Immaterialrättsliga frågor
Debatt om förslag 20 mars 2002
Hoppa över anförandelistan
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenHenrik S Järrel (M)
- Hoppa till i videospelarenTasso Stafilidis (V)
- Hoppa till i videospelarenKjell Eldensjö (Kd)
- Hoppa till i videospelarenAnders Berglöv (S)
- Hoppa till i videospelarenTasso Stafilidis (V)
- Hoppa till i videospelarenAnders Berglöv (S)
- Hoppa till i videospelarenTasso Stafilidis (V)
- Hoppa till i videospelarenAnders Berglöv (S)
- Hoppa till i videospelarenHenrik S Järrel (M)
- Hoppa till i videospelarenAnders Berglöv (S)
- Hoppa till i videospelarenHenrik S Järrel (M)
- Hoppa till i videospelarenAnders Berglöv (S)
- Hoppa till i videospelarenKjell Eldensjö (Kd)
- Hoppa till i videospelarenAnders Berglöv (S)
- Hoppa till i videospelarenKjell Eldensjö (Kd)
- Hoppa till i videospelarenAnders Berglöv (S)
- Hoppa till i videospelarenAna Maria Narti (Fp)
- Hoppa till i videospelarenAnders Bengtsson (S)
Protokoll från debatten
Anföranden: 18
Anf. 154 Henrik S Järrel (M)
Fru talman! Vi har nu att behandla lagutskottets
motionsbetänkande som tar upp olika immaterialrätt-
liga frågor väckta i motioner från den allmänna mo-
tionstiden i höstas. Flertalet motioner avstyrks rutin-
mässigt med hänsyn till pågående utrednings- eller
beredningsarbete. Vi moderater deltar dock i två
reservationer, och vi beklagar att utskottsmajoriteten
inte anser sig kunna gå på vår linje.
Den ena reservationen - nr 4, som jag för övrigt
ber att få yrka bifall till - vänder sig mot att staten
alltjämt ska utse ordförande och två ledamöter i upp-
hovsrättsorganisationen STIM:s styrelse. Numera får
nog upphovsrättsorganisationerna i allmänhet och
kanske STIM i synnerhet anses stå så starka att staten
inte nödvändigtvis ska behöva hålla sin hand inne i
verksamheten.
Numera har vi faktiskt också fått sällskap i den
uppfattningen av åtminstone två socialdemokratiska
ledamöter i denna kammare av vilka den ene dess-
utom tidigare har varit ordförande i kulturutskottet.
De hävdar i sin motion att det statliga engagemanget i
STIM t.o.m., som det heter i motionen, kan få negati-
va kulturpolitiska effekter.
Det är bara att beklaga att dessa socialdemokratis-
ka motionärer inte har fått sina s-kamraters öron i just
denna fråga. Till saken hör nämligen också, fru tal-
man, att Kulturutredningen SOU 1995:84 i sitt slut-
betänkande föreslog att staten inte skulle utse ordför-
anden och två ledamöter i STIM:s styrelse eftersom
det skulle kunna ge intrycket av något slags neutral
statlig instans, vilket inte rimmar med organisationen
roll som partsföreträdare för upphovsmän.
Utskottsmajoriteten anför nu tvärtom att STIM:s
marknadsdominans motiverar offentlig insyn liksom
det faktum att STIM har att tillämpa internationella
konventionsförpliktelser.
Man skulle möjligen kunna hysa viss förståelse
för det resonemanget om det hade varit så att organi-
sationen hade befunnit sig i ett uppstartningsskede.
Men nu är den sedan länge etablerad, och behöver
inte inta en särställning i detta avseende jämfört med
andra upphovsrättstagarorganisationer. Varför har i så
fall inte dessa andra organisationer också av staten
utsedda företrädare i sina respektive styrelser? kan
man ju stillsamt undra. En del av dem har ju dess-
utom att tillämpa internationella konventioner när det
gäller att bevaka rätten till upphovsrättsliga ersätt-
ningar för sina medlemmar.
Nej, fru talman, det går inte att frigöra sig från
misstanken att här finns någon oklar prestigelåsning i
botten av ganska oklar grund.
Den andra reservationen, nr 5, tar sikte på att upp-
dra åt regeringen att låta utreda förutsättningarna att
eventuellt införa en s.k. arenarätt, droit de stade, som
man säger på franska, också i svensk rätt. Den finns i
en del andra europeiska länder. Det är framför allt av
intresse att utröna om man kan stärka - om uttrycket
tillåts - informationsupphovsrätten för arrangörer av
idrottsevenemang och där eterburna eller kabeldistri-
buerade sändningar kan bli aktuella för försäljning till
något produktionsbolag eller sändande TV- eller
radiobolag.
Här kommer också frågan om äganderätten till
visst evenemang in i bilden och principfrågan huruvi-
da någons rätt här kan anses ha företräde framför
någon annans. Detta bör enligt vår mening närmare
belysas, inte minst i ljuset av de erfarenheter som
vunnits sedan EG-direktivet implementerades och
bl.a. genom propositionen om den s.k. TV-listan.
Fru talman! Vi moderater står alltså bakom reser-
vation nr 5 men nöjer oss här med att nu yrka bifall
till reservation nr 4.
Anf. 155 Tasso Stafilidis (V)
Fru talman! Betänkandet innehåller en rad olika
motionsyrkanden som är välkända för kammaren och
för oss i lagutskottet. Jag kommer därför inte att hålla
ett långt anförande, utan tvärtom bara att lyfta upp
den reservation som vi i Vänsterpartiet vill stödja.
Inledningsvis, fru talman, vill jag tala om att
Vänsterpartiet ställer sig bakom utskottets betänkande
och de ställningstaganden som är gjorda, med un-
dantag av de punkter där vi inte är överens med ut-
skottets majoritet.
Det gäller bl.a. reservation 2, som handlar om pa-
tent på biotekniska uppfinningar eller patent på livs-
former. Vi anser att det är en olycklig konsekvens.
Jag yrkar bifall till reservationen.
Vidare har vi en reservation som handlar om pa-
tent på datorprogram. Förvisso säger utskottets majo-
ritet att man förutsätter att regeringen i sina övervä-
ganden kommer att ta hänsyn till våra motionsyrkan-
den, men man missar ändock att faktiskt lyfta fram
det som vi tar upp. Vi tycker nämligen att regeringens
ståndpunkt i förhandlingarna inom EU ska vara att
man motsätter sig möjligheten till patent på mjukvara.
Men vi får väl hoppas att regeringen gör det övervä-
gandet och intar det ställningstagande som vi har.
I övrigt, vad gäller statens engagemang i STIM,
arenarätt osv., står vi bakom utskottets ställningsta-
ganden.
Anf. 156 Kjell Eldensjö (Kd)
Fru talman! Till detta års motionsbetänkande i
immaterialrättsliga frågor har vi kristdemokrater ett
särskilt yttrande och fyra reservationer, varav två ihop
med andra partier.
Jag tänker uppehålla mig i mitt anförande vid det
särskilda yttrandet och något lite vid reservationerna,
men jag vill först yrka bifall till reservation 5 under
punkt 11.
Jag börjar sedan med det särskilt yttrandet om
enklare skydd för uppfinningar. Det finns en social-
demokratisk motion om ett sådant skydd, och det
begärs ett tillkännagivande om ett enklare skydd för
uppfinningar än patent. Vi har valt att inte återuppre-
pa de motioner som vi har haft tidigare när det gäller
denna fråga. Men det finns ett klart behov av ett så-
dant skydd också i Sverige. Vi har med anledning av
att det pågår annat arbete inom EU där frågan om
bruksmodellskydd också förhoppningsvis tas upp nöjt
oss med ett särskilt yttrande i år i denna fråga.
Jag går så över till frågan om patentintrångsför-
säkring. I ett par socialdemokratiska motioner och en
moderat motion anser man att patentintrångsskyddet
för uppfinningar och patent bör förbättras. Vi krist-
demokrater instämmer i detta och menar att patentin-
nehavaren ofta är i en underlägsen ställning i förhål-
lande till ett storföretag som gjort patentintrång. Pa-
tentinnehavaren har många gånger varken råd eller
förmåga att processa.
För att vidmakthålla och ytterligare vitalisera ett
bra innovationsklimat är det viktigt att det finns ga-
ranterade och rimliga skydd mot stöld av immateri-
ella tillgångar. Även om det enligt betänkandet inom
EU pågår vissa överväganden i riktning mot att till-
skapa en försäkringslösning på europeisk nivå så
tycker vi kristdemokrater att regeringen kunde vara
än mer aktiv och genom initiativ i försäkringsfrågan
påskynda en utveckling som syftar till skydd för den
svagare parten i detta sammanhang. Därför har vi till
betänkandet fogat en reservation till förmån för mo-
tionernas yrkanden i den frågan.
Fru talman! Nästa fråga som jag tar upp handlar
om patent på biotekniska uppfinningar. Detta är en
mycket viktig fråga. Den är också uppe till debatt
varje år när vi debatterar immaterialrättsliga frågor.
För oss kristdemokrater handlar det om att inte med
patent överskrida en gräns som inte är etiskt försvar-
bar eller som kan vara till stort förfång för mänsklig-
heten i framtiden. Vi menar att det inte bör vara möj-
ligt att ta patent på liv, t.ex. gener. Vi är inte ensam-
ma i denna uppfattning, vare sig här i kammaren eller
i forskarkretsar.
I tidningen Dagens Forskning från den 4-5 mars i
år refereras till medicinsk-etiska rådet som i ett re-
missvar angående EG-direktivets implementering i
svensk lag säger följande:
"Människans gener bör under inga som helst om-
ständigheter kunna patenteras. Direktivet är oaccep-
tabelt i sin nuvarande utformning, och följaktligen
ska Sverige också agera för att det omformas."
Från Gentekniknämnden har uttalats följande -
jag citerar ur samma tidning igen:
"Direktivets gränsdragning mellan vad som är
upptäckt och vad som är uppfinning är fortfarande
outredd, och att det i den föreslagna lagtextens defi-
nition av industriell användning fortfarande är oklart
om och när en gensekvens ska anses som en uppfin-
ning."
Här skulle det finnas mycket ytterligare att säga,
men jag ska hålla min talartid och tar inte upp mer
när det gäller den frågan.
När det gäller statens engagemang i STIM vill jag
bara kort deklarera att vår åsikt är att staten inte läng-
re borde behöva engagera sig i STIM genom att bl.a.
utse ordförande och styrelseledamöter. Därför är vi
med på den reservation som handlar om att detta inte
är nödvändigt.
Fru talman! Slutligen vill jag säga några ord om
motionerna som handlar om arenarättigheter.
I en kristdemokratisk kommittémotion föreslår vi
att idrottsföreningars arenarättigheter för evenemang
där det i dag inte finns en upphovsrätt utreds. Bak-
grunden till motionen liksom till liknande motioner
från tidigare år är den principfråga som aktualiserades
i samband med den s.k. TV-listedebatten. Betydande
kritik framfördes mot förslaget att ta ifrån innehavare
av rättigheter dessa rättigheter och ge dem till någon
annan.
Den principfrågan är tungt vägande och ett bäran-
de skäl för att gå vidare med en utredning. Eftersom
samma yrkande har varit föremål för lagutskottets
övervägande tidigare och debatterats här i kammaren
tänker jag inte framföra någon ytterligare omfattande
argumentering här i dag. Jag hoppas att regeringen så
småningom inser att den här frågan är viktig att lösa.
Glädjande nog har Moderaterna nu också en mo-
tion som berör detta ämne. Vi har en gemensam re-
servation här. Jag yrkar alltså bifall till reservation nr
5.
Anf. 157 Anders Berglöv (S)
Fru talman! Återigen ska vi diskutera ett motions-
betänkande som rör de immaterialrättsliga frågorna.
Våra olika ståndpunkter angående årets motioner har
varit kända ganska länge. Vi har diskuterat dem
många gånger. Jag inleder i alla fall med att yrka
bifall till förslaget i lagutskottets betänkande nr 17 i
dess helhet samt avslag på samtliga reservationer.
Inledningsvis vill jag ge några kommentarer till
den reservation som Kristdemokraterna avgett beträf-
fande patentintrångsförsäkringen.
För det första har sanktionssystemet för patentin-
trång förstärkts av denna riksdag för inte så länge
sedan. I korta ordalag innebär detta att det rättsliga
skyddet för patentintrång faktiskt förbättrats för inne-
havaren av ett patent. Det är enligt min bedömning
alltför tidigt att säga något om de rättsliga effekter
som dessa förstärkningar inneburit ur skyddssyn-
punkt.
För det andra har den försäkring mot patentintrång
som tidigare var möjlig att teckna för uppfinnare visat
sig vara olönsam. Enligt uppgift är detta i mångt och
mycket ett resultat av att Sverige som marknad varit
alltför begränsad för de lönsamhetskrav en sådan här
typ av försäkring måste ha. Enligt uppgift har också
en inledande diskussion påbörjats från kommissio-
nens sida. Vad den diskussionen resulterar i har vi
säkert anledning att återkomma till.
För det tredje har regeringen faktiskt försökt
åstadkomma just det som reservationen efterlyser.
Trots initiativ inom detta område har arbetet med att
få intressenter att ånyo inrätta en patentförsäkring inte
visat sig vara möjligt att genomföra. Detta trots att
staten gett vissa utfästelser om att stå för vissa initial-
kostnader.
Vi socialdemokrater bedömer dessa fakta något
annorlunda än vad Kristdemokraterna tycks göra och
ser det i stället som naturligt att se vilka initiativ som
kan komma från EU:s sida. Skulle det visa sig att ett
förstärkt ekonomiskt skydd för patentinnehavare
skulle kunna komma till stånd genom en försäk-
ringslösning ser vi naturligtvis inga hinder för detta.
Fru talman! Vad gäller frågan om biotekniska
uppfinningar kan konstateras att regeringen under
föregående år har tagit fram en departementsprome-
moria som penetrerar frågan om rättsligt skydd för
biotekniska uppfinningar. Jag kommer inte att fördju-
pa mig ytterligare i de ståndpunkter vi har haft tidiga-
re. Men promemorian pekar ändå på ett par omstän-
digheter som kan vara av värde att lyfta fram i den
debatt som pågår.
Det är av stor vikt att en lagstiftning om rättsligt
skydd inarbetas i vår patenträtt. För denna ståndpunkt
kan bl.a. anföras de stora utvecklingskostnader som
den moderna bioteknikindustrin har innan en produkt
kan börja säljas på marknaden. Denna utveckling
kräver en ensamrätt för att de kostnader som läggs på
denna