Styrning av folkbildningen

Herr talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att säkerställa att folkbildningens innehåll fortsatt är fritt från politisk styrning och hur jag avser att agera för att folkbildningens bidrag till demokratin och den fria åsiktsbildningen inte ska försvagas i den reformering som nu pågår.

Till att börja med vill jag vara tydlig med att jag ser folkbildningen som en viktig kraft i samhället och för vår demokrati. En av folkbildningens stora styrkor ligger i att verksamheten bygger på människors fria och frivilliga kunskapssökande utifrån gemensamma intressen. Detta värnar regeringen om.

Herr talman! En förutsättning för att folkbildningen ska kunna bidra till att stärka det svenska samhället är att det statsbidrag som staten fördelar till studieförbund och folkhögskolor används just till folkbildningsverksamhet. Under senare år har tyvärr flera fall av fusk och felaktigheter upptäckts i studieförbundens verksamheter. Självförvaltningsmodellen för fördelning av statsbidrag till folkbildningen är kritiserad. Riksrevisionen har i en granskning av statsbidraget till studieförbunden konstaterat att det finns brister i alla led av kontrollen och uppföljningen av statsbidraget.

I detta läge behöver en grundlig genomlysning av modellen för fördelning av statsbidrag till folkbildningen göras och alternativa modeller övervägas, i syfte att värna den fria och frivilliga folkbildningsverksamheten. Regeringen har därför beslutat om tilläggsdirektiv till utredningen Styrning och uppföljning av folkbildningen - vägval inför framtiden. Utredaren ska nu bland annat analysera nuvarande modell för styrning och fördelning av statsbidrag till folkbildningen i syfte att göra den mer ändamålsenlig, transparent och förutsägbar samt minska risken för fusk och felaktigheter. Inom ramen för denna analys ska utredaren överväga om en eller flera befintliga myndigheter ska hantera styrningen och medelstilldelningen i stället för Folkbildningsrådet. Uppdraget ska redovisas senast den 14 juni 2024.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! I avvaktan på utredningens förslag behövs åtgärder för att säkerställa en mer ändamålsenlig fördelning av statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund. I dag är riksdagen hänvisad till att utgå från folkbildningen som en helhet vid bestämmandet av bidraget till folkbildningen. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2024 att riksdagen framöver i stället ska besluta om ett anslag till studieförbund och ett anslag till folkhögskolor. Genom denna ordning bedöms statsbidragets träffsäkerhet öka och därmed dess bidrag till samhället. Det kommer även att minska behovet av statlig detaljreglering genom riktade satsningar till studieförbund eller folkhögskolor och därmed bidra till att värna den fria och frivilliga folkbildningen.

Herr talman! Jag vill vara tydlig med att regeringen inte föreslår en nedskärning av folkhögskolorna i budgetpropositionen för 2024 utan i stället föreslår att statsbidraget till folkhögskolorna förstärks. Förstärkningen föreslås uppgå till 100 miljoner kronor 2024 och beräknas uppgå till denna nivå permanent. Regeringen bedömer att denna allmänna förstärkning är en viktig prioritering i en tid då många folkhögskolor kämpar med ekonomin och då behoven hos varje folkhögskola ser olika ut.

Herr talman! Slutligen vill jag framhålla att regeringen sammantaget i budgetpropositionen för 2024 föreslår att cirka 2,4 miljarder kronor fördelas i statsbidrag till folkhögskolor och att cirka 1,7 miljarder kronor fördelas i statsbidrag till studieförbund 2024. Det statliga stödet till folkbildningen föreslås därmed även framöver vara omfattande. Genom detta stöd kommer folkhögskolornas och studieförbundens viktiga folkbildningsverksamhet även framöver att stärka den svenska demokratin och det svenska samhället.

Herr talman! Grunden för ett sant demokratiskt samhälle är en bildad och delaktig befolkning. Utan den är det inte en riktig demokrati. Så beskriver Helén Pettersson, ABF:s ordförande, värdet av folkbildningen.

Man skulle kunna säga att Liberalernas väljare håller med. Nästan 90 procent av Liberalernas väljare instämmer i påståendet att kunskap och bildning är viktigt för att alla ska kunna delta i samhällets demokratiska utveckling. 70 procent av Liberalernas väljare instämmer i påståendet att politiker inte ska detaljstyra studieförbundens verksamhet, enligt en Sifoundersökning.

Liberalernas eget studieförbund leds av förbundschef Johan Fyrberg. När regeringen presenterade sin budget, där förslaget om uppdelning av anslaget och den drakoniska neddragningen på studieförbundens verksamhet fanns med, fick Johan Fyrberg kommentera. Han sa att förslaget är ett dråpslag för folkbildningen i Sverige, och att det var fråga om en betydligt större neddragning än vad de hade förväntat sig och vad som är rimligt i den tid vi befinner oss i. Folkbildningen når inte minst människor som står längst från samhället, längst från arbetsmarknaden. Det är genom att engagera de grupperna som man håller samman i ett land. Detta har Johan Fyrberg sagt i SVT.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här står ministern och ger en bild av att vara en folkbildningens förkämpe. Folkbildningen är en viktig kraft, och han värnar att folkbildningen ska vara fri och frivillig. Det kan hända att han skulle vilja vara en förkämpe för folkbildningen, men fakta talar emot ministern. Regeringens stora besparingar på folkhögskolor förra året, alltså innevarande års budget, tillsammans med stora kostnadsökningar, har lett till en svår ekonomisk situation för landets folkhögskolor. I nästa års budget attackeras i stället studieförbunden. En tredjedel av deras finansiering ska bort. Styrningen av folkbildningen och fördelningen av pengarna till folkbildningen ska flyttas närmare politiken. I förlängningen kommer en ökad detaljreglering och minskad autonomi att självklart leda till politiskt inflytande över folkbildningens innehåll.

Varför påstår då ministern att han är en folkbildningens förkämpe? Jo, för att de egna väljarna tycker att han ska vara det, för att det egna studieförbundet tycker att han ska vara det och för att tunga remissinstanser, som Sveriges Kommuner och Regioner, avstyrker förslaget om att dela upp anslaget i studieförbund och folkhögskolor.

Det finns övertygande anledningar för ministern att stå här och låtsas att han är en folkbildningens förkämpe. Men det är han inte eftersom han har rättat sig efter Sverigedemokraternas politik. Senast Sverigedemokraterna lade fram en egen statsbudget innehöll den miljardneddragningar på folkbildningen. Det är ingen hemlighet att Sverigedemokraterna är ett auktoritärt parti, och auktoritära partier och auktoritära regimer vill inte att bildningen ska vara fri och frivillig. Då ska auktoriteten bestämma vad folk får lära sig. En bildad befolkning är mycket svårare att styra.

Mina frågor kvarstår: Hur ska ministern säkra att folkbildningen ska fortsätta att vara fri till innehållet och frivillig för deltagarna?

Herr talman! Jag blev glad när jag hörde svaret, nämligen att statsrådet ser folkbildningen som en viktig kraft i samhället och för vår demokrati. Desto märkligare är det att det i svaret framställs som att fusk och fel fortfarande pågår. Jag tycker också att det är märkligt när vi vet att folkbildningen står inför stora nedskärningar att säga att folkbildningen är en viktig kraft i samhället.

Jag har haft förmånen att få sitta i Folkbildningsrådets styrelse under några tuffa år när många förändringar har skett. Jag vill framhålla två saker, nämligen att det för det första har förekommit fusk och felaktigheter, och för det andra att det är ett faktum att både Folkbildningsrådet och studieförbunden har vidtagit många åtgärder, något som statsrådet väljer att inte lyfta fram i sitt svar. Det hade varit klädsamt om ministern hade gjort det. Eftersom han inte har gjort det tänkte jag lyfta fram några av åtgärderna. Det är viktigt att de som ser debatten och som kommer att läsa i efterhand vet att det har vidtagits åtgärder.

År 2021 kom det en 18-punktslista med åtgärder för stärkt kontroll. Åren 2022 och 2023 följde man upp rapporterna för att öka kunskapen. Några av de förändringar och förbättringar som har genomförts handlar bland annat om digital rapportering. Det innebär att det blir lättare att upptäcka felaktigheter, och det handlar om att studieförbunden har infört samkörningar för att upptäcka dubbelrapportering, det vill säga när man rapporterar till flera studieförbund på samma gång. Dessa förändringar genomförs nu under pågående verksamhetsår, vilket innebär att man då upptäcker felaktigheterna med en gång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ytterligare en sak är att man tydligare kravställer efterkontrollerna och gör stickprov. En annan sak är att både Folkbildningsrådet och studieförbunden har ökat sin bemanning så att de ska kunna göra bättre uppföljningar och kontroller.

En annan sak är att Folkbildningsrådet kravställer internkontrollen med mer systematik och krav på likvärdighet. Det har också införts ett nytt statsbidragssystem som har fokus på bedömning av kvalitet i verksamheten. Det finns också visselblåsarfunktioner hos studieförbunden för att fånga upp signaler om felaktig bidragsanvändning eller andra missförhållanden.

Herr talman! Jag har tidigare också varit ordförande för ABF Värmland. Efter att ha varit ordförande vet jag att folkbildningen runt om i vårt land innebär en oerhört stor skillnad för många människor som får en andra, tredje, fjärde eller femte chans. Det vet statsrådet också.

Jag vill verkligen tacka Linus Sköld för att han har ställt denna viktiga interpellation, som tyvärr inte får några bra svar. Men det kan komma svar under debatten.

I 1947 års proposition angående åtgärder för främjande av det fria och frivilliga folkbildningsarbetet, som tillkom efter 1944 års folkbildningsutredning, framgår att statens stöd icke får leda till att bildningsarbetets frihet inskränkes. Genom en byråkratisering skulle en av de viktigaste förutsättningarna för det fria bildningsarbetet ryckas undan. Sedan slutar man med att folkbildningsarbetet ska vara fritt och frivilligt.

Hur kommer statsrådet att säkra att Sverigedemokraterna inte tillåts styra vad folkbildningen gör och vilka som deltar i folkbildningsarbetet?

(Applåder)

Herr talman! Jag vill också inleda med att tacka min kollega Linus Sköld för denna viktiga interpellation och tacka statsrådet för svaret.

Det är paradoxalt, herr talman, att stå här och debattera folkbildningens betydelse, särskilt när det gäller studieförbunden, med en liberal utbildningsminister. Historien visar att Liberalerna alltid har varit förespråkare av bildning och frihet. I Liberalernas kulturpolitiska dokument, som jag har med mig i talarstolen, om kulturpolitiska prioriteringar, konstateras det att Liberalerna lovar att stärka folkbildningen. Men trots löften om långsiktigt stöd till folkbildningen befinner vi oss nu i en annan verklighet.

Folkrörelsepartiet Liberalerna avviker tydligt från sin egen tradition och driver en politik som harmoniserar med Sverigedemokraternas inskränkande syn på folkbildningen. Vart tog den liberala principen vägen, Mats Persson?

Herr talman! Folkbildningsrådet har gång på gång redogjort för hur de arbetar med att stärka folkbildningens kvalitet och transparens. I rapporter som man har publicerat, som också Gunilla Svantorp väldigt väl redogjorde för, konstaterar man att det finns effektiva verktyg för att säkerställa studieförbundens kvalitet.

Herr talman! Låt mig säga några ord om självförvaltningsmodellen, som också statsrådet i svaret säger utgör kärnan i svensk folkbildning. Denna modell betonar folkbildningsautonomi, dess rätt att sätta sina egen agenda och definierar sitt eget innehåll. Denna kärna får inte äventyras av politiska kraftmätningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag och många med mig är väldigt bekymrade över risken att folkbildningen blir ett politiskt slagfält, när det historiskt har varit en plats för fri åsiktsbildning och en mötesplats för människor från alla bakgrunder. Jag vill också veta vad statsrådet säger om denna oro.

Herr talman! Folkbildningen har en roll i Sverige centralt som en källa till demokrati, delaktighet och brobyggande. Att avvika från denna tradition är att underminera dess fundament. Och folkbildningsaktörerna har med en beprövad självförvaltningsmodell styrts av sin egen verksamhet. Att gå ifrån detta nu vore att underminera själva hjärtat i det som folkbildningen representerar.

Herr talman! När krafter som Sverigedemokraterna försöker påverka folkbildningen med dess allierade liberala aktörer står vi socialdemokrater fast vid vår övertygelse att skydda folkbildningens neutrala grund som en arena för lärande och öppen dialog.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet: Hur avser statsrådet att säkerställa att folkbildningen fortsätter att vara en plats för fri åsiktsbildning? Hur ska folkbildningens integritet skyddas från politisk påverkan? Med tanke på folkbildningens centrala roll i vårt samhälle undrar jag hur det liberala statsrådet motiverar beslutet att skapa en klyfta mellan studieförbund och folkhögskolor, när båda dessa aktörer är så fundamentala för vår folkbildning.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill tacka min riksdagskollega Linus Sköld för den fantastiska interpellationen och tacka ministern för svaret.

Mina kollegor har redan på ett förtjänstfullt sätt förklarat storheten i folkbildningen och också förklarat den oro som vi socialdemokrater känner inför det som sker. Dessutom kommer jag efter den här interpellationsdebatten att ha chans att debattera min egen interpellation med ministern, så jag behöver inte lägga alltför mycket krut på att prata om hur viktig folkbildningen är. Det kommer vi att får chansen att göra alldeles strax.

Jag vill dock ännu en gång betona att de 100 miljoner som tillskjuts nästa år faktiskt bara är en femtedel av det som redan har skurits ned på folkhögskolan. Det faktum att man vill gå in och reformera styrningen påverkar också folkbildningen i stort. I min värld är det därför inte helt trovärdigt när utbildningsministern nu i sitt svar får det att låta som att regeringen är på folkbildningens och folkhögskolornas sida.

Folkbildningen har flera syften och skapar nya chanser i livet för många. Detta är en mening som går att hitta på regeringens egen hemsida, och det är ord som jag såklart står helt bakom. Olyckligt nog verkar dock regeringen gå i motsatt riktning, därför att högerregeringens politik ju redan har resulterat i nedskärningar av tusentals utbildningsplatser. I tider av ekonomisk osäkerhet och instabilitet är nedskärningar och viljan till politisk styrning en absurd men väldigt tydlig signal från regeringen om att man inte står på folkbildningens sida.

Folkhögskolan har alltid haft en betydande roll i svåra tider när människor behöver anpassa sig till nya omständigheter. Det finns få utbildningsformer som kan agera lika snabbt och flexibelt när det gäller att möta samhällets behov som folkhögskolorna kan, och detta är ju tack vare deras frihet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför skulle jag vilja fråga statsrådet: Anser regeringen att den reformering man nu vill se över verkligen kan säkerställa de grundpelare i vår starka folkbildning som bygger på den fria och frivilliga folkbildningen?

(Applåder)

Herr talman! Som statsrådet kanske märker engagerar frågan. Tack, Linus Sköld, för en väldigt viktig interpellation!

Herr talman! Man kan säga mycket om landsbygdspolitiken. Det är inte alltid här i Sveriges riksdag som vi har lyckats fullt ut. Men en tydlig motkraft har varit folkbildningen och studieförbunden och studieförbundens närvaro i alla 290 kommuner. Det är en tydlig motkraft som är helt avgörande för bildning och kultur i många av landets kommuner.

Jag ska läsa innantill: "För landets 158 landsbygdskommuner är de helt avgörande - andelen deltagare i åldern 20-64 är nära dubbelt så stor som i storstäderna och i ren glesbygd handlar det om en nära fyra gånger så stor andel som ägnar sig åt studier i cirklar. I Vilhelmina och Åsele deltar mer än en tredjedel av de vuxna i yrkesför ålder, medan siffran för välbärgade kommuner i Stockholms norra förorter inte överstiger 4 procent. Mest deltagande i folkbildningen har regionerna Västerbotten, Gotland, Jämtland, Gävleborg och Jönköping."

Det är inte jag som har skrivit detta, utan det är faktiskt Staffan Larsson, Andreas Fejes och Henrik Nordvall som alla tre är professorer i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet. Är det en slump att de lyfter fram det här?

Jag vill med anledning av interpellationen om politisk styrning fråga vad det var som gjorde att regeringen tog det drastiska klivet att faktiskt kapa stöden till studieförbunden, som är så viktiga för landets alla landsbygdskommuner. Vad var det som gjorde att en samlad regering gick med på det här? Vad var det man fick för att gå Sverigedemokraterna till mötes? Vad var det som gjorde att Liberalerna och Kristdemokraterna faktiskt gick med på den här slakten av studieförbunden?

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret och tackar verkligen Linus Sköld för interpellationen om denna fråga som verkligen behöver lyftas fram.

Det som jag skulle vilja lyfta fram är de stora och kanske långsiktiga konsekvenserna av det som beskrivs i interpellationen och i svaret från utbildningsministern.

I interpellationen ställs den viktiga frågan hur ministern avser att agera för att folkbildningens bidrag till demokratin och den fria åsiktsbildningen inte ska försvagas i den reformering som nu pågår. För att på något sätt analysera hur viktig folkbildningen är för Sverige kan vi nog konstatera att vi förmodligen inte hade haft demokrati i Sverige ifall vi inte hade haft folkbildningen. De hör ihop som två sidor av samma mynt, så en försvagning av folkbildningen i Sverige är också en försvagning av vår demokrati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I länder i världen som är diktaturer eller i länder som inte har så stark demokrati kan man se att det som man ofta mäter demokrati i såklart är fria val. Men det brukar bara vara en liten del av det hela. Internationell forskning visar att den stora frågan när det gäller om olika länder är demokratier eller inte är att det finns ett starkt civilt samhälle. Ett civilt samhälle har ju ett föreningsliv med aktiva föreningar och organisationer som är fria från staten och kan agera själva utifrån demokratiska principer. Det kan vara idrottsföreningar, frimärksklubbar, politiska partier eller fria massmedier.

Livsblodet för det civila samhället runt om i världen men också i Sverige är just folkbildningen. Man ska kunna få stöd och influenser. För att ständigt kunna utvecklas, demokratiseras och leva behöver man helt enkelt ha det här stödet.

Det är alltså viktigt inte bara att studieförbunden får stöd från staten och att det finns en samverkan med staten för att det civila samhället ska leva via studieförbunden utan också att de är fria från påverkan från staten, det vill säga att de sköter sig själva. Det har vi en utmärkt modell för i Sverige med Folkbildningsrådet.

Jag blir ju orolig, och jag vet att det är många med mig runt om i hela Sverige som är oroliga för vad som håller på att hända nu när Liberalerna genomför en allvarlig attack mot folkbildningen och därmed det civila samhället och därmed också den svenska demokratin. Och det är ingen liten attack - folkbildningen kan ta stor skada av det här.

Studieförbunden tittar på hur stor del av deras verksamhet som löper risk att försvinna. Upp till en tredjedel av all verksamhet runt om i landet kommer att försvinna, och flera av de små kommunerna kommer förmodligen inte ens att kunna ha folkbildningsverksamhet kvar. Det finns ingen folkhögskola där, och studieförbunden kommer också att behöva lägga ned. De kommer att plocka ned den sista skylten med Vuxenskolan eller ABF. Vissa kommuner lämnas helt ensamma utan folkbildning.

Det är klart att då blir medborgarna i den kommunen troliga offer för fake news, felaktiga fakta och annat som sprids inte minst på sociala medier. Folkbildningen har ju effekten att kunna vara motkraften till det.

Hur tänker utbildningsministern kring det här? Jag är orolig för konsekvenserna av detta för den svenska demokratin på lång sikt. Hur tänker man att man ska agera för att kunna stärka demokratin på något annat sätt? Har man någon plan, eller är det här en neddragning och en reformering utan konsekvensanalys? Det är så jag uppfattar det, och jag uppfattar att det är väldigt många fler än jag som uppfattar det så i Sverige. Det här är något man gör utan att ha tänkt efter före. Man gör det kanske inte ens av egen fri vilja. Då undrar jag: Varför gör man det här, och har man någon tanke för att i stället stärka den svenska demokratin?

(Applåder)

Herr talman! Tack för interpellationen och alla utmärkta inlägg!

Det är poetiskt att lyssna på den politiska samsyn som finns kring civilsamhällets betydelse i Sverige och att Sverige är så mycket mer än staten, att Sverige är något mer än det som sker inom politikens ramar här i riksdagen, i kommunfullmäktige eller i regionfullmäktige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samhället Sverige är så mycket mer. Det är ridklubbar, där ofta tjejer - alldeles för ofta bara tjejer - rider. Det är fotbollsträning, som numera lockar både unga pojkar och unga tjejer, inte minst efter damlandslagets framgångar. Det är pianolektioner i kulturskolans offentliga verksamhet men också pianolektioner och sånglektioner i frivillig verksamhet, i vissa fall till och med driven av privata företag. Vi har en bred sfär av aktiviteter som är civilsamhället i Sverige och som är större än staten, och det är poetiskt att höra att det finns en sådan bred samsyn i riksdagen om betydelsen av det. För mig som är uppvuxen i idrottsrörelsen är detta ljuv musik att lyssna på.

Folkbildningen är ju en del av civilsamhället. Det är en del av det starka samhället, som är starkare än staten - det är i alla fall vad vi vill att det ska vara - och en viktig del i demokratin och en viktig del i samhället.

I det spelar inte minst folkhögskolorna en väldigt viktig roll. Jag vill verkligen trycka på det och verkligen framhålla folkhögskolornas betydelse när det gäller att ge människor en andra chans. Tack vare folkhögskolorna är det så många människor som efter en lite stökig skolgång eller en skolgång i den vanliga skolan där man känt att man inte riktigt passat in får möjlighet till en andra chans. Man kan läsa upp allmän kurs på folkhögskolorna eller gå en mer yrkesinriktad utbildning och på det sättet stärka sin roll i samhället, bli inkluderad i samhället och få en andra chans. Det går inte att nog betona betydelsen av det.

Det är därför regeringen prioriterar folkhögskolorna väldigt mycket som en del av den starka folkbildningen. Nu höjer vi ju anslagen. Det är en satsning som innebär att vi höjer den nivå av pengar som folkhögskolorna kommer att ha. Det är inte som tidigare, att man tillfälligt ger lite pengar från ett år till ett annat för att göra någonting, utan de får större anslag långsiktigt och permanent.

Jag fick frågan varför vi har delat upp det i två olika anslag. Det är av just den anledningen - eller det är av lite olika anledningar, men en är att folkhögskolor och studieförbund delvis eller till ganska stor del har olika karaktär på sin verksamhet. Till exempel är folkhögskolornas verksamhet i många fall CSN-berättigad och en tydlig del i utbildningssystemet, inte minst för att ge människor en andra chans.

Det är också för att vi på detta sätt inte gör det som tidigare regeringar har gjort då de gått in med tillfälliga, riktade satsningar till olika verksamheter som så att säga bundit folkhögskolorna eller studieförbunden vid att göra vissa riktade saker. Vi har velat behålla deras möjlighet till frivillighet och att själva besluta om detta. Det här ger ökad frihet för folkhögskolorna att hantera detta.

Jag tycker att satsningen som regeringen gör på folkhögskolorna visar att vi tycker att folkbildning och utbildning är viktiga delar i vårt samhälle och att vi prioriterar detta väldigt högt.

Herr talman! Vi har delat upp anslaget av lite olika skäl, säger ministern. Han anger några olika skäl men rundar det verkliga skälet som är att man har delat upp det här anslaget för att kunna leverera Sverigedemokraternas beställning och slakta studieförbunden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Enligt deras egna beräkningar försvinner 28 procent av studieförbundens finansiering. 28 procent av verksamheten kommer det att kosta med den budget som är presenterad av regeringen den här hösten. Det är en beställning från Sverigedemokraterna.

Idén att det här skulle vara ett sätt att prioritera folkhögskolorna skulle jag också vilja prata om en stund.

För ett par veckor sedan var jag på besök på Älvsby folkhögskola. Jag bor i Älvsbyn i Norrbotten. Jag besökte folkhögskolan som ligger där jag bor. Älvsbyn är en liten ort med en ganska liten folkhögskola. Regeringens prioriteringar har lett till att Älvsby folkhögskola innevarande år har 1,7 miljoner mindre i sin budget än man hade förra året. Det betyder 900 deltagarveckor. Översatt till antal människor som kan få gå allmän kurs eller vårdutbildning, som är de vanligaste utbildningarna som Älvsby folkhögskola ger, är det ungefär två klasser.

Det här året skjuter regeringen nominellt till 100 miljoner kronor, påstår den. Då kan man göra matematiken. Eftersom det här anslaget inte har funnits tidigare får man anta att det har varit 100 miljoner mindre än vad som nu ligger på anslaget folkhögskolor. Det motsvarar 2 346 000 000 för innevarande år och en utökning med 100 miljoner till 2 446 000 000 nästa år. Om man skulle värdesäkra de 2,3 miljarderna som gäller för innevarande år och anta att vi har en inflation på 4 procent - jag skulle tro att det är försiktigt räknat, men jag har räknat på det - innebär värdesäkringen att man måste tillföra 94 miljoner. Om pengarna ska räcka till samma sak 2024 måste man tillföra 94 miljoner.

Det här betyder att det faktiska tillskottet till folkhögskolorna, som regeringen prioriterar, uppgår till 6 miljoner kronor i ett anslag som omfattar nästan 2 ½ miljard. Om det är regeringens sätt att prioritera skulle inte jag vilja vara prioriterad av regeringen.

