritannien och Schweiz där vi ger över 50 miljoner bara från oss. Sedan ger de andra länderna också pengar. Vi ger dessutom humanitärt bistånd.

När det gäller förfrågningar om eventuellt svenskt stöd måste man ta in många saker, bland annat vad Försvarsmakten själv gör. Det är bara att titta på länderna runt omkring för att se att frågan är mycket komplicerad. Det är inte så att vi ska använda Ukraina för att lämna över material som vi inte själva behöver, som har hänt i olika fall. Om det gäller exporten av krigsmateriel måste den gå den normala vägen via ISP. Det finns inget förbud mot att ha vapenexport till Ukraina, men det måste gå den normala vägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag återkommer eftersom det var en fråga till.

Herr talman! Ja, det var en fråga till, och den är inte så liten eftersom den handlar om en svensk Nato-option. Vi ser fram emot svaret.

Herr talman! Jag har dessutom valt blågula färger i dag. Det är inte bara för att hedra Sverige, utan det är också för att hedra Ukraina. I dag är det en dag av enighet i Ukraina.

Det är oerhört viktigt att Sverige på många sätt står upp för Ukraina. Jag har inget emot det utrikesministern räknade upp, men jag tycker att man kan komplettera. Därför är ett förslag från bland annat mitt parti att man ska undersöka om det finns något som kan avvaras utan att vi riskerar vår egen svenska försvarsförmåga.

Jag vill dessutom komplettera mitt frågebatteri. Den ryska ambassadören uttalade sig hotfullt i Aftonbladet för några dagar sedan. Han sa i praktiken, från rysk utgångspunkt, att det inte är möjligt för Sverige och Finland att bli Natomedlemmar. Det är oerhört viktigt att markera med både svenska och kyrilliska bokstäver mot den typen av hot som uttalas mot vårt land.

Herr talman! När det gäller Nato-option anser vi att det inte gör någon som helst skillnad. Tvärtom! Om vi skulle börja ändra i vår säkerhetspolitiska linje, till skillnad mot exempelvis Finland som ligger fast - observera att Finland inte använder ordet Nato-option i skriftlig form - skulle vi sätta igång en massa spekulationer och frågetecken om vart vår säkerhetspolitik är på väg. Det skulle vara dåligt för Sveriges säkerhet och för vår möjlighet att hålla Sverige fredligt i ett lågspänningsområde. Det är huvudskälet till att vi inte vill ändra. Vi vill ha stabilitet, och vi vill inte ha en massa äventyrligheter, särskilt inte nu.

När det gäller att stå upp för Ukraina delar jag helt Hans Wallmarks syn på detta. Till skillnad från många andra länder har Sverige ända sedan 90-talet stått upp för Ukraina. Jag har själv besökt kontaktlinjen tre gånger under ett och ett halvt år.

Herr talman! Ukraina står, som vi alla vet, inför dramatiska dagar i skuggan av den ryska björnen, som ryter från snart sagt alla väderstreck. Försvarsviljan är, vad man kan bedöma, stor. Förmågan att stå emot den ryska krigsmaskinen är bättre än tidigare. Men det är fortfarande ett underläge för Ukrainas del.

Utrikesministern har på frågan om just vapenexport hävdat att det finns starka regler mot vapenexport, vilket gör att export inte är aktuell för vår del. Men uttalandet ger också intryck av att det nuvarande regelverket inte gör det möjligt för Sverige att exportera krigsmateriel till Ukraina. Nu sa man alldeles nyss att det naturligtvis är möjligt men ska ske i vanlig ordning. Men då måste samtidigt en tolkning av regelverket redas ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det nuvarande regelverket betonar att en helhetsbedömning ska göras med beaktande av flera faktorer när vi exporterar krigsmateriel, såsom det mottagande landets demokratiska status och svenska utrikes- och säkerhetspolitiska intressen. Export till Ukraina borde i princip bara var omöjligt om det föreligger sanktioner från FN, och det gör det naturligtvis inte i förhållande till Ukraina.

Flera stater har tagit ett stort ansvar i vårt närområde, inte minst Storbritannien. Danmark har aviserat att man är öppen för detta. Då inställer sig också frågan vad ministern har menat med sina uttalanden om att reglerna för vapenexport skulle omöjliggöra sådant till Ukraina i dagsläget. Jag vill ställa samma fråga som min kollega Wallmark gjorde, nämligen om man är beredd att ge Försvarsmakten och försvarsindustrin i uppdrag att inventera vilka strategiska produkter som skulle kunna skalas upp och exporteras i det avseendet. Det är politiskt och militärt bistånd som Ukraina i hög utsträckning önskar, efterfrågar och behöver.

Herr talman! Jag vet inte vilka ord man ska använda mot Sverigedemokraterna och Aron Emilsson.

I går röstade EU ja till ett akut finansiellt stöd till Ukraina. Pengarna har öronmärkts för att stärka landets motståndskraft mot Ryssland. Alla svenska parlamentariker röstade för det ekonomiska stödet - utom tre sverigedemokratiska parlamentariker.

SD röstade nej i EU-parlamentet till EU:s associeringsavtal med Ukraina. SD har haft flera kopplingar till Ryssland. Vi vet att SD inte kan välja mellan Macron och Putin. Att då komma här och säga i riksdagens talarstol att man är Ukrainas bästa vän. Det finns inget annat ord än hyckleri.

(Applåder)

Herr talman! Jag vet inte i vilken ände jag ska börja. Det är ju så att man häpnar.

Sverigedemokraterna har ett stabilt och trovärdigt facit när det gäller kritik mot Ryssland och mot den ryska aggressionen. Jag har tittat närmare på detta därför att jag sett den här typen av socialdemokratisk och även centerpartistisk desinformation tidigare. Jag tycker att det är viktigt att vara noga med fakta och källkritik i det här avseendet.

Vi har yrkat på att fullt ut använda EU:s fredsfacilitet för att stödja Ukraina med rigoröst och betydelsefullt militärt stöd. Vi har ställt oss bakom en stor del av de ekonomiska anslag och det bistånd som getts till Ukraina under flera års tid. I det här fallet har jag förståelse för att parlamentarikerna kan behöva lägga ned sina röster när utskottet i fråga inte fått bereda frågan ordentligt, för det finns också svårigheter och problem i den ukrainska ekonomin. Men vi är för ett stopp för Nord Stream 2. Vi menar att rysk aggression bör följas av oerhört hårda sanktioner, och där tycker vi att regeringen kunde vara mer aktiv. Vi har också varit tidiga och tydliga i riksdagen med att öppna för frågor om svensk vapenexport till Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det här borde motsäga ministerns anklagelser.

Fru talman! Jag bara konstaterar vad som hände i går i Europaparlamentet. Det tycker jag visar hur Sverigedemokraterna ser på detta.

Det stöd som vi ger till Ukraina är väldigt starkt. Det är stort; det är ett av de största stöden vi ger i världen.

När det gäller regelverket för svensk vapenexport upprepar jag att det inte finns något förbud mot vapenexport till Ukraina. Men det måste gå genom våra normala regler för exportfrågor, som är väl förankrade i riksdagen.

Fru talman! Det finns delar i utrikesdeklarationen som vi självklart instämmer i - frihandel, kraven på att släppa politiska fångar i Belarus och jämställdhet, till exempel.

Men, fru talman, jag läser följande i regeringsförklaringen från 2002: "Sverige är militärt alliansfritt. Den uppgörelse som träffats om Sveriges säkerhetspolitiska hållning ligger fast. Reformeringen av totalförsvaret fortsätter." Så lät det då.

Jag läser följande i regeringsförklaringen från 2014: "Den svenska militära alliansfriheten tjänar alltjämt vårt land väl. Den skapar en god grund för ett aktivt ansvarstagande för såväl vår egen som andras säkerhet. Sverige ska inte söka medlemskap i Nato."

Var fanns överenskommelsen från 2002? Och var finns överenskommelsen från 2002, eller någon ny överenskommelse från regeringens sida, i den utrikesdeklaration som vi nu kan läsa när det gäller den säkerhetspolitiska linjen? Det är jag nyfiken på att få ta del av från utrikesministern.

Ryssland hotar i dag militärt ett självständigt land, Ukraina. Det är i strid med den europeiska säkerhetsordningen i sig, och det borde i grunden leda till sanktionskrav från Sverige. Kommer det sådana sanktionskrav, och kommer vi då också att vara beredda att stödja Ukraina med militär försvarsmateriel?

Fru talman! Jag tackar Kerstin Lundgren för frågorna.

När det gäller den säkerhetspolitiska linjen de senaste 20 åren och även tidigare har vi sagt att den militära alliansfriheten ligger fast. Den tjänar oss väl, men den ska kombineras med ett starkt försvar och med säkerhet som ska byggas tillsammans med andra, med det trettiotal olika samarbeten och tjugotal konkreta avtal som vi har. Det ligger fast från regeringens sida.

När det gäller frågan om försvarsmateriel till Ukraina handlar det, som jag upprepat, om många frågor. Det handlar om vad vi själva behöver för att bygga upp vårt eget försvar just nu. Det handlar inte om att leta i ladorna för att se om vi hittar någon utgången materiel som vi kan skicka till Ukraina, vilket tyvärr har hänt vid olika tillfällen.

Det vi kan göra bäst är att stärka Ukrainas motståndskraft. Det gör vi på allra bästa sätt genom att fortsätta med biståndet, som är det näst största av alla med en kvarts miljard om året, och genom att bygga upp motståndskraftiga utbildningar. Vi ger nu stöd för att stå emot cyberattacker och hybridattacker och för att stärka reformer och Ukrainas ekonomi, vilket också är vad Ukraina efterfrågar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag vill också säga att till skillnad från länder som USA, Storbritannien, Kanada och så vidare stannar Sverige kvar i den mission som övervakar kontaktlinjen trots att det nu är ett väldigt allvarligt läge och farligt för övervakarna. I helgen har vi också haft ett möte för att se hur vi kan öka möjligheterna att bidra till den här missionen. Det är minst lika viktigt.

Fru talman! Jag hör utrikesministern säga att linjen ligger fast. Men, fru talman, jag läste ur 2002 års regeringsdeklaration. Det var en socialdemokratisk regering som gjorde upp då. Anna Lindh skrev i sin utrikesdeklaration att det handlade om en uppgörelse med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Det var den som refererades till i det jag läste upp.

Det nya som kom till hösten 2014, vilken överenskommelse fanns bakom det? Fanns det en bred överenskommelse? Fanns det en diskussion eller dialog, eller var det en ny formulering? Det måste utrikesministern svara på.

Fru talman! Nej, vi anser inte att det är en ny linje. Däremot kan man formulera den militära alliansfriheten som att den ligger fast, att den har tjänat oss väl, att vi har haft den i många år. Det betyder inte att vi ändrar den militära alliansfriheten. Den ligger fast, kopplad till ett starkt försvar och samarbeten med andra. Jag ser inte att vi har gjort någon förändring av den linjen.

Fru talman! En av de saker som utrikesministern inte nämnde var att situationen för demokratin och oppositionen i Turkiet har försämrats under flera år i rad under president Erdogans styre.

Just nu pågår rättegångar mot 108 ledande företrädare för oppositionspartiet HDP. Samtidigt har den turkiske riksåklagaren inlett en process för att upplösa partiet. Dessutom sitter tusentals partimedlemmar i fängelse för sitt politiska engagemang.

Omvärldens kritik - rättmätig sådan - mot rättegången mot filantropen och aktivisten Osman Kavala fick nästan Erdogan att utvisa Sveriges och andra länders ambassadörer. Dessutom har ett antal svenskar nyligen terrorlistats av Turkiet, helt i strid med internationella konventioner.

Så sent som i början av februari i år utförde den turkiska militären luftangrepp mot kurdiska delar av norra Irak och Syrien. Bomber föll över civila och flyktingläger i ett redan krigsdrabbat område där kurdiska grupper bekämpat terrorgruppen IS.

Det här sker i ett läge då de sociala klyftorna ökar allt snabbare därför att Erdogan kört den turkiska ekonomin i botten för att gynna en rik och mäktig elit på vanliga turkars bekostnad.

Turkiet är ett ansökarland till EU, även om förhandlingarna sedan länge går mycket, mycket trögt. Men genom såväl förmedlemskapsstödet som det skamliga flyktingavtalet mellan EU och Turkiet får Turkiet både politiska fördelar och miljarder i pengar av EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Vänsterpartiet anser att Erdogans regims agerande måste få tydligare konsekvenser än i dag. Därför skärper vi i Vänsterpartiet i dag vår hållning från att medlemskapsförhandlingarna med Turkiet ska frysas till att de ska avbrytas, om Turkiet antingen upplöser HDP eller dömer andra ledande företrädare i massrättegångar. Vi är beredda att tillsammans med andra partier agera i riksdagen under våren för att skärpa den svenska politiken.

Vad anser regeringen? Kan Turkiet fortfarande räknas som en demokrati? Fördömer utrikesministern Turkiets bombningar i Irak och Syrien?

Fru talman! Tack, Håkan Svenneling, för frågan! Detta är en fråga som vi har diskuterat i riksdagen vid ett flertal tillfällen. Vi har en gemensam syn på den negativa utvecklingen i Turkiet när det gäller respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Särskilt allvarlig är situationen för prokurdiska HDP och andra oppositionspolitiker, även från CHP, fackliga företrädare och kvinnliga aktivister samt när det gäller förtryck mot religiösa minoriteter.

Vi tycker däremot inte att man helt ska avbryta förhandlingarna om EU-medlemskap. De är frysta nu; det pågår sedan länge inga som helst förhandlingar med Turkiet. Det konstateras också i de senaste rådsslutsatserna att förhandling om EU-medlemskap inte är aktuellt nu. Detta står också regeringen bakom.

Det är också, tycker jag, intressant att se hur opinionen förändrats i Turkiet. Våra systerpartier går kraftigt framåt, och de vädjar till oss att inte helt avbryta och avsluta möjligheterna för Turkiet att komma med. Det skulle vara ironiskt om det skedde just nu.

När det gäller flyktingöverenskommelsen står vi helt bakom den. Jag har också sagt flera gånger att de 4 miljoner flyktingar som finns i Turkiet behandlas väl av Turkiet. Jag har själv många gånger pratat med UNHCR:s chef. De behandlas bättre än på många andra ställen i världen. Det är dessutom ett gemensamt intresse. Vi kan inte kräva att Turkiet tar hand om dem och sedan inte betala.

Fru talman! Vänsterpartiet har under lång tid drivit på för att skärpa Sveriges Turkietpolitik. På vårt och Liberalernas initiativ stoppade vi vapenexporten i enighet här i riksdagen, strax efter att Ann Linde tillträtt.

Regeringen agerar ofta rätt och riktigt mot Erdogans regim, men det finns hela tiden ett för stort mått av EU-anpassning, som i praktiken innebär en försvagning av vår svenska ståndpunkt. Utrikesministern pratar om att förhandlingarna är frysta. Men pengarna från EU tickar in på Turkiets konto varje månad.

Ett eventuellt upplösande av oppositionspartiet HDP eller att hela partiledningen döms i massrättegångar innebär ett nytt läge. I ett nytt läge, med en allvarlig inskränkning i den krympande demokratin, måste Sverige agera. Jag tycker därför att det är dags att skärpa Sveriges hållning än mer för att tydligt sätta press på Erdogan att inte fullständigt stänga ned demokratin. Det är detta jag tror kan hända när oppositionen nu går fram. Därför undrar jag när regeringen avser att skärpa sin Turkietpolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Fru talman! Vår Turkietpolitik är väldigt kraftfull när det gäller våra fördömanden av militära attacker, brott mot mänskliga rättigheter och till exempel Osman Kavalas fall.

När det gäller flyktingavtalet vill jag bara säga, så att det inte uppstår missförstånd, att pengarna från EU inte går till Turkiet utan till kostnader för hälsovård, utbildning och arbete för de 4 miljoner flyktingar som finns där, som annars skulle ha kommit till EU. Det är rimligt att vi betalar för dem, för de kan inte åka tillbaka till krigets Syrien. Det är huvudsakligen syriska flyktingar som är där.

Det finns mycket att säga när det gäller politiken mot Turkiet. Det viktiga är att vi står upp för mänskliga rättigheter, demokrati och journalister och människorättsförsvarares rätt att fortsatt verka i Turkiet.

Fru talman! Den ryska aggressionen i vårt närområde ställer viktiga frågor om regeringens säkerhetspolitiska linje på sin spets. För första gången under efterkrigstiden har det från Moskva uttalats att Sverige och Finland betraktas som en del av det som kallas rysk intressesfär.

Vad detta kan innebära framgår med skrämmande tydlighet av den intervju med Rysslands Stockholmsambassadör som Hans Wallmark nyligen nämnde. Enligt ambassadören kan Sverige inte bli medlem av Nato eftersom Ryssland kräver stopp för nya medlemsländer i den västliga försvarsalliansen.

Fru talman! Detta är i sak befängt och i form omdömeslöst. Accepterar inte ambassadören att Sveriges förhållande till Nato avgörs av Sverige borde han packa sina väskor och återvända till Moskva.

Fru talman! En enskild ambassadör som inte begriper vad nationell självständighet och suveränitet innebär går det självklart att bortse från. I detta fall vore det oklokt. Den bisarra uppfattning som han ger uttryck för delas nämligen av Putin och hans närmaste. Skamlöst hävdar de att Sverige är en del av rysk intressesfär.

Jag vill fråga: Hur ser Ann Linde på detta? Vad säger det om regeringens säkerhetspolitiska linje att utrymme ens finns för sådana här ryska villfarelser?

Fru talman! Tack, Lars Adaktusson, för frågan! Självklart bestämmer Sverige självt sin säkerhetspolitiska linje, vilket den ryska ambassadören är fullt medveten om. Det finns ingen annan uppfattning hos regeringen. Sedan talar vi naturligtvis ständigt med de olika ambassadörerna, även med dem som uttrycker åsikter som inte alls är korrekta i förhållande till fakta, och delger dem vad som gäller. I Sverige bestämmer vi själva vår utrikespolitiska linje, och det har inga ambassadörer någon anledning att ifrågasätta.

Fru talman! Om den säkerhetspolitiska linjen är så tydlig och klar som utrikesministern säger, hur kan då Moskva räkna in Sverige i en rysk intressesfär? Sverige räknas dit, men inte Norge och inte Danmark - de är nämligen medlemmar av Nato.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Att utrymme finns för Ryssland att inordna Sverige i intressesfären spär på osäkerheten kring regeringens säkerhetspolitiska linje, en linje som inte ens har stöd här i riksdagen. Genom en Nato-option vill en klar majoritet förtydliga den svenska linjen. Regeringen har valt att nonchalera detta, vilket är direkt oansvarigt - särskilt, Ann Linde, när vi befinner oss i den allvarligaste säkerhetspolitiska krisen på decennier.

Fru talman! Direkt oansvarigt skulle det vara att just nu ändra vår säkerhetspolitiska linje. Precis som Finland värnar vi stabiliteten. Vi värnar förutsägbarheten, och vi värnar om att alla ska veta vad vi säger och vad vi gör. Detta är vi eniga med Finlands regering om. Som ni vet har vi ett mycket nära samarbete med Finland. De har haft sin så kallade Nato-option i över 25 år och avser att ha kvar den. Vi har kvar vårt sätt att uttrycka oss. Det handlar om stabilitet, förutsägbarhet och möjlighet för alla att veta vilken linje Sverige, och för den delen Finland, har. Det är en ansvarsfull säkerhetspolitisk linje.

(Applåder)

Fru talman! Tack, utrikesministern, för utrikesdeklarationen! Jag har egentligen två frågor.

Den första frågan handlar om stödet till Ukraina. Från Liberalernas sida menar vi att Ukrainas sak också är vår sak. Det som sker i Ukraina, hoten mot Ukraina och den ryska aggressionen är en aggression mot alla länder som omfattas av den europeiska säkerhetsordningen. Det innebär att ett hot mot Ukraina också är ett hot mot Sverige.

Som vi tolkar lagstiftningen borde det vara möjligt att exportera också vapen till Ukraina. Det vore en bra idé, om Ukraina vill ha detta, helt enkelt därför att Ukrainas sak är vår. Det ligger i linje med den svenska utrikespolitiken att försvara och skydda den europeiska säkerhetsordningen.

Min första fråga är alltså om utrikesministern är beredd att pröva detta. Vi har hört att det enligt utrikesministern finns osäkerhet om detta skulle gå, om Ukraina skulle begära den typen av materiel. Men frågan är alltså om ministern är beredd att pröva detta.

Min andra fråga handlar om Taiwan och Kina. Taiwan nämndes inte alls i utrikesdeklarationen. Kina nämndes med en rad, vilket är mycket lite med tanke på att det är världens farligaste diktatur i den meningen att man både begår folkrättsbrott och agiterar mot hela världen. En sak som Kina gör är att man regelbundet flyger stridsflyg in i Taiwans luftrum. Regelbundet utför Kina provokationer mot Taiwan på detta sätt. Min fråga är om regeringen fördömer de provokationer som Kina begår mot Taiwan i form av dessa flygningar.

Fru talman! Tack, Joar Forssell, för frågorna! När det gäller förfrågningar om eventuellt svenskt stöd i form av militär materiel behöver vi bland annat se på det strikta exportkontrollregelverk som vi har. Detta reglerar svensk vapenexport. Det är väl bekant för riksdagen. Det har ett brett politiskt stöd och är välförankrat i riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Uppgiften att pröva enskilda exportfrågor ligger på tillståndsmyndigheten ISP. Sverige har inte exporterat någon krigsmateriel till Ukraina i modern tid.

Jag konstaterar att det är strikta regler, men det betyder inte att jag på något sätt fastslår att det föreligger ett absolut exportförbud i fallet Ukraina. Men Sverige tillämpar inte ett system där man på förhand kan godkänna eller inte godkänna mottagarländer. Under förutsättning att det inte finns ett förbud mot export, till exempel i form av ett internationellt vapenembargo, ska varje export prövas genom en helhetsbedömning, som görs av ISP. Det är detta som gäller för vapenexport.

Sedan vill jag också säga att Försvarsmakten naturligtvis också har synpunkter på detta eftersom vi just nu håller på att upprusta vårt eget försvar. Därför tycker jag ändå att det bästa för oss är att fortsätta med vårt exceptionellt höga stöd till Ukraina. Bland annat har vi stöd till försvaret genom utbildningar. Vi deltar i Operation Unifier, i SMM och på andra sätt för att stärka försvarssektorn, liksom genom att ge motståndskraftssupport. Det är det bästa för oss, snarare än att ge oss in på detta nu. Så ser vi på saken.

Nu hann jag inte med frågan om Taiwan. Den får jag ta i nästa replik.

Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret! Jag vill förtydliga: Liberalerna tycker såklart att alla satsningar vi gör som stärker försvaret är positiva, men vi tycker också att försvaret av Ukraina i grunden innebär ett försvar av Sverige, eftersom det handlar om att försvara den europeiska säkerhetsordningen. Därför menar vi att det borde vara möjligt att exportera vapen till Ukraina.

Jag förstår de tekniska invändningar som utrikesministern har, men det vore ändå positivt med ett uttalande som stöder detta.

Sedan kommer jag till frågan om Taiwan. Som jag försökte säga tidigare gör Kina regelbundet flygningar mot Taiwan. Man agerar mycket aggressivt och provokativt och försöker inskränka Taiwans rätt att bestämma sin egen politik och över sitt eget territorium. Jag undrar om regeringen fördömer Kinas aggressioner mot Taiwan.

Fru talman! Det är verkligen beklagligt att Kina försöker begränsa Taiwans rörelseutrymme. Vår utgångspunkt är för regeringens del att vi ska verka för ett så brett och heltäckande deltagande som möjligt för Taiwan när det gäller både Sveriges och EU:s intressen. Vi verkar för att Taiwan ska kunna delta i internationella organisationer och så vidare. Men liksom övriga EU-länder stöder Sverige den så kallade ett-Kina-politiken. Vi ser alltså ingen möjlighet att erkänna Taiwan som stat.

Fru talman! I dag kommer mycket av debatten såklart att handla om det allvarliga säkerhetspolitiska läget. Det är förstås något som jag också kommer att beröra i mitt anförande.

Men jag tänkte passa på att ställa en annan fråga till utrikesministern. Det är en fråga som jag också ställde skriftligt till ministern för några veckor sedan. Det handlar om den plötsliga terrorklassningen av sex palestinska civilsamhällesorganisationer, vilken har kritiserats av FN, Amnesty International, Human Rights Watch och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Ministern har i tidigare svar sagt att regeringen kommer att följa upp vilken information som låg till grund för detta. Hon har också konstaterat att Sverige inte fick någon förhandsinformation om beslutet. Jag undrar helt enkelt därför vilken typ av uppföljning av detta som har skett och hur regeringen följer detta. Kanske kan ministern också säga något mer om det snabbt krympande utrymmet för palestinska civilsamhällesorganisationer i Israel.

Fru talman! Tack, Maria Ferm, för frågan! När det gäller de sex terrorklassade organisationerna, varav Sverige och många EU-länder samarbetar med två, har vi begärt information från Israel om vad som ligger till grund för detta. Vi har inte fått något svar på det.

Det innebär att vi fortsätter att samarbeta med dessa organisationer. Det är samma linje som övriga EU-länder har. Om det ska vara terrorklassning måste vi få veta vad som ligger till grund för det. Vi kan inte bara lita på vad man säger om vi inte får se några bevis.

Samtidigt som vi alltid är väldigt noga med att understryka Israels rätt till säkerhet är vi lika noga med att understryka rätten för palestinierna att arbeta i civilsamhällesorganisationer, att ha rörelsefrihet och att motsätta sig den bosättningspolitik som förs. Inte minst det som just nu händer i Sheikh Jarrah i östra Jerusalem är oacceptabelt. Där skulle människor tvingas att gå från hus och hem. Jag vet också att i den israeliska regeringen har till exempel utrikesministerns parti gått ut och kraftigt fördömt det bosättarvåld som sker.

Den linjen, att hålla på folkrätten i alla lägen, fortsätter vi.

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret.

Det är oroande att höra att det inte har kommit någon förklaring från Israel ännu. Men det är viktigt att veta att den linje som Sverige och andra har är att fortsätta samarbetet med dessa organisationer. Det finns stora risker om organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter i Palestina och Israel får en allt svårare situation.

Precis som utrikesministern säger är en av flera saker som har varit oroande under hösten och vintern förslag om fler illegala bosättningar med ytterligare vräkningar som konsekvens och att Israel och Palestina rör sig längre från en tvåstatslösning.

Kan utrikesministern säga något mer om hur regeringen arbetar för att motverka detta agerande från Israel?

Fru talman! Målet för vårt arbete är givetvis att få en tvåstatslösning som bygger på folkrättslig grund. Sedan den nya regeringen tillträtt har det skett högnivåbesök mellan ministrar i den israeliska regeringen och ministrar i det palestinska styret. Det vi kan göra är att se om det finns sätt som vi kan fortsätta att stödja en tvåstatslösning. Jag hoppas att vi genom de nya relationerna med Israel ska kunna bidra på bästa sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Men vi fortsätter givetvis att vara emot bosättningspolitiken och så vidare. Det förändras inte bara för att vi har fått en ny och god relation till Israel, vilket är positivt.

Fru talman! Dagens debatt är givet läget säkerhetspolitiskt tung. Men låt oss aldrig glömma att det alltid handlar om människor, om individer.

Klockan tickar. Nu tittar jag på min klocka och väntar i tio sekunder.

Tio sekunder är en plågsamt lång tystnad här i riksdagen. Men i 647 miljoner sekunder, 20 ½ år, har Dawit Isaak suttit fängslad i Eritrea. Den svenske förläggaren Gui Minhai har bestulits på sin frihet. Addera till dessa Aleksej Navalnyj i Ryssland, Memorialhistorikern Jurij Dimitrijev och dem som protesterar och kräver demokrati och anständighet i Belarus och Myanmar. Vad är tio sekunder mot alla dagar, veckor och år? Boris Nemtsov var 56 år när han mördades i Moskva. Anna Politkovskaja var 48. Modiga män och kvinnor.

Det är mörka tider med det förfuskade valet i Belarus, annekteringen av Krim och nu den massiva ryska truppsammandragningen runt Ukraina.

Klockan tickar. Det har varit nästan ett decennium av plakatpolitik. Nu när verkligheten åter gör sig påmind krävs handling och samling, och samling fås om genuin handling visas.

Fru talman! Vi ser ett Ryssland som flyttar fram sina positioner och ställer ultimatum. Det är annektering, tal om återerövring, krav på Västeuropa, buffertzoner och intressesfärer samt hot om att länder inte ska få göra egna säkerhetspolitiska vägval, såsom medlemskap i Nato. Det är ett totalt uppbrott från den europeiska freds- och säkerhetsordningen.

Förra året, för ganska många sekunder sedan, sa jag i den utrikespolitiska debatten att Ryssland genom sitt agerande i närområdet utgör en förstörare, att Nord Stream 2 utgör en säkerhetsrisk och att sanktioner mot projektet skulle vara en del av Sveriges arsenal. Projektet Nord Stream 2 måste således finnas med i det sanktionspaket EU nu förbereder mot Ryssland.

Men allt handlar inte om Ryssland. Vi ser också ett Kina som utmanar. Skymningen som lagt sig över Hongkong, uigurerna i Xinjiang och hotet mot Taiwan. Koordinering sker mellan Moskva och Peking. Kan väst finnas på plats samtidigt i såväl Europa som Sydkinesiska havet och Stilla havet?

I Indiska oceanen genomför Iran marina övningar tillsammans med Kina och Ryssland med revolutionsgardet som deltagare. Irans president vill fördjupa det ekonomiska samarbetet med Ryssland och Kina. Iran söker nya marknader för att kringgå sanktionerna och fortsätta destabilisera läget i Mellanöstern.

Den globala säkerhetspolitikens frontlinjer går nu vid Ukraina och vid Formosasundet i närheten av Taiwan men också vid det Israel som Iran hatar och hotar.

Fru talman! I fjolårets debatt sa utrikesministern: "Med vår tydliga säkerhetspolitiska linje, vårt solidariska bistånd, våra klimat- och miljöinvesteringar, vår feministiska utrikespolitik och en stark handelspolitik tryggar vi inte bara vårt eget land utan bidrar till fred, säkerhet och utveckling och demokrati globalt."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Tycker utrikesministern att den förda politiken gjort världen säkrare? Är Sverige en säkrare plats i dag än 2014 - eller ens 2021 då OSSE-ordförandeskapet axlades?

Tyvärr vacklar regeringens linje mest när den behövs som bäst. I våra grannländer Norge och Danmark har socialdemokrater varit drivande för Natomedlemskap. Låt Danmark utgöra ett exempel. Där sker nu en omläggning av utrikespolitiken givet det försämrade läget.

Vad Sverige behöver är en realistisk säkerhetspolitik. Det är vårt erbjudande från Moderaterna vid ett regeringsskifte: En politik som inte sätter ett parti i centrum utan som sätter Sveriges intressen i centrum.

När en bred riksdagsmajoritet i december 2020 ställde sig bakom tanken på att uttala en svensk Nato-option sa Socialdemokraterna nej. Regeringen har den konstitutionella möjligheten att ducka, men med vilken legitimitet med bara 100 mandat?

Till svenska folket och alla utländska beskickningar som lyssnar: Där regeringen ser en stängd dörr förklarar vi andra att nyckeln ligger i våra egna händer och ska förbli där.

När andra partier kräver att Försvarsberedningen inkallas givet det försämrade säkerhetsläget dras det på beslutet i ett antal veckor. I dag ska dock beredningen samlas för första gången. Men när önskemål uttrycks om att en säkerhetspolitisk analys ska göras av hur det bistra läget med Rysslands agerande påverkar oss säger Socialdemokraterna nej.

När krav framförs på satsningar här och nu för att stärka svensk säkerhet säger Socialdemokraterna nej till nya resurser. I stället öppnas för omfördelning mellan olika budgetår. Det sker dock utan att konsekvenserna redovisas av vad det faktiskt innebär av neddragningar och besparingar längre fram. Utan nya medel innebär det att ett planerat regemente kan komma att utgå eller att ett eller flera materielprojekt, såsom fartyg för marinen, inte blir av.

Handling och samling! Det är en styrka att vi i vårt land kan visa samling under svåra tider, men det bygger på att regeringen kan visa handling.

Fru talman! Låt oss stanna till vid tre områden där klockan verkligen tickar.

När det gäller säkerhetsläget i Ukraina måste tydliga besked ges. Det är en självklarhet att Sverige ska stå redo att hjälpa när europeisk demokrati hotas av rysk aggression. Anfaller Ryssland Ukraina i stor skala är det en självständig, demokratisk nation som angrips och därmed hela vårt Europa och den säkerhetsordning som rått i årtionden.

Från Sveriges sida måste vi stå upp för Ukraina. Moderaterna anser att vi måste överväga möjligheten att stödja med militär materiel, inklusive defensiva vapen. Regeringen bör därför ge försvarsmyndigheterna i uppdrag att göra en snabbanalys av vad Sverige kan bistå med.

Stödet till Ukraina får dock inte äventyra den svenska försvarsförmågan. Frågan om vad som kan avvaras och formerna för detta kräver politisk vilja. Det handlar också om att ge stöd i fråga om omfattande cyberangrepp.

Det behövs ett starkare nordisk-baltiskt samarbete. Det är inte bara det som skiljer oss åt som ska betonas utan också det som förenar. I sin regeringsförklaring sa statsministern Magdalena Andersson att det nordisk-baltiska samarbetet ska fördjupas. Så är det. En viktig grund för Sveriges möjligheter att påverka EU:s utveckling tar sin utgångspunkt i vår förmåga att forma allianser med likasinnade. Om vi i Norden är syskon så är de tre baltiska republikerna vår familjs närmaste kusiner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

När det gäller Sveriges plats vid alla relevanta sammanträdesbord vill vi som land sitta vid bordet i FN, vid bordet i EU:s ministerråd, Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet och vid bordet i OSSE och Arktiska rådet, WHO och WTO. Men Socialdemokraterna vill inte sitta vid det bord som avgör svensk säkerhet: Nato. Detta går inte ihop, och det strider mot vår svenska identitet, att vara internationalister. Som svenskar vill vi vara med och axla ansvar och inte dra oss undan.

Nu har åtta år använts för att främja Socialdemokraternas intressen i utrikespolitiken. Vi vill sätta svenska intressen i centrum och samla landet kring dessa. Det är sådana här tider som definierar oss som land och som medborgare. Det är nu vi bedöms.

Fru talman! Min talartid är ute, men tiden för handling är inne.

(Applåder)

Fru talman! Hans Wallmark och jag delar bedömningen att den ryska aggressionen mot Ukraina är oacceptabel och att de ryska kraven är oacceptabla. Vi delar också synen att det är viktigt med ett starkt och enat EU i stödet till Ukraina, men där sviktar Sverigedemokraterna. Som jag har redogjort för tidigare har man så sent som i går, genom sina parlamentariker, röstat nej till finansiellt stöd till Ukraina. Något som kanske är ännu allvarligare är att man har röstat nej till EU:s associeringsavtal med Ukraina. Man har också flera kopplingar till Ryssland, och vi vet att SD inte kan välja mellan Macron och Putin.

Även om SD anpassar sig för att passa in i det högerkonservativa blocket och har ändrat sig och nu för en strikt ekonomisk högerpolitik, också när det gäller till exempel vinster i välfärden, är det möjligt att man ändrar sig. Faktum kvarstår att Nato-optionen inte innebär att alla i den gruppen vill vara med i Nato. Sverigedemokraterna vill inte vara med i Nato. Detta är ytterligare tecken på rörighet och otydlighet.

Hur ser ni i Moderaterna på att komma överens med SD, som nu ser ut att bli det största eller möjligen näst största partiet i Moderaternas högerkonservativa block, inom ramen för ert fortsatta regeringssamarbete kring säkerhets- och utrikespolitiken, utan att det får allvarliga konsekvenser för Sverige?

Fru talman! Det tog 1 timme och 13 minuter innan vi började kasta glåpord här i kammaren om det högerkonservativa blocket, som är medvetet nedsättande. Jag tycker att vi ska lyfta oss upp från den debattekniken och titta på sakfrågan. Jag delar nämligen utrikesministerns synpunkter. Jag hade för avsikt att ställa frågor om vad som hände i Europaparlamentet i går, vilket Sverigedemokraternas representant kan förbereda sig på, och det uppmanar jag också utrikesministern att göra.

Varje parti får svara för sig självt. Jag kan bara konstatera att ledamöterna från mitt parti och utrikesministerns parti röstade för paketet för Ukraina. Det är viktigt. Men låt oss få höra den sverigedemokratiska versionen. Vi har redan hört ett replikskifte mellan utrikesministern och Sverigedemokraterna. Frågan är relevant och viktig och ska ställas till det parti som är ansvarigt, på samma sätt som det är rimligt att jag ställer frågor om Vänsterpartiets politik till dem och inte till utrikesministern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Precis som utrikesministern säger är Sverigedemokraterna ett av fem partier som står bakom en svensk Nato-option. Sverigedemokraterna är ett av fyra partier som är emot ett svenskt Natomedlemskap, tillsammans med Socialdemokraterna. Om beröringsångesten ska gälla oss för Nato-optionen, vilken beröringsångest har då Socialdemokraterna för Sverigedemokraterna när det gäller att vara emot ett svenskt Natomedlemskap?

Fru talman! Jag tycker att det är lite kul att Hans Wallmark kallar högerkonservativ för glåpord. Jag tror att det är många moderater som tycker att de är högerkonservativa, men det var inte det frågan gällde. Frågan gällde hur det påverkar Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik när man bygger sitt regeringsunderlag på SD, som tycker så olika i dessa frågor. Det är detta jag inte har fått något svar på.

Jag är beredd att ställa alla möjliga frågor till de olika partierna, men denna fråga, Hans Wallmark, gäller hur ni ska komma överens med SD, när de kommer att vara det största eller näst största partiet i ert regeringsunderlag, så att vi får en förutsägbar och säker utrikespolitik som inte får negativa konsekvenser för Sverige. Det var detta frågan gällde.

Fru talman! Jag är ganska övertygad om att utrikesministern inte använder uttrycket högerkonservativt block för att smickra Moderaterna. Jag är helt övertygad om att syftet var något helt annat. Det är det jag säger: Låt oss undvika att även denna debatt hamnar i detta ganska kladdiga träsk.

När det gäller själva sakfrågan delar jag, som jag sa, utrikesministerns synpunkt på behovet av att Europaparlamentet ställer sig bakom gårdagens paket till Ukraina. Jag är övertygad om att vi, om det blir ett regeringsskifte, kommer att kunna mejsla fram en fullt fungerande och hanterbar politik inom EU- och Natoområdet.

Jag kommer på samma sätt att ställa frågor till Vänsterpartiet senare i debatten om hur deras politik är kompatibel med att utgöra ett regeringsunderlag för Socialdemokraterna, men det sparar jag till Vänsterpartiet. Jag tänker inte belasta utrikesministern med det.

Fru talman! Det är svårt i Sveriges riksdag att finna en varmare Natoanhängare än moderaten Hans Wallmark. Det känns som att han minst en gång per dag uttrycker sin dröm om ett svenskt Natomedlemskap.

Wallmarks iver att närma sig Nato har haft påverkan på Sveriges säkerhetspolitiska linje. När han för 14 månader sedan fick stöd av Sverigedemokraterna för en så kallad Nato-option blev suget för stort efter att förverkliga sin våta dröm. Trots att Försvarsberedningen, med bland andra Wallmark, hade suttit i tre år och funderat över och diskuterat Sveriges säkerhetspolitik tog det inte mer än en vecka för Moderaterna och de andra borgerliga partierna i det högerkonservativa blocket att tillsammans med Sverigedemokraterna göra Sveriges linje otydlig och oklar, genom ett tillkännagivande om en så kallad Nato-option.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Denna linje kanske funkade fint så länge det inte fanns någon kris i antågande. Sedan december har dock det säkerhetspolitiska läget förändrats i vår omvärld, och behovet av svensk enighet och tydlighet har blivit allt viktigare. I detta visar riksdagsmajoriteten för en Nato-option sin brist.

Det näst största Natolandet är Turkiet, ett land där demokratin nu snabbt krymper och beskärs. Moderaterna var under Carl Bildts ledning varma anhängare av ett turkiskt EU-medlemskap, men skutan har svängt. I dag anser Moderaterna att förhandlingarna med Turkiet ska avbrytas, men Natovän kommer man att vara oavsett. Nato har startat fler krig det senaste decenniet, även efter murens fall och Sovjetunionens sammanbrott. Samtidigt går det inte att komma runt att Nato är en kärnvapenorganisation, där kärnvapenkrig utgör det främsta vapenhotet.

Hur ser Moderaterna på Turkiets Natomedlemskap? Är det ett problem för Moderaterna? När ska Moderaterna prioritera Sveriges säkerhet före drömmen om att gå med i Nato? När vi kommer med dessa invändningar känns det som att de inte har någon betydelse för er, Hans Wallmark. Nato får kosta vad det kosta vill - med ska ni.

Fru talman! Jag är ganska övertygad om att Håkan Svenneling, när han påpekar att jag är en av de varmaste Natoanhängarna, ville smickra. Det gjorde han, så tack för det! Jag är inte lika säker, fru talman, på att det uttryck som utrikesministern använde, det högerkonservativa blocket, var smicker. Det är det jag säger: Låt oss lyfta oss i alla fall ett våningsplan. Jag vet att Håkan Svenneling har den förmågan.

När det gäller själva sakfrågan, Nato-optionen, har riksdagen långt tidigare behandlat samarbetet med Finland. Då fanns motioner och yrkanden om en Nato-option. Det stöddes av fyra partier. Vi argumenterade för det. Det är alltså inte så att det plötsligt har kommit upp ur en svart cylinderhatt, som Håkan Svenneling försöker antyda.

Vad som har skett är att Sverigedemokraterna har breddat och fördjupat sin linje. De intar nu den position som jag också för utrikesministern redogjorde för. De står starkt på Vänsterpartiets, Socialdemokraternas och Miljöpartiets sida genom att vara emot ett Natomedlemskap. Men de har ändå förmågan att säga det som andra Natoskeptiska partier också säger i Finland, nämligen: Vi förbehåller oss rätten att själva fatta det beslutet.

Det tycker jag är en väldigt viktig markering. Jag har inga problem med att Sverigedemokraterna står bakom tanken på en svensk Nato-option. Har Håkan Svenneling problem med att Sverigedemokraterna står bakom Vänsterpartiets krav på att vi inte ska gå med i Nato?

Sedan är det precis som Håkan Svenneling säger om att Turkiet är otroligt mångfasetterat. Det finns så mycket att vara kritisk till. Jag tycker att det replikskifte som Håkan Svenneling hade med utrikesministern bekräftar det.

Fru talman! Moderaterna försöker profilera sig som att de bryr sig om såväl demokrati som att bidra till en säkrare värld. Men i praktiken sitter era ideologiska skygglappar hårdare över ögonen än någonsin. Det är viktigare för er att prioritera ett närmande till Nato och mer vapeninköp framför arbetet för demokrati och för ökad gemensam säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Problemet med denna Nato-option är att den är otydlig gentemot omvärlden. Det är svårt för omvärlden att förstå vad det är som Moderaterna och den riksdagsmajoritet som de har samlat vill.

Jag tror att det är ganska självklart för de flesta av oss att vi kan inleda vilka samarbeten som helst. Vi behöver inte uttala en option om att vi i framtiden kanske tänker samarbeta med ett annat land eller gå med i en annan organisation. Vi kan inte heller slå fast att det alltid kommer att se ut på nuvarande sätt. Men problemet med denna Nato-option är att ni vill ha ett Natomedlemskap. Det är det som ni egentligen vill. För er är detta bara steget på vägen dit. Detta skapar en otydlighet i Sveriges säkerhetspolitiska linje. Den har ni bidragit till att skapa.

Fru talman! Jag hörde inget om Natomotståndets samlade allians i form av V, SD, MP och S och hur Håkan Svenneling och hans parti trivs i den gemenskapen, men det kanske kan komma senare.

För 14 månader sedan ställde sig fem partier här i Sveriges riksdag bakom en svensk Nato-option. I 14 månader har regeringen undvikit att inbjuda till breda samtal där man skulle kunna mejsla fram en gemensam kurs med utgångspunkt från de olika förslag som finns. Hur förhåller sig Håkan Svenneling och Vänsterpartiet till det? Det är en retorisk fråga, fru talman. Men svaret är att om det är någonting som fem partier bakom en svensk Nato-option har sagt, gjort och verkat för så är det att vi ska samtala om det. Det har avvisats av en regering med blott 100 mandat i Sveriges riksdag.

Fru talman! Det är naturligtvis smickrande i någon mån att vara centrifugalkraften i svensk politik när vi också debatterar utrikesfrågor i urladdningarna mellan det traditionella vänster- och högerblocket.

Men det är en orolig tid på det utrikespolitiska området som vi lever i. Sedan den 17 december 2021 har vi på det utrikespolitiska området en ny verklighet att förhålla oss till. Då publicerades den ryska kravlistan som innebar att landet ställde krav som upphäver den europeiska säkerhetsordningen, den ordning som faktiskt har gällt sedan 1970-talet och befästs sedan Sovjetunionens fall för 30 år sedan.

De ryska kraven är långtgående och innebär att Ryssland tydligt förvägrar Europas stater att själva välja sina säkerhetslösningar. Utifrån de ryska kraven är det USA och Ryssland som ska förhandla om Europa över huvudet på Europa. Allvaret i den nya situationen kan inte nog understrykas.

Utifrån den senaste tidens inrikespolitiska debatt om det utrikespolitiska läget kan inte heller vikten av nationell sammanhållning utåt nog understrykas. Det är därför också beklämmande att höra såväl regeringssidan som representanter från andra partier fokusera sin kraft och energi på en naturligtvis viktig men ändock en omröstning i gårdagens debatt i Europaparlamentet där de sverigedemokratiska ledamöterna lade ned sina röster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Om vi tittar lite närmare på facit kan jag bara konstatera att om det är något parti som har utmärkt sig i sin Putinkritiska och Rysslandskritiska linje såväl i Europaparlamentet som i Sveriges riksdag så är det Sverigedemokraterna, om vi tittar på hårda faktum så att säga.

Min kollega Charlie Weimers har i Europaparlamentet författat 13 resolutioner, 54 ändringsförslag och 2 skriftliga frågor i Putinkritisk anda, drivit sanktioner och rysk uteslutning ur betalningssystemet Swift, röstat för att stoppa Nord Stream 2 och röstat för EU-stöd till Ukraina genom den europeiska fredsfaciliteten.

Jag vill minnas att de enda svenska ledamöterna som röstade för ett ryskt återinträde i Europarådet efter annekteringen av Krim var de socialdemokratiska medan samtliga övriga svenska ledamöter röstade emot detta.

Jag går vidare. Vad är det som har hänt med Sveriges handlingsfrihet, fru talman? Jo, vi kan inte fritt välja våra säkerhetspolitiska allianser, söka medlemskap i Nato eller samarbeta med Nato och USA så som vi själva önskar, utan detta ska Ryssland kunna ha veto emot.

Sedan listan presenterades har också brev skickats till stater i OSSE där Ryssland har uttryckt sina önskemål om en annan säkerhetsordning. Detta kombineras med en kraftig upprustning i Ryssland, som vi alla känner till, som pågått under en längre tid och med en av de största övningarna utanför ryskt territorium i Belarus med omkring 100 000 deltagare. Nu inleder man en omfattande övning i Barents hav som en styrkedemonstration för att visa att man kan och har förmåga att vara aktiv på flera håll i Europa samtidigt.

Det ryska agerandet berörde för några veckor sedan också direkt Sverige när landstigningsfartyg ombaserades till Östersjön. Dessa fartyg förflyttades till Svarta havet, där de nu utgör en del av styrkeuppbyggnaden runt Ukraina som fortgår.

Fru talman! Samtidigt med denna försämring av säkerhetsläget i Europa är det viktigt att också beakta det som händer på andra håll i världen. Då tänker jag främst på Kinas agerande. Kina har genom gemensamma uttalanden med Ryssland faktiskt ställt sig bakom de ryska kraven om att Nato inte ska utvidgas. Ryssland och Kina har sedan länge haft ett samarbete på det militära området, och senast 2017 bedrev dessa båda stater övningar i Östersjön.

Kina har, liksom Ryssland, under en längre tid upprustat. Man har infört ett omfattande skeppsbyggnadsprogram som har resulterat i att landet nu har den största flottan räknat i antalet fartyg. Även på kärnvapenområdet har Kina genomfört en upprustning.

I Asien har Kina liksom Ryssland territoriella ambitioner och låter inte sina grannar välja sin säkerhetspolitiska lösning. Tydligast gäller detta Taiwan som Kina har anspråk på, anspråk som backas upp av en militär förmåga som koncentrerats i området runt landet. Kina har genomfört flera flygningar runt Taiwan, och det föreligger ett hot om militära åtgärder från Kinas sida.

Fru talman! Det som vi nu ser i världen kan närmast liknas vid en perfekt storm där Ryssland och Kina under de senaste åren kraftigt har rustat upp och stöder varandra i fråga om maktambitioner, maktambitioner som drar fram som en orkan och lämnar en etablerad säkerhetsordning i spillror. Maktspråket är tydligt och förnekar mindre stater möjligheten att råda över sina egna säkerhetspolitiska vägval, om de ens ska kunna existera som fria stater enligt den världsordning som Kina och Ryssland numera förespråkar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

I dagarna är förstås maktspråket tydligast mot Ukraina, där risken är ständigt överhängande att landet utsätts för en ny invasion av Ryssland. Det ukrainska folket, som sedan 2014 har sett sitt land i krig och fått delar av det annekterat av Ryssland, utsätts alltså åter för ett oerhört tryck, inte bara militärt utan också psykologiskt.

I detta klart försämrade världsläge måste Sveriges stämma vara tydlig. Det är nu och framöver som deklarationerna om Sveriges säkerhetspolitiska linje kommer att testas. Vår röst för frihet, självständighet och demokrati och mot rysk aggression måste vara tydlig, samstämmig och resolut.

Därför är det mycket olyckligt att regeringen inte tidigare har bjudit in till breda samtal om säkerhetspolitiken sedan riksdagen för mer än ett år sedan riktade ett tillkännagivande om Nato-option. Det är också olyckligt att regeringen reagerade så sent på de ryska krav som framfördes i december 2021. Att det är jul- och nyårsledigt får inte innebära att regeringen tar ledigt från sitt ansvar för Sveriges säkerhet.

Under den senaste tiden har regeringen emellertid varit tydligare, och det välkomnar jag. Jag tycker att man ska ge det erkännandet. I uttalanden från statsministern har de ryska kraven fördömts, och vikten av att Europas säkerhetsordning inte ifrågasätts har påpekats. Det är klokt. Det verkar också som om regeringen slutligen kommer att bjuda in till överläggningar i Försvarsberedningen, och även det är naturligtvis positivt.

Gällande samsyn hävdar jag, min nordistiska ådra trogen, att den nordiska samverkan är elementär. Vi delar geografisk, kulturell och språklig närhet samt samhällssystem och en rad samarbetsstrukturer, inte minst på säkerhetsområdet. De nordiska regeringarna har dessutom deklarerat att Norden ska vara världens mest integrerade och hållbara region.

Efter en migrationskris 2015 och år av coronapandemi, där Sverige i båda fallen antagit en egen strategi, står vi långt ifrån en sådan verklighet. Det vore därför intressant att höra utrikesministern kommentera om man i högre grad avser att verka för ett förverkligande av de krisberedskapssamarbeten som vi parlamentariker över hela Norden har uppmanat till ska sjösättas i våra länder samt huruvida regeringarna sinsemellan kalibrerar ett samnordiskt agerande och förhållningssätt gentemot Rysslands aggression och intervention i Ukraina.

Ryssland inleder nu en omfattande övning i Barents hav och har utfärdat den största varningszonen någonsin i den norska delen av Barents hav. Arktis sak är vår, och Arktis trygghet är de nordiska staternas. Detta kräver nordisk samling.

Fru talman! SD har alltid haft en klockarkärlek till den nuvarande ungerska regeringen, som leds av Viktor Orbán. Regeringen ser för sin del med stor oro på den negativa utvecklingen i Ungern när det gäller respekten för rättsstatens principer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

I dag på förmiddagen, klockan 9.30, kom det en väldigt positiv dom som innebär att det ska gå att stoppa utbetalning av EU:s pengar till de medlemsstater som inte fullt ut respekterar rättsstatens principer. Det ska helt enkelt kosta att göra fel. Det gäller Ungern och Polen, som är de som har överprövat detta. Jag undrar om SD kommer att ställa sig bakom trycket på kommissionen att nu använda det här verktyget för att stoppa utbetalningar till Ungern.

Fru talman! Tack för frågan, utrikesministern!

Jag är en av dem som under ett år har lett en arbetsgrupp inom vår riksdagsgrupp som berör just yttrandefrihet och den liberala demokratin, och där har vi listat ett antal åtgärdsförslag för att säkra och stärka detta i Europa. Jag vet också att jag själv vid ett antal tillfällen har kommenterat utvecklingen i både Ungern och Polen när det kommer till det mediepolitiska området och även rättsstatens principer.

Det här skarpa förslaget har jag inte haft möjlighet att titta närmare på ännu, men jag är fullt förvissad om att mina kollegor i Europaparlamentet kommer att göra det och bedöma det utifrån vad man menar faller inom EU:s kompetens - och rent av möjlighet - att göra. I andra fall kanske det krävs mer bilaterala åtgärder av andra slag.

Är det något man kan säga är det dock att det är oerhört viktigt att vi i Sverige, men också våra grannländer, står som en role model för hur medieprinciper, rättsstatsprinciper och demokratin kan utvecklas och frodas. Det ska vi göra i alla våra samtal och överläggningar med övriga europeiska länder. Detta är alltså frågor vi får återkomma till, misstänker jag.

Fru talman! Företrädare för de flesta av riksdagens partigrupper i Europaparlamentet har varit kritiska till att kommissionen förhalar och inte agerar tillräckligt snabbt mot Polen och Ungern. Jag undrar om Sverigedemokraterna delar den kritiken.

Vi förväntar oss också att kommissionen nu kavlar upp ärmarna och agerar mot dessa två länder. Jag kan inte riktigt se vad det är som behöver utredas mer, för det är ett tydligt utslag som har kommit från domstolen i dag. Jag undrar därför fortfarande om Sverigedemokraterna kommer att sätta press på kommissionen.

Dessutom undrar jag om Sverigedemokraterna kommer att stötta Orbán i det ungerska valet den 3 april i år.

Fru talman! Generellt sett är vi ju vänner av verkstad, aktivitet och ett högt reformtempo i de delar vi stöder inom Europaparlamentet. Det ska inte vara några utdragna byråkratiska processer i onödan, så jag kan inte tänka mig att man vill dra detta i långbänk om det är ett förslag vi stöder.

Eftersom frågor bör hamna rätt bör man dock, återigen, rikta den frågan direkt till våra Europaparlamentariker som har detta på sitt bord och har alla tillgängliga fakta och underlag i frågan. Det har nämligen inte jag. Jag tycker att det är bättre att det ges ett korrekt och fullödigt svar än att jag ger ett ogenomtänkt svar på den frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag tycker dock att det alltid finns skäl att se över att rättsstatens principer hålls, och det behöver man ta alla mått och steg för. Hur övriga europeiska länder sedan förbereder sina val och för fram sina kampanjer är ju ingenting som Sverigedemokraterna aktivt deltar i. Vi har inget formellt, officiellt samarbete.

Fru talman! Jag har redan lyckats med konststycket att vara vänlig och berömmande mot både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, så jag ska fortsätta längs den linjen och inleda med att säga någonting vänligt även till Sverigedemokraterna.

Jag tycker att det Sverigedemokraterna nu säger är bra, nämligen att också de vill se dessa breda säkerhetspolitiska samtal. Jag tycker att det är viktigt att många partier deklarerar detta, så att 100-mandatsregeringen hör det och kommer till insikt om värdet av det.

Jag vill också säga, fru talman, att vi i Moderaterna försvarar rätten för alla partier att vara med när regeringen bjuder in till samtal med flera partier. Det gäller inte bara Sverigedemokraterna, utan det gäller även Vänsterpartiet. Jag tycker att det tillhör god ton i demokratin Sverige.

Jag tycker också att det var bra som Sverigedemokraterna gjorde, nämligen att lyfta fram hur Socialdemokraterna i Europarådets parlamentariska församling släppte in Ryssland. Det var mycket olyckligt.

Nu kommer kritiken: Kan Aron Emilsson ändå inte kliva ur sin komfortzon och beklaga det Sverigedemokraterna gjorde i Europaparlamentet i går?

Det är ändå så att Ryssland nu på alla sätt försöker undergräva och hota Ukraina, även ekonomiskt. Vi har också sett cyberattacker. Alltihop görs för att destabilisera, och då tycker jag att det är rimligt att bistå både med svenska medel, som utrikesministern påpekade, och nu även via EU. Beslutet handlade om 1,2 miljarder euro, vilket är nästan 13 miljarder kronor, och det behöver Ukraina.

Jag tycker också att det är bra att man till exempel kan öppna upp för defensiva vapen och annat, men kan Aron Emilsson som sverigedemokrat i det svenska parlamentet ändå inte beklaga det Sverigedemokraterna gjorde i Europaparlamentet genom att avstå i omröstningen?

Fru talman! Till att börja med tycker jag att det är oerhört relevant att börja med att deklarera att det behövs riktat stöd. Sverige behöver bistå och biträda Ukraina - om vi börjar där, utifrån den svenska utrikespolitiska debatten. Jag tycker naturligtvis personligen att det är oerhört positivt med många av de åtgärder som såväl Europaparlamentet som den svenska regeringen har gjort genom åren när det kommer till ekonomiskt stöd, utbildningsstöd, kompetensförsörjning och andra typer av mekanismer för att rusta både demokratin och motståndskraften i Ukraina.

Däremot vågar jag inte uttala mig om huruvida det var rätt eller fel att avstå i gårdagens omröstning i den här frågan i Europaparlamentet. Den avgjordes som sagt i går, och jag har inte alla fakta på bordet. Jag är inte heller övertygad om att alla i den här kammaren har det i det här läget. Men är det något vi vet är det att man inte bara kan dela ut blanka checkar; det finns problem att reparera i just den ukrainska ekonomin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Fru talman! Jag har en liten läsanvisning till Aron Emilsson när han undersöker vad som hände i Europaparlamentet i går. Det var 598 ledamöter som röstade för stödpaketet till Ukraina. Det var 53 ledamöter som röstade emot och 43 som avstod, däribland tre sverigedemokrater. De som avstod och de som röstade emot tillhör lite blandade partigrupper, och några är utan partigrupp. Men det är ganska mycket vänster - ytterkantsvänster.

Jag måste ställa frågan: Är det inte så att man känner lite krypande i ryggen att detta är dåligt sällskap?

Jag har, återigen, full förståelse för att man kanske får ringa tillbaka ned till Bryssel och Europaparlamentet. Men jag tror att Sverigedemokraterna, när man har pratat med Europaparlamentet, gör klokt i att i Sveriges riksdag beklaga att man inte stod på Ukrainas sida i Europaparlamentet när parlamentet röstade om ett stödpaket.

Fru talman! Naturligtvis behöver vi ha en fullare bild av detta - det instämmer jag i, och detta är ingenting som jag är långsam i att skaffa mig. Vad jag förstår fanns det dock bekymmer hos bland annat våra ledamöter gällande att utskotten i fråga inte hade fått möjlighet att bereda denna fråga ordentligt. Då tycker jag att den demokratiska processen inom EU-parlamentet ska ha sin gång; det är en annan aspekt av detta.

Man har också tidigare riktat ett antal ekonomiska stödpaket och vet att det politiska systemet och den ukrainska ekonomin inte alltid kan hantera enbart ekonomiskt stöd, utan det krävs också andra former av bilateralt riktade insatser, oavsett om det handlar om krigsmaterielexport, utbildningsexport eller att rusta på andra sätt.

Huruvida det var den enda liggande sanningen att göra på detta vis vågar jag inte uttala mig om, men jag kan mycket väl tänka mig att vi inte är i detta sällskap, som Hans Wallmark uttryckte det, med bekvämlighet.

Fru talman! Jag skulle vilja höra med Aron Emilsson om Sverigedemokraterna ser EU som Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena.

Jag är också nyfiken på EU-domstolens uttalande. När det gällde den resolution som uppmanade kommissionen att inleda ett överträdelseförfarande mot Polen och Ungern valde Sverigedemokraterna att gå emot denna begäran. Av de närvarande svenska parlamentarikerna var det bara sverigedemokraterna som var emot detta. Därför undrar jag om Sverigedemokraterna har tagit ställning för att inte använda EU-pengar till att stötta överträdelser mot rättsstatsprinciper, yttrandefrihet och annat när Polen och Ungern nu tydligt slår mot just detta.

Fru talman! Jag är också lite nyfiken på om Sverige ska respektera balansen mellan stormakterna. Valplattformen från 2018 gjordes ju om - jag vet inte hur demokratin ser ut i Sverigedemokraterna, men uppenbarligen ändrades den ganska snabbt efter partiledardebatten. Jag noterade Aron Emilssons kommentar om att detta var för att undvika onödiga missförstånd. Jag vill gärna höra hur den förändringen kom till, fru talman, och vad den egentligen innebär. Vilka onödiga missförstånd var det som skulle undvikas?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Fru talman! Jag tackar Kerstin Lundgren för frågorna - det är ju ett antal att svara på, så vi får väl se hur många jag hinner med här.

Jag börjar med frågan om vi ser EU som Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena. Vår prioriteringskedja när det gäller utrikespolitiken är Norden, Östersjöområdet, Arktis, Europa och övriga omvärlden i den fallande ordningen. Allra högst sätter vi de välfungerande samarbeten Sverige har med sina nordiska grannländer och baltiska kusiner. Därutöver är EU naturligtvis en viktig aktör i dag; det kan vi inte komma ifrån.

Sedan är det naturligtvis så att vi har kritik - och det har vårt parti haft länge - när det gäller EU:s överstatlighet. Vi tycker att Lissabonfördraget och ett antal mått och steg därefter har fört alldeles för mycket beslutskompetens från den nationella nivån till den federala nivån inom EU-systemet. Detta tycker jag fortsatt är principiellt problematiskt för ett parti som värnar om subsidiaritetsprincipen och självständighetsprincipen.

Det finns också frågetecken om EU:s strategiska kompass och om vilken påverkan den kommer att ha på den nationella tekniska suveräniteten och på en del andra områden. Jag menar att detta inte är utrett.

Det finns möjligheter med EU när det gäller handel, insatser mot gränsöverskridande kriminalitet och organiserad brottslighet, miljöfrågor och liknande, men det finns också problem med att man tar över beslutskompetens i frågor där beslut kan fattas på kommunal, regional eller nationell nivå i Sverige.

När det gäller frågan om balans mellan stormakter hävdar jag bestämt att denna formulering har lett till fler frågor än svar. Det är olyckligt. Det man däremot ofta inte har med sig i resonemanget från övriga partier är att vi i samma andemening och stycken talar om vår vänliga inställning till Nato och till samarbetet med Nato och USA.

Fru talman! Jag hörde ett nej - EU är inte Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena. Det var ett nej på den frågan från Aron Emilsson och Sverigedemokraterna.

På Sverigedemokraternas hemsida säger man att det på det utrikespolitiska området och när det gäller EU framför allt ska handla om att underlätta återvändande för individer som befinner sig illegalt i Europa. Detta verkar vara Sverigedemokraternas syn på EU:s utrikespolitiska uppdrag, och jag kan tycka att det är en märklig hållning.

Jag är nyfiken på detta med balansen. Hur ser egentligen Sverigedemokraterna på balansfrågan? Ni talar om att det byggde på en balans och dialog mellan Ryssland och USA. Är det så?

Fru talman! Min förståelse av hur den formuleringen kom till är att detta handlar om att det medför, och bör medföra, en oerhörd kostnad för stormakter att angripa varandra eller mindre stater. Det krävs ett stort mått av diplomati och översyn av andra lösningar innan det går till militär konflikt eller urladdning. Detta är andemeningen; det finns fördelar med att ha en balans i det avseendet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

När vi nu talar om balans skulle jag vilja vända på det och ställa en fråga till Kerstin Lundgren och Centerpartiet. Man skriver från Centerpartiets håll att Sverige ska vara pådrivande för att reducera kärnvapenhotet och medverka till en balanserad nedrustning. Varför vill man inte främst att Ryssland, Nordkorea och andra aggressiva kärnvapenmakter, som har både kunskapskompetens och kärnvapen, har ett större ansvar i den frågan?

Fru talman! I oktober 2019 såg en enig riksdag till att stoppa vapenexporten till Turkiet efter ett gemensamt initiativ från Vänsterpartiet och Liberalerna. Initiativet kom efter att Turkiet attackerat de kurdiskdominerade områdena Rojava och Afrin i Syrien.

Ett viktigt möte inför att beslutet fattades var ett möte där riksdagens Kurdistannätverk träffade det kurdiska partiet PYD, som i dag leder det självstyrande området i Rojava i nordöstra Syrien. På mötet fick vi konkret och relevant information om Turkiets attack, och en diskussion om att stoppa vapenexporten till Turkiet formades. Med på mötet var också ett par företrädare för Sverigedemokraterna.

Det kurdiska motståndet mot terrorgruppen IS har uppmärksammats och hyllats av omvärlden, bland annat med anledning av försvaret av gränsstaden Kobane. Vi var därför många som höjde på ögonbrynen när SD:s partiledare Jimmie Åkesson i samband med statsministeromröstningen här inne i kammaren den 29 november i höstas gick till attack mot kurderna i allmänhet och mot PYD i synnerhet genom att kalla dem terrorister.

Tidigare har många av oss förvånats över SD:s tidigare utrikespolitiska talespersons resa till Syrien, där han bland annat träffade diktatorn Bashar al-Asad. Han har även deklarerat stöd till diktatorn. Alla vet dessutom att regimen i Damaskus hålls under armarna av den ryska regimen såväl militärt som ekonomiskt.

När Civil Rights Defenders vintern 2020 startade en kampanj mot diktatorer runt om i världen, bland annat Bashar al-Asad och Putin, började Sverigedemokraterna ifrågasätta deras statliga stöd i debattartiklar och i skriftliga frågor i Sveriges riksdag. Aron Emilssons kollega i utrikesutskottet Björn Söder var den högste ansvarige för detta.

Anser Sverigedemokraterna att kurderna i Syrien som försvarar sig mot Turkiet är terrorister? Är det Erdogan, Putin och Bashar al-Asad ni hejar på?

Fru talman! Jag tackar Håkan Svenneling för frågorna och möjligheten att utveckla mitt resonemang. Nej, är det tydliga svaret. Det stora flertalet av dem som försvarar och kämpar för den kurdiska självständigheten är absolut inte terrorister. Det är snarare tvärtom.

Däremot har ett av våra främsta argument för att inte släppa in Turkiet i EU och inte heller ingå fullvärdigt Natomedlemskap varit just vår kritik mot Erdogan. Det talar sitt tydliga språk.

En del av det som Håkan Svenneling refererar till är sådant som skett före mitt tillträdande som utrikespolitisk talesperson och del av utrikesutskottet, så jag kan inte recensera allt av det. Men jag har själv fört samtal med delar av den kurdiska rörelse som finns i Sverige. Man har då framfört till mig vilka behov som finns, vilken problematik man ser på marken och vad som skulle behöva göras. Jag är fortsatt beredd och intresserad av att lyssna på de rösterna för att se om vi kan göra ett handslag för åtgärder och insatser som skulle stärka deras ställning, roll och möjligheter att försvara sitt territorium. Det är mitt svar på den frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Fru talman! Det är uppenbart att Sverigedemokraterna har en mycket inkonsekvent Syrienlinje i sitt parti när partiledaren och den utrikespolitiska talespersonen ger två olika bilder av vilken politik man för. Man har svårt att skilja på dem som kämpar för att bygga demokrati och dem som vill ha diktatur och terrorism. Men det är välkommet att svaret är nej från Emilsson.

Aron Emilsson har ju lite av en "ny på jobbet"-skylt på sig i dag. Det är inte helt lätt att kliva in i den utrikespolitiska debatten. Men man kan väl ändå säga att rätt många av oss har tät dialog och kontakt med våra Europaparlamentariker. Jag skulle tipsa Aron Emilsson om att upprätta den kontakten och styra lite mer vad man gör i Europaparlamentet.

För två veckor sedan utförde Turkiet bombningar mot kurderna i Irak och Syrien. Jag frågade utrikesministern om hon fördömde de bombningarna. Nu vill jag fråga Sverigedemokraterna samma sak.

Fru talman! Jag gläds åt att Håkan Svenneling är mån om att vi har nära relationer och kontakter mellan oss sverigedemokrater i riksdagen och våra partikollegor i Europaparlamentet. Det kan jag försäkra att vi har, dagligen och löpande. Jag känner som sagt till vad som hände vid gårdagens omröstning och så vidare. Men jag tycker att det är viktigt att framhålla att det lätt blir en alldeles för onyanserad diskussion om man tar en enstaka omröstning, lyfter den ur dess sammanhang och använder den för att måla upp en bild av att SD på något sätt skulle vara ett ryskvänligt parti.

Om man jämför med ett antal övriga partier i Europaparlamentet har Sverigedemokraterna återigen ett stabilt facit. Vi har riktat 13 resolutioner, lagt fram 54 ändringsförslag och ställt ett antal skriftliga frågor i Putinkritisk anda. Vi har som sagt vidtagit mått och steg för rysk uteslutning ur Swift, ett stopp av Nord Stream 2 och EU-stöd till Ukraina genom fredsfaciliteten. Jag vet ett antal partier här som har betydligt sämre facit på kontot. Så mycket kan jag säga.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Emilsson för anförandet.

Till att börja med tycker jag att det är positivt att Sverigedemokraterna lyfter fram frågan om Kina och Taiwan. Det gläder mig. Min första fråga är om Sverigedemokraterna precis som Liberalerna fördömer de aggressioner som Kina är skyldigt till gentemot Taiwan.

Min andra fråga handlar om Ukraina. Det är klart att det angrepp och de aggressioner som just nu riktas mot Ukraina också är angrepp på Sverige, eftersom de är angrepp på den europeiska säkerhetsordningen. I försvaret av Sverige är det såklart rimligt att stödja Ukraina på alla de sätt som vi bara kan. Det var mycket beklagligt att Sverigedemokraterna röstade emot det ekonomiska stödpaketet i Europaparlamentet i går. Det är klart att det väcker frågan hur Sverigedemokraterna skulle ställa sig i Sverige. Skulle Sverigedemokraterna ställa sig bakom ett liknande förslag om det läggs fram i Sverige? Det vore, tycker jag, beklagligt om man inte gjorde det. Den som inte står på Ukrainas sida står på Kremls sida, helt enkelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Den tredje frågan handlar om rättsstatens principer. Sverigedemokraterna brukar ju kritisera EU därför att man menar att EU bestämmer för mycket över länderna. Man brukar hänvisa till det som man kallar för nationell kompetens. Min fråga är: Menar Sverigedemokraterna att upprätthållandet av rättsstatens principer är en fråga som varje enskilt land måste få bestämma självt över, eller är det en fråga där Sverigedemokraterna precis som Liberalerna menar att EU och andra länder borde ha en rätt och skyldighet att lägga sig i, så att rättsstatens principer efterföljs?

Fru talman! Jag tackar Joar Forssell för frågorna.

På frågan om Taiwan och det säkerhetspolitiska läget i den regionen är mitt svar ja. Jag fördömer detta å det kraftigaste. Det gör vi också som parti. Jag tycker att hela den uppskalning av konflikten som sker från Kinas sida är otroligt tragisk och oroväckande. Jag hoppas att vi kan göra ett och annat handslag för att vidta ytterligare mått och steg och rikta kritik mot Kina.

När det kommer till frågan om Ukraina har jag räknat upp ett antal mått och steg som vi vidtagit, framför allt i Europaparlamentet. Vi har också, upplever jag, en rätt så samstämmig röst från riksdagens utrikesutskott i förhållande till Ukraina och kritiken mot Ryssland. Det är glädjande.

När det gäller den fråga som avgjordes genom omröstning i går i Europaparlamentet fanns det vad jag förstår en kritik avseende processen. Frågan hade inte beretts ordentligt i berört utskott i parlamentet. Man hade invändningar mot en del av de tekniska delarna i paketet och förslaget. Tyvärr är det ofta så, inte minst i en europaparlamentarisk process, att det när man röstar om en helhet eventuellt kan räcka med att det är en eller två delar av hundra som man inte ställer sig bakom för att man ska avstå från hela paketet. Det är beklagligt i sig.

Men det finns också en annan problematik. Jag upplever att mina kollegor i Bryssel och Europaparlamentet ser positivt på ett antal biståndsmedel som parlamentet tidigare skickat. Man har också varit skarpa förespråkare för EU:s fredsfacilitet för att stärka Ukraina militärt och ekonomiskt. Men det är inte oproblematiskt att skicka blanka checkar när man vet att det finns problem i den ukrainska ekonomin och att det har funnits svårigheter att hantera stora ekonomiska resurser i form av bistånd.

Vi har ett starkt svenskt bistånd också. Om det skulle läggas fram ett förslag här i Sveriges riksdag är jag inte främmande för att titta noga på det och se över möjligheten till ett stöd till det.

Fru talman! Jag välkomnar svaret om Taiwan, men jag beklagar svaret om Ukraina. Ibland i politiken är det så att man måste ta ställning till det som ligger på bordet. Man kan ha kritik mot detaljer. Man kan sakna detaljer. Det kan finnas detaljer som man motsätter sig. Men man måste ta ställning till det som ligger på bordet. Det som låg på Europaparlamentets bord var ett välbehövligt ekonomiskt stöd till Ukraina. Det sa Sverigedemokraterna inte ja till. Det är mycket beklagligt. Om man inte står på Ukrainas sida står man på Kremls sida, menar jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Fru talman! Jag fick inte heller svar på min andra fråga som handlar om rättsstatens principer. Liberalerna menar att rättsstatens principer ska upprätthållas i hela världen. Det är vår skyldighet som individer att se till att de upprätthålls i hela världen.

Jag tycker inte att det är någonting som ska lämnas till vardera land. Om det är så att man inte följer rättsstatens principer måste man kunna intervenera. Menar Sverigedemokraterna att EU ska intervenera när rättsstatens principer inskränks eller inte?

Fru talman! Jag tackar för följdfrågan.

Jag är en varm förespråkare för och vän av rättsstatens principer i alla fall. Det gäller globalt, i Europa och i Norden. Som jag sa i ett tidigare replikskifte är Norden en viktig role model för andra regioner att ta efter.

Det är också någonting som jag brukar framhålla när vi diskuterar de här frågorna inom ramen för Nordiska rådet och det nordiska samarbetet på olika plan. Det har jag också gjort när jag tidigare i min roll som ansvarig för mediepolitiska frågor riktat kritik mot både Polen och Ungern när det kommer till viss utveckling på det området.

När det kommer till nationell kompetens uppstår det en problematik när en författningsdomstol i ett EU-land gör en bedömning och EU-domstolen gör en annan bedömning och man inte är överens om vad som egentligen ska gälla.

Vi kan framhålla, bör bejaka och förespråka att rättsstatens principer ska gälla genomgående överallt. Det tycker jag att vi kan göra tillsammans. Men däremot är jag inte expert på om det bäst fattas beslut på europeisk nivå eller på nationell nivå. Det finns samtidigt en vikt av nationell suveränitet.

Herr talman! Också jag vill beröra det säkerhetspolitiska läget och den ytterst aktuella situationen i dag. Omröstningen i går gällande Ukraina är såklart anmärkningsvärd. Man behöver inte dra det så långt som till en generell linje gentemot Ryssland eller liknande.

I det här läget finns det ett starkt behov i Ukraina att få ett ekonomiskt stöd. Sverigedemokraterna var det enda parti som inte stöttade detta. Det är också lite anmärkningsvärt eftersom Aron Emilsson tidigare i debatten sa att man vill att EU snabbt och effektivt ska genomföra saker på de områden där man tycker att EU bör göra saker.

Samtidigt har man i det här läget inför omröstningen, som ändå handlar om 1,2 miljarder euro som behövs till Ukraina just nu, hänvisat till att det gick för snabbt, trots att man använde en etablerad snabbprocedur och att läget är så akut som det är.

Vi har kanske inte tid att ha utdragna byråkratiska processer. En stor majoritet av EU-parlamentet gjorde bedömningen att i det här läget var det rimligt och nödvändigt att stötta beslutet. Men det var inte det jag tänkte fråga om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det jag tänkte fråga om är att det har blivit smärtsamt tydligt hur tätt kopplad säkerhetspolitiken är i dag till energipolitiken. Vi vet att till exempel mycket fossilgas och anrikat uran kommer från Ryssland och att EU är väldigt beroende av Ryssland i de här frågorna.

Det är ett särskilt problem nu när man kanske inte kan fatta de beslut som man skulle vilja med tanke på det beroendet och att det kan användas mot EU. Jag frågar helt enkelt: Vad anser Aron Emilsson om den situationen?

Herr talman! Tack, Maria Ferm, för frågan!

Om vi börjar i frågan om Ukraina kan jag helt enkelt upprepa vad jag sagt tidigare. Den information jag har fått från gårdagens votering, omröstning och behandling i Europaparlamentet är just den att det å ena sidan fanns tekniska invändningar mot hur delar av paketet såg ut. Det var ett skäl till att avstå i omröstningen i det fallet. Men det fanns också invändningar mot hur mottagningskapaciteten av det ekonomiska biståndet såg ut i Ukraina.

Det är också med tanke på att man måste värdera vilken typ av stöd som är mest träffsäkert i det här läget. Jag hänvisade till exempel till att vi utan tvekan har stöttat EU:s fredsfacilitet som kan stärka Ukraina inte minst militärt med rätt typ av politiska och militära muskler. Utöver det ställer jag mig positiv till det stora bistånd som Sverige har bilateralt till Ukraina. Det tror jag är en väldigt viktig del.

När det kommer till energiberoendet har vi en tid påpekat att inte minst regeringens förtida stängning av den svenska kärnkraften har lett till att vi i dag har en energikris i landet. Vi har skenande elpriser och en opålitlig energitillgång på grund av att vi inte har säkra och stabila energikällor.

I och med det ökar också vår risk, åtminstone för beroende av rysk gas och rysk energi. Det är oerhört olyckligt. Precis som jag har nämnt här tidigare har vi varit kritiska till Nord Stream 2 och att större delar av Europa blir mer beroende av rysk gas, vilket också är ett påtryckningsmedel för Putin. Det gäller inte minst den här tiden på året med intervention mot europeiska länder som Ukraina med flera.

Utvecklingen är oroväckande. Vi behöver ställa om och säkra svensk stabil energi till primärt svenskproducerad energi i Sverige.

Herr talman! Nu är det inte bara kol, olja och gas där en stor del av importen kommer från Ryssland. Det handlar också om kärnkraft och anrikat uran där en stor del av den import som Sverige har av anrikat uran kommer från Ryssland. Att kärnkraften är lösningen på energiberoendet från Ryssland är kanske inte en enkel lösning. Om Sverige skulle satsa på det förnybara är det tvärtom det mest säkerhetspolitiskt effektiva och hållbara.

Det faktum att vi importerar en så stor andel anrikat uran från Ryssland är ett problem. Det gäller särskilt om den enda lösningen som förs fram i debatten är just kärnkraft. Det är inte särskilt säkerhetspolitiskt hållbart. Det kan på samma sätt som man redan har gjort med gas användas av Putin som en bricka i det politiska spelet. Vad anser Sverigedemokraterna om kärnkraftens säkerhetspolitiska hållbarhet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Tack, Maria Ferm, för följdfrågan!

Den är också problematisk. Två fel gör inte ett rätt. Det är oerhört problematiskt att man från svensk sida har den här typen av import av anrikat uran från Ryssland, skulle jag vilja påstå, och har ett så stort mått av det som används. Det ger också säkerhetspolitiska dimensioner som vi inte önskar. Det är såklart inte heller positivt.

Det är ytterligare ett skäl till att utveckla den fjärde generationens kärnkraft i Sverige. Vi ska också se över nya sätt att importera eller hämta uran i Sverige, som det finns goda förutsättningar för. Det finns också en annan stabilitet i det, inte minst i vår geologi till stabil kärnkraft, om man jämför med många andra delar av världen. Vindkraften däremot har vi bara försörjning av när det blåser och har fortfarande inte teknik för att lagra.

Herr talman! När Berlinmuren föll och när Sovjetimperiet upplöstes för 30 år sedan öppnades dörren för fredlig samexistens i vårt Europa. Avspänning blev en realitet som avbröts med det rysk-georgiska kriget 2008 och den efterföljande ryska ockupation av 20 procent av georgiskt territorium - Abchazien och Tschinvali. Det är två georgiska regioner som Ryssland erkände som stater och flyttade in sin militär i.

Kreml visade att Ryssland under Putin inlett en ny era av imperiebygge med nya konflikter. De var inte mellan öst och väst som under kalla kriget, utan mellan autokrati och demokrati. Den illiberala demokratin växer fram i vårt Europa men också globalt. Av världens befolkning lever i dag 68 procent i autokratier.

Demokratier ogillas av autokrater. De söker polarisera och skrämma med att fria och öppna samhällen hotar traditionella värden, traditionell kultur och religion. Minoriteter som hbtqi-personer erkänns inte. De och andra minoriteter, likaväl som kvinnor, förtrycks. Mänskliga rättigheter, frihet, fria journalister, oppositionella, kvinnorörelser, fria akademier och oberoende domare sägs hota traditionella värden.

Sverige måste stadigt stå upp för demokratins röster i världen, för mänskliga rättigheter, som också är kvinnors rättigheter, och mot förtryck. Sverige ska stå upp för den modiga belarusiska oppositionen mot den illegitime Lukasjenkos övergrepp på konstitution och människor. Sverige ska tydligt stå upp när Kina kidnappar medborgare som vår Gui Minhai och begår grava övergrepp mot mänskliga rättigheter och brott mot mänskligheten när man sätter uigurer i Xinjiang i tvångsläger för att utrota deras identitet. Sverige ska stå upp när Kina fängslar och stänger ned demokratin i Hongkong och hotar Taiwan.

Jinping, Putin, Maduro, Lukasjenko, Assad, Erdogan, Khamenei - listan på herrar kan bli lång. Listan kan också bli lång på dem som dessa herrar fängslar, torterar och även mördar för att makten känner sig hotad och för att statuera varnande exempel för andra.

Herr talman! Det är hög tid för en ny global demokratiseringsvåg. Det borde bli svensk utrikespolitiks ledstjärna.

EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena. Vi ska stå upp för de värden EU bygger på och samverka för att stärka EU:s röst för demokrati, mänskliga rättigheter och oberoende rättsväsen. Vi ska verka för att EU förmår agera när våra värden hotas inom unionen men även utanför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Vi välkomnar att EU till slut lyckades enas om en global sanktionsregim, Magnitskijsanktioner. Men, herr talman, den måste effektiviseras. Systematisk korruption och penningtvätt, autokratiers blodomlopp, måste inkluderas. EU måste utöka sanktioner mot Ryssland när Ukraina nu utsätts för oacceptabel aggression och krigshot och sikta mot oligarkerna och Putin, mot korruptionens makt. Magnitskijsanktionerna, såväl unika svenska som dem inom EU, måste vidgas.

Herr talman! Vi kan inte utesluta ett militärt angrepp på vårt land och inte heller på ett annat land i vårt närområde, inom EU. Det går inte att se militära konflikter i vårt närområde som skulle påverka endast ett land. Sverige ska inte förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land, och vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.

Värdlandsavtalet och våra övningar ger löftet trovärdighet. Vår solidariska säkerhetspolitik bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa genom samverkan med Finland, som har en särställning, men också med övriga nordiska länder, EU och Nato. Den transatlantiska länken ska stå stark. Vår säkerhet byggs solidariskt. Utan den raseras, som ÖB säger, vår försvarspolitik. Sverige är inte neutralt, utan solidariskt, vid en rysk aggression.

Självklart har varje land rätt att välja sina samarbeten och hur man övar och bygger sin säkerhet. Kreml varken kan eller ska ha något att säga till om när det gäller det. Det kan och ska däremot Sveriges riksdag. Det är avgörande att Natos dörr står öppen i realiteten. Sveriges riksdag har uttalat att Sveriges dörr för medlemskap också ska vara öppen, på samma sätt som Finland håller sin dörr för medlemskap öppen.

Det är ingen hemlighet att Centerpartiet vill se ett svenskt medlemskap i Nato, helst tillsammans med Finland. Om och när är dock ett beslut som Sverige självt fattar, och vi i Sverige ska inte folkomrösta om vår säkerhetspolitik.

Herr talman! Det är inte den ryska befolkningen som militärt hotar den europeiska säkerhetsordningen, utan det är Kreml under Putins styre. Den pågående aggressionen måste med tydlighet, avskräckande och gemensam kraft brytas. Här krävs uthållighet och ett samordnat agerande mellan EU, Nato och USA.

Ukraina och Europa hotas i dag militärt direkt av Kremls imperiebyggare men också av hela bredden av hybridkrigföring för att nå Putins mål. Folkrättsvidriga erkännanden och annekteringar av Krim, Luhansk, Donetsk och Tschinvali eller en intervention måste bemötas med eniga och tuffa sanktioner. Ukraina, såväl som bland andra Georgien och Moldavien, måste få vårt stöd för att hävda sin territoriella integritet. Ukraina måste stöttas kreativt och med en bredd av insatser - även med försvarsmateriel om så efterfrågas.

Det är i dag Ukraina, men även Georgien, Moldavien och andra självständiga stater, som Kreml hotar. Men det är allas vår säkerhet som hotas. Kremls dörr för avspänning är stängd. Vi har att förhålla oss till den ryska neoimperialismen under överskådlig tid. Samtidigt ska vi hålla dörren öppen för dialog och stöd till det ryska civilsamhället, där många drömmer om och kämpar för frihet, mänskliga rättigheter och demokrati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Klimatförändringarna till följd av jordens uppvärmning är ett växande hot mot vår säkerhet. Det handlar om samhällens överlevnad, om våra barn, som får bära ansvar för det vi inte har klarat, om vatten, som är vårt viktigaste livsmedel, om ekonomiska påfrestningar och om migration. Här krävs solidaritet och samverkan för att klara anpassning men också för att klara klimatmålen. Här krävs globalt brobygge, för klimatet känner inga gränser.

Det svenska biståndet är självklart en viktig del i Sveriges åtagande för att nå en hållbar och inkluderande värld. Centerpartiet står upp för ett bistånd på 1 procent av bni - ett fokuserat och effektivt bistånd. Magnus Ek kommer i ett inlägg här senare att beröra detta ytterligare, liksom Linda Modig när det gäller vårt samarbete i Norden.

(Applåder)

Herr talman! En av regeringens främsta prioriteringar är kampen mot den organiserade brottsligheten, där korruptionen är en viktig del att bekämpa.

Jag har därför tillsammans med min slovakiska utrikesministerkollega och fem andra EU-länder lyft frågan till EU:s högsta representant Josep Borrell och till det franska EU-ordförandeskapet om att EU ska kunna införa ytterligare möjligheter att använda sanktioner mot allvarlig korruption utomlands. Sverige har lyft frågan flera gånger inom EU, och det är bra att vi nu har ett gemensamt initiativ med sex andra EU-medlemsstater.

Den organiserade brottsligheten och allvarlig korruption är i princip alltid gränsöverskridande, och det är därför även EU:s utrikesministrar måste jobba med de här frågorna. De sju länder som har undertecknat brevet är Sverige, Slovakien, Estland, Finland, Litauen, Nederländerna och Tjeckien.

Kerstin Lundgren tog i sitt anförande upp frågan och har personligen länge varit engagerad i den. Jag undrar därför vad Kerstin Lundgren har gjort för att få sina partivänner i andra länder att stödja Sverige i denna fråga.

Herr talman! Det är en fråga som vi konstant diskuterar och har drivit i vårt Alde-parti på den europeiska nivån. Vi har ett tydligt samarbete, och vi har krävt att Sverige inte bara i brev ska kräva detta av EU utan att vi ska göra gemensam sak. Många av våra syskonpartier har tagit täten för att införa sanktioner i sina hemländer. Detta är möjligt att göra.

Vi har här i riksdagen haft ett särskilt seminarium där vi lyfte Magnitskijsanktioner och vikten av att utforma dem så att de träffar systematisk korruption och penningtvätt. Reformierakond från Estland var en av dem som deltog för att berätta och visa på exemplets makt. Detta är möjligt.

Tyvärr har regeringen och utrikesministern inte varit så intresserade tidigare. Men jag välkomnar att man nu har skrivit brev och agerar tydligt. Det är bra, för det här är någonting som regeringen så länge inte har brytt sig om. Många av mina frågor under åren har handlat om detta, som utrikesministern vet. Men utrikesministern har alltid svarat att det inte är en framkomlig väg och att det bara är något litet land som driver detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det är därför bra om utrikesministern nu ser att det är möjligt att göra gemensam sak med andra länder för att påverka. Låt oss också göra det genom att införa svenska sanktioner motsvarande Magnitskijsanktionerna som även drabbar systematisk korruption och penningtvätt.

Herr talman! Tyvärr är det ju alldeles för få länder som kommer till samma slutsats som vi i detta. Man vill ofta se att de nya sanktionerna för MR-brott, de som kallas Magnitskijlagstiftning, först ska få verka. Vi har nu använt dem och ser att de är effektiva men kanske skulle kunna användas på fler ställen.

Jag tog i mitt inlägg upp frågan om organiserad brottslighet och den internationella kopplingen till den. Jag skulle vilja höra om Centerpartiet är berett att arbeta mer för att använda utrikespolitiken för att komma åt den internationella organiserade brottsligheten.

Herr talman! Det finns inget skäl att inte hävda att vi ska försöka bekämpa den internationella brottsligheten. I detta är inte minst EU en viktig aktör. Men man måste också tydligt markera mot exempelvis den rödflaggning som Interpol har använt mot många av våra demokratikämpar. Autokraterna utnyttjar denna möjlighet att försöka komma åt och fängsla dessa - om man inte kan kidnappa plan kan man utnyttja Interpol för att få personer som man anser misshagliga i fängelse. Där måste man se upp. I det samarbetet krävs det att man är tydlig.

Biståndet är en annan historia. Vi får inte gå den väg som regeringen i andra sammanhang antyder: Om man inte sköter sig får man backning på biståndet. Det är inte den modell vi vill använda.

Herr talman! Jag har i mina replikskiften försökt inleda med något vänligt om de partier jag har tagit replik på - Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Jag ska göra likadant med Centerpartiet.

Jag tycker att inte minst replikskiftet mellan utrikesministern och Kerstin Lundgren var väldigt belysande, herr talman. Det Kerstin gjorde, och konsekvent har gjort i Sveriges riksdag, var att driva kravet att bredda sanktionsverktyget. Kerstin Lundgren tog replik på mig vid förra årets utrikespolitiska debatt och ställde den frågan, i all vänlighet. Jag vill då bara kvittera med att den vänligheten har gjort att vi har tittat på frågan och stakat ut precis samma kurs som Kerstin Lundgren och Centerpartiet. Detta, menar jag, visar värdet av och styrkan i debatter i ett demokratiskt parlament.

Jag kan också berömma Centerpartiet för att man nu öppnar upp för att defensiva vapen till Ukraina, om möjligheten finns, skulle kunna vara ett led i att bistå från svensk sida, under förutsättning att det inte hotar svensk försvarsförmåga, och även för Nato-optionen.

Nu skulle jag vilja ställa en konkret fråga. Jag ser att det också finns andra centerpartistiska ledamöter i kammaren, till exempel Daniel Bäckström som kommer att företräda Centern i Försvarsberedningen. Då undrar jag om Centern också kan öppna upp, precis som Moderaterna, för att i Försvarsberedningen driva att man ska titta på den säkerhetspolitiska analys som har gjorts, givet det oerhört allvarliga hot Ryssland nu utgör mot europeisk freds- och säkerhetspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Min andra fråga är om man skulle kunna inte bara medverka till att omfördela resurser till försvaret utan också öppna upp för nya medel för att stärka svenskt försvar och svensk säkerhet. Det senare tror jag att Centern gjorde redan i går i en försvarspolitisk debatt, men jag tänkte att det vore bra att nu i den utrikespolitiska debatten markera att det finns likhet efter likhet mellan partier i riksdagen mot 100-mandatsregeringen.

Herr talman! Tack för vänligheten, Hans Wallmark, och framför allt tack för att ni stöttade vårt förslag om en Nato-option. Det var ju vår motion som ni röstade ja till. Tack också för att ni ändrade hållning och stöttade oss när det gällde Magnitskijsanktionerna och att vidga dem till att träffa just systematisk korruption och penningtvätt.

Från Centerpartiets sida har vi varit tydliga. Vi har drivit på regeringen under tiden vi samarbetade, och vi har drivit på regeringen i Försvarsberedningen när den verkade förra gången, för att nå ökade anslag till försvaret. Vi har varit medverkande till att höja ribban. Vi är beredda - det kommer naturligtvis vår ledamot Daniel Bäckström också att lyfta - att öka anslagen till försvaret under innevarande period. Vi har ju en tydlig målsättning framåt mot en tvåprocentsnivå.

När det gäller den säkerhetspolitiska analysen har ju Centerpartiets partiledare och Moderaternas partiledare skrivit en gemensam artikel där just de frågorna lyftes fram. Nu har regeringen givit det mandat man gjort till Försvarsberedningen, men från vår sida tycker vi självklart att det skulle finnas utrymme för och vara viktigt att göra en säkerhetspolitisk analys.

Vi tycker också att det är viktigt att få en hållning där vi får riksdagen bakom den säkerhetspolitiska debatten på ett annat sätt än bara en utrikespolitisk deklaration. Vi har ett förslag, som Moderaterna gärna får stötta, om att göra som Finland också här, det vill säga att riksdagen ska ges en säkerhetspolitisk redogörelse så att vi kan få en behandling varje mandatperiod, herr talman.

Herr talman! Till korgen av vänligheter ska jag också addera att Kerstin Lundgren bär en ukrainsk ribbon just på enighetsdagen i Ukraina. Jag tycker att den är väldigt viktig och värd all erkänsla.

Jag tycker att det Moderaterna försöker göra i grunden är bra, herr talman, nämligen att vara ett samlingsparti här i Sveriges riksdag. Jag har inga problem med att Moderaterna i sakfrågor kan samarbeta med riksdagens samtliga sju övriga partier. Jag tycker därför också att det Kerstin Lundgren räknar upp är bra: gemensam syn när det gäller Nato-option, gemensam syn när det gäller stöd till Ukraina, gemensam linje när det gäller breddad Magnitskijlagstiftning.

Jag tycker också att det i grunden är bra att fler partier kan vara tydliga mot regeringen, nu när Försvarsberedningen börjar sitt arbete i eftermiddag, med att det kommer att krävas mer nya medel för att stärka svenskt försvar och svensk säkerhet. Det är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Så är det. Centerpartiet har gått före på flera av de områden som vi just berört. Vi har till exempel drivit på regeringen för att få ökade anslag till försvaret.

Det som har gjort skillnad är att Centerpartiet har haft orken att inte bara tala med alla utan faktiskt också göra upp över blockgränser och göra upp med regeringen. Där har Moderaterna, måste jag säga - även om det blir en avslutande negativ signal - tyvärr visat att man inte riktigt orkat med. Man säger att man vill tala med alla, men man känner inte att man vill göra upp med alla - så verkar det vara. Där har Centern en annan hållning. Vi har gjort upp med regeringen, och vi har en tydlig gräns mot ytterkanterna, herr talman.

Herr talman! Centerpartiet har den senaste tiden uppehållit sig en del vid frågor om balans, som bekant. Jag har en fråga om en skrivning man har på sin hemsida när det gäller något som vi behandlat alldeles nyligen i utskottet, nämligen nedrustning av kärnvapen.

Centerpartiet skriver att Sverige ska vara pådrivande för att reducera kärnvapenhotet och medverka till en "balanserad" nedrustning. Min fråga, i det läge vi är i, är varför man inte formulerar sig särskilt om att Ryssland måste rusta ned sina kärnvapen, i synnerhet de taktiska, som de dessutom har ett betydligt större innehav av än USA - eller för den delen Nordkorea, vars hela innehav av kärnvapen faktiskt strider mot internationell rätt.

Man skriver också att nedrustning bara är möjlig när de länder som har kärnvapen, inklusive Ryssland och Nordkorea, är med på att göra sig av med alla sina kärnvapen och - kanske det viktigaste - kunskapen om hur man framställer kärnvapen. Det är väldigt svårt att se hur kunskap ska kunna destrueras i dagens samhälle, så detta är ett krav som kanske inte ter sig realiserbart över huvud taget.

Min fråga till Kerstin Lundgren är helt enkelt vad man menar med de här skrivningarna.

Herr talman! Centerpartiet står upp för drömmen om en kärnvapenfri värld. Men vi har under lång tid varit oerhört tydliga med, också i utskottet, att det är vägen via NPT som vi ska gå. Det är att stärka NPT, alltså icke-spridningsavtalet, som man ska sikta in sig på. Man ska inte gå vägen via förbudsavtalet, för där baseras politiken på en obalanserad nedrustning där det inte är möjligt att skapa säkerhet.

Vi har en värld som ser ut som den gör, och då måste en balanserad nedrustning av kärnvapen ske. Vi vill inte hamna i ett läge där Ryssland, Nordkorea eller andra stater med auktoritära regimer sitter kvar med kärnvapen samtidigt som vi rustar ned i väst. Det är fullkomligt otänkbart från vår sida.

En balanserad nedrustning av kärnvapen inom ramen för NPT är något som vi vill se. Det hoppas jag att vi i framtiden, inte i en nära framtid men lite längre fram, kan få se hända.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Tack, Kerstin Lundgren, för svaret! Det var ett svar, men samtidigt bör det vara viktigt för samtliga partier i den här kammaren i Sveriges riksdag att vi har en särskilt skarp kritik mot obalanserad nedrustning åtminstone när det kommer till de icke-demokratier och diktaturer som har innehav som strider mot internationella konventioner och avtal. Nog om det!

När det gäller säkerhet och att arbeta för säkerhet på alla nivåer finns det många dimensioner. Vi har talat om cyberkrigföring den senaste tiden, och jag har en fråga om det tidigare centerpartistiska toppnamnet från Göteborg, Mikail Yüksel, som numera är partiledare i det islamistiska partiet Nyans. Han har uteslutits ur Centerpartiet, som jag förstår det, efter samröre med organisationen Grå vargarna, men man är också från det här partiet med och driver en omfattande desinformationskampanj som bland annat Myndigheten för psykologiskt försvar har varnat för. Och det är fortsatt så att centerpartistiska representanter har träffat det här partiet och har kopplingar till detta parti som är uppenbart islamistiskt.

Min fråga är hur Kerstin Lundgren kommenterar detta.

Herr talman! Sverigedemokraterna har haft en tjänsteman anställd i riksdagen som numera är portad från riksdagen för att han uppfattas som en säkerhetsrisk. Jag nämner namnet Putilov. Man kan bara fundera på hur den typen av kontakter hanteras. Jag noterade också att den tidigare försvarspolitiske talespersonen Richthoff har gjort uttalanden och medverkat i medier som verkligen går Rysslands ärenden. Det är tydligt bland medlemmar i och anställda hos Sverigedemokraterna.

Vi har uteslutit denne person, och vi tar tydligt avstånd från det partiet.

Herr talman! När jag lyssnar på Kerstin Lundgren tänker jag på tvprogrammet Bachelorette. I rosceremonin vet inte Lundgren riktigt vilken partner hon ska ge den sista rosen till. Men frågan är om det är något parti som egentligen vill ha rosen från Centerpartiet - inte ens Socialdemokraterna.

Inget annat parti än det förvillade Centerpartiet byter så ofta partner och politik. Lundgren vet inte riktigt vad hon vill och vem hon vill ha, men så många partner, eller ja, partier, som möjligt är målet. Ena dagen är det Socialdemokraterna som nästa dag sviks för Moderaterna. Centerpartiet, ja, det är riksdagens bachelorette!

Ena dagen bedriver ni regionalpolitik i försvarspolitiken när det gäller var det ska finnas regementen och tvingar regeringen att göra som ni vill, och nästa dag gör ni tillkännagivanden till regeringen om Nato-option. Försvarsminister Peter Hultqvist har det inte lätt!

I dag tar ni replik på Socialdemokraterna, men när Moderaterna kommer upp i talarstolen slipper de repliken.

De stora förlorarna är såklart det svenska folket. Inte nog med att de får leva med en SD-förhandlad budget tack vare Centerpartiet, utan Centerpartiets agerande skapar också osäkerhet gentemot vår omvärld när det gäller vad Sveriges säkerhetspolitiska linje är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Nu står vi här, Kerstin Lundgren. Det är dags för den sista rosceremonin. Vilket parti ger ni er ros till när det gäller att ta ansvar för Sveriges säkerhet?

Herr talman! Det är intressant att kammaren får ta del av Håkan Svennelings tv-tittande och hans preferenser när det gäller detta. Låt mig säga att jag inte har sett det program som han hänvisar till, men det kanske Håkan Svenneling kan ha överseende med.

Jag förstår att Håkan Svenneling talar om rosor. Själva brukar vi nämna klöver, för det är vår partisymbol.

Herr talman! Vänsterpartiet har en spännande historia. Jag vet inte vilka blommor de delar ut eller till vem.

Vi är tydliga med att vi inte vill samverka med Vänsterpartiet, som ju tydligt har tagit ett steg ytterligare vänsterut från sin valkongress.

Vi är tydliga med att vi inte vill samverka med Sverigedemokraterna. Däremot har vi sett, herr talman, att Vänsterpartiet inte har några problem med att samverka med Sverigedemokraterna. De gör upp politik. De avsätter regeringar för att de ogillar liberala reformer.

Vi, herr talman, gillar liberala reformer och kommer att vara beredda att arbeta intensivt för att lyckas genomföra fler sådana reformer med partier som står upp för liberala reformer. Jag tror inte att jag har sett några förslag från Vänsterpartiet som går i den riktningen. De går oftast i en helt annan färdriktning.

(Applåder)

Herr talman! Det är tråkigt att Kerstin Lundgren inte tar del av det tvutbud som de flesta i Sverige tar del av, även om det kanske ibland ironiskt kallas för skräp-tv.

Det är uppenbart i Kerstin Lundgrens svar här att otydligheten från Centerpartiet består både när det gäller vilka man vill samarbeta med, hur man ser på svensk säkerhetspolitik och hur man vill göra den tydligare.

Jag håller inte på med några rosor, utan för min del är det nejlikor som gäller. Men framför allt handlar det här om att jag vill att Sveriges säkerhetspolitiska linje ska vara tydlig. Under 200 år har Sverige haft fred, men Kerstin Lundgren vill köra över det svenska folket och inte ha någon folkomröstning utan sätta dem under ett kärnvapenparaply i Nato. Problemet med Centerpartiets politik tycker jag är att det är målkonflikt på målkonflikt på målkonflikt och att man inte vet vart ni är på väg någonstans.

Det här är det som lägger grunden för den osäkerhet som ni nu skapar i svensk säkerhetspolitik. Det ansvaret bär ni.

Herr talman! Vänsterpartiet må tycka att de är ledsna och sura, och de må sticka på sin offerkofta för att Centerpartiet har varit tydliga med att säga att vi inte gör liberala reformer tillsammans med ett parti som i princip ser detta som det värsta de kan tänka sig.

Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har den hållningen. De ogillar båda liberala reformer. Därför har vi varit tydliga med att säga: Nej, vi samarbetar inte - vi bygger inte politik med de två partierna. Det är en tydlighet i det. Vänsterpartiet är beredda att i princip göra upp med alla. Det har Vänsterpartiet visat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! När regeringen bildades 2014 var det Socialdemokraterna och Miljöpartiet som kom överens, och Vänsterpartiet var också med på ett hörn. Måhända var det skälet till att man då helt plötsligt ändrade den säkerhetspolitiska linjen och skrev in att Natomedlemskap inte ska genomföras. Det var helt nytt.

Herr talman! Den ryska aggressionen mot Ukraina aktualiserar ett antal säkerhetspolitiska frågor. Som vi har hört i debatten handlar en av dem om kärnvapen och vikten av nedrustning. Centralt i det arbetet är sedan slutet av 60-talet icke-spridningsavtalet, NPT, som har bidragit till att minska världens kärnvapenarsenaler. Men i stället för att slå vakt om NPT pågår sedan 2017 intensiva försök att driva igenom en FN-konvention om kärnvapenförbud.

Centerpartiet har liksom Kristdemokraterna ett starkt engagemang i nedrustningsfrågor. Men i motsats till regeringen och till den politiska vänstern ser mitt parti och Kerstin Lundgrens parti att förbudskonventionen är kontraproduktiv såvida inte samtliga kärnvapenstater plus länder som Nordkorea och Iran ansluter sig. Och där är vi tyvärr inte.

Herr talman! Om förbudskonventionen och regeringens agerande har Kristdemokraterna nyligen lagt fram ett förslag till utskottsinitiativ. Vi anser att den svenska positionen måste tydliggöras. Vi vill förhindra att regeringen på egen hand undertecknar, ratificerar och blir observatör till konventionen. För denna hållning finns en riksdagsmajoritet. Centern ingår i den majoriteten men väljer nu ändå att tillsammans med regeringens övriga stödpartier avvisa förslaget till utskottsinitiativ.

Varför står ni inte för era åsikter, Kerstin Lundgren?

Herr talman! Det är spännande; i utskottet ägnar vi oss just nu åt att bereda ett betänkande. Utrikesutskottet kommer att ha den här diskussionen i morgon och kommer då att kunna fördjupa det samtalet.

Kristdemokraterna har lagt fram ett förslag till initiativ i utskottet. Så är det. Vi är helt överens om att Sverige inte ska underteckna förbudskonventionen, och jag utgår från att riksdagen kommer att få debattera det när betänkandet läggs på riksdagens bord.

Däremot har vi sagt att vi kan acceptera att Sverige deltar i och lyssnar på den första konferensen om detta. Det kan vara viktigt att ha lyssnande öron i den miljön.

Vi vill inte att förbudsavtalet ska bli någon form av trampolin för att lämna NPT. NPT är centralt, och därför är det viktigt att försöka hålla i och hålla emot så att förbudsivrarna inte gör förbudskonventionen till en avhopparkonvention från NPT, så att de inte stökar till det och stör ut NPT.

I det här säkerhetspolitiska läget kommer man ändå att ha oerhört svårt att komma fram till en samsyn, till en konkret överenskommelse. Det var svårt senast. Det kommer att vara ännu svårare i detta säkerhetspolitiska läge. Därför är vi oerhört varsamma just när det gäller att inte stöka ut eller störa ut NPT-översynen som ska komma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag hörde vad Lars Adaktusson sa. Kom ihåg att Iran precis som Sverige röstade för det här förbudsavtalet. Det är alltså en spännande samling.

Herr talman! Kerstin Lundgren försöker förklara, men det verkar inte vara enkelt. Hon säger att Sverige inte ska underteckna och inte ratificera förbudskonventionen. Ändå är det i sin ordning att regeringen, dessutom utan ett riksdagsmandat, blir observatör vid konferensen. Det är verkligen en märklig hållning, Kerstin Lundgren, särskilt med tanke på att den socialdemokratiska partikongressen tydligt har uttalat vad ett observatörskap handlar om; det handlar om att Sverige ska anslutas till förbudskonventionen. Kerstin Lundgren borde inse detta och visa att Centern vågar stå för partiets uppfattning.

Herr talman! Med all respekt, Lars Adaktusson, men det blir lite märkligt. I morgon kommer utrikesutskottet att formulera sin syn på ett antal motioner. Det rör också den fråga som Kristdemokraterna har lyft in i ett eget förslag till initiativ. Vi förväntar oss att det blir ett tydligt ställningstagande i utrikesutskottet och ett tydligt ställningstagande i riksdagen som klargör riksdagens hållning. Det handlar inte om Socialdemokraternas kongressbeslut utan om riksdagens hållning. Det är det vi siktar in oss på, herr talman. Och jag förväntar mig ett tydligt ställningstagande i utrikesutskottet, åtminstone om vi ska ställa oss bakom det.

Herr talman! Tack, Kerstin Lundgren, för det i stora drag mycket bra anförandet!

Jag har två frågor. Den första rör Taiwan. Ledamoten lyfte upp Taiwan i sitt anförande, om än i lite mindre omfattning än i anförandet ledamoten höll förra året. Då utvecklade Lundgren mer hur Centerpartiet vill att relationerna med Taiwan ska fördjupas och utvecklas.

Herr talman! I dag är det Litauens självständighetsdag. Litauen är ett land som går före i världen med sin utrikespolitik. Kerstin Lundgren talade i sitt anförande om att Centerpartiet vill se ett ökat demokratifokus i utrikespolitiken. Den uppfattningen delar Liberalerna. Vi skulle också vilja att Sverige följer det litauiska exemplet och inför en värderingsbaserad utrikespolitik. I Litauens fall har det bland annat inneburit fördjupade relationer med Taiwan, trots att Kina har varit upprörda. Min första fråga är ifall Kerstin Lundgren också vill att Sverige följer Litauens exempel och inför en värderingsbaserad utrikespolitik.

Min andra fråga rör det solidariska ansvar när det gäller energipolitiken som Sverige åtog sig gentemot de baltiska staterna när de blev medlemmar i EU. Om man läser hur det gick till då ser man att Sverige åtog sig att säkerställa att de länderna inte skulle bli beroende av rysk energi för sin elförsörjning utan skulle kunna använda sig av svensk elproduktion.

I dag räcker inte den svenska elproduktionen ens till våra egna behov. Jag tror att vi kommer att behöva mer kärnkraft för att kunna leverera på löftet till de baltiska staterna. Jag undrar ifall Kerstin Lundgren har en annan plan för hur vi ska klara att ta det solidariska ansvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! När det gäller Taiwan står vi fast vid den hållning som vi presenterade förra året. Vi har också framfört krav i motioner, där vi bland annat lyfter fram Taiwan, om att uppgradera Business Sweden till House of Sweden, just för att tydliggöra vår nära relation med Taiwan. Vi har även varit positiva till och vill driva frihandelsavtal med Taiwan. Det råder alltså ingen tvekan om att vi står upp för det. Jag hoppas också kunna besöka Taiwan senare i vår.

Det är Litauens självständighetsdag. Jag kommer också att fira den lite längre fram. Det finns ju flera självständigheter.

Litauen gör en viktig insats. Från svensk sida bör vi vara tydliga med att stötta och stärka samarbetet med Litauen och inte skilja ut Litauen som ett litet land som gör sin egen resa. Det är viktigt att vi krokar arm för demokratiröster och för den demokratioffensiv som Litauen faktiskt gör. Det är i grunden värdebaserat. Det handlar om mänskliga rättigheter och om frihet - de liberala grundläggande värdena, som demokratioffensiven bör fånga in.

När det gäller energifrågan har kabeln från Sverige till de baltiska staterna varit en viktig del av solidariteten.

Självklart ska vi kunna klara det. Vi har överskott på el. Vi exporterar också el. Det är naturligtvis så. Vi måste klara det också framåt, oavsett om det är kärnkraft, vattenkraft eller vindkraft. Jag hoppas att Liberalerna inte tar över kramverksamheten när det gäller kärnkraft, som gör att man inte ser någon annan kraft.

Herr talman! Vi i Liberalerna vill också se en blandning av alla fossilfria energislag - vindkraft, kärnkraft och vattenkraft. Det är inga konstigheter där.

Däremot är det möjligen en liten överdrift när det gäller detta med att vi skulle ha ett överskott. Det är som att säga att vi har ett överskott av bostäder i Sverige, men det råkar vara så att man inte kan hitta en bostad här i Stockholm. Elen måste finnas där och då man behöver den, och vi har inte alltid tillräckligt av den. Det gör att man kan oroa sig för det solidariska ansvaret gentemot de baltiska staterna.

Jag undrar ifall ledamoten precis som flera andra ledamöter här i dag vill fördöma de aggressioner som Kina ägnar sig åt mot Taiwan. Då tänker jag kanske framför allt på de flygningar som Kina gör gentemot Taiwan.

Herr talman! Det handlar naturligtvis om att kraften måste nå fram, och där var kabeln till Baltikum viktig. Vi tillhör dem som tycker att det också är viktigt med en kabel mot kontinenten. Vi vill ju ha en energimarknad som fungerar. Då är det naturligtvis också viktigt att vi har överföringskapacitet i landet. Där är de stora bristerna, och där måste vi bygga ut.

Herr talman! Vi har inte bara exempel när det gäller vattenkraft. Det finns faktiskt också stora planer på utbyggnad av vindkraft, den förnybara kraften. Det är många som vill investera i detta. Och det är möjligt att överföra den typen av kraft till andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Sedan gäller det fördömanden av Kinas överflygningar eller att man ger sig in på Taiwans område. Självklart tycker vi att man ska säkra Taiwans område och sfär.

Herr talman! Under Erdogans styre har utvecklingen i Turkiet tagit tydliga steg i helt fel riktning. Sedan det misslyckade kuppförsöket sommaren 2016 har inskränkningarna av demokratiska fri- och rättigheter ökat lavinartat. Massarresteringar och begränsningar av yttrandefriheten har varit återkommande. Turkiet har lämnat Istanbulkonventionen om förbud mot våld mot kvinnor. President Erdogan har uttalat en alltmer reaktionär syn på kvinnors rättigheter. Alltmer går ut på att kvinnor ska stanna hemma och föda många barn. Såklart har Erdogan också sagt att det inte finns några hbtq-personer i Turkiet.

Den politiska oppositionen har satts under hårt förtryck. Särskilt det prokurdiska oppositionspartiet HDP attackeras dagligen. HDP är det tredje största partiet i Turkiets parlament. Trots det försöker den turkiske statsåklagaren just nu förbjuda HDP att existera som ett politiskt parti - helt emot demokratiska principer. Därtill har gripanden av politiska företrädare för HDP nått hisnande höjder - det handlar om flera tusen. Parlamentariker får sin immunitet hävd så att de kan åtalas och dömas för att tystas ned. I en annan rättsprocess, kallad Kobane case, står 108 personer åtalade för att ha uppmanat människor att demonstrera mot Turkiets inblandning i terrorgruppen IS anfall mot staden Kobane 2014. Dom faller inom kort.

Gång på gång har Europadomstolen slagit fast att Turkiet bryter mot Europakonventionen. För två veckor sedan konstaterade domstolen att det var fel att häva valda parlamentarikers immunitet. Det strider mot Europakonventionens artikel 10. Ändå fortsätter Erdogans regim gång på gång att bryta mot den och andra konventioner.

Även i utrikespolitiken har Turkiet varit väldigt aktiva i att skapa och blanda sig i olika konflikter. Så sent som i förra veckan hävdade utrikesministern att grekiska öar borde tillhöra Turkiet. Nyligen presenterades också rapporter om att kemiska vapen har använts i norra Irak av den turkiska militären. Det är rapporter som behöver bekräftas av oberoende internationella organ, som OPCW.

För två veckor sedan bombade Turkiet kurdiska områden i såväl Irak som Syrien. Bland annat träffades flyktingläger. Detta kan tyvärr vara början på ännu en turkisk invasion.

I oktober 2019 fick Vänsterpartiet till en viktig skärpning av Sveriges Turkietpolitik när samtliga partier i riksdagen röstade igenom Vänsterpartiets och Liberalernas förslag om att stoppa vapenexporten till Turkiet. Beslutet ledde till att två redan beslutade affärer stoppades och att ett okänt antal påbörjade processer fick avslutas. Turkiet blev mycket irriterade över Sveriges nya hållning, och beslutet ledde sannolikt till att Sverige skärpte sin retorik även när det gällde Turkiets brott mot mänskliga rättigheter.

Turkiet ansökte om EU-medlemskap redan 1987 och är således den stat som har väntat överlägset längst på att bli medlem. Turkiet erhöll status som kandidatland 1999, men förhandlingarna påbörjades inte förrän 2005. Sverige var tidigare drivande för att Turkiet skulle få förhandla. I dag är Sverige en av de mest högljudda kritikerna inom EU till utvecklingen i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Som en del av medlemskapsförhandlingarna får Turkiet ett förmedlemskapsstöd på flera miljarder euro. Utöver det har flyktingavtalet gett Turkiet 6 miljarder euro hitintills. Europeiska investeringsbanken har omfattande investeringar i landet ända sedan 1965.

Vänsterpartiet har länge kritiserat utvecklingen i Turkiet och uppmanat Sverige och EU att agera kraftfullare. EU har inte vågat agera mot Turkiet av rädsla för att Erdogan skulle säga upp det skamliga avtalet och hindra flyktingar från att ta sig från Turkiet till Europa.

Därmed menar Vänsterpartiet i dag att Sveriges politik gentemot Turkiet måste skärpas ytterligare och att förhandlingarna och pengarna ska frysas helt. Och om det inte förändrar det krympande demokratiska utrymmet ska det helt avbrytas.

Herr talman! Turkiet är också den näst största medlemmen i militäralliansen Nato, men det är knappast en särskilt pålitlig medlem. Nyligen valde de att köpa ryska vapensystem. Det är detta Turkiet som den svenska högern skriker i högan sky om. Man säger att vi skulle bli säkrare om vi låg i samma Natosäng som dem.

På tal om beroende har Europas behov av rysk gas ökat oroväckande mycket. Detta gäller inte bara länder som Tyskland och Polen utan även Sverige. Statliga Vattenfall importerar ryskt uran till våra kärnkraftverk från Putins bolag Rosatom. Regeringen vill att svenska elpriser ska bestämmas av priset på rysk gas när vi ansluter oss till den så kallade europeiska gas- och energimarknaden. Och varken borgerliga eller socialdemokratiska regeringar har gjort tillräckligt för att stoppa byggandet av Nord Stream i vår ekonomiska zon.

Sverige är inte beroende av ryska gasleveranser, men regeringen har ändå gjort vår elmarknad helt prisberoende av rysk gas. Detta har gjorts utan någon som helst säkerhetspolitisk diskussion. I praktiken är det ett lika mäktigt ryskt vapen som att kunna stänga gaskranarna. Ska vi värna vår suveränitet är statlig makt över väsentlig infrastruktur avgörande. Det är avgörande för vårt totalförsvar.

En del ropar nu att Sverige ska skicka mer vapen till höger och vänster. Det kommer aldrig att göra oss eller vår värld säkrare. Det finns redan alldeles för många svenska vapen som används i krig och konflikter runt om i världen, särskilt i Jemen där tusentals barn drabbas av både våld och hunger. Att sätta upp Reuterswärds välkända fredsstaty - en knuten pistol - på världsutställningen i Dubai funkar inte när Förenade Arabemiraten samtidigt är den största mottagaren av svensk vapenexport. Det är kanske därför som den feministiska utrikespolitiken inte kvalar in i statsminister Magdalena Anderssons regeringsförklaring.

Det är just värnandet av vår militära alliansfrihet som skapar trygghet för både oss och vår omvärld. Vi har ett gott militärt samarbete med Finland. Det ska vi värna och fördjupa.

En del ropar på USA och tycker att den så kallade transatlantiska länken är lösningen. Tänk då på USA:s eget beroende av energi från Ryssland och på att USA:s lösning på Europas energiutmaning handlar om mer beroende av ohållbar gas från länder som Qatar och USA, inte om klimatomställning!

För övrigt har det första året som president gått sådär för Joe Biden. Det var svagt ledarskap när Israel bombade sönder Gaza ännu en gång. Det var ett kaosartat uttåg ur Afghanistan, som satte svenskar i fara och kostade många afghaner livet. Och vid klimattoppmötet i Glasgow vek man ned sig för urvattnade skrivningar från klimatförnekare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Det är genom klimatomställning vi kan göra något bra, både för att stoppa de civila hoten från klimatförändringen och för att skapa en bättre och rättvisare värld. Om vi stoppar vårt olje- och gasberoende göder vi inte Gulfdiktaturer som köper idrottsevenemang som vapen eller stormakter med militära ambitioner både i Sydkinesiska sjön och i vårt direkta närområde.

Herr talman! Världens rikaste mår fortfarande väldigt bra. Medan pandemin har slagit hårt mot ekonomin för 99 procent av jordens befolkning har Jeff Bezos och hans tio rikaste gubbkompisar fördubblat sin förmögenhet, detta enligt hjälporganisationen Oxfam.

Vårt problem är uppenbart inte våra rikedomar utan hur de är fördelade. Det är dags att vi förändrar vår värld om vi på allvar vill stoppa den globala pandemin och den globala klimatförändringen.

Herr talman! Regimen i Venezuela har orsakat en svår humanitär och ekonomisk kris som tvingat 6 miljoner venezuelaner att fly landet. Tillsammans med den internationella kontaktgruppen för Venezuela, EU och FN fortsätter Sverige sitt engagemang för en politisk förhandlingslösning i Venezuela och en återgång till den demokratiska ordningen, inklusive fria och rättvisa president- och parlamentsval.

Att förhandlingarna mellan oppositionen och regimen i Mexico City återupptas är av största vikt. Vi ser med bestörtning på regimens repression mot företrädare för oppositionen, oberoende medier och civilsamhällets organisationer. I samtliga multilaterala forum där Venezuela står på agendan arbetar Sverige för att stärka mänskliga rättigheter.

Sverige fortsätter att stödja Guaidó liksom andra aktörer i Venezuela som arbetar för en återgång till den demokratiska ordningen, inklusive fria och rättvisa president- och parlamentsval. Min fråga till Vänsterpartiet är varför inte Vänsterpartiet kan stå upp för detta arbete.

(Applåder)

Herr talman! Den politiska krisen i Venezuela har pågått i över tre år. Jag är väldigt oroad över att den har varat så länge och drabbat det venezuelanska folket så hårt.

Den som är ansvarig för den här krisen är president Maduro, som genom sitt agerande har skapat splittring i sitt land, vilket också har lett till ekonomiska problem som drabbat befolkningen hårt. Jag har dock inte stöttat regeringens linje i det arbete man har gjort när man gick och erkände Juan Guaidó, som på egen hand utsett sig till president, trots att han inte hade folkligt stöd eller på något sätt hade vunnit ett val.

Problemet med regeringens politik är att sanktionerna har drabbat det venezuelanska folket hårt. Så sent som för en och en halv vecka sedan kom en rapport från FN om hur sanktionerna slår extra hårt mot kvinnor, barn, sjukvårdspersonal och personer med funktionsnedsättningar och hur urbefolkningen och de som lever i fattigdom har drabbats hårt. Det är det venezuelanska folket som lider under sanktionerna och under pandemin, och därför måste vi i stället visa dem vår solidaritet och vårt stöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Just nu finns det faktiskt positiva tecken i Venezuela. Förhandlingarna har till viss del tagit fart, men framför allt lyckades Maduro följa demokratin när det gäller lokal- och regionalval. Till och med i den region där Hugo Chávez hade sina röster tilläts nu oppositionen ta makten. Det tycker jag är bra.

Jag tycker att det måste finnas en linje mellan att välja mellan Guaidó och Maduro, och det hade varit bättre om den socialdemokratiska regeringen hade valt den linjen. Tyvärr har erkännandet bara lett till att förlänga den politiska krisen. Vi är inne på det fjärde året, och det venezuelanska folket har lidit svårt både under sitt eget styre och till följd av omvärldens sanktioner.

Herr talman! Håkan Svenneling ifrågasätter Juan Guaidós legitimitet. Låt mig då säga att den nationalförsamling som valdes 2015 var demokratiskt vald. Till skillnad från Nicolás Maduro deklarerades Juan Guaidó som interimspresident genom ett demokratiskt förfarande, och därigenom fick han demokratisk legitimitet i den rollen. Oppositionen i nationalförsamlingen förlängde den 5 januari 2022 Guaidós mandat med ytterligare ett år.

Sverige fortsätter att stödja Guaidó liksom andra aktörer i Venezuela som arbetar för återgång till den demokratiska ordningen, inklusive fria och rättvisa president- och parlamentsval, och jag har själv ett samtal inplanerat med Guaidó i nästa vecka. Jag hade hoppats att Vänsterpartiet skulle ha en annan syn på detta.

Herr talman! Vi har aldrig ifrågasatt valet av nationalförsamlingen. Vi har ifrågasatt presidentvalet 2018 som ledde till att Maduro fick ytterligare en mandatperiod. Däremot, vilket högern ofta glömmer bort, valdes Maduro på ett korrekt sätt i valet 2014.

Det jag undrar över är om utrikesministern tycker att det har gått bra i Venezuela. Här står vi, och det pågår fortfarande en politisk kris i Venezuela. Sverige har ju suttit i den internationella kontaktgruppen, och man har sagt att man ska bry sig om Venezuela och Venezuelas folk. Men i praktiken har det bara handlat om att följa USA:s pekpinnar och vara en del av hegemonin när det gäller erkännandet av Guaidó.

Vem är Guaidó? Han valdes med färre röster än Liberalerna till Sveriges riksdag! Detta visar att det inte finns något folkligt stöd för honom. Han var talman i nationalförsamlingen, men det gör honom inte till president.

Oppositionen har gått vidare. De har lämnat Guaidó bakom sig. Det är västvärlden som håller fast vid sin kille. Det tycker jag att Ann Linde borde sluta med.

Herr talman! Det var en utmärkt replikväxling och en briljant och adekvat fråga som utrikesministern ställde till Vänsterpartiet. Jag säger till Vänsterpartiet som jag sa till Sverigedemokraterna tidigare: Jag tror att man borde beklaga en del positioner man intar, och jag tycker också att Svennelings svar när det gäller Venezuela ger anledning att gå hem och revidera en del positioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag tänkte dock inte uppehålla mig så mycket vid Venezuela, ej heller kring synen på Ukraina. För om nu Ukraina utsätts för ett storskaligt väpnat angrepp, utöver det krig Ryssland redan för i östra Ukraina och den illegala annekteringen av Krim, tror jag att omvärlden gör klokt i att fundera igenom hur vi på alla sätt kan stödja Ukraina.

Vänsterpartiet uppmanade Sverigedemokraterna att prata med sina Europaparlamentariker. Jag uppmanar, herr talman, Vänsterpartiet att prata med sin partigrupp i Europaparlamentet. Malin Björk brukar tämligen ofta hamna rätt. Men den partigrupp som Vänsterpartiet är en del av, med kommunister och annat löst folk, lade ned sina röster eller röstade emot paketet i går.

Sanningen är den, herr talman, att Vänsterpartiet står på samma sida som Sverigedemokraterna i Europaparlamentet när det gäller stödet för Ukraina. Där finns en klar förbättringspotential, herr talman.

Herr talman! Jag håller med Hans Wallmark. Jag är verkligen inte stolt över flera av vänstergruppens företrädare i utrikespolitiken. Det har gått så långt att Vänsterpartiet tillsammans med våra nordiska systerpartier - Vänsterförbundet och danska Enhetslistan - har tagit tag i det här och själva utsett en egen ersättare i Europaparlamentets utrikesutskott, nämligen vår Europaparlamentariker Malin Björk, just för att hon hamnar rätt.

Jag tycker att Europaparlamentet är en väldigt dålig institution när det gäller att bedriva utrikespolitik. De hamnar ofta konstigt och fel och tar upp felaktiga frågor. Men nu är det som det är, och när man nu gör om i Europaparlamentet har vi helt enkelt valt att sätta en representant där, och det gör vi för att vi inte vill bli företrädda av halvgalna irländare med independent-mandat.

Jag ska ändå rätta Wallmark när det gäller omröstningen. Det var faktiskt betydligt fler företrädare från ECR-gruppen, som Sverigedemokraterna tillhör, och ID-gruppen som så att säga röstade för Putins regim genom att rösta emot eller lägga ned sina röster när det gäller resolutionen om Ukraina.

Jag har haft god kontakt med Malin Björk och konstaterat att det här är en resolution som handlar om ekonomiskt stöd till Ukraina. Jag tror att ekonomiskt stöd till Ukraina är otroligt viktigt i det här läget. Kriget har pågått sedan 2014. Det är lång tid, och det kan pågå i lika många år till. Då är ett ekonomiskt och demokratiskt stabilt och säkert Ukraina mycket starkare för en stor folkvilja och motståndskraft än om de här hybridattackerna från Ryssland får fotfäste. Det är därför vi behöver stödja Ukraina ekonomiskt.

Jag tror inte på de militära linjerna om att vi ska leta i överskottsförråd efter en gammal uniform att skicka ned till Ukraina. Jag tror inte att det kommer att hjälpa det ukrainska folket särskilt mycket.

Herr talman! Skillnaden mellan Vänsterpartiet och Moderaterna är väl att vi ser det existentiella hotet mot Ukraina. Därför menar jag att man behöver hela paletten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag tycker att det är utmärkt att Håkan Svenneling ändå tar avstånd från var Vänsterpartiets partigrupp i Europaparlamentet hamnade i omröstningen i går. Det är klädsamt.

Jag kan också fortsätta att berömma Håkan Svenneling och Vänsterpartiet. Svenneling var ju själv den som för ett antal utrikespolitiska debatter sedan initierade en utsträckt hand om att vi borde tillsätta en kommission när det gäller Gui Minhai och Dawit Isaak. Det har vi genomfört i Sveriges riksdag, med stöd från en mängd andra partier. Det visar att det också finns ett värde i att vara ett samlingsparti.

Låt mig avslutningsvis få ställa ett par frågor. Ni vill bli en del av en regering med Socialdemokraterna. Hur funkar detta med er syn på värdlandsavtal, det vill säga nej, inget samarbete med Nato, att inte ha en Natoambassadör i Bryssel? Vad kommer Vänsterpartiet att kräva för att bli ett regeringsbärande parti tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet?

Herr talman! Det var spännande frågor. Det är kul om Moderaterna tror att vi på vänstersidan kommer att vinna valet den 11 september och därigenom bilda regering tillsammans. Det hoppas jag sker, men det är lite förvånande att Wallmark stöder detta.

Det vi kommer att kräva får vi såklart återkomma till, men det är helt uppenbart att det finns skillnader i Vänsterpartiets och Socialdemokraternas utrikespolitik. Dem får vi försöka överbrygga, med goda erfarenheter från våra andra nordiska grannländer där vi har haft ett gott samarbete.

Men det kommer att vara tydligt att Vänsterpartiet kommer att ha krav också på det utrikespolitiska området för att sätta oss i en regering. Jag skulle inte bli förvånad om ett av de kraven handlar om att Sverige ska arbeta aktivt för kärnvapennedrustning runt om i världen.

Herr talman! Jag är lite nyfiken. Står Vänsterpartiet bakom den solidariska säkerhetspolitiken, den unika svenska solidaritetsförklaringen att om ett EU-land, ett nordiskt land, angrips av Ryssland står inte Sverige neutralt? Hur ser på Vänsterpartiet på detta?

Jag vill också höra om Vänsterpartiet anser att EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena.

Vi har diskuterat den militära alliansfriheten i tidigare debatter. Jag är naturligtvis också intresserad av att höra vilka det är förutom Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet som tycker att den militära alliansfriheten bidrar till fred och stabilitet? Den 17 december kom ett förtydligande från Kreml där jag hörde Putin säga att Nato skulle rulla tillbaka till där man befann sig 1997. Det var deras linje, och det är vad Kreml vill uppnå. Är det också något som Vänsterpartiet vill driva för att uppnå fred och stabilitet eftersom Nato utgör ett hot och militär alliansfrihet ger trygghet, stabilitet och fred i vår del av världen?

Herr talman! Det var många frågor. Vi får se om jag hinner med dem alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Solidaritetsförklaringen som Kerstin Lundgren hänvisar till finns bland annat i Lissabonfördraget, artikel 42.7. Vänsterpartiet var motståndare till att införa Lissabonfördraget eftersom det bidrog till EU:s ökade överstatlighet.

Däremot anser Vänsterpartiet att vi ska vara solidariska med i första hand de nordiska länderna och bistå varandra om Sverige eller något av länderna hamnar i konflikt eller krig, drabbas av en naturkatastrof eller dylikt. Vi tycker också att vi har ett ansvar gentemot övriga Europa, men det är inte så att vi har uttryckt det exakt. Det är också otydligt vad artikeln i Lissabonfördraget innebär.

Nej, EU är inte Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena, utan det är Förenta nationerna, FN, som borde vara det. Det är där vi borde lägga mer fokus på att komma överens med andra länder just därför att hela världen är med. Jag tycker att det är uppenbart att det är för mycket fokus på EU, och det har skapat en utrikespolitik i Sverige som inte bryr sig tillräckligt mycket om Afrika, om Latinamerika och om utvecklingen i stora delar av Asien. Det har blivit för mycket Europa i svensk utrikespolitik.

Jag tror att den militära alliansfriheten har tjänat Sverige väl. Den har också inneburit att Sverige har haft 200 år utan krig. Det tror jag att det svenska folket är nöjt med.

När det gäller Nato och Rysslands nu återuppväckta intresse för Warszawapakten handlar det om 90-talets och det tidiga 2000-talets misslyckande i fråga om faktisk reell nedrustning. Warszawapakten upplöstes, och det borde också ha skett med Nato när det var möjligt.

Herr talman! Det här blir intressant. Jag hör att Vänsterpartiet inte ser EU som Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena. Det är värt att notera för många.

Jag frågade om den unika svenska solidaritetsklausulen. Där hörde jag faktiskt inte ett svar. Jag hörde en hänvisning till artikel 42.7 i Lissabonfördraget, som Vänsterpartiet var emot. Men jag hörde inte den gemensamma syn som riksdagen angav i samband med försvarsbeslutet 2009, som är en del av solidaritetspolitiken. Den uttalar att om en konflikt, en kris eller ett krig inträffar i något av våra nordiska grannländer eller i EU kommer Sverige inte att stå passivt. Hur står Vänsterpartiet där?

Herr talman! Jag tyckte att jag svarade på frågan tydligt. Precis som framgick av vår följdmotion i samband med totalförsvarsbeslutet står vi bakom linjen att Sverige ska hjälpa till. Men jag tror att det är farligt att göra som en del borgerliga politiker gör, nämligen dra en parallell mellan Natos artikel 4 - 5, tack, man blir alltid osäker på om det är 4, 5 eller 6 - och Lissabonfördragets artikel 42.7. Det är en sak om det är kris, och det är en annan sak om det är krig. Det gör att Sveriges militära alliansfrihet har tjänat oss väl genom att ingen kan uppfatta det som att vi inte vill vara alliansfria.

Precis som jag sa i mitt inlägg tycker vi att försvarssamarbetet med Finland är bra. Vi vill fortsätta att värna det, fördjupa det och utveckla det tillsammans med våra finska motparter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! I kölvattnet av ett alltmer auktoritärt Ryssland finns i grunden en politisk enighet om att det svenska försvaret ska stärkas samtidigt som samarbetet med andra demokratier och med Nato ska fördjupas. Vänsterpartiet avviker som vi hörde nyss från denna uppfattning. Partiets syn verkar vara att FN och Finland ska bistå Sverige vid ett eventuellt militärt angrepp.

Herr talman! Detta är verklighetsfrånvänt och naivt - men inte bara det. Att avbryta allt samarbete med Nato, som Vänsterpartiet vill, vore direkt ansvarslöst. Det skulle undergräva den militära förmågan, och det skulle rasera möjligheterna att på sikt försvara Sverige.

Jag påstår inte, herr talman, att Vänsterpartiet på det sättet vill spela Moskva i händerna. Ändå är det vad partiet gör, Håkan Svenneling.

Lika illa blir det när Håkan Svenneling i en debattartikel i GP skriver att samarbete med Nato "ökar spänningar i vårt närområde". Formuleringen skulle kunna vara hämtad från de ryska trollfabrikerna och visar att Vänsterpartiet inte kan skilja på grundläggande rätt och fel.

Ansvaret, Håkan Svenneling, för Europas allvarligaste säkerhetspolitiska kris på decennier ligger inte på de självständiga stater som väljer att samarbeta med den västliga försvarsalliansen. Ansvaret ligger till 100 procent i Moskva. Säg gärna det tydligt och klart, Håkan Svenneling!

Herr talman! Jag vill börja med att rätta Lars Adaktusson. Vänsterpartiet vill öka försvarsanslagen och har drivit det under lång tid. Vi lade om vår försvarspolitik redan 2012.

Sedan tycker jag att det är klart lomhört av Lars Adaktusson att inte lyssna på Sveriges överbefälhavare när han säger att ett militärt angrepp mot Sverige är osannolikt. Det är det som varit Vänsterpartiets linje och det som överbefälhavaren upprepat gång på gång under den här krisen. Det är fortfarande osannolikt med ett militärt angrepp mot Sverige.

Ja, Lars Adaktusson, du har rätt - det är Putin och Kremlregimen som är ansvariga för det försämrade säkerhetspolitiska läget och den politiska situation vi befinner oss i. Jag tror att det är viktigt att ha två saker i huvudet när man pratar om Kreml.

Ryssland vill alltid att vi ska befinna oss i ett osäkert tillstånd. Det kommer inte att finnas någon magisk lösning på den här krisen som att om man viftar med en trollstav eller har en magisk formel kommer allt att lösa sig. Ryssland gillar när det är osäkert och gråzon. Vi kommer att befinna oss i den här gråzonen under lång tid framöver, så länge Putin har makten i Ryssland.

Det är därför vi måste stödja den demokratiska oppositionen i Ryssland, den riktiga oppositionen. Den finns inte i några partier, för dem stänger Putin bara ned, utan det är aktivister som kämpar för ett annat Ryssland. Det skulle göra vårt närområde säkrare om Ryssland blev mer demokratiskt.

Det är det som är problemet med Nato. Lars Adaktusson hänvisar föredömligt till vår debattartikel, som är formad av Vänsterpartiets politik under lång tid. Nato bidrar till att öka spänningarna. När man ökar sina truppbidrag i Norge eller vill ha fler amerikanska soldater i Danmark bidrar det till att försämra säkerhetsläget i Sveriges närområde, och det är jag djupt oroad över. Därför är jag emot ett svenskt Natomedlemskap, och därför är jag emot att Sverige närmar sig Nato så som vi gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! En auktoritär och hotfull regim i Moskva och en militär upprustning som Europa inte sett på decennier - det ställer krav på realistiska politiska bedömningar, och det ställer krav på ansvarstagande. Det Håkan Svenneling levererar nu är en exposé av verklighetsfrånvända resonemang och aningslösa förhoppningar.

Vänsterpartiets säkerhetspolitiska förtroendekapital är sedan kommuniståren mycket lågt, och det blir i ljuset av den senaste tidens agerande från partiet ännu lägre. Det är, herr talman, inte bara beklagligt. Det är riktigt illa.

Herr talman! Vänsterpartiets säkerhetspolitiska linje har länge varit tydlig. Vi säger att Ryssland är ett säkerhetspolitiskt hot - men först och främst mot alla i Ryssland som motsätter sig regimen och som inte passar in i det samhälle som Putin vill bygga.

För hbtq-personer, feminister, urfolksföreträdare, miljörörelser och vänsteraktivister är den egna regimen ett dagligt säkerhetshot. Man upplöste förra året MR-organisationen Memorial. Man har haft förfalskade val till statsduman, och Navalnyj har blivit både förgiftad och skickad till arbetsläger.

Därutöver har Ryssland en imperialistisk politik som utgör ett direkt hot mot befolkningen i flera grannländer, främst Ukraina, Georgien, Moldavien och länderna i Centralasien. Det har vi under det senaste året sett många prov på, som jag kan räkna upp.

I tredje hand utgör Ryssland ett säkerhetspolitiskt hot mot oss, men det är fortfarande osannolikt.

Herr talman! Jag har tre frågor till ledamoten Svenneling.

Jag vill börja med frågan om Ukraina. Vänsterpartiet som parti och era ledamöter stod bakom det ekonomiska paket som man röstade om i går i EU-parlamentet. Det är positivt. Samtidigt säger Svenneling här i talarstolen att Vänsterpartiet är emot att hjälpa Ukraina på det sätt som Ukraina kan tänkas behöva, till exempel med vapen. Det är egentligen vapenexporten som Vänsterpartiet vänder sig mot.

Jag ser en väg framåt. Om det skulle visa sig att den svenska lagstiftningen inte tillåter att vi hjälper Ukraina med vapen ser jag som en väg framåt att vi i stället hjälper Ukraina med finansiella medel för att köpa vapen. Det skulle kunna vara ett sätt att komma runt detta och hjälpa Ukraina. Jag undrar om Vänsterpartiet i Sveriges riksdag skulle kunna ställa sig bakom ett förslag om ekonomiskt stöd till Ukraina som kan användas till att köpa vapen.

Vänsterpartiet pratar gärna om fattigdomen i världen. Det är ett engagemang som vi delar. Jag vill också lyfta människor ur fattigdom, och det mest effektiva sättet att göra det är ju genom allmän och lika äganderätt och genom handel, fri handel. Vänsterpartiet brukar vara emot olika frihandelsavtal som debatteras, men jag undrar vilka nya frihandelsavtal Vänsterpartiet skulle vilja se eftersom handel lyfter människor ur fattigdom. Det är min andra fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Min tredje fråga handlar om det som Svenneling sa i replikskiftet med Centerpartiet. Han sa att Nato borde ha upplösts precis som Warszawapakten. Det är en hårresande jämförelse på många sätt, men jag undrar vilka andra organisationer som Vänsterpartiet är emot och som Svenneling vill upplösa. Är det EU? Är det WTO? Är det Nordiska rådet eller någon annan organisation som Vänsterpartiet är eller har varit emot? Vilka vill Svenneling upplösa?

Herr talman! Här har vi ett rejält och digert frågebatteri från Joar Forssell.

När det gäller Ukraina menar jag att det tjänar oss väl att ha en strikt vapenexport. I förlängningen vill vi ha en värld fri från vapen. Det är ju ett väldigt idealistiskt och fint mål, och det är en lång resa kvar innan vi är där. Men den utgångspunkten skiljer sig ändå mycket från Liberalernas utgångspunkt, som ofta är att så fort det finns en kris vill ni skicka dit ett Jasplan.

Det är väl det som gör att jag värnar den strikta exportlagstiftningen och inte ser framför mig att vi ska försöka runda den på något sätt. Det ska i stället prövas mot gällande lagstiftning. Då är det ju så att om stater befinner sig i krig, vilket Ukraina och Ryssland gör sedan 2014, är det ett hinder som är svårt att passera.

När det gäller fattigdomen är det viktigt med handel för att motverka den. Det som varit problemet är orättvisan i många av de handelsavtal som finns, till exempel möjligheter för företag att stämma stater, som haft väldigt negativa effekter på en hel del utvecklingsländer. Det finns bra frihandelsavtal. Det inomafrikanska frihandelsavtalet tycker jag är ett alldeles utmärkt avtal när det gäller att skapa utveckling på den afrikanska kontinenten. Problemet har varit att det är en viss form av nykolonialism i de handelsavtal som EU har varit inblandat i.

När det gäller Nato är det såklart en ganska speciell ståndpunkt att vi tycker att det ska upplösas. Jag har lite svårt att se hur Vänsterpartiets partiprogram skulle kunna få effekten att Nato upplöses av sig självt för att vi skriver det. Men vad jag kan komma på är det den enda organisation som vi anser ska upplösas. Jag tycker att man ska se den skrivningen i vårt nu gällande program som en tydlig vink till 90-talet när Warszawapakten upplöstes och det fanns nedrustningsavtal på bordet. Det gör det tyvärr inte riktigt nu, men vi behöver komma tillbaka till ett läge i utrikespolitiken där det blir tal om nedrustning och militär säkerhet tillsammans.

Herr talman! Säg att det visar sig, som det nu verkar göra, att striden om den europeiska säkerhetsordningen och rätten för varje land att bestämma sin egen utrikes- och säkerhetspolitik står i Ukraina och Ukraina behöver vapen för att kunna försvara sig och i förlängningen kunna försvara också oss. Då är det ju märkligt om Vänsterpartiet har invändningen att vi inte ens kan ge pengar, finansiellt stöd, om det skulle kunna användas för att köpa vapen.

I går röstade Vänsterpartiet för att ge finansiellt stöd till Ukraina. Om det visar sig att Ukraina använder de pengarna till att bland annat inhandla vapen hoppas jag att Vänsterpartiet inte backar och plötsligt kommer att vara emot att EU stöder Ukraina i den här mycket svåra stunden. Det handlar ju om att stödja också den europeiska säkerhetsordningen. Den som inte står på Ukrainas sida står på Kremls sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag kan konstatera att vi är oeniga om Nato, men jag fick inte svar på vilka nya frihandelsavtal Håkan Svenneling vill se mellan Sverige och övriga världen.

Herr talman! Jag hinner nog inte svara på den sista frågan, kan jag säga direkt.

Det viktigaste är att få ett stabilt Ukraina för att Ukraina ska få en bra motståndskraft. Vi vet att sedan Zelenskyj gick ut och sa att det finns ett hot om en rysk invasion har den ukrainska ekonomin fått ett jätteslag. Utländska investeringar har försvunnit, och en massa länder har dragit sig därifrån. Sverige har inte varit ett av de länderna, utan vi har snarare bidragit med ökat stöd. Vi röstar för detta i Europaparlamentet, som Joar nämner. Detta tycker jag är otroligt viktigt för att skapa ett motståndskraftigt och stabilt Ukraina. Vi ser också demokratiska reformer, motverkande av korruption och så vidare som viktigt.

Problemet med svenska vapen är att de dyker upp lite här och var. Vi har sett dem i IS händer, och vi har sett dem i länder som omfattats av FN:s vapenembargo - för att inte tala om Libyen, där vi bombade ett land sönder och samman för att sedan plötsligt upptäcka att det än i dag, tio år senare, är kris. Detta är problemet när svenska vapen används utomlands på det sätt som Liberalerna vill.

Herr talman! Vid sidan av Kina och Iran utgör Ryssland i dag det allvarligaste hotet mot internationell fred och säkerhet. Vad Vladimir Putin och hans regim är kapabla till råder det ingen tvekan om. Vi ser det med skrämmande tydlighet i dessa dagar, och vi har sett det tidigare. Angreppet på Georgien 2008, mördandet i östra Ukraina och annekteringen av Krim 2014 inledde den skamlösa erövringspolitik vars fortsättning vi nu bevittnar.

Med den militära styrkeuppbyggnaden och hoten mot Ukraina har den ryska regimen för avsikt att rasera den europeiska säkerhetsordningen och statuera exempel. En självständig stat ska kuvas. Nationers rätt att på egen hand besluta om tillhörighet och framtid ska underordnas rysk intressesfär. Putin döljer inte sina avsikter: att försvaga EU och Nato, att sätta stopp för att fler länder ansluter sig till samarbetena, att fullfölja sitt ryska imperiebygge.

Herr talman! Militär upprustning och truppsammandragningar formerade i kniptång runt Ukraina är inte ett begränsat hot. Ryssland hotar Europa, i dess helhet. Därför är det centralt att ansvaret för detta placeras där det hör hemma - hos förbrytarna i Kreml.

Lika centralt är det att medlemsländerna i Europeiska unionen, liksom i Nato, förblir enade i fördömandet av Ryssland och i stödet till Ukraina - med försvarsmateriel, med defensiva vapen om det är möjligt och med ekonomisk och humanitär hjälp. Är det någon gång som EU:s medlemsländer bör tala med en röst i utrikespolitiken är det nu. Är det någon gång som ord måste följas av handling är det när vår gemensamma säkerhet hotas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Kristdemokraterna har vid flera tillfällen välkomnat Sveriges bilaterala försvarssamarbeten, med exempelvis Finland, USA och Storbritannien. Samtidigt har vi framhållit att garantier om hjälp utifrån vid ett militärt angrepp endast går att få genom ett fullt medlemskap i Nato. Av detta och andra skäl borde Sverige för länge sedan ha varit medlem av den västliga försvarsalliansen. Socialdemokratisk oförmåga och splittring har dock blockerat frågan.

Enligt regeringen skulle ett Natomedlemskap skapa osäkerhet och förändra den säkerhetspolitiska doktrinen. I själva verket är det tvärtom. Ett medlemskap skulle förtydliga Sveriges linje och ge fördragsfästa garantier om hjälp utifrån. Att regeringen prioriterar husfriden i det egna partiet framför Sveriges nationella säkerhet är ett vågat och långt ifrån nödvändigt risktagande.

Herr talman! Vid sidan av Ryssland är utvecklingen i Folkrepubliken Kina djupt oroande. Som ett resultat av politiskt fattade beslut stärks kommunistpartiets makt på bekostnad av människovärde, demokrati och ekonomiska reformer. På senare år har religionsförföljelsen intensifierats, mot kristna och mot muslimer. I Xinjiangprovinsen torteras och hjärntvättas en miljon uigurer. I Hongkong förföljs och fängslas oppositionella med hjälp av Kinas ökända säkerhetslagar. I det självständiga Taiwan hotas friheten och demokratin av Pekingregimens militära uppvisningar och krigshot.

Parallellt växer regimens globala aptit. Inom högteknologi och infrastruktur görs gigantiska investeringar för att stärka kommunistpartiets makt.

Herr talman! I Mellanöstern utgör Iran en destruktiv och destabiliserande faktor. Vi ser det i Jemen och Syrien, och vi ser det i Libanon och Irak. Vi ser det i diktaturregimens aldrig sinande stöd till jihadister och terrorister. Vi ser det i de ständiga hoten om att utplåna Israel och det judiska folket.

Inte minst av detta skäl behöver Israel vårt stöd. Kristdemokraterna välkomnar de förbättrade bilaterala relationerna mellan Sverige och Israel. Samtidigt understryker vi vikten av att sju förlorade år i de svensk-israeliska relationerna nu måste följas av handling. Det kan ske genom ett aktivt svenskt engagemang för Abrahamavtalen, och det kan ske genom att flytta Sveriges ambassad från Tel Aviv till Jerusalem, som är Israels huvudstad.

Herr talman! Nyligen offentliggjorde organisationen Open Doors årets sammanställning över de länder där det i dag är svårast att leva som kristen. Av världens 2,3 miljarder kristna förvägras i dag över 300 miljoner att fritt praktisera sin tro. Från att ha varit ett avgränsat problem har förföljelsen av kristna blivit ett allvarligt globalt problem. Från Mexiko i väster till Indonesien och Indien i öster pågår övergreppen i detta nu.

Regeringens reaktion på detta är ointresse och likgiltighet. I utrikesdeklarationen nämns inte religionsförföljelse. Engagemang och politiska förslag lyser med sin frånvaro, precis som de gjort under två hela mandatperioder. Till detta kommer en fortsatt vägran att erkänna det armeniska folkmordet 1915 och folkmordet på assyrier, syrianer och kaldéer 2014.

Ann Linde, vilket svek detta är mot kristna ursprungsbefolkningar. Vilket misstag det är att tiga. Tystnad uppmuntrar den som plågar, aldrig den som plågas, skriver fredspristagaren Elie Wiesel. Av den insikten uppmanar jag utrikesministern och regeringen att ta till sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Ett generöst bistånd behövs i en värld präglad av covid-19-pandemin, demokrati på tillbakagång och klimatförändringar som slår hårt mot de människor som är mest sårbara. FN:s mål är inte ett tak utan en nivå alla länder bör sträva efter att uppnå. Exempelvis gav även vårt grannland Norge under 2020 mer än 1 procent av sin bni som bistånd.

Vår internationella solidaritet ger oss respekt och inflytande. Flera internationella organisationer lyfter fram Sveriges bidrag som centrala för deras verksamhet.

Hur ska KD kunna försäkra att enprocentsmålet blir kvar i ett samarbete inom det högerkonservativa blocket, med M och SD som kraftigt vill skära ned biståndet?

Herr talman! Som utrikesministern vet är Kristdemokraterna ett engagerat och involverat parti när det gäller internationellt bistånd. Det har varit en av kristdemokratins och Kristdemokraternas viktigaste frågor under hela vår existens. Vi står för internationell solidaritet med fattiga och utsatta i den fattiga delen av världen. Vi står för solidaritet med dem som av olika anledningar behöver en hjälpande hand.

Detta finns det i vårt parti inga som helst förslag om att ändra. Tvärtom bedömer jag att stödet för Kristdemokraternas biståndspolitik inom partiet är starkare än det kanske varit tidigare.

Vi har ingen som helst avsikt att överge den positionen. När det gäller vad som kommer att hända i eventuella kommande förhandlingar är det naturligtvis omöjligt att uttala sig i dag. Det vi vet är att i de kontakter som hittills har förevarit mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna har det funnits förståelse för Kristdemokraternas uppfattning, och vi har också lyckats hävda enprocentsmålet i de samtalen.

Herr talman! Det är just därför jag tar upp frågan, för jag vet hur engagerade KD och inte minst KD:s medlemmar runt om i landet är när det gäller biståndsfrågorna. Det ska KD och KD:s medlemmar ha all respekt för. Jag undrar om Lars Adaktusson kan lova att KD inte kommer att rösta för en budget som överger enprocentsmålet.

Herr talman! Jag tackar utrikesministern för att hon tilltror mig att kunna utfärda ultimatum å mitt eget partis vägnar. Jag har nog inte riktigt den positionen, och det vore dumt av någon kristdemokratisk företrädare att garantera något inför eventuella kommande regeringsförhandlingar.

Men det väljarna vet, och det som Socialdemokraterna och andra vet, är var vi står i den här frågan. Ni vet också att vi i den här riksdagen är beredda att kämpa för enprocentsmålet. Det har vi visat tydligt, inte minst under den här mandatperioden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Om man ska göra som Hans Wallmark vill ska man väl börja med att berömma Lars Adaktusson, Gudrun Brunegård och Jakob Forssmed för att de stod upp för enprocentsmålet i den budget som tyvärr vann riksdagens stöd. Det var åtminstone bra för biståndet.

Nu till ämnen där vi inte håller med varandra. De flesta av oss vill ju uppnå en värld fri från kärnvapenhot. Till och med de fem kärnvapenstaterna, P5, uttalade i början av januari att ett kärnvapenkrig aldrig kan vinnas utan bara leda till jordens förstörelse.

Men detta verkar inte gälla Kristdemokraterna. Tvärtom är ni arga över att regeringen avser att åka som observatör till mötet om FN:s kärnvapenkonvention, som är undertecknad av 59 länder världen över.

Sverige är långt ifrån ensamt om att åka som observatör, även om vi tyvärr inte har undertecknat konventionen än. Det gör även Norge, Finland, Tyskland och Schweiz. Men Kristdemokraterna har lagt fram ett utskottsinitiativ för att försöka stoppa Sveriges deltagande. Troligtvis åker det dock på stryk vid morgondagens utskottsmöte.

Men det så kallade P5 är inte de enda länder som har kärnvapen. Lars Adaktusson hörs ofta med rätta oroa sig för Nordkoreas innehav och Irans försök att skaffa sig kärnvapen. Samtidigt glömmer han gärna bort ett land som under lång tid motarbetat implementeringen av en kärnvapenfri zon i Mellanöstern. Landet är Israel, eller, som Lars Adaktusson brukar säga, Mellanösterns enda demokrati.

Men så värst demokratisk är inte Israels politik, i vart fall inte mot palestinier. Nu har ytterligare en människorättsorganisation, Amnesty, slagit fast att Israel delar upp människor enligt apartheidprinciper. Det gäller både palestinier i det ockuperade Palestina och palestinier med israeliskt medborgarskap. Amnesty kräver att Internationella brottmålsdomstolen ska utreda brotten och ställa de ansvariga till svars.

Jag undrar varför Lars Adaktusson försvarar Israels kärnvapen.

Herr talman! Israel är inte ett i alla avseenden perfekt land. På samma sätt som det finns anledning att kritisera Sveriges agerande kan det finnas anledning att kritisera Israels. Men som grund för en seriös kritik duger inte den rapport från Amnesty som Håkan Svenneling hänvisar till. Den är ofullständig. Den är obalanserad, och den är närmast en partsinlaga för BDS-rörelsen och de krafter som svartmålar Israel.

Hur kan en seriös människorättsorganisation i en sådan här rapport fullständigt bortse från Israels legitima säkerhetsbehov? Israel är bokstavligen omringat av internationella terrororganisationer och diktaturregimer som inget hellre vill än att utplåna både Israel och dess befolkning. Hur kan Amnesty bortse från att undersökning efter undersökning visar att den arabiska minoriteten inte vill lämna Israel, eftersom deras tillvaro där är långt mycket bättre än någon annanstans i Mellanöstern?

Det är många som med Håkan Svenneling och Amnesty angriper Israel för att det är en judisk stat. Ändå var just detta ett av huvudsyftena med FN:s delningsplan 1947. Israel sa ja till den planen, trots att den också inkluderade en palestinsk stat, men arabvärldens ledare sa nej.

Den som talar om apartheid och Israel i samma mening diskvalificerar sig själv från seriös debatt och relativiserar den svarta befolkningens svåra lidande i Sydafrika.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Det är på det sättet Israelkramarna argumenterar: Eftersom det finns ett säkerhetshot mot Israel som stat - vilket är helt sant och riktigt och något som alla av oss håller med om - har Israel rätt att begå vilka brott som helst mot mänskliga rättigheter inom Israel eller inom de områden i Palestina som Israel ockuperar. Men så är det inte. Detta måste man få kritisera.

När jag reste till Israel för första gången för många år sedan började vi med att besöka den arabiska och palestinska minoriteten i Israel. Jag blev redan då förfärad över hur de inte får bygglov och kontinuerligt diskrimineras inom den israeliska statsförvaltningen. Sedan reste jag till det ockuperade Palestina och fick se det våld som palestinska barn och pojkar dagligen utsätts för vid checkpoints, vid trakasserier, vid räder och så vidare. Detta är MR-brott, Lars, och det måste du också våga stå upp för!

Genom att inte se detta utan i stället dra ned Amnesty, som är en trovärdig organisation, försöker du dölja Israels brister.

Herr talman! Häromdagen publicerade The Economist ett demokratiindex, där världens länder rangordnas när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Varje år utvärderas alla länder på samma sätt efter strikta kriterier.

Av 20 länder i Mellanöstern rankas 17 som diktaturer. Samtidigt får Israel det bästa betyget hittills och rankas på plats 23 av alla 167 länderna. Detta innebär att Israel får högre betyg än exempelvis Spanien, de baltiska staterna, Portugal, Italien, Belgien och USA. Säger inte detta allt, Håkan Svenneling? Israel är en stabil demokrati, inte någon apartheidstat.

Herr talman! Tack till alla för en mycket god debatt!

Vi i Sverige har en hel del att vara stolta över. Vi är såklart långt ifrån klara, men vi är en förebild när det gäller klimat, demokrati och jämställdhet. Men det finns också saker som vi borde skämmas över. Sveriges historia av neutralitet i tider då ont stått mot gott är ett exempel på det. Den gamla svenska neutralitetslinjen måste bytas mot en värderingsbaserad politik där vi aldrig viker oss i försvaret av den liberala demokratins värderingar.

Herr talman! I vår absoluta närhet finns Litauen. Det är ett litet land som är ekonomiskt beroende av öppenhet mot omvärlden, en väl utvecklad demokrati och en förebild i utrikespolitiken.

Man har trots sin relativa litenhet valt en värderingsbaserad utrikespolitik. I deras fall yttrar det sig bland annat genom att Litauen inte viker sig för den kinesiska diktaturens mobbarfasoner. Som ett exempel har de öppnat en de facto-ambassad i Taiwan. Det borde egentligen vara en självklarhet.

Herr talman! Det här är en penna, det här är ett papper och här sitter Andreas Norlén - och Taiwan är ett eget land. Man kan gilla det eller inte gilla det, men rent statsvetenskapligt är det sant. Taiwan har ett folk, det finns ett territorium och det finns en fungerande stat. Det går inte att komma runt oavsett vad man tycker om det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Dessutom är Taiwan världens åttonde bäst fungerande demokrati. I samma undersökning placerar sig Sverige på fjärde plats. Länder som Australien, Schweiz, Nederländerna och Kanada placerar sig strax efter Taiwan.

Om vi hade fört en värderingsbaserad utrikespolitik hade vi följt i Litauens spår i fråga om Taiwan. Relationerna mellan våra länder, folk och företag borde fördjupas. Alla länder har rätt att besluta om sin egen utrikespolitik, så även Sverige och Litauen. Tredjelands åsikt, i detta fall Kina, är irrelevant.

Som liberal blir man ständigt ifrågasatt av tyckare från vänster som menar att det inte finns några fria val. Jag brukar erkänna att det inte finns några helt fria eller helt ofria val. Alla val är influerade av något. Men det finns mer eller mindre fria val, och jag menar att vi måste kämpa för att alla människor ska vara mer fria.

I fallet med Taiwan är jag rätt säker på att landets folk skulle vara tveksamt om frågan om självständighet ställdes i dag. Det militära hotet från Kina gör deras val ofritt. Om frågan i stället skulle vara "Skulle ni om det inte förelåg risk för ett militärt angrepp från Kina vilja att Taiwan utropade självständighet?" är jag rätt övertygad om att svaret skulle vara ja.

Taiwans folk har rätt att välja sin egen framtid i fria och demokratiska val. Vår plikt som demokrater är att stödja detta och motverka det som gör valet mindre fritt, som till exempel Kinas inflytande och militära hot.

Efter att ha sagt det här, som egentligen är rena självklarheter, blir jag inte förvånad om Kinas ambassad skickar ett upprört mejl. De brukar göra det. De försöker få oss folkvalda politiker att dansa efter deras pipa. Jag tänker inte dansa efter deras pipa, och jag tycker inte att någon annan demokrat ska göra det heller.

Herr talman! Jag betackar mig för den typen av brev som Kinas ambassad och ambassadören Cui Aimin skickar. Skicka inget mer hotfullt brev, för det är ändå under min värdighet att svara. Kina har inget med våra relationer till andra demokratier att göra. Vi är en demokrati, och här säger och tycker alla vad de vill. Vi kommer att fortsätta fördöma Kinas fortgående brott mot mänskliga rättigheter. De arga breven börjar bli lite pinsamma och får faktiskt hela diktaturen att se rätt löjlig ut.

Jag tycker synd om dem som arbetar på Kinas ambassad och måste leva under diktatorn Xi Jinpings och kommunistpartiets förtryck. Jag kommer att kämpa för att de i framtiden får leva i frihet och demokrati.

Herr talman! Dessutom bör Kinas diktator ställas inför rätta för de ohyggliga brott som diktaturen har begått mot bland annat uigurerna.

Herr talman! Allt detta - Taiwan, Litauen och Kina - utgör goda exempel på vad en värderingsbaserad utrikespolitik skulle kunna innebära. Men att sätta människans rättigheter, yttrandefrihet, självägande, rättssäkerhet och alla andra delar av den liberala demokratin i första rummet stannar såklart inte där.

Biståndspolitiken måste verka för demokrati i alla lägen. Frihandeln måste öka så att fler får äganderätt och lyfts ur fattigdom. Den feministiska kampen för lika rättigheter och möjligheter för män och kvinnor måste spridas till hela världen. Regeringen borde som princip inte delta i stora idrottsevenemang eller andra jippon i icke-demokratier. Klimatfrågan måste lösas tillsammans med andra, EU-samarbetet ska fördjupas och Sverige ska självklart gå med i Nato.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Man varken kan eller bör hålla sig neutral mellan demokrati och diktatur och i frågan om frihet eller ofrihet. Vi måste ha en värderingsbaserad utrikespolitik.

Herr talman! Just nu hotas den europeiska säkerhetsordningen av Rysslands aggression mot Ukraina. Ansvaret vilar helt och hållet på Kreml, Putin och Ryssland. Ukraina har rätt att besluta om sin egen utrikes- och säkerhetspolitik. Mycket har redan sagts om detta under dagens debatt, men jag vill ändå slå fast några saker.

Till att börja med vill jag slå fast att Sverige bör gå med i Nato så snart det går. Vi var det första parti i Sveriges riksdag som ställde detta krav, och jag är glad att fler anslutit sig.

En värderingsbaserad utrikespolitik skyr inga medel för att försvara vår liberala demokrati och vår säkerhetsordning. Om Ukraina ber om stöd måste Sverige stödja på alla vis vi kan. I går röstade EU-parlamentet om ekonomiskt stöd, och SD var det enda svenska parti som röstade nej. Sverige ska självklart vara positivt till EU:s stöd.

Om Ukraina begär andra former av hjälp från Sverige, till exempel logistikstöd, sjukvårdsstöd eller militär materiel inklusive vapen, ska vi också stå till förfogande. Om det visar sig att den svenska lagstiftningen står i vägen ska vi i stället bidra med ekonomiska medel som möjliggör vapeninköp. Att Storbritannien och inte vi själva skickat svensktillverkade Carl Gustaf är ganska pinsamt.

Herr talman! Det pågår redan ett krig i Ukraina, och den ryska aggression som redan uppvisats är tillräcklig för att motivera mycket tuffa sanktioner. Den som inte står på Ukrainas sida står på Moskvas, Kremls och Putins.

Herr talman! Rysslands agerande mot Ukraina är inte någon isolerad händelse. Tvärtom bygger det på revanschism och är en del av deras långsiktiga strategi att destabilisera omvärlden och utöka Rysslands territorium. Det går inte att bara samtala Kreml till rätta. I deras värld är det ett nollsummespel där båda parter inte kan vinna.

Därför måste alla åtgärder finnas på bordet. En värderingsbaserad utrikespolitik ryggar varken för att skicka vapen till Ukraina eller för att stänga Ryssland ute från det digitala betalningssystemet Swift om så skulle behövas. Sverige bör principiellt ställa sig bakom varje sanktion som föreslås.

Herr ålderspresident! Sverige bör ändra sin utrikespolitiska doktrin till en värderingsbaserad, där vi aldrig viker oss för mobbare och antidemokrater och alltid försvarar de liberala värdena överallt.

Herr ålderspresident! Att EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena är en position som Socialdemokraterna och Liberalerna delar. Det hörde vi i dagens debatt att Sverigedemokraterna inte ställer upp på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Hoten mot demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer har ökat i vår region och globalt. Därför behövs ett starkt EU mer än någonsin. Nästa år ska Sverige dessutom vara ordförande i EU för tredje gången. Vi kommer att lyfta frågan om rättsstatens principer och mänskliga rättigheter.

Hur ser Liberalerna på att ingå i ett högerkonservativt regeringssamarbete där det EU-fientliga SD är största eller näst största parti och kommer att få proportionellt inflytande över utrikes- och säkerhetspolitiken?

Herr ålderspresident! Jag tackar utrikesministern för en bra fråga.

Det stämmer att Liberalerna vill se ett kraftigt fördjupat EU-samarbete. Vår vision för framtiden är till och med att ha en europeisk federation.

Man kan konstatera att de flesta stora problem i utrikespolitiken inte kan lösas av Sverige ensamt utan måste lösas gemensamt med andra likasinnade. Där är EU, precis som utrikesministern slår fast, vårt absolut viktigaste verktyg i utrikespolitiken.

När det gäller regeringsfrågan kan jag börja med att konstatera att oavsett om det blir en högerkonstellation eller en vänsterkonstellation som styr efter valet kommer den att vara beroende av antingen Vänsterpartiet eller Sverigedemokraterna, som båda är kritiska till EU-samarbetet. Inget av dessa partier vill ingå där.

Jag och Liberalerna vill se en borgerlig regering som lutar liberalt, herr ålderspresident. Vi vill inte bara se en högerregering eller en borgerlig regering som värnar om äganderätt, som vill öka frihandeln och som tror på människans egen drivkraft och så vidare. Skälet till att vi inte bara vill ha en borgerlig regering utan också vill att den ska luta liberalt är att vi oroar oss för att om Liberalerna inte finns med i ett sådant samarbete riskerar regeringen att kantra åt det andra hållet.

Vi vill se en borgerlig regering som genomför liberala reformer, men detta kan inte göras om vi har en borgerlig regering med understöd bara av Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna. Sverigedemokraterna är inte ett borgerligt parti utan bedriver i många fall en vänsterekonomisk politik, och dessutom har de sitt välkända förflutna och sin EUkritik. Liberalerna behövs så att en borgerlig regering inte kantrar åt fel håll.

Herr ålderspresident! Jag undrar hur långt Liberalerna vill gå för att stödja ett högerkonservativt block, särskilt med tanke på att SD kan bli det största partiet i den konstellationen. Kommer Liberalerna att kunna vara en del av ett sådant block om man inte slår fast att EU är vår viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena?

Herr ålderspresident! Tack, statsrådet, för frågan!

Som i alla sammanhang och alla politiska samarbeten kommer det såklart att finnas röda linjer. Jag ser det inte som att man ska få inflytande efter sin storlek. Så funkar inte politiska samarbeten, som utrikesministern väl känner till. Så funkade inte januariavtalet. Det var ett givande och tagande, där Socialdemokraterna kanske fick mycket men inte riktigt så mycket som Socialdemokraternas storlek egentligen borde ha gett. På samma sätt fungerade allianssamarbetet tidigare, med ett givande och tagande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det är ofta eller egentligen alltid så att ju mindre partierna är, desto större inflytande får de eftersom det är rösten på marginalen som räknas. Det är det 175:e mandatet. I Socialdemokraternas fall är det Amineh Kakabavehs röst som räknas. Den ledamotens inflytande är kanske oproportionerligt utifrån den enskilda plats som hon innehar, men hon behövs för att Socialdemokraterna ska kunna sitta vid makten.

Herr ålderspresident! Joar Forssell lyfte fram Litauen som ett gott exempel, och det gör han med visst fog. Litauen har haft framgång på många områden i utrikespolitiken. Men det finns ett område där Litauen är känt för att inte vara så framstående, och det är hbtq-personers rättigheter. Där ligger man verkligen i botten. Det var till och med så att en Europaparlamentariker från Joar Forssells egen grupp uttalade att hbtq-personer är perversa.

Jag undrar helt enkelt: Hur ser Joar Forssell, som vill motverka mobbare och antidemokrater, på denna del av Litauens utrikespolitik och på de egna Europaparlamentarikerna?

Herr ålderspresident! Tack, Håkan Svenneling, för frågan! Det är klart att det är fruktansvärt. Så ska man inte uttrycka sig, och den typen av politik ska man inte föra.

För mig handlar en värderingsbaserad utrikespolitik om att skydda människans rättigheter, vilka alla grundar sig på liberal teori - människans rätt till sin egen kropp och människans självägande. Med den följer rätten att älska vem man vill, rätten att säga vad man vill, rätten att äga, rätten att skriva vad man vill och rätten att inte få sin personliga eller ekonomiska sfär inskränkt av staten.

Allt detta följer av att människan äger sig själv. Det spelar ingen roll vilken människa det är. Varje människa har och ska ha rätt att bestämma över sig själv, och ingen har rätt att bestämma över någon annan i grunden. Det är helt självklart att liberaler står för dessa principer. När jag pratar om en värderingsbaserad utrikespolitik är det dessa principer jag menar att vi ska försvara. Jag menar att vi måste försvara dem i alla länder, överallt och alltid, och jag fördömer dem som inte gör det.

Det är klart att jag kan hitta exempel på vänsterpersoner som har sagt klandervärda saker eller exempel på vänsterregeringar och vänsterregimer i världen som gör mycket klandervärda saker. Detta känner såklart ledamoten Svenneling till. Vi har debatterat det tidigare. Det gör inte att jag tror att Håkan Svenneling står för sådana saker. På samma sätt hoppas jag att vi kan hålla denna debatt på en hyfsat hög nivå. Jag tror, herr ålderspresident, att ledamoten väl känner till Liberalernas långa historia av att stå upp för hbtqi-personers rättigheter, både i Sverige och i utlandet.

Herr ålderspresident! Jag är glad över Joar Forssells stora engagemang, och jag tycker att det är bra att den liberala gruppen har slängt ut Viktor Uspaskich efter uttalandet att hbtq-personer är perversa. Det tycker jag är en naturlig följd av den typen av uttalanden. Detta visar dock att även goda liberaler helt plötsligt kan finnas i gruppen i Europaparlamentet och göra den typen av uttalanden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Även om man lyfter fram Litauens förtjänster tror jag att det är bra att ibland nyansera och se var länder brister. Vi hade en intressant och bra överläggning med det litauiska utrikesutskottet, men det var uppenbart att det fanns tydliga nationalistiska krafter i deras utskott och i en del andra utskott som vi har träffat. Därför hoppas jag att det är med de glasögonen som Joar Forssell analyserar Litauens utrikespolitik, när han ser dem som ett gott föredöme.

Herr ålderspresident! Självklart är det så. Det som jag har försökt säga och som jag tror att jag sa är att Litauen är ett föredöme i att de har valt att ha en värderingsbaserad utrikespolitik där värderingar sätts framför andra intressen och att de vågar stå upp för värderingarna även om det blir lite tufft och jobbigt, som i fallet med Kina. Därför är det ett bra exempel, och det är detta exempel som jag vill att Sverige ska följa.

Jag har mycket kritik mot en hel del politik som förs i Litauen, precis som jag har mot alla länder, inklusive Sverige. Jag misstänker att om man träffar Sveriges utrikesutskott kommer man att upptäcka att det finns vissa krafter som är EU-motståndare, andra krafter som är mer nationalistiska och några som har gjort tveksamma uttalanden om det ena eller det andra.

De värden jag står för är de liberala värdena, och där kommer jag och alla riktiga liberaler alltid att försvara alla människors rätt att vara precis den de själva vill vara.

Herr ålderspresident! Under ett valår tenderar vi att rikta våra blickar inåt och fokusera på de inrikespolitiska frågorna, och det är bra och nödvändigt. Men då är det värdefullt att en dag som denna få stanna upp och påminnas om att vi är en liten del av en större värld, att våra utmaningar är gemensamma och att vi är beroende av varandra.

Låt mig börja med den oerhört allvarliga situationen mellan Ryssland och Ukraina. Rysslands aggression mot Ukraina strider mot folkrätten och utgör en allvarlig kränkning av Ukrainas statssuveränitet och en utmaning av den europeiska säkerhetsordningen. Det är viktigt att EU nu fortsätter att visa enighet, och Sverige behöver tillsammans med EU vara berett att sätta in kraftfulla och verkningsfulla sanktioner mot Ryssland med målet att deeskalera konflikten och stötta Ukraina.

Situationen är allvarlig, och vi behöver visa solidaritet med de människor vars liv och vardag påverkas enormt på grund av detta geopolitiska maktspel.

EU annonserade nyligen ett krispaket till Ukraina. Det är positivt. EU bör fortsätta att bistå Ukraina med bland annat humanitärt stöd. Och Sverige bör fortsätta att bistå Ukraina genom Sidas reformarbete som syftar till att stärka respekten för mänskliga rättigheter, minska landets miljöpåverkan samt främja demokrati och hållbar utveckling.

Detta allvarliga säkerhetsläge har också gjort det tydligt hur viktigt det är att satsa på förnybart i Sverige och i EU för att inte vara beroende av stater som Ryssland för energitillförseln. I dag kommer en fjärdedel av oljan, nästan hälften av kolet och nästan hälften av den fossilgas som används i EU från Ryssland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Under januari till november 2021 kom 51 procent av Sveriges import av anrikat uran från Ryssland enligt SCB. Det är Vattenfall som köper in kärnbränsle till Ringhals från ett dotterbolag till ryska Rosatom, som också utvecklar kärnvapen. De har varit inblandade i giftmord på en rysk exagent, och styrs i förlängningen av Putin.

Endast 10 procent av svenska folket tycker att det är positivt att importera anrikat uran från Ryssland. Det är inte så konstigt med tanke på att Ryssland redan i dag har utnyttjat fossilgas för politiska påtryckningar. Och vi har inga garantier för att uranet inte kommer att användas som en liknande bricka i det säkerhetspolitiska spelet.

För oss gröna är analysen glasklar. Den säkerhetspolitiskt mest strategiska och dessutom den miljö- och klimatmässigt mest hållbara vägen framåt är att bygga ut det förnybara i Sverige och i EU.

Miljöpartiet vill att Sverige ska hålla fast vid sin säkerhetspolitiska linje och alltså fortsätta vara alliansfritt. Det är viktigt att samarbeta med andra stater, men det är en helt annan sak att ingå i en militärallians med gemensamma försvarsförpliktelser. Att stå fri från militära allianser ökar våra möjligheter att föra dialog och att bidra till avspänning inte minst i vårt närområde.

Det långsiktiga målet med utrikes- och försvarspolitiken är för oss global nedrustning, inte att ingå under ett kärnvapenparaply.

På många sätt har Sverige gått före och visat vägen när det gäller till exempel den feministiska utrikes- och utvecklingspolitiken och ett effektivt och hållbart bistånd. Det ska vi fortsätta med.

Att ta ansvar i utrikespolitiken innebär att klara av att ta klimatförändringarna på allvar och att driva på för en snabb grön omställning av våra samhällen samtidigt som vi möter ett säkerhetspolitiskt läge där gränsen mellan krig och fred börjar blir alltmer oklar. Det kräver att vi blir bättre på att se helheten, ta angrepp mot vår demokrati på allvar och göra allt vi kan för att minska utsläppen.

Vi ser redan nu att klimatförändringarna både förvärrar existerande konflikter och driver fram nya. Svält, förstörda vattentäkter och kampen om sinande naturresurser är bara några exempel. I en värld där klimatkriser leder till fler krig, katastrofer, människor som lever med brist på mat och människor som tvingas på flykt är global solidaritet helt central.

Kriget i Jemen, förtrycket i Palestina, förföljelser i Myanmar och talibanernas maktövertagande i Afghanistan är exempel där Sverige kan och bör agera.

De humanitära behoven ökar. Aldrig förr har så många människor varit på flykt som i dag. Vi gröna vill att Sverige ska vara ett humanitärt föredöme som aktivt ska bidra till att rädda liv och lindra nöd. Miljöpartiet arbetar aktivt för att biståndet inte ska urholkas. Biståndet ska gå till människor som lever i fattigdom. Det ska aldrig gå till att finansiera militära insatser eller villkoras med avvisningar. Sveriges bistånd ska vara hållbart, stärka demokratin och rusta samhällen för att minska fattigdom och utsatthet, möta klimatutmaningen, motverka korruption och driva på för fred och stabilitet i världen i linje med de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Sverige ska stå fast vid enprocentsmålet för svenskt bistånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Under vår tid i regeringen beslutade vi också att fördubbla det svenska klimatbiståndet till 15 miljarder fram till 2025 jämfört med 2019. Världens fattigaste bär minst skuld men drabbas hårdast av klimatförändringarna. Solidaritet med världens alla människor är en hörnsten i den gröna ideologin. Och vi vill att Sverige ska fortsätta att vara ett föregångsland genom att stötta utvecklingsländer i deras utveckling och deras genomförande av Parisavtalet.

Inskränkningarna i demokratiska och mänskliga rättigheter har ökat under pandemin, och regeringar i flera länder använder pandemin som ett tillfälle att förtrycka och tysta oliktänkande. Sverige ska vara en röst för demokrati, för yttrandefrihet och för respekt för alla människors fri- och rättigheter. Det fria ordet hotas i allt fler länder. Palestinska journalister fängslas, miljöaktivister i Amazonas hotas, fängslas och mördas och i Polen blir det svårare för kvinnor att göra abort.

Tillgången till kärnvapen utgör ett av de allvarligaste säkerhetshoten i vår tid med potential att fullständigt utplåna mänskligheten och annat liv på jorden. Därför driver vi kraftfullt att Sverige ska ansluta sig till FN:s konvention om ett globalt kärnvapenförbud. Sverige ska bidra till militär nedrustning i världen och bör stoppa vapenexporten till diktaturer. Dagens möjligheter till undantag för sådan export måste avskaffas eller begränsas kraftigt. Vi vill också skärpa reglerna för följdleveranser, och vi vill se ett internationellt förbud mot utveckling, tillverkning och användning av dödliga autonoma vapensystem.

Herr ålderspresident! Nu mer än någonsin behöver världen gemensamt kraftsamla för att tillsammans möta våra globala utmaningar. Det kräver mod, en genomtänkt och effektiv politik och framtidstro. Vi kan möta dessa utmaningar tillsammans. Sverige behöver omvärlden, och omvärlden behöver Sverige.

Herr ålderspresident! En av regeringens tre viktigaste prioriteringar är att öka takten i klimatomställningen. Klimat- och miljökrisen är akut. Vi måste drastiskt minska utsläppen och främja ett globalt grönt omställningsarbete och möjliggöra nödvändiga anpassningsåtgärder.

En av mina prioriteringar i utrikespolitiken kommer att vara klimat och säkerhet. Sverige driver redan på internationellt inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, i FN och i EU för att gemensamt bättre förstå, hantera och bromsa effekterna av klimatförändringarna.

Under vårt ordförandeskap i OSSE kunde ett beslut fattas om de utmaningar som klimatförändringarna medför. Tack vare Sveriges pådrivande roll har nu OSSE fått ett mandat att arbeta förebyggande mot klimatförändringarnas påverkan på säkerhet i regionen.

Hur vill Miljöpartiet integrera klimat och säkerhet i utvecklingssamarbetet i konfliktmiljöer?

Herr ålderspresident! Jag tackar utrikesministern för frågan. Detta är en otroligt viktig aspekt och en väldigt central del av klimatförändringarna också. Om vi inte gör någonting för att hejda klimatkrisen kommer vi att leva i en brutalare och osäkrare värld. Dessa saker följer varandra väldigt nära. Det är därför otroligt viktigt att sammankoppla dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Detta leder mig till att säga att det som utrikesministern nämnde i utrikesdeklarationen kring klimat och säkerhet och att Sverige tar en aktiv del i det på olika sätt var positivt. Vi ser nämligen redan nu att väldigt många av de stora konflikter som vi ser runt om i världen är en följd av brist på naturresurser. Det har tidigare kanske varit en utdragen torka eller liknande som också påverkar säkerheten och förmågan att samarbeta.

Därför är en av de absolut viktigaste frågorna, som är en följd av säkerhetsutmaningar och klimat kopplade till varandra, det faktum att vi behöver mer av global solidaritet. När vi alltså ser de utmaningar eller de konflikter som kommer att bli allt vanligare i takt med att klimatförändringarna breder ut sig, även om vi lyckas hejda dem så mycket vi kan, behöver vi också i större utsträckning hjälpa varandra, såklart genom bistånd och genom att vi snabbare hejdar klimatförändringarna men även genom andra säkerhetspolitiska aspekter som kommer att bli vanligare. Och där behövs det ett gemensamt agerande i världen.

Herr ålderspresident! I det arbete vi gjorde för att OSSE skulle kunna fatta det här beslutet togs det fram en rapport med hjälp av bland andra Sipri. Rapporten visade att det i OSSE-området finns 42 så kallade hot spots där klimatförändringar kan leda till direkta konflikter.

Detta är en fråga jag hoppas att man ska kunna ta upp på olika sätt vid den FN-konferens som kommer att hållas i Stockholm den 2-3 juni och som kallas Stockholm + 50. Bland annat tidigare miljöpartistiska ministrar har varit drivande för att få konferensen till stånd, och jag hoppas att vi kan få hjälp och stöd från Miljöpartiet och de kontakter man har i civilsamhället och miljörörelsen för att göra den till en framgång för Sverige och för miljön.

Herr ålderspresident! Yes, självklart kommer Stockholm + 50 att vara otroligt viktig i det här arbetet. Som utrikesministern lyfter är det Miljöpartiet som har jobbat fram och förberett den här konferensen under sin tid i regeringen, så vi ser definitivt fram emot att kunna samarbeta och få konferensen att bli konkret och leda till någonting.

Herr ålderspresident! Jag har några frågor till Maria Ferm, som ju är ny i utrikesdebatten.

Nu när Miljöpartiet inte längre är en del av regeringen är det intressant att höra om Miljöpartiet har en hållning i frågan om Hongkong. Hongkong är ett av de utsatta områden där Kina går hårt fram för att stänga ned, fängsla och bryta upp den demokratiska rörelsen. Man vill stänga Hongkong som demokratifönster i Kina.

Från riksdagens sida har vi uttalat att det rättshjälpsavtal som Sverige tecknat borde avslutas till följd av att den rättsordning som i dag finns i Hongkong inte är densamma som när vi tecknade avtalet. Vill Miljöpartiet ställa sig bakom vårt krav att rättshjälpsavtalet ska sägas upp, eller står Miljöpartiet fast vid sin tidigare hållning?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag är också nyfiken på och vill höra om Miljöpartiet nu, som ett parti fritt från regeringen, är beredda att stå bakom kravet att ändra det Business Sweden-kontor vi har i Taipei till ett House of Sweden i Taipei. Det vore intressant att veta, herr ålderspresident.

Slutligen undrar jag om en solidarisk säkerhetspolitik inte är en rimlig hållning om man talar om solidaritet. En solidarisk säkerhetspolitik måste väl innebära någonting. Är Miljöpartiet beredda att ingripa militärt om det uppstår en konflikt i vårt närområde i EU?

Herr ålderspresident! Tack för välkomnandet in i utskottet och i debatten, Kerstin Lundgren!

Mig veterligen har vi inom partiet inte beslutat om att ändra någon linje sedan vi lämnade regeringen, vare sig kring Hongkong eller kring Taipei och de specifika besluten. Det betyder inte att vi inte kan komma att göra det, men det är ingenting jag kan göra under själva debatten. Det är i stället någonting vi kommer att gå igenom.

När det gäller en solidarisk säkerhetspolitik är vi, som jag uttryckte i mitt anförande, väldigt tydliga med vår hållning: Vi vill inte att Sverige ska ingå i Nato eller att Sverige ska vara en del av kärnvapenallians. Vi tycker samtidigt att EU är en otroligt viktig arena för samarbete, och när det gäller försvarssamarbete har Sverige till exempel samarbete med Nato. Sverige har även ett väldigt nära samarbete och genomför övningar med Finland, vilket vi tycker att man ska göra. Det är inte så att vi utesluter andra typer av samarbeten internationellt, och vi har många gånger varit med och deltagit i och fattat beslut om sådana.

Herr ålderspresident! Jag hoppas väl då på att Miljöpartiet har en utvecklingspotential när det gäller synen på rättshjälpsavtal i Hongkong och att stötta demokratikämparna i Hongkong, liksom när det gäller ett House of Sweden i Taipei. Taiwan behöver nämligen vårt stöd.

Jag är dock ändå lite fundersam gällande frågan jag ställde om den solidariska säkerhetspolitiken. Vi har en unik svensk, uttalad solidaritetsklausul: Om det händer något i Norden eller i EU kommer Sverige att ställa upp. Den solidaritetsklausulen är naturligtvis viktig, för det är en signal till omvärlden att vi är beredda att agera även militärt. Blir något av våra grannländer angripet kommer svensk militär att verka. Är Miljöpartiet beredda att agera där?

Herr ålderspresident! Det är ett beslut som är fattat och helt enkelt ett faktum. Miljöpartiet har under många år varit med och påverkat och tagit fram försvarspolitiken, i gott samarbete med många andra partier. Totalförsvarsbesluten är såklart en del av det. Detsamma gäller det faktum att vi är med i Europeiska unionen, och jag tycker att det är en viktig arena. Både totalförsvarsbeslutet och EU-samarbetet är alltså helt enkelt faktum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr ålderspresident! Låt även mig välkomna Maria Ferm till utskottet!

Jag välkomnar också att hon i sitt anförande talar om vikten av att visa solidaritet med Ukraina. Samtidigt noterar jag att det finns ett scenario som Miljöpartiet inte talar om, nämligen hur säkerhetsläget i Europa hade sett ut i dag om Ukraina hade varit medlem av Nato. Natos stabiliserande roll kan inte överskattas, och det vore bra om Miljöpartiet kunde släppa sina gamla föreställningar om Nato och se verkligheten så som den faktiskt ser ut.

Att Miljöpartiet har djupt rotade föreställningar även när det gäller kärnkraften framgick av den debattartikel i Aftonbladet häromdagen som Maria Ferm var en av undertecknarna av. Ryssland står för mer än hälften av Sveriges import av anrikat uran. Maria Ferm skriver att Kristdemokraterna blundar för detta faktum.

Herr ålderspresident! Vi kristdemokrater står upp för svensk säkerhet. Just därför vill vi inkludera kärnkraften i EU:s taxonomi. På det sättet skapar vi förutsättningar för en grön omställning och minskade utsläpp av växthusgaser. På det sättet minskar vi beroendet inte bara av rysk gas utan också av ryskt uran. Ett nej till kärnkraft innebär de facto ett ja till rysk gas. Ett nej till Nato innebär att det ryska hotet kvarstår.

När ska Miljöpartiet släppa sina ideologiska låsningar och se verkligheten så som den ser ut, Maria Ferm?

Herr ålderspresident! Jag tackar även Lars för välkomnandet till utskottet - och för frågan. Jag tycker att det är jätteviktigt att vi diskuterar energipolitiken och säkerhetspolitiken och tar det på allvar.

Däremot kan jag inte hålla med om att det faktum att man inkluderar kärnkraft eller gas i taxonomin på något sätt skulle leda framåt säkerhetsmässigt. Det innebär ju ett ännu längre beroende av ryskt anrikat uran, med de följder det har. Vi är nu smärtsamt medvetna om vad som ganska snabbt kan hända om Ryssland väljer att använda sin makt över Europas energitillförsel på det sättet.

Det är ju ganska tydligt att förnybart är det som säkerhetsmässigt är det mest hållbara. Detta råkar också vara det bästa för klimatet och miljön samt det som i dagsläget är billigast att gå fram med.

Jag kan tycka att det är ett större problem att till exempel Moderaterna har sagt nej till hälften av Sveriges satsningar på vindkraftverk - annars skulle vi ha haft en mycket bättre energisituation i Sverige den här vintern. Detta är någonting som inte leder framåt över huvud taget utan går ut över vanliga människors plånböcker och vår gemensamma miljö och framtid.

Herr ålderspresident! Vi har ju sett Miljöpartiets politik under sju år i regeringsställning. Vi har sett hur partiets kampanj mot kärnkraften faktiskt har bidragit till att öka Sveriges beroende av gas, olja och kol. Det är så läget ser ut under den här vintern. Notan har Miljöpartiet skickat till svenska folket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

I stället för att arbeta konstruktivt har Miljöpartiet med sina ideologiska låsningar gjort att Sverige står mer sårbart i det osäkra läge som råder. Frågan kvarstår: När ska Miljöpartiet inse att ju mer vi underlättar för europeisk kärnkraft, desto snabbare minskar vi vårt beroende av Ryssland?

Herr ålderspresident! Det Lars Adaktusson säger stämmer faktiskt inte. Den energipolitik som har drivits i Sverige under ganska många år handlar ju om en bred överenskommelse. Miljöpartiet var en del av den, men vi var väl sju partier som kom överens?

Tanken med detta har hela tiden varit att ha stabila och långsiktiga spelregler. Under denna period har två reaktorer stängts, men det skedde därför att de inte var lönsamma. I dag har vi ett läge där det är ännu mindre lönsamt om man skulle fundera på att bygga ett nytt kärnkraftverk. Till exempel Finland är smärtsamt medvetna om detta; de får hjälp av Ryssland med att bygga dessa nya kärnkraftverk.

Samtidigt har vi en vindkraftsrevolution, som vi på något sätt inte ska hoppa på, som kan leda till en mycket mer kostnadseffektiv och miljömässigt mycket bättre energiförsörjning. Den kommer att vara hållbar över tid, och vi kommer att kunna exportera till andra länder. Det här är absolut vägen framåt, både säkerhetsmässigt och miljömässigt.

Herr ålderspresident! Samtidigt som vi inleder den andra halvan av debatten återupptas Försvarsberedningens arbete i det allvarliga läge som råder. En av dem som deltar där är han som borde stå här nu, nämligen Kenneth G Forslund, vår ordförande i utrikesutskottet. Han deltar alltså inte här, men han har bett mig att framföra en hälsning till ledamöterna och en förhoppning om en spänstig debatt.

Herr ålderspresident! Hela världen står nervöst på tå och väntar på nästa drag. Kommer ryska trupper att utöka invasionen av Ukraina, och kommer de att utöka den till hela landet eller delar av det? Hur kommer Belarus att vara inblandat? Kommer Putin att våga riskera det extremt höga pris som det kan innebära om Ryssland fortsätter sin aggression? Kommer EU, Nato och det övriga världssamfundet att fortsätta stå eniga? Vad kan lösa situationen?

Inte på flera decennier har säkerhetsläget varit så här allvarligt i Europa. Barn i Sverige kommer oroliga hem från skolan och frågar sina föräldrar: Kommer det att bli krig nu? Frågorna är många, och ingen har alla svar. Det har inte heller jag, men några saker vet jag.

Det är Ryssland som är den aggressiva parten. Det är Ryssland som hotar andra länder med våld. Det är Ryssland som ifrågasätter inte bara den europeiska säkerhetsordningen utan hela den världsordning som har byggts upp efter världskrigen och under kalla kriget. Det är Ryssland som redan har ockuperat delar av grannländerna Georgien och Ukraina.

Jag vet att det är Ryssland som kväser opposition internt och fängslar både journalister och politiker som misshagar dem. Det är Ryssland som ligger bakom förgiftningar, mord och mordförsök på ryska oppositionella i andra länder.

Jag vet att det inte är Nato som är den aggressiva parten här. Den propaganda som Ryssland sprider går ut på att moder Ryssland är det stackars offret som omringas av fiender och att USA och deras lydiga europeiska lakejer utgör ett existentiellt hot mot ett Ryssland som bara försvarar sig självt och illa behandlade rysktalande minoriteter i omgivande länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag vet att dessa påståenden är desinformation - en del av statsstödd rysk hybridkrigföring. Jag önskar verkligen att gemene man i Sverige förstår att det vi nu ser utspela sig är ett informations- och propagandakrig där kampen om verklighetsbilden kan avgöra om Europa rycks in i ett krig eller inte.

Jag vet några saker till.

Jag vet att folkrätt och internationell lag gäller i alla länder. De mänskliga rättigheterna gäller alla människor i alla länder, utan undantag.

Jag vet att länder har rätt att själva besluta vilka allianser de ingår och vilka säkerhetsarrangemang de vidtar. Länders storlek och styrka ger dem inte makt att bestämma över länder som är mindre och som är mindre starka. Det är inte djungelns lag och den starkes rätt som gäller. Sverige, EU, Natoländerna och den demokratiska omvärlden behöver fortsätta att stå eniga. Nationella särintressen får inte splittra oss.

Det Ryssland helst av allt vill se är en splittrad reaktion på deras agerande. Detta kommer de att utnyttja; vi har sett hur de har gjort det förut när det gällt Georgien och annekteringen av Krimhalvön.

Jag vet också att det inte finns några långsiktiga lösningar där våld och krig finns. Jag vet att det är diplomati, kompromisser och att se sina motståndare i ögonen och försöka sätta sig in i hur de tänker som är den enda vägen framåt. Genom långa, svåra och vad som först kan verka vara helt omöjliga förhandlingar kan man faktiskt finna en väg framåt.

Jag är övertygad om att folk i olika länder trots allt är ganska lika. Vi vill ha fred. Vi vill att våra barn växer upp i en värld utan krig och förtryck. Vi vill få respekt för de val vi gör som människor och som länder. Vi önskar inga andra olycka, och vi önskar att ingen annan vill oss något ont. Detta gäller lika för svenskar, ryssar, ukrainare, belarusier, tyskar, amerikaner och koreaner. Vi är mer lika än olika. Vi har så mycket mer gemensamt som människor än det som skiljer oss åt.

Låt oss komma ihåg detta när krigsretoriken ekar allt högre. Låt oss komma ihåg det när demagoger, populister, nationalister och domedagsprofeter försöker att skrämma oss till splittring.

Vi är alla delar av den globala byn. Vi har ett ansvar att ta hand om varandra. Krig är ingen lösning - någonsin.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Jag tror inte att någon här i denna kammare på något vis har en avvikande uppfattning om det som Olle Thorell anförde om situationen kring Ukraina och Rysslands aggression. Men det finns fler aggressioner i världen. Det är inte bara i den regionen som det mullrar.

I luften över Kinesiska sjön flyger dagligen aggressiva militära flygplan från supermakten Kina mot Taiwan. Taiwan är inte erkänt av Sverige. Men det finns andra länder som är erkända av Sverige och som skulle behöva Sveriges stöd. Det behöver Taiwan också. Sverige och den socialdemokratiska regeringen har erkänt Palestina. Vad är det som hindrar att Sverige och Sveriges regering kan erkänna även Taiwan?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr ålderspresident! Jag tackar Hans Rothenberg för frågan. Det är klart att det finns annat i världen som oroar än Ukrainakonflikten. Kinas alltmer aggressiva hållning och alltmer expansiva utrikespolitik, med morötter och piskor om vartannat, där piskorna har blivit större och elakare och morötterna ännu större - man bygger sin nya silkesväg, och man hotar svenska parlamentariker genom elaka mejl från ambassadören - är självklart ett orosmoln, inte minst för det taiwanesiska folket.

Liksom utrikesministern säger jag att vi vill hjälpa Taiwan att kunna delta i internationella organisationer och liknande. Men vi har ingen plan på att erkänna Taiwan, eftersom vi, liksom resten av EU, har en ett-Kina-politik. Man kan också notera att inte heller alliansregeringen tog några sådana steg 2006-2014.

Herr ålderspresident! Det mullrar i Ukraina, men samma scenario skulle kunna utspelas efter de olympiska spelens slut i bortre Östern. Det är inte så stor skillnad på de här konflikterna. Det handlar om att aggressiva supermakter vill gå på mindre nationer och utöva en makt som är orättfärdig och bryter mot folkrätten. Det är därför Sveriges stöd till Ukraina, som är så påtagligt stort och engagerat, står i bjärt kontrast mot Sveriges bristande stöd till Taiwan.

Det är i den kontexten det blir så paradoxalt att Sveriges socialdemokratiska regering har erkänt en icke-fungerande statsbildning som Palestina men i detta läge inte är beredd att vare sig erkänna Taiwan eller ge lika starkt stöd som man ger till Ukraina.

Herr ålderspresident! Jag kan bara upprepa att vi stöder de demokratiska framsteg som har gjorts i Taiwan. Det är ju ett fantastiskt exempel på hur ett fattigt och litet utvecklingsland kan resa sig genom människors initiativkraft och demokratiska reformer och skapa ett demokratiskt välmående samhälle omgivet av icke-demokratier och diktaturer om vartannat. Det är klart att vi stöder den demokratiska utvecklingen i Taiwan.

Men vi anser inte att det är lämpligt att erkänna Taiwan som land, eftersom vi tror på att genomföra ett-Kina-politiken, som alla EU-länder har formulerat. Jag är ledsen att göra Hans Rothenberg besviken, men jag kan lova Hans Rothenberg att vi kommer att fortsätta att stödja demokratisk utveckling i Taiwan och på andra håll i världen där det behövs.

Herr ålderspresident! Olle Thorell säger att det inte är djungelns lag som gäller. Jag håller med om detta. Men ibland räcker inte orden. Ibland räcker inte diskussionen. Ibland räcker inte överenskommelserna ända fram. Det är inte alltid det internationella samarbetet räcker heller. Då krävs det någonting mer, till exempel sanktioner - det är i och för sig internationellt samarbete det också. Det krävs också ett försvar.

Låt mig nämna några frågor som inte har varit uppe i debatten i dag men som jag ser som oerhört viktiga. Jag tänker på den demokratiska situationen i Ryssland. Boris Nemtsov, en framstående oppositionspolitiker, blev mördad utanför Kreml. Det finns inga bevis. Det har inte funnits någon insyn i den rättegång som sägs ha skett. Navalnyj sitter fängslad. Ingen vet exakt när, var och hur processen sker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr ålderspresident! Jag tackar Margareta Cederfelt för repliken och för hennes ständiga engagemang i frågor om mänskliga rättigheter, inte minst i östra Europa och Ryssland. Det är förstås så att Sverige måste agera även bilateralt, utöver alla mått och steg vi vidtar i internationella organisationer. Vi kliver ju fram i internationella organisationer. Vi har varit ordförande i OSSE, där Margareta Cederfelt är president i den parlamentariska församlingen. Vi gjorde då precis allt vi kunde för att förhindra kommande konflikter och hitta framgångsrika sätt att kommunicera med Ryssland.

Nemtsov, Anna Politkovskaja, Navalnyj - vi måste förstås i bilaterala kontakter med Ryssland och i alla sammanhang vi kan se till att kräva frigivning, fördöma, se till att de som mördat Anna Politkovskaja ställs inför rätta och så vidare.

Herr ålderspresident! Det gläder mig vad Olle Thorell säger. Men det måste också här till något mer, nämligen Magnitskijsanktioner. Det är vad jag föreslog i min utredning gällande mordet på Boris Nemtsov. Här måste det till kraftfulla tag, för det är det enda som räknas. Det handlar om tystnad och inte om att övergrepp sker. Den utveckling som egentligen sker på botten kommer inte fram.

Låt mig nämna Centralasien, som inte debatteras så mycket i Sveriges riksdag eller i Europeiska unionen. Men när jag läser medier - ryska medier och medier från ett stort antal andra länder - kan jag se att det pågår en hel del aktiviteter. Allt härrör från Ryssland, som ökar sitt inflytande. Här måste omvärlden börja agera på ett helt annat sätt. Annars får vi ett än mer omfattande förtryck än i dag.

Herr ålderspresident! Det är bara att hålla med Margareta Cederfelt angående det tryck som måste sättas och den aktivitetsnivå som måste finnas i Europeiska unionen men också i Sveriges regering och Sveriges parlament. Det handlar om att pusha för att mänskliga rättigheter, internationella lagar och folkrätt ska gälla alla världens folk.

Den avveckling av demokrati som vi ser i Ryssland och många länder österut är bedrövlig och farlig. Magnitskijsanktioner har vi ju nu kommit fram till på Europanivå. Det trodde vi inte skulle vara möjligt. Jag minns när Mats Johansson, salig i åminnelse, tog upp de här frågorna i riksdagen. Vi bjöd in Bill Browder till seminarium här. Jag är glad att vi har kunnat komma så långt att EU nu kan införa Magnitskijsanktioner. Vi vill först se hur det går med dem innan vi går vidare nationellt, men vi stänger inte alldeles dörren.

Herr ålderspresident! Precis som Hans Rothenberg tidigare sa kan de flesta här inne - alla, tror jag - hålla med om det som Olle Thorell sa om Ryssland, inte minst med tanke på den situation vi ser med aggressionen mot Ukraina. Av den anledningen tycker jag att det är lite intressant att höra hur Olle Thorell ser på sina socialdemokratiska partikamrater i Europarådet. År 2019 röstade man för att Ryssland skulle få återinträda i Europarådet, herr ålderspresident, trots att inga förbättringar skett. Ryssland hade struntat i de resolutioner som riktats mot landet och hade även struntat i att betala sin medlemsavgift.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr ålderspresident! Med tanke på den här sista biten, medlemsavgiften - var det så att ryska pengar var det som Socialdemokraterna brydde sig mest om?

Herr ålderspresident! Tack, Markus Wiechel!

Nej, det var inte ryska pengar som avgjorde. Man skulle kunna ställa en motfråga till Markus Wiechel om svajighet gentemot Ryssland tidigare.

För fyra år sedan inför valet 2018 satt vi i utrikes- och försvarsutskottet ihop med en massa SD-ledamöter som senare blev petade från riksdagslistor. Det var Mikael Jansson, Jeff Ahl, Pavel Gamov och andra som har suttit med i viktiga säkerhetspolitiska hemliga möten.

De hoppar av när de blir petade från riksdagslistan. De går direkt in i det mycket ryssvänliga AFS. Mikael Jansson beger sig i väg till Moskva och sitter i Putins knä på konferenser ordnade av hans maktparti.

Jag tycker att det känns ganska magstarkt att Markus Wiechel med sitt track record och sitt parti ska anklaga oss för att vara apologeter för Ryssland i Europarådet.

Herr ålderspresident! Nu är det så att vi har facit i hand. Det var Socialdemokraterna som bidrog till att Ryssland släpptes tillbaka in i värmen i Europarådet och inte Sverigedemokraterna. Vi kämpade fram till tidig morgon i debatter för att förhindra att Ryssland skulle tillbaka in i Europarådets parlamentariska församling med rösträtt.

Som exempel på vad vi har röstat för lyfter Olle Thorell fram personer som helt riktigt petades från Sverigedemokraternas lista och som stod långt ifrån den politik som vi vill föra. Av den anledningen har vi inte heller fört den politiken. Vi har konsekvent varit väldigt kritiska mot Ryssland och agerat på det sättet. Det är väldigt uppenbart om man läser dokument i såväl Europaparlamentet som Sveriges riksdag och i synnerhet Europarådet.

Men återigen var det Olle Thorells partivänner som satt och röstade in Ryssland igen i Europarådets parlamentariska församling. Det kan han inte komma ifrån. Det jag undrar är: Varför?

Herr ålderspresident! Jag tycker fortfarande att det är lite magstarkt att Markus Wiechel duckar genom att säga: De där personerna har vi kickat och uteslutit. De stod inte för vår politik. Det sa ni strax innan de blev uteslutna. Då fanns det heller inga ryssvänliga sverigedemokratiska ledamöter i den här riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Vad kommer att hända nu när ni sätter era riksdagslistor? Kommer andra kandidater eller ledamöter att visa sina riktiga jag när de inte får vara med i riksdagsarbetet längre? Det skulle jag vara orolig för om jag var väljare.

Vad gäller Europarådet var jag inte med i de förhandlingarna. Jag kan inte referera till dem. Vi har en allmän hållning i internationella forum att vi tycker att det är bättre att människor är med, diskuterar och bryter åsikter mot varandra än att man kickar ut länder och organisationer.

Herr ålderspresident! Världens trygghet börjar med tillit. Västvärlden har av uppenbara skäl blivit varse att det gäller sluta sig samman i ett världsläge allvarligare än på länge.

Paradoxalt nog samlas nu 91 länder i Peking för de fredliga olympiska spelen. I Norge heter OS de olympiska lekarna. Men snart är leken över, precis som när den ryska armén intog Krim efter vinter-OS i Sotji 2014.

I dag står resten av Ukraina inför en rysk invasion, och i skuggan av den situationen vilar ett lika stort hot längre bort i öster där Taiwan dagligen lever inför risken att bli annekterat av Kina. Det är ett Kina som till befolkningen är tio gånger större än Ryssland och hundra gånger starkare.

Världen är inte galen, men alltför många av dess ledare orienterar sig målmedvetet bort från den humanistiska och demokratiska ordningen till ett högt pris som andra får betala.

Det som historiskt börjat med att strypa yttrandefriheten har raskt övergått till att göda totalitära avarter som i kommunismens och fascismens namn tagit livet av kring 100 miljoner människor världen över. Dessa båda spöken är tyvärr inte borta. De lever vidare i diskret skepnad och under annan flagg.

Att kontrollera människors rätt att uttrycka sig är nyckeln till framgång för dem som inte förmår att vinna makt på demokratiskt vis. Därför är yttrande- och mediefriheten så essentiell för demokratin.

Herr ålderspresident! Världen saknar en stor portion tillit, vilket leder till att tillväxten tappar kraft när tullar och handelshinder stör. Den insiktsfullheten uttryckte OECD:s förre generaldirektör Angel Gurría vid ett parlamentarikermöte häromåret.

Bristande tillit leder till instabila regeringsbildningar som i sin tur leder till färre investeringar och lägre tillväxt. Just bristen på förtroende är en av världens stora utmaningar.

Frihandeln kan, liksom demokratin, inte tas för given varför det är viktigt för Sverige att samarbeta mer med de länder som i dag svajar om frihandeln. Tilliten människor emellan kan vi bara bygga själva.

Globaliseringen har inget ansikte eller kropp, och inte heller någon nacke att hänga den i. Likväl får den skulden för det mesta som är illa. Därför måste inkluderande tillväxt finnas med i alla framåtsyftande beslut. Först då kan tillit byggas stabilt.

Men det vi nu ser är konsekvensen av när demokrati och yttrandefrihet beskärs, när tillit och respekt förbyts mot osäkerhet och rädsla människor och länder emellan.

En rädd människa kan vara lika farlig som en aggressiv, och det gäller även länder. Den som viftar med våldskortet är oftast den som är osäker och rädd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Tillit kan inte heller beslutas fram. Den måste målmedvetet byggas utifrån ömsesidig respekt. Därför behöver världens goda länder samlas i nya och tillitsfulla konstellationer baserade på gemensamma humanistiska och demokratiska värderingar.

OECD, EU och det nordiska samarbetet är utmärkta exempel att samlas kring. Det gäller särskilt när flera av världsorganisationerna tappat kraft då totalitära medlemsstater ökat sitt inflytande och kunnat driva utvecklingen i oönskad riktning. Det är välkommet med fler liknande konstellationer byggda på tillitens grund.

Herr ålderspresident! Vad kan då bygga tillit? Framför allt är det handel som genom världens universella språk fungerar bäst när den bygger på sunda överenskommelser baserade på tillit.

Den regelbaserade handelsordning som samarbetet inom WTO bygger på är ett gott exempel. Ett annat exempel är vår egen union EU. Men ingen av dessa instanser är huggna i sten. Även inom desamma kan uppluckring av rättsstatens principer och smärre begränsningar av yttrandefriheten underminera den stabilitet vi alla tagit för given.

Det var inte länge sedan vi såg Ryssland vara på väg mot ökad öppenhet och med alltmer av demokratisk utveckling. Dagens verklighet är helt annorlunda, där de många små stegen av inskränkningar format en stat som fullkomligt tappat respekten för sina egna medborgare och andra staters gränser.

I Svante Nordins bok Winston: Churchill och den brittiska världsordningens slut kan man läsa om hur Churchill under hela 30-talet stod så gott som ensam upp mot den nazistiska extremismen och slutligen som premiärminister fick ta tjuren vid hornen och besegra densamma.

Fajten mot intoleransen måste tas i såväl stort som smått. Det handlar om allt från medvetna och väl planerade attacker mot yttrandefrihetens symboler till attityder människor emellan i vardagen.

Herr ålderspresident! Demokratiska länder med fungerande marknadsekonomi och respekt för mänskliga rättigheter måste genom sina gemensamma värderingar också kunna uppvisa gemensam handling tillsammans. I dessa dagar är det så påtagligt viktigt.

Det är nu upp till oss i den fria världen att med demokrati, marknadsekonomi och respekt för människans okränkbara värde se till att den mörka sidan av historien inte upprepas. Tilliten har en del att hämta, men det bästa måste ligga framför oss.

Herr ålderspresident! Det här kanske är smått okonventionellt, men nu står jag här. Jag instämmer i Hans Rothenbergs analys att demokrati och yttrandefrihet beskärs när tillit och respekt förbyts mot osäkerhet och rädsla människor och länder emellan.

Hans Rothenberg talar om världens "goda" länder. Att dessa baseras på gemensamma humanistiska och demokratiska värderingar tycker jag låter rimligt och bra.

Men min fråga till ledamoten Rothenberg är: Vilka länder anser han tillhör denna skara i dag? För det är väl så att även vissa länder inom de nämnda institutionerna dras åt det odemokratiska hållet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr ålderspresident! Tack för denna mycket speciella replik - från en partivän! Men med partivänner kan man tala öppet även här i kammaren.

Vi har sett de internationella organisationerna, framför allt Världshälsoorganisationen, som har hijackats av Kina. Världshälsoorganisationen har också visat sig vara mindre potent när den skulle behöva vara som starkast, under coronapandemin. Vi har sett andra organisationer, till exempel Världshandelsorganisationen, WTO, som också har blivit förlamade när vissa av de här länderna helt enkelt obstruerar.

Jag skulle vilja gå till Economists demokratiindex om världens goda demokratier. Jag kan nämna länder som Sydkorea, Australien, Nya Zeeland, Schweiz, Chile, Uruguay, Kanada, USA, Tyskland, Nederländerna med flera. Vi som är stabila demokratier med gemensamma värderingar - vi ska jobba tillsammans.

Herr ålderspresident! Tack så mycket för svaret, Hans Rothenberg!

Rothenbergs anförande var i stort mycket övergripande om världsläget i dag och om vikten av även de mer diffusa värden som bygger trygghet och stabilitet.

Fake news och desinformation har i och med internets framväxt blivit ett allt större problem och fått människor och länder världen över att ifrågasätta yttrandefriheten till förmån för den "rätta" åsikten och den "korrekta" informationen. Det är en stor och komplex fråga och en diskussion som jag tror måste tas. Det är också en fråga där jag tror att det är väldigt lätt att hamna snett.

Därför är min andra fråga till ledamoten: Hur ser Hans Rothenberg på yttrandefriheten och tilliten i relation till detta?

Herr ålderspresident! Ju fler möjligheter som tekniken har erbjudit - att vi ska kunna kommunicera mer och att vi kan hämta mer och mer information - desto mer ifrågasatt har informationen blivit, och desto svårare har det blivit att orientera sig.

Begreppet fake news har med tiden blivit synonymt med att den som har en annan uppfattning har fel och att vi ska begränsa rätten att ha fel. Men det är tillåtet, och det måste vara tillåtet, att faktiskt få ha fel uppfattning. Att definiera vad som är rätt åsikt - det är det som är första steget mot att börja inskränka yttrandefriheten. När man säger att fel åsikt är att ha fel åsikt, då är vi inne på träskmarker som vi inte vill klampa i. Därför är det lika viktigt att ha rätt som att ha fel. Men tack för rätt fråga!

Herr ålderspresident! Åter till en kanske något mer konventionell replik. Den kommer inte att vara lång, för jag tror att Hans Rothenberg och jag i stort är helt överens om det här. Det handlar om vikten av tillit men också om vikten av handel, ekonomiskt utbyte och ökad ekonomisk frihet i världen. Det här är någonting som både Moderaterna och Centerpartiet kan skriva under på och som jag hoppas att fler partier skulle kunna skriva under på.

Det jag skulle vilja fråga ledamoten är hur han ser på hur vi utvecklar den svenska och den europeiska handelspolitiken. För Centerpartiets del är det självklart att vi ska teckna nya frihandelsavtal och att vi ska öka det ekonomiska utbytet med omvärlden, både med rikare och med fattigare länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Men vi behöver också använda dessa frihandelsavtal för att främja andra intressen, inte minst vad gäller klimatet. Vi ska kunna ställa krav när vi tecknar frihandelsavtal och handelsavtal med andra länder på att de vidtar klimatåtgärder och åtgärder för ökad hållbarhet. Det här handlar inte om en kritik mot handel utan snarare om ett liberalt sätt att kunna använda handelspolitiken även för andra syften.

Hur ser Moderaterna på det här?

Herr ålderspresident! Tack för frågan, Magnus Ek! Ett problem med de frihandelsavtal som har skrivits de senaste åren är att de ska omfatta så väldigt mycket - ofta mycket mer än bara handel. Numera heter det handels- och investeringsavtal.

För några år sedan hade vi en debatt om någonting som vi kallade för TTIP. Det var ett handelsavtal mellan EU och USA. Det blev demonstrationer på gatorna, och yrkesdemonstranterna från 68-generationen vädrade ny luft för att kunna gå ut och demonstrera mot USA. Men det var egentligen inte frihandeln som var problemet, utan problemet var allt annat man bakade in i avtalet, såsom investeringar och dylikt.

Några saker som vi från Moderaterna tycker är viktiga att få in i frihandelsavtal är respekt för demokrati, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Om man har respekt för mänskliga rättigheter har man också respekt för klimatutmaningen, för klimatutmaningen är ett hot mot mänskliga rättigheter.

Herr ålderspresident! Jag vågar nog gissa mig till att en del av demonstranterna faktiskt hade problem med handelsutbytet i sig - tyvärr.

Hans Rothenberg är inne på någonting viktigt i slutet av sin replik. Mycket av den kraft vi projicerar ut i världen från Sverige och Europa handlar om så kallad mjuk makt. Det handlar inte om att vi vill försöka styra någon annan på ett otillbörligt sätt, och det handlar inte om att vi vill sätta oss över någon annan.

Det handlar om att vi inser att intresset för att agera med Sverige och Europa gäller just det ekonomiska utbytet och tillträdet till vår inre marknad. Även om vi inte ska räkna med att denna marknad växer lika snabbt som andra marknader internationellt är det fortfarande en stor och åtråvärd marknad att ha tillgång till.

Jag tycker att det är helt rätt att ställa krav på demokrati och mänskliga rättigheter. Men kan inte också Hans Rothenberg se att man just i det här läget, framför allt när det handlar om att integrera ekonomiska system där vi på vår egen europeiska inre marknad ställer höga miljö- och klimatkrav, även bör kunna plocka med denna typ av aspekter i handelsavtalen?

Herr ålderspresident! Det är en mycket klok ingång i detta. Kopplat till mänskliga rättigheter, som innebär att man ska kunna ställa krav på att produkter och tjänster ska utföras utifrån respekt för människor, ligger också att vi ska kunna ta vara på de fysiska produkter som odlas och att de ska kunna komma fram på ett förnuftigt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Vi ska inte importera gifter, och vi ska inte importera någonting som är dåligt från andra länder. Det är alldeles utmärkt att skriva in det i frihandelsavtalen. Men låt det bli som en logisk hygienfaktor när avtalen skrivs. Låt det inte bli överordnat!

I många av de frihandelsavtal som har varit uppe på sistone, inte minst det med Kanada, var det så många andra frågor som i princip lade en skugga över det som det egentligen handlar om: att på ett civiliserat sätt utbyta varor och tjänster med varandra. Det är tillitsfylld handel.

Herr ålderspresident! Precis som flera har varit uppe här och sagt tidigare befinner vi oss nu i en säkerhetspolitiskt mycket orolig tid. Det är en omvärld som präglas av instabilitet, oro och konflikter. Skurkstater tar för sig alltmer, och vi ser hur muskler spänns.

Ryssland, som återkommande agerat hotfullt, har under lång tid visat att man inte drar sig för att agera i strid med internationell rätt. Ryssland har visat att landet inte delar fundamentala värden om såväl fred och nationell suveränitet som respekt för mänskliga rättigheter, den inhemska demokratin och rättsstatsprincipen. Inget av detta är någonting nytt. Sverigedemokraterna har talat om detta och varnat för en försämrad utveckling i många, många år - ofta för döva öron.

Inte minst när vi ser en utveckling som den i Ukraina är det viktigare än någonsin att Sverige har en stark utrikespolitisk röst. Vi behöver en utrikesminister som tar kommandot och inte viker ned sig och som tydligt deklarerar vilken utrikespolitisk linje som gäller. Vi behöver en handlingskraftig utrikesminister som också har förmågan att agera snabbt när det krävs.

Sorgligt nog har vi inte det i dag. Utrikesministern vågar knappt yppa någonting utan att det först kommer ett försiktigt uttalande från Bryssel. Återkommande ser vi hur man inväntar EU-kretsen, eller i bästa fall de nordiska länderna, innan man är villig att fatta brådskande beslut. Resultatet av regeringens handlingsförlamning är i många fall det som kommit att prägla svensk utrikespolitik, nämligen senfärdighet - ibland med förödande konsekvenser.

Herr ålderspresident! Det kanske inte är särskilt konstigt att vår regering inte kan bättre eller att man inte har en skarpare ton när Ryssland agerar som de gör i vår närhet. Detta tycks sitta i det socialdemokratiska dna:t. Jag skulle kunna rada upp en lång rad exempel på det.

För att ta ett ganska färskt exempel skulle vi kunna lyfta det som hände 2014 i Europarådet, då en majoritet av Europarådets parlamentariska församling valde att som sanktion mot Ryssland ta ifrån dem rösträtten i församlingen. En enad svensk delegation stod bakom detta. Församlingen menade att Ryssland inte skulle släppas tillbaka förrän man såg betydande förbättringar i det ryska agerandet. De skulle visa prov på detta.

Ändå såg vi fem år senare hur man röstade in dem igen. Ett svenskt parti medverkade till detta: Socialdemokraterna - utan ett enda tecken på någon form av förbättring. Varför, kan man fråga sig. Återigen undrar jag om det hade med ekonomi att göra. Var det för att Ryssland vägrade betala sin medlemsavgift? Återigen har vi sett att deras agerande inte har förbättrats, tvärtom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr ålderspresident! Vidare ser vi gång på gång att Socialdemokraterna visar en total oförmåga att lära av sina många misstag. Vi såg hur regeringen agerade i Afghanistan då man knappt lyfte ett finger när land efter land valde att evakuera sin personal från ambassaden och när land efter land evakuerade sina invånare. Resultatet blev att vi var tvungna att förlita oss på akuthjälp från USA genom en luftbro som upprättades först efter det att barbarerna tagit makten i Afghanistan. Vidare präglades den så kallade evakueringen av kaos. Lokalanställda som riskerat sina liv för Sverige lämnades i sticket, samtidigt som man evakuerade människor som över huvud taget inte hade i Sverige att göra. Det var ett säkerhetshaveri utan dess like.

Nu ser vi att man ändå inte har lärt sig någonting. När land efter land nu evakuerar från Ukraina sitter regeringen återigen stilla i båten. Och tro mig, herr ålderspresident: Den här gången kan vi inte räddas av USA. Det kommer inte att hända.

Herr ålderspresident! Vi kan naturligtvis inte prata om realpolitisk utrikespolitik utan att nämna Kina.

Polisstaten Kina är ett land som konsekvent gått i en alltmer destruktiv riktning. Diktaturen har kommit att bli känd för övervakning och för sin repressiva politik gentemot oliktänkande i det egna landet. Människor tillhörande olika minoriteter och oliktänkande placeras i koncentrationsläger. De utsätts för systematisk tortyr, ofta med inslag av sexuellt våld, och indoktrinering. Oskyldiga människor slaktas enbart för att de kinesiska myndigheterna ser ett värde i att sälja deras organ. Offren mördas strax innan eller avlider under själva organstölden.

Men det är inte bara den fasansfulla verkligheten i Kina som gör att kritik bör riktas mot landet samt eventuella åtgärder vidtas. Kina är nämligen vid sidan av Iran och Ryssland ett av de länder som utpekas för att bedriva omfattande spionage i Sverige. Det ökande kinesiska inflytandet är de facto att betrakta som ett säkerhetshot, såväl mot exilkineser och svenska företag som mot hela den fria världen.

Herr ålderspresident! Rent militärt ser vi också en oro från Kina. Efter Kinas maktövertagande av det demokratiska Hongkong ser vi med all önskvärd tydlighet att de struntar fullständigt i internationell rätt och ingångna avtal. Vi har vidare sett hur de återkommande provocerar världen och inte minst det åttonde mest demokratiska landet i världen, Taiwan. Taiwan förtjänar vårt fulla stöd, och hela väst bör verka för att öka deras möjligheter till diplomatisk dialog med omvärlden.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Jag håller med om att regeringen i många utrikespolitiska frågor kan agera mer kraftfullt och visa vad en tydlig svensk linje är när vi går in i de gemensamma samtalen i Norden och i Europa.

Men på tal om att invänta signaler eller skicka signaler mellan Stockholm och Bryssel måste jag få komma tillbaka till det som redan har nämnts i den här debatten när denna typ av kritik riktas från Sverigedemokraterna. Det har redan påpekats att Sverigedemokraterna vid den omröstning som skedde i Europaparlamentet i går lade ned sina röster angående stödet till Ukraina. Man klarar inte av att ha en tydlig linje i Bryssel som är samma som den i Stockholm, där man mycket tydligt säger sig stå upp för Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

På samma sätt har Sverigedemokraterna i dagens debatt sagt att man alltid står upp för rättsstatens principer, men i Bryssel röstar man emot att medlemsstater som bryter mot dessa principer inte ska kunna få ut EU-medel.

Min fråga till ledamoten Wiechel är därför: Hur tydlig kan man vara som parti när man driver två helt olika politiska linjer? Hur förtroendeingivande är det gentemot väljarna och det svenska folket när samma parti driver en linje i Stockholm och en annan i Bryssel?

Herr ålderspresident! Tack för frågan, Magnus Ek!

Det är precis det vi gör: driver en tydlig linje. Vi har konsekvent i Bryssel varit emot särskilda budgetstöd till olika länder, så även i går. Det betyder inte att vi inte vill stödja Ukraina, för det har vi verkligen gjort tydligt både i Bryssel och här i Sveriges riksdag. Vi har föreslagit olika former av hjälp - man kan gå tillbaka och titta på exakt vad vi har gjort i Bryssel; det får ledamoten gärna göra. Men när det kommer till budgetstöd har vi konsekvent varit emot det. Det handlar inte om att vi inte vill hjälpa Ukraina. Tvärtom ser vi ett stort behov, men detta är inte det bästa sättet på grund av att det finns olika problem kopplat till den typen av budgetstöd.

Om man kollar på de dokument som finns att tillgå, egentligen vilka som helst, är det väldigt tydligt att vi såväl i Europaparlamentet som här i Sveriges riksdag är en av de mest aktiva krafterna när det kommer till att kritisera Rysslands agerande.

Herr ålderspresident! Jag har roat mig med att faktiskt kolla på en del av Sverigedemokraternas track record i Bryssel. Det som framträder, kan jag säga, är inte att man har en tydlig linje för att driva rättsstat, för att driva demokrati och för att stå upp mot Putinregimen. Tvärtom har man röstat emot sanktioner mot Putinregimen tidigare. Man avstod i går när det gällde stöd till Ukraina. Man röstar emot mekanismer för att säkra rättsstatsprincipen inom unionen. Det är inte en tydlig linje. Jag skulle säga att det är en väldigt tydligt delad linje.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man står i denna kammare och säger att man är en av de tydligaste krafterna för demokrati, för rättsstat, för små staters rättigheter och för den europiska säkerhetsordningen när man samtidigt skickar folk till Bryssel som röstar emot. På det har vi problemet med sverigedemokrater, nu senast en ledamot i försvarsutskottet, som är ute i proryska svenska medier och stöttar dem.

Hur ska svenska folket kunna lita på Sverigedemokraterna i de här frågorna, Markus Wiechel?

Herr ålderspresident! Det är bara att titta på de dokument och den officiella politik vi har. Vi har en Rysslandsmotion här i Sveriges riksdag, som jag är övertygad om att Magnus Ek har läst, där vi förespråkar skarpa sanktioner mot Ryssland. Att vi inte röstar för vissa ineffektiva åtgärder från EU kan ha olika skäl, men det behöver inte betyda att vi på något sätt skulle stå för en Putinvänlig politik. Tvärtom har vi som sagt återkommande kritiserat den regimen och verkat för skarpare sanktioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag minns som i går när vi här i Sveriges riksdag försökte samskriva införandet av Magnitskijsanktioner med bland annat Centerpartiet. Då ville man inte samskriva med oss, av någon märklig anledning. Vi föreslog praktiskt taget samma sak. Det blev votering, det blev oavgjort och vi fick lotta om vilket förslag till sanktioner som skulle antas. Det var två praktiskt taget identiska förslag.

Herr ålderspresident! Nu blev det i alla fall Markus Wiechel som ska svara på min fråga.

Kurdiska kvinnor i YPJ och YPG och kurderna och andra minoriteter har haft en betydande roll i kampen mot Daish, som vi vet håller 12 000 IS-terrorister, och bland dem finns ett tiotal svenskar. Kurderna har länge ropat på hjälp från omvärlden, men det har de nekats.

När jag och Socialdemokraterna försökte lyfta den här frågan smutskastades jag och Socialdemokraterna. Jag undrar: Var står SD i den frågan? Är ni på Erdogans och Daishs sida, eller är ni på kurdernas sida mot Islamiska staten och Turkiet? Det är min fråga.

Herr ålderspresident! Precis som Amineh Kakabaveh vet har Sverigedemokraterna i riksdagen konsekvent, inte minst under den tid som jag har suttit i utrikesutskottet och jobbat med de här frågorna, stått på kurdernas sida i kampen mot Daish och på kurdernas sida i kampen mot Erdogan och Turkiets omfattande förtryck. Vi har varit konsekventa när det kommer till just kritiken mot den här typen av auktoritära fasoner. Jag ser inte att det finns någon otydlighet där.

Sedan förstår jag att Amineh Kakabaveh gärna vill lyfta det här till att kanske bli en mer personlig fråga. Det får stå för henne. Vår linje i den här frågan tycker jag har varit ganska klar.

Herr ålderspresident! Jag känner till ditt ställningstagande som person, Markus Wiechel, men du är en avgörande röst för Sverigedemokraterna i den här frågan, och din partiledare har faktiskt kritiserat hårt att man ska stödja kurderna.

Ni måste helt enkelt tala klarspråk här. Var står ni? Vill ni att kurderna ska få stöd när det gäller att en internationell domstol ska ställa de här terroristerna till svars? Vill ni att kurderna och andra minoriteter ska få skydd och en skyddszon i Rojava för att de har kämpat för demokrati och har skyddat många och har skyddat världen från terror och islamism?

Nu måste ni verkligen klargöra var ni står i de här frågorna - inte ditt personliga ställningstagande utan ditt partis ställningstagande. Vill du att din partiledare ska be om ursäkt, eller ska ni stå för det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr ålderspresident! Till att börja med har vi, som sagt, varit väldigt tydliga som parti när det kommer till att stödja inte minst de syriska demokratiska grupperingarna i nordöstra Syrien, i Rojava. Det finns väldigt mycket som visar det. Samma sak när det kommer till att ställa terroristerna till svars i en internationell domstol - det är någonting som vi har uttryckt både i EU-nämnden och i utrikesutskottet.

När det gäller den kritik som har framförts tidigare handlar den om att ha ett avtal mellan en särskild politisk kraft och Sveriges regering. Jag kan väl instämma i att det är synd om man ska låsa sig i sådana saker. Dessutom är det viktigt att man är noga med att inte samarbeta med fel aktör. Men som sagt, när det kommer till kurdernas uppoffring i kampen mot olika extremister, oavsett om det är Erdogan eller IS, har vi alltid stått på deras sida.

Herr ålderspresident! Dagens debatt har till stora delar handlat om Rysslands hot mot Ukraina, och det med all rätt. Putins auktoritära regim hotar inte bara Ukrainas folk och Ukrainas frihet utan hela den europeiska säkerhetsordningen och mindre länders frihet att själva välja en fri och demokratisk utveckling och att välja sin väg som land.

Det är tyvärr inte det enda exemplet på hur demokratin hotas av auktoritära ledares avsky för en fri och demokratisk utveckling. Ryssland agerar till exempel i Belarus, Kazakstan och Syrien för att kväva den demokratiska utvecklingen. Kina agerar för att stötta andra auktoritära ledare och för att stärka sitt inflytande över andra länders politik och naturresurser. Tillsammans agerar de här och andra auktoritära ledare för att urholka FN:s möjligheter att värna mänskliga rättigheter, fungerande rättsstater och en demokratisk utveckling. Kort sagt: Demokrati och mänsklig frihet är hotade världen över, och utvecklingen går tyvärr åt fel håll.

Herr ålderspresident! Det är vårt ansvar att göra det vi kan för att vända trenden och stötta dem som kämpar för frihet och folkinflytande världen över. Vårt kanske viktigaste verktyg för det är det svenska biståndet. Det är ett av världens mest effektiva biståndsarbete, men det måste skärpas och fokuseras för att göra mer nytta och uppnå den maximala möjliga nyttan.

Vi behöver kroka arm med civilsamhället för att främja utvecklingen av demokratiska system och fungerande rättsstater. Vi behöver binda ihop vår politik för ökad handel och ekonomisk frihet med biståndet för att skapa ekonomisk tillväxt och minska fattigdomen. Vi behöver kroka arm med svenska företag och svenska forskare för att minska utsläppen och bygga hållbara samhällen i stället för fattiga och fossilberoende sådana.

Herr ålderspresident! I det här läget, med kris för demokratin, kris för klimatet och en pandemi som riskerar att kasta hundratals miljoner människor tillbaka in i fattigdom, vill moderater och sverigedemokrater i den här kammaren kapa det svenska bidraget till utvecklingspolitiken, den svenska biståndsbudgeten. Låt mig säga att jag inte bara tycker att det är ytterst osolidariskt, utan jag tror också att det är ytterst oklokt i det här läget.

Det handlar inte bara om att i solidaritet stötta fattiga och förtryckta, utan det handlar om vilken värld Sverige vill se. Låt mig ta Afrika som ett exempel: Vill vi att länderna söder om Sahara ska utvecklas till demokratiska allierade eller vill vi att de ska styras av korrupta autokrater? Vill vi bidra till att bygga hållbara samhällen som kan föda sin befolkning, eller vill vi se miljoner och åter miljoner som drivs på flykt av klimatförändringarna? Vill vi att de hundratals miljoner unga afrikaner som just nu drömmer om en bättre framtid och vill bygga sig en bättre framtid ska bli en produktiv del av världsekonomin, eller vill vi acceptera att de fastnar i fattigdomen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag vet vad jag och Centerpartiet väljer, och jag vet att biståndet och utvecklingspolitiken är ett av våra viktigaste verktyg för oss som ett litet men rikt land att bidra till att forma en bättre värld.

Herr ålderspresident! Den svenska regeringen måste bestämma sig för vilken biståndspolitik de vill ha. Det duger inte att biståndsministern och i dagens debatt också utrikesministern säger att biståndet ska inriktas på att bekämpa fattigdomen samtidigt som migrationsministern och inrikesministern säger att vi ska använda det som ett verktyg för att tvinga länder att ta tillbaka migranter. Det är att använda biståndet som ett slagträ snarare än en hävstång för utveckling.

Låt mig vara tydlig: Centerpartiet är emot det här, och vi tänker inte medverka till det. Det borde inte heller Socialdemokraterna göra. Samla linjen, låt biståndet vara bistånd och lägg kraften på att få ut mer av varje krona som vi lägger på en bättre utveckling i världen!

Politiken för en hållbar utveckling stannar som sagt inte vid biståndspolitiken. Jag har nämnt klimatarbetet, och där är det helt avgörande att vi ställer om själva, skärper EU:s utvecklingspolitik och bidrar genom biståndsbudgeten till att sänka utsläpp och bidra till klimatanpassning. På samma sätt behöver vi driva en politik för ökat välstånd, ökad handel och ekonomiskt utbyte som omfattar också världens fattiga om vi ska kunna utrota fattigdomen i världen. Vi kan inte bara bidra genom biståndet, utan vi måste också koppla på handelspolitiken och en politik som ökar den ekonomiska friheten i världen.

Återuppbyggnaden efter pandemin måste innebära direkt stöd till dem som har drabbats, inte bara direkt av pandemin utan också av restriktioner, stängda gränser och kapade handelsvägar. Det måste innefatta ett direkt stöd till dem men också en politik som ökar det ekonomiska utbytet, knyter dem tillbaka till världsekonomin och minskar fattigdomen.

Herr ålderspresident! Jag har sagt det förut i den här kammaren, men vi får inte glömma att även om det svenska biståndet är ytterst viktigt räcker inte Sveriges biståndsbudget eller världens samlade biståndsbudgetar för att uppnå målen i Agenda 2030. Vi måste bredda bidragen till hållbar utveckling, koppla på civilsamhället och det fantastiska engagemang som finns där, koppla på näringslivet med kapitalet och innovationskraften som finns där och se till att vi alla drar åt samma håll för att bygga hållbar utveckling.

Herr ålderspresident! Får vissa politiska krafter välja är det nationalism, isolering och minskad solidaritet som ska styra Sveriges agerande i världen. Får Centerpartiet välja är det frihet, demokrati, jämställdhet, hållbarhet och minskad fattigdom som blir ledorden för den svenska utrikespolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr ålderspresident! Jag har en fråga till Magnus Ek. Den berör kanske egentligen inte det Magnus Ek har talat om men kanske ändå på sätt och vis.

Jag satt och läste mejlen och såg att det har kommit ett positivt besked när det gäller Ukraina. De har tagit initiativ till en konferens som har hållits och har nu tecknat ett avtal om en plattform för att bekämpa illegal handel med vapen, ammunition och explosiva ämnen. Men när jag tittar på vem som står bakom och hjälper Ukraina med detta noterar jag att Sveriges regering inte finns med. Det gör däremot regeringarna i Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge, Slovakien, USA, Litauen och Polen, ordförandelandet i OSSE. Också Europeiska unionen finns med.

Jag tycker att det här är ett lysande exempel på hur man kan arbeta för att stödja fred. Vad anser Magnus Ek?

Herr ålderspresident! Som ledamoten Cederfelt vet välkomnar jag alla former av debatt, även repliker i den här kammaren, oavsett vad de handlar om. Det här blir lite av en breddning utifrån mitt anförande. Och jag ska erkänna att jag inte är insatt i bakgrunden till avtalet. Men nu har jag en fantastisk anledning att sätta mig in i det mer.

Med det i åtanke kan jag säga att det låter som ett ganska bra, till och med mycket bra, exempel på hur man kan bidra till att både öka stabiliteten i vårt närområde och i Europa och backa upp regeringar i hur de arbetar för hållbarhet och för att minska våldsutsatta.

Vi kan kolla bara på de förslag som vi har behandlat i den här kammaren under mandatperioden. Vi vet att det har funnits initiativ på Europanivå för att minska handeln med handeldvapen. Det är sådant som går under radarn. Oftast debatterar vi kärnvapen - vi debatterar också en del kärnkraft - och de riktigt stora vapnen och avtalen kring dem. Men allt som kan bidra till att minska en eskalering av våldet och illegala organisationers tillgång till vapen välkomnar jag i princip.

Herr ålderspresident! Det låter alldeles utmärkt.

Det här avtalet har OSSE:s mission i Ukraina som partner, som plattform. De som har varit med är förstås Ukrainas regering, men det är också think-tanks, tankesmedjor, civilsamhälle och samarbetspartner. Det visar att det finns en bred uppslutning. Det är precis den typen av initiativ som behövs, liksom ett starkt försvar och liksom sanktioner.

Det behövs också ett nationellt ansvarstagande med stöd av omvärlden. Detta är precis vad som finns. Jag blir dock ledsen när jag ser att Sveriges regering inte finns med. Sveriges regering ingår i OSSE:s trojka men har inte undertecknat avtalet. Det har Polen gjort, som ordförandeland. Det har också Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Slovakien - det vill säga flera EU-länder - gjort. Men Sverige har inte varit med.

Herr ålderspresident! Det finns mycket som är fantastiskt med att sitta i den här kammaren. Men en dålig sak är att man, precis som på många andra arbetsplatser, blir lite arbetsskadad. Jag väntar på att det ska komma en krok här, på vad den kloka Margareta Cederfelt har tänkt och hur hon ska lura mig i en liten fälla. Men det var ju inte alls så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det verkar helt enkelt som att Margareta vill lyfta fram ett gott initiativ och, tror jag, skicka en passning till den svenska regeringen. Vi skickar alltså den passningen vidare. Och jag tackar för replikskiftet.

Herr ålderspresident! Det finns mängder av exempel på vikten av starkt och bra bistånd. Det har utbildats barnmorskor, vilket inte bara har lett till att fler har fått kvalificerade jobb utan främst till att färre kvinnor och barn dör under graviditet och förlossning. Det har byggts skolor och utbildats lärare, vilket har lett till att fler barn får utbildning och slipper barnarbete. Det har utbildats i hållbart jordbruk, vilket har lett till minskad hunger, stabila inkomster och inte minst att många kvinnor, som ofta är de som brukar jorden, har fått större makt över sina liv.

Det har getts stöd till sexuell och reproduktiv hälsa och sexuella rättigheter, vilket har inneburit att kvinnor har fått göra säkra aborter och att flickor har sluppit omskärelse och barngifte. Det har getts stöd till lokala civilsamhällesorganisationer, vilket har lett till ökade kunskaper om mänskliga rättigheter och demokrati och till att fler kan göra sina röster hörda.

Listan kan göras hur lång som helst, och det skulle nog behövas med tanke på att det finns partier som vill både minska och villkora biståndet. Men tiden är knapp, och mer behövs för att vi ska nå en rättvis och jämlik värld som är fri från fattigdom, förtryck och väpnade konflikter. Det som måste göras har vi internationellt kommit överens om och skrivit in i Agenda 2030. Men dessvärre går vi mot en allt ojämlikare värld där fattigdom och hunger ökar samtidigt som de redan snuskigt rika genom vårt ojämlika ekonomiska system blir ännu rikare.

Fattigdom bekämpas inte genom att göra rika ännu rikare eller genom att multinationella företag enkelt kan smita undan att betala skatt på sina vinster. Fattigdom bekämpas inte genom att företag slipper krav på sjysta löner och arbetsvillkor, får överutnyttja naturresurser och får ha produktion som sker på bekostnad av klimatet. Fattigdom bekämpas inte så länge män tillåts bruka våld mot kvinnor och flickor eller genom att människor fråntas mänskliga och demokratiska rättigheter. Fattigdom bekämpas definitivt inte genom att öka mängden vapen i världen. Allt detta lyfts fram i Agenda 2030, men ändå fortsätter regeringar att motverka det som krävs för att bekämpa fattigdom. Det gör även den svenska regeringen, som säger sig driva en feministisk utrikespolitik.

Det är inte bara i Agenda 2030 som vikten av att minska ojämlikheten lyfts upp. Även Internationella valutafonden lyfter upp vikten av progressiv beskattning och ökade sociala utgifter i syfte att motverka ojämlikhet.

Även skatteflykten måste dock bekämpas. I dag är skatteflykten mycket större än världens samlade bistånd. Ett sätt att göra det lättare för länder att få bukt med skatteflykten är att se till att alla skriver på land-för-land-rapportering. På så sätt blir det mycket svårare för multinationella företag att smita undan skatt, och alla länder får ökade inkomster som kan läggas på att stärka den offentliga välfärden.

Då kan fler skolor och sjukhus byggas. Då kan fler kvinnor och flickor få sina rättigheter tillgodosedda. Då kan fler arbeta med att bekämpa korruption. Då kan lantmäterierna få bättre resurser för att registrera markägande, och då kan bättre miljö- och klimatlagar upprättas och efterlevas. Människor får bättre hälsa och utbildning och kan i större utsträckning ägna sig åt organisering och även kräva mer av sina mänskliga rättigheter. Det behövs nämligen, herr ålderspresident.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Redan före pandemin gick allt fler länder i en patriarkal, auktoritär, konservativ och många gånger även nationalistisk riktning. Detta drabbar såklart de flesta i ett land men främst dem som inte passar in i den manliga normen. Kvinnor, flickor, ursprungsbefolkningar, de med funktionsnedsättningar, hbtqi-personer, religiösa minoriteter, människorättsaktivister och klimat- och miljöaktivister utsätts för mest våld. Det är inte bara fysiskt och psykiskt våld utan även ekonomiskt och politiskt våld. Kvinnor och flickor utsätts dessutom för ökat sexuellt våld. Omskärelse, barngifte och våldtäkter har ökat än mer under pandemin samtidigt som de som arbetar med att få bukt med detta har fått minskade resurser.

Just därför är det viktigt att svenskt bistånd ligger på minst 1 procent av bni och att det ges till stora, kompetenta multilaterala aktörer som har tillträde till många länder och områden. Det ska också ges till civilsamhällesorganisationer som har gedigen kunskap inom sina områden och även lättare kan förstå och samarbeta med motsvarande organisationer i alla världens länder.

Samtidigt behövs multilateralismen så att vi kan föra de samtal och upprätta de överenskommelser som behövs. Vi måste tillsammans agera för att alla ska få de mänskliga och demokratiska rättigheterna tillgodosedda.

Det finns brister i dessa stora multilaterala organisationer. Exempelvis ökar Israels förtryck mot Palestina för varje år som går trots att FN redan för över 50 år sedan kom med resolutioner för vad som måste göras. Ändå är det just inom FN vi kan samarbeta för en bättre värld för alla.

Herr ålderspresident! För Vänsterpartiet räcker solidariteten utanför Sverige. Det vi vill uppnå här vill vi ska gälla för hela världen, för att alla världens människor ska slippa fattigdom och förtryck. Vi värnar alla människors frihet att själva välja hur de ska leva sina liv i samklang med andra människor, jordens resurser och kommande generationer - helt enkelt ett samhälle för alla, inte bara de rikaste.

Herr ålderspresident! Enprocentsmålet är problematiskt av flera skäl. Att vi över huvud taget har denna budgeteringsprincip, som innebär att vi först sätter summa och sedan bestämmer vad vi ska göra, är djupt problematiskt. Ett exempel är att garantiinstrumentet bortprioriteras på grund av att det är för kostnadseffektivt. När vi ser att utvecklingen går åt fel håll i världen måste vi kunna använda oss av hela verktygslådan.

Herr ålderspresident! Jag vill fråga ledamoten om hon tycker att detta är okej. Är det här värdigt Sveriges biståndspolitik? Vore det inte bättre att först sätta våra prioriteringar och sedan budgeten, som vi gör på andra områden, för ett bättre och mer effektivt bistånd?

Herr ålderspresident! Det är intressant, Helena Storckenfeldt, att du ställer den frågan. Det brukar ju vara tvärtom: Vi kritiserar er eftersom ni vill sänka biståndet och vi därmed inte kommer att kunna uppnå de mål som vi har med biståndet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag kan inte svära på hur regeringen gör när de sätter upp sina mål i sin budget. Men jag kan lova att man först och främst sätter upp målen, och sedan sätter man upp vad som behövs. Och vi har kommit fram till att detta är den minsta summa som vi kan tänka oss att betala. Det är det som jag tror att Moderaterna behöver lära sig att förstå. Det är inte så att man har suttit och sagt: 1 procent av bni är det enda som gäller. Sedan får vi se vad vi gör med det.

Det finns oändliga behov av Sveriges stöd för att man ska komma till rätta med fattigdom och förtryck. 1 procent av bni är det minsta vi kan betala.

Herr ålderspresident! Ett dyrt bistånd är inte ett bättre bistånd. Här finns det många olika delar att ta itu med. Det finns, som sagt, flera exempel på verktyg som bortprioriteras. Man använder alltså inte alla verktyg som vi skulle kunna använda för att uppnå de mål som vi vill se i världen.

Jag upplever att ledamoten försöker spela bort mitt och Moderaternas engagemang för utvecklingen i världen. Moderaterna tycker att biståndet är otroligt viktigt. Det är just därför vi är villiga att ifrågasätta gamla sanningar. Att enprocentsmålet har fått stå orört sedan 60-talet, som en helig ko i svensk politik, är frustrerande när målet borde vara ett effektivt och bra bistånd.

Låt oss hålla en hög nivå i debatten och tillsammans göra ett omtag för ett bättre och mer effektivt bistånd som tar avstamp i handel och tillväxt. Vi kan bättre.

Herr ålderspresident! Återigen försöker Helena Storckenfeldt med tankevurpan att vi ska kunna använda ännu fler verktyg och göra ännu bättre bistånd genom att skära ned det med minst 30 procent. Det går inte ihop.

Det här blir lite löjligt, för det blir som om jag representerar regeringen, vilket jag inte gör. Detta får alltså tas upp med socialdemokrater.

Men vi i Vänsterpartiet vill använda många fler verktyg som går utanför biståndet. Jag tänker på human rights and environmental due diligence. Ni är välkomna att jobba för det med. Jag tänker på land-för-land-rapportering. Skulle det inte vara fantastiskt om företag inte längre skulle kunna smita undan sina skatter i de länder där de har gjort sina vinster och om länderna faktiskt skulle kunna använda sin egen förmåga att bygga upp sig själva? Men nej, detta jobbar man inte för. I stället ska man dessutom sänka biståndet.

Jag håller den här debatten på en hög nivå. Frågan är: Gör Moderaterna det?

Herr ålderspresident! Jag har lyssnat på Yasmine Posios anförande, och jag har en fråga.

Jag hör väldigt mycket om centralstyrning. Jag hör mycket om ekonomi som ska styras. Det ska vara skatter. Skatteflykt ska förhindras. Men jag hör väldigt lite om företagande. Jag hör väldigt lite om möjligheten till försörjning och om att kunna påverka det egna livet och om att kunna växa som människa. Jag tänker på kvinnor, speciellt på kvinnor som kan starta och driva ett företag. På så sätt kan de lyfta sin egen ekonomi, sina barn och sin tillvaro och bidra till sin familjs ekonomi. Var finns detta perspektiv i Yasmine Posios anförande?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr ålderspresident! Det är synd att Margareta Cederfelt har missat den delen i mitt anförande där jag faktiskt lyfte vad som krävs för att kvinnor ska kunna få egenmakt. Vi lyfter i vår utvecklingspolitiska motion just detta med kvinnligt företagande och markägande, men vi ser inte det som grundbulten för att få igång ett samhälle. I stället är det mycket annat som behövs.

Även Internationella valutafonden lyfter vikten av en jämlik resursfördelning genom progressiv beskattning och ökade sociala utgifter. De flesta, olika civilsamhällesorganisationer och de stora biståndsorganisationerna, lyfter faktiskt skatteflykten som ett stort problem. Och genom att vi har bra offentlig verksamhet har människor bättre förutsättningar att leva sina liv. Då har de kvinnor som driver jordbruk och företag möjlighet att ta ut ett bättre pris för sina varor, och de slipper jobba dygnet runt.

Herr ålderspresident! Jag kan konstatera att vi inte ser olika på skatteflyktsfrågan, men vi ser olika på frågan om marknadsekonomi. Det handlar om möjligheten att starta och driva företag och att växa.

Låt mig ge ett exempel, herr ålderspresident. I Tanzania besökte jag en by där det fanns kvinnor som drev företag. En kvinna var jätteglad, för hon hade startat ett kafé. Hon hade i och med det kunnat investera i en tv och kunnat slänga ut maken, som drack och misshandlade henne. Är det detta som Yasmine Posio vill stoppa? Jag hör inte ett enda ord om hur kvinnor ska kunna växa och hur kvinnors företagande ska kunna växa. Det skulle jag vilja se mer av, för det är så kvinnor kan få egen makt.

Herr ålderspresident! Det är inte enbart genom företagande som kvinnor kan växa, och det har jag pratat ofantligt mycket om i mitt tidigare anförande. Det Sverige som omvärlden såg upp till byggdes inte bara av rika människor. Det byggdes heller inte enbart tack vare industrialiseringen och småföretagare.

Du blundar helt för framväxten av arbetarrörelsen och kvinnorörelsen. De fick inte bara igenom allmän och lika rösträtt. De förbättrade arbetsvillkoren och lönerna på sina arbetsplatser, och politiskt skapade de en stark offentlig välfärd. De såg till att resurserna omfördelades mer rättvist. På så sätt växte hela Sverige och blev fantastiskt starkt.

Att blunda för den delen och bara tro att småföretag - att kvinnor kan starta sina små företag - ska rädda hela världen är att vara naiv.

Herr ålderspresident! Vi befinner oss i allvarsamma och ödesmättade tider. Jag vill lyfta några aspekter som har koppling till säkerhetsläget ur ett biståndsperspektiv. Vi måste se helheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Krig och konflikter medför civila offer. Sedan kriget i Ukraina bröt ut 2014 har 14 000 personer dödats, inte av covid-19 utan av krigsskador. Det motsvarar befolkningen i en medelstor svensk landsortskommun.

2,4 miljoner människor har tvingats lämna sina hem. 800 000 människors liv runt Donetsk och Luhansk är i fara. Det är 200 000 fler än vad som bor i Göteborg. Organisationer som UNHCR hjälper dem att hålla sig borta från de farligaste områdena. De ger kontantstöd och nödhjälp så att de kan överleva, och man hjälper till att bygga upp sönderbombade skolor och förstörda hem.

Utifrån det här konkreta exemplet vill jag övergå till ett mer generellt plan. I krig och konfliktsituationer är kvinnor och barn de mest sårbara, och de drabbas hårdast. För barn som blir berövade sin skolgång står hela deras framtid på spel. Vi vet i Sverige att den starkaste skyddsfaktorn mot utanförskap är att gå ut skolan med godkända betyg. Men barn som växer upp i konflikter riskerar inte bara att få sin utbildning avbruten. I många länder riskerar pojkar att rekryteras som barnsoldater. Flickor riskerar i bästa fall att bli bortgifta för att avlasta familjen en mun att mätta eller så, än värre, rövas hon kanske bort som sexslav. I båda fallen objektifieras flickan och berövas egenvärde och självbestämmande. I värsta fall blir hon utstött av de sina och dömd till ett liv i förnedring. Detta har också drabbat hundratusentals flickor som en följd av pandemin.

Sverige och omvärlden måste i högre grad bidra till att hjälpa människor på flykt. I många fall förvandlas de tillfälliga flyktinglägren till långsiktiga boenden med stora humanitära behov. Sverige måste bidra till nya sätt att möta människors nöd och utsatthet. Vatten, mat och utbildning får inte saknas när det internationella samfundet tar på sig ansvaret för utsatta människor. Människor ska inte bli fast i flyktingläger i generationer utan måste få en chans att integreras i lokalsamhället.

Sverige betraktas som en humanitär stormakt, inte minst genom det generösa bistånd vi ger både till multilaterala organisationer som FN:s UNCHR och genom civilsamhällesorganisationer. Vi måste bli ännu bättre på att dra nytta av den positionen för att göra biståndet ännu mer effektivt och träffsäkert. Tryck på så att länder låter flyktingbarn gå i skola i lika stor omfattning som landets egna barn! Se till att man låter även unga flickor som har fött barn få komma tillbaka till skolan och slutföra sina studier!

För varje år en flicka hinner gå i skolan förbättras hennes chanser att överleva och med tiden föda friska barn, både för att hennes kropp hinner utvecklas och mogna och för att den kunskap hon får i skolan hjälper henne att klara sig bättre i livet. Att kunna läsa, skriva och räkna ger förutsättningar att göra kloka val av livsmedel och andra inköp och kunskap att bedriva inkomstbringande verksamhet som hjälper henne och familjen ur fattigdomen.

Sverige håller de mänskliga rättigheterna högt. En sådan är religionsfriheten: rätten att välja tro, att utöva den och rätten att avstå. Denna rättighet kränks i många länder där Sverige har intressen. Länge har situationen varit värst i Nordkorea, men under 2021 gick Afghanistan om. Det finns vittnesmål om hur talibaner har kommit över listor på kristna och dödat dem. Kina är ett annat land där kristna utsätts för förföljelse, liksom uigurerna som av tradition är muslimer. Värst är kanske situationen för kristna uigurer som kläms från två håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det är anmärkningsvärt att inte regeringen tar upp situationen för förföljda kristna och andra religiösa minoriteter. Man nämner inte ens ordet religionsfrihet.

Indien har länge varit känt som världens största demokrati. Så är det inte längre. På senare år har situationen i Indien försämrats radikalt genom den hindunationalistiska regimen och de likasinnade delstatsregeringarna. De ser muslimer och kristna som främmande element som bland annat beskylls för covid-19-pandemin. Nationalistiska mobbar kan bränna kyrkor och attackera och döda fredliga gudstjänstbesökare utan att polisen ingriper, vilket bland annat Act Svenska kyrkan och Open Doors World Watch har visat. Jag hade hoppats att Sverige i den utrikespolitiska deklarationen skulle ha markerat det oacceptabla i att en framstående handelspartner på så sätt inte skyddar sina invånare.

Herr ålderspresident! Sammantaget vill jag trycka på vikten av förebyggande arbete. Genom ett generöst, effektivt och väl riktat bistånd kan fattigdomen minska liksom konflikter och inrikes spänningar. Där demokrati och mänskliga rättigheter respekteras och människor har möjlighet att försörja sig själva och sina familjer befruktas och utvecklas landet, och driften att försöka komma någon annanstans för att söka sin lycka minskar. Det vill vi fortsätta med genom ett generöst bistånd.

Herr ålderspresident! Jag är inte bara ledamot i utrikesutskottet för Socialdemokraterna; jag är också S-kvinna och ordförande i den tvärpolitiska gruppen för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter som finns här i riksdagen. Mitt anförande kommer i dag att fokusera på kvinnor och flickor i krig och konflikter och vad det får för efterverkningar runt om i världen. Deras situation berör mig djupt.

Herr ålderspresident! Kvinnor och flickor drabbas hårdare av krig och konflikter än män eftersom deras rättigheter i stora delar av världen redan innan krigets fasor kränks systematiskt. Under väpnade konflikter ökar deras utsatthet, och just eftersom de har en lägre status och mindre makt över sina egna liv blir deras utsatthet större.

I väpnade konflikter går män och pojkar ut i strid medan kvinnor och flickor ofta blir kvar hemma för att ta hand om familjen. Ofta utsätts de för våld och sexuellt våld som ett systematiskt redskap i konflikter för att sätta skräck i befolkningen, driva människor på flykt och skapa splittring och polarisering. Sexuellt våld används för att förnedra hela samhällen och försvaga fienden - som 25-åriga Vera som överfölls och våldtogs så svårt att hela hennes underliv trasades sönder. Hon lämnades att dö. Det lokala sjukhuset har försökt att operera henne tre gånger men misslyckats.

Vera är inte ensam. Miljontals är berättelserna om kvinnor och flickor över hela världen som överlevt detta och om dem som inte har överlevt - 17-åriga Jolie som inte klarar av att ta i sin son, eftersom det påminner henne om det hon utsattes för, Lokadiya som blev våldtagen av soldater på golvet bredvid kroppen av sin ihjälslagna man och som fortfarande känner lukten av hans blod. En annan röst är doktor Denis Mukwege på Panzisjukhuset i Kongo som vigt sitt liv åt att hjälpa de här kvinnorna och ofta ställer sig frågan hur han som läkare ska kunna förklara för en 13-åring att hon inte längre har en vagina och aldrig kan få fler barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr ålderspresident! För kvinnor och barn som tvingas på flykt är situationen mycket svår. Flykten från hemmet leder till ännu sämre tillgång till sjukvård, rent vatten, tak över huvudet och mat. Inte heller flyktingläger eller anläggningar erbjuder tillräckligt skydd för kvinnor och barn, eftersom de ofta är överfyllda och bristen på hjälppersonal är omfattande. Bristen på sanitära inrättningar drabbar flickor extra hårt, och risken för sjukdomar och komplikationer ökar och därmed också problem med flickors och kvinnors reproduktiva hälsa och rättigheter. Inkontinens och sexuellt överförbara sjukdomar efter våldtäkter drabbar också dessa kvinnor svårt.

Kvinnor och flickor riskerar också i högre grad än män att råka ut för trafficking, prostitution eller tvångsgifte under väpnade konflikter. Gravida kvinnor riskerar missfall och för tidigt födda barn på grund av upplevda trauman och undernäring och riskerar svåra komplikationer vid förlossningar under osäkra förhållanden utan möjlighet till läkarvård.

Herr ålderspresident! Kvinnor är en viktig nyckel när det gäller att bidra till att lösa krig och konflikter och ska ha en självklar plats vid bordet när det till exempel gäller konfliktlösning, fredsförhandlingar och fredsavtal. Att ha med ett kvinnligt perspektiv och en kvinnlig förståelse för att lösa konflikter och i alla diplomatiska lösningar är extremt viktigt.

Kvinnor vet hur kvinnor drabbas, och de kan därmed bidra med lösningar som män kanske inte alltid ser. Kvinnor utgör hälften av jordens befolkning och ska ha hälften av makten och inflytandet. Därför måste vi här i riksdagen och i Sveriges regering fortsätta att verka för jämställdhet och kvinnors rättigheter på alla nivåer, inte bara i Sverige utan i hela världen.

Herr ålderspresident! Med tanke på hur kvinnor och flickor drabbas extra svårt i krig och konflikter är jag stolt över att vår socialdemokratiska regering för en feministisk utrikespolitik med tydliga mål. Det är mål som bland annat innebär att vi ska bidra till alla kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna, kvinnors och flickors frihet från fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Vidare ska flickors och kvinnors medverkan i att förebygga och lösa konflikter och att bygga fred efter konflikt främjas samt kvinnors och flickors politiska deltagande och inflytande inom alla samhällsområden.

Förhållningssättet och kärnan i den feministiska utrikespolitiken kan sammanfattas i tre "R", nämligen rättigheter, representation och resurser.

Kort sagt innebär detta att vi ska arbeta för att alla kvinnor och flickor fullt ut ska åtnjuta mänskliga rättigheter och motverka alla former av våld och diskriminering som begränsar deras handlingsutrymme. Kvinnor ska delta och utöva inflytande i beslutsprocesser inom alla områden, och vi ska verka för att resurser fördelas så att jämställdhet och kvinnors rättigheter kan uppnås. Arbetet med kvinnor, fred och säkerhet är en central del av den feministiska utrikespolitiken. För att säkerställa kvinnors och flickors inflytande måste arbetet för att uppnå målen i FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och efterföljande resolutioner intensifieras. Kvinnors och ungas inflytande och meningsfulla deltagande i fredsprocesser samt freds- och statsbyggande är en rättighetsfråga och en förutsättning för hållbar fred och utveckling.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr ålderspresident! Dagens debatt har till stor del präglats av det som utrikesministern sa i sitt inledningsanförande, nämligen att väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Jag kommer inte att fokusera på detta i mitt anförande, utan jag kommer att tala framför allt om mänskliga rättigheter.

Mänskliga rättigheter är inget som kan tas för givet, vare sig i går, i dag eller i morgon. Att utrymmet för mänskliga rättigheter är krympande, framför allt i vårt östra grannland Ryssland, kan illustreras av hur Memorial, den civila organisationen, stängdes. Memorial grundades 1992 under perestrojkan för att bedriva forskning och publicera material om Sovjetunionens totalitära historia samt övervaka hur mänskliga rättigheter efterföljs i dag.

En viktig organisation för mänskliga rättigheter är nu stängd. Det finns inte längre något aktivt arbete med dokumentation, och det finns inget bibliotek att tillgå.

Jag vill också nämna journalistikens betydelse. För oss i Sverige gäller det den sedan 2001 fängslade journalisten Dawit Isaak. Men jag vill också nämna Gui Minhai, som är fängslad i Kina. Detta visar hur personer som arbetar för det fria ordet inte längre är fria, och detta har påverkan på andra journalister, på vem som vågar skriva, på vem som ger ut en tidning. Detta är någonting som vi alla måste motverka.

Jag vill också nämna religionsfrihet som en viktig fråga för oss att kämpa för. Jag tänker här på den tibetanska buddismen, på judendomen och i vissa delar av världen där också kristendomen är utsatt för förtryck. Ingen religion ska utsättas för förtryck. Det måste vara upp till den enskilde att själv kunna utöva sin religion och inte riskera diskriminering för detta.

Jag vill också nämna nationella minoriteter, som är utsatta för förtryck på många håll. Jag tänker på uigurer och kurder. Attacker mot många nationella minoriteter eskalerar i omfattning, och det måste vi naturligtvis motarbeta. Det kan inte vara så att en nationell minoritet ska vara ett samlingsbegrepp för terrorist, anses bedriva en felaktig livsstil eller utsättas för något annat, vad det än vara månde, som döljer ett övergrepp. Varje individ måste respekteras utifrån sin rätt som människa.

Jag vill också nämna demokrati. Här kommer jag in på OSSE:s verksamhet.

För att demokrati ska kunna bedrivas måste också grundläggande rättigheter beaktas - en röst, en individ. Det ska också vara möjligt att bedriva politik, att bedriva kampanj, att rösta eller kandidera. Detta är viktiga frågor för den europeiska säkerhetsordningen.

Låt mig också nämna några begrepp som jag tycker förtjänar att nämnas i Sveriges riksdag. Det handlar om att om OSSE ska fortsätta sin verksamhet behöver olika begrepp stärkas. Det behövs beslut; jag tänker här på ekonomin. OSSE:s budget för 2022 är fortfarande inte beslutad, herr ålderspresident. Det finns inga tecken på att den kommer att beslutas de närmaste månaderna, och detta är ett handikapp för organisationen.

Jag har ytterligare en fråga. Den oberoende observatörsstyrkan, SMM, behöver också en budget. Om budgeten inte är beslutad till den 31 mars kommer observatörsstyrkan att få åka hem. Ett beslut behöver fattas. Här kan Sverige driva på, och här kan Sverige ha en viktig funktion att utföra. Frågan är viktig. Delar av den observatörsstyrka som fanns vid gränsen mellan Ukraina och Ryssland är avslutad. Den finns inte längre. Det är enkelt att avsluta en observatörsstyrka, och då försvinner de ögon som är på plats som ser vad som händer och som kan rapportera till omvärlden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag vill också nämna några ytterligare kriterier som är viktiga inom OSSE, nämligen att fortsätta att bevaka att organisationen kan bedriva sina valobservationer, så som den har gjort under en längre tid. Vid höstens parlamentsval i Ryssland var OSSE förhindrat att utföra observationer. OSSE fanns inte på plats, men det fanns inte heller förutsättningar eftersom Ryssland ville diktera villkoren genom att begränsa antalet observatörer från OSSE:s parlamentariska församling till tio samt också begränsa hur ODIHR skulle placera ut sina observatörer. Det är helt oacceptabelt.

Alla vi som befinner oss i internationella organisationer, men även här hemma i Sverige, inte bara parlamentariker utan också i civilsamhället, måste agera för mänskliga rättigheter till stöd för individens okränkbarhet och för att demokrati och fred ska respekteras.

Herr ålderspresident! Jag tackar Margareta Cederfelt för hennes anförande, framför allt mycket av det hon har sagt om internationellt engagemang, Dawit Isaak och Gui Minhai.

Margareta Cederfelt representerar Moderaterna och Sverige i många internationella sammanhang. Skulle man inte kunna starta en kampanj för frigivningen av Dawit Isaak och Gui Minhai? Det handlar inte bara om Sverige utan också inom EU. Många länder skulle kunna gå ihop och kräva av till exempel Eritrea att Dawit Isaak ska friges eller av Iran att Ahmadreza Djalali och Habib Chaab ska friges. Det gäller även Gui Minhai och många andra med dubbelt medborgarskap som är fängslade i olika delar av världen. Det är bra att många pratar om dem, men att kräva deras frigivning är viktigt.

Herr ålderspresident! Tack, Amineh Kakabaveh, för bra förslag!

Jag kan säga att detta redan görs på många håll. Jag har själv tagit upp frågan i FN. Jag har tagit upp frågan inom OSSE. Men det är inte bara jag, utan det har också gjorts av olika medlemmar i den svenska delegationen från flera olika partier. Jag vet att det görs inom Europarådet.

Men jag tror att mycket mer kan göras. Jag tror att om vi går samman över partigränser när vi kan och driver de här frågorna går det att nå framgång. Men vi måste göra det tillsammans med andra. Det tror jag också är viktigt, för vi som parlamentariker och vi som är valda i fria, demokratiska val ska naturligtvis använda de plattformar vi har.

Herr ålderspresident! Tack, Margareta, för ditt svar!

Det är ju flera partier som med samma årliga motion har tvingat fram en granskningskommission, vilket är väldigt bra och viktigt. Men det har blivit någon sorts tyst diplomati hela tiden. Man får inte höra något om detta, om det är försiktighetsprincipen eller tystnadskultur.

Det kanske är när andra länder hjälper till som det blir press på diktaturerna där man fängslar frihetskämpar eller journalister som Dawit Isaak, Gui Minhai som är författare och Ahmadreza Djalali som är KI-forskare och läkare inom katastrofmedicin. Det skulle vara på tiden att kräva deras frigivning både i FN och i EU. Därför tänkte jag lyfta fram dem här som viktiga aspekter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr ålderspresident! Tyst diplomati tror jag är nödvändig också. Jag vet att detta är något som många regeringar världen över ägnar sig åt. Men när det inte räcker tror jag att det är viktigt att höja rösten och att det inte bara är en röst utan flera röster.

Att människor har varit fängslade sedan 2001 eller sedan 2015 visar att den tysta diplomatin inte är tillräcklig. Det behövs mer agerande, och jag är bestämt övertygad om att vi alla kan bidra och öka trycket. Det värsta som finns är tystnaden. Vi ska inte tystna. Tystnar inte vi som parlamentariker tystnar inte andra krafter heller, och då kan det börja hända saker.

Herr ålderspresident! Det börjar nu, efter snart åtta år av socialdemokratisk utrikespolitik, bli dags att göra bokslut på det utrikespolitiska området.

Det är inte precis ett resultat som regeringen borde vara stolt över - tvärtom. De senaste två mandatperioderna av socialdemokratisk utrikespolitik har i stället präglats av ängslan, tafatthet och ett ständigt hukande bakom EU, till den grad att man med fog kan ifrågasätta om vi behöver en egen utrikesminister med ett eget departement när allt ändå tycks överlåtas till Bryssel.

Inte ens när mänskliga rättigheter, som regeringen annars säger sig värna och prioritera, kränks vågar man ta till några högre toner.

Vi ser att kristna i dag är världens mest utsatta grupp, men regeringen gör knappt någon markering mot detta.

Vi ser att det auktoritära och kommunistiska Kina utsätter bland annat den muslimska gruppen uigurer för övergrepp. Men i stället för att kraftfullt protestera gömmer sig regeringen bakom EU.

Inte heller hur Kina agerar i Hongkong eller mot Taiwan föranleder några starkare protester från utrikesministern eller något särskilt agerande från regeringen.

Detta kan jämföras med till exempel Litauen, som agerat föredömligt i många utrikespolitiska sammanhang och stått upp för till exempel Taiwan. "Bakgrunden är att vi bestämde oss när regeringen tillträdde att vår utrikespolitik skulle vara värdebaserad", sa Litauens vice utrikesminister. Det finns uppenbarligen litauiska värden, och så finns det den svenska regeringens värden.

För en regering som kallar sig världens första feministiska regering är det kanske direkt pinsamt hur man förhållit sig till ett land som Iran. När utrikesministern, då som handelsminister, besökte Iran 2017 kunde vi se de kvinnliga regeringsföreträdarna stå på rad iklädda slöjor. Samtidigt dödas iranska kvinnor i kampen för att slippa bära dessa plagg för att behaga männen. Man ville ta seden dit man kom, hette det. Men när Irans utrikesminister besökte Sverige tillät man honom att ta sin sed hit genom att inte ta kvinnor i hand. Sveriges dåvarande utrikesminister protesterade inte heller mot detta kvinnofientliga sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Så mycket för att vara en feministisk regering och stå upp för sina värderingar. Inte ens när det gäller symbolfrågor - om än viktiga - vågar man stå upp för sin så kallade feministiska politik.

"En feministisk utrikespolitik behövs mer än någonsin", hävdade utrikesministern i sin deklaration. Utrikesministern använde tidigare i dag ordet hyckleri i ett annat sammanhang. Vad är detta om inte just hyckleri?

Herr talman! Det säkerhetspolitiska läget i vår omedelbara närhet är mycket allvarligt. Utvecklingen som vi sett de senaste åren var något vi i Sverigedemokraterna varnade för redan när vi för första gången steg in i den här kammaren för tolv år sedan. Då möttes vi av övriga partiers bristande förmåga till insikt.

Redan 2007 skrev Försvarsberedningen i sin rapport att "i utrikespolitiskt hänseende kommer det ryska agerandet mot länder som tidigare ingick i Sovjetunionen att vara ett lackmustest på vilken väg Ryssland väljer". Trots det reagerade man inte när Ryssland angrep och ockuperade Georgien 2008. Redan då borde man ha vaknat. Men man verkade ha glömt vad man själv skrivit i rapporten ett år tidigare. Först efter den ryska annekteringen av Krim 2014 vaknade man upp.

För nuvarande regering tycks dock situationen i Georgien vara något bortglömd. Endast tre gånger under dessa åtta år har man i sina utrikespolitiska deklarationer nämnt Georgien, och då bara hastigt i förbifarten. Detta trots att Rysslands aggression mot Georgien var det som var startskottet för angreppen mot den europeiska säkerhetsordningen och i linje med det kaukasiska lackmustestet. Det är också i enlighet med detta Ryssland nu agerar med full kraft, vilket givetvis ska fördömas å det skarpaste av hela världen.

Herr talman! En annan konflikt som är värd att lyfta fram i sammanhanget och där regeringens agerande lämnar mycket övrigt att önska är konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan.

När Azerbajdzjan, uppbackat av Turkiet, gick till våldsamt anfall mot Armenien hösten 2020 var det förvånansvärt tyst från utrikesministern. Till en början hade jag viss förståelse för denna tystnad eftersom det svenska ordförandeskapet i OSSE stod för dörren och man kanske inte ville bränna några diplomatiska broar som kommande OSSE-ordförande. Men det borde givetvis finnas en gräns för hur länge man kan ducka och vara tyst. När Azerbajdzjan halshögg tillfångatagna armeniska soldater, rev tusenåriga kyrkor och förstörde kristna kulturskatter fortsatte dock utrikesministern att vara tyst.

Efter ett år som ordförande i OSSE kan man undra vad regeringen egentligen åstadkom. Om något var det inget av större betydelse som jag noterade. Utrikesministern hävdar i sin deklaration att "Sverige satt avtryck som kommer att bestå". Vilka avtryck det är ställer jag mig frågande till.

Det jag däremot noterade var den irritation som ett femtontal ambassadörer vittnade om efter utrikesministermötet i Stockholm i början av december förra året, som markerade kulmen på OSSE-ordförandeskapet. Det var inte ett gott betyg. När jag tagit upp detta med utrikesministern tidigare har hon likt ett barn hållit för sina öron och skrikit om hur fel jag har. Men det är ju faktiskt inte jag som hittat på hur illa det var. Och den bristande förmåga att organisera stora möten som finns på Utrikesdepartementet bådar ju inte gott inför Sveriges ordförandeskap i EU våren 2023. Nu kommer det tack och lov ett val innan dess så att detta kan åtgärdas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Det enda jag kan se att man har åstadkommit i någon form av positiv riktning är att relationen med Israel tycks ha förbättrats något efter att den tidigare socialdemokratiska utrikesministern var förklarad persona non grata. Att relationen nu tycks ha förbättrats något kan ju ha sin förklaring i att Israel för tillfället har en brokig regeringskoalition som bland annat innehåller islamister. Sådana tycks ju det svenska socialdemokratiska partiet ha en särskild svaghet för.

Nu går vi mot ett nytt val i Sverige. Jag hoppas att det kommer att innebära ett regeringsskifte där den socialdemokratiska eran slutgiltigt får ett slut och en utrikespolitik som är både verklighetsförankrad och tydlig i sina värderingar kan ta vid.

I detta anförande instämde Markus Wiechel (SD).

Herr talman! I år är det 70 år sedan samarbetet i Nordiska rådet grundades. 70-årsjubileet är ett bra tillfälle att reflektera över det nordiska samarbetet och framför allt dess framtid.

Det samarbete som bedrivs inom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet är betydelsefullt för de nordiska länderna och Norden som region. Samarbetet ger de nordiska länderna en starkare röst i världen. Det gör oss mer konkurrenskraftiga. Det ger oss fler verktyg att hantera utmaningar och kriser. Men samarbetet är också av central betydelse för de nordiska ländernas medborgare. Genom samarbetet har banden mellan de nordiska länderna blivit starka.

Opinionsmätningar har visat att de nordiska medborgarna har en stark tilltro och tillit till det nordiska samarbetet. Ska det förtroendet bestå och förtjänas måste samarbetet utvecklas. Norden och Nordiska rådet kan inte nöja sig med att vara stolta över det som har åstadkommits eller med det samarbete vi har i dag. Vi måste tillsammans aktivt arbeta för ett starkare, bättre och mer handlingskraftigt samarbete i morgon.

Coronapandemin har blottlagt enorma brister när det gäller de nordiska ländernas förmåga till handgripligt samarbete vid allvarliga kriser och händelser. Inför framtiden finns därför ett mycket starkt behov av att förnya och utveckla det nordiska samarbetet.

Den brist som blivit allra tydligast under pandemin handlar om oförmågan att värna en av hörnstenarna inom samarbetet, nämligen den fria rörligheten och passfriheten i Norden. För tusentals gränspendlare har situationen under pandemin varit ohållbar. Och tyvärr var det inte första gången som gränser i Norden stängts på senare år. Just detta, att gränser mellan våra länder under senare år återkommande har stängts, är ett svaghetstecken och något som måste undvikas i framtiden. Här krävs ett mycket tätare samarbete om målet om den fria rörligheten i Norden ska överleva på sikt. Vi behöver alltså mer, inte mindre, nordiskt samarbete.

Herr talman! De nordiska ländernas olika hantering av pandemin, genom ensidiga i stället för gemensamma och samordnade regler och restriktioner, orsakade nya störningar i den fria rörligheten. Den splittrade familjer, satte gränspendlare på karantänhotell utan inkomst och skakade hela den gemensamma nordiska arbetsmarknaden i sina grundvalar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Den har också tagit fokus och kraft från det löpande arbetet med att avskaffa gränshinder som fanns redan före pandemin, och den försvårade och, i många fall, fördyrade gränspendlarnas tillvaro och förutsättningarna att bo i ett land men jobba eller studera i ett annat. Det senaste året har pendlare riskerat dubbelbeskattning eller missat förmåner inom socialförsäkringssystem då man bott och jobbat på olika sidor av en gräns.

Vi i Centerpartiet menar därför att vi behöver se till att kärnan i det nordiska samarbetet fungerar. Vi måste ta ett större grepp om frågorna kring de avtal om beskattning och socialförsäkring mellan Sverige och de övriga nordiska länderna som finns och säkerställa den fria rörligheten.

De gränsregionala informationstjänsterna är av stor betydelse för att förmedla information och kunskap till Nordens invånare, inte minst för de svenskar och nordbor som nyttjar den fria rörligheten och den gemensamma arbetsmarknaden. Informationstjänsternas betydelse har tydliggjorts under de senaste åren, och Sverige bör vara drivande för att säkerställa att dessa viktiga institutioner på bästa sätt kan tjäna medborgarna och därmed stärka det nordiska samarbetet.

För att människor fullt ut ska kunna dra nytta av den fria rörligheten inom Norden är det centralt att transporter och kommunikationer fungerar på ett tillfredsställande sätt. Vi vill se ett ökat samarbete kring utbyggnad av kollektivtrafik i olika former, liksom sammanhållna järnvägsstråk. De nordiska länderna bör sträva efter att underlätta samplanering av infrastrukturprojekt som är av betydelse för gränsregioner och som underlättar rörligheten inom Norden. Det behövs former för ett tätare samarbete mellan nationella infrastrukturmyndigheter, liksom mellan kommuner och regioner över nationsgränserna. Allt detta understryker också behovet av att inrätta ett nordiskt ministerråd för transportfrågor, något som Nordiska rådet länge efterfrågat.

Centerpartiet vill se ett fördjupat och utvecklat samarbete på fler områden: på det civilrättsliga området och i frågor som rör trygghet, välfärd, kultur och utbildning. Vi vill ha ett levande samarbete mellan civilsamhället och föreningslivet, vilket är helt grundläggande för den nordiska integrationen. Vi vill se ett ytterligare stärkt och fördjupat samarbete på det utrikes- och säkerhetspolitiska området.

Vi befinner oss i Norden i ett geopolitiskt läge där starka intressen gör sig gällande. De senaste åren har vi bevittnat en stormaktsrivalitet kring Arktis och växande anspråk på hur detta område, för många av oss vår hembygd, ska förvaltas och utvecklas.

Den arktiska regionen är på sina håll ett av världens få kvarvarande orörda områden. Effekterna av klimatförändringarna syns snabbare i Arktis än på många andra håll. Regionen är hemvist för en omfattande artrikedom och en stor variation av känsliga ekosystem.

Centerpartiet anser att Arktis och dess orörda, sårbara områden ska värnas genom bevarande och genom att framtida exploatering och utveckling tar hänsyn till konsekvenserna för miljön och de människor som lever och har sin livsnäring i Arktis, inte minst regionens ursprungsbefolkning. Sverige ska vara en stark röst i de frågor som rör den arktiska regionen och vara aktivt för att samla det nordiska samarbetet för en hållbar utveckling i Arktis.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Världen står inför stora utmaningar. Vi ser hur klimatkrisen fortsätter, samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar och kvinnors rättigheter får stå tillbaka. Europa befinner sig i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Då är det viktigt att behålla sans, balans och stabilitet. Vi måste anstränga oss till det yttersta för att undvika att en ny väpnad konflikt utbryter.

För 40 år sedan kom Palmekommissionens rapport som etablerade begreppet gemensam säkerhet, samtidigt som tusentals människor demonstrerade för fred och nedrustning och mot kärnvapen världen över - jag var en av dem. Sverige borde återigen ta på sig ledartröjan för ett mer aktivt fredsarbete.

Den inrikespolitiska utvecklingen i Ryssland är självklart djupt oroande. Ryssland kan inte längre kallas en demokrati. Oppositionen utsätts för allt hårdare förföljelse. Människorättsorganisationer stängs, och oberoende journalister får allt svårare att verka. Detta måste självklart kraftfullt fördömas.

Putins anspråk på att bestämma över länder i Rysslands närhet och den militära upptrappningen vid Ukrainas gräns behöver också mötas konsekvent. Om Ryssland skulle angripa Ukraina måste det självklart få allvarliga konsekvenser.

Men samtidigt måste vi öka ansträngningarna för dialog och fredliga lösningar. Krig är aldrig en lösning på konflikter; i krig finns bara förlorare.

Lösningen är inte heller att Sverige skulle gå med i Nato, en allians med kärnvapen som bärande doktrin, som har medlemsstater som Turkiet och Ungern - länder som inte längre kan kallas för demokratier. Vi måste inse att även Nato och USA har ett ansvar för den militära upprustningen globalt. Ett svenskt Natomedlemskap skulle öka spänningen i vårt närområde.

Sverige bör i stället stärka sin militära alliansfrihet. Sverige har klarat sig undan krig i 200 år, och det är ett resultat av klok diplomati och militär alliansfrihet. Låt oss hålla fast vid den framgångsrika linjen, och låt oss i stället intensifiera arbetet för fred, dialog och nedrustning. Och låt oss också skriva på FN:s deklaration om förbud mot kärnvapen.

Herr talman! Just nu pågår de olympiska spelen i Kina. Självklart hejar vi på våra svenska idrottskvinnor och idrottsmän och gläds åt deras framgångar. Men vi får inte glömma bort att Kina är en stenhård diktatur. Grundläggande mänskliga rättigheter kränks systematiskt. Sverige borde tydligare ha deklarerat sitt missnöje över brotten mot de mänskliga rättigheterna i Kina genom en diplomatisk bojkott av OS.

Den kinesiska regimens övergrepp och kränkningar drabbar alla delar av det kinesiska samhället, men de etniska och religiösa minoriteterna och falungongaktivister är särskilt utsatta. Tusentals uigurer har exempelvis tvångsförflyttats. Tortyr används systematiskt. Taiwan hotas, och i Hongkong är demokratin i stort sett avskaffad.

Det räcker då inte med fördömande ord, utan det är hög tid att införa sanktioner mot Kina för övergreppen mot landets uigurer och andra minoritetsfolk. Sverige måste agera mer kraftfullt för sanktioner i EU.

Företag som investerar i exempelvis Kina måste också ta ansvar för de mänskliga rättigheterna. Det behövs därför bindande lagstiftning om företags ansvar för miljö och mänskliga rättigheter på internationell nivå och EU-nivå. Sverige måste bidra till att denna process påskyndas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! I det ockuperade Västsahara förvärras situationen dagligen när det gäller de mänskliga rättigheterna, efter att vapenvilan bröts i november 2020.

Vapenvilan kom till stånd efter att parterna hade kommit överens om att hålla en folkomröstning om Västsaharas självständighet under FN:s ledning - en folkomröstning som 30 år senare fortfarande inte ägt rum. En grundläggande orsak till ockupationen är Västsaharas rika tillgång på naturresurser, och plundringen och det ockuperade landets råvaror kan fortgå, bland annat med hjälp av EU:s handelsavtal med Marocko trots att EU:s egen domstol underkänt avtalen vid flera tillfällen. Det är bra att Sverige röstat nej till fiskeavtalet, men Sverige måste också agera än mer kraftfullt för att avtalen ska stoppas i sin nuvarande form. EU måste helt enkelt stå upp för folkrätten.

Sedan eldupphöret bröts har det rapporterats 160 kränkningar av medborgerliga och politiska rättigheter i det ockuperade Västsahara, kränkningar som kan fortgå utan världens kännedom. Journalister och oberoende observatörer släpps helt enkelt inte in, och FN-styrkan Minurso saknar mandat att övervaka de mänskliga rättigheterna. Ett tydligt uppmärksammat fall på dessa brott är fallet med den ledande människorättsaktivisten Sultana Khaya. Sedan november 2020 sitter hon och flera kvinnor i hennes familj i husarrest utan att myndigheterna har väckt åtal. De får inte ta emot besök och blir fysiskt överfallna med sparkar och slag om de försöker att lämna familjens hem.

FN har ett stort ansvar för att den illegala ockupationen fortgår. Det är utmärkt att den erfarne diplomaten Staffan de Mistura utsetts till nytt FN-sändebud för Västsahara. Det är bra att han har besökt de västsahariska flyktinglägren. Men de Mistura måste få ett tydligare mandat från FN.

Det finns bara en lösning på konflikten, och det är att den utlovade folkomröstningen genomförs och att en plan för den utarbetas.

Sverige måste också erkänna den västsahariska staten i enlighet med det majoritetsbeslut som fattades i riksdagen 2012. Det skulle ge västsaharierna nytt hopp och förbättra deras förhandlingsposition, och fler länder skulle kunna följa om Sverige visar vägen.

(Applåder)

Herr talman! När jag satt och lyssnade på Lotta Johnsson Fornarves anförande blev jag väldigt nyfiken på en fråga. Lotta Johnsson Fornarve sa att vi inte kan vara med i Nato därför att där finns länder som Turkiet och Ungern.

Vad anser Lotta Johnsson Fornarve att vi ska göra med medlemskap i organisationer som Europarådet, OSSE och FN? Där är de här länderna medlemmar.

Lotta Johnsson Fornarve nämnde själv FN som ett exempel på hur viktigt det var att göra överenskommelser. Men där ingår ju de här länderna. Hur ska vi kunna vara med där om vi inte kan vara med i en annan organisation just på grund av nämnda länders medlemskap?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Tack, Margareta Cederfelt, för frågan! Jag tycker att det är väldigt stor skillnad mellan att vara med i Europarådet eller FN och att vara med i en militärallians där man samarbetar i militära frågor och säkerhetsfrågor. Jag menar: Hur ska man kunna förlita sig på en samarbetspartner som Turkiet, som nyligen angripit sina grannländer militärt? Nu i februari bombade man kurdiska befästningar i Syrien och i Irak och dödade civila människor i flyktingläger och så vidare. Hur ska man kunna känna tillförsikt med att samarbeta med den typen av länder i en militärallians - en allians som dessutom har kärnvapen som en av sina bärande doktriner?

Herr talman! Det var ju precis detta samarbete som Lotta Johnsson Fornarve nämnde när det handlade om FN. Hon nämnde det som positivt.

OSSE är en säkerhetsorganisation. OSSE arbetar med säkerhetsfrågor, visserligen inte direkt med vapen men med avtal kring hur vapen ska hanteras och principer. Diplomati, dialog och avtal är viktiga frågor för fred och säkerhet. Jag instämmer i att det är oerhört viktigt, men jag ser också ett behov av sanktioner.

Jag ser ett behov av ett fungerande försvar, och Nato är också en säkerhetsorganisation, även om den till stora delar verkar på ett annat sätt än de andra organisationer som jag nämnde. Nato deltar också i valobservationer tillsammans med Europarådet och OSSE.

Herr talman! Jag tycker att det är väldigt stor skillnad mellan att samarbeta och föra en dialog i FN och i OSSE och andra typer av organisationer där man diskuterar utifrån helt andra villkor. Men att vara med i en militärallians är ju att jobba militärt tillsammans med andra. Då måste man ändå kunna känna en tillförsikt om att man kan lita på de organisationerna. Vi vill ju inte att Sverige ska vara med i någon militärallians över huvud taget. Vi vill att Sverige ska stå upp för den militära alliansfriheten och att vi ska stå oberoende mot alla stormakter, för det är på så sätt vi kan säkra fred och nedrustning och blir tillförlitliga just när det gäller att ta initiativ för fred och nedrustning. Att vi står oberoende gentemot stormakter tror vi är vägen framåt.

Herr talman! Samtidigt som stormakterna spelar sitt spel med världsfreden som insats pågår en ständig kamp för att rädda klimatet, miljön, kvinnors rättigheter och demokratiska fri- och rättigheter. De som kämpar för mänskliga och demokratiska rättigheter ägnas i dag tyvärr ringa uppmärksamhet i medierna och i den politiska debatten. De försvinner ofta i fängelsernas mörker.

Brotten mot mänskliga rättigheter blir alltmer omfattande i många länder. Vi vet att fångarna i fängelserna i länder som Turkiet är tiotusentals frihetskämpar. Bland dem finns 4 000 medlemmar, folkvalda ledamöter, kommunalråd och riksdagsledamöter från HDP, som till exempel Gülten, de före detta ledarna, Selahattin Demirtas, Figen med flera, som sitter i fängelse sedan över sju år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Europadomstolen för mänskliga rättigheter har uttalat att alla ledamöter och ledare som Demirtas och Figen ska friges, men Erdogan vägrar frige dem. I Iran fängslas vanliga människor på löpande band dagligen. Det är så trångbott att många har drabbats av covid.

I iranskt fängelse dog nyligen författaren Baktash Abtin när han vägrats vård mot covid. Medfångarna hungerstrejkade sedan i flera fängelser runt om i landet.

I Iran har Zahra Mohammadi dömts till fem års fängelse för att hon undervisat barn i kurdiska. De senaste veckorna har massarresteringar på nytt inletts, och många kurdiska aktivister och fackliga aktivister är fängslade.

Herr talman! Negar Mohammadi, som var mottagare av regeringens Per Anger-pris 2011, sitter i fängelse för sin kamp för mänskliga rättigheter och mot dödsstraff. Nyligen fick vi rapporter om att hon fått ytterligare åtta års fängelse och 70 piskrapp. Minoriteter som kurder, bahaier, araber, balucher och halva befolkningen, som är kvinnor, diskrimineras systematiskt i Iran och förtrycks under könsapartheidregimen.

Den kända fackliga aktivisten Ismail Abdi har avtjänat sex års fängelse på grund av att han varit aktiv i lärarfacket. Nyligen har han fått ytterligare tio års fängelse. Han är facklig aktivist, vilket är förbjudet i Iran.

Nyligen avrättades två homosexuella män, Farid och Mehrdad, genom hängning i Iran. Det är dags att Sverige som enskilt land och genom FN och EU kräver en internationell delegation som kan besöka fångarna och undersöka förhållandena i fängelserna i både Iran och Turkiet och inte minst i Eritrea, där Dawit Isaak sitter. I Iran sitter även Ahmadreza och Chaab, som är svenska medborgare. Vi måste högljutt våga kräva frigivning av de politiska fångarna och samvetsfångarna.

Nasrin Sotoudeh, Negar, Zeynab Jalalian och många andra kända kvinnorättskämpar sitter i fängelse i Iran, också för att de kämpar för att dödsstraffet i Iran ska upphöra.

Kvinnor och flickor lever under islamistisk könsapartheid i Afghanistan, Saudiarabien och Qatar. Där är kvinnor omyndigförklarade enligt lagen. De kan inte röra sig fritt utan måste ha en manlig förmyndare och familjemedlem i sällskap. Hederskulturen och hedersvåldet är utbrett. Kvinnor och flickor i Afghanistan lever under skräckvälde.

Överträdelser mot könsapartheidlagar och regler avsedda att begränsa och trycka ned kvinnor bestraffas hårt med spöstraff, stening, fängelse och döden.

Terrorgruppen talibaner ska inte få förhandla med EU och Sverige, utan västvärlden måste fördöma den. Mördare och terrorister ska sitta i fängelse.

Tyvärr är kvinnors situation i länder som Indien, Pakistan, Somalia, Myanmar, Irak och Syrien likartad men sällan omskriven i väst.

I stora delar av Afrika och Asien utsätts kvinnor och flickor för könsstympning, som i många fall förstör deras liv för all framtid. Det är en närmast forntida metod för att förtrycka kvinnor och kontrollera deras sexualitet.

Flickor gifts bort som barn och blir föräldrar när de själva är barn. De berövas rätten till utbildning, arbete och ett eget liv.

Sverige måste gå i täten i kampen mot hedersförtryck, könsstympning, barnarbete och barnäktenskap. Det är dags att mer än halva vårt bistånd går direkt till kvinnors hälsa, utbildning och välstånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

I många latinamerikanska länder, som i El Salvador och Colombia, kämpar kvinnor för sina rättigheter, bland annat rätten till abort, och vi hör dagligen om kvinnorättskämpar som mördas eller avrättas.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill framföra ett tack till Amineh Kakabaveh för anförandet.

Jag tror att det är oerhört viktigt att arbeta för kvinnors rättigheter och säkerhet. Men jag saknade en del i anförandet, och jag skulle gärna vilja ha en kommentar av Amineh Kakabaveh på det.

I ett stort antal länder kan kvinnor inte äga, och de har inga inkomster. En kvinna som blir änka äger inte sitt hus, utan äldsta sonen ärver det. Kvinnan har inga ekonomiska resurser utan blir beroende av sina barn. Säger barnen nej får kvinnan flytta ut på gatan.

Vad anser Amineh Kakabaveh ska göras åt detta? För mig är det viktigt att också kvinnor ska ha ett ekonomiskt självbestämmande.

Herr talman! Jag tackar Margareta för en bra fråga.

Jag angriper alla regimer med könsapartheid och lagar som systematiskt förtrycker kvinnor och tar ifrån dem deras rätt som individer, rätten till deras sexualitet och reproduktiva hälsa och deras ekonomiska resurser. I många länder förlorar kvinnan rätten till sina barn när hon har slutat amma dem. Rätten övergår då till mannen och hans familj.

Att inte ha rätt till sig själv eller till egendom hänger såklart ihop. Därför måste Sverige kämpa mot diktatoriska regimer. Det är bra med bistånd, men vi måste kräva jämlikhet, jämställdhet och rättvisa på annat sätt. Annars går det inte att kringgå lagarna i Saudiarabien, Iran, Indien, Pakistan och många andra länder.

Herr talman! Ja, tyvärr är det så här i ett stort antal länder, så det handlar om att både kräva lagar och ge möjligheter och förutsättningar för kvinnor att kunna engagera sig på samma villkor som män.

Som jag lyfte upp i tidigare inlägg handlar det också om att kunna äga företag, kunna tjäna pengar och kunna vara aktiva i samhällets alla delar. Annars har ju inte kvinnorna samma rättigheter som män.

Herr talman! Detta är viktigt, och därför kämpar jag stenhårt för att regeringen och Sverige ska stödja till exempel kurderna i Rojava. Här deltar kvinnorna både i politiken och i ägandet.

Vårt bistånd till Palestina och många andra länder, och om det återupptas till Afghanistan, ska villkoras, för kvinnor ska ha rätt till sin kropp och sina barn och ha rätten att äga sitt hus och sitt jordbruk. Det ska inte tillhöra mannen eller hans släktingar eller pappan och bröderna om kvinnan inte är gift.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

I många shariamuslimska länder har två kvinnor samma rätt som en man. Jag kämpade då, och jag kämpar nu. Därför är det så viktigt att Sverige stöder men också villkorar sitt bistånd till dessa länder för satsningar på kvinnor och barn, mänskliga rättigheter och rätten att äga sin kropp och sin ekonomi.

Herr talman! Jag vill börja dagens inlägg på korsvägar i Europa i slutet av andra världskriget. I kolonner gick människor som såg ut som vandrande skelett. De marscherade de så kallade dödsmarscherna. I en av dessa kolonner gick Emerich Roth. Han gick där tillsammans med sin pappa. När hans pappa inte orkade gå längre föll han ihop. Emerich hade inte kraft nog att bära honom. En SS-soldat sköt pappan.

Emerich överlevde kriget, men det var knappt. Han var 175 centimeter lång och vägde 34 kilo. Genom ett brev fick han kontakt med sin kusin och hamnade till slut i Sverige. Sverige tog emot internationella flyktingar under och efter krigets slut, inte minst judar.

Hatet mot judarna började inte med läger. Det började med ord. Så är det fortfarande i dag med krig och konflikter. Det börjar med ord som först insinuerar och sedan fylls av hot och hat.

Emerich Roth var en av de förintelseöverlevare som kom att förmedla budskapet om varje människas godhet och att man aldrig ska ge upp hoppet om någon. Vilken kamp han förde för att få ihop människor! Vi ska aldrig glömma det arbete Emerich och hans fru Kerstin har gjort för att få människor på rätt spår och att man kan börja detta arbete när som helst under livets gång.

Jag vill särskilt hälsa till Kerstin, som sitter uppe på läktaren. Välkommen till din första riksdagsdebatt och ett stort tack för det arbete ni har gjort för Sverige och världen!

Herr talman! Förtryck och förföljelse hör inte enbart till historien. Det finns i allra högsta grad även i dag. Jag tänker exempelvis på den religiösa gruppen bahaier och dess utsatthet i olika delar av världen. Bahaier är en grupp som inte särskilt många har hört talas om. De engagerar sig inte partipolitiskt, vilket innebär att deras röst inte ofta hörs i politiska debatter. Därför måste vi som är valda representanter ta ett ansvar och lyfta fram deras röst när de inte själva kan göra det.

Många bahaier lever i Iran. Självklart vet jag att många lider under förtrycket i Iran, men det finns en särskild systematisk förföljelse av bahaier. Bahaier har varit utsatta ända sedan religionen föddes i mitten av 1800-talet. Men utsattheten och förföljelsen har ökat markant sedan den islamistiska revolutionen 1979. Irans högsta revolutionära råd har ett dokument som de har döpt till Bahaifrågan, och i det finns specifika riktlinjer för hur myndigheter ska agera mot bahaier. I riktlinjerna står hur bahaiernas utveckling ska hindras och åtgärder vidtas för att hindra deras möjligheter till utbildning, ekonomisk utveckling och kulturell utveckling. Dessa riktlinjer implementeras och påverkar varje del av en bahais liv.

Det är inte bara i dessa riktlinjer som bahaier diskrimineras, utan så sker även i Irans konstitution. I Iran är islam den officiella religionen, enligt artikel 12. Artikel 13 erkänner kristendom, judendom och zoroastrism som minoritetsreligioner. Bara dessa tre religioners utövare har rätt att utöva sin tro, även om de också diskrimineras i Iran.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

De som har religioner som inte är erkända av Irans konstitution, som bahaier eller konvertiter till kristendom, saknar skydd i lagen och får utstå diskriminering, arresteringar, förhör, ekonomiska och utbildningsmässiga restriktioner. De betraktas som najis, det vill säga orena, och saknar nödvändigt skydd. Det gör att den som begår ett brott mot en bahai inte alltid blir straffad.

Det pågår hatkampanjer och trakasserier i Iran mot bahaier. Jag tänker särskilt på en äldre kvinna som bor i en fattig bergsby i Iran. Hon blev intervjuad och berättade om när militären kom till hennes hem. Hon sa till tv-teamet: Militären kom hem till mig och skrek att jag var en israelisk spion. Men jag vet inte ens var Israel ligger. Var ligger det?

Detta är ett exempel på hur gruppen blir diskriminerad och hur räder görs mot dem enbart för att de tillhör den tron. Ett annat exempel är att bahaier ibland blir nekade att läsa högre utbildning. Ett tredje exempel är att bahaier är svartlistade från att jobba inom offentlig sektor - alltifrån utbildning, vård och omsorg till andra statliga arbeten. Detta gör att bahaier måste jobba inom den privata sektorn, men även där sker övervakning av dem.

Det är inte bara i livet som förföljelsen pågår, utan den fortsätter även in i döden. Bahaiers gravplatser har blivit förstörda i flera städer i Iran, och resultatet blir att bahaiernas kulturella identitet och deras historia blir förstörd.

Det går numera att finna spår av Irans politik även i Qatar, då de kopierar stora delar av den politiken.

Det går att göra en del saker. Även vi som parlamentariker kan göra saker, och jag tänker nämna tre.

Formera parlamentariska vänskapsgrupper till bahaier.

Engagera de regeringar som står i dialog med Iran för att finna varaktiga lösningar.

Se till att så ofta som möjligt lyfta upp bahaiers situation med företrädare för länder där bahaier bor och utstår diskriminering.

Det går att göra en hel del arbete. Emerich Roth har redan gett oss ledtrådar för att finna svaret i kraften av dialog och långsiktigt engagemang.

Jag tackar dem som har lyssnat. Jag är glad för att jag lever i ett land där jag får uttrycka detta utan att få bestraffning.

(Applåder)

Herr talman! Frågan om avtalet med Rosatoms Tvel har varit uppe i riksdagen ett flertal gånger med start 2012, då ledamoten Hultqvist ställde frågan till alliansregeringen. Peter Hultqvist skrev bland annat: "Frågan är om det är ett svenskt nationellt intresse att medverka till detta mot bakgrund av att EU nu försöker minska sitt beroende av rysk energi." Han undrade också vilka säkerhetspolitiska överväganden den dåvarande regeringen gjort.

Svaret som gavs då är detsamma som hörs i dag, trots att säkerhetsläget har dragits till sin spets. Redan då befann vi oss i ett osäkert läge, men det är ingenting jämfört med den ryska aggression vi ser i dag.

Ryssland är inte som vilket grannland som helst, och Rosatom är inte som vilken leverantör som helst. Rosatom har ibland benämnts som en stat i staten med 250 000 anställda, en ledning direkt tillsatt av Putin och målsättningen att expandera globalt och bli en viktig aktör inom alla områden som har med kärnkraft att göra. De är dessutom djupt involverade i Rysslands kärnvapenprogram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Dotterbolaget Tvel kämpade länge med att komma in på den europeiska marknaden med bränsle till tryckvattenreaktorer. Operatörer i väst ville inte öppna upp för företaget, vilket innebar att marknaden var stängd. Sedan dess har EU dessutom antagit en resolution om att minska sitt beroende av rysk energi. Men när det kommer till Sverige har vi inga problem med att öppna upp och hjälpa till så gott vi bara kan.

Utrikesministern sa i en interpellationsdebatt för två veckor sedan att regeringen löpande gör analyser av det säkerhetspolitiska läget, inklusive dess konsekvenser för Sveriges kritiska infrastruktur och energiförsörjning. Hon konstaterade också att Ryssland använder sig av energi som ett politiskt maktmedel och att regeringen uttryckt oro för att EU gör sig alltför beroende av ryska energileveranser.

Jag undrar därför: Var är analysen av Sveriges agerande i denna fråga? EU nämner Rosatom vid namn och varnar för bolaget. Vad vet regeringen som EU inte vet? Eller varför lämnar man walkover i denna fråga?

Ryssland befinner sig i en konflikt med västvärlden i dag och är inte det minsta blyg för att använda sig av hela verktygslådan för att nå sina politiska mål. Rosatom med Putin i spetsen jublar just nu över detta avtal, och i pressmeddelanden skriver man att Vattenfall spelat en nyckelroll i Rysslands planer. Det känns inte bra. Samtidigt som Ryssland mobiliserar, Sverige rustar upp och utrikesministern får hotfulla brev från Lavrov har vi ett avtal om kärnbränsleleveranser från ett företag som anses vara en förlängning av den ryska staten.

Peter Hultqvist sa under frågestunden för några veckor sedan att det var viktigt att frågan lyftes upp, och Ann Linde visade i en interpellationsdebatt för några veckor sedan förståelse för problematiken med det ryska kärnbränslet. Men i ett svar från näringsministern som kom i dag kan man läsa samma svar som vi hört sedan 2012, då Peter Hultqvist först ställde frågan: Det är styrelsen som har ansvar för hur bolaget organiseras och förvaltas utifrån bolagets bästa.

Herr talman! Jag förstår fullt ut att detta är en fråga för Vattenfalls ledning och att man följer alla lagar och regler som gäller i Sverige och EU. Jag förstår också att det inte är statens uppgift att peka ut vilka leverantörer enskilda bolag ska använda sig av. Det är inte det som är frågan.

Frågan gäller rimligheten i att vi, Sverige, öppnar upp för Rysslands maktambitioner på ett sätt som andra länder i väst har sagt nej till av säkerhetsskäl. Låt mig förtydliga ytterligare: Sverige agerar dörröppnare åt Putin just nu. Det enda rimliga vore att göra en analys så att vi kan få det svart på vitt vad detta innebär för Sveriges och Europas säkerhet.

När det gällde Huawei var det inga problem med att stänga ute bolagets produkter från svenska 5G-nät. Säkerhetsskäl angavs då. Kopplingen mellan Huawei och den kinesiska staten skulle kunna få konsekvenser och orsaka skada för Sveriges säkerhet, sa man då.

Senast i går fick vi höra att ett bolag knutet till Kinas militär och det styrande kommunistpartiet tar över säkerhetskontrollen på Arlanda. Ännu vet vi inte hur frågan kommer att hanteras vidare, men jag var nog inte ensam om att sätta kaffet i vrångstrupen när nyheten kom. Det kan inte vara positivt för Sveriges säkerhet, tänker i alla fall jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag ifrågasätter inte svenska bolags agerande. De fattar beslut baserat på vad som är bäst för företaget. Det är inga konstigheter med det. Företag, såväl statliga som privata, verkar på marknadsmässiga villkor och ska därför verka under samma krav och åtnjuta samma möjligheter som andra bolag på marknaden. Men just nu handlar det om Rysslands ökade inflytande, insyn i vår infrastruktur och framflyttade maktpositioner globalt.

Vattenfall har gjort sin bedömning, men ytterst är det regeringen som är ansvarig för Sveriges säkerhet, inte Vattenfall.

Herr talman! I dagens utrikespolitiska debatt tänkte jag göra ett nedslag i verkligheten i Ukraina. Det gör jag därför att jag har mitt hjärta i Ukraina, som jag räknar som mitt andra hemland. Jag kommer från Gammalsvenskby. Min mormor och morfar hette Knutas och kom därifrån 1929. Jag tycker att det kan vara på sin plats att visa hur den ryska aggressionen på riktigt påverkar. Gammalsvenskby heter i dag Zmijivka. Det är en by med drygt 2 000 invånare, varav 25 ännu pratar svenska. Ungefär 1 000 personer är i dag svenskättlingar, och 25 är svensktalande.

Det krig som nu pågår är inne på åttonde året. Det gör att bara i lilla Gammalsvenskby har fyra mödrar fått hem sina söner i liksäckar. 20 familjer har fått hem sina söner, som har varit i strid, med extrem posttraumatisk stress. Och jag kan tala om att det där inte finns något program för det. Jag har mött dessa personer, och det är mycket otrevligt att se dessa effekter i ögonen på folk.

Det som gör mig riktigt illa berörd är det som har hänt denna vecka. Jag pratade med min kompis Sven i söndags. Han lät väldigt orolig på rösten. Två timmar senare kommer Utrikesdepartementets order att de nu skulle lämna landet. Han fick packa sina väskor, sätta sig i bilen med John-Börje och lämna landet över Polen och är i dag i södra Sverige. När han packade väskorna visste han inte om han skulle packa för två dagar, två veckor, två månader eller för alltid. Han har inte en aning om han får komma tillbaka. Ingen kan ha det i detta läge.

Påtagligt för båda dessa två herrar som är gifta i landet är att deras fruar stannar kvar. Så de vet inte om de packar och lämnar familjen för gott eller om detta är tillfälligt.

Det är rent fruktansvärt att detta ska kunna ske år 2022 på grund av att Ryssland tar sig rätten att agera som man gör.

Jag tänker också på familjen Malmas, våra bästa kompisar i Gammalsvenskby som vi pratade med i går. De säger att de inte kan lämna landet på en dag. De har sina föräldrar som de ska ta hand om. De har hela sina liv där, och de kan inte lämna landet. Det går inte.

Samtidigt får vi frågor från dem. Om det värsta sker är Sverige då berett att ta emot dem? Det har jag inget svar på just i dag.

Jag tänker också på Marina Buskas som är 18 år och är kvar i byn och pratar perfekt svenska. Hon vill inget annat än leva ett bra och utvecklande liv och gärna i byn i Ukraina. Det är där hon är född och lever. Hon är extremt orolig för den utveckling som vi ser just nu och det extremt stora krigshot som alla upplever i Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag gör detta inlägg för att visa att krig är helt förkastligt ur alla aspekter. Det drabbar rakt in på personnivå, familjenivå och bynivå. Det är aldrig något som någon kan förorda.

Men Sverige, den svenska regeringen och den svenska riksdagen måste vara beredda att stödja en av få svenska utposter som finns i världen. Om det värsta skulle ske måste vi vara beredda att ta emot dessa ättlingar i Sverige och välkomna dem till Sverige. Om det blir en långvarig konflikt, vilket det har stora förutsättningar att bli, måste vi i stället vara beredda att hjälpa dem på plats och ge stöd via Sida. Detta har jag motionerat om. Min uppmaning är att det nu verkligen är dags att Sverige tar ansvar för sina ättlingar i Ukraina.

Herr talman! Jag vill bara tacka Lars Thomsson för hans långvariga och djupa engagemang för svenskarna i Gammalsvenskby och även för bevarandet av minnet av många av deras ättlingar som lever kvar i Roma på Gotland.

Jag har själv här i riksdagen lyft fram frågan om att jag tycker att det finns en bristande kunskap om svenskarna i Gammalsvenskby i det svenska allmänna medvetandet och att det borde förbättras. Det är en del av vår svenska identitet att kunna även deras historia, inte minst hur de behandlades när många av dem kom till Sverige för nästan hundra år sedan.

Om det finns ett intresse samarbetar jag gärna med Lars Thomsson i denna fråga framöver.

Herr talman! Jag är väldigt glad för att Anders Österberg ställer denna fråga.

Speciellt på Gotland har vi varit väldigt engagerade. Och det beror på att det var till Gotland som de flesta från Gammalsvenskby kom under lång tid och från 1991 när det öppnades upp och fram till nu. Jag har själv varit i byn 20 gånger.

Det som hände när de kom hit 1929 har stora paralleller till vad som händer nu. Då var det rätt mycket främlingsfientlighet och en avog inställning.

Jag ser att vi har bidragit med många demokratiprojekt och annat i byn och i Ukraina. Vi kommer att kunna fortsätta på den linjen.

Herr talman! Vi är helt överens. Jag behöver därför inte säga något mer utan tackar bara igen.

Herr talman! Jag säger att vi faktiskt har ett ansvar att ta för denna utpost. Det är en av få små svenska utposter som finns. Vi har historiskt varit väldigt avogt inställda till den. Det var en liten period under Bildtregeringen då vi släppte tillbaka dem. Och skulle det värsta hända måste vi faktiskt tänka om i dessa frågor. Och jag samarbetar väldigt gärna med ledamoten i denna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag vill också tacka Lars Thomsson för anförandet. Det är precis det som Lars Thomsson tog upp som det handlar om, nämligen människor. Det är ett krig och en aggression. Det finns avtal, och det finns överenskommelser. Men det finns framför allt människor som drabbas. Det är lätt att glömma och att tappa bort.

Det finns mycket som vi kan göra som nation. Men det finns också mycket som vi måste göra tillsammans med andra. För ingen kan göra allting själv.

När jag har varit i kontakt med ukrainska kollegor brukar de säga till mig att det som de behöver är att deras fråga lyfts upp till debatt och att situationen i Ukraina inte faller i tystnad. Men de säger också att de på sikt kanske behöver hjälp med förtäring, hjälp att få ammunition och hjälp att klara tillvaron.

Vad anser Lars Thomsson behövs?

Herr talman! Vi behöver hjälpa till med nästan allt i dag. Det som vi har gjort historiskt från Sverige, framför allt de senaste tio åren, är demokratiprojekt. Vi har faktiskt gett ganska omfattande stöd för att bygga upp reformagendan i Ukraina. Det har man varit väldigt tacksam för.

Vi agerar gemensamt i OSSE. Det är en väldigt viktig plattform. Jag som ordförande i det ukrainsk-svenska parlamentariska nätverket agerar tillsammans med Ukraina. Vi hade en stor delegation där precis före jul, och vi hade en träff med ambassadören för några veckor sedan. Om detta innebär att vi ska göra någonting militärt låter jag faktiskt andra pröva. Men jag ser att vi kommer att behöva göra allt jobb.

Herr talman! Vi har ett väldigt bra samarbete inom den svenska delegationen, och den svenska delegationen har också ett väldigt bra samarbete med andra delegationer när det handlar om bland annat fred.

Jag skulle vilja lyfta fram några frågor här som är viktiga och som det inte har pratats så mycket om i dag, och det är det östliga partnerskapet inom ramen för EU, där Ukraina är en del, som en viktig del för att Ukraina ska kunna fortsätta att bygga upp sig som stat.

Men jag vill också nämna OSSE:s missioner som ytterligare ett viktigt instrument, och sedan förstås att vi fortsätter att stå enade gentemot Rysslands aggression. För det är inget annat som det handlar om när det gäller den ryska annekteringen av Krim och aktiviteterna i Donetsk och Luhansk. Det är ingenting som vi ska ställa oss bakom.

Herr talman! Jag tror att det absolut viktigaste som ledamoten just sa är att vi måste vara eniga om att det är Ryssland som bär hundra procent av ansvaret för den här aggressionen. Vi måste vara eniga i vårt agerande kring det och verkligen ge allt stöd vi kan till Ukraina, i alla de olika former som kan behövas.

Jag ser också med stor oro på att OSSE:s budget inte finns på plats och att det inte finns ett beslut om OSSE:s uppdrag i observatörsstyrkan i gränslandet. Men man ser ju också mönstret: Detta är Rysslands sätt att så split i den demokratiska utveckling som Ukraina vill ha.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag ska bara avsluta med att säga att Ukrainas kamp för frihet är vår kamp för frihet. Det är så enkelt som att det hänger ihop. Vi måste förstå att det är demokratin som står på spel, ingenting annat.

Herr talman! Ingen kan nog neka till att vi behöver kräva att våra företag tar mer ansvar för miljö och mänskliga rättigheter när de opererar utomlands. Exemplen är många, och jag tänkte lyfta några.

I december avslöjade Aftonbladet att Ikea, som ska vara hållbart i alla steg av processen, använder sig av olagligt avverkade träd från urskogarna mellan Ukraina och Rumänien. Genom korruption och genom att peka på att stora delar av skogen är angripna av skadedjur och svamp kan man avverka - eller rättare sagt kalhugga - skogen olagligt. De ekonomiska intressena i att sälja timmer eller halvfabrikat till Ikea och andra bolag upprätthåller korruptionen och till och med stärker den.

Precis som i andra delar av världen utsätts de som vill motverka detta för hot och förföljelser. År 2018 attackeras aktivisten Kateryna Handziuk med syra. Tre månader senare dör hon av sviterna. Kateryna attackeras eftersom hon försöker stoppa korruptionen kring de olagligt avverkade skogarna. Samma år rapporterar ukrainska civilorganisationer att minst 55 olösta attacker mot aktivister har skett under året.

Ett annat exempel är Lundin Oil. Ordföranden Ian Lundin och styrelseledamoten Alex Schneiter åtalades i november 2021 för medhjälp till grovt folkrättsbrott. De åtalades eftersom de avtalat med Sudans regering att Sudan skulle ansvara för säkerheten i området där Lundin Oil skulle undersöka och exploatera oljefyndigheter. Lundin Oil slöt avtalet trots att det var känt att den sudanesiska militären begick brott mot mänskliga rättigheter, vilket innefattade mord, tvångsrekrytering av barnsoldater och tvångsförflyttningar. Att säkra oljefyndigheterna för att skapa vinst var viktigare än det sydsudanesiska folket.

Det tog 18 år innan åtalet initierades, och än i dag vet man inte den exakta omfattningen av brotten. Folk vet helt enkelt inte vad som har hänt med deras nära och kära, och många har fortfarande inte kunnat flytta tillbaka till sina hem.

Herr talman! Sverige är ett land som är beroende av internationell handel. Hur våra företag arbetar och vad vi importerar spelar stor roll globalt, både för klimat- och miljöavtrycken och för hur vi använder handel som ett sätt att stärka banden länderna emellan - och ibland även stärka demokratin.

Oftast när vi pratar om handel beskrivs det i fina ord om att det innebär så mycket mer än transaktioner av varor och kapital. Det är brobyggande, och det är ett sätt att lyfta länder ur fattigdomen. Det är att stärka demokratier eller till och med skapa dem. Men så är det ju inte riktigt. Vi skulle kunna göra så mycket bättre, och vi behöver kräva att företagen gör rätt för sig. De som i dag redan gör det har inga problem med de kraven, utan de kommer till och med att gynnas av dem.

Från Vänsterpartiets sida har vi länge krävt att human rights and environmental due diligence ska vara ett lagkrav, det vill säga att det måste vara obligatoriskt för företag att kontinuerligt göra riskanalyser och konsekvensanalyser och förhindra att någon del av verksamheten leder till miljöproblem och kränkningar av mänskliga rättigheter. Åtgärderna ska omfatta företagets hela värdekedja eftersom de värsta kränkningarna oftast sker längre bak i produktionskedjan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

I dag finns inga bindande regler som rör miljö och mänskliga rättigheter, utan ansvarstagandet bygger på frivilliga åtaganden och riktlinjer. Det räcker inte för att komma åt de riktiga problemen. Därför är EU-kommissionens lagförslag välkommet, eftersom det potentiellt kan ha stor positiv inverkan på människor och miljö. Lagförslaget har dock skjutits upp i tid, och civilsamhället flaggar för att det kan komma att urvattnas.

Här behöver Sverige ta mer ansvar. Lagen får inte urvattnas, och den måste implementeras snarast. Sverige har haft möjligheten att, precis som andra länder, påbörja arbetet med införandet men har valt att ta en mindre aktiv roll. Det rimmar illa med tanke på att utrikesministern under sitt anförande pekade på handelns betydelse för mänskliga rättigheter.

För att uppnå en rättvis demokratisk handelspolitik anser vi att vi måste prioritera human rights and environmental due diligence. Sverige bör delta aktivt i skapandet av ett binding treaty så att individer och lokalsamhällen kan få tillgång till rättvisa när brott begåtts. Sverige bör också arbeta för att företagen själva ska ta ansvar för sina investeringar i stället för att som i dag använda investeringsskydd för att tvinga länder att ändra demokratiskt tagna beslut.

Låt Sverige ta på sig ledartröjan och visa att handelspolitiken verkligen kan vara ett sätt att bygga broar och skapa demokratiska utrymmen! I dag står vi tyvärr långt ifrån det.

Herr talman! Dagens utrikespolitiska debatt, som nu har pågått en stund, äger rum i en tid som för oss är mycket speciell. Detta är inte bara den vecka då riksdagen återgår till sina vanliga rutiner och arbetssätt, utan det är också en särskilt dramatisk tid ur ett säkerhetspolitiskt och utrikespolitiskt perspektiv.

Flera talare före mig här i dag har pekat på de risker som finns med den utveckling som vi nu ser och som bokstavligt talat ritar om kartan ordentligt. Den europeiska säkerhetsordningen, med säkra och erkända gränser och varje stats rätt att göra sina egna säkerhetspolitiska överväganden, står nu på spel.

I samband med riksdagens 100-åriga demokratijubileum talar vi under den här mandatperioden ofta om att demokratin måste vinnas varje dag och inte tas för given. Det är samma sak med vår gemensamma globala säkerhet. Demokrati och gemensam säkerhet hänger nämligen tydligt samman, och ofta är de även varandras spegelbilder. De är också i förlängningen garanten för mänskliga rättigheter för oss alla.

Herr talman! Som ordförande i den svenska parlamentariska OSSE-delegationen och rapportör i kommittén för demokrati och mänskliga rättigheter kan jag snabbt konstatera att det inte saknas utmaningar på dessa områden.

Vi ser den ryska aggressionen mot Ukraina, som har pågått sedan flera år tillbaka och som är inne i ett mycket kritiskt skede. Den utmanar inte bara den europeiska säkerhetsordningen utan också vårt lands och vårt närområdes säkerhet. Vi ser hur auktoritära stater överlag, på flera områden, stärker sitt inflytande, utmanar internationell praxis och kränker den och dessutom förtrycker sin egen befolkning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Om det blir ett krig av mer fullskalig art vet vi i dagsläget inte, men det tål att funderas rejält på hur vi tryggar vår säkerhet både här och nu och på några års sikt. Var kommer vi att befinna oss om ett decennium? Det är nämligen inte så länge sedan, lite drygt tio år, som det fanns en bred samstämmighet i Sveriges riksdag om att hoten låg någonstans långt borta från Sveriges närområde, men den bilden - och verkligheten - har ju nu förändrats.

Herr talman! Vi ser som sagt en oroande utveckling i många stater när det kommer till just mänskliga rättigheter. Journalister och oppositionella fängslas, försvinner och till och med mördas. Hbtqi-personer och religiösa minoriteter förtrycks, och man tillåts inte vara den man är eller det man tror på. Rätten till abort inskränks, och kvinnor riskerar att drabbas särskilt hårt i områden där det råder konflikt. Klimatutmaningen underskattas kraftigt.

För ett par veckor sedan besökte jag Polen i mitt uppdrag som rapportör för demokrati och mänskliga rättigheter inom OSSE. Polen har sedan årsskiftet som bekant tagit över ordförandeskapet i OSSE efter Sverige.

På plats i det polska parlamentet hade vi möte med företrädare för det största partiet, det konservativa Lag och rättvisa. Visserligen kunde vi enas i vår oro över den europeiska säkerhetsordningen och rädslan för det som nu sker med Ryssland och Ukraina, men när jag sedan utanför det polska parlamentet träffade civila organisationer som jobbade med mänskliga rättigheter gavs en annan bild, nämligen att det också i Polen finns stora utmaningar när det gäller just de mänskliga rättigheterna. Detta måste vi ta på allvar.

Herr talman! Att trygga säkerhet är detsamma som att demokratin varje dag måste försvaras; det sa jag tidigare i mitt anförande. I många av de länder som vi har för vana att kalla fullt utvecklade demokratier ser vi tendenser till att demokratin inskränks, vilket bidrar till en ökad oro som utmanar demokratin. Detta gäller i mitt exempel med Polen, men det gäller också på flera andra håll.

Ett flöde av fake news med parallella samhällsstrukturer har blivit ett allt vanligare fenomen i de länder som vi kallar demokratiska. Detta manifesteras i form av alltifrån vaccinmotstånd till den senaste diskussionen om LVU-omhändertaganden med falska rykten i omlopp. Det här handlar om tilliten till det gemensamma och till de demokratiska politiska institutionerna. Den minskar på många håll, samtidigt som ekonomiska, sociala och kulturella klyftor tenderar att öka. Dessa klyftor är en avgörande fråga att hantera för varje politiker i varje demokratiskt land.

Herr talman! Varje gång människor går till val är det viktigt att valet genomförs korrekt. I Sverige kommer vi senare i år att gå till val. Ytterligare två länder som gör det är Serbien och Ungern. Här är det viktigt för demokratins skull att valobservatörer finns på plats från OSSE:s sida, och jag ser fram emot att den svenska OSSE-delegationen kan skicka ett antal riksdagsledamöter som kan vara med och bidra i dessa observationer på ett konstruktivt sätt.

Även om det nu händer mycket i vårt närområde och fokus och prioriteringar självklart måste ligga här får vi inte glömma det engagemang för internationell solidaritet som många av oss ledamöter har och har haft under många år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag oroas till exempel över situationen för mänskliga rättigheter i Israel och Palestina, med bosättningar och ökat våld. Tanken på en tvåstatslösning där känns väldigt avlägsen.

Det är också frustrerande att Afrikas sista koloni, Västsahara, under så många år har tillåtits att ockuperas av Marocko. Här är den svenska positionen om det västsahariska folkets rätt till sitt eget land tydlig.

Det finns många fler exempel, som också har nämnts i dagens debatt.

Avslutningsvis, herr talman, ser jag fram emot att vi nu slipper restriktionerna och att vi förhoppningsvis kan leva i fred och frihet i vårt eget land. Jag ser fram emot att snart få gå i ett nytt förstamajtåg med plakat där det står "Alla folks frihet, hela världens fred".

(Applåder)

Herr talman! Det rådande synnerligen allvarliga säkerhetspolitiska läget har med all rätt dominerat denna utrikespolitiska debatt. Såväl Ukrainas suveränitet som hela den europeiska säkerhetsordningen utmanas av Rysslands aggressiva agerande. Mot denna bakgrund är det förståeligt att det nordiska samarbetet inte har haft en särskilt dominerande plats i den här debatten, men det är likväl beklagligt.

Förutom några ord om det försvarspolitiska samarbetet mellan de nordiska länderna lyste Norden i stort med sin frånvaro i den utrikespolitiska deklarationen. Utrikesministern sa förvisso att arbetet med visionen om Norden som den mest hållbara, integrerade och digitaliserade regionen ska stärkas, men tyvärr sa ministern inte ett ord om hur. Ministern sa heller inte ett ord om hur illa det nordiska samarbetet faktiskt har fungerat nu när det satts på prov under pandemin.

Sanningen är, herr talman, att vi nu är längre ifrån att förverkliga visionen om Norden som den mest hållbara och integrerade regionen än vad vi varit på mycket länge. Pandemin har inneburit ett rejält bakslag för det nordiska samarbetet och integrationen. För detta vilar ett tungt ansvar på den svenska regeringens axlar.

Gränsrestriktioner och bristen på koordinering har drabbat människor och företag stenhårt, särskilt i gränsbygder. Konsekvenserna har blivit stora på såväl det mänskliga som det ekonomiska planet.

Hemma i min valkrets, i norra Västra Götaland, har mängder av företag fått kämpa för sin överlevnad när de så viktiga norska gästerna och besökarna uteblivit. Låt mig bara göra några nedslag för att beskriva situationen.

Färjelinjen mellan Sandefjord och Strömstad hade 2019 hela 1,4 miljoner resenärer. Sedan pandemin slog till har de två rederierna i stort låtit färjorna ligga vid kaj eller bara upprätthållit en väldigt reducerad trafik.

Nordby Shoppingcenter, som före pandemin var Sveriges omsättningsmässigt största köpcentrum, har gapat ödsligt tomt. Butikernas omsättning har i det närmaste helt utplånats. Mängder av människor har permitterats eller helt förlorat sina jobb.

De många gränspendlarna i Bohuslän, Dalsland, Öresund och Tornedalen har haft svårt eller rent av helt förhindrats att resa till sina arbeten.

Herr talman! Nu har gränsrestriktionerna mellan de nordiska länderna äntligen lättats. Än är inte allt som vanligt, men nu går det att tämligen obehindrat resa över de nationsgränser som vi i årtionden har arbetat för inte ska märkas men som pandemin åter gjort brutalt tydliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det som oroar mig nu är vilka långsiktiga konsekvenser som pandemin kommer att få för det nordiska samarbetet och ambitionen om nordisk integration.

I gränsbygderna har människor och företag gjort verkstad av den politiska visionen. De har byggt sina liv och verksamheter över de nordiska gränserna, men tron på nordisk integration har fått sig en rejäl törn av de problem som de har drabbats av under pandemin. Människor och företag ställer sig nu frågan: Vad händer vid nästa kris? Kommer människor och företag i gränsbygder då åter att få betala priset för plötsligt uppkomna gränshinder eller dåligt fungerande koordination de nordiska länderna emellan?

Min kollega Hans Rothenberg talade tidigare om betydelsen av tillit. Nu måste tilliten och förtroendet i Norden återupprättas och stärkas.

Herr talman! Jag vill se en pånyttfödelse av det nordiska samarbetet. En god början hade varit en nordisk coronakommission. De problem som funnits och som har blottlagts under pandemin får inte resultera i försämrade relationer och ett minskat utbyte. Tvärtom - vi måste lära av pandemin i syfte att säkerställa att misstag och problem inte upprepas vid nästa kris och med ambitionen att öka utbytet våra länder emellan.

Mitt och Moderaternas svar på de problem som har funnits är mer - inte mindre - samarbete. Inte minst behövs mer samarbete för att gemensamt bygga större motståndskraft mot framtida kriser och för att bygga en bättre samordnings- och ledningsförmåga inom Norden.

Vi behöver också knyta samman Norden bättre med gränsöverskridande infrastruktur. Såväl Öresundsbron som Svinesundsbron är exempel på hur oerhört lönsamma investeringar i nordisk infrastruktur kan vara.

Vad regeringen också borde göra är att ta initiativ till en höjd ambition för att riva och förebygga gränshinder. Gränshinderrådet bör stärkas, och målet om att riva åtta till tolv gränshinder per kalenderår bör höjas. Det vore en bra och viktig signal till invånarna och företagen i Norden.

Visionen om Norden som världens mest hållbara och integrerade region 2030 behöver nu omsättas och trovärdiggöras i praktisk handling.

Herr talman! Jag vill leva, jag vill dö i Norden. Riv hinder! Bygg broar! Öka utbytet våra länder emellan! Ge det nordiska samarbetet en pånyttfödelse!

Herr talman! Väldigt viktiga frågor har lyfts fram i debatten. Världen står inför stora globala utmaningar. Det är frågor som handlar om Ryssland, Turkiet, klimatkrisen, urholkande av demokrati i Ungern och Polen, Dawit Isaak, fattigdomsbekämpning, rasismen och så vidare. Många av dessa frågor har lyfts fram här i dag. Men låt mig använda den här tiden i talarstolen till att prata om en viktig fråga som inte har lyfts fram så mycket i dag, nämligen Israels brutala ockupation av Palestina.

I en ny omfattande rapport från människorättsorganisationen Amnesty International riktas mycket skarp kritik mot Israels behandling av palestinierna. Rapporten visar den sanna omfattningen av Israels apartheidregim. Oavsett om de bor i Gaza, östra Jerusalem eller Israel behandlas palestinierna som underlägsna. Deras land och egendom beslagtas, och det genomförs utomrättsliga avrättningar och tvångsförflyttningar, säger Amnestys generalsekreterare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Palestinier i Israel med israeliskt medborgarskap möter många former av institutionaliserad diskriminering, enligt rapporten. Palestinska flyktingar nekas rätten att återvända. Över 5,6 miljoner palestinier är flyktingar runt om i världen. De får inte återvända till sitt eget land. När de kommer till Libanon har de inga rättigheter. När de flyr till Sverige ger vi dem inte uppehållstillstånd. Vi gör dem statslösa. Det vet jag, för jag har träffat många av dem.

I maj förra året såg vi alla hur palestinska familjer i Sheikh Jarrah, ett bostadsområde i det ockuperade östra Jerusalem, demonstrerade mot Israels planer att vräka dem för att ge plats åt judiska bosättare. Många av familjerna i Sheikh Jarrah är flyktingar som bosatt sig där efter att de blivit förvisade i samband med grundandet av staten Israel 1948.

FN uppmanar Israel att omedelbart stoppa vräkningarna i östra Jerusalem, då de strider mot internationell humanitär rätt. En ockupationsmakt får inte beslagta egendom inom territoriet den ockuperar, enligt FN. Men Israel gör som de alltid gör. De vägrade att följa internationell lag, och ingen gör någonting.

Herr talman! Ingen har missat hur Israels brutala politik av segregation, fördrivning och uteslutning tydligt rör sig om apartheid. Det palestinska folket har under lång tid splittrats, förvisats och blivit utsatt för segregation, rasism, våld och brutalt förtryck. Palestinier är i dag det enda folk som föds under förtryck, växer upp och lever under förtryck och dör under förtryck. Här måste vi agera, herr talman.

Begreppet apartheid förknippas starkt med Sydafrika, vilket kan leda till att det för en del är obekvämt att använda det i andra sammanhang. Viktigt att komma ihåg är dock att apartheid definieras som ett brott mot mänskligheten enligt internationell rätt. Det finns med andra ord en juridisk användning som kan behandlas av Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Samma domstol utreder just nu misstänkta krigsbrott på ockuperade Västbanken och i Gaza. Människorättsorganisationen Human Rights Watch kom i april förra året med en rapport som beskriver Israels ockupation av Palestina som ett apartheidbrott.

Herr talman! Den senaste tiden har vi sett hur israelisk militär angripit palestinska muslimer vid al-Aqsa-moskén i Jerusalem under den muslimska högtiden ramadan mitt under bönen. Vi såg live på sociala medier hur man slog äldre kvinnor inne i moskén under ramadantiden. Men vi gör ingenting. Hundratals skadades av aggressiv israelisk polis som stormade församlingen vid moskén. Vi tittade på och gjorde ingenting. Vid gränsen mot Gazaremsan har palestinier blivit utsatta för våld av israelisk polis vid demonstrationer där man visat stöd till palestinier i Jerusalem. Ambulanspersonal har angripits. Barn har frihetsberövats och förhörts i militärdomstol utan sina föräldrar närvarande. Vi vet om det här. Vi ser på. Vi gör ingenting.

Herr talman! Konflikten mellan Israel och Palestina är inte en konflikt mellan jämlika parter. Israel är en av världens största krigsmakter, vars militärapparat understöds av USA och andra västländer. Landet har enligt folkrätten ett större ansvar i egenskap av ockupationsmakt. Över 4 000 palestinska politiska fångar sitter just nu fängslade av Israel. Rättegångar vid israeliska militärdomstolar uppfyller inte heller internationell standard för rättvisa rättegångar. Risken för att orättfärdiga fängslanden av palestinier kommer att fortsätta är påtaglig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag förstår inte varför hela världen ser på och låter Israel komma undan med detta under så lång tid. Samtidigt ser vi att regeringar med makt och ansvar att göra något åt saken har vägrat att agera och hålla Israel ansvarigt. Vi ser på. Vi gör ingenting.

Vart har samvetet tagit vägen? Vart har den moraliska kompassen tagit vägen? Rättsstatens principer ska upprätthållas i hela världen utan undantag. Israel ska inte vara ett undantag.

Vänsterpartiets utgångspunkt är folkrätten och respekten för mänskliga rättigheter. Därför har vi både i och utanför riksdagen uppmärksammat och fördömt Israels grova och omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna. Vi har samtidigt inte tvekat att ta avstånd från de brott mot folkrätten och de mänskliga rättigheterna som begåtts av palestinska grupper. För Vänsterpartiet handlar det enbart om en sak: att stå upp för folkrätten och mänskliga rättigheter.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag är den första att erkänna att Israel som demokrati emellanåt agerar fel.

Jag måste ändå få ställa en viss fråga, för jag tycker att den aldrig ställs i den här kammaren.

Det är ett faktum att det sker tre stora krig - 1948, 1956 och 1967 - när Israel etableras som en självständig stat. Israel godkänner FN:s delningsförslag, men alla arabländer runt omkring väljer att anfalla. Vid det här tillfället sker stora flyktingströmmar av två anledningar. Historiskt är det dokumenterat att en del flydde därför att Israel fördrev dem. Men det är också historiskt dokumenterat att en del flydde därför att de uppmanades till det eftersom arabvärlden snart skulle komma tillbaka. Vad är det som gör att Jordanien och Syrien inte har inlemmat dessa människor i sitt land?

Herr talman! Jag stod här och pratade om den fruktansvärda och brutala ockupation av ett folk som har pågått under flera år. Jag stod här och pratade om barn som fängslas. Jag stod här och pratade om kvinnor som angrips i moskén. Då är det för mig viktigt att vi inte flyttar diskussionen till andra länder.

Låt oss prata om det faktum att vi bara har sett på när palestinierna år efter år brutalt förtrycks och när de flyr. 5,6 miljoner människor kan inte återvända till sitt eget land. Den enda anledningen är att det ockuperas av ett brutalt land med apartheidregler och lagstiftning som systematiskt diskriminerar människor och gör att de inte kan leva ett värdigt liv.

Den diskussionen vill jag gärna fortsätta, för det är ingen annan i den här kammaren som har fört den diskussionen i dag. Ställ gärna frågor om det!

Herr talman! Jag förstår att ledamoten inte vill svara på min fråga. Men den stora apartheiden och det stora förtrycket sker just i Syrien och Jordanien, som låtit människor födas in i flyktingskap, trots att man hade pass 1948, 1956 och 1967. Västbanksaraberna var jordanska medborgare. De flydde från sitt eget land till sitt eget land och placerades i flyktingläger. Det är ungefär som om Finland skulle ha låtit Karelenfinnarna fly från Karelen, placeras i Finland och därefter i generation efter generation förklaras vara flyktingar. Vad är det som gör att Vänstern inte bryr sig om alla arabiska flyktingar från 1948, 1956 och 1967?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Som vänsterpartist är jag en människa som tror på mänskliga rättigheter. Jag bryr mig om alla människor som är under förtryck, oavsett om de kommer från arabländerna, Sverige eller annat. Alla förtryckta människor kommer jag att göra allt för. Som vänsterpartist kommer jag att kämpa för att deras rättigheter ska respekteras.

Men i dag, i just den här debatten, vill jag fokusera på ett folk som har lidit alldeles för länge. Vi har blundat och vill aldrig prata om dem. Precis så är det här och nu. Varje gång man pratar om palestinier måste någon på något sätt försöka förflytta diskussionen till en annan grupp.

Vi gör inte de jämförelserna. Man jämför inte lidande. Allt lidande är dåligt, och allt förtryck är dåligt. Som vänsterpartist står jag här och kommer alltid att kämpa för människor som är förtryckta. I det här fallet är det palestinierna.

Den här kammaren och Sveriges regering måste agera mer. Vi måste agera för att skydda Palestinas rättigheter precis som alla andras. Israel måste upphöra med apartheidsystemet och börja behandla palestinier som människor med lika rättigheter och värdighet.

Herr talman! Årets debatt har väldigt mycket präglats av Östeuropa. Det är fullt förståeligt. Själv har jag precis kommit hem från Ukraina. Jag har varit där på en studieresa från torsdag till söndag. Jag är tagen av de olika besök som jag har gjort.

Under min resa i Ukraina träffade jag bland annat ett helt nytt ungt liberalt parti. Jag tror inte att någon i dess nationella styrelse var äldre än 30, 32 år. De ungdomarna drömde egentligen om en enda sak. Det var fred och frihet. Flera av dem hade varit framme vid fronten och stridit men kommit tillbaka och var nu politiskt aktiva.

Jag hade förmånen att få träffa veteraner och hemvärnsstyrkor. Även i samtal med dessa grupper betonade man rätten till fred och frihet, rätten att få försvara sitt land, men också längtan efter att få göra något annat. Åtta år av krig har kostat så mycket tid och energi och möjlighet att utveckla landet.

Jag hade förmånen att då träffa en före detta minister, och jag hade förmånen att få träffa politiker som var aktiva i dag. Det intressanta med alla dem jag träffade var att det de talade minst om var risken för krig. Det de talade mest om var längtan efter fred, säkra gränser, ett starkare stöd från både USA och EU, både EU och Nato. Det var en längtan efter att få vara en del av den västerländska gemenskapen och en längtan efter att Ryssland ska upphöra med det hybridkrig som pågår.

När man låg på hotellrummet var det väldigt spännande. Det var en surrealistisk känsla när man lyssnade på ukrainsk tv och kunde se att de talade om mer vanliga frågor, vardagen. Slog man på BBC och CNN var det nästan så att man var sugen på att öppna fönstret och titta om inte ryssarna verkligen stod utanför hotellet. Det var två helt olika mediebilder. Den ena handlade egentligen om ännu mer krig här och nu. Den andra bilden handlade om vardagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det är därför som jag personligen är så glad över det beslut som fattades i EU i går om ekonomiskt stöd. Jag fick en beskrivning av en företagare som sa så här:

Innan Ryssland rullade fram de 140 000-150 000 männen och började med sina sjöövningar i Svarta havet kunde man beställa varor från Kina om man behövde till sin fabrik. Man betalade 10 procent vid beställning, 40 procent när det lastades på båt i Kina och resten när det kom fram till Ukraina.

I dag måste man betala 100 procent, och då har Ryssland inte avfyrat ett enda extra skott utöver det som sker i Luhansk och Donbass. Det är en rent ekonomisk krigföring som pågår. Det är ett psykosocialt anfall mot ett folk som har försökt att stå fritt i åtta år.

Jag tror att det är viktigt att vi i Sverige har haft den debatt vi har haft i dag. Jag är väldigt glad när jag har lyssnat på olika partier. Ibland är vi inte överens. Men i den här frågan har vi lyft det tillsammans.

Det är viktigt att man fortsätter att ge det militära stöd man ger. Men det som kommer att vara ännu viktigare är att man ger ett ekonomiskt och socialt stöd. Det gäller att vi fortsätter att resa till Ukraina, att vi åker dit som turister och att vi är med och bidrar till att bygga ekonomin över tid.

Herr talman! Jag är väldigt tacksam för att jag fick göra denna resa vid detta tillfälle. Jag är tacksam för att Sverige är ett land med frihet och demokrati som kämpar för andras rätt till frihet och demokrati.

Den utrikespolitiska debatten var härmed avslutad.