Ändrade regler för kontroll av ekologisk produktion

Fru talman! Det här ärendet, som handlar om betänkandet Ändrade regler för kontroll av ekologisk produktion, är ganska tekniskt.

Till att börja med vill jag yrka bifall till reservationen - det är den enda - under punkt 2.

Regeringens lagförslag som detta innebär är att Livsmedelsverket och Jordbruksverket ska kunna delegera uppgifter inom olika typer av kontroller till olika typer av kontrollorgan. Det är en del i den byråkratiska delen för jordbruket. Kontrollorganen står för mycket administration, kontroller och administrativ börda. Det här är någonting som politiken har talat om ganska länge, alltså att vi måste underlätta för de gröna näringarna när det kommer till administration och byråkrati.

Man kan inte sticka under stol med att vi har misslyckats med det här under lång tid. De sista sju åren har det inte precis blivit bättre, även om vi faktiskt har haft socialdemokratiskt ledda regeringar i sju år nu som har sagt att det ska bli enklare och mindre byråkrati och administration för de gröna näringarna.

När det kommer till den här typen av myndighetsutövning anser vi från Moderaterna att den ska vara konsekvent, rättssäker och effektiv. När man nu ger de här stora myndigheterna, Jordbruksverket och Livsmedelsverket, möjlighet att delegera ut detta på mindre organ i landet - både myndigheter och andra typer av kontrollorgan - finns en stor farhåga att det inte kommer att bli så. Det finns en farhåga att det inte kommer att bli enklare och att det inte kommer att vara en likvärdig kontroll över hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrade regler för kontroll av ekologisk produktion

Därför tycker vi från Moderaternas sida i vår reservation, som vi har tillsammans med Kristdemokraterna, att man borde ge ett uppdrag till Livsmedelsverket och Jordbruksverket att ta fram riktlinjer och någon form av beslutsstöd för att det ska kunna vara en likvärdig kontroll över landet.

Det finns en rapport från SLU, som jag tror kom förra året, alltså 2020, som heter Byråkratin i lantbruket belastar och kostar. Resultaten i den rapporten är ganska anmärkningsvärda. De säger bland annat att de sista 20 åren har antalet lagkrav i jordbruket ökat med 120 procent. Antalet krav på journalföring har ökat med 350 procent. Och antalet krav på tillstånd och anmälningsärenden har ökat med 450 procent, fru talman.

Det här har skett i en näring, en bransch, där vi kanske behöver göra precis tvärtom. Vi måste göra det enklare. Magnus Oscarsson brukar stå upp när det gäller detta för fåmansföretagarna, enmansföretagarna, till exempel små mjölkbönder. Den administrativa börda som vi belastar dem med på det här kraftfulla sättet är tung för dem som samtidigt ska ta hand om en djurproduktion och är ensamföretagare. Det här är svårt, och det är allvarligt.

För att koppla tillbaka till att vi ska delegera från de stora verken till de lite mindre organisationerna att kontrollera det här upplever lantbrukarna i samma undersökning som jag nämnde att man träffar kontrollanter som inte känns riktigt pålästa och inte kan det som de faktiskt ska kontrollera. Jordbrukarna upplever också att det här leder till att man inte riktigt vågar expandera. Genom en expansion i sitt jordbruksföretag kan man nå upp till högre steg vad gäller myndighetskontroller och krav. Och vad leder det till? Jo, det leder till att vi inte ökar vår livsmedelsproduktion som vi i vår livsmedelsstrategi har sagt att vi vill öka.

Vad leder det till i nästa steg? Jo, det leder till en ökad import, alltså en försämring av miljö och klimat när det kommer till livsmedelsproduktionen.

Att vi under så lång tid har misslyckats med att minska byråkratin, regelkrånglet och administrationen för jordbruket får alltså otroligt negativa konsekvenser i längden: ökad import, minskad inhemsk produktion, minskad sysselsättning och försämrad miljö- och klimatnytta.

Jag tycker att detta är frågor man ska ha med sig varje gång. Även när vi får ett så tekniskt ärende som detta ska vi ha med oss det här. Regelkrånglet och byråkratin i jordbruket belastar och kostar, fru talman.

Jag tror att det är hög tid att ta tag i det här. Jag vet att det inom livsmedelsstrategins ramar har gjorts ett antal olika försök att minska detta och att vi hade en borgerlig minister som sa att han hade lyckats minska det. Men så har inte skett, utan det ökar. Det har ökat lavinartat de senaste åren.

Så här kan vi inte fortsätta, fru talman. Den här regeringen eller regeringen som kommer efter måste på allvar ta tag i de här frågorna - underlätta och förenkla för jordbrukarna genom att minska på regler, byråkrati och administration för jordbruket. Annars är det en av de största anledningarna till att vi går mot en sänkt livsmedelsproduktion i stället för en ökad, som vi angett i vår livsmedelsstrategi.

Fru talman! Jag skickar med den här frågan. Den är otroligt viktig. Egentligen är den lite bredare än vad vårt betänkande handlar om, men för jordbruket och de gröna näringarna är den väldigt viktig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrade regler för kontroll av ekologisk produktion

Fru talman! Jag tackar ledamoten John Widegren för det utomordentligt viktiga tal han höll. Precis som ledamoten Widegren var inne på har vi i denna kammare haft otaliga debatter om att förenkla för jordbrukare att vara just jordbrukare. Det är ju en bärande punkt i livsmedelsstrategin, som vi antog brett och stort här i juni 2017. Det skulle bli enklare, med färre regler och mindre byråkrati i de gröna näringarna. Det skrev vi alla under på.

Det är inte enkelt att göra rätt. Med den byråkrati som finns är det tvärtom väldigt lätt att göra fel - fel som i sin tur kan kosta mängder av pengar för jordbruksföretagaren. Det här är för mig jättemärkligt. Precis som John Widegren var inne på - vi har suttit och talat om det här så länge, men ändå märker ingen jordbrukare av någon skillnad.

Jag har ett exempel som jag har dragit här i kammaren flera gånger om bonden jag träffade på en bondefrukost. Han sa till mig: Varenda morgon, Magnus, när jag vaknar tänker jag: Vilken regel kommer jag att bryta mot i dag?

Vi har en regelbörda som är enorm. Ännu har som sagt inte Sveriges bönder sett skymten av några förenklingar. Faktiskt är det precis tvärtom. Då kan man ställa sig frågan: Varför är det på det här sättet? Jag önskar att nuvarande regering kan berätta hur man tänker och vad som kommer att bli så mycket bättre framöver.

Därför, fru talman, menar vi tillsammans med Moderaterna att myndighetsutövningen ska vara konsekvent, kännas rättssäker och vara effektiv samt ha så lite variation som möjligt över hela landet. Den möjlighet att delegera uppgifter som den föreslagna lagstiftningen innebär riskerar att leda till att kontroller sker på olika sätt beroende på vem som utför dem och att beslut fattas på olika grunder.

Detta är tyvärr en farhåga som många redan i dag ser och upplever. Beroende på var jordbrukaren finns kan myndighetsutövningen variera. Det har vi sett i rapporter från olika delar av landet. Vissa kan säga: Det här fungerar väldigt bra i vår del av landet. Andra kan säga: Nej, det går inte alls - det är en väldigt mycket tuffare bedömning i sådana situationer.

Detta menar vi kristdemokrater är mycket oroande och allvarligt. Så får det inte vara. Därför har vi föreslagit en regelförenklarkommission, vars uppgift ska vara just att förenkla och minska antalet regler för jordbrukaren. Man ska uppleva att det faktiskt går att lita på att det blir på rätt sätt.

Fru talman! I dag debatterar vi miljö- och jordbruksutskottets betänkande MJU3, som handlar om ändrade regler för kontroll av ekologisk produktion. Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet.

Jag ska nu gå in lite mer på vad själva ärendet handlar om. I maj 2018 antogs en ny EU-förordning om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. Denna förordning ersätter den nuvarande EU-förordningen på området. Med denna proposition föreslår nu regeringen ändringar i lagen om kontroll av ekologisk produktion och lagen om EU:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utvecklingen av landsbygden för att anpassa den svenska lagstiftningen till förordningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrade regler för kontroll av ekologisk produktion

De grundläggande principerna för ekologisk produktion har inte ändrats, utan ändringarna innebär bland annat att Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets möjlighet att delegera uppgifter till kontrollorgan utvidgas och att ett nytt bemyndigande införs som ger regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, rätt att meddela föreskrifter om skyldighet för ett kontrollorgan att lämna de uppgifter som behövs för handläggning av EU-stöd för ekologisk produktion. Utöver det lämnas också förslag om vilka som har rätt att överklaga kontrollorganens beslut.

För att säkerställa att produktreglerna och reglerna om märkning följs kommer de ekologiska aktörerna att kontrolleras. Ursprungligen var det tänkt att de nya reglerna skulle börja gälla från den 1 januari 2021. Men coronapandemin gjorde det svårt för den ekologiska sektorn att hinna ställa om. Därför är det nya datumet för tillämpning den 1 januari 2022.

I den nya EU-förordningen fastställs principer och regler för produktionen, tillhörande certifiering och användning av uppgifter om ekologisk produktion i märkning och marknadsföring samt regler för kontroller utöver det som gäller enligt kontrollförordningen. Förordningen syftar till att garantera rättvis konkurrens för jordbrukare och aktörer, förebygga bedrägeri och illojala metoder, öka konsumenternas förtroende för ekologiska produkter och uppmuntra till hållbar utveckling av ekologisk produktion i EU.

Den nya förordningen om ekologisk produktion ska tillämpas på vissa angivna produkter från jordbruk, inklusive vattenbruk och biodling, och produkter som härrör från dessa produkter. Sammantaget är förordningen tillämplig på ett bredare urval av produkter än vad den nuvarande är.

Fru talman! Att livsmedelskontrollen är likvärdig och kompetent är viktigt och av en grundläggande betydelse. Under de senaste åren har regeringen vidtagit ett flertal åtgärder för att på olika sätt likrikta kontrollen och säkerställa att den är ändamålsenlig och effektiv. En viktig del i livsmedelsstrategins handlingsplan del 3, som presenterades så sent som i januari i år, var just ett uppdrag till Livsmedelsverket att vidta åtgärder för att öka likvärdigheten i livsmedelskontrollen i hela landet. Genom att förenkla och underlätta för företagen ska kontrollerna effektiviseras, företagens avgifter minska och företagens tid och resurser sparas.

Propositionen om ändrade regler för ekologisk produktion innebär nu en utökad möjlighet för Livsmedelsverket och Jordbruksverket att delegera uppgifter till kontrollorganen. Denna utökade delegationsmöjlighet kommer att leda till en effektivare kontrollprocess och en tydligare rollfördelning i tillsynsverksamheten.

Fru talman! Syftet med den nya EU-förordningen och lagändringen är bland annat att garantera rättvis konkurrens för jordbrukare och aktörer samt att öka konsumenternas förtroende för ekologiska produkter. Det pågår ett omfattande arbete med att utveckla och likrikta livsmedelskontrollen, och detta arbete är långsiktigt och anpassat till det nya regelverket.

För att reglerna för ekologisk produktion ska tillämpas lika och bli tydliga har branschen på uppdrag av Jordbruksverket arbetat fram de nationella riktlinjerna för ekologisk produktion. Branschen har genom bland annat Krav, LRF och Ekologiska Lantbrukarna hjälpt till i arbetet med att tolka lagstiftningen och förbättra de nationella riktlinjerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrade regler för kontroll av ekologisk produktion

Slutligen vill jag lyfta just konsumenternas förtroende för de ekologiska produkterna; det är helt avgörande för marknaden för ekologisk produktion. Förslaget om att en fullständig lista över de ekologiska aktörerna ska offentliggöras på en webbplats kan antas bidra till ökad tydlighet för konsumenterna och därmed också ökat förtroende för de ekologiska produkterna. Även förslaget om att kontrollorganens beslut ska få omedelbar verkställighet är positivt för konsumenterna eftersom detta förväntas öka deras möjlighet att göra både medvetna och trygga val.

