En modern och rättssäker förvaltning - ny förvaltningslag

Herr talman! Det gjorde mig faktiskt väldigt glad att ta del av utskottsmajoritetens avslag på våra yrkanden i detta betänkande, framför allt då jag ser hur flera av ställningstagandena är utformade och motiverade på ett sådant sätt att de faktiskt bekräftar den politik som vi i Sverigedemokraterna länge har förespråkat.

En modern och rättssäker förvaltning - ny förvaltningslag

Bland annat hade vi yrkat på att det tydligt ska framgå i den nya förvaltningslagen att svenska är det språk som gäller på svenska myndigheter. Detta avslogs som överflödigt och så självklart att det inte behövs någon ytterligare hänvisning till språklagens 10 § eller liknande. Till och med regeringen anför detsamma. Sålunda får man väl nästan anta att vi alla är överens i själva sakfrågan, nämligen att det får anses som allom bekant att myndigheter och andra offentliga organ i Sverige kommunicerar på svenska. Möjligen kan man kanske acceptera engelska som ett komplement vid vissa tillfällen, då det är ett internationellt gångbart språk som ingår som en obligatorisk del i den svenska utbildningen. Men i övrigt är vi faktiskt nöjda med detta. Vi ser fram emot att aldrig mer behöva se några blanketter eller broschyrer på främmande språk som arabiska, somaliska eller liknande i den offentliga förvaltningen.

Likaså har Sverigedemokraterna som enda riksdagsparti, tror jag, länge jobbat för att återinföra ett betydligt mer långtgående ämbetsansvar än vad som låter sig göra gällande i dag. Dagens regler begränsas i mångt och mycket av det som framgår i brottsbalkens 20 kap. om fel som begås i samband med myndighetsutövning. Med dessa begränsningar kan en hel del andra förseelser passera obemärkt förbi. Men då majoriteten i utskottet nu har framhållit hur angeläget det är att samma rättsliga principer ska gälla generellt, inte enbart vid myndighetsutövning, ser jag fram emot många och långa konstruktiva diskussioner med de övriga partierna om hur vi kan utveckla tjänstemannaansvaret till att omfatta mer än bara fel som begås i samband med tjänsteutövning.

Att sedan myndighetsutövning i sig är ett väl etablerat begrepp inom svensk förvaltningstradition och att det till och med i grundlagen indikeras en tydlig skillnad i dignitet mellan olika ärendetyper hos en myndighets verksamhet är förstås en helt annan frågeställning, och där har vi uppenbarligen lite olika uppfattningar. Rent generellt kan vi från Sverigedemokraterna tycka att det är och kanske till och med bör få vara en skillnad i angelägenhetsgrad mellan när en myndighet hanterar rena rutinärenden och när samma myndighet ensidigt fattar beslut som utgör uttryck för samhällets makt över medborgarna och kan få negativa rättsverkningar för desamma och för enskilda individer. Om allting bedöms som lika betydelsefullt blir den logiska konsekvensen att ingenting är mer betydelsefullt eller mer väsentligt att fokusera på än någonting annat, oavsett vad det handlar om. Ska vidare allting hanteras likadant utan att någonting prioriteras framför någonting annat blir den logiska konsekvensen att man antingen får sänka ambitionsnivån för allting man företar sig eller skjuta till betydligt mycket mer resurser för att kunna företa allt med samma höga kvalitet.

Just det här med att skjuta till mer resurser, herr talman, leder mig osökt in på nästa frågeställning. Som bekant ställer vi i Sverigedemokraterna oss bakom att det införs krav, regler, tidsgränser och effektiva rättsmedel för att komma till rätta med de långa handläggningstiderna hos myndigheterna. Men vi menar nog också att det torde vara en ganska liten del av de offentliganställda som sitter och tjuvhåller på ärendehögar och beslut på rent pin kiv. De allra flesta tror vi nog försöker beta av ärendena - som kommer i en aldrig sinande ström - så snabbt och bra de bara förmår. Med den piska och de nya extra ålägganden som regeringen nu föreslår myndigheterna förutsätter vi också att man säkerställer att det tillhandahålls erforderliga resurser för att tjänstemannakåren ska ha en rimlig chans att genomföra och fullfölja de nya kraven på ett adekvat sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En modern och rättssäker förvaltning - ny förvaltningslag

Här kan vi tycka att det hade varit klädsamt ifall regeringen hade varit beredd att själv ålägga sig samma tidsgränser och krav som man nu vill ålägga de andra myndigheterna. Det kan till exempel gälla de väldigt långa handläggningstiderna - som vi i KU har kritiserat - när regeringen agerar högsta förvaltningsmyndighet och ska avgöra överklagade strandskyddsärenden. Då kan det ta flera år. Men jag har förstått att regeringen inte är beredd att göra det. Det kanske är lättare att ålägga andra vissa krav om man slipper leva upp till dem själv.

Det minsta man borde kunna begära i det här sammanhanget är att vi redan nu beslutar om att det ska genomföras en schemalagd och systematisk uppföljning av hur de här nya kraven slår, vad de får för konsekvenser, vad det kan bero på och om det behöver göras några anpassningar eller finjusteringar för att det i det långa loppet ska bli så rätt och riktigt som möjligt för alla.

Ett annat förslag i propositionen som också lär ta väldigt mycket mer tid och pengar i anspråk hos myndigheterna är de utökade kraven på att myndigheterna ska tillhandahålla alltmer av tolkning och möjligheter till översättning av olika dokument för personer i allehanda ärenden. Vi menar tvärtom att regeringen snarare borde verka för att begränsa den rätten, åtminstone när det gäller vardagliga kontakter mellan myndigheter och medborgare.

Att personer som har funktionsnedsättningar eller på något sätt tillhör någon av våra nationellt erkända minoriteter ska ha rätt till det här stödet tror jag att vi alla kan vara överens om. Men det gäller inte om det är en person som har varit i Sverige under flera år och kanske har underlåtit att tillgodogöra sig erbjuden svenskundervisning eller liknande eller som kanske inte ens har rätt att uppehålla sig i det här landet. Att satsa extra resurser på detta torde snarare bli direkt kontraproduktivt för integrationen och stå i bjärt kontrast till vad jag uppfattade att vi alla var överens om tidigare, nämligen att det är svenska som gäller som språk i våra svenska förvaltningsmyndigheter. Men här får väl respektive parti som har biträtt avslaget på vårt yrkande försöka övertyga sina tilltänkta väljare om förträffligheten i att det är just sådant här vi ska lägga ännu mer av våra gemensamma resurser på. Jag får väl önska er lycka till med det.

Jag yrkar bifall till reservationerna 4 och 5.

I detta anförande instämde Jonas Millard (SD).

Herr talman! I detta betänkande är det mycket korrekt så att KU har behandlat regeringens förslag till en ny förvaltningslag. I betänkandet föreslås även att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i förvaltningsprocesslagen och lagen om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter. Ändringarna i dessa delar innebär även anpassningar till utformningen av den nya förvaltningslagen. Det är, som också föregående talare sa, en majoritet i utskottet som ställer sig bakom betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En modern och rättssäker förvaltning - ny förvaltningslag

Bakgrunden är att vi 1971 fick vår första förvaltningslag. Genom den skapades för första gången en enhetlig och samlad reglering av förfarandet hos myndigheterna. Två viktiga utgångspunkter för reformen var att förfarandelagen skulle vara utformad på ett så enkelt, klart och okomplicerat sätt som möjligt och att den skulle vara generellt tillämplig för en så stor del av förvaltningen som möjligt. Lagen föregicks då av många års utredningsarbete med det främsta syftet att stärka enskildas rättssäkerhet i förhållande till myndigheterna. Det man också gjorde var att reglera handläggningen i domstolarna av ärenden i deras förvaltande verksamhet. Förvaltningslagen har sedan dess reviderats, men ända sedan 1986 års förvaltningslag trädde i kraft har man inte gjort några mer genomgripande ändringar i den lagen.

Det är således på tiden att vi får en ny reformerad och modern förvaltningslag som dessutom stärker de enskildas rättssäkerhet ytterligare.

Herr talman! Genom den nya lagen regleras förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna mer heltäckande än i dag. Vissa allmänna förvaltningsrättsliga principer som utvecklats i praxis slås fast i uttryckliga bestämmelser. Lagen görs därigenom, som jag ser det, mer lättillgänglig. Jag ser också att den nya lagen har ett tydligt medborgarperspektiv och bland annat kommer att öka möjligheten att snabba på handläggningstiden för att den enskilde ska kunna ta till vara sin rätt så effektivt som möjligt.

Långa handläggningstider, något som vi i denna kammare har diskuterat tidigare, innebär som bekant ett problem inom den offentliga förvaltningen. Enligt det förslag som vi haft att behandla finns det starka skäl för att den svenska rättsordningen bör innehålla generella regler om någon form av åtgärd mot långsam handläggning.

En nyhet i lagen är därför att medborgarna kan kräva att ett ärende avgörs snabbare genom införandet av en så kallad dröjsmålstalan. En sådan talan ger en ny möjlighet att snabbare få ett beslut i ärendet om handläggningen har försenats. Den som har inlett ett ärende kan skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet inom fyra veckor, om detta inte har avgjorts i första instans efter sex månader. Myndigheten ska inom dessa fyra veckor antingen avgöra ärendet eller avslå begäran. Under sådana omständigheter går det att överklaga ett sådant avslagsbeslut.

Herr talman! Dessutom innebär lagförslaget att tolkning och översättning av handlingar blir en uttrycklig rättighet, vilket är bra för att lösa de kommunikationssvårigheter som eventuellt kan uppkomma och för att undvika rättsförluster för den enskilde. Utskottet anser att det är viktigt att personer som inte behärskar svenska får tillgång till tolkning och översättning i den mån som bedöms rimlig vid kontakter med myndigheter och sjukvård. Behovskriteriet i den nya förvaltningslagen tar sin utgångspunkt i den enskildes möjligheter att ta till vara sin rätt.

Det har såklart även lagts fram andra förslag när det gäller den nya förvaltningslagen. Exempelvis införs ett allmänt krav på lämplighet för den som är ombud eller biträde för en part. Det införs uttryckliga bestämmelser om hur ett ärende ska inledas och vad som gäller i fråga om myndigheternas utredningsansvar. En parts rätt att bli informerad om hur ärendet handläggs stärks. Dessutom ska motiveringarna av besluten förbättras. Det införs mer heltäckande bestämmelser om när en myndighet får ändra ett beslut och uttryckliga bestämmelser om vilka beslut som får överklagas. Detta är bara några exempel som anges.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En modern och rättssäker förvaltning - ny förvaltningslag

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Jag ser fram emot den nya förvaltningslagen, som ger en grundläggande och central struktur för kontakterna mellan myndigheter och enskilda vid ärendehandläggningen. Det är viktigt att allmänheten har ett stort förtroende för att offentliga förvaltningsuppgifter sköts på ett ansvarsfullt och korrekt sätt.

Mot bakgrund av anförandet, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget till beslut.

(Applåder)

Herr talman! Till att börja med yrkar jag bifall till förslaget till beslut.

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen ska anta regeringens förslag till en ny förvaltningslag. Min kollega Emanuel Öz har på ett föredömligt sätt redogjort för lagen, men jag tänker ändå diskutera lagen lite grann.

Förslaget är att den nuvarande regleringen reformeras och moderniseras för att stärka enskildas rättssäkerhet ytterligare.

Det införs en helt ny förvaltningslag som ersätter 1986 års lag och som innebär att förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna regleras på ett mer heltäckande sätt än i dag. Vissa allmänna förvaltningsrättsliga principer som har utvecklats i praxis kommer i stället att anges i uttryckliga bestämmelser i lagen. Därigenom blir den nya förvaltningslagen mer lättillgänglig än den nuvarande.

Även den nya lagen ställer krav på att ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt, utan att rättssäkerheten eftersätts, och att handläggningen som huvudregel ska vara skriftlig. Den som är part i ett ärende ska i princip ha rätt att ta del av allt material som har tillförts ärendet.

Herr talman! Ett nytt rättsmedel mot långsam handläggning, en form av dröjsmålstalan, införs och regleras i den nya förvaltningslagen. Det innebär att en part som har inlett ett ärende kan begära att myndigheten ska avgöra ärendet om det inte är avgjort i första instans senast inom sex månader.

Förvaltningslagen ska liksom i dag gälla för förvaltningsmyndigheternas handläggning av ärenden och för domstolarnas handläggning av förvaltningsärenden. Legalitet, objektivitet, proportionalitet, service och tillgänglighet i förhållande till allmänheten och samverkan med andra myndigheter ska gälla även i annan förvaltningsverksamhet.

Det är viktigt att allmänheten åtnjuter stort förtroende för att uppdraget att sköta offentliga förvaltningsuppgifter fullgörs på ett ansvarsfullt, effektivt och korrekt sätt. Förvaltningsförfarandet bör präglas av ett tydligt medborgarperspektiv med högt ställda krav på god service och vara så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att tumma på rättssäkerheten.

Bestämmelserna i specialförfattningar ska ha företräde framför bestämmelserna i förvaltningslagen.

Dessutom föreslår utskottet att riksdagen ska anta regeringens förslag till ändring i förvaltningsprocesslagen och lagen om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En modern och rättssäker förvaltning - ny förvaltningslag

(Applåder)

Herr talman! Vi debatterar nu betänkande KU2 En modern och rättssäker förvaltning - ny förvaltningslag.

Jag vill först säga att jag yrkar bifall till utskottets förslag och därmed avslag på reservationerna.

Både Emanuel Öz och Marta Obminska har varit inne på vad detta handlar om, och jag kommer nog att repetera en hel del här.

Det är nu för första gången på 30 år som vi får en ny förvaltningslag. Den innehåller grundläggande regler om hur förvaltningsärenden ska handläggas i våra myndigheter. Lagen berör med andra ord stora verksamheter i de kommunala och statliga förvaltningarna med runt 1 miljon anställda.

Syftet med den nya lagen är att ytterligare stärka enskildas rättssäkerhet genom att de nuvarande reglerna reformeras och moderniseras. Vissa allmänna förvaltningsrättsliga principer, som legalitet och objektivitet, har utvecklats. De slås nu fast i uttryckliga bestämmelser som gör att lagen blir mer lättillgänglig och lättläst.

Den nya lagtexten ställer ökade krav på effektivitet i förvaltningsprocessen. Möjligheterna till snabbare ärendehantering med modern elektronisk kommunikation betonas, och regelverket byggs ut för att värna rättssäkerheten.

Som tidigare talare sagt är det en lång process som har föregått denna lagstiftning. Redan 2008 tillsattes utredningen under Hans Ragnemalm. Det var en tjock bibba som avlämnades, och betänkandet blev klart 2010. Därefter har det varit ett gediget arbete som nu har resulterat i den tjocka proposition som kom från regeringen.

Den stora nyheten är just att man inför en så kallad dröjsmålstalan. Det är många, både JO och JK, som tidigare har kritiserat många myndigheter för långsam hantering. Det har varit så att enskilda bara har kunnat gå via JO eller JK. Onödigt långsam hantering är något som vi från KU ofta brukar behandla i vår höstgranskning av Regeringskansliets hantering.

Dröjsmålstalan ger en ny möjlighet att snabbare få ett beslut när en handläggning har försenats.

Den som har inlett ett ärende kan begära att myndigheten ska avgöra ärendet om detta inte har avgjorts i en första instans efter sex månader. Denna förstärkning har varit mycket efterlängtad.

Det finns en rad andra punkter som tydliggörs i lagstiftningen. När det gäller den viktiga delen om att tolkning och översättning ska bli en uttrycklig rättighet har jag bara en kommentar angående det första inlägget från Sverigedemokraterna: Självklart finns det ingenting i lagstiftningen som på något sätt skulle förbjuda översättning av broschyrer. Det är tvärtom någonting som tydliggörs mycket mer att översättningar är viktiga för att folk ska kunna förstå sina rättigheter bättre.

Det införs ett allmänt krav på lämplighet för den som är ombud eller biträde för en part. Det införs uttryckliga bestämmelser om hur ett ärende inleds och vad som gäller i fråga om myndigheternas utredningsansvar. En parts rätt att bli informerad om hur ärendet handläggs stärks, och dessutom ska motivering av besluten förbättras. Det införs mer heltäckande bestämmelser om när en myndighet får ändra ett beslut och uttryckliga bestämmelser om vilka beslut som överklagas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En modern och rättssäker förvaltning - ny förvaltningslag

Precis som flera andra har varit inne på föreslås lagändringarna att träda i kraft den 1 juli nästa år. Förändringarna är välkomna, och jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Under minst fyra riksdagsår har jag motionerat om att vi ska skapa förutsättningar för och ställa krav på att beslut i förvaltningsärenden ska fattas snabbare. Jag har lyft fram de långa handläggningstiderna, bland annat i tillståndsärenden, och att de bland annat är negativa för företagen när dessa vill kunna utveckla sin verksamhet.

Varje år har jag fått som svar - och det har också varit riksdagens beslut - att detta är en fråga som utreds med den nya förvaltningslagen. Nu i dag har vi äntligen den nya förvaltningslagen för beslut här i riksdagen. Även min motion om snabbare beslut i tillståndsärenden är uppe för beslut i ärendet.

Jag välkomnar det nya rättsmedlet mot långsam handläggning som den nya förvaltningslagen innehåller. För beslutsfattandet tas i den nya förvaltningslagen i två paragrafer, 11 och 12, bland annat in en sexmånadersgräns. Dess syfte är att ärendena normalt ska vara avgjorda inom sex månader i första instans. Om ett ärende blir försenat ska enskild part som ingett ett ärende få ett meddelande från myndigheten om förseningen och vad som orsakat den. Om beslut inte fattas av en myndighet som en första instans kan den som har ingett ärendet och inte fått ett beslut inom sex månader begära att beslut ska fattas av myndigheten. Myndigheten ska då inom fyra veckor i ett beslut avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran om beslut. Även detta beslut kan då överklagas. Det blir alltså ett ganska hårt tryck på myndigheterna att klara av denna sexmånadersgräns.

Jag ser sexmånadersgränsen också som en framgång för de syften som jag framförde i motionen med krav på åtgärder för snabbare beslutsfattande inom myndigheter. Men flera åtgärder behövs om vi ska få lagakraftbundna beslut fattade snabbare. Det är önskvärt att färre ärenden blir överklagade.

Långa beslutstider och höga kostnader för ombud och biträden på grund av överklaganden gör att många företag låter bli att ansöka om tillstånd för utveckling av sin näringsverksamhet och för andra ändamål. Naturligtvis har de långa beslutsprocesserna delvis kommit till beroende på ett ökat antal överklaganden. Det beror delvis på att ideella föreningar i allt större omfattning ges överklaganderätt som berörda parter.

Jag anser det angeläget att lagakraftvunna beslut i fler förvaltningsärenden ska kunna fattas snabbare och utan överklaganden. Ideella föreningar och andra har alltid möjlighet att inge sina synpunkter i överklagandeärenden till alla instanser som ska besluta i dem. De intressen som de ideella föreningarna företräder är normalt allmänna intressen som myndigheterna och förvaltningsdomstolarna har skyldighet att beakta.

En modern och rättssäker förvaltning - ny förvaltningslag

Jag ser det som önskvärt att ideella föreningar och andra organisationer ges möjlighet att lyfta fram sina synpunkter och speciella kunskaper redan vid prövningen i första instans. Därför är det motiverat med en utveckling i riktning mot att vissa ideella föreningars och organisationers synpunkter tas till vara och att de blir remissinstanser i första instans. Detta är naturligtvis speciellt viktigt i principiellt viktiga ärenden. Tanken är, som jag ser det, att möjligheten att vara part i juridisk mening då inte är lika angelägen. Det skulle kunna bidra till att vi får ett bättre beslutsunderlag i myndigheterna, ett mindre antal överklaganden, kortare tid till lagakraftvunna beslut och lägre kostnader för alla som är berörda. Detta är synpunkter som jag har tagit in i ett särskilt yttrande i konstitutionsutskottets betänkande om den nya förvaltningslagen.

Herr talman! Trots dessa synpunkter yrkar jag bifall till konstitutionsutskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)