Försvaret av Stockholmsregionen

Fru talman! har frågat mig vilka framtida utmaningar för försvaret av Stockholm och Stockholmsregionen som jag ser och vilka åtgärder jag avser att vidta på området.

Huvudstaden och Stockholmsregionen är av central strategisk betydelse men också del av en större militärgeografisk helhet. Mellersta militärregionen är ett av flera militärstrategiskt viktiga områden i Sverige.

Försvarsmakten bedriver kontinuerligt försvarsplanering tillsammans med de viktigaste aktörerna inom det civila försvaret. Den omfattar olika scenarier, ytterst för att kunna möta ett väpnat angrepp.

Upprustningen av det svenska försvaret innebär att Försvarsmaktens möjligheter att verka över Sveriges yta ökar. Redan nuvarande försvarsbeslut innebär en förstärkning av förbanden i mellersta Sverige vilket medför utökade möjligheter för Försvarsmakten att verka i huvudstadsområdet.

Flertalet förband i Försvarsmaktens krigsorganisation har operativ rörlighet och kan vid behov koncentreras till ett eller flera områden. I Stockholmsområdet finns ett antal militära förband ur Försvarsmaktens grundorganisation, från samtliga försvarsgrenar och från hemvärnet. Ur dessa grundorganisationsenheter organiseras krigsförband vars uppgift är att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hösten 2024 planerar regeringen att överlämna en proposition till riksdagen om totalförsvarets fortsatta utveckling. Diskussionen om försvarets utveckling behöver föras utifrån behovet att kunna försvara Sverige mot ett väpnat angrepp och vårt medlemskap i Nato. Försvaret av Sverige kommer framgent att ske inom ramen för de allierades kollektiva försvar, vilket ökar Sveriges säkerhet. Sveriges krigsorganisation och totalförsvar utgör vårt viktigaste bidrag till Nato och samtidigt till försvaret av Sverige.

Det väpnade angreppet är dimensionerande för all totalförsvarsplanering som bedrivs, vilket inkluderar såväl beredskapsmyndigheter som regioners och kommuners beredskapsplanering. Alla regioner och kommuner har ett ansvar för att se till att den egna verksamheten fungerar även vid kris och krig. Det är mycket viktigt att beredskapsplaneringen fortsätter hos alla aktörer inom totalförsvaret.

Fru talman! Tack till försvarsministern för ett fylligt och bra svar!

Natten till den 29 mars 2013 flög två bombplan flankerade av fyra jaktplan från Finska viken i riktning mot vår huvudstad, Stockholm. Jaktplanen skulle såklart skydda den dyrbara lasten. Dessa ryska mördarmaskiner höll rak kurs mot vår huvudstad.

Eftersom jag är skolad i ingenjörsvetenskap har jag räknat på vad effekten av ett angrepp med konventionella vapen skulle bli. Om dessa flygfarkoster hade släppt konventionella bomber över Stockholm skulle en stor del av där vi är nu vara helt borta.

Det är tragiskt och mardrömslikt att det har visat sig att det förmodligen inte var konventionella bomber som Ryssland och Vladimir Putins regim fick för sig att öva med mot vårt hjärta. Enligt de allra flesta var det en övning inför att släppa kärnvapen över vår huvudstad. Det var en annan tid, och vi var många som blev negativt överraskade av detta. Sedan dess har inte mycket varit sig likt i relationen till Ryssland.

Jag tar upp detta i dag för att belysa många saker. Jag tycker att försvarsministern också sätter fingret på några viktiga saker, till exempel att vår huvudstad Stockholm är av stor strategisk betydelse.

Stockholm är inte bara hem för mig och mina barn utan för 2 ½ miljon invånare. De boende i Stockholmsregionen utgör alltså en fjärdedel av Sveriges befolkning. Räknar vi in övriga Mälarregionen, där Stockholm är navet, ryms här hälften av landets befolkning. Här finns Sveriges kulturella centrum, medierna, statsförvaltningen och en stor del av inte bara Sveriges näringsliv och huvudkontor. Det är kanske en av Europas mest huvudkontorstäta regioner och städer. Här har vi hamnar och flygplatser. Det är gott om strategiska mål, om jag får uttrycka mig så. Men samtidigt har vi en utmaning, för Stockholm är inte bara vackert utan även fullt av vatten. Vatten är både ett försvar och ett hinder.

Rysslands försök till invasion av Kiev har också belyst vikten av huvudstäder. Tack och lov körde den ryska stridsvagnskolonnen fast, och även försöket att inta flygplatsen Hostomel misslyckades.

Det jag är ute efter i mina frågor till försvarsministern är om det finns någonting mer med utgångspunkt i tidsepoken jag skissat på här som vi framöver behöver utveckla i försvaret av vår huvudstad och av Stockholmsregionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, Markus Selin, för interpellationen!

Gårdagens besked att vi nu är fullt ut allierade med Nato har en starkt avskräckande effekt gentemot varje typ av frestelse till aggression. Man vet att om man angriper Sverige angriper man också de andra 31 allierade. Det kommer att skapa bättre förutsättningar för oss att leva i fred och slippa sådana provokationer som Markus Selin berättade om kopplade till det ryska militära agerande som vi har sett över tid. Det har varit aggressivt i vårt eget närområde.

Låt mig säga några ord kopplade till Stockholmsområdet. Jag tycker att Markus Selin resonerar klokt kring den strategiska betydelsen. Här finns naturligtvis den centrala statsledningen, riksdagen, departementen, många myndigheter och företag som bedriver samhällsviktig verksamhet. Det är en stor befolkningskoncentration i hela Mälardalen.

Om man benar ut de här frågorna handlar de nog om befolkningsskydd, det civila försvaret och förmågan att transportera ett stort antal människor vid eventuell höjd beredskap och krig. Det är komplext.

Vi vidtar också ett antal åtgärder för att stärka det civila försvaret inte minst när det kommer till befolkningsskydd men också att öva uttag kopplat till transporter och kommunikation, något som är mycket angeläget för ett stärkt civilt försvar.

Vi har också till del återaktiverat civilplikten, som jag uppfattar att det finns en bred samsyn om. Den är i huvudsak fokuserad på räddningstjänst. Det är viktigt. En av erfarenheterna från kriget i Ukraina är att räddningstjänsten sätts på väldigt stora prov vid ett väpnat angrepp.

En annan erfarenhet kopplat till kriget i Ukraina är hur viktigt olika typer av luftvärnssystem är. Vi ser att Ryssland har utvecklat sin förmåga att bedriva fjärrstrid. Det ser vi att man gör både från luften och från havsbaserade plattformar. Det finns ett antal olika typer av robotar och missiler som man använder.

Det pekar på hur viktigt luftförsvarsdimensionen är. Markus Selin vet också om att vi arbetar på att vidareutveckla luftvärnssystemet Patriot som anskaffades under den förra regeringens tid. Vi har också IRIS-T. Skyddet av befolkningscentrum i huvudstaden är ett sådant ställe där det kan behöva avdelas mer luftvärn.

Samtidigt får man ställa sig samma fråga som ukrainarna gör. Ska man använda det för befolkningsskydd, ska man använda det för att skydda den militära förmågan, eller kan man använda det för att skydda den civila infrastrukturen? Det är svåra avvägningar som ukrainarna måste göra.

Jag var i Ukraina i förra veckan och förde samtal. Det är helt avgörande att de fortsatt får tillgång till fler luftvärnssystem. Det är för att hindra att Ryssland är framgångsrikt med sina långräckviddiga robotar och missiler men också för att se till att Ryssland inte får luftherravälde.

Luftförsvar är en sådan komponent som är väldigt viktig för olika typer av befolkningscentrum och inte minst för Stockholmsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar försvarsministern för inlägget!

Försvarsministern sa ett ord som var lite förlösande för mig. Det är just luftförsvaret. Det kalla kriget lärde oss mycket av det försvarsministern redogör för. Det handlar om skyddsrum, räddningstjänst och även fjärrbekämpning.

Vi har skrivit det i nuvarande försvarsbeslut från 2020. Det tydliggörs att den långräckviddiga förmågan ska utvecklas. Det är någonting som jag som socialdemokrat står upp för och driver hårt. Vi behöver utveckla vårt luftvärn än mer än vad vi gör i dag. Det har de allra flesta skrivit under på i det förra försvarsbeslutet.

Jag går tillbaka till nuläget, för att understryka behovet av luftvärn och långräckviddig möjlighet att bekämpa fiender och antagonister.

Fru talman! När jag och försvarsministern står här och talar är det närmare till ryska Kaliningrad med allt obehagligt som kan finnas där än härifrån till Malmö. Det jag är ute efter, fru talman, är såklart att behovet av långräckviddig förbekämpning, som det heter på fackspråk, är oerhört viktigt.

Vi måste fortsätta att bygga upp den kompetensen. Det gäller från det lilla till det stora. Det lilla i det här fallet skulle kunna vara det nya inslaget i krigföringen som drönare. Det stora skulle vara, precis som försvarsministern belyser, Patriotsystemet. Här är vi nu. Det finns mer att göra på luftvärnsområdet.

Apropå vad vi socialdemokrater vill, förutom att utveckla luftvärnet, kan det vara passande att även här lyfta fram en annan fråga som vi nu driver. Vi skulle vilja se att även stridsskolan i Kvarn blir ett regemente. Det låter kanske lite felplacerat. Men för oss som har varit på plats och tittat är det en utmärkt, toppmodern anläggning för att öva strid i bebyggelse.

Strid i bebyggelse hoppas vi alla att vi kommer att behöva slippa se runt Riksdagshuset och i Stockholmregionen. Men det finns såklart en stark koppling till att vi har välutbildade soldater för strid i bebyggelse om skiten träffar fläkten, så att säga.

Jag vet, tror och hoppas att den utmärkta anläggningen i Kvarn blir kvar oavsett om den har titeln regemente eller bara som nu försvarsutbildningsanläggning.

Jag ska göra en liten återblick. Vi har Livgardet här i Stockholmsområdet, amfibieregementet och hemvärnet. Vi har nära till Strängnäs pansarregemente. Vi har flygvapen i Uppsala.

Men vi har också haft luftvärnsregemente i Stockholmsregionen, i Norrtälje, och ingenjörstrupper. De kan vara väldigt viktiga att ha för att till exempel bygga upp broar som har gått sönder eller för att försvåra angrepp mot storstaden och vår gemensamma huvudstad Stockholm.

Där skulle jag jättegärna vilja ha någon reflektion från försvarsministern om återskapande eller framåtblickande åtgärder för försvaret av Stockholm.

Fru talman! Jag tolkar det som att jag och Markus Selin är eniga beträffande vikten av luftvärn för befolkningscentrum. Det är bra att flera åtgärder har gjorts när det gäller Patriot och IRIS-T.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan också säga att riksdagen under den förra mandatperioden tillkännagav till regeringen vikten av att skynda på arbetet med att utveckla en långräckviddig förmåga. Det är också ett sätt att kunna avskräcka från att själv bli måltavla för de långräckviddiga fjärrbekämpningarna, och det är därigenom krigsavhållande.

Jag kan konstatera att andra länder i vårt eget närområde har satsat hårt på långräckviddig förmåga, som Markus Selin vet. Finland har ett system som heter JASSM. I Tyskland har man ett system som heter Taurus, och även i Polen har man långräckviddig förmåga.

Det är en del av den moderna krigföringen. Sverige behöver också utveckla den förmågan och den doktrinutveckling som kommer med en sådan förmåga. Jag kan tänka mig att det också finns en förväntan bland de övriga allierade inom Nato att vi också kan bidra till den förmågan. Även Norge har det.

Låt mig säga något kopplat till nya organisationsenheter. Det handlar om en organisationsenhet som ligger utanför Stockholmsområdet och är lite utanför frågan i interpellationen.

Jag har tillsatt en försvarsberedning. Jag vill hitta en bred överenskommelse om försvaret, grundorganisationen och försvarsekonomin. Jag kommer inte att föregripa den genom att peka ut enskilda militära förmågor eller organisationsenheter eftersom det riskerar att skapa en låsning.

Jag kommer inte att vare sig avskriva eller tillskriva det som Markus Selin föreslår. Markus Selin vet att Försvarsmakten är väldigt tydlig i sitt underlag i ÖB:s militära råd: inga fler nya organisationsenheter.

Man anser att Sverige ytterst inte försvaras av regementen utan av krigsförband. Det finns en oro när man etablerar nya grundorganisationer för att man då binder upp väldigt många stabsofficerare till de regementena.

Återigen: Jag ska inte föregripa den försvarsberedning som jag själv har tillsatt. Den måste få arbeta i lugn och ro. Vi kommer från regeringens sida som alltid att eftersträva en bred överenskommelse om säkerhets- och försvarspolitiken.

Fru talman! Tack, försvarsministern, för svaren!

Jag instämmer med försvarsministern. Det låter som att vi har en stor samstämmighet här. Men jag vill ändå understryka riktningen. Vår historia har lärt oss att det är lätt att vara efterklok.

Stockholm och Stockholmsregionen är full av historiska monument. De har oftast blivit färdiga i försvarssammanhang när tekniken har sprungit i väg. Det gäller allt från första världskrigets olika korvlinjer här utanför för att försvara oss mot ett väpnat angrepp till andra världskrigets och kalla krigets olika luftvärnslavetter och fortifikationer som hela tiden har fått flyttat ut i och med teknikutvecklingen.

Fru talman! Jag vill med detta påminna oss om den geografiska närheten till Putins regim i Ryssland, i Kaliningrad, och de olika nyckfulla, oönskade övningsverksamheter som förmodligen kommer att uppstå i framtiden, oavsett om vi vill det eller inte.

Med dessa ord vill jag tacka försvarsministern för svaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, Markus Selin, för interpellationsdebatten! Att Sverige hela tiden hänger med i den snabba militärtekniska utvecklingen är viktigt. Vi har lanserat det som ett försvars- och innovationsinitiativ som till stora delar handlar om att kunna tillgodogöra oss den snabba civila teknologin men också snabbt kunna omforma den till militär förmåga. Det gör vi specifika satsningar på. Men Sverige kommer sannolikt inte att vara kvantitativt överlägset en motståndare. Därför är det extra viktigt att vi har hög kvalitet och hög teknisk förmåga, vilket vi inte minst har tack vare den starka svenska försvarsindustrin, som jag tror att vi kommer att fortsätta diskutera inom kort.

Låt mig bara säga när det gäller skyddet av storförsvarsområdet, och som egentligen är förändringen sedan i går, är att vi också omfattas av artikel 5. Det innebär att vi inte kommer att försvara Sverige själva utan göra det tillsammans med andra länder. Det innebär att delar av vårt territorium också kommer att innefattas i Natos gemensamma försvarsplanering. Fördelen med det är att man kan ha designerade förband och förmågor, som tillsammans med andra kan arbeta för att skydda Stockholm men också övriga Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.