Förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten

Debatt om förslag 20 mars 2013
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 2

Anf. 8 Billy Gustafsson (S)

Herr talman! I utlåtande KU15 redovisar utskottet sina synpunkter på och ställningstaganden till den rapport som EU-kommissionen har lämnat rörande förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten. Rapporten från kommissionen handlar om medlemsstaternas viktigare yttranden utifrån det så kallade Barrosoinitiativet, som kom för ett antal år sedan. Det handlade om hur den politiska dialogen mellan de nationella parlamenten, kommissionen och EU:s institutioner ska kunna öka och förbättras. Det finns anledning att påminna om - alla kanske inte har hört det - utifrån vilka konstitutionella förutsättningar vi kan föra en politisk dialog från det här huset och ut i Europa. I regeringsformen, det vill säga en av våra grundlagar, regleras det att det är regeringen som har huvudansvaret för att företräda Sverige utanför Sveriges gränser. Vi har samtidigt en ordning som gör det möjligt för riksdagen att fatta beslut om utskottens utlåtanden exempelvis över grön- och vitböcker och andra EU-dokument, men de beslut som riksdagen fattar över utskottets utlåtanden saknar konstitutionell bindning. Det kan vara viktigt att veta. Regeringen kan under ett parlamentariskt ansvar företräda en annan uppfattning vid till exempel ett rådsmöte än den uppfattning som kommer till uttryck i ett kammarbeslut i anledning av ett utskottsutlåtande. När det gäller riksdagens möjligheter till direktkommunikation med bland annat kommissionen är det egentligen endast utifrån en utgångspunkt, nämligen det vi pratade om i förra ärendet, subsidiaritetsmekanismen. Det är den enda konstitutionella förutsättningen för riksdagen att ha kommunikation utanför landets gränser utifrån vad som regleras i riksdagsordningen. Jag kände att det kunde vara viktigt att veta för den som inte kände till det att det här är de konstitutionella förutsättningarna. I utlåtandet lyfter vi fram några saker, herr talman, som jag skulle vilja poängtera. Först och främst vikten av en nationell demokratisk process, och det ställer jag bakom för egen del. Det är lite grann det som vi pratade om nyss. Demokratin kan inte bara vara ett skyltfönster, utan det måste också finnas ett innehåll. Därför är det viktigt att vi har en demokratisk process i respektive land inför besluten i EU. Man kan av rent principiella skäl ha den uppfattningen att det är viktigt att människors tillit och förtroende finns för de beslut som fattas inom ramen för samarbetet inom unionen. Jag är av erfarenhet övertygad om att ju bättre besluten är förankrade, desto bättre blir de även i sak. Vi kan rimligen inte säga att vi är de enda som har begripit det och därmed de enda som kan komma fram till bra beslut. Om vi har en process där många är medverkande bör det rimligen leda till bättre beslut. Detta är en av de stora utmaningarna i EU-projektet som sådant. Utan medborgarnas stöd kommer EU-projektet på sikt att förlora i legitimitet och erodera. Lars Elinderson gjorde några reflexioner över det som nu sker på Cypern. Ta det till er och fundera lite på hur det kan bli när människor upplever att besluten fattas långt ifrån deras egen vardag. Jag tror att det är viktigt att människor känner att besluten inte försvinner från deras vardag. Vissa beslut måste naturligtvis tas gemensamt för att de ska få någon verkan. Vissa åtgärder måste vidtas gemensamt därför att det inte finns några nationsgränser som stänger in miljöproblem och liknande. Men det viktiga är förhållningssätt och attityder. Det är viktigt att EU:s institutioner inte agerar utifrån att målet skulle vara att ge EU mer makt än vad som ligger i medlemsstaternas och deras medborgares intressen. Utgångspunkten måste i stället, herr talman, vara att kompetensfördelning bygger på respekt för varje medlemslands specifika förutsättningar och konstitutionella traditioner. Jag skulle vilja fästa kammarens uppmärksamhet på några ställningstaganden och markeringar som görs i utlåtandet. Vi markerar att kommissionen naturligtvis kan ge rekommendationer till enskilda länder exempelvis om den ekonomiska politiken. Ekonomisk politik är någonting vi diskuterade för några veckor sedan i samband med den så kallade finanspakten. Kommissionen kan alltså ge rekommendationer, men det är då viktigt att de just är rekommendationer, ett uttryck för kommissionens uppfattning men inte bindande för medlemsstaterna. Det är viktigt. I Sverige är det den här församlingen som ytterst beslutar om utformningen av den svenska ekonomiska politiken. De politiska avvägandena och vägvalen gör vi på egen hand. Medborgerliga fri- och rättigheter med bland annat skyddet för den personliga integriteten är, hävdar jag, en av hörnstenarna i vårt svenska samhällsbygge. Därför är det viktigt att vi har uppmärksamheten riktad på den målkonflikt som kan uppstå när det i sig kan vara önskvärt med en åtgärd till skydd för samhället och medborgarna men samtidigt vara ett hot mot eller tveksamt för den personliga integriteten. Målkonflikter är till för att lösas, men för att kunna lösas måste de upptäckas. I EU-samarbetet är det därför viktigt att det finns en parlamentarisk insyn och kontroll för att uppnå en balans mellan åtgärder för att skydda samhället och medborgarna å ena sidan och åtgärder till skydd för der enskildes rättigheter å den andra. Härvidlag gör vi en angelägen markering i utlåtandet. Vi framhåller just vikten av att det finns en parlamentarisk övervakning av såväl Europols som Eurojusts verksamhet. Herr talman! Jag utgår ifrån att riksdagen även den här gången beslutar i enlighet med utskottets förslag och avslutar därför med att yrka bifall till utskottets förslag i utlåtande KU15.

Anf. 9 Karl Sigfrid (M)

Herr talman! Som utskottskollegan Billy Gustafsson berättade är detta ett utlåtande som är ett svar på en EU-rapport om kontakterna mellan å ena sidan medlemsländernas nationella parlament och å andra sidan EU-kommissionen. Vårt svar bygger dels på egna iakttagelser, dels på yttranden som vi har hämtat in från andra utskott. Som vi i konstitutionsutskottet har sagt flera gånger tidigare tar vi här i riksdagen gärna emot all information som vi kan få om EU:s lagstiftningsarbete, och helst i ett så tidigt skede som möjligt. Om vi vill ha inflytande måste vi veta vilka förslag som kommissionen planerar att lägga fram så att vi på ett seriöst sätt kan ta ställning till dem. Samtidigt måste kommissionen ha i åtanke att när riksdagen gör ett uttalande utgör inte det uttalandet Sveriges officiella ståndpunkt. Utåt är det, som Billy Gustafsson också påpekade, regeringen som företräder landet. Med jämna mellanrum utformar EU-kommissionen budgetrekommendationer till enskilda medlemsländer. Även i det arbetet vill kommissionen involvera nationella parlament. Det är en nyhet i det här betänkandet jämfört med tidigare betänkanden. Vi hanterar ju de här rapporterna från EU-kommissionen en gång om året. Finansutskottet har lämnat två kommentarer till det här förslaget att involvera riksdagen även i budgetrekommendationsdiskussioner, och vi i KU instämmer i dessa. Den första kommentaren är att vi även fortsättningsvis bör ha en nationell demokratisk process när vi slår fast den svenska ståndpunkten. Det är riksdagens viktigaste ingång i EU:s lagstiftningsarbete. Billy Gustafsson pratade om vikten av en nationell demokratisk process. Jag tror att det syftade på ungefär samma sak som jag vill säga. Den andra kommentaren är att EU:s budgetrekommendationer saknar juridisk betydelse. De är just rekommendationer som enskilda medlemsländer kan välja att beakta eller inte beakta om man inte tycker att de är särskilt kloka, vilket de kanske inte alltid är. Ska det ske en direkt dialog mellan kommissionen och riksdagen om budgetrekommendationerna ska det ske på riksdagens initiativ och på villkor som riksdagen bestämmer. I praktiken kan det handla om att riksdagen anordnar öppna utfrågningar av personer från EU-kommissionen. Just nu pågår det också ett arbete med att skapa en starkare parlamentarisk kontroll av Europol, den europeiska myndigheten för samverkan mellan nationella polismyndigheter. Efter att arbetet försenats anser justitieutskottet, och även vi, att åtminstone den nya, reviderade tidsplanen ska hållas. Eftersom polisverksamhet, även när den är berättigad, kan begränsa enskildas frihet och enskildas personliga integritet är det önskvärt med mer demokratisk insyn. Kontrollen av Europol bör dessutom vara resurseffektiv, precis som all annan verksamhet, vilket bland annat betyder att den helst bör ske utan att vi behöver bilda några nya myndigheter. Med de kommentarerna yrkar jag bifall till utskottets förslag i utlåtandet.

Beslut

Granskning av rapport om förbindelserna mellan EU-kommissionen och de nationella parlamenten (KU15)

Konstitutionsutskottet har granskat EU-kommissionens rapport om förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten. Kommissionen har tidigare tagit initiativ till att förstärka den politiska dialogen med de nationella parlamenten, det så kallade Barrosoinitiativet. I rapporten redovisas bland annat de viktigaste ämnen som parlamenten har lämnat yttranden till kommissionen om med anledning av initiativet. Kommissionen ger även sin syn på hur förbindelserna till de nationella parlamenten kan utvecklas under den närmaste framtiden.

KU påminner om att den politiska dialogen mellan Sverige och kommissionen sker genom regeringen, som är ansvarig inför riksdagen. Kommissionen har bland annat för avsikt att fördjupa dialogen med de nationella parlamenten om den europeiska planeringsterminen, vars syfte är att samordna den ekonomiska politiken. Här vill KU betona att det är viktigt att varje EU-lands budgetprocess respekteras så länge den följer fördragen och de behov som EU-samarbetet kräver. KU anser också att det är viktigt att det finns en parlamentarisk övervakning av den europeiska polisbyrån Europol och det europeiska organet för förstärkning av samarbetet på det rättsliga området, Eurojust. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Utskottets förslag till beslut
Utlåtandet läggs till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.