Sök
59 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Svar på skriftliga frågor, EU-nämndens protokoll, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, KU:s särskilda protokoll, protutdr, Utskottens protokoll, 2017/18, 2016/17, 2015/16, Johnsson, Per-Ingvar (C), Civilutskottet, Konstitutionsutskottet, Sammansatta civil- och kulturutskottet, Trafikutskottet, sorterat efter relevans
- Dokument & lagar
En strategi för arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige
Betänkande 2017/18:KU6
Regeringen har föreslagit att en institution för mänskliga rättigheter bör inrättas i Sverige och att riksdagen bör vara huvudman för en sådan institution.
Riksdagen anser att det finns skäl som talar mot att en svensk institution för mänskliga rättigheter ska placeras hos riksdagen och att andra alternativ inte är tillräckligt utredda. I ett tillkännagivande uppmanar riksdagen därför regeringen att utreda frågan om en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige igen, med utgångspunkten att den inte ska placeras under riksdagen.
Riksdagens tillkännagivande gjordes när riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om en strategi för arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 6, 32 minuter
- Justering
- 2017-11-30
- Bordläggning
- 2017-12-05
- Debatt
- 2017-12-06
- Beslut
- 2017-12-07
- Dokument & lagar
Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar
Betänkande 2017/18:KU46
Landstingen i Stockholms, Kalmar, Blekinge, Södermanlands, Värmlands, Dalarna och Västerbottens län får överta det regionala utvecklingsansvaret i respektive län från staten. Därmed kommer det regionala utvecklingsansvaret i hela Sverige ligga på landstingen respektive Gotlands kommun, och genom förändringen uppnås därför ett mer enhetligt system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Syftet är att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Detta gäller såväl städer och stadsregioner, tätorter och tätortsregioner av olika storlek som olika typer av landsbygd och landsbygdsregioner.
Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 19 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-15
- Debatt
- 2018-06-18
- Beslut
- 2018-06-19
- Dokument & lagar
Journalistik i hela landet
Betänkande 2017/18:KU43
Två nya former av mediestöd, alltså stöd till allmänna nyhetsmedier, ska införas. Det ena ska stärka lokal journalistik i områden som saknar eller har svag journalistisk bevakning. Det andra är ett utvidgat innovations- och utvecklingsstöd. Det övergripande syftet med de nya stöden är enligt regeringens förslag att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet, via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet.
Det föreslås också ändringar i det befintliga stödsystemet för dagspress, det så kallade presstödet. Detta genom att driftsstödet och distributionsstödet höjs. Utöver det föreslås att presstödsförordningens giltighetstid förlängs.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya mediestöden och ändringarna som har med presstödet att göra måste godkännas av Europeiska kommissionen för att kunna börja gälla.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 7, 42 minuter
- Justering
- 2018-05-31
- Bordläggning
- 2018-06-13
- Debatt
- 2018-06-14
- Beslut
- 2018-06-14
- Dokument & lagar
Allmänna helgdagar m.m.
Betänkande 2017/18:KU28
Efter valet 2018 borde en parlamentarisk kommitté, med representanter från de olika riksdagspartierna, utses och sätta igång ett arbete med att se över bland annat ordensväsendet och antalet allmänna flaggdagar. Det tycker riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:
- Att låta kommittén se över det offentliga belöningssystemet med fokus på bland ordensväsendet och regeringens belöningar.
- Att låta kommittén se över de allmänna flaggdagarna i Sverige med utgångspunkt att antalet flaggdagar minskas vid nästa tronskifte.
- Att låta kommittén se över utformningen av riksdagens ekonomiska anslag till hovet, alltså organisationen runt kungen och det svenska kungahuset.
- Att regeringen borde överväga möjligheten att besluta om en tillfällig allmän flaggdag den 17 december 2018 med anledning av att det då är 100 år sedan riksdagen fattade det principiella beslutet att införa allmän och lika rösträtt.
