Ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) m.m.

Fru talman! Det här ärendet har ju kommit väldigt raskt till kammaren, och som framgår var det en behandling i skatteutskottet i torsdags i förra veckan som föranledde att den borgerliga majoriteten ansåg att det fanns skäl för en särskild lagstiftning. Man ansåg att det pågick en kampanj bland fackliga medlemmar och fackliga organisationer som syftade till att man skulle betala sina fackföreningsavgifter och a-kasseavgifter för nästkommande år under innevarande år. Man bygger upp en argumentation som jag kan läsa innantill ur i det utskottsbetänkande som föreligger. Det står så här: "Av medier och av vissa av arbetslöshetskassornas hemsidor framgår att det pågår förberedelser som syftar till att organisera sådana förhandsbetalningar." Det är endast den lilla meningen som ligger till grund för att utskottsmajoriteten har tagit ett utskottsinitiativ som innebär att man förvägrar oppositionen att lägga fram motioner. På det viset förhindrar man möjligheten för en grundlig beredning av ett lagförslag i riksdagen. Vi ser oerhört allvarligt på detta initiativ eftersom vår uppfattning är att ett utskottsinitiativ ska man ta när det är viktiga frågor som har stor betydelse. Det här har såvitt vi kan bedöma ytterst liten betydelse. Anklagelsen som görs i utskottsmajoritetens ställningstagande om att det pågår en organiserad verksamhet för förhandsbetalningar är såvitt jag kan se taget ur luften. Mig veterligt pågår det inget sådant organiserat arbete. Det som de fackliga organisationerna håller på med just nu är ju att organisera arbetet med att informera sina fackliga medlemmar om den stora förändring som pågår för närvarande, som riksdagen behandlar i ett annat sammanhang och som man ska rösta om den 20 december. Det gäller alla de förändringar som sker när det gäller a-kassans ersättningsnivå. Den sänks från 730 kr till 680 kr. Det gäller också att ersättningen efter de första 200 dagarna blir 70 % och därefter 65 %, att det blir en bortre gräns efter 300 dagar då man inte kommer att ha någon a-kassa längre, att arbetsvillkoren skärps från dagens kvalificeringskrav på 70 timmar i månaden till 80 timmar och att det blir en förhöjd avgift på upp till 300 kr för icke arbetslösa. Sedan gäller det också att möjligheterna att få a-kassa efter studier försvinner liksom att a-kasseavgiften inte längre blir avdragsgill i deklarationen. Det är de frågorna som de fackliga organisationerna informerar sina medlemmar om just nu. Det leder också till att de fackliga organisationerna har extrakongresser, som till exempel IF Metall den här veckan, för att fastställa nya medlemsavgifter. Det är vad de fackliga organisationerna håller på med just nu och är fullt upptagna med att informera sina medlemmar om. Att de skulle syssla med en kampanj för att man ska betala en facklig avgift för nästkommande år är någonting som är taget ur luften. Därför är utskottsinitiativet mycket märkligt. Jag vill gärna gå vidare och peka på att man med ett utskottsinitiativ i allmänhet - det brukar vara normen här i riksdagen - ska vara politiskt överens om att det är viktigt att ha ett utskottsinitiativ i frågan. Det ska finnas särskilda skäl till det. Jag kan gärna för kammaren erinra om en motion som skrevs av dåvarande förste vice talmannen Anders Björck och Fredrik Reinfeldt för ett antal år sedan. Där påtalade man att man tyckte att det var väldigt viktigt att ge också utskottsminoriteterna möjlighet att pröva frågorna och ge dem möjlighet att motionera i olika frågor. Därför ville de att man till och med skulle ha ett väldigt starkt minoritetsskydd. De talade om att en utskottsmajoritet använder initiativrätten till att väcka politiskt kontroversiella förslag utan normalt beredningsunderlag och omfattande debatt, som är en möjlighet när förslag väcks genom proposition. Det är den stora frågan. De föreslog faktiskt att man till och med skulle ha fem sjättedels majoritet för ett utskottsinitiativ. Nu sitter som vi vet Fredrik Reinfeldt i regeringen, och han är dessutom statsminister. Trots vad man tyckte för några år sedan här i kammaren har man uppmanat sina borgerliga ledamöter i skatteutskottet att ta detta särskilda initiativ. Vi socialdemokrater tycker att det är anmärkningsvärt. Vi har mot den bakgrunden yrkat avslag på utskottsinitiativet, vilket jag naturligtvis också gör här i kammaren. Jag yrkar avslag på utskottets förslag i första hand. I andra hand vill jag också yrka att ärendet återförvisas till utskottet för ytterligare beredning. Det är därför att frågan inte är tillräckligt beredd. Frågan är egentligen vad som händer till exempel med dem som under december månad betalar in sin medlemsavgift för januari månad. Kommer de inte heller att kunna få avdragsrätt enligt det förslag som här föreligger? När man till exempel betalar sin hyra för januari betalar man in den i december. I många andra sammanhang betalar man in en kostnad månaden före den ska gälla. Det är bara ett exempel på frågor som inte är belysta i skatteutskottets betänkande. Fru talman! Mot den bakgrunden yrkar jag att förslaget återförvisas till skatteutskottet. I detta anförande instämde Christin Hagberg och Hans Olsson (båda s).

Fru talman! Jag vill först meddela att även jag instämmer i att återförvisa ärendet till utskottet för ytterligare beredning. Det gäller precis det som Lars Johansson tog upp i sitt anförande. Alliansen gick till val på att det ska löna sig att arbeta. Den utgår tydligen därmed från att det i dag lönar sig att vara arbetslös. Det visar på en tvivelaktig människosyn och tyder på stor okunskap om och ett ointresse för olika människors livsvillkor. Arbetslösheten beror inte på att människor är lata eller kalkylerar med fördelarna med a-kassa mot fördelarna av att arbeta. Arbetslösheten beror på att det saknas arbetstillfällen för alla som kan och vill arbeta. Det är viktigt att befästa det här i kammaren eftersom majoriteten i kammaren uppenbarligen är av en helt annan uppfattning. Alliansmajoriteten har lyckats med att röra upp känslorna rejält den här hösten i dessa frågor. Försämringarna av a-kassan har varit skälet till att det är så mycket upprörda känslor. En del av försämringen är den slopade avdragsrätten för avgift till fackförening och arbetslöshetskassa som vi debatterar här i dag. Som jag tidigare sagt har detta ett ursprung i ett utskottsinitiativ, där Vänsterpartiet var motståndare till att ett sådant förslag lades fram. Det hänger samman med att vi är motståndare till frågan som sådan. Det har vi tagit upp i tidigare sammanhang i vårt budgetalternativ och så vidare. I betänkandet skriver majoriteten om ett organiserat kringgående av beslut om att slopa skattereduktionerna. Det måste man verkligen fundera kring. Man skriver att det skulle medföra påtaglig minskning av årets skatteinkomster. Sedan hänvisar man till medieuppgifter och att vissa arbetslöshetskassor på sina hemsidor skulle organisera förhandsinbetalningar. Det fick i varje fall mig att strax efter det att vi hade justerat betänkandet i utskottet verkligen kontrollera vad som fanns att läsa på de olika a-kassornas hemsidor. Det finns 36 olika a-kassor. Åtta av de kassorna tar upp någonting som över huvud taget har med frågan att göra på sina webbsidor. Andra berör inte frågan över huvud taget. Av de åtta kassorna är det fem som redogör sakligt för läget men inte på något sätt uppmuntrar till att göra någon förskottsinbetalning. En kassa säger klart nej till förskottsinbetalning. Två kassor informerar om att det är möjligt att förskottsinbetala men med reservation för vad riksdagen kommer att besluta. Det visste man inte i det läget. Jag kan inte hitta något fog för det som man från majoritetens sida kallar ett organiserat kringgående av de regler för skatteavdrag som finns. Jag kan inte se detta. Det skulle vara intressant att höra majoritetens företrädare utveckla precis det påståendet. Det är också en ganska grov kränkning av många människor att säga på det sättet. Vänsterpartiet står bakom den reservation som finns i betänkandet där vi gemensamt med Socialdemokraterna kritiserar den dåliga beredningen av regeringens skatteförslag i allmänhet och det här betänkandet i synnerhet. Vi ifrågasätter också hur majoriteten använder möjligheten att lägga fram utskottsinitiativ. Vi menar att detta agerande inte inger något förtroende för hur vi stiftar lagar här i kammaren. Jag står naturligtvis också bakom den reservation som finns i betänkandet.

Fru talman! Detta är ett utskottsinitiativ som vi har lagt fram och som tar sin utgångspunkt i att vi har uppmärksammat att de förslag som regeringen lade fram i budgeten om att slopa skattereduktionen för fackföreningsavgifter och också om höjningen av egenavgiften i a-kassan är utformade på ett sätt som möjliggör för människor att förhandsbetala samma avgifter med en skatteeffekt, vilket inte riktigt har varit tanken. Om man ska gå tillbaka till vad som var syftet med de två reformerna har det primära målet varit att inbringa intäkter som uppgår till ungefär 4 miljarder för att därmed kunna finansiera en skattesänkning som är riktad till låg- och medelinkomsttagare med syfte att öka effekten av arbete och göra det mer lönsamt att arbeta. Vi ser att det kan finnas en risk för att det blir mindre intäkter till staten och därmed också mindre möjligheter och marginaler att sänka skatterna med, vilket vi tycker skulle vara väldigt negativt. Det kan också om inte annat utgöra problem för statsbudgeten. Därför tror vi att det kan finnas en klar poäng i att ta bort den möjligheten. Det är också en fråga om att bringa klarhet i vad det är för regler som faktiskt gäller eftersom det finns vissa tveksamheter kring det. Men vi har också sett att det finns vissa andra, rättvisemässiga, anledningar till att genomföra förslaget. Det har framför allt handlat om att reformen ska betalas av alla - alla skattebetalare. Det ska inte vara en reform som betalas av dem som har okunskap om att möjligheten att förhandsbetala faktiskt finns. Vi tycker att alla ska vara delaktiga i att betala den slopade skattereduktionen för fackföreningsavgiften och höjningen av a-kassans egenavgift. Det ska inte vara något undantag för dem som har kunskap om det här. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har motsatt sig detta, vilket vi tycker är märkligt. Utgångspunkten ska vara detta rättviseargument; alla ska vara med och betala reformen, och det ska inte finnas något undantag för dem som har kunskap om det här. Man får nästan en känsla av att en bild av de nya Socialdemokraterna börjar växa fram. Vi har kunnat konstatera att under de tre senaste mandatperioderna har de skattesänkningar som Socialdemokraterna har stått för nästan uteslutande riktat sig till höginkomsttagare. RUT har konstaterat att den budgetmotion som Socialdemokraterna har lagt fram i huvudsak har som konsekvens att höginkomsttagare får mer pengar i plånboken. Nu motsätter man sig utskottsinitiativet och öppnar på så sätt en möjlighet till skatteplanering. Jag undrar om det här är de nya Socialdemokraterna - ett parti som konsekvent gynnar höginkomsttagare och som förordar skatteplanering för dem som har kunskap om att de möjligheterna finns. Man försöker spela ned frågan och hävda att det inte finns något problem och att ingen kommer att förhandsbetala. Det kan man ju diskutera. Det har förekommit på vissa fackföreningsrörelsers hemsidor att möjligheten finns. Nu fick vi höra från Marie Engström att det inte har varit så omfattande, men likväl har det förekommit. Vi tycker att det är ett problem. Vi är emot den typen av skatteplanering. Det har också framkommit synpunkter på formalian. Vissa delar av den kritiken kan man självfallet instämma i. Men då ska man komma ihåg att möjligheten att göra sådana här utskottsinitiativ bygger på att man ska kunna agera i brådskande frågor. Det är då som verktyget att ta ett initiativ i utskottet ska finnas. Nu gör vi det en gång - första gången under regeringsperioden. Om det skulle vara så att majoriteten använde verktyget vid upprepade tillfällen kanske det kunde finnas anledning att föra en diskussion om att man missbrukar verktyget. Men nu gör vi det en gång, och jag tycker att det är lite löjligt att skriva i sin reservation att vi vid upprepade tillfällen skulle vilja använda oss av möjligheten till utskottsinitiativ. Det är fel. Vi har gjort det en gång. Återkom om vi gör det fyra fem gånger! Då kan vi ta den diskussionen. Sammanfattningsvis tycker vi att det är tråkigt att Socialdemokraterna och Vänstern tar ställning för skatteplanering. Men det kanske är just bilden av de nya Socialdemokraterna som vi ser här nu. Det är ett parti som under valrörelsen kämpade för att höginkomsttagare som inte arbetar ska få ökade bidrag och som i sina budgetmotioner lägger fram förslag som gynnar höginkomsttagare och ger dem större skattesänkningar. Mot den politiken kommer vi i alliansen, inte minst i Moderaterna, att stå för en linje som innebär att det lönar sig att arbeta. Vi sänker skatten för låg- och medelinkomsttagare. Vi står för arbetslinjen. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Under hösten, Fredrik Schulte, har vi vid åtskilliga tillfällen påtalat att den borgerliga regeringen lagt fram flera skatteförslag som inte varit ordentligt beredda. Det är inte bara Socialdemokraterna som har framfört de synpunkterna. Andra ledamöter i skatteutskottet har gjort detsamma. Skatteverket har pekat på det. Lagrådet har pekat på det. Det är alltså inget nytt, men vi påtalar återigen att när man ska lägga fram förslag i Sveriges riksdag som har betydelse för väldigt många människor måste frågorna vara ordentligt beredda, utredda och konsekvensanalyserade. Det är det som är syftet med det beredningstvång som vi har i Sveriges riksdag. När ni säger att Socialdemokraterna är för skatteplanering använder ni återigen kraftuttryck i den här frågan, som handlar om något som ni har skapat ett spöke kring. Ni talar om att det på någon hemsida finns information från Skatteverket om att förhandsinbetalning av en fackföreningsavgift avseende 2007 kan ge möjlighet till avdrag i den deklaration som lämnas in nästa år. Ni går så långt att ni till och med påstår att de fackliga organisationerna organiserar ett sådant arbete. Min fråga till Fredrik Schulte är: Kan du berätta för mig vilka fackliga organisationer som organiserar en sådan informationsinsats till sina medlemmar? Det skulle vara väldigt bra att få veta det.

Herr talman! Jag ska börja med den kritik som har att göra med att ni under hela hösten har påpekat att vi går för fort fram. Vi har noterat att ni är upprörda över att vi nu tänker förverkliga det vi gick till val på. Vi har respekt för att ni har den åsikten, med anledning av hur ni tidigare har agerat efter valrörelser. Men vi är av uppfattningen att det vi gick till val på också är något vi ska genomföra, och vi tänker genomföra det snabbt. Vi har berett frågorna under väldigt lång tid. Under två års tid har vi arbetat fram den politik som vi gick till val på. För oss är det inga nyheter. Det finns dock alltid frågor man inte tänker på. Vi kan bereda en fråga i tio år, för att sedan i elfte timmen göra upptäckten: Attans, det här tänkte vi inte på! Sådana här situationer kommer alltid att uppstå, oavsett hur lång beredningstid man har. Nu är vi där vi är. Det är bara att gilla läget. Jag kan inte svara på om det är någon fackföreningsrörelse som bedriver en organiserad kampanj för att människor ska förskottsbetala fackföreningsavgiften och egenavgiftsdelen i a-kassan. Jag är av förklarliga skäl inte så insatt i Fackförenings-Sveriges verksamhet att jag kan kommentera det. Jag är inte aktiv i någon fackförening. Jag tycker att det viktiga är att påtala att vi vill bringa klarhet i frågan. Vi vill att det ska vara tydligt vad det är som gäller, och det blir det med det här förslaget. Vi kommer i alla lägen att markera mot den här typen av skatteplanering, som nu ni i Socialdemokraterna ställer er positiva till.

Herr talman! Det är uppenbarligen inte ett organiserat arbete, men i era majoritetsskrivningar skriver ni att det pågår förberedelser som syftar till att organisera sådana förhandsinbetalningar. Ni säger att de fackliga organisationerna förbereder ett organiserat arbete. Men det finns inget sådant organiserat arbete. Varför målar ni upp en bild av att det pågår skatteplanering i frågan när det inte gör det? Det jag tycker är allvarligt är att ni tar till åtgärden med ett särskilt utskottsinitiativ. Det vore bättre att arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin fullföljde det han själv gått ut och sagt till medierna: att han vill skapa klarhet genom att komma med en särskild skrivelse till riksdagen, som vi kan behandla och bereda på vanligt sätt. Då får man en riktig beredning av själva sakfrågan också. Det är detta ni hela tiden vill förhindra. Ni kommer med hafsiga förslag på skatteområdet. Ni får kritik från Skatteverket. Ni får kritik från Lagrådet för att ni inte har berett ärendena riktigt. Nu kommer återigen ett nytt förslag som heller inte är berett. Det var alltså en dags behandling, en torsdagsmorgon och en torsdagseftermiddag. Det är all beredning av detta skatteförslag som ni nu lägger på riksdagens bord utan att ge möjlighet till en normal beredning i form av motionsskrivande eller att till exempel Skatteverket haft möjlighet att yttra sig om det är på det sätt som har påståtts i medierna. Jag tycker att det är att göra riksdagen till ett transportkompani i stället för ett viktigt beslutsforum. Det är allvarligt i en demokrati att man nu använder sig av riksdagen på det vis som den borgerliga majoriteten nu gör.

Herr talman! Jag får inte logiken att gå ihop riktigt. Skulle vi bara vara ett transportkompani om vi tar ett eget initiativ? Det här är faktiskt ett initiativ som vi står för. Det är inte arbetsmarknadsministern som har kommit med det här förslaget, även om det är så Lars Johansson skulle vilja se det. Här har vi agerat på egen hand. Det är väl ett exempel på att riksdagen inte är ett transportkompani utan har en egen vilja och driver en egen agenda. Jag har förståelse för att ni i Socialdemokraterna gillar långa utredningar. Vi tycker att det inte finns någon anledning att utreda den här frågan. Vi vill bringa klarhet i vad som har varit våra intentioner med de förändringar som vi lagt fram i och med budgeten för 2007. Det finns inte så mycket att diskutera. Vi vill bara tydligt sända ut en signal och förändra lagstiftningen så att människor vet exakt vad det är som gäller. Sedan har vi detta med fackföreningsrörelsen och huruvida den har bedrivit eller bedriver en organiserad kampanj för detta. Jag vill återigen säga att jag inte är insatt i exakt hur fackföreningsrörelsen arbetar. Det är nog ganska svårt att ha full inblick i vad som görs i fackföreningsrörelsen och hur det görs. Men på vissa hemsidor i fackföreningsrörelsen har det förekommit uppgifter om att den här möjligheten finns. Då tycker vi att det finns anledning att agera. Det primära syftet är inte att bedriva någon kamp mot fackföreningsrörelsen, utan det primära syftet är att bringa klarhet i vad som gäller i den här frågan och att tydligt täppa igen de luckor som gör det möjligt för vissa att slippa undan att betala och vara med och finansiera den reform som föreslås i budgeten.

Herr talman! Jag funderade på vad jag tycker är värst eller sämst i den här frågan, om det är beredningen av ärendet eller om det är den allvarliga beskyllning som ni utsätter kanske framför allt a-kassorna för. Jag vet inte riktigt. Vi står för allt detta. Vi vill bara bereda klarhet i frågan. Det är det viktigaste, sade Fredrik Schulte precis nyss i replikväxlingen. Jag måste försöka få svar på ett par frågor som gäller beskyllningen mot a-kassorna. Det står faktiskt klart och tydligt att det är via a-kassornas hemsidor som man förbereder en organiserad förhandsinbetalning. Sedan kan man inte stå här i kammaren och säga att man inte känner till detta speciellt bra och att man inte har de kontakterna. Jag har kanske inte heller några direkta kontakter med a-kassorna. Men eftersom man nämner a-kassornas hemsidor är väl det minsta man kan ha gjort att ha varit inne och tittat på de hemsidorna. Det blev i alla fall jag väldigt intresserad av, och det gissar jag att många andra blev också. Man hänvisar ju till de hemsidorna. När jag tittar på a-kassornas hemsidor eller de fackliga organisationernas hemsidor slås jag av att de försöker tillvarata medlemmarnas intressen och försöker ge relevant information. Det handlar om att nu är läget sådant, att man återkommer snarast när man får klarhet och så vidare. Det blir naturligtvis många frågor från medlemmar. Det är den typen av information som går ut. Det är inte fråga om någon uppvigling. Jag måste ställa en fråga till Fredrik: Varför står det som det gör i betänkandet?

Herr talman! Jag tycker att de anföranden som vi nu hör från oppositionen sänder en tydlig signal vad gäller politiken. Man har avstannat i sitt politiska förnyelsearbete. Man för inte en diskussion om sakfrågorna, om de politiska principerna i sakfrågorna, utan man klagar på beredningen, på att det är ett utskottsinitiativ och på att det inte kommer som en proposition. Man klagar på detaljer i utskottsbetänkandet. Jag känner inte till hur snacket går i fackföreningsklubbarna eftersom jag inte är engagerad i fackföreningsrörelsen. Det har förekommit diskussioner om detta på hemsidor. Jag minns faktiskt inte vilken hemsida det var och vad det stod, och det är kanske dåligt av mig. Jag kanske skulle ha skrivit ned det. Jag minns det tyvärr inte. Men jag tycker egentligen inte att det är relevant. Det relevanta är den politiska aspekten av detta, det vill säga att alla ska vara med och betala den reform som vi har föreslagit och klubbat i budgeten, nämligen reformen att slopa avdragsrätten för fackföreningsavgifter och att höja egenavgiften i a-kassan. Det är det relevanta. Det är det som vi står för. När ni nu argumenterar emot det är det ni som tar ställning för skatteplanering, om vi nu ska gå in på den politiska debatten. Ni verkar vara ovilliga att göra det. Det är ni som tar ställning för en politik som gör att det inte lönar sig att arbeta. Det är här den intressanta politiska skiljelinjen går mellan oppositionen och majoriteten.

Herr talman! Jag och mitt parti tar ställning för att människor som är arbetslösa inte ska få så kraftiga försämringar som ni i majoriteten föreslår. Det är det centrala i den här frågan. Nu blir vi i Vänsterpartiet, och även andra partier, beskyllda för att vi öppnar för skatteplanering och för att vi tar ställning för skatteplanering. Jag tycker att det är en väldigt grav beskyllning. Ordet skatteplanering är kanske lite flytande i vissa fall. Det kan gå från svart till grått och nästan till vitt. Jag blir lite förvånad också. Vi har någonting i skattelagstiftningen som heter generalklausul mot skatteflykt. När vi har debatterat det här i kammaren har den nuvarande majoriteten ifrågasatt det kraftigt och menat att det absolut inte är någonting som vi ska ha i den svenska skattelagstiftningen. Syftet med en sådan lagstiftning är att få lagstöd för att komma åt osund skatteplanering. Det tycker jag rimmar väldigt dåligt med de beskyllningar som Fredrik Schulte nu gör mot mig och mitt parti. Vi står ju bakom den typen av lagstiftning och tycker att det är viktigt att den finns i den svenska skattelagstiftningen så att vi ska kunna komma till rätta med skatteplanering som inte är sund.

Herr talman! Det är fortfarande så att ni tar ställning för en orättvis skatteplanering. Hur du än vänder och vrider på det är det faktiskt så det ligger till. Ni tar ställning för att det ska vara möjligt att betala sin fackföreningsavgift och sin a-kasseavgift för nästkommande år nu i år med en skatteeffekt. Det är en orättvis typ av skatteplanering. Det här är en reform som vi har fattat beslut om. Den ska inbringa 4 miljarder till statskassan som vi sedan ska använda för att sänka skatten för vanliga människor. Ni tar ställning för att det ska vara möjligt att fly undan finansieringen av den här reformen. Det tycker vi är fel. Vi tycker att det här är en reform som alla ska vara med och betala, även de som har kunskap om hur det ligger till, vilket oftast är höginkomsttagare. Sedan kan vi diskutera skatteflyktslagen. Där har vi våra åsikter och ni era. Jag tycker ändå att det intressanta i det här sammanhanget är att påvisa att här handlar det om en reform som är till för alla som arbetar. Det ska löna sig att arbeta, och vi ska värna arbetslinjen. Detta tar ni ställning emot. Ni tycker att det ska vara möjligt att hitta kryphål för dem som har kunskap i frågan. Det tycker vi är fel.

Herr talman! Så sent som i torsdags diskuterade vi anslaget till Skatteverket. Då var vi alla överens om att motverka svartjobb och all verksamhet som undandrar samhället intäkter som samhället rätteligen ska ha. Uppenbarligen har många glömt den debatten. I skattesammanhang är det en självskriven princip att avdragsgilla avgifter ska betalas under det beskattningsår då avdragen uppstår. Att göra förskotts- och efterskottsbetalningar i skatteavdragssyfte är direkt skatteplanering. Det är alltså inte konstigt att det kryphål som nu diskuteras också täpps till. Jag tror att vi egentligen är överens i sak, men retoriken kräver ett agerande från oppositionen. Det är alltså ett spel för galleriet. Jag vill påminna kammaren om Gustav Möllers bevingade ord att en försnillad skattekrona är en stöld från folket. Förändringen av avdragsrätten ingår som en del av regeringens finansiering av målsättningen att slopa utanförskapet. Att inte göra något åt möjligheten att skatteplanera bort samhällets inkomster vore alltså fel utifrån den målsättningen. Det är alltså inte fråga om någon futtighet, som det stod i ett mejl som jag fick i den här frågan, att säga nej till den här skatteplaneringen. Det är i stället en målinriktad politik som förs. Nu ställer givetvis inte oppositionen upp på att slopa utanförskapet, i alla fall inte på det sätt som majoriteten vill. Frågan har prövats i allmänt val. Då är det också rimligt att den här förändringen genomförs. Om avdragsmöjligheten skulle finnas kvar uppstår helt plötsligt en orättvis situation. Då är det de välbeställda som ges möjlighet att utnyttja systemet. Det är ett utnyttjande av systemet. Det tycker jag att vi alla borde motverka. Vi sade åtminstone att vi hade den åsikten så sent som för fem dagar sedan. Herr talman! För att nå det mål vi alla talar oss varma för måste vi ha en mer långsiktig politik än en dagsländepolitik. Då är det ganska naturligt att yrka bifall till det här förslaget. Jag yrkar alltså bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Jag har en fråga till Jörgen Johansson. Har detta skett som ett eget initiativ från utskottsmajoriteten, eller har det skett i samråd med Regeringskansliet?

Herr talman! Ett utskottsinitiativ är ett initiativ som tas i utskottet, inte ett som förmedlas från Regeringskansliet. Svaret är alltså nej.

Herr talman! Då är det uppenbarligen så att ni inte är helt överens på den borgerliga kanten. Sven Otto Littorin, arbetsmarknadsministern, har sagt: Jag ska inte lägga in en särskild skrivelse, utan initiativet ska jag ta via de borgerliga ledamöterna i skatteutskottet. En moderat ledamot i skatteutskottet har också uttalat sig offentligt om detta och sagt att det har skett i samråd med Regeringskansliet.

Herr talman! Vi är ju människor och vi pratar med varandra, men att säga att det är Regeringskansliet som har gett skatteutskottet order att göra detta och ta ett utskottsinitiativ vore helt felaktigt. Jag kan bara tala för mig själv, men vi skulle inte acceptera den typen av ordning. Ett utskottsinitiativ är en operativ åtgärd direkt från utskottet.

Herr talman! Jag känner Jörgen Johansson sedan den förra mandatperioden som en ganska klok och ansvarstagande person. Därför vill jag fråga: Tycker inte Jörgen Johansson att det är lite pinsamt att det står i betänkandet att det pågår organiserade förberedelser för förskottsinbetalning bland a-kassornas hemsidor?

Herr talman! Jag får börja med att tacka för komplimangen. På fackens hemsidor har det stått hur man ska bära sig åt för att göra avdragen inför nästa år. Man har till och med redovisat postgironummer. Då är det ju en direkt uppmaning till människor som är stadda vid kassa att göra den här typen av undandragande av skattemedel från samhället. Jag tycker inte att det är pinsamt eftersom den typen av åtgärder förekommer från fackets sida.

Herr talman! Som jag sade i mitt anförande tycker jag att det är en väldigt grov beskyllning. Ingen av a-kassorna håller ju på med den här typen av organiserad förberedelse för förskottsinbetalning. Om man går igenom materialet - jag har det med mig - ser man klart och tydligt att det inte är så. Jag menar att ni utsätter dem för en väldigt allvarlig beskyllning. Jag har också sagt tidigare att både a-kassornas och fackföreningarnas hemsidor naturligtvis har en service till sina medlemmar och informerar om sakläget. Det är faktiskt väldigt många a-kassor som över huvud taget inte berör den här frågan, inte ens lägger ut information. Det stod då ingenting att läsa. Jag hänvisar till den 7 och 8 december då vi justerade frågan i skatteutskottet.

Herr talman! Jag kan i viss mån hålla med Marie när det gäller facken. Facken upplyser människor om hur man kan göra. Man kan aldrig anklaga facken för att vara de som undandrar skattemedel. Det är den enskilda människan som i direkt handling gör detta. Facken ger upplysningar. Det håller jag fullständigt med om. När åtgärden blir tveksam ur skattesynpunkt och ur moralisk synpunkt är det den enskilde som står för det.

Herr talman! Jag vill börja med att från Kristdemokraternas sida yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande. Jag tror att det här beslutet som rör förhandsinbetalning av avgift till arbetslöshetskassa och till facklig förening egentligen inte är så dramatiskt som det kan framstå i debatten. Jag tycker att man ska se beslutet som en komplettering av det beslut som riksdagen förväntas fatta den 20 december. Jag tycker att man kan se det som en övergångsbestämmelse för att skapa klarhet. Frågan gäller hur man på det snabbaste och mest effektiva sättet kan undanröja den oklarhet som ändå finns. Så sent som i lördags träffade jag en partikamrat som på min direkta fråga svarade att han hade betalat in både till a-kassa och till fackförening för 2007 och därmed precis i tid fått det skatteavdrag som riksdagen ämnar avskaffa från årsskiftet. Det enskilda fallet gör ju inte ett belopp motsvarande 4 miljarder kronor, men eftersom debatten finns i medierna och frågan är berörd så mycket att det har fått en stor spridning att denna möjlighet finns och eftersom det handlar om ett så betydande belopp som fyra tusen miljoner kronor är det inte orimligt att frågan tas till behandling. Frågan har handlat om vilket som är det snabbaste och mest effektiva sättet: via skatteutskottet, ett initiativ från utskottets sida, eller via en regeringsproposition. Bevisligen är det snabbaste sättet att handlägga frågan och därmed minska det svinn av skatteinkomster som det skulle handla om att gå via riksdagen. Därför borde det inte vara så stor oenighet här i kammaren om att vi väljer det sätt som är snabbast och därmed effektivast och på bästa sätt tryggar statens inkomster. Det är pengar som vi kan använda till skola, vård, omsorg och infrastruktur. Löntagare kan också behålla en större del av sina inkomster. Alla i den svenska riksdagen vill ju att statens inkomster verkligen ska komma in. Utifrån detta borde inte beslutet uppfattas som så dramatiskt. Jag vill med anledning av det som tidigare nämnts i debatten om oklarhet lägga till att det i utskottets betänkande tydligt talas om att beslutet inte på något sätt berör inbetalningar som gäller december månad 2006. Om man betalar in sin medlemsavgift för december månad 2006 efter den 8 december gäller ändå skatteavdrag för 2006. Det finns ingen oklarhet om det, utan det omtalas tydligt i utskottets betänkande. Jag vill inte på något sätt tolka det som att något enskilt parti i denna kammare vill uppmuntra till skatteplanering. Vi vill alla att beslut som är fattade i riksdagen ska rendera de inkomster som nämns i statens budget. Vi vill att statens budget ska gå ihop, och vi vill använda de pengarna på ett så klokt sätt som möjligt. Det handlar ytterst om 4 miljarder kronor. Ingen har hävdat att alla dessa 4 miljarder skulle kunna försvinna, men det handlar ändå om betydande belopp som skulle kunna försvinna i stället för att komma staten till god användning. Jag tycker inte att man ska beklaga att vi försöker säkerställa de här medlen. Herr talman! Jag vill med detta yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Samtidigt kan jag ha förståelse för dem som tycker att utskottsinitiativ ska tillämpas med stor varsamhet. Ändå handlar det om icke obetydliga belopp i det här fallet.

Herr talman! Ena stunden säger Lennart Sacrédeus att det handlar om obetydliga belopp. Nästa stund talar du om att det handlar om 4 miljarder och inte oväsentliga belopp som man riskerar att undanhålla staten. Ni får ju bestämma er, menar jag. Dessutom anklagar ni den fackliga rörelsen för att syssla med organiserad planering för förhandsinbetalning. Då vill jag bara upplysa Lennart Sacrédeus om att de fackliga organisationerna har fullt upp med att informera sina medlemmar om alla de försämringar som den borgerliga majoriteten nu driver igenom i Sveriges riksdag. De har fullt upp med att förklara för sina medlemmar att fackföreningsavgiften kommer att bli mycket högre nästa år, att a-kasseavgifterna blir högre, att det blir en massa försämringar för människor som blir arbetslösa etcetera. Man har fullt upp med att genomföra informationsaktiviteter om detta. Att man dessutom skulle syssla med den här frågan faller på sin egen orimlighet. Då skulle den fackliga rörelsen inte ha någon trovärdighet alls. Det som är det allvarliga med detta utskottsinitiativ och som jag tycker att ni borde betänka är att ni liksom tar vad någon enstaka tjänsteman på Skatteverket har sagt i medierna som utgångspunkt för att det pågår ett organiserat arbete för att undanhålla skatt. Vi socialdemokrater är ju som Lennart Sacrédeus mycket väl vet alltid väldigt aktiva när det gäller att bekämpa olika former av skatteplanering. Det här handlar alltså inte om det utan mer om att ni med det här förslaget återigen riktar udden mot den fackliga rörelsen. Det är ju det som är det allvarliga. Det är det ena. Det andra jag vill säga är att det faktiskt är fråga om en retroaktiv lagstiftning. Det här ska börja gälla från den 8 december. Att införa en retroaktiv lagstiftning utan beredning som ni nu förordar är också någonting nytt, och det bör man också vara väldigt varsam med att genomföra. Man bör därför begrunda vad man gör innan man lägger fram den typen av förslag.

Herr talman! Jag vill uttrycka förståelse för de problem som finns kring retroaktiv lagstiftning och också till Lars Johansson säga att ett utskottsinitiativ naturligtvis är något som sker väldigt sällan. Jag kan ha förståelse för och inlevelse i att ni ser det på detta sätt. Ändå vill jag att vi inte överdramatiserar det här beslutet. Jag tycker inte att man ska se detta som en kritik riktad mot fackliga organisationer. Du nämnde här, Lars Johansson, att udden riktas mot den fackliga rörelsen. Så vill jag inte se det. Marie Engström nämnde tidigare i sin replikväxling med en annan ledamot från skatteutskottet att man kan se den information som har varit utlagd på olika hemsidor som en ren upplysning, som ren information. Det är inget olagligt, kriminellt eller konstigt att informera om att den som har pengar kan betala in sin fackföreningsavgift och sin a-kasseavgift i förväg och på så sätt behålla det skatteavdrag som annars försvinner från den 1 januari. Det är inget konstigt att en sådan information går ut. Jag tycker heller inte att det är märkligt att man från lagstiftarnas sida försöker tillämpa den nya skatteregeln så tidigt som möjligt så att vi slipper detta läckage av pengar från skattekassan. Jag kan inte tolka det så att din indignation, Lars Johansson, handlar om att staten faktiskt får in de pengar som staten skulle kunna få in. Den tycks mer handla om formerna för hur beslutet är fattat, och det är en konstitutionell debatt i sig. Om det blir 4 miljarder eller ett mindre belopp vet vi inte. Det vi vet är att med det beslut som riksdagen förhoppningsvis fattar i morgon blir det inte 4 miljarder som försvinner.

Herr talman! Ni måste ändå begrunda vad ni själva skriver. Den nyckelmening i detta mycket knapphändiga betänkande - det är bara på någon sida - som ni bygger hela argumentationen om detta utskottsinitiativ på är att "det pågår förberedelser som syftar till att organisera sådana förhandsbetalningar". Då är min fråga till Lennart Sacrédeus: Vilken facklig organisation sysslar med det?

Herr talman! Självklart är jag svaret skyldig. Jag kan inte säga vilken facklig organisation som står för detta. Jag tycker inte att denna formulering är klockren. Jag tar mitt ansvar för att jag i utskottet räckte upp min hand och röstade för att detta förslag skulle antas. Jag tyckte nämligen att det viktigaste var sakfrågan, att vi inte främjar en medveten skatteplanering som ytterst skulle kunna kosta statskassan vård, omsorg, skola och mer kvar av lönen för 4 miljarder kronor. Om denna mening kanske inte är den mest träffsäkra må det så vara. Den är som jag sade tidigare kanske inte helt klockren. Jag tycker dock att vi i sak ska fokusera på om staten ska få in dessa pengar eller inte, Lars Johansson, inte på en enskild mening.

Herr talman! Jag har egentligen inga invändningar i sak i den här frågan. Jag har visserligen inte märkt så mycket av det här organiserade kampanjandet som de borgerliga har, men jag tycker att det är fullt rimligt att man gör klart vad som gäller och att samma regler gäller för alla, oavsett om man har möjlighet att betala in sin a-kasseavgift nu eller först efter årsskiftet. Det jag vänder mig emot är snarare hanteringen av ärendet. Det kanske är lite futtigt att stå här och diskutera formalia, särskilt om man nu har fått sin åsikt tillgodosedd. Annars är det ju vanligare att den som inte fått sin åsikt tillgodosedd står och klagar på formalian. Jag tycker dock att det är viktigt med demokratiska processer, att vi faktiskt har en god beredning av ärenden och att oppositionen har en möjlighet att komma med synpunkter. Det normala när regeringen har slarvat i ett ärende är ju att regeringen kommer med ett nytt förslag efter noggrann beredning på Regeringskansliet och att sedan minoriteten har möjlighet att skriva motioner och komma med sina motförslag. Därför försöker man vara väldigt restriktiv med utskottsinitiativ och bara ta sådana då det är väldigt angeläget och helst också då utskottet är enigt. Nu vet vi att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har åsiktsskillnader i sak, och då tycker jag att det kunde vara en fin gest från utskottsmajoriteten att faktiskt ta hänsyn till detta och inte ta ett utskottsinitiativ utan i stället gå den vanliga regeringsvägen. När vi hade frågan uppe i utskottet fick vi veta att detta skulle fördröja ärendet med bara högst ett par dagar. Jag tror alltså inte att det hela står och faller med det. Jag skulle därför i första hand vilja yrka bifall till reservationen, men i andra hand skulle jag vilja yrka att ärendet återförvisades till utskottet för fortsatt beredning. Särskilt när vi nu är inne och tassar på området retroaktiv skattelagstiftning är det viktigt att man har ordentligt på fötterna, och då tycker jag att det är bra att vi kollar upp detta en gång till så att vi inte gör någonting dumt som vi sedan ångrar.

