Annicka Engblom (M)

Fråga 2017/18:1590 Möjlighet att tillhandahålla drav för utfodring av Annicka Engblom M till Statsrådet Sven-Erik Bucht S Sommarens extremtorka har medfört akut foderbrist för landets lantbrukare och djurhållare och i skrivande stund har vi ännu inte sett slutet på värmeböljan. Det vänds på alla möjliga stenar för att

Inlämnad

2018-07-27

Besvarare

Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 33 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen, statsråds tjänsteutövning och Transportstyrelsens outsourcing.

Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar 

Anföranden och repliker

53, 77 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

En större del av verksamheten inom äldreomsorgen och inom förskolan ska kunna ges på minoritetsspråk. Kommuner ska också informera om vilka möjligheter som finns i samband med att den äldre eller vårdnadshavaren söker en plats. Kraven gäller framförallt minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska men det införs också stärkta möjligheter att få äldreomsorg på jiddisch och romani chib. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Dessutom blir det nu lagkrav på att kommuner och landsting ska sätta upp mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Fler myndigheter ska kunna kontaktas skriftligen på minoritetsspråk och deras informationsskyldigheter gentemot Sveriges minoriteter tydliggörs. Syftet med förändringarna är att stärka det grundläggande skyddet för de nationella minoriteternas språk och kultur.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

7, 49 minuter

Justering

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-19

Motion till riksdagen 2017/18:4146 av Andreas Norlén m.fl. M med anledning av prop. 2017/18:206 Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen beslutar att 3 första meningen lagen om regionalt utvecklingsansvar ska lyda: Denna lag gäller för landstingen, dock inte Stockholms läns landstingMotivering

Inlämnad

2018-04-25

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:KU46

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Utbildningsminister Gustav Fridolin MP Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht S Minister för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson S Socialminister Annika Strandhäll S Utbildningsminister

Datum

2018-04-19

Statsministerns

Datum

2018-04-12

Motion till riksdagen 2017/18:4056 av Andreas Norlén m.fl. M med anledning av prop. 2017/18:151 En generell rätt till kommunal avtalssamverkan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en uppföljning och utvärdering av tillämpningen av den nya bestämmelsen

Inlämnad

2018-04-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:KU30

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Den judiska befolkningen har genom historien utsatts för fördomar, fientlighet och förföljelse. Antisemitiska föreställningar är också ett samhällshot i dag, i Sverige. Därför uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att fortsätta arbetet mot antisemitism. Riksdagen vill att regeringen

• fortsätter arbeta för att sprida kunskap om antisemitism och förföljelsen av judar genom historien och att detta arbete bedrivs så att kunskapen når alla delar av den svenska befolkningen
• följer upp säkerhetsläget och utvärderar de insatser som har gjorts för att förbättra säkerheten vid judiska synagogor och andra institutioner samt judiska evenemang och mötesplatser
• lägger upp arbetet mot antisemitism och för judisk säkerhet i dialog med judiska organisationer och företrädare.

Riksdagens ställningstagande gjordes när den behandlade motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2018-01-25

Bordläggning

2018-01-30

Debatt

2018-01-31

Beslut

2018-01-31

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU konstaterar att det i vissa fall är långa handläggningstider. Det gäller bland annat en ansökan om medgivande av att överlämna skolväsendet på entreprenad. Det vill säga att en kommun eller annan huvudman sluter ett avtal om att ett annat företag ska ta hand om undervisning. Handläggningstiderna borde i dessa fall vara snabbare, men samtidigt framhåller KU att det är viktigt att det finns tillräckligt med underlag för att kunna fatta ett säkert beslut.

Dessutom har utskottet granskat sekretessmarkeringar hos Utrikesdepartementet (UD). UD:s sekretessmarkeringar är utformade som de ska vara enligt lagen. Däremot är det flera handlingar som har kommit bort, något som KU menar är oacceptabelt. Departementet framhåller att de har vidtagit åtgärder för att förbättra rutinerna för dokumenthanteringen.

KU har granskat kommittéväsendet, det vill säga de utredningar som regeringen genom kommittédirektiv har tillsatt. Åren 1989, 1992, 1999, 2007, 2011 och 2015 har ingått i granskningen.

Utskottet har bland annat tittat på om det har varit en särskild utredare eller en kommitté som utrett ärendet, om det funnits parlamentariska inslag, utredarens eller kommittéordförandens bakgrund och hur utredningens sammansättning har sett ut i övrigt. Dessutom har kommittédirektivens innehåll när det gäller bland annat utredningsuppdragets omfattning samt utredningstiden gåtts igenom. Granskningen visar bland annat att andelen särskilda utredare har varierat över tid, och under 2000-talet har den ökat. Andelen utredningar med parlamentariskt inslag har totalt sett minskat sedan 1990-talet. Däremot har det blivit vanligare med att en särskild utredare har gjort en utredning där det har funnits någon form av parlamentariskt inslag. Parlamentariska inslag innebär till exempel att det funnits företrädare för partier med i kommittéer eller referensgrupper knutna till en särskild utredare.

KU har också tittat på hur regeringen har hanterat hur myndigheterna styrs, om det är av en styrelse eller ett insynsråd. Regeringskansliet har tagit fram en vägledning med kriterier för att kunna avgöra vilken form av styrning en myndighet ska ha. Det tycker utskottet är positivt men det lyfter också fram vikten av att kontinuerligt följa upp styrelsernas och insynsrådens arbete och att se över styrelseformen.

Utskottet har granskat hur myndighetschefer utses. Hur många som har politisk bakgrund och hur fördelningen ser ut mellan män och kvinnor. När det gäller personer som utnämnts till chefer vid myndigheter i Sverige har andelen med politisk bakgrund varit ungefär densamma under de senaste mandatperioderna. Det gäller även andelen kvinnor, som legat på strax under 50 procent. Det är också fortsatt stor andel av rekryteringarna som utannonseras externt, något som KU ser positivt på.

I EU förekommer så kallade trepartsmöten för att effektivisera lagstiftningsprocessen. Trepartsmötena är möten mellan EU-rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet. Informella trepartsmöten kan leda till att möjligheten till insyn och ansvarsutkrävande i lagstiftningsprocessen försvagas. Utskottet har granskat hur regeringen hanterar dessa trepartsmöten. För att öka insynen i förhandlingarna anser utskottet att regeringen bör informera och samråda med riksdagen även under tiden som trepartsförhandlingarna pågår.

Anföranden och repliker

11, 79 minuter

Justering

2017-12-19

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17

Reglerna för omval ändras. Tanken är att omval ska kunna hållas snabbare och att samma förutsättningar så långt möjligt ska gälla vid ett omval som vid det ordinarie valet. Omval ska hållas så fort som möjligt och senast inom tre månader efter det att Valprövningsnämnden har beslutat om omval. Inga nya partier ska kunna anmälas till det. Bara de partibeteckningar ska användas som användes i det val som omvalet gäller. Anmälan av ett partis kandidater till ett val ska som utgångspunkt gälla även för omvalet, men ändringar ska kunna göras om det behövs.

Tidsfristerna för att skicka ut röstkort kortas. Överklaganden av ett beslut om att fastställa valresultatet ska lämnas in direkt till Valprövningsnämnden. Rätten för alla att yttra sig över överklaganden i val tas bort.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen har även behandlat motioner från den allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till förslagen i motionerna.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 37 minuter

Justering

2017-12-19

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17

Beslut

2018-01-17

Interpellation 2017/18:217 Byggandet av Sydostlänken av Annicka Engblom M till Statsrådet Tomas Eneroth S Djuphamnen i Karlshamn är en av de snabbast växande hamnarna i landet. Hamnen har ett strategiskt bra läge för snabba och miljövänliga järnvägstransporter tack vare dess närhet till Baltikum med stor exportpotential.

Inlämnad

2017-11-23

Besvarare

Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Det är rektorer som beslutar om politiska partier ska bjudas in för att medverka i skolundervisningen. Om politiska partier bjuds in får de begränsas till partier som antingen finnas representerade i riksdagen, i Europaparlamentet eller i kommunernas, landstingens eller regionernas fullmäktige. Rektorn får även bjuda in partier utifrån ett annat urval, om detta sker objektivt.

Politisk information i skolan är en del i skolans demokratiuppdrag. Den nuvarande lagstiftningen uppfattas dock av många skolföreträdare som otydlig. Otydligheten har gjort att skolor har gjort olika tolkningar om hur politiska partier får bjudas in och i vissa fall har osäkerheten gjort att skolor inte vågat bjuda in politiska partier alls.

Rektorn får bjuda in de partier hon eller han anser lämpligt, även om inte alla partier är representerade. Rektorn kan dock besluta att eleverna på något sätt ska kunna ta del av information från andra politiska partier än de som kom till skolan.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 30 minuter

Justering

2017-11-09

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Utbildningsminister Gustav Fridolin MP Minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson S EU- och handelsminister Ann Linde S Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström

Datum

2017-11-09

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan S Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson S Barn-äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér S Infrastrukturminister Tomas Eneroth S Samordnings-

Datum

2017-10-26

Fråga 2017/18:90 Sydostlänken av Annicka Engblom M till Statsrådet Tomas Eneroth S Djuphamnen i Karlshamn är en av de snabbast växande hamnarna i landet och har ett strategiskt bra läge för snabba och miljövänliga järnvägstransporter. Hamnen utgör en av utgångspunkterna för en stärkt nationell förmåga att hävda sig på

Inlämnad

2017-10-11

Besvarare

Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Motion till riksdagen 2017/18:3770 av Beatrice Ask m.fl. M Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Sammanfattning Under utgiftsområde 1 Rikets styrelse finansieras den centrala statsledningen samt flera viktiga myndigheter, statsbidrag och uppdrag. Ambitionen att skapa ett tryggare samhälle är för Moderaterna en prioriterad

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

8

Utskottsberedning

2017/18:KU1

Riksdagsbeslut

(8 yrkanden): 8 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:3768 av Betty Malmberg m.fl. M Strategi för att fasa ut djurförsök Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige behöver en strategi för att fasa ut försök på levande djur då så är möjligt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

2

Utskottsberedning

2017/18:MJU24

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:3240 av Karin Enström m.fl. M EU-samarbetet nu och i framtiden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU-samarbetet ska användas för att hitta lösningar på gränsöverskridande problem och om att problem som bäst hanteras på nationell nivå

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

21

Utskottsberedning

2017/18:FiU5 2017/18:JuU13 2017/18:KU34 2017/18:KU36 2017/18:KU39 2017/18:MJU18 2017/18:MJU22 2017/18:NU11 2017/18:UU10 2017/18:UU11

Riksdagsbeslut

(21 yrkanden): 21 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:3130 av Beatrice Ask m.fl. M Ett förstärkt fri- och rättighetsskydd och andra grundlagsfrågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid nästa översyn av regeringsformen överväga om fler fri- och rättigheter bör omfattas av begränsningsreglerna

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

4

Utskottsberedning

2017/18:KU34

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:3129 av Beatrice Ask m.fl. M Åtgärder för att stärka demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter samt motverka hedersrelaterat våld och förtryck Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett lättillgängligt och användarvänligt

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

7

Utskottsberedning

2017/18:AU1 2017/18:AU10 2017/18:AU7 2017/18:KrU6 2017/18:SoU9

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag