Handelspolitik

Herr talman! Låt mig inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

I dessa tider av omvälvande förändring och osäkerhet på den globala arenan står vi inför en viktig punkt när det gäller Sveriges ekonomiska framtid. Den strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft som vår moderatledda regering presenterade i november 2023 är därför inte bara en plan för ekonomisk tillväxt och innovation; den är också ett manifest för Sveriges roll i en ny, global ekonomi som präglas av både gröna och digitala omställningar.

Med denna strategi tar vi ett holistiskt grepp om utmaningarna och möjligheterna i dagens internationella ekonomiska landskap. Genom att fokusera på att stärka Sveriges konkurrenskraft och förbättra villkoren för handel, investeringar och innovation siktar vi på att positionera vårt land i framkanten av den globala ekonomin. Detta innebär att skapa en miljö där svenska företag inte bara kan växa och expandera internationellt utan faktiskt också gå i täten för den gröna och digitala transformationen.

Herr talman! För att uppnå dessa ambitiösa mål har vår regering utarbetat en plan som sträcker sig över flera departement och myndigheter. Genom en integrerad strategi som på riktigt sätter företagen i centrum för våra ansträngningar vill vi möta deras behov och hjälpa dem att övervinna de hinder som kan stå i vägen för internationell expansion och framgång.

Det finns dessutom en uppföljning av strategin planerad till 2026, vilket jag skulle säga är av central betydelse. Med en oberoende resultatutvärdering kommer vi att kunna bedöma effekterna av vår politik noggrant och objektivt. Denna utvärdering tror vi kommer att ge oss värdefulla insikter om i vilken utsträckning vi med detta samlade och därför nya grepp har lyckats uppnå de uppsatta målen och bidra till ett starkt svenskt näringsliv.

En central pelare i vår strategi för handeln är att säkerställa att den är regelbaserad. Vi lever i en tid där den internationella handelns landskap snabbt förändras, och det är avgörande att Sverige fortsätter att försvara och stärka det regelbaserade handelssystemet med WTO i spetsen. Genom att främja rättvisa och transparenta handelsregler skapar vi en stabil och förutsägbar global handelsmiljö som kommer att gynna svenska företag och konsumenter.

Herr talman! För första gången lyfter en svensk exportstrategi också fram vikten av små och medelstora företag inom ramen för Sveriges handelspolitik. Det är något jag är särskilt glad över. Det är dessa företag som skapar fyra av fem jobb i Sverige, och genom att förbättra stödsystem och processer - från finansiering till tillgång till internationella marknader - förbättrar vi deras chanser att inte bara växa nationellt utan också lyckas internationellt.

Den svenska handelsstrategin omfattar även ett ökat stöd till Ukraina som reflekterar Sveriges åtagande att stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter. Genom att stärka vårt stöd till Ukraina inte bara i ord utan också i handling visar vi solidaritet och bidrar till att skapa en mer stabil och säker europeisk kontinent.

Slutligen betonar strategin behovet av en ökad samordning mellan olika aktörer inom Team Sweden, inklusive regeringen, myndigheter, näringsliv och akademi. Genom att arbeta tillsammans på ett mer sammanhängande och samordnat sätt kan vi effektivisera våra insatser och maximera den positiva effekten av utrikeshandelsstrategin. Att verka för minskat regelkrångel också inom EU och för en starkare svensk påverkan på Europapolitiken i ett tidigt skede är en annan viktig del i detta arbete.

Genom att försvara det regelbaserade handelssystemet, främja nya frihandelsavtal och arbeta för en förenkling av regelverken stärker vi de internationella ekonomiska relationerna. Vårt mål är att skapa en global handelsmiljö som gynnar alla, från de stora multinationella företagen till de små och medelstora företagen. Alla dessa kommer att finansiera Sveriges välstånd. Genom att minska handelshinder och göra det lättare för svenska företag att nå ut på internationella marknader bidrar vi också till en starkare och mer konkurrenskraftig svensk ekonomi.

Herr talman! Detta är en strategi som ser framåt och som antar utmaningar och omvandlar dem till möjligheter. Genom att ta ett helhetsgrepp som täcker allt från att stärka Sveriges konkurrenskraft till att förbättra den berömda Sverigebilden tar vi viktiga steg mot att säkerställa att Sverige inte bara överlever utan också blomstrar i den globala ekonomin. Jag tycker att det är värt att avslutningsvis understryka att detta är en central del i regeringens arbete för att stärka handel och konkurrenskraft. Låt mig bara påminna om att det pågår mycket annat kopplat till regelförenklingsarbete, till att stärka tryggheten för svenska företag och till att skapa ett tryggt och säkert energiförsörjningssystem.

Att företagsamheten blomstrar här i Sverige angår oss alla och gynnar oss alla. Det är detta som skapar våra jobb och finansierar vår välfärd. Detta är ett välkommet sammantaget grepp för att ytterligare stärka svensk tillväxt och konkurrenskraft.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Jag är övertygad om att ledamoten håller med mig om att Sverige och EU måste stå enade och starka i stödet till Ukraina. Vi måste fortsätta att stötta Ukraina så länge som det behövs.

Lika viktigt är det att vi lyckas hålla det ekonomiska trycket på Ryssland uppe. Just nu ser vi dock betydande kringgåenden av handelssanktionerna mot Ryssland även i Sverige. Regeringen behöver agera omgående, herr talman, för att dessa kringgåenden ska upptäckas tidigare, förhindras oftare och naturligtvis även straffas hårdare. Det är trots allt medlemsländernas ansvar att se till att EU:s sanktioner efterlevs i praktiken.

Vi socialdemokrater har presenterat flera konkreta förslag för att säkerställa att sanktionerna efterlevs i Sverige, till exempel anmälningsplikt för myndigheter, kraftiga företagsböter och ett sanktionsråd med berörda myndigheter under Utrikesdepartementet. Trots detta har ingenting hänt från regeringens sida. När vi socialdemokrater gick fram med dessa förslag i ett utskottsinitiativ valde regeringspartierna och Sverigedemokraterna att säga nej. Därför, herr talman, vill jag fråga ledamoten vad regeringen gör för att sätta stopp för sanktionsbrotten.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Birinxhiku för den angelägna frågan.

Jag instämmer i bedömningen att Ukrainas väl och ve angår oss alla, och vi är alla djupt engagerade i detta. Sveriges stöd till Ukraina och till Ukrainas försvar av sin frihet - och därmed av Europas frihet - är pålitligt och starkt. Ukraina har en särskild plats i den strategi som jag talade om i mitt anförande. Att verka för en stärkt handel och för svenska företags möjligheter att bidra till Ukrainas återuppbyggnad är en given och viktig del i den här regeringens arbete för att stärka Ukraina och indirekt motverka Rysslands regelvidriga krig mot Ukraina.

Sanktioner mot Ryssland är någonting som denna regering fullt ut står bakom. Argumentet i utskottet var just att regeringen arbetar för att sanktioner mot Ryssland ska fungera fullt ut så som det är tänkt.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

Frågan jag ställde handlade om hur regeringen arbetar för att stoppa kringgåendet av sanktionerna, det vill säga om vilka åtgärder som vidtas i praktiken. Dessa kringgåenden kan inte ha utgjort en nyhet för regeringen. Den svenska exporten till Rysslands närområde har varit omfattande ända sedan invasionen inleddes, men trots det dröjde det ända till dess att vi uppmärksammade exportökningen i en skriftlig fråga innan regeringen gav Kommerskollegium i uppdrag att kartlägga detta.

Kommerskollegium har nu kartlagt detta och presenterat förslag på konkreta åtgärder. Vi socialdemokrater har också gått fram med flera förslag på konkreta åtgärder för att sätta stopp för kringgåendet av sanktionerna. Ingenting har dock hänt från regeringens sida, trots alla konkreta förslag som ligger på regeringens bord. Flera av dessa förslag skulle regeringen kunna gå vidare med omgående.

Jag måste fråga ledamoten vad som hindrar regeringen från att exempelvis ge de brottsbekämpande myndigheterna ett tydligt uppdrag att stärka samverkan eller rikta informationsinsatser till företagen.

Slutligen, herr talman, vill jag säga att det finns en hel del att lära av andra länder som har ett välfungerande system på plats och som har agerat betydligt mer kraftfullt. Nu är det dags för den svenska regeringen att göra detsamma. Kriget pågår här och nu, och det finns ingen tid att förlora.

Därför vill jag upprepa min fråga till ledamoten: Vilka konkreta åtgärder vidtar regeringen för att förhindra att sanktionerna mot Ryssland kringgås i Sverige?

Herr talman! Tack, ledamoten Birinxhiku, för frågan!

Jag kan återigen konstatera att sanktionerna mot Ryssland och stödet till Ukraina är frågor som denna regering i allra högsta grad besjälas av. Sveriges stöd till Ukraina såväl militärt som i form av förutsättningar för svenska företag att verka i Ukraina är kraftfullt och tydligt. I detta arbete ingår naturligtvis att verka för att de sanktioner mot Ryssland som finns, och som självklart ska följas, också gör det inom de samarbeten Sverige deltar i och i Sverige som enskilt land.

Herr talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande om handelspolitik. Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 1 i betänkandet.

Den här debatten är särskilt angelägen i ljuset av de protektionistiska strömningarna i världen. I dessa tider är det möjligen viktigare än någonsin att Sverige är en stark röst för en fri, hållbar och rättvis internationell handel.

Vår handel med omvärlden är en av våra bärande pelare för att stärka vår välfärd och vårt välstånd. Den är också avgörande för att kunna möta dagens och morgondagens utmaningar.

Med en fri, hållbar och rättvis handel kan vi lyfta människor ur fattigdom, klara klimatomställningen och öka välståndet i Sverige och i resten av världen.

Herr talman! Sverige har en lång tradition av att stå upp för en politik som säkerställer att den globala handelns fördelar kan komma alla till del, det vill säga en rättvis handelspolitik. Vi vet att det är en förutsättning för tron på frihandel, särskilt i tider av ökad protektionism.

Därför kan jag inte annat än beklaga att den nuvarande regeringen har övergett målet om en rättvis handel. Det handlar inte bara om att regeringen har valt att ändra målet för handelspolitiken och stryka just den del som handlar om en rättvis handel. Vi ser även hur den nuvarande regeringen har försökt att bromsa och blockera en historisk EU-lagstiftning om företagens ansvar för miljö och mänskliga rättigheter - en lagstiftning som är grundläggande i arbetet för en handel som värnar miljö, klimat och arbetstagares rättigheter.

Vi ser även hur regeringens engagemang sviktar när det kommer till det globala partnerskapet Global Deal. Partnerskapet lanserades av den tidigare S-ledda regeringen och spelar i dag en viktig roll i arbetet för en handel som stärker den sociala dialogen och förbättrar villkoren på arbetsmarknaden globalt. På några få år har detta svenska initiativ lyckats samlat över hundra aktörer från hela världen, inklusive USA som anslöt sig till partnerskapet under hösten 2022. Potentialen att utöka och utveckla Global Deal är stor. Men när jag ställde en skriftlig fråga om detta fick jag svaret att tiden är mogen för Sverige att ta ett kliv tillbaka och att andra partner borde ta en mer framträdande roll.

Mot bakgrund av detta vill jag understryka att regeringen måste stå upp för en handelspolitik som stärker den sociala dialogen och skyddet för arbetstagares rättigheter, bidrar till att uppnå Parisavtalet, Agenda 2030 och en långsiktig och hållbar tillväxt, det vill säga en rättvis handelspolitik.

Herr talman! Jag vill också understryka att Världshandelsorganisationen, WTO, spelar en avgörande roll för att upprätthålla lika och rättvisa spelregler i den globala handeln. Det multilaterala handelssystemet står inför många utmaningar, vilket blev uppenbart efter den senaste ministerkonferensen. Därför måste Sverige vara pådrivande för att värna, stärka och modernisera WTO.

Herr talman! De grundläggande villkoren för vår handel fastställs genom EU.

Den inre marknaden är inte bara Sveriges hemmamarknad. Det är även världens största och mest integrerade ekonomiska samarbete. Sverige måste vara en tydlig röst inom EU för att stärka konkurrenskraften och fördjupa den inre marknaden. Vi behöver säkerställa att den inre marknaden fungerar, även i tider av kris. Att fortsätta att undanröja handelshinder, stärka efterlevnaden av existerande regler och anpassa den inre marknaden till nya förutsättningar är därför av yttersta vikt.

Jag vill även betona att den inre marknaden är nyckeln till att klara den gröna omställningen. För oss socialdemokrater är det en självklarhet att vägen framåt är ökad handel, innovation och investeringar, inte så kallade subventionsrace. Därför är det också angeläget att EU ingår nya frihandelsavtal och att pågående förhandlingar förs i hamn. Det skapar jobb, tillväxt och starka handelsförbindelser med omvärlden.

Herr talman! Låt mig återknyta till det tidigare replikskiftet. Sverige och EU måste stå starka och enade i stödet till Ukraina.

Vi måste fortsätta stötta Ukraina så länge det behövs, även på handelsområdet. Vi socialdemokrater välkomnar att EU förlänger frihandeln med Ukraina, men vi beklagar att det sker med nya försämrade handelsvillkor. Det är helt fel väg att gå. Vi vill i stället se ökad handel och investeringar eftersom det är nödvändigt för att stärka Ukrainas motståndskraft såväl som återuppbyggnad.

Lika viktigt är det att vi håller uppe det ekonomiska trycket på Ryssland. Vi ser dock betydande kringgåenden av handelssanktionerna mot Ryssland, även i Sverige. Inom EU tas krafttag för att säkerställa att sanktionerna försvagar Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, men det är medlemsländernas ansvar att se till att EU:s sanktioner faktiskt efterlevs i praktiken. Därför menar vi socialdemokrater att regeringen behöver agera för att dessa kringgåenden ska kunna upptäckas tidigare, förhindras oftare och, givetvis, straffas hårdare.

Som jag nämnde i replikskiftet har vi presenterat flera konkreta förslag för att säkerställa att sanktionerna efterlevs i Sverige. Det handlar om en anmälningsplikt mellan myndigheter, kraftiga företagsböter och ett sanktionsråd med berörda myndigheter.

Men hittills har ingenting hänt från regeringens sida. Det är alldeles uppenbart att regeringen behöver göra mycket mer mycket snabbare för att sätta stopp för sanktionsbrotten och stötta Ukraina.

Herr talman! De utmaningar vi står inför på handelsområdet är svåra, och de kräver mer internationellt samarbete, inte mindre. Vi socialdemokrater är övertygade om att Sveriges styrka ligger i vår öppenhet och våra handelsförbindelser med omvärlden. Därför vill vi öka den svenska exporten, både i absoluta tal och som andel av bnp. Vi vill att fler små och medelstora företag ska våga och vilja exportera. Vi vill säkra Sveriges ledarskap inom innovation och den gröna omställningen, och vi vill att Sverige ska vara världens mest attraktiva land att investera i. Det är syftet med de förslag vi har motionerat om men även med de satsningar vi gör i vår budgetmotion, där vi vill satsa 10 miljoner mer på exportfrämjande och 10 miljoner mer på investeringsfrämjande.

Herr talman! Omvärlden har förändrats och utmaningarna är många, men vägen framåt är en fri, hållbar och rättvis internationell handel.

Det måste Sverige stå upp för, i dag och alla andra dagar.

(Applåder)

Herr talman! För Kristdemokraternas räkning yrkar jag bifall till utskottets förslag.

I betänkandet finns ett tillkännagivande om att slopa förbudet om försäljning av sälprodukter, och jag ska inledningsvis säga några ord om detta. En mycket viktig del av jakten på säl är att ta vara på det fällda bytet. I dag är det inte tillåtet att bedriva handel med sälprodukter, och detta förbud bör Sveriges snarast söka undantag från. Frågan har varit uppe i näringsutskottet tidigare, och under förra mandatperioden beslutades det om ett tillkännagivande, där bland annat Kristdemokraterna ville att dåvarande regering skulle ta fram en strategi för att dels söka undantag från försäljningsförbudet, dels väcka och driva frågan om att upphäva förbudet mot handel med sälprodukter. Vi är glada att frågan nu är uppe till förhandling på EU-nivå, där Jordbruksverket är ansvarigt för Sveriges rapportering och statsrådet Peter Kullgren har tagit upp frågan om att upphäva förbudet.

Herr talman! I mitt fortsatta anförande om handelspolitiken tar jag min utgångspunkt i regeringens strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft, där vi kan läsa följande: "Sveriges välstånd grundas till stor del på vår utrikeshandel, det svenska näringslivets starka position internationellt och Sveriges ställning som ett innovativt föregångsland och en attraktiv destination för utländska direktinvesteringar. Men i en tid av stora globala utmaningar och en snabbt föränderlig omvärld ökar kraven på såväl politiken som näringslivet, myndigheter samt universitet och högskolor att värna och stärka Sveriges långsiktiga konkurrenskraft."

Herr talman! Vi lever i en värld som ställer höga krav på att man ska kunna anpassa sig snabbt. Den senaste pandemin, dock troligen inte den sista, Rysslands aggressiva krig i Ukraina och utvecklingen inom artificiell intelligens, som ingen av oss riktigt kan överblicka konsekvenserna av - detta är några exempel på att det som fungerade för några år sedan måste uppdateras och moderniseras.

Sveriges välstånd har i mångt och mycket byggt på ett antal ingenjörsdrivna innovationer. Detta skördar vi fortfarande frukterna av och kan komma att göra under lång tid framåt givet att vi fattar kloka beslut och vårdar vårt framgångsrika arv.

Men det går inte att bara leva på gårdagens segrar. Det måste växa fram nya innovationer och nya företag som möter morgondagens behov, och här är politikens inriktning och mål viktigt. Det handlar om att stärka Sverigebilden, där tonvikten ska ligga på att positionera Sverige som en global kunskapsnation och innovationsledare och som en partner för ekonomisk och demokratisk utveckling, grön omställning och digitalisering. Viktiga samarbetspartner är våra svenska företag och deras starka engagemang för de globala utvecklingsmålen, hållbarhet, jämställdhet och socialt ansvarstagande, vilket också bidrar till deras konkurrenskraft.

Herr talman! Om några månader kommer vi att gå till val till EU-parlamentet. Även om det finns ett starkt stöd i stora delar av befolkningen för Sveriges medlemskap måste varje ny generation vinnas för att vårt medlemskap ska uppfattas som legitimt. Med jämna mellanrum kan vi höra den retoriska frågan: Vad får vi för pengarna?

Ja, vad får vi egentligen? Vi får tillgång till de fyra rörligheterna: av varor, kapital, tjänster och personer. Värdet av detta är svårt att överbetona. Erfarenheterna av brexit visar att EU-medlemskapet är så oerhört mycket mer än den formella medlemsavgiften. Det handlar om hur ett lands konkurrenskraft påverkas och utvecklas. Storbritanniens erfarenheter av detta är inte något som bör locka oss i Sverige. Vårt land har allt att vinna på frihandel och att det ska vara lätt att röra sig över gränserna, vare sig det gäller människor, varor, kapital eller idéer.

Herr talman! För att Sverige fortsatt ska kunna vara en framgångsrik nation som skapar värden genom handel behöver vi vårda och utveckla våra styrkor. Det är tre bärande tankar som bör få vägleda oss framåt.

För det första ska Sveriges konkurrenskraft stärkas, och förutsättningar för handel, investeringar och innovation ska förbättras. Därför är jag glad över att vi har en regering som målmedvetet och steg för steg rustar Sverige för detta. Där är till exempel regelförenklingsarbetet viktigt för att vässa Sveriges förmåga.

För det andra ska svenska företag öka sin export och närvaro på den internationella marknaden. Det är inte bara bra för ekonomin, bnp och arbetstillfällena. Det är också bra ur ett klimatperspektiv, där svenska företag har ett starkt engagemang för de globala utvecklingsmålen.

För det tredje ska Sveriges ställning som prioriterad partner för grön och digital omställning globalt stärkas. Det som är på väg att hända i norra Sverige med en ny våg av framtidsinriktad industrialisering ska backas upp målmedvetet av oss som har fått mandatet att leda Sverige. Jag är glad över att vi har en regering som inser detta.

Det bästa sammanhanget för att vi ska kunna göra allt detta är att Sverige fortsätter att vara en aktiv och delaktig medlem i EU-gemenskapen och deltar som en förändringskraft som bygger sin välfärd på en hållbar utveckling i dess alla tre dimensioner: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

För att hantera risker och krav på ökad aktsamhet inom dessa tre dimensioner behöver svenska företag stöd för att kunna verka på komplexa marknader. Här skapar Sveriges och EU:s handelspolitik förutsättningar för att företagen ska utvecklas, växa, göra innovationer och säkerställa arbetstillfällen med hög kvalitet i och utanför Europa.

Herr talman! Lili André nämner i sitt anförande att den gröna omställningen ska "backas upp" och lyfter också vikten av gemensamt arbete för en hållbar utveckling i EU och för att stärka den svenska industrin, som är ledande i den gröna omställningen.

Mot bakgrund av det vill jag fråga Lili André varför Kristdemokraterna och den nuvarande svenska regeringen kraftigt har motarbetat och urvattnat due diligence-lagstiftningen, alltså den lagstiftning inom EU som skulle vara historisk och stärka företagens arbete för miljö och mänskliga rättigheter. Samtidigt driver den nuvarande regeringen en politik i Sverige som kraftigt ökar utsläppen av växthusgaser, gör en 180 graders omsvängning så att Sverige går från att vara ledande i klimatomställningen till att nu vara ett land som kraftigt ökar utsläppen av växthusgaser så att vi inte längre når våra klimatmål.

Regeringen säger en sak, nämligen att den gröna omställningen är viktig och att den är viktig för handelspolitiken, men i handling gör regeringen det motsatta. Varför? undrar jag, herr talman.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag håller fast vid att den kunskap och kompetens som vi har i Sverige kring en grön omställning är en konkurrensfördel. Men vi ska inte sänka ambitionerna, och vi ska inte slå ut vår egen befolkning. Vi tror på företagen, som inser att det är en konkurrensfördel att vara i framkant på miljö- och klimatområdet. Vi ser i Europa försök att komma i kapp Sverige nu, men vi kan inte göra felet att slå ut våra egna företag och vår egen industri. Vi ser att den gröna omställningen går i takt med kompetens, energiförsörjningssystemet och ekonomin för klimatlösningar.

Herr talman! Jag står alltså inte bakom att regeringen nedmonterar den gröna omställningen. Vi är aktiva, och med den nya strategin för utrikeshandel kommer vi att kunna stärka Sveriges konkurrenskraft.

Herr talman! Jag fick då inte svar på frågan varför Kristdemokraterna lyfter vikten av hållbarhetsarbete inom EU som en del av handelspolitiken men ändå har motarbetat och urvattnat due diligence-lagstiftningen och det som skulle kunna vara en historisk lagstiftning för miljö och mänskliga rättigheter inom hela värdekedjorna inom EU.

Samtidigt svarar Lili André att kunskap och kompetens är en konkurrensfördel. Det är det absolut. Att vi inte ska sänka ambitionerna - ja, det hade jag önskat. Tyvärr har vi i dag en regering som kraftigt sänker ambitionerna på klimatområdet, som ökar utsläppen och i stället för att stärka de mål och åtgärder som behöver göras öppnar för att försämra klimatmålen och inte ens kan uttala sig när det gäller kommissionens förslag om nya klimatmål till 2040.

Lili André lyfter i sitt svar att vi inte ska slå ut våra egna företag. I dagsläget är det så att svenska företag efterfrågar en ambitiös klimatpolitik, förbättrad kompetensförsörjning, en kraftigt ökad elproduktion i närtid och snabbare tillståndsprocesser, just för att allt detta bidrar till både stärkt konkurrenskraft, ökad handel och minskad klimatpåverkan.

Regeringen levererar inte på något av detta. Det handlar snarare om att regeringen, i och med att den sänker ambitionerna på klimat- och hållbarhetsområdet och motarbetar hållbarhetslagstiftning på EU-nivå, slår ut svenska företag.

Herr talman! Tack, Elin Söderberg, för en viktig fråga!

Sverige har sedan länge en hög ambitionsnivå i arbetet för mänskliga rättigheter och jämställdhet samt ett skärpt regelverk för miljö- och klimatfrågor. Det står jag fast vid. Regeringen har också välkomnat direktivet om due diligence.

Vi kristdemokrater anser att företagen har en viktig roll att spela i arbetet med hållbar utveckling, precis som jag sa senast, herr talman, något som också är prioriterat för många svenska företag. Det är viktiga konkurrensperspektiv.

Genom direktivet ställs höga krav på att företag ska identifiera, övervaka, förebygga, begränsa, avhjälpa och sätta stopp för negativ inverkan i en så kallad verksamhetskedja. Vi behöver se till att det inte blir fler bördor för våra små och medelstora företag, men det är ett viktigt direktiv. Här kan vi förhandla så att direktivet ändå blir bra för konkurrenskraften i Sverige.

Herr talman! Politik handlar om att vilja och att välja. Samtidigt som vi i Sverige har högt uppsatta klimatmål har vi ett ansvar för att värna ekonomisk tillväxt och en växande välfärd. Fler företag ska växa och gro för att mammor och pappor i våra familjer ska ha ett arbete att gå till och för att vi ska ha en bättre välfärd, alltid.

Här är det tydligt att ledamoten Söderberg väljer att inte lyssna till våra hushåll och företag, för det är viktigt att kombinera ekonomisk tillväxt med klimatet och miljön. De ska gå hand i hand.

Herr talman! I en tid där globaliseringen formar världsekonomin är en tydlig, långsiktig och framåtblickande handelspolitik avgörande för Sveriges framtid.

Sverigedemokraterna står inför dessa utmaningar med en politik som syftar till att stärka Sveriges konkurrenskraft, främja ekonomisk tillväxt och säkerställa rättvisa i den internationella handeln. Vi anser att en öppen och fri handel är fundamentet för välstånd och utveckling. Genom att minska protektionism och främja gränsöverskridande handel kan vi bidra till global fattigdomsminskning och ökat välstånd.

Vi ser positivt på frihandelsavtal, som dessutom kan fungera som en brygga mellan nationer, och stöder konkurrensneutrala multilaterala handelsavtal som gynnar den svenska industrin och stärker vårt handelspartnerskap. För att trygga en hälsosam konkurrensmiljö måste vi genomföra en omfattande konkurrensöversyn. Detta innebär en kritisk granskning av skatter, avgifter och byråkrati som potentiellt kan hindra svenska företag från att utvecklas och konkurrera globalt.

En rättvis spelplan är avgörande för att säkerställa att våra företag kan växa och bidra till den nationella ekonomin. För att stimulera vår nationella konkurrenskraft anser vi att regeringen bör spela en aktiv roll i att se över denna process och garantera att svenska företag får möjlighet att konkurrera på lika villkor.

Vi anser också att regeringen bör initiera ett industri- och exportfrämjande program för tekniksektorn. Programmet bör fokusera på att skapa samarbeten och plattformar för innovation och utveckling av nya tjänster.

Herr talman! Vi sverigedemokrater anser också att det är viktigt att handelspolitiken inkluderar social och miljömässig hållbarhet. Handelsavtal bör innefatta även dessa värden för att främja en hållbar global utveckling.

Sverige kan spela en viktig roll i internationella forum som WTO och FN. Genom att på ett mer aktivt sätt delta i dessa organisationer kan vi bidra till att forma handelspolitik som gynnar alla länder och som främjar en hållbar global ekonomisk utveckling.

Som en del av EU måste Sverige navigera inom ramarna för en inre marknad som gynnar vår export och import. Vi stöder en stark, men inte överreglerad, inre marknad som gynnar svenska företag och konsumenter. Vi bedömer också att Sveriges röst i Europaparlamentet måste höjas för att lyfta fram vår position inom den europeiska handelspolitiken.

Sverige har en unik möjlighet att vara drivmotorn för vissa exportvaror, exempelvis kritiska mineral, inom EU eftersom detta blir allt viktigare då EU i dag har ett uttalat mål om ökad självförsörjningsgrad och minskat beroende av exempelvis Kina och USA. Vi anser också att EU måste arbeta hårdare för att stänga ute oseriösa aktörer genom regelverk som ska gälla samtliga EU-länder utan undantag.

Herr talman! Globaliseringen har i vissa fall också en mörk sida. Vissa länder är beredda att exploatera utan hänsyn till konsekvenser och social och miljömässig hållbarhet och har en expansiv, aggressiv marknadsföring. Det kommer att krävas en genomtänkt strategi för att hantera den växande ekonomiska och politiska kraften hos länder som exempelvis Kina. Vi behöver utvärdera och följa upp konsekvenserna av kinesiska direktinvesteringar i Sverige och säkerställa att vår nationella säkerhet och våra ekonomiska intressen skyddas mot potentiell utpressning och spionage.

Herr talman! Vi erkänner betydelsen av import för att öka vår inhemska konkurrenskraft och värdesätter export som en motor för ekonomisk tillväxt. Stärkande av våra exportmöjligheter, särskilt inom tekniksektorn, som tidigare nämnts, men även inom andra högvärdeskapande områden är avgörande för vår ekonomiska framtid.

En fråga som vi drivit länge är kampen mot EU:s exportförbud mot svenskt snus. Detta exportförbud är ett exempel på hur handelspolitik kan påverka nationella produkter och nationell industri. Förbudet är inte bara ekonomiskt skadligt för Sverige, utan det frångår också principerna om frihandel och nationell individualitet.

Herr talman! Sverigedemokraternas vision för svensk handelspolitik handlar inte bara om att Sverige anpassar sig till globaliseringen, utan den tar även hänsyn till att vi aktivt formar en framtid där vår ekonomi är stark, vår industri är konkurrenskraftig och våra värden om rättvisa och hållbarhet är tydliga. Genom att engagera oss internationellt, skydda våra nationella intressen och främja en fri och öppen handel kan vi säkerställa att Sverige fortsätter att blomstra i den globala ekonomin.

Herr talman! Med detta sagt ställer jag mig bakom Sverigedemokraternas samtliga reservationer, men för enkelhetens skull yrkar jag bifall endast till reservation 32.

Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

Det finns alldeles för många marknader där människor tvingas att arbeta under slavliknande förhållanden, där barn tvingas till barnarbete och där man får utstå hat och trakasserier därför att man väljer att organisera sig fackligt. Därför är det helt grundläggande att Sverige står upp för en rättvis handel som stärker arbetstagares rättigheter och som också säkerställer bättre villkor på arbetsmarknaden globalt, vilket jag poängterade i mitt anförande.

Jag har noterat att sverigedemokratiska ledamöter i näringsutskottet har skrivit debattartiklar om de arbetstagare som utnyttjas och får sina mänskliga rättigheter kränkta när industrin ställer om. Jag noterade även att ledamoten i sitt anförande pratade om att säkerställa rättvisa och en rättvis spelplan för företagen.

När det väl kommer till kritan, herr talman, verkar Sverigedemokraterna inte vilja göra något åt detta. Samtidigt har regeringen och Sverigedemokraterna försökt att motarbeta en historisk EU-lagstiftning som stärker skyddet för mänskliga rättigheter, det vill säga en lagstiftning som ska komma åt de problem som ledamöterna skriver om och som ska säkerställa en rättvis spelplan för svenska företag. Vi ser att svenska företag ligger i framkant när det kommer till hållbarhetsfrågor, men just nu tvingas de konkurrera på orättvisa villkor med företag som inte gör samma prioriteringar.

Dessutom kan jag inte hitta en enda skrivning om arbetstagares rättigheter eller villkor i den kommittémotion om handelspolitiken som Sverigedemokraterna har lämnat in. Därför vill jag fråga ledamoten vad Sverigedemokraterna gör i praktiken för att verka för en internationell handel som kan säkerställa den rättvisa som ledamoten pratade om i sitt anförande och som motverkar att arbetstagare utnyttjas och utsätts för kränkningar av sina mänskliga rättigheter.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Precis som jag sa i mitt tal, och det står också i vår kommittémotion, En handelspolitik för tillväxt, handlar det om sociala krav i handelsavtal. I samband med att EU knyter fler frihandelsavtal behöver vi också verka för att bidra till att länder arbetar med miljö, demokrati och jämställdhet. Jag anser att i den formuleringen ligger precis det du pratar om.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

Jag kan inte dra någon annan slutsats av svaret än att Sverigedemokraterna i praktiken inte verkar bedriva en handelspolitik som stärker arbetstagares rättigheter. Det enda jag har lyckats hitta i den sverigedemokratiska kommittémotionen är en formulering om att sociala krav i frihandelsavtal bör ses som eventuella bonusar. Jag menar att den inte gör särskilt mycket när man samtidigt försöker bromsa och blockera en historisk EU-lagstiftning som ska göra något åt de problem som ledamoten lyfter fram och som ledamotens kollegor skildrar i de debattartiklar som har riktats mot bland annat mig och mina riksdagskollegor i utskottet.

Herr talman! Ledamoten och ledamotens kollegor får mer än gärna skriva om de arbetstagare som utnyttjas och utsätts för kränkningar av sina mänskliga rättigheter, men när det väl kommer till kritan står varken Sverigedemokraterna eller regeringen på arbetstagarnas sida. Det kommer vi socialdemokrater däremot alltid att göra. Vi kommer alltid att stå upp för en rättvis handelspolitik som stärker arbetstagares rättigheter och arbetsvillkor. För oss är det inte en eventuell bonus, utan det är vägen framåt för en handelspolitik som kan skapa välfärd och välstånd för alla.

Herr talman! Jag tackar återigen ledamoten.

Jag kan bara upprepa det jag har sagt innan, nämligen att vi inte sitter i regeringen utan att vi är regeringsunderlag. Handelspolitik ingår inte i Tidöavtalet, utan vi står med vår kommittémotion bakom det du i princip säger. Det är självklart med frihandelsavtal som även inkluderar miljöarbete, demokrati och jämställdhet. Det framgår tydligt i vår kommittémotion, och det är inget konstigt.

Hur andra politiker eller andra kollegor uttalar sig i debattartiklar kan jag inte svara på här och nu, utan det får vederbörande göra själva. Jag har inte skrivit någon sådan artikel, och jag kan därför inte riktigt svara på den frågan.

Det är självklart att vi ska jobba för dessa frågor. Jag sa i mitt anförande att det är viktigt att vi jobbar för en världshandel där alla jobbar på lika villkor. Det är den enda slutsatsen, och den står vi för. Men det finns många vägar att gå för att nå en lösning.

Du pratade i ditt anförande om en organisation som jobbar mycket med dessa frågor. WTO är ett exempel där det finns regler som visar hur det ska gå till. Kanske de två ska prata med varandra i stället.

Herr talman! Jag har lyssnat på Johnny Svedins och Sverigedemokraternas anförande. Mycket låter fint, som att det egentligen skulle komma från vilket parti som helst i riksdagen.

Därför vill jag ställa ett antal följdfrågor. Till att börja med nämner Sverigedemokraterna i sitt anförande rättvisa kopplat till handelspolitiken ett flertal gånger. Men regeringen som Sverigedemokraterna samarbetar med strök i fjol ordet rättvisa ur det handelspolitiska målet. Varför verkar inte Sverigedemokraterna för att den nuvarande regeringen ska bedriva en rättvis handel?

Vidare säger Sverigedemokraterna att man vill se en rättvis spelplan inom EU. Men Sverigedemokraterna tillsammans med de andra Tidöpartierna har aktivt motarbetat lagstiftningar inom EU som bidrar just till en rättvis spelplan. Det handlar inte minst om due diligence-lagstiftningen som ska säkerställa mänskliga rättigheter och miljö genom hela värdekedjorna i företag. För företag bidrar det till att man får en rättvis spelplan.

Det som jag vill få förtydliganden om är vad Sverigedemokraterna de facto driver i handling eller avser att driva i handling. Det blir gravt missvisande för väljarkåren om man säger en sak men i handling gör något helt annat.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Elin Söderberg för frågorna.

Jag ska försöka svara på dem så gott jag kan. Vad som händer och sker i EU är svårt för mig att svara på här. Jag kan bara ta hänsyn till vad vi säger i vårt utskott och vad vi jobbar för på riksnivå i Sverige. Men givetvis spiller det över på den europeiska politiken också.

Varför har vi inte verkat för rättvisa? Men det säger ju vi att vi gör. I vår kommittémotion säger vi att det ska vara rättvis handel, och den ska vara lika för alla. Det är inget konstigt. Du pratar om regeringen, men vi är inte regeringen. Vi har vår kommittémotion att förhålla oss till. Jag förstår inte riktigt om väljarna anser att det är konstigt, för så är det.

Själva handlingen är vår kommittémotion, där vi talar om vilken politik vi vill driva när det gäller handelspolitiken. Den driver vi mot regeringen, precis på samma sätt som ni gör.

Herr talman! Då ska jag hålla mig till näringsutskottet. I näringsutskottet har Sverigedemokraterna när EU-lagstiftningen om till exempel jämställdhet i företagande kommit upp aktivt velat stryka ord rörande jämställdhet i företagande.

När det gäller due diligence-lagstiftningen, eller lagstiftningen om tillbörlig aktsamhet hos företag när det gäller miljö och mänskliga rättigheter, har den kommit till näringsutskottet för hantering. I den frågan har Sverigedemokraterna inte verkat för att se ändringar i den svenska positionen eller att Sverige ska driva på för en kraftfull lagstiftning på området, utan man har suttit tyst.

Jag instämmer i det som Sverigedemokraterna lyfte upp i sitt anförande om att globaliseringen och den globala handeln kan leda till fruktansvärd exploatering.

Vi ser i dag allvarliga situationer globalt där människor utnyttjas på ett fruktansvärt sätt, och miljö exploateras på ett horribelt sätt som skadar såväl lokalbefolkningen som vårt gemensamma klimat.

Mot bakgrund av det undrar jag igen varför man både på EU-nivå och i näringsutskottet, när den har kommit dit för hantering, har motarbetat den typ av lagstiftning som handlar om att förhindra tvångsarbete, brott mot mänskliga rättigheter och miljöförstöring i företagens agerande i de globala värdekedjorna.

Men samtidigt vill jag passa på att fråga om Sverigedemokraterna är positiva till en ekocidlagstiftning som skulle göra det brottsligt att begå grova miljöbrott globalt.

Herr talman! Tack igen, ledamoten, för frågorna!

Vad gäller den sista frågan kan jag inte svara på den här och nu. Den ligger nog mer på civilutskottets område, antar jag.

När det gäller handel och jämställdhet hade jag med jämställdhet i mitt anförande. Jag vill påstå att det inte är detsamma som könskvotering, utan jämställdhet handlar om att vi på samma och lika grunder ska ha en konkurrensnivå som helst stämmer överens över hela världen. Då kommer svenska företag att stå väldigt starka, med tanke på den innovationskraft och det sätt som vi arbetar på i Sverige. Vi har en jämställdhet på arbetsmarknaden, på det sättet att vi verkligen jobbar för att uppnå resultat genom goda arbetsförhållanden. Det är det som vi vill förmedla när vi pratar om jämställdhet.

Jag vet inte vad ledamoten tänker på när hon pratar om jämställdhet. Jag kan tänka mig att det är könskvotering eller så, men det handlar inte om det utan om att arbeta under samma villkor. Det är vad det handlar om.

Förutom det är svenska företag väldigt duktiga i dag när det gäller miljö och miljömål. De har en drivkraft som gör att den miljömässiga delen i företagandet går framåt. Jag tycker att det går framåt på ett bra sätt. De vet nämligen att det är en överlevnadsstrategi. Vi kan inte konkurrera med låga priser eller kvantitet. Vi konkurrerar med kvalitet. Det blir ungefär som ett självspelande dragspel. Det kommer att lösa sig.

För oss är det jätteviktigt att vi stöder detta och är med på det. Det är nämligen vår drivkraft och vår konkurrenskraft.

Herr talman! För Liberalerna och den här regeringen är det av yttersta vikt att stå upp för den regelbaserade och öppna handeln. Just för att stärka tillväxten och motståndskraften i vår ekonomi behöver vi mer internationell handel och mer samverkan med omvärlden.

Som liberal är det därför alldeles självklart för mig att betona just den fria handelns betydelse för en stabil världsordning och fria individer. Frihandel och marknadsekonomi är centrala för att lyfta människor ur fattigdom, för att kunna klara den gröna omställningen och för att vi i Sverige ska kunna finansiera vår gemensamma välfärd.

Inom den internationella handelspolitiken ska Sverige därför vara en tydlig röst för frihandel. I det arbetet ska WTO ha en grundläggande roll.

Jag tycker därför att det är mycket positivt att frihandel har kommit att betonas så mycket av denna borgerliga regering. Vi vill fortsätta verka för att Sverige genom samarbetet i EU fortsätter att bygga öppna, starka och hållbara handelsförbindelser med omvärlden. Det är inte bara önskvärt utan även helt nödvändigt att Sverige och Europa ingår nya bilaterala och regionala frihandelsavtal.

Herr talman! Värdet av svensk export av varor och tjänster ska inte underskattas. Det uppgår till nästan hälften av Sveriges bnp. Transparenta och tydliga regelverk, att tillgängliggöra marknader, att ha ambitiösa frihandelsavtal, ett effektivt handelsfrämjande och ett fungerande handelssystem är förutsättningar för att svenska företag ska kunna växa.

Samtidigt ser vi att omvärlden är alltmer orolig, oförutsägbar och komplex. Krig, handelskonflikter och protektionism ökar. Det gör att även branscher och företag som inte har någon koppling till en motsättning kan komma att drabbas.

Mot den bakgrunden tycker jag att det var klokt att regeringen i november i fjol beslutade om en ny utrikeshandelsstrategi - Strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft. Den syftar just till att underlätta för företag att ta sig an nya marknader men även att navigera i en förändrad omvärld. Med strategin avser regeringen att ge svenska företag bästa möjliga förutsättningar för att hantera framväxande utmaningar och inte minst att ta vara på de affärsmöjligheter som uppstår genom den gröna och digitala omställningen.

Här vet vi att svenska företag ligger i framkant och kommer att kunna bidra, inte bara med ökad tillväxt utan även till ett bättre klimat och fler gröna innovationer, inte bara i Sverige utan även globalt. Det är naturligtvis alldeles utmärkt. Det är det även att Sverige fortsätter driva på för ökad handel, inte bara mellan Sverige och Ukraina utan även mellan EU och Ukraina.

Herr talman! Avslutningsvis: När det kommer till handel är euroländerna Sveriges viktigaste handelspartner. Euron används i dag av 350 miljoner européer. Det bör, även i det här sammanhanget, framhållas att euron skulle förenkla för svenska företag och stärka svensk konkurrenskraft och tillväxt. Det är ingen hemlighet att Liberalerna vill att Sverige ska gå med i eurosamarbetet. Jag är övertygad om att det är det enskilt viktigaste vi kan göra för att stärka svensk handel.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Jag får erinra ledamoten Delgado Varas om att det enligt kammarens ordningsregler inte är tillåtet att bära kläder med politiska budskap i kammaren.

(LORENA DELGADO VARAS (V): Herr talman! Som jag har sagt tidigare anser jag att det är en solidarisk handling mer än en politisk symbol.)

Jag förstår den tanken, men här i kammaren står det talade ordet i centrum.

Herr talman! Handel med omvärlden har varit och är helt avgörande för Sveriges välstånd och utveckling. I dag är många av våra företag beroende av att importera och exportera. De har globala värdekedjor, och de globala värdekedjorna har stor inverkan på såväl tillväxt som sysselsättning här i Sverige och i andra länder.

Därför har vi ett stort ansvar för att förändra hur dessa värdekedjor och de internationella avtalen ser ut. Det kan vi göra genom att ställa lagkrav i våra handelsavtal, förändra prioriteringar och ibland också vägra handel för att få andra länder att agera enligt våra internationella avtal.

Därför är det viktigt att lyfta fram att när miljö och mänskliga rättigheter sätts ur spel minskar möjligheterna att lösa de globala problemen inom till exempel klimat och miljö. Det minskar också möjligheterna att stoppa krig. Det är en situation som vi måste motverka. Där kan vi använda våra handelspolitiska verktyg.

Herr talman! Vänsterpartiet vill ha en rättvis handelspolitik som sätter människor, social rättvisa, klimatet och miljön främst och som fokuserar på samhällsvinster för alla, inte bara på vinster för storföretag. Handelspolitiken ska stå för en positiv utveckling i många avseenden. Det är dags att modernisera den och bereda väg för de svenska företag som är i framkant när det gäller det.

Jag måste erkänna att jag är ganska trött på att höra att vissa politiska partier menar att vi via handelsavtalen kan påverka länderna på ett positivt sätt, det vill säga att diktaturer kanske ökar det demokratiska utrymmet, att man kanske kan skydda miljö och klimat och så vidare. Men när de har makten gör de inte vad som krävs för att uppnå det.

Det räcker att titta på hur aktiv regeringen har varit i fråga om att urvattna direktivet om tillbörlig aktsamhet, due diligence. Det är ett direktiv för att företag ska agera när deras värdekedjor har negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö.

Vår regering applåderar handelsavtal som är skapade odemokratiskt, utan deltagande av de grupper som påverkas allra mest av dem, vilkas liv och miljö förändras på grund av handelsavtalen, liksom handelsavtal som missgynnar fattigare länders möjlighet till en hållbar positiv utveckling.

Ett exempel är avtalet med Chile. Många är glada över att det har gått igenom i EU eftersom det ger oss tillgång till litium, som är ett av de viktigaste mineralen i den omställning som pågår. Chile är den näst största tillverkaren av litium, en kritisk komponent i batterier som driver bland annat elfordon. Men få talar om de höga volymer som Chile måste producera, som är heliga och måste levereras oavsett vad det gör för den känsliga naturen i norra Chile och för vattentillgången för människor, djur och miljö.

Avtalet lämnar inget utrymme för att Chile ska kunna vidareförädla mineralerna och på så sätt kanske finansiera sin samhällsutveckling. Avtalet ger en enorm makt till investerarna och låser Chile från att skapa förbättringar i sin miljö och sin sociala politik. Det lyssnar man inte heller till.

Chile får inte subventionera småbrukare men tvingas exportera stora volymer, vilket kommer att gynna storföretagen. Det missgynnar småbrukarna, och lokalbefolkningen kommer att få sämre tillgång till livsmedel.

Avtalet har fina texter om hållbarhet men inget som är bindande. Alltså är det ett avtal som har som mål att upprätthålla maktförhållandet mellan Chile och Europa - ett historiskt dåligt maktförhållande, skulle jag säga.

Ett annat exempel är investeringsavtalet med Angola - ett avtal som benämns som hållbara investeringar för att ge sken av att det är gröna investeringar vi snackar om. Avtalet innebär bättre transparens och förutsägbarhet för europeiska investerare, vilket absolut är bra för investerarna och kanske också för Angola. Däremot innehåller det inga bindande åtaganden som syftar till att främja hållbara investeringar. Man definierar inte ens vad hållbara investeringar är, och man menar att det inte behövs några föreskrifter om att miljömyndigheter ska delta i styrningen.

Angola måste också informera de utländska investerarna om kommande lagar och regler på alla nivåer i landet, vilket öppnar för lobbyism på ett sätt som är skadligt för Angolas demokrati.

Sedan har vi Mercosuravtalet, som också har varit applåderat. Implementering av det kommer att påskynda miljöförstöringen och klimatkrisen, öka kränkningarna av mänskliga rättigheter och öka straffriheten för företag.

Avtalet tillåter också att förbjudna bekämpningsmedel ska få produceras här i Europa för att sedan säljas vidare till Mercosurländerna. De är förbjudna i Europa för att de är farligt giftiga, men det är helt okej att sälja dem och förgifta människor och natur i andra delar av världen.

Nu, herr talman, ser vi hur Israel begår folkmord i Palestina. EU har ett generöst handelsavtal med Israel och stärker deras ekonomi. Så är det även nu. Men vi hör fortfarande inte ett ord från den svenska regeringen om att avbryta detta. Det måste ju finnas rimliga syften till handel mellan länder - det kan inte enbart vara ekonomiska intressen.

Att hålla fast vid att ha relationer till ett land som har mördat över 14 000 barn de senaste månaderna, som skapar svält genom att stoppa hjälpinsatser och som mördar alltifrån vårdpersonal till hjälparbetare är inte sunt. Det är inte bara osunt utan rent av demoraliserande. Vi måste använda handelspolitiken för att stoppa folkmordet.

Precis som vi stoppar handeln med Ryssland måste vi kunna stoppa handeln med Israel. Det regeringen gör är att vara delaktig i folkmordet. Man gör också svenska företag delaktiga.

Låt mig ta ett exempel. Maskiner från Volvo används i dag för att riva ned palestiniers hem på Västbanken. De används för att breda ut de olagliga bosättarområdena. Det är en skam!

Herr talman! Vi behöver rättvisa handelsavtal som stärker arbetarnas rättigheter, inte exploateringen av dem. Vi behöver handelsavtal som stärker länders förvaltning av naturresurser och där man delar med sig av den gröna tekniken. Vi behöver handelsavtal som tar hänsyn till hur människor och demokratin påverkas.

Vi kan absolut inte ha handelsavtal där vi fortsätter att samarbeta med länder som ockuperar och begår folkmord.

I morgon får vi i näringsutskottet besök av Exportkreditnämndens generaldirektör. Man har ju gett kreditgarantier till svenska företag som ska verka inom gruvindustrin i Kongo. Jag tror att det är allmänt känt vad som sker i Kongo. Det handlar om brott mot mänskliga rättigheter, barnarbete och tvångsförflyttning. Trots detta ger man alltså kreditgarantier utan att ställa ordentliga krav och säkerställa att de svenska företagen följer dem.

Vi behöver ändra vårt sätt att arbeta med kreditgarantier. Detta får inte fortsätta. Jag hoppas att vi i Vänsterpartiet får stöd av de andra partierna för att förändra detta.

Med detta vill jag yrka bifall till reservation 42.

Herr talman! Digital teknik har gjort det möjligt att sälja och köpa produkter över hela världen med några klick. Så har handel och export förändrats i grunden. Små företag i vad som kan ses som avkrokar runt om i Sverige når marknader som de annars aldrig skulle kunna nå.

Det har sagts, och det sägs tyvärr fortfarande, att företag först måste nå de nordiska marknaderna innan de kan expandera till kanske Tyskland eller Storbritannien, och därefter kan de möjligen ta sats till USA eller Asien.

Hemma vid mitt köksbord var handelsfrågor faktiskt väldigt närvarande. Pappa drev en limfogsfabrik i Gällö, fem mil söder om Östersund. Exporten gick just till Norge och Tyskland.

Innan EU-inträdet var det inte helt okomplicerat. Det gav förstås en hel del arbetstillfällen på kontoret att fylla i alla de papper som behövdes. Det krävdes också agenter på de lokala marknaderna på ett mycket mer omfattande sätt än i dag. Export var helt enkelt ganska krångligt och kostsamt.

15 mil norr om Gällö ligger Åre Skidfabrik. De började sin verksamhet i samma kvarter som jag växte upp. Stefan och Patrik startade tillverkning av snowboards hemma i garaget. De första var inte så bra, och det fanns nog ingen som trodde att de någonsin skulle exportera något.

Men många år senare omsätter Åre Skidfabrik 25 miljoner och säljer slalomskidor över hela världen, både online och i butiker. De har tolv återförsäljare i Japan. Hur kommer det sig att ett litet företag ändå kan ha det? Jo, innan ens digitala globala betalningar blev möjliga hittade nördar i olika branscher varandra.

Det säger sig självt att med en omsättning på 25 miljoner går det inte att konkurrera med stora märken som har enorma sponsringsbudgetar. Men inom skidåkning och många andra sporter och kulturyttringar finns det människor som också genom digitala medier har skapat starka grupper som delar kunskaper och insikter om sitt intresse.

Där kan nördigt kunniga tillverkare hitta sina första köpare, och därifrån kan de nå rätt i sociala medier över hela världen till rimligt låg kostnad.

Men de myndigheter som under samlingsnamnet Team Sweden jobbar med att hjälpa företag att ta sig ut på internationella marknader har fortfarande begränsad förståelse för hur de ska nå dessa små företag och stödja dem i deras omedelbart globala arbete. Detta är viktigt.

Världens handel kommer att öka med 70 procent under de närmaste sex åren. Den största delen av detta, nästan 90 procent, kommer att gå i sydlig till sydlig riktning och inte, som vi är vana vid, från norr till söder. Om 15 år kommer även 70 procent av tillväxten i bnp att vara utanför OECD-länderna. Därför är det viktigt att vi även fokuserar på de marknader som är ganska långt från Sverige.

Små och medelstora företag nämns tolv gånger i regeringens Strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft. Startups och scaleups nämns en gång vardera.

Stora företag är såklart avgörande för svensk export. De har volymerna, och det är de som har byggt svenskt välstånd. Jag ska vara lite snäll. Innovation har en framträdande plats i strategin, liksom export som gynnar den gröna omställningen. Men det behövs tydligare krafttag från regeringens sida när det gäller att ge stöd och ökade förutsättningar till små och medelstora företag i fråga om export till EU:s inre marknad. Det behövs framför allt ingångar när det gäller hur de ska nå de snabbt växande marknaderna utanför EU.

Med detta vill jag yrka bifall till reservation 31 under punkt 15.

Herr talman! Världshandelsorganisationen, WTO, är i behov av en redig reformering. Det blev ännu mer uppenbart när jag hade möjligheten att följa förhandlingarna på plats i Abu Dhabi tidigare i år. På agendan fanns det fortsatt akuta behovet av att minska fiskesubventionerna så att de stämmer överens med de globala hållbarhetsmålen. Det handlade också om att förbättra villkoren för rättvis global handel med jordbruksprodukter och om att få ordning på hur industrier ska subventioneras, om de ska det. Industrier ska ju inte jobba så mycket med subventioner.

Allt detta misslyckades, delvis för att nationella valrörelser fanns på plats på insidan av WTO-förhandlingarna. Det märks att 40 procent av världens befolkning - bland annat i Indien, USA, Bangladesh och Sydafrika - ska rösta innan året är slut. Då är det viktigare att komma hem till sina väljare och säga att man har räddat inhemsk industri. Det är såklart en kortsiktig vinst för landets ekonomi men inte alls vad man behöver på lång sikt. Men kort sikt räcker ju om man vill vinna nästa val.

Det som förvånade mig mest var dock den infekterade debatten om tullar på elektroniska tjänster, alltså det faktum att många länder, med Indien i spetsen, vill införa möjligheten att ha en tullavgift på nedladdningar av programvara, spel och musik. Några fler länder har anslutit sig till denna linje och menar att utan denna extra möjlighet till beskattning minskar möjligheten för små företag i utvecklingsländer att delta i den digitala globala handeln.

Enligt all logik är det precis tvärtom. Små företag är beroende av globala och regionala handelsplattformar och, för den delen, ett väl fungerande betalningssystem, där banker inte lägger på för höga avgifter. Så behöver det vara för att handeln ska fungera på ett bra sätt även för de allra minsta företagen.

Nu har WTO två år på sig att komma med en lösning. För Sverige är det viktigt. 6 procent av vår export kommer från techbranschen. Techbranschen har gått från 11 miljarder till 140 miljarder i exportvärde på bara 20 år.

Herr talman! Sverige och svenska företag jobbar hårt för att minska sina utsläpp. Det gör att Sverige ligger långt före många andra länder. Även om regeringens politik i dag jobbar mot detta ligger vi fortfarande bra till. Detta är bra, för då minskar Sveriges utsläpp. Samtidigt sänks utsläppen runt om i världen när svenska produkter och tjänster ersätter andra som framställts med smutsig teknik.

Detta tar mig tillbaka till Åre Skidfabrik. De genomförde en analys där deras koldioxidavtryck jämfördes med samma produktion i Kina. Det var ett fyra gånger så stort koldioxidavtryck i Kina som det var på fabriken i Åre. Man har aktivt jobbat för att komma dit.

Samtidigt innebär deras arbete att de och många andra företag som tar klimatutmaningen på allvar drabbas av osund konkurrens när andra länder avstår från nödvändiga klimatregelverk och pumpar in pengar i den koldioxidindränkta fossila industrin. Det måste bli en fördel att göra det som är bäst för klimatet.

Därför är det glädjande att gränsjusteringsmekanismen - otroligt krångligt ord - för koldioxid, som även kallas för klimattull, nu har tagit sitt första steg. Men ansvaret fördelas i dag mellan Naturvårdsverket och Tullverket, och informationen om hur systemet ska funka är jättekomplicerad. Företagen upplever att det är en tung regelbörda. Detta måste göras enklare. Jag uppmanar verkligen regeringen att säkerställa att myndigheterna gör det lätt för företagen att göra rätt.

Herr talman! Världshandeln står inför enorma svårigheter när populister vill resa murar runt det egna landet för kortsiktiga vinster. Vi vet att Sverige är beroende av så goda villkor som möjligt när det gäller handelsavtal. Därför är jag i grunden glad över att vi tvärs över partigränser är ganska överens om grunddragen i den svenska handelspolitiken.

Herr talman! Från Miljöpartiets sida vill jag inleda med att yrka bifall till reservation nummer 3.

För oss i Miljöpartiet är handelspolitiken ett verktyg för att säkerställa att vi får en hållbar värld. Vi anser att Sverige ska vara ett föregångsland i fråga om en fri, rättvis och hållbar handel som leder till ekonomisk utveckling för alla parter. Klimat, miljö, mänskliga rättigheter och även djur och ekosystemens förutsättningar behöver beaktas i handelspolitiken.

I och med det ser vi också att biståndspolitiken kan gå hand i hand med en handelspolitik och därmed bidra till att vi når de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Vi kan bygga robusta samhällen såväl här i Sverige som i andra delar av världen, bekämpa fattigdom, säkerställa en klimatomställning där vi minskar utsläppen tillräckligt snabbt för att undvika de allvarligaste konsekvenserna av klimatförändringarna och även anpassa oss till det framtida klimat som vi står inför. Sverige bör därför driva på för en mer hållbar handelspolitik såväl globalt som inom EU.

Herr talman! Regeringen har i sin nya utrikeshandelsstrategi lyft att man vill ta vara på de affärsmöjligheter som uppstår genom den gröna och digitala omställningen. Regeringen lyfter även i strategin att Sveriges ställning som prioriterad partner för grön och digital omställning globalt ska stärkas.

Detta låter väldigt bra, men tyvärr ser vi även på detta område att regeringen säger en sak men gör en annan.

Regeringen har sedan den tillträdde drivit en politik i Sverige som ökar utsläppen av växthusgaser. Man har inte levererat i fråga om de förutsättningar som svenska företag efterfrågar för att kunna genomföra sin klimatomställning - det gäller el i närtid, kompetensförsörjning och snabbare tillståndsprocesser.

Regeringen har på EU-nivå i stället för att stärka den hållbara handeln och förutsättningarna för den motarbetat och urvattnat EU-lagstiftningar som syftar till en ökad hållbarhet inom alla företags hela värdekedjor.

Vi i Miljöpartiet ser att när vi jobbar globalt, inom EU och i Sverige för en ökad hållbarhet i företagens hela värdekedjor bidrar vi även till att stärka svenska företags konkurrenskraft, till innovation och näringslivsutveckling och därmed också till en god ekonomisk utveckling.

Svenska företag gör i dag mycket gott såväl när det gäller arbetstagares rättigheter som när det gäller miljö, klimat och mänskliga rättigheter. Men de konkurrerar i dag med företag som utnyttjar miljö och natur och använder tvångs- eller barnarbete i andra delar av världen. Inom EU har vi möjlighet att faktiskt ställa krav på företag att inte bryta mot mänskliga rättigheter och att inte utföra grova miljöbrott. På så sätt får vi en jämnare spelplan för företagen att konkurrera på, samtidigt som vi skyddar de människor och ekosystem som drabbas av dessa brott.

Med det ser vi därför att en fri, rättvis och hållbar handel som stärker klimat, miljö, mänskliga rättigheter och alla de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 också stärker svensk handel och svensk konkurrenskraft. Det är det vi i Miljöpartiet vill jobba för, och det är därför jag ser med bestörtning på hur regeringen säger en sak men tyvärr i handling motarbetar denna hållbara handelspolitik.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 4 april.)