Förslagen om tillkännagivande kommer från ett så kallat utskottsinitiativ och från en motion. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 9, 48 minuter
- Justering
- 2018-05-24
- Bordläggning
- 2018-05-29
- Debatt
- 2018-05-30
- Beslut
- 2018-05-30
- Dokument & lagar
Ny dataskyddslag
Betänkande 2017/18:KU23
Den 25 maj börjar EU:s dataskyddsförordning att gälla, det är en tvingande EU-lag som reglerar hur personuppgifter får behandlas inom EU. I samband med det upphör Personuppgiftslagen (PUL) att gälla och istället införs det en ny lag som kompletterar dataskyddsförordningen.
I den nya lagen, dataskyddslagen, förtydligas det bland annat under vilka förutsättningar vissa personuppgifter får behandlas. Dataskyddslagen tillåter att andra lagar som rör behandling av personuppgifter ändras och uppdateras i samband med införandet av dataskyddsförordningen.
Dataskyddslagen och dataskyddsförordningen får inte tillämpas om de går emot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 11, 47 minuter
- Justering
- 2018-04-12
- Bordläggning
- 2018-04-17
- Debatt
- 2018-04-18
- Beslut
- 2018-04-18
- Dokument & lagar
Granskningsbetänkande
Betänkande 2017/18:KU20
Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 33 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen, statsråds tjänsteutövning och Transportstyrelsens outsourcing.
Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Anföranden och repliker
- 53, 77 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-15
- Debatt
- 2018-06-18
- Dokument & lagar
En modern och rättssäker förvaltning - ny förvaltningslag
Betänkande 2017/18:KU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny förvaltningslag. Syftet med lagen är att enklare och modernare regler för förvaltningsmyndigheternas arbete ytterligare ska stärka rättssäkerheten för de enskilda medborgarna.
Lagen innehåller bland annat bestämmelser om
- möjligheten att snabbare få ett beslut i sitt ärende om handläggningen har försenats
- rätten till tolkning och översättning
- jäv
- hur ett ärende inleds och vad som gäller om myndigheternas utredningsansvar
- möjligheter att få information om handläggningen av sitt ärende
- hur myndigheter ska motivera sina beslut
- när en myndighet får ändra ett beslut
- vilka beslut som får överklagas.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 5, 28 minuter
- Justering
- 2017-09-14
- Bordläggning
- 2017-09-20
- Debatt
- 2017-09-21
- Beslut
- 2017-09-21
- Dokument & lagar
Ökad insyn i partiers finansiering
Betänkande 2017/18:KU19
Insynen i partiernas finansiering ska öka. Kravet på öppen redovisning av intäkter utökas till att gälla även partiers verksamhet på regional och lokal nivå samt för sidoorganisationer till partier. Varje ideell förening eller sidoorganisation inom ett parti samt varje ledamot och ersättare ska redovisa sin egen verksamhet. De begränsningar till politisk verksamhet och personvalskampanjer som har funnits tas bort. Skyldigheten att offentligt redovisa intäkter ska gälla också för partier som deltar i landstings- och kommunalval.
Partier på central nivå med mandat i riksdagen eller Europaparlamentet ska alltid lämna en intäktsredovisning. Detsamma gäller deras sidoorganisationer på central nivå. Övriga behöver inte lämna någon intäktsredovisning om intäkterna är mindre än ett halvt prisbasbelopp, det vill säga under 22 750 kronor för 2018. Det införs också ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag som är högre än 0,05 prisbasbelopp, vilket motsvarar 2 275 kronor för 2018.
De ändrade reglerna börjar gälla den 1 april 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen tycker också att lottköpare ska få tydlig information ifall ett lotteri finansierar partipolitisk verksamhet. Riksdagen uppmanar därför regeringen i ett tillkännagivande att tydliggöra detta.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 12, 56 minuter
- Justering
- 2018-02-01
- Bordläggning
- 2018-02-06
- Debatt
- 2018-02-07
- Beslut
- 2018-02-07
- Dokument & lagar
Ändrade mediegrundlagar
Betänkande 2017/18:KU16
Riksdagen har behandlat förslag från regeringen som gäller ändringar i bland annat tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Regeringen har föreslagit att det ska bli möjligt att förbjuda söktjänster som innehåller personuppgifter om att privatpersoner har begått brott, förekommer i fällande domar eller har varit föremål för tvångsmedel. Riksdagen sa nej till det befintliga förslaget. I stället uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att låta utreda frågan om att begränsa grundlagsskyddet för dessa söktjänster igen.
Riksdagen sa ja till att det ska bli möjligt att i vanlig lag införa förbud för söktjänster som innehåller vissa känsliga personuppgifter om de finns tillgängliga på ett sätt som innebär stora risker för att privatpersoners personliga integritet skadas. Det kan till exempel gälla uppgifter om etniskt ursprung eller politiska åsikter.
Regeringen har även föreslagit ändringar i TF och YGL som gäller grundlagsskyddet för publicering på internet. Bland annat föreslås att om en utgivare av en databas som fått en underrättelse från Justitiekanslern om att material i databasen kan utgöra yttrandefrihetsbrott tar bort materialet kan han eller hon inte hållas ansvarig för material som har funnits tillgängligt i databasen i mer än ett år. Det kan till exempel gälla en dagstidnings webbplats. Flera av regeringens övriga förslag handlar om språk, struktur och samordning och syftar till att göra grundlagarna mer lättillgängliga och lättare att använda.
Riksdagen sa ja till dessa förslag från regeringen som vilande. De ändrade reglerna ska börja gälla den 1 januari 2019. Eftersom det handlar om ändringar i grundlagar fattar riksdagen beslut två gånger med val emellan.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 12, 71 minuter
- Justering
- 2018-05-22
- Bordläggning
- 2018-05-29
- Debatt
- 2018-05-30
- Beslut
- 2018-05-30
- Dokument & lagar
Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor
Betänkande 2017/18:KU15
Riksdagsstyrelsen har föreslagit lagändringar som bland annat innebär att bestämmelsen om riksrevisorernas antal flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen så att antalet riksrevisorer lättare ska kunna ändras i framtiden. Det införs också krav på kvalificerad majoritet för att riksdagen ska kunna skilja en riksrevisor från sitt uppdrag. Konstitutionsutskottet får rätt att tillsätta en utredning om att skilja en riksrevisor från uppdraget.
Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändring i riksdagsordningen och utskottets förslag om ändring i regeringsformen som vilande. Eftersom det bland annat handlar om grundlagsändringar fattar riksdagen beslut två gånger med ett val emellan. Riksdagen beslutade också att behandlingen av vissa av riksdagsstyrelsens förslag skjuts upp till nästa riksmöte. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 14, 42 minuter
- Justering
- 2018-03-28
- Bordläggning
- 2018-04-10
- Debatt
- 2018-04-11
- Beslut
- 2018-04-11
- Dokument & lagar
Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten
Betänkande 2017/18:KU13
Olaga integritetsintrång ska bli ett nytt brott i brottsbalken. Det innebär att det ska bli straffbart att sprida vissa typer av bilder eller andra uppgifter om någon annans privatliv. Det gäller om syftet är att allvarligt skada personen som blir utsatt för det. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.
Dessutom vill regeringen tydliggöra och modernisera straffen för olaga hot, ofredande och förolämpning och göra fler typer av handlingar straffbara. Det skulle innebära ändringar i brottsbalken. Olaga hot och förolämpning är brott som även finns i tryckfrihetsförordningen. Därför föreslås även ändringar i den grundlagen.
För att ändra i en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val emellan omröstningarna. Riksdagen ja till regeringens förslag om en ändring i grundlagen och frågan kommer att tas upp för ett slutgiltigt beslut efter nästa val. På grund av det beslutade riksdagen också att förslaget om ändringar när det gäller olaga hot och förolämpning skjuts upp till nästa års riksmöte.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 27 minuter
- Justering
- 2017-11-07
- Bordläggning
- 2017-11-14
- Debatt
- 2017-11-15
- Beslut
- 2017-11-15
- Dokument & lagar
Justitieombudsmännens ämbetsberättelse
Betänkande 2017/18:KU11
Justitieombudsmännen, JO, granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar. JO har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Den gäller verksamhetsåret 1 juli 2016 - 30 juni 2017.
Under perioden registrerades 8748 nya ärenden. Det är en ökning med knappt 9 procent jämfört med året innan. Framför allt är det klagomålsärenden som har ökat. Den större delen av ökningen gäller socialförsäkrings- och utlänningsärenden. För att hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå har JO begärt ytterligare resurser för 2018.
Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 41 minuter
- Justering
- 2018-01-25
- Bordläggning
- 2018-01-30
- Debatt
- 2018-01-31
- Beslut
- 2018-01-31
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Betänkande 2017/18:KU1
14,5 miljarder kronor ut statens budget för 2018 går till utgiftsområdet Rikets styrelse. Mest pengar får Regeringskansliet, drygt 7,7 miljarder kronor. Knappt 3 miljarder kronor går till länsstyrelserna och riksdagens ledamöter och partier får 900 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 15, 65 minuter
- Justering
- 2017-11-23
- Bordläggning
- 2017-11-28
- Debatt
- 2017-11-29
- Beslut
- 2017-11-29
- Dokument & lagar
Vissa villkor för statsråd och statssekreterare
Betänkande 2017/18:KU42
Regeringen föreslår två nya lagar samt ändringar i vissa andra lagar som berör statsråd och statssekreterare. Bland annat blir det i vissa fall möjligt att besluta om en karens eller en ämnesrestriktion på upp till tolv månader för statssekreterare och statsråd som exempelvis börjar arbeta inom näringslivet. Ämnesrestriktion innebär att personen under en tid inte får arbeta med vissa frågor. Syftet är att undvika att känslig information används på ett sätt som kan innebära skada för staten eller att en enskild person får obefogade fördelar.
Regeringen föreslår bland annat också att en särskild nämnd ska inrättas för att pröva frågor om karens och ämnesrestriktion.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men med några justeringar när det gäller ändringar i riksdagsordningen. Justeringarna handlar bland annat om hur valet av ledamöter till prövningsnämnden ska gå till.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 10, 28 minuter
- Justering
- 2018-05-14
- Bordläggning
- 2018-05-21
- Debatt
- 2018-05-22
- Beslut
- 2018-05-23
- Dokument & lagar
Offentlighet, sekretess och integritet
Betänkande 2017/18:KU38
I dag regleras tolkars tystnadsplikt olika beroende på om de är auktoriserade eller inte, och om de anlitas privat eller av en myndighet. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att se över regelverket.
En konsekvens av de gällande reglerna är att tolkar som inte är auktoriserade i vissa situationer inte omfattas av tystnadsplikten, trots att de utför samma jobb som en auktoriserad tolk. Samtidigt innebär en eventuell utvidgning av tystnadsplikten komplicerade frågeställningar att ta hänsyn till, exempelvis när det gäller privatpersoner som tolkar åt familjemedlemmar.
Tillkännagivandet lämnades i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 inom området offentlighet, sekretess och integritet. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 22
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 8, 44 minuter
- Justering
- 2018-01-18
- Bordläggning
- 2018-01-30
- Debatt
- 2018-01-31
- Beslut
- 2018-01-31
- Dokument & lagar
Offentlig förvaltning
Betänkande 2017/18:KU37
Riksdagen anser att ett utökat straffansvar för tjänstefel i den offentliga förvaltningen skulle förbättra medborgarnas rättssäkerhet och öka förtroendet för den offentliga verksamheten. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över lagstiftningen om tjänstefel, med inriktningen att fler handlingar än i dag ska kunna bestraffas.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att en introduktionsutbildning för statsanställda ska införas. Riksdagen lyfte fram hur viktigt det är att statsanställda har goda kunskaper om den statliga värdegrunden och de grundläggande regler som gäller i statsförvaltningen, som till exempel regler om offentlighet och sekretess.
Riksdagens tillkännagivande kom när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 74
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 12, 48 minuter
- Justering
- 2018-04-10
- Bordläggning
- 2018-04-17
- Debatt
- 2018-04-18
- Beslut
- 2018-04-18
- Dokument & lagar
Författningsfrågor
Betänkande 2017/18:KU36
Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om författningsfrågor, som bland annat rör statsskicket, medborgarinitiativ, Sveriges EU-medlemskap, en minskning av antalet riksdagsledamöter, en författningsdomstol och domstolarnas oberoende.
Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att tillsätta en utredning som ska se över behovet av att stärka domstolarnas och domarnas oberoende på lång sikt. I Sverige fungerar domstolsväsendet bra i dag, enligt riksdagen. Men det kan ändå finnas anledning att överväga om domstolarnas och domarnas oberoende bör stärkas ytterligare. Regeringens utredning bör särskilt ta upp följande frågor:
- Grundlagsreglering av justitierådens antal och pensionsålder.
- En möjlighet för de högsta domstolarna att sammanträda i särskild sammansättning.
- Domstolsverkets organisation, styrning och roll.
Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 87
- Förslagspunkter
- 29
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 12, 54 minuter
- Justering
- 2018-04-12
- Bordläggning
- 2018-04-17
- Debatt
- 2018-04-18
- Beslut
- 2018-04-18
- Dokument & lagar
Valfrågor
Betänkande 2017/18:KU35
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om olika valfrågor. Motionerna handlar om tidsbegränsning av riksdagsledamöternas uppdrag, rösträttsålder, valkretsar, personval, åtgärder för ökat valdeltagande, rösträtt och valbarhet, skilda valdagar och objektiva jämförelser mellan partier.
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 6, 17 minuter
- Justering
- 2018-02-01
- Bordläggning
- 2018-02-06
- Debatt
- 2018-02-07
- Beslut
- 2018-02-07
- Dokument & lagar
Fri- och rättigheter, m.m.
Betänkande 2017/18:KU34
Samhället behöver bli bättre på att arbeta proaktivt, exempelvis på internet och i sociala medier, med att tidigt upptäcka och agera mot våldsbejakande propaganda och rekrytering till vänsterextrema, högerextrema och islamistiska terroristorganisationer. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att arbeta med frågan.
Enligt riksdagen bör regeringen ta initiativ till nationell samordning och en nationell kommunikationsstrategi mot våldsbejakande extremism och för demokratiska värderingar, i syfte att bland annat identifiera kommunikationsmetoder.
Förslaget om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade drygt 60 förslag i motioner om fri- och rättigheter. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 51
- Förslagspunkter
- 19
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 16, 57 minuter
- Justering
- 2018-04-24
- Bordläggning
- 2018-04-27
- Debatt
- 2018-05-02
- Beslut
- 2018-05-03
- Dokument & lagar
Kommunala och regionala frågor
Betänkande 2017/18:KU33
Kommunernas roll i det lokala brottsförebyggande arbetet behöver bli tydligare. I dag har kommunerna ett uttryckligt ansvar för unga och stöd till brottsoffer. Däremot är det otydligt vilken roll kommunerna har överlag för att arbeta förebyggande mot brott, till exempel med livsstilskriminella eller återfallsförbrytare. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.
Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om kommunala och regionala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 31
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 15, 43 minuter
- Justering
- 2018-03-28
- Bordläggning
- 2018-04-10
- Debatt
- 2018-04-11
- Beslut
- 2018-04-11