Herr talman! Jag har en generell fråga till Helena. Jag har respekt för din formaliakritik, även om jag ändå vidhåller min tidigare åsikt att det är viktigt att ett utskott kan agera i brådskande ärenden, som det här ändå handlar om. Jag skulle som sagt vilja ställa en generell fråga som gäller Socialdemokraterna, som ni tidigare har samarbetat med och som ni i viss mening fortfarande samarbetar med. Under valet argumenterade Socialdemokraterna för att höja taket i a-kassan och sjukförsäkringen så att det blir mer lönsamt för rika människor, höginkomsttagare, att inte arbeta. Man är konsekvent emot den typ av skattesänkningar som den borgerliga alliansen nu genomför i form av att göra det mer lönsamt att arbeta. Jag vet att ni visserligen inte heller är med på tåget vad gäller vår skattepolitik, men ni har ändå, som jag har förstått det, uttryckt viss sympati för tanken att man kan sänka skatten på arbete. Socialdemokraterna har nu också tagit ställning för att det ska vara okej att skatteplanera, att det ska vara okej för vissa människor att slippa vara med och betala en reform som är till för alla. Generellt sett argumenterade man under hela valet för mer bidrag och har på något sätt tappat perspektivet på arbetslinjen. Jag tänkte fråga dig: Hur ser du på den utvecklingen hos Socialdemokraterna? Hur ser Miljöpartiet på den här utvecklingen hos Socialdemokraterna, när man går från att vara ett parti som förordat arbete till att vara ett parti som argumenterar uteslutande för bidrag och inte vill se de problem som finns i samhället i anslutning till den politik som man för?

Herr talman! Jag är i första hand här för att föra fram Miljöpartiets politik och inte för att recensera ett annat partis politik. I den utsträckning jag går i polemik med ett parti, till exempel i ett ärende vi diskuterar, är det självklart att jag tar upp kritik. Men jag ser inte riktigt varför jag ska stå här och recensera Socialdemokraternas skattepolitik.

Herr talman! Jag har all respekt för det. Men nu har vi en tydlig skiljelinje här. Någonting som vi påtalade väldigt mycket under valrörelsen från borgerlig sida var att det finns en tydlig splittring mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Jag tycker ändå att det är viktigt att belysa i kammaren, därför att det ändå till slut är viktigt för väljarna år 2010, när de ska ta ställning till vilka olika alternativ de ska rösta på, att veta vad det är för skillnad mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Jag omformulerar frågan och för fram ett hypotetiskt resonemang. Om vi har en fråga om att antingen höja bidragen eller sänka skatten på jobb och man har utgångspunkten att det är okej att höja taken i a-kassan och sjukförsäkringen så att det blir mindre lönsamt att jobba, hur skulle du ställa dig till det? Jag ställer frågan utifrån det mer hypotetiska resonemanget så att du slipper recensera just Socialdemokraterna. Ni måste väl ändå ha en syn på de här väldigt viktiga problemen. Vi är överens om att arbetslösheten är allvarlig. Om det skulle vara så, vilket det faktiskt råkar vara, att ett parti har ställt sig mycket kritiskt till att vi nu täpper till möjligheten att skatteplanera, hur ställer sig Miljöpartiet till det hypotetiska exemplet?

Herr talman! I den konkreta sakfrågan om tak i socialförsäkringarna har vår åsikt alltid varit att det är viktigare att se till att ha ett golv som ger en trygghet för dem som har det knapert snarare än att ha ett högt tak för dem som tjänar mycket. Däremot är det klart att det finns skillnader mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna, på samma sätt som det finns skillnader mellan Miljöpartiet och Moderaterna för den delen. Det är därför som jag är just miljöpartist och ingenting annat.

Herr talman! Jag vill göra ett par klarlägganden i anslutning till det här ärendet. Det första är bakgrunden till utskottsinitiativet. Det har redan framgått och är en sak som man ska ha i minne att det uppstod en diskussion utifrån en fråga till Skatteverket huruvida förtida inbetalningar skulle kunna leda till att man fick skattereduktion för 2006 även om avgiften gällde 2007. Utifrån det svar som Skatteverket då lämnade skapades en viss oklarhet under vilka omständigheter en sådan inbetalning skulle kunna vara skattereducerande. Det var många som uppmärksammade svaret från Skatteverket. Arbetsmarknadsministern gick ju ut i en tv-intervju och angav väldigt tydligt att regeringen för sin del avsåg att skapa en tydlighet, det vill säga att klargöra att sådana förtida inbetalningar inte skulle komma att gälla. Det var fullständigt klart att det kunde ske genom en regeringsskrivelse till riksdagen som sedan skulle följas av en proposition men att själva datumet för när regeringsskrivelsen kom till riksdagen skulle vara stoppdatum. När jag hörde talas om detta noterade jag omgående att en smidigare väg skulle kunna vara att använda initiativrätten i utskottet, eftersom det skulle kunna gå fortare. Det var alltså närmast fråga om ett förtydligande av den karaktär som ett utskottsinitiativ skulle kunna användas till om det gällde en väsentlig fråga. Initiativet till att frågan skulle väckas i riksdagen kom så att säga från skatteutskottet och inte från regeringen. Men regeringen tyckte att det var en bra lösning. Vi hade på det viset ett samråd om den lösning som framfördes från oss. Min andra synpunkt med anledning av den debatt som har varit gäller det återförvisningsyrkande som uppenbarligen är väckt. Där vill jag klarlägga att stoppdatum är under alla förhållanden det datum då det här ärendet nådde kammaren. En återförvisning efter voteringen i morgon, onsdag, kommer enbart att leda till att skatteutskottet har ett nytt sammanträde på onsdag kväll och att ärendet sedan ånyo blir föremål för behandling i kammaren lite senare. Jag menar att den typen av återförvisning enbart ska användas om man har för avsikt att på det sättet uppnå någonting. Det kan man inte göra i det här fallet. Stoppdatum är redan satt, och frågan är beredd. Jag skulle föreslå oppositionen, även om jag är medveten om att man med en tredjedels majoritet kan åstadkomma en förvisning, att avstå från att driva det yrkandet vidare. Men det är ju ert beslut hur ni vill göra. Den tredje punkten jag vill ta upp är att om inte vi hade agerat hade privatrådgivare av olika slag kommit att under de veckor som återstår till årsskiftet utnyttja den respit för inbetalningar som skulle kunna ske. Jag har studerat en rad hemsidor, både fackförbunds och enstaka a-kassors. Jag har ju sett att de har gått ut och redovisat hur man ska göra med förtida inbetalningar. De förtida inbetalningarna är ju ur många synpunkter väldigt tveksamma. Oavsett om de sker på ett sätt som emanerar från privatrådgivare, a-kassa eller fackförbund blir det ju mer eller mindre organiserat. Den förberedelsen ville vi sätta stopp för eftersom den var djupt orättvis.

Herr talman! Då har jag en intressant fråga till Lennart Hedquist. Jag tycker inte om det allmänna uttrycket att det finns på olika fackliga organisationers hemsidor. Det kunde vara bra att veta vilka fackliga organisationer som har gått ut med denna information och som sysslar med ett organiserat arbete. Det skulle vara väldigt bra att få klarhet på den punkten. Vi har tydligen olika uppfattning om vad som är ett berett ärende. Det här är ju ett minimum av beredning. Det måste vi väl ändå vara överens om. Det kom ett förslag som inte alla ledamöter i skatteutskottet kände till på torsdagsmorgonen om att det skulle tas ett initiativ. Då dök frågan upp första gången. Vi hade en diskussion om detta var en lämplig väg att gå eller inte. Beslutet blev efter votering, och för övrigt också ajournering, att det skulle bli ett utskottsinitiativ. Det blev också ett extra sammanträde under eftermiddagen. Det är så det har gått till. Det är faktiskt en retroaktiv lagstiftning vi nu diskuterar. Jag tycker att man ska vara lite varsam med utgångspunkten för sitt arbete om det gäller att rätta till ett misstag, om det nu är så, om det är regeringen som begått ett misstag genom att lägga fram ett skatteförslag som inte är ordentligt genomarbetat. Det är detta som vi har kritiserat regeringen för under hela hösten. Frågorna har inte varit ordentligt beredda på Skatteverket. Ärendet har inte remitterats till Lagrådet på ett riktigt sätt och i tid. Då uppstår sådana situationer. Det här är ett exempel som ni nyligen upptäckte, bara någon dag efter det att riksdagen hade fattat beslut. Men jag är övertygad om att vi kommer att få se många olika förslag där det kan finnas en viss oklarhet i vad som ska gälla. Det finns det i det här förslaget också. Vad händer om jag betalar min medlemsavgift? I min fackliga organisation är det så att jag betalar min medlemsavgift i förskott månaden före.

Herr talman! Det ligger i sakens natur att ett utskottsinitiativ tas i ett ärende där det går att snabbt bereda frågan. Om det inte går ska frågan gå framåt på ett annorlunda sätt. I det här fallet är det fråga om ett datum som en komplettering till en lagstiftning som redan har varit föremål för behandling i riksdagen. Det var en skäligen enkel beredning att göra, även om man ska vara noggrann vid utformningen av lagstiftningen. Där har samråd skett med såväl Regeringskansliet som Skatteverket. Jag vill påminna Lars Johansson om att den socialdemokratiska regeringen upprepade gånger gick till riksdagen med en skrivelse där stoppdatum för retroaktiv skattelagstiftning har varit när skrivelsen har nått riksdagen. Långt senare har det kommit en proposition till riksdagen. Det är mycket vanligt att en regering har velat "sätta stopp" för skatteplanering. I det här fallet var det uppenbart att man inte ville uppmuntra alla tusentals medlemmar i fackförbunden och a-kassorna att de sista veckorna i december göra stora inbetalningar där det dessutom var tveksamt om skattereduktion skulle kunna ges med hänsyn till att det inte var fråga om debiterade avgifter. Här var det viktigt för medborgarna att skapa den klarheten, men det var också viktigt att se till att inte skapa de orättvisor som här har påpekats i debatten av till exempel Fredrik Schulte. Det gällde dem som har haft möjlighet att göra dessa inbetalningar och skaffat sig fördelar som andra inte har kunnat utnyttja. Jag menar att var viktigt för oss att skapa klarhet i det här ärendet genom att sätta ett stoppdatum. Det stoppdatumet ändras inte av att det nu eventuellt ska bli en återförvisning. Jag utgår från att ni inser detta.

Herr talman! Vi är klara över vad vi föreslår. Vi vill att frågan ska behandlas ånyo i skatteutskottet. Frågan är inte tillräckligt beredd. Jag har fortfarande inte fått svar på vad som händer den fackföreningsmedlem som betalar in sin medlemsavgift i december avseende januari 2007, som görs i vissa fackliga organisationer. Det skulle inte förvåna mig eftersom det förekommer i många sammanhang att man betalar in sin avgift månaden före. Frågan skulle, precis som Lennart Hedquist säger, ha kunnat beredas på ett annat sätt, till exempel genom att regeringen lade fram en skrivelse för riksdagen. Där hade regeringen kunnat förklara sin avsikt. Då blir det en normal behandling i riksdagen. Då får oppositionen möjlighet att väcka sina motioner, och det blir möjligt att bereda ärendet på ett riktigt sätt. I stället har det blivit ett utskottsinitiativ i en fråga där det inte är helt utklarat vad det får för konsekvenser. Det är anledningen till att vi tycker att frågan ska återförvisas till utskottet.

Herr talman! Med ett sådant förfaringssätt skulle det vara kvar en viss oklarhet långt in på nästa år eftersom själva lagstiftningsärendet skulle komma att behandlas i riksdagen förmodligen under februari månad. Det skulle vara att konstra till det hela på ett onödigt sätt när det var möjligt att ta ett initiativ i utskottet, göra den erforderliga lagändringen och därmed klara ut ärendet på en gång. Vill man konstra till ett ärende kan man naturligtvis göra så som Lars Johansson anger. Det är bara att notera att å ena sidan anses ärendet vara litet. Det är ändå bara fråga om ett fåtal som skulle utnyttja möjligheten. Å andra sidan blåses det upp till ett stort principiellt ärende. Man har anledning att bestämma sig. Om vi inte hade skapat klarhet i ärendet hade tiden utnyttjats till att i stor skala - organiserat eller inte - uppmuntra människor att göra dessa inbetalningar för att komma i åtnjutande av skattereduktionen. Det här är egentligen inget märkvärdigt. Ta till exempel privata pensionsförsäkringar. De försäkringar som inbetalas i december kan bara avse 2006 och inte 2007. Skulle vi - vilket inte är aktuellt - stoppa avdragsrätten för privata pensionsförsäkringar skulle det inte vara möjligt att genom att inbetala premier i förväg få en avdragsrätt. Nu var det en oklarhet i föreliggande lagstiftning, som det naturligtvis var viktigt att klara ut. Inbetalningar som avser 2007 är icke skattereducerande.