Bidragsvillkor för fristående verksamheter

Debatt om förslag 2 juni 2010
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 2

Anf. 146 Marie Granlund (S)

Fru talman! Det är inte första gången vi debatterar bidragsvillkor för fristående verksamheter. För ett år sedan talade vi om samma sak. Då tog vi från den socialdemokratiska oppositionen upp problemet med att besparingar bara drabbar kommunala skolor och inte fristående skolor medan däremot satsningar gynnar alla skolor. Vi vill ha lika villkor för alla skolor. I de större städerna börjar andelen fristående skolor närma sig 40-50 procent. Då är det viktigt att det är lika villkor som gäller. När vi diskuterade detta för ett år sedan, närmare bestämt den 10 juni 2009, sade utskottsmajoriteten att det vi framförde om besparingar inte var något problem och att det inte gick att göra något åt detta. Vi kan vara glada över att vi nu får en proposition och ett betänkande som behandlar detta. Det gick alltså att göra något åt det - visserligen ett år för sent men i alla fall. Vi borde få ett erkännande. Det gick att göra något åt det; vi hade rätt. Det återstår dock flera saker, och här säger man återigen att man inte kan eller vill göra något. Jag ska lyfta upp två saker. Det ena är meddelarskyddet. Oavsett i vilken verksamhet man arbetar ska man ha rätt till meddelarskydd. Det måste självklart införas. Det andra är att precis som bidragen innevarande år och besparingar och ökningar var djupt orättvisa är det djupt orättvist med en momssats på 6 procent. Det är något som bland andra borgerliga ledamöter i kommunstyrelsen i Uppsala har reagerat på. Fristående skolor blir överkompenserade. När kommer det ett betänkande om detta? Det är inte så mycket tid kvar, och vi kommer självklart att lägga fram ett sådant. Varför kan man inte lyssna från början? Varför ska man förhala allt i stället för att skapa lika villkor när man har möjlighet? Varför skapa oreda i en sektor som verkligen behöver arbetsro? Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 3.

Anf. 147 Sofia Larsen (C)

Fru talman! Alliansen tar med detta betänkande ytterligare steg för likvärdiga villkor för kommunala och fristående verksamheter. Grunden för det är att vi är övertygade om att mångfald är något bra. Mångfald är viktigt. Mångfald stimulerar, utvecklar och berikar. Det gynnar i slutändan den enskilda eleven och dennes utveckling. Det står i kontrast till det vänstersidan brukar plädera för, nämligen att stat och kommun ska bestämma mer och människor mindre. Det ska vara centralstyre i stället för valfrihet. Dagens betänkande handlar om att stärka likvärdigheten mellan våra skolor oavsett huvudman. Precis som föregående talare var inne på hade vi för ungefär ett år sedan en första debatt om detta utifrån ett delbetänkande som hette Offentliga bidrag på lika villkor . Vi kom överens om och fattade beslut om att kommunala skolor och friskolor ska ha likvärdiga villkor. Det ska inte spela någon roll för en elev och en elevs resurser vilken huvudman skolan som eleven väljer har. Vi gör alltså detta utifrån ett elevperspektiv eftersom valfriheten bland svenska skolor är ett faktum som är här för att stanna. Elever och föräldrar tycker att detta är bra. Därför vill vi stärka rättigheterna för eleven. Det vi i dag ska fatta beslut om är några delar som fanns med i det slutbetänkande som kom efter det delbetänkande vi hade. Betänkandet hette Mer om fristående skolor och enskild förskoleverksamhet . Fru talman! Jag vill ta upp ett par saker i detta. Det ena handlar om att det nu ändras i ansökningstiden för de förskolor, andra enskilda verksamheter och fristående skolor. Man flyttar fram det en månad, vilket gör att det finns mer tid för Skolinspektionen att hantera detta. Man kan också fatta beslut tidigare. Det underlättar framför allt för de enskilda verksamheter som ska starta. Man får tidigare veta om man har möjlighet till bidrag och om man får starta en skola eller verksamhet eller inte. Det blir mycket enklare för kommunerna, och det blir bättre för eleverna som ska välja när de vet vad som finns. Detta är ett bra förslag. Vi stärker möjligheterna för alla inblandade. När man får en ansökan om en fristående verksamhet ska Skolinspektionen göra en helhetsbedömning. Tidigare har man ofta sett det ur ett kommunperspektiv och i stället för att se till helheten har man tittat på om det blir några svårigheter för kommunen om man yrkar bifall till en ytterligare fristående verksamhet. Det kan vara så att en elev går i en fristående grundskola med en speciell pedagogisk inriktning och det inte finns ett gymnasium som kan vara en fortsättning. Nu ska man se till helheten också ur elevperspektiv. Det är bra. Det blir en helhetsbedömning. Det ska också vara en grund när kommunerna ges tillfälle och rätt att yttra sig om en ny skola ska etableras. Kommunen bedömer om flera aktörer är negativa eller positiva. Kommunen har rätt att yttra sig, så det blir helt onödigt med det tvång och obligatorium som Socialdemokraterna är inne på. Jag ska också säga något om det som tidigare talare tog upp, nämligen sexprocentsregeln. Socialdemokraterna säger att detta självklart ska ändras på en gång. Man hade ju några år på sig att göra det. Jag vill ge några konkreta fakta om hur det är. Från 1991, då det blev konkurrensutsatt, har det funnits ett schablonbelopp som kallas sexprocentsregeln. De flesta kommuner har följt detta för att det ska bli en anpassning till praxis. Utskottet har sagt att det är bra att vi kommer att ha en utredning om detta. Det är bra att kunna se hur vi kan gå vidare. Det är svårt att bedöma detta eftersom denna momsregel finns inom olika områden. Det är inte bara inom skolområdet, utan inom många fler områden. Det gör att det behövs en generell översyn. Man kan inte, som Socialdemokraterna naivt verkar tro, ändra bara på ett område. Det går inte att blunda för att det i dagsläget är omöjligt att förvaltningsrättsligt upphäva gynnande beslut. Det gör att det krävs en bred utredning. Det är nu är på gång från regeringen, vilket vi i utskottet välkomnar. Fru talman! Med dessa beslut tar vi ytterligare steg för bättre likvärdighet mellan skolorna. Det blir också bättre kvalitet för eleverna. Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionsyrkandena. (Applåder) I detta anförande instämde Betty Malmberg och Fredrik Schulte (båda m) samt Tina Acketoft (fp) och Gunilla Tjernberg (kd).

Beslut

Nya förutsättningar för friskolor (UbU22)

Friskolor har inte samma förutsättningar som kommunala skolor, menar regeringen. Regeringen vill därför genomföra en rad förändringar som ska resultera i att villkoren för offentliga och privata skolor blir mer lika. Riksdagen har med denna bakgrund nu beslutat att reglerna för bidragsfinansiering ska bli de samma. Kommuner som ger extra stöd till de kommunala skolorna blir exempelvis tvungna att ge fristående skolor motsvarande belopp. Det ska även bli möjligt att överklaga kommunernas beslut om bidragens storlek. Statens skolinspektion ska dessutom pröva om öppnandet av en ny friskola kan ge negativa konsekvenser för eleverna och andra skolor i samma kommun. De nya bestämmelserna börjar gälla den 28 juli 2010
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag