Förväntningar på minskade utsläpp av växthusgaser

Herr talman! Elin Söderberg har frågat mig om jag, till följd av att regeringen välkomnar alla fossilfria kraftslag, har tagit initiativ till en analys av hur mycket utsläppen av växthusgaser väntas minska, och från vilket år, samt om jag i så fall kan redogöra för resultatet av analysen.

Regeringen presenterade i december sin klimathandlingsplan. Handlingsplanen syftar till att nå det nationella klimatmålet för 2045. I klimathandlingsplanen presenterar regeringen statistik över de historiska utsläppen och ett scenario som visar hur Sverige ska kunna nå hela vägen till nettonollutsläpp senast år 2045.

En strategi för att nå hela vägen till nettonollutsläpp skiljer sig från en strategi vars primära syfte är att minska utsläppen i närtid. Regeringen presenterar därför åtgärder på en rad områden som ger förutsättningar för hela samhället, inklusive företag och hushåll, att fatta de beslut som behövs för att Sverige ska nå nettonollutsläpp senast år 2045 samtidigt som både hushållens ekonomi och företagens konkurrenskraft stärks.

Elektrifiering och en massivt ökad användning av klimatneutral el är en förutsättning för omställning i Sverige och i många andra länder. För oss i Sverige är utbyggd kärnkraft den enskilt viktigaste åtgärden för att vi ska kunna minska våra utsläpp nationellt genom elektrifiering av transport- och industrisektorn.

Omställningen till nettonollutsläpp år 2045 förutsätter hundratusentals beslut av företag och människor hela vägen in på 2040-talet. Ingen regering kan med trovärdighet två decennier i förväg säga exakt när investeringar och tekniksprång kommer att äga rum. Regeringens uppgift är att skapa förutsättningar för klimatomställningen. Den klimatpolitiska handlingsplan som vi har presenterat gör just detta.

Herr talman! Den 20 februari frågade jag klimat- och miljöministern om hon tagit initiativ till en analys av klimatpåverkan till följd av att regeringen nu välkomnar alla fossilfria kraftslag. Bakgrunden var att klimat- och miljöministern påstått att regeringens handlingsplan ger förutsättningar att nå nettonollmålet 2045, allra främst därför att man välkomnar ny kärnkraft. Detta skrevs i en raljant tweet som svar på DN:s granskning av den gravt missvisande grafen i regeringens klimathandlingsplan.

Enligt reglerna skulle klimat- och miljöministern besvarat min fråga senast den 12 mars, och nu kommer klimat- och miljöministern över två månader försenad tomhänt till talarstolen. Regeringen har ingen plan för att nå klimatmålen. Att hänvisa till regeringens klimathandlingsplan ger inga som helst belägg för att det skulle vara någon klimatnytta med ny kärnkraft, och att regeringen fortsätter att uttrycka sig vilseledande rörande klimatpolitiken är ytterst allvarligt.

Herr talman! Regeringens klimathandlingsplan har mötts av stark kritik från flera instanser. Klimatpolitiska rådet skriver att regeringen ger en missvisande bild av handlingsplanens förväntade bidrag till att målet uppnås och att påståendet att handlingsplanen leder hela vägen till nettonoll brister i saklighet. Naturvårdsverket skriver i sin senaste rapport att målet till 2045 inte nås med beslutade styrmedel och att gapet till målet är omkring 22 miljoner ton. Finanspolitiska rådet skriver att det behövs en sammanhållen och begriplig strategi för att individer och företag ska kunna fatta rätt investeringsbeslut i rätt tid och därigenom ställa om på ett kostnadseffektivt sätt och att regeringens klimathandlingsplan inte ger tydlig och konkret information om hur klimatmålen ska nås utan vilar på förhoppningar att framtida åtgärder ska leda till att målen uppnås. Energimyndigheten bedömer att det inte är möjligt att nå Sveriges mål om förnybar energi inom ramen för Fit for 55 givet regeringens minskning av reduktionsplikten och att om EU-målen skulle förlängas till efter 2030 riskerar den aviserade utbyggnaden av kärnkraft att innebära att andelen förnybart inte ökar i tillräcklig omfattning eller till och med minskar.

Herr talman! Sedan 2018, då KD lämnade energiöverenskommelsen i direktsänd tv i brist på klimatpolitik, har Tidöpartierna använt kärnkraften som ett fikonlöv för att dölja att de inte har någon klimatpolitik. Regeringspartierna har ägnat minst sex år åt att opinionsbilda för ny kärnkraft med hänvisning till klimatet i stället för att utveckla sin klimatpolitik. I dag kan klimat- och miljöministern på en rak fråga inte presentera ett enda belägg för att ny kärnkraft skulle ge någon klimatnytta. Efter minst sex års opinionsbildande, nästan två år i regeringsställning och två månader försenad till kammaren kommer klimat- och miljöministern fullständigt tomhänt. Varför har regeringen inte analyserat effekterna på klimatomställningen innan man har gått vidare med satsningar på ny kärnkraft?