Hur påverkar det här studieförbundens verksamhet? Det är ju studieförbunden som är i skottgluggen; det är studieförbunden som ska slaktas. 607 000, nästan 608 000, unika deltagare deltog i studieförbundens verksamhet 2022. Om man ska minska det med 28 procent är det 170 000 färre som kommer att kunna delta. Av de 607 000 hade nästan 500 000 kort utbildning. Det är alltså de i samhället som har störst behov av tillgång till bildning som deltar som unika deltagare i studieförbundens verksamhet, och det är detta regeringen riktar udden mot.

Jag tycker att det är på gränsen till oanständigt att stå här och prata om att Sverige är något mer än staten och sjunga civilsamhällets och studieförbundens lov på det sätt som ministern gör, när man gör sådana här saker.

(Applåder)

Herr talman! Häromkvällen träffade trafikutskottet, där jag sitter, Techalliansen. De påminde oss då om hem-pc-reformen, som vi alla kommer ihåg, när vi ökade våra färdigheter genom att med fackets hjälp kunna hyra en hem-pc. Men de påminde oss också om hur det gick till - folkbildningen bidrog genom att anordna studiecirklar.

Alla studiecirklar som bidrar till att öka människors färdigheter runt om i vårt land är nu hotade.

Statsrådet sa: Jag vill inte göra riktade insatser utan hellre ge permanenta pengar. Detta kan vara lovvärt, men jag vill påminna om att verkligheten inte står still. Det händer sådant som gör att man kanske måste göra saker tillfälligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Exempelvis tror jag inte att vårt land hade klarat flyktingkrisen 2015 utan folkbildningens bidrag. I Värmland och Örebro var vi först ut med att önska pengar till Svenska från dag ett, som vi redan hade påbörjat utan statliga pengar. Till slut kom det pengar till Svenska från dag ett. Det var ett tydligt önskemål från sektorn själv, som S- och MP-regeringen faktiskt lyssnade på. Det var jätteviktigt för väldigt många människor att vi fick de pengarna.

Jag tycker slutligen, herr talman, att den syn på studieförbund som statsrådet ger uttryck för är problematisk. Om verksamheten ger rätt till stöd från CSN rör det sig om utbildning, och då är det försvarbart på något vis - så tolkade jag det statsrådet sa. Men folkbildning handlar om att man kan växa som människa och möta människor som man annars inte skulle möta. Varför ställer L upp på att motverka bildning?

(Applåder)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Vi kan konstatera att det är lite beklämmande att statsrådet vill skapa en klyfta mellan studieförbund och folkhögskolor, när dessa aktörer är så fundamentala för vår folkbildning.

Statsrådet pekar i sitt svar på Riksrevisionens rapport. Visserligen kan man konstatera att Riksrevisionens rapport visar på brister i studieförbundens medelshantering, men regeringens hastiga åtgärder, självklart påverkade av Sverigedemokraterna, verkar förhastade innan Liberalernas egen utredning, som leds av Christer Nylander, är klar. Och trots dessa utmaningar har Folkbildningsrådet proaktivt lagt fram lösningar för förbättrad transparens och kvalitet, herr talman.

Tittar vi på historien kan vi återigen konstatera att Liberalerna har betonat bildningens ovärderliga roll och framhävt folkbildningen som hjärtat i Sveriges framtid. Hur kan då samma liberala parti i dag, 2023, stödja initiativ som undergräver detta, samtidigt som man prioriterar besparingar? Låt mig raljera - den sänkta plastpåseskatten. Att denna skatt sänks till en kostnad av 500 miljoner kronor, herr talman, för att, enligt Oscar Sjöstedt, Sverigedemokraterna, "folk stör sig" sätter saker i perspektiv.

Liberalerna, som är djupt rotade i folkrörelsetraditionen, borde blicka tillbaka och hedra sitt ursprung.

Återigen, vad händer med ett samhälle när dess medborgare riskerar att förlora tillgång till oberoende arenor för kunskapsinhämtning och reflektion?

Jag vill gärna fråga statsrådet: Hur kan statsrådet försäkra att folkbildningen förblir skyddad från politisk inblandning och får fortsätta att tjäna sitt syfte som en plats för fri åsiktsbildning i framtiden? Jag vill gärna ha svar på frågorna.

(Applåder)

Herr talman! Tack, utbildningsministern, för svaret!

Det dyraste ett land kan göra är att spara på utbildning och bildning. Bildning är en rättighet, inte lyx. Folkbildningen gjorde folk av mig. Folkbildningen räddar liv. Kreativa människor förändrar världen. Folkbildningen är en rikedom för alla i Sverige. Vi lär oss tillsammans. Ett slag mot folkbildningen är ett slag mot demokratin och Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är bara ett axplock av budskapen på alla de skyltar som fanns på Sergels torg tisdagen den 19 september under den manifestation för folkbildningen och folkhögskolorna som arrangerades av Sveriges Lärare Folkhögskola. Jag vet det, för jag var där och var en del av manifestationen. Jag fick samtala med företrädare för en del av de folkhögskolor som var där och lyssna på de fantastiska tal som hölls.

Jag känner därför oro efter ministerns svar, framför allt när det gäller det som mina kollegor lyft upp - att man gör skillnad mellan folkhögskolor och studieförbund. Min bild är nämligen att folkhögskolor stöttar studieförbund och studieförbund stöttar folkhögskolor. Folkbildningen existerar därför att vi har båda dessa delar.

Jag undrar därför: Vad är ministerns svar till alla de människor som just nu känner oro, alla de människor runt om i Sverige som tillsammans var ute den 19 september och stod upp för folkbildningen?

(Applåder)

Herr talman och statsrådet! Bildning är farligt för Sverigedemokraterna. Det är förmodligen därför de kontinuerligt har haft med neddragningar i sina budgetmotioner. Det är tragiskt att se att detta nu finns även i regeringens förslag till budget.

Sverige är så mycket mer, säger Mats Persson. Ja, det är det. Det är därför det som regeringen nu gör blir så absurt, så motsägelsefullt och så obegripligt.

Mats Persson hävdar att detta är en satsning. När vi är ute och träffar folkhögskolorna hör vi att de inte ser det som en satsning. De ser det som en neddragning med 400 miljoner och många tusen studietimmar. De ser också regeringens delning av folkbildningen som skadlig. Ute i landet finns nämligen en upparbetad, långtgående samverkan mellan folkhögskolor och studieförbund, särskilt i glesbygd och på landsbygden.

När vi träffade företrädare för Strömbäcks folkhögskola i Västerbotten menade de att de med denna budget kan administrera en nedläggning av folkhögskolan. Då har man kanske lyckats; då har man kapat bort ytterligare ett ben.

Herr talman! Jag fick inget svar. Hur har regeringen tänkt och prioriterat när det gäller studieförbundens betydelse i gles- och landsbygdskommuner?

(Applåder)

Herr talman! Tack, ministern, för svaret, och tack än en gång, Linus, för att vi har denna diskussion och denna viktiga debatt!

Jag är glad över ministerns svar. Jag tycker att det var trevligt och fyllt av hopp. Men jag fick inte riktigt svar på det jag ville ha svar på. Jag hoppas att jag kan få det i lite större utsträckning efter detta.

Den stora skillnaden mellan demokratier som Sverige och diktaturer som Ryssland är nämligen att man saknar ett civilt samhälle i Ryssland. Det finns ett civilt samhälle som kämpar i motvind, som vi till viss del från Sveriges sida har stöttat men som är otroligt nedtryckt. Folkbildning, föreningsaktiva och andra förföljs och buras in. Folkbildningen och det civila samhället är oerhört svaga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det man behöver göra är precis detsamma som jag själv har varit med och gjort i Ryssland före kriget, nämligen att arbeta för att stärka det civila samhället. Jag vet att folkhögskolor och studieförbund jobbar för att stärka det civila samhället och studieförbunden i Ukraina, för att stärka demokratin, motståndskraften mot Rysslands fake news och motståndet mot Rysslands otroliga attack informativt och militärt mot Ukraina. Att stödja det civila samhället är en viktig del.

Jag vet att en del av våra kollegor här i kammaren i samtal med en internationell organisation som Nato har fått höra att något av det viktigaste som Sverige tar med sig in i Nato om vi nu blir medlemmar är att vi har ett starkt civilsamhälle. Vi har en stark motståndskraft mot just fake news. Vi har en stark tradition av demokrati. Studieförbunden är helt avgörande i detta, tillsammans med folkhögskolorna.

Jag tittade på siffrorna i pausen här. Jag kollade upp att det finns folkhögskolor i 152 kommuner runt om i landet. Vi har ju totalt 290 kommuner, så det är många kommuner där de inte finns och där studieförbunden fyller denna funktion. När studieförbunden nu riskerar att försvinna, vad blir konsekvensen? Jag vill gärna höra hur utbildningsministern tänker kring detta.

(Applåder)

Herr talman! Jag ska börja med att direkt svara på Magnus Manhammars utmärkta inlägg. Jag delar helt uppfattningen att civilsamhället är en viktig del i demokratin och att samhällen som inte är så starka som det svenska ofta saknar precis detta. Ryssland, som ledamoten nämner, är dessvärre ett utmärkt exempel på detta. Sverige ska aldrig gå i den riktningen, utan vi ska gå i motsatt riktning.

Herr talman! Låt mig fördjupa mig lite i detta med folkhögskolorna och delade anslag. Jag kanske var lite otydlig där. Jag och regeringen har inget emot tillfälliga åtaganden eller att regeringen ger tillfälliga uppdrag till folkhögskolor eller studieförbund. Jag delar uppfattningen att studieförbunden har varit en väldig styrka inte minst under den senaste flyktingkrisen, det vill säga Ukrainakriget. Där har de spelat en oerhört viktig roll, och de har en stark förmåga att snabbt ordna fram verksamhet. I det här fallet har det handlat om studiecirklar eller verksamhet som ger ukrainare möjlighet att lära sig svenska. Jag delar helt den uppfattningen.

Men med detta sagt är det ändå så med dagens regelverk att om man som regering vill ge just folkhögskolorna ett permanent förstärkt anslag är det inte möjligt. Innan man har genomfört den ändring som finns i det förslag som nu ligger på riksdagens bord är det ju ett samlat anslag. Nu vill vi från regeringens sida dela upp det i två olika anslag för att permanent kunna höja anslagen till just folkhögskolorna.

