7 kap. rättegångsbalken
Debatt om förslag 10 maj 2001
Protokoll från debatten
Anföranden: 5
Anf. 34 ALICE ÅSTRÖM (V)
Herr talman! Anders Sjölunds interpellation är
viktig. Han vill ha ett antal konkreta svar som rege-
ringen i dag inte kan lämna eftersom det här handlar
om en förhandling. Vi har sagt upp avtalet. Vi kom-
mer att se till att vi har en särskild statlig representant
som tar upp förhandlingarna med landstinget. Det är
naturligt att ett antal frågor då kommer upp på bordet.
Jag kan i dag inte helt och fullt avslöja exakt hur
vi kommer att välja att ta olika mått och steg i dessa
förhandlingar. Det är ett alldeles för tidigt skede för
det. En naturlig fråga som kommer upp är ju fördel-
ningen av befintliga medel. Jag kan gissa att det
kommer att finnas starka synpunkter som kommer att
variera mellan landstingen. Naturligtvis kommer alla
landsting att hävda att just de har förutsättningar att
kräva en omfördelning.
Under arbetets gång är det naturligtvis viktigt att
klargöra hur den här fördelningen bör vara. Då kom-
mer vi också till frågan om Umeås ställning i sam-
manhanget. Det är inte så att det bara är studieplat-
serna som styr resursfördelningen utan det är också
forskningsvolymen. Det är det som har gjort att den
utredning som jag citerade, som låg till grund för
systemet, inte pekade på någon snedfördelning.
Låt oss se vad vi kommer fram till i de gemen-
samma resonemangen. Det ska naturligtvis vara en
ordning som gör att vi får en rättvis och rimlig för-
delning baserad på saklig grund av de mycket stora
statliga resurser som det här handlar om. Men det är
för mig för tidigt att gå in i delarna. Låt oss nu sätta i
gång den förhandlingsprocess som ska resultera i att
vi efter 2003 ska ha ett system som är moderniserat
och som verkligen stämmer överens med dagens
högskolesystem.
Anf. 35 KIA ANDREASSON (Mp)
Herr talman! Jag uppfattar svaret så att det trots
allt finns en insikt om att det är en obalans mellan de
olika lärosätena. Det är också riktigt att det i början
inte var särskilt mycket forskning som kunde av-
speglas i medelstilldelningen. Nu är läget ett helt
annat, det hoppas jag att utbildningsministern också
inser. Det är min förhoppning att han i det här sam-
talet med utredaren också beskriver att förhandlingar-
na bör föras i den riktningen att det ska tillföras mer
medel.
Jag har här protokollet från den sista förhandling-
en mellan staten och Landstingsförbundet, som regle-
rar just det här. Det är intressant läsning. Man kan
förstå att andra lärosäten inte är särskilt intresserade
av att minska sin nivå för att skicka mer till Norrland.
Det skulle förvåna mig om man skulle gå med på det
alldeles frivilligt. Därför återkommer jag till frågan
om resurstillskott med hänvisning till att det faktiskt
är beslutat om fler läkarstudieplatser. Är det minis-
terns uppfattning att man kan ta av den här, så att
säga, merpotten hur stor den nu blir?
Jag utgår från att regeringen tycker att det är rik-
tigt säga att tillsätter man fler platser bör det också
avspeglas i budgeten. Då kan man tillföra Umeå en
större del av den tillkommande kakan, och då får de
andra lärosätena lite mindre helt enkelt. Kan man
tänka sig en sådan lösning?
Jag har talat med kamrater på läkarutbildningen i
Umeå. De är bekymrade över det här och funderar
över vad som är rimligt. De säger så här: Kan man
inte ha ett system som har en direkt koppling, en
likvärdig ersättning för samma utbildningsuppdrag,
dvs. oavsett var vi finns i landet får vi något slags
studiepeng, läkarstudentpeng eller något liknande?
Det förespråkar man. Det vore intressant att höra vad
ministern har för synpunkter på det.
Anf. 36 HELENA ZAKARIASEN (S)
Herr talman! Jag kommer att göra Anders Sjölund
besviken om han vill ha ytterligare preciseringar av
det skäl som jag nämnde i min förra replik. Vi ska nu
börja förhandlingar, förhandlingar som jag tror kan
bli ganska komplicerade men som jag också har goda
förhoppningar om kan ge oss ett bättre system för att
fördela de mycket stora resurser som det handlar om.
Jag vill återigen påpeka för Anders Sjölund att det
inte bara handlar om läkarstudenter. Det handlar
också om forskningsvolymen och den kliniska forsk-
ningen, om intrånget där och de ersättningar som
därmed är kopplade till detta. Därför blir det inte så
enkelt att bara relatera till antalet studenter vid ut-
bildningarna.
Vidare vill jag egentligen inte gå i denna diskus-
sion. Nu har vi framför oss ett uppsagt avtal. Det blir
en uppstart på förhandlingar och en chans till ett
mycket bättre system. De frågor som Anders Sjölund
tar upp kommer med all säkerhet att belysas i dessa
diskussioner, och vi ska naturligtvis ha ett system
som på ett rättvist och rimligt sätt fördelar resurser
över landet.
Det kommer inte att vara så att vi är beredda att
tillsätta extra resurser för att lösa sådant som vi
kommer fram till är snedsitsar. Det måste lösas inom
systemet. Extra resurser är kopplat till ökade utbild-
ningssatsningar, som Anders Sjölund påpekar.
Anf. 37 ALICE ÅSTRÖM (V)
Herr talman! Då vill jag säga något helt kort. Jag
förstår att vi inte kommer längre i den här debatten.
Jag får åka hem och berätta att vi inte kan få något
besked utan får avvakta några år till. Medan gräset
växer dör kon, brukar man säga. Jag hoppas att det
bara är ett uttryckssätt, men läget är allvarligt.
Jag hoppas att ministern trots allt tar med sig de
synpunkter som jag har fört fram i den här debatten
och att det här är något som berör lärosätet i Umeå på
ett mycket kraftfullt sätt. Man är bekymrad, och jag
jag hoppas att det också avspeglar sig i den förhand-
lingar som kommer. Jag förstår att det inte blir några
extra resurser för att åtgärda snedsitsar, som ministern
sade. Det kan jag förstå i så fall. Men det lilla hoppet
fanns trots allt där att det kommer mer pengar för de
extra studieplatser som så småningom dyker upp i
systemet.
Anf. 38 HELENA ZAKARIASEN (S)
Herr talman! Tomas Högström har i en interpella-
tion ställt frågan vilka åtgärder jag tänker vidta på
kort sikt och hur jag tänker säkra den långsiktiga
finansieringen av den industriella forskningen. Frågan
är ställd mot bakgrund av att Tomas Högström säger
sig ha hört från olika håll att Vinnova har fått mindre
pengar till industrirelaterad forskning.
Som jag framhöll i mitt frågesvar den 21 mars har
Verket för innovationssystem inte fått neddragna
resurser till forskning och utveckling. Olika rykten
ändrar inte på detta förhållande.
Vinnovas anslag uppgår till drygt 1 miljard kro-
nor, varav 10 % avser förvaltningsmedel och reste-
rande 90 % satsas på forskning och utveckling under
innevarande år. Några minskningar är inte aktuella
när det gäller stödet till industrirelaterad forskning
och utveckling. Ledningen för Vinnova har förklarat
att myndigheten avser att hålla insatserna för industri-
forskningsinstituten på ungefär samma nivå som
tidigare år. Som jag också sade den 21 mars är jag
inte främmande för att föreslå regeringen att vidta
åtgärder om så inte blir fallet.
Under perioden 1997-2000 erhöll industriforsk-
ningsinstituten årligen i genomsnitt 250 miljoner
kronor från dåvarande NUTEK samt 100 miljoner
kronor via holdingbolaget Ireco som bl. a. förvaltar
statens aktier i vissa industriforskningsinstitut. År
2001 erhåller industriforskningsinstituten drygt 260
miljoner kronor från Vinnova samt 75 miljoner kro-
nor via Ireco. Dessutom har industriforskningsinsti-
tuten också möjlighet att ansöka om medel från Vin-
nova inom ramen för myndighetens övriga verksam-
heter.
Vad gäller statens långsiktiga syn på industri-
forskningsinstituten, avser regeringen att till hösten
återkomma till riksdagen i denna fråga. Jag kan av
naturliga skäl inte här och nu gå närmare in på inne-
hållet i regeringens kommande förslag. Jag kan
emellertid redan nu säga så mycket att det inte finns
några planer på neddragningar av Vinnovas resurser.
Avsikten är tvärtom att öka dessa under de komman-
de två åren så att anslagsnivån, i enlighet med försla-
get i förra årets forskningsproposition, år 2003 ligger
40 miljoner kronor högre än år 2000.
Som regeringen framhöll i fjolårets forskningspo-
litiska proposition har ett förnyelsearbete redan inletts
vad gäller industriforskningsinstituten. Syftet med
förnyelseprocessen är att utveckla instituten så att de
kan möta nya kunskapsbehov samt utöka och förnya
kundkretsen. Det traditionella systemet med ett i
praktiken "garanterat" statligt stöd till ett antal intres-
seföreningars institut kommer successivt att avveck-
las. De direkta anslagen ersätts i stället av olika for-
mer av projektstöd.
Dokument
Beslut
Modernisering av rättegångsbalkens bestämmelser om åklagare (JuU23)
Rättegångsbalkens bestämmelser om åklagare moderniseras. En uttrycklig bestämmelse om vilka åklagare som är allmänna åklagare införs, vilket medför vissa förändringar när det gäller titlarna inom åklagarväsendet. Bestämmelserna om allmänna åklagares behörighet anpassas till åklagar- och domstolsorganisationen. Bestämmelsen om jäv mot åklagare utvidgas till att gälla även vid andra åklagaruppgifter än åtgärder eller beslut enligt rättegångsbalken. Bestämmelserna om jäv mot polismyndighet och polisman ändras till att gälla anställda inom polisväsendet som vidtar åtgärder eller fattar beslut enligt rättegångsbalken. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2002.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionen
- Riksdagens beslut
- Bifall till utskottets hemställan