Herr talman! Jag häpnar ärligt talat över att man använder orden "ingen klimatnytta" och refererar till kärnkraften. Jag undrar om Miljöpartiets klimatpolitiska talesperson har träffat de företag som står mitt i omställningen och som vill fasa ut det fossila ur sina verksamheter, ur hur de producerar produkter och ur hur de säljer tjänster världen över. Varje gång jag träffar företag, vilket oftast är någon gång om dagen, är det första de nämner elen eftersom elen är deras största bekymmer när det gäller om de ska lyckas med sin klimatomställning.

Det är helt uteslutet att inte diskutera el när man diskuterar klimatfrågan, men jag förstår att det är frustrerande för Miljöpartiet, som så länge har velat hålla isär dessa frågor och menar att energi är energi och att klimatpolitik är något annat och handlar om elcyklar, vad man äter, trängselskatter och annat som Miljöpartiet ser som sin klimatpolitik. Men den logiken brister kraftigt, för runt om i Europa ser vi att allt fler klimatministrar och energiministrar knyter samman dessa frågor. På FN:s klimattoppmöten är energifrågan om förnybart eller kärnkraft en stor del av diskussionen, för i många länder pratar man om hur man ska få sitt energisystem och sitt kraftsystem att gå från fossilt till fossilfritt och få bort kol, olja och gas.

Att Miljöpartiets klimatpolitiska talesperson står här i kammaren och säger att det inte finns någon klimatnytta med kärnkraften är för mig som sagt helt häpnadsväckande. I Sverige har vi ett snudd på rent energisystem

tack vare att oljan blev väldigt dyr på 70-talet och att man då byggde kärnkraft - en kärnkraft som alla nu bara utgår från ska finnas där och rulla på i all framtid. Men så är det inte, utan vi behöver tänka ett steg längre. Det gör regeringen. Vi vet att fundamentet för Sveriges låga utsläpp är vårt starka, rena elsystem, och det måste försvaras. Här är elektrifiering för att få bort det fossila en grundprincip och enligt oss svaret på klimatutmaningen.

Det är helt okej om Miljöpartiet inte delar regeringens bild och om ledamotens parti vill fortsätta att prata om hur man ska reglera transporter och bygga städer samt fokusera på transporteffektivitet, trängselskatter, miljözoner och omställning av livsmedelsproduktion och konsumtion. Det är helt okej att Miljöpartiet har detta fokus, men att påstå att kärnkraftsfrågan skulle vara ett fikonlöv för att inte prata om klimatet är helt upp och ned. Jag blir verkligen förvånad.

Samtidigt är detta talande, herr talman, för jag förstår inte riktigt vad Miljöpartiet tycker om kärnkraften. Å ena sidan har språkröret Daniel Helldén uttalat sig mycket kritiskt och sagt att Miljöpartiet inte kan ingå i en regering som vill bygga ny kärnkraft, å andra sidan har det nya språkröret Amanda Lind sagt att Miljöpartiet visst kan göra det. Jag förstår att detta är en tuff fråga för Miljöpartiet och att det är en stor utmaning för er att nå samma energipolitiska mognad som mitt parti Liberalerna har.

När man påstår att det inte finns någon klimatnytta med kärnkraft har man banne mig inte pratat med alla de svenska företag som står mitt i omställningen och som har en enda stor önskan till oss: mer ren el.

Herr talman! Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari har inte presenterat några argument som stöder regeringens ensidiga fokus på ny kärnkraft ur klimatsynpunkt. Jag noterar också att jag inte får något svar på varför man inte har analyserat effekterna på klimatomställningen innan man har gått vidare med ny kärnkraft.

Precis som klimat- och miljöministern nämner är mer el otroligt viktigt för klimatomställningen, och Miljöpartiet har skarp politik för mer el i närtid.

Regeringen har alltså inte gjort någon analys och kan inte säga något om när ny kärnkraft kan tänkas komma på plats och till vilken kostnad eller om den skulle ha klimatnytta. Att regeringsföreträdare fortsätter att argumentera för ny kärnkraft med hänvisning till klimatomställningen är ytterligare ett exempel på ansvarslöst och vilseledande agerande från den nuvarande regeringen. Det finns nämligen gott om analyser som tvärtemot regeringens påståenden visar att ett elsystem med ny kärnkraft leder till ökade utsläpp av växthusgaser på grund av försenad omställning.

I december 2023 skrev två docenter i nationalekonomi i Svenska Dagbladet att regeringens satsning på kärnkraft höjer elpriset och ökar risken för elbrist innan 2035 och att det statliga stödet kan bli mycket dyrt för skattebetalare och elkonsumenter eftersom det kan röra sig om hundratals miljarder kronor redan för två kärnkraftsreaktorer. Då låga elpriser och tillgång till el är avgörande för inte minst industrins klimatomställning innebär en sådan utveckling stora risker för klimatomställningen.

I en rapport från Chalmers 2023 som jämför ett framtida elsystem med och utan kärnkraft står att läsa att om ett alltför ensidigt fokus läggs på att underlätta för just kärnkraft riskerar elektrifieringen att senareläggas och att om marknadens aktörer måste vänta på att kostnaderna för kärnkraft ska bli mer förutsägbara riskerar investeringar i vindkraft, där det nu finns ett stort investeringsintresse, att utebli.

Att elektrifieringen senareläggs är relevant ur klimatsynpunkt i och med att det innebär att de samlade utsläppen av växthusgaser blir större över tid än med en politik som leder till snabbare elektrifiering.

Herr talman! Frågan uppstår: Vilket problem är det regeringen försöker lösa? För mig och Miljöpartiet är klimatkrisen det problem vi försöker lösa. Det framstår som att det problem regeringen försöker lösa är hur de ska bygga ny kärnkraft, oavsett vad det innebär för klimatomställningen.

Jag upprepar min fråga: Varför har regeringen inte analyserat effekterna på klimatomställningen innan man gick vidare med en omläggning av energipolitiken som premierar ny kärnkraft?

Herr talman! Något som ändå värmer mitt hjärta när vi har den här diskussionen är att det blir så ofantligt tydligt för svenska väljare. Vi har ett ödesdigert EU-val på gång där klimatet är högt upp på agendan, och Miljöpartiet står här och menar att det skulle vara dåligt för klimatet att bygga ny kärnkraft. De lutar sig mot de forskare som lyfter den aspekten. De menar att det förnybara på egen hand ska kunna leva upp till detta med något slags grön baskraftsplan som har presenterats där vi ska ha ofantligt stora batterier som på något sätt ska leva upp till samma kapacitet som baskraften i kärnkraften kan erbjuda.

Säg att vi skulle bli av med den kärnkraft vi har nu och som står för cirka 40 procent av vårt rena elsystem. Då menar alltså Miljöpartiet att vi utöver de 20 procent av förnybart som vi har nu med den kapacitet som vindkraften bidrar med i elsystemet ska ha 40 procent mer av förnybart och att vattenkraften ska vara den enda balanserande baskraften i vårt elsystem. Jag vet inte om man inte förstår fysikens lagar eller varifrån den här logiken om hur elsystemet ska fungera kommer.

Det är skillnad på förnybara kraftslag och baskraft. Vi är så tacksamma att vi har vattenkraften i Sverige, men den räcker inte om vi ska ha så mycket el som vi behöver för klimatomställningen. Den här logiken går helt enkelt inte ihop.

Jag måste också nämna att Elin Söderberg felciterar mig, herr talman, när hon refererar till min tweet. Hon påstår att jag bara har pekat på den nya kärnkraften. Om Elin Söderberg hade läst noga hade hon noterat att vi välkomnar alla fossilfria kraftslag, inte bara kärnkraften.

Detta är ytterst viktigt för mig. Detta var helt avgörande för att jag skulle kunna sitta i den här regeringen. När jag kandiderade till riksdagen gick jag till val på parollen att vi behöver både vindkraft och kärnkraft för att klara av klimatomställningen.

Detta har exempelvis vi liberaler förstått, men det har inte Miljöpartiet. Man kan inte välja en favorit och tro att vindkraften löser alla problem ensamt. Olika kraftslag fyller olika funktioner i vårt rena, starka elsystem som gör att företag vill etablera sig i Sverige. Att den gröna omställningen sker i Sverige är mycket tack vare vårt rena elsystem.

Om man inte förstår att man behöver slå vakt om, värna och ta hand om det systemet och se till att det är i balans, vilket det bara är när det finns både baskraft och förnybara kraftslag, blir det väldigt tydligt för de svenska väljarna vilken klimatpolitisk verklighet man får med Miljöpartiet. Det är väldigt fint strössel, men ingen glass. Att elsystemet fungerar är liksom grunden i det hela.

Jag förstår att man vill fokusera på annat och att man menar att detta inte är klimatpolitik, men det är klimatpolitik. Det är i yttersta utsträckning klimatpolitik. När jag sitter och förhandlar på COP-mötet med Saudiarabien och Förenade Arabemiraten och vi in i det sista bråkar om exakt vad det ska stå i de internationella klimatavtalen är det precis detta vi bråkar om. Det är precis detta diskussionerna och debatterna handlar om: hur vi ska fasa ut det fossila som behöver ersättas av det rena i vårt energisystem. Det är energi vi pratar om. Det är det som rullar igång hela vår ekonomi och alla produktioner och tjänster som våra företag upprätthåller.