(Applåder)

Fru talman! I dag ska vi diskutera lagändringar för den ekologiska produktionen. EU:s lagstiftning på detta område är väldigt viktig, men vi ska komma ihåg att vi hade Kravmärkningen redan före EU-inträdet. Det ekologiska jordbruket startade på 80-talet, och många lantbrukare har, fru talman, helt på frivillig väg lagt om till ekologiskt jordbruk.

Syftet med dessa regler är att stärka möjligheterna och marknaden för de ekologiska produkterna. Det är viktigt. EU-förordningen ska garantera rättvis konkurrens för jordbrukarna och livsmedelsföretagen och öka konsumenternas förtroende för ekologiska produkter. Den nya förordningen är också vidare än den tidigare och innefattar fler produkter, bland annat produkter från vattenbruk och biodling.

Det är viktigt att kontrollorganens kompetens är säkrad. Men det är också viktigt att vi har en fungerande kontrollorganisation i Sverige. För vissa företagare och vissa lantbrukare kan det vara en jättestor fördel att ett kontrollorgan som kontrollerar produkters kvalitet också kan kontrollera den ekologiska produktionen. Men självklart behöver kompetensen vara lika god i alla dessa företag, och det är också något som finns med i detta paket.

En sak som vi inte debatterar så ofta, fru talman, och som egentligen inte är en del av detta regelverk är vem som betalar för kontrollen. I Sverige är det faktiskt lantbrukarna som betalar 100 procent av kontrollkostnaderna medan det i andra länder är väldigt vanligt att detta är subventionerat av staten. Det finns ju en ambition från statens sida att driva fram en ökad ekologisk produktion. I Sverige har vi ett ekomål kopplat till livsmedelsstrategin, och EU har inom ramen för Green Deal och Farm to Fork ett mål om 25 procent ekologisk jordbruksmark i EU.

Jag är den första att skriva under på att regelkrånglet och regelbördan måste minska. Samtidigt tycker jag att det är lite speciellt på just detta område eftersom det bygger på frivillighet. Det är faktiskt ingen som tvingar en lantbrukare att bli ekologisk, utan det är något man väljer själv för att man vill bedriva ett lantbruk med högre miljökrav och även kunna sälja produkterna till ett högre pris på marknaden och på så sätt vara med och finansiera de ökade kostnaderna för att bedriva ett mer miljöanpassat jordbruk.

Ändrade regler för kontroll av ekologisk produktion

Ekologiskt jordbruk har sannerligen väldigt många fördelar. Det skapar en hållbar utveckling på landsbygden, och det skapar förutsättningar för ökad biologisk mångfald och ökad artrikedom. I ekologiskt jordbruk används varken bekämpningsmedel eller handelsgödsel, och man har en varierande växtföljd, vilket bygger mer kol i marken och bidrar till att göra jordbruket till en större kolsänka.

Samverkan mellan ekologiska och konventionella lantbrukare i Sverige skulle jag säga är oerhört god. Mellan produktionsformerna ger man varandra tips och råd för att lära av varandra och förbättra produktionsformerna.

Något som det är mycket angeläget att komma till rätta med under kommande år är de rester av bekämpningsmedel som vi hittar i ytvatten, speciellt i intensiva jordbruksbygder. Detta utgör en väldigt stor risk för vårt framtida dricksvatten och grundvatten. Här är det av särskilt stor vikt att ekoproduktionen och ekojordbruket ökar.

Jag vill med detta, fru talman, yrka bifall till förslaget och säga att det är roligt att vi får debattera och diskutera ekologiskt jordbruk, för det är viktigt!

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)