Det hade naturligtvis varit möjligt för regeringen att gå fram med en tillfällig satsning till folkhögskolorna och ange en viss inriktning för pengarna, men det är inte detta som är regeringens ambition här. Regeringens ambition är en permanent höjning och att ta vara på den kraft som ligger i frivilligheten och friheten för folkhögskolorna att lösa detta själva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är alltså en satsning. Det handlar om en permanent höjning med 100 miljoner kronor i anslag jämfört med vad som har aviserats i tidigare budgetar.

Herr talman! Regeringen gör väldigt tydliga prioriteringar. Vi prioriterar utbildning väldigt högt. En viktig del i detta är att vi nu kommer att ha närmare 20 000 fler platser på yrkesutbildningar både inom ramen för komvux och inom ramen för yrkeshögskolan. Det är en viktig prioritering som vi gör, och vi gör det i ett läge då vi har en tuff ekonomisk situation och behöver ha återhållsamma budgetar för att inflationen inte ska driva iväg.

Alla i samhället - alla som i dag sitter hemma och äter middag med familjen - funderar över vilka utgifter de ska skära ned på och vilka prioriteringar de ska göra i sin hushållsbudget. På samma sätt behöver regeringen fundera, agera och göra prioriteringar i budgeten. Då har regeringen i detta utsatta ekonomiska läge valt att prioritera utbildning högt, inte minst folkhögskolornas verksamhet. Vi menar att den spelar en viktig roll för att ge människor en andra chans och skapar möjlighet för människor att komma in på arbetsmarknaden.

Vi ställer inte detta mot andra verksamheter, utan civilsamhället, där folkbildningen är en viktig del, spelar fortsatt en mycket viktig roll i det svenska samhället.

Herr talman! Påståendet att det blir 20 000 fler utbildningsplatser på komvux nästa år är inte sant.

Varje gång regeringen talar om budget är Elisabeth Svantessons viktigaste ord "inflationsbekämpning". Det är det viktigaste. Erkänn inflationen! Även om det finns en liten nominell ökning av anslagsnivån från innevarande år till nästa innebär det inte att pengarna räcker till fler utbildningsplatser, tvärtom. Jag har räknat, och det borde utbildningsministern också göra.

Detta gäller även den så kallade satsningen på folkhögskolorna. Som jag sa kommer ökningen totalt att uppgå till 6 miljoner, efter förra årets neddragning med 500 miljoner. Älvsby folkhögskola har fortfarande 1,7 miljoner mindre i årlig budget efter detta. Det är 24 elever som inte kommer att få undervisning på allmän kurs.

Jag tycker fortfarande att det är fräckt av utbildningsministern att stå här och sjunga civilsamhällets lov och samtidigt vilja montera ned studieförbundens verksamhet. En tredjedel ska skäras bort. Att påstå att det handlar om permanenta anslagsökningar för folkhögskolorna är bara trams!

Ministern gör permanenta, stora nedskärningar på studieförbundens verksamhet. Det är ju detta det handlar om. Det är ett beställningsjobb från Sverigedemokraterna. Ministern bestämmer inte själv vilken politik han ska driva, för då hade han gjort som hans väljare förordar, som Liberalernas eget bildningsförbund förordar och som remissinstanserna i majoritet förordar. Då hade han inte flyttat fram de politiska positionerna för att styra bildningens innehåll och inte slaktat studieförbunden. Det är sverigedemokratisk politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(forts.)

Herr talman! Jag tackar för en väldigt bra debatt. Jag vill säga två saker.

Det första är: Det är 100 miljoner kronor mer till folkhögskolorna nu än vad som tidigare har aviserats. Det är 100 miljoner kronor i en permanent höjning. Det är viktigt, för detta är en viktig verksamhet som inte minst ger människor en andra chans och som i många fall innebär yrkesutbildningar som har goda möjligheter att leda till framtida jobb. Det är 100 miljoner kronor i en permanent satsning. Detta är mycket viktigt.

Det andra jag vill säga, herr talman, är att jag blir lite orolig när jag lyssnar på Socialdemokraterna. Jag tänker på de problem med fusk och felaktigheter inom folkbildningen som vi har sett de senaste åren, tydligast exemplifierat med den fasansfulla händelsen i ABF Botkyrka, som har fått stora politiska konsekvenser. Nio socialdemokrater har lämnat partiet i kommunfullmäktige. Detta behandlas i den här debatten inte med det allvar som jag tycker att frågan förtjänar. Vi kan inte blunda för att detta är en verksamhet som har haft problem med fusk och felaktigheter, och vi kan inte svära oss fria från att det fortfarande finns problem med fusk och felaktigheter.

Det har gjorts åtgärder, men jag utesluter inte att vi framöver kommer att behöva göra fler åtgärder för att säkerställa att skattebetalarnas pengar inte hamnar i fel fickor utan går till det som det är tänkt.

Folkbildningen spelar en väldigt viktig roll i det svenska samhället. Därför är det viktigt att pengarna används till rätt saker, och det är viktigt att skattebetalarna kan känna sig trygga med att pengarna går till bildning och inte till annat.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.