Det är alltså extremt viktigt att vi har ett fungerande elsystem. Då kan man inte välja sina favoriter - det är helheten som behöver fungera.

Vi välkomnar alla fossilfria kraftslag genom många olika åtgärder som jag gärna nämner i mitt sista anförande. Det är det som gör att vår politik ger bättre förutsättningar att nå det långsiktiga klimatmålet om nettonoll 2045.

Herr talman! Det stämmer att vi i Miljöpartiet lutar oss mot forskning. Det är också därför vi har utvecklat vår energi- och klimatpolitik så som vi har gjort.

Jag har i min fråga till klimat- och miljöministern gett ett ypperligt tillfälle att redogöra för reella argument och belägg. Att välkomna alla förnybara produktionsslag eller att även inkludera ny kärnkraft, så som Romina Pourmokhtari vill, det är skillnaden mellan våra partier. Då vill jag veta vad det finns för belägg för att ett välkomnande av ny kärnkraft skulle ha någon klimatnytta. Jag har fortfarande inte fått något svar på den frågan.

Miljöpartiet har presenterat en grön klimathandlingsplan för Sverige för att visa att det finns politik som kraftigt kan minska utsläppen av växthusgaser och undvika de allvarligaste riskerna med klimatförändringarna. Vår klimathandlingsplan innehåller åtgärder för utsläpp inom alla sektorer inom Sveriges gränser, för de konsumtionsbaserade utsläppen, för ökad kolinbindning i skog och mark och för att åstadkomma negativa utsläpp och åtgärder som stöder omställningen, där en kraftfull utbyggnad av elproduktionen är en viktig del.

Tidöpartierna har i stället reducerat all miljöpolitik till klimatpolitik, all klimatpolitik till energipolitik och energipolitiken till att i princip enbart handla om kärnkraft.

När vi talar om industrins omställning handlar det om att leverera terawattimmar innan 2030, och då är kärnkraften fullständigt irrelevant.

Vi i Miljöpartiet vill se konkreta planeringsmål för 2030 och 2035 - inte enbart till 2045. Vi vill tillgängliggöra dubbelt så mycket el till 2035, och vi vill att det förnybara energisystemet ska vila på en stabil grund av grön baskraft.

Herr talman! Det är väldigt fint att höra att Miljöpartiet banne mig arbetar med politik utifrån forskning, och det gör ingen annan. Om det ändå vore så väl. Vi vet ju att det finns så mycket forskning som pekar på just behovet av exempelvis kärnkraft för att nå 1,5-gradersmålet. Om man exempelvis läser igenom IPCC:s olika modeller för hur man faktiskt når det extremt höga mål som vi sätter på internationell nivå finns det få modeller som är undantagna kärnkraft.

Det finns en magisk verklighet eller framtid som Miljöpartiet föreställer sig, där förnybara kraftslag klarar sig utan kärnkraften eller vattenkraften. Men det går inte. Vi behöver bygga ut. Om man då inte vill exploatera våra nationalälvar - jag har inte hört något sådant uttalande från Miljöpartiet - finns det ingen verklighet där Miljöpartiet kan erbjuda ett kraftigt utbyggt stort rent elsystem till svenska företag att ställa om med.

Det kan däremot den här regeringen, och det är därför jag är så trygg med att sitta i den. Vi välkomnar alla fossilfria kraftslag.

Även om Elin Söderberg och Miljöpartiet väljer att endast upprepa mantrat att vi bara skulle fokusera på kärnkraften kan jag enkelt, utan att titta i mina papper, motbevisa det. Vi har godkänt mer havsbaserad vindkraft än vad ni lyckades göra under alla era år vid regeringsmakten. Det är inte en slump, utan det är för att vi har tillskjutit medel: 15 miljoner särskilt för att öka takten i hur länsstyrelserna handlägger de här ansökningarna. Dessutom satte jag raskt igång med att tillsätta en utredning som ändrar hur den här processen går till eftersom den är helt bakvänd och ineffektiv. Det är precis sådant som Miljöpartiet inte gjorde.

Vi har en skattereduktion för installering av solpaneler; vi har hur mycket politik som helst. Vi välkomnar alla fossilfria kraftslag, och det är bara det som kan ge oss den sunda, goda grunden att bygga vidare vår klimatpolitik på. Vi har också klimatpolitik när det gäller kolinlagringen, när det gäller att se till att vi skyddar mer natur som är värdefull och när det gäller att se till att vi tar hand om Östersjön extra mycket.

Det finns alltså mer, och framför allt är alla fossilfria kraftslag välkomna, till skillnad från med den förra regeringens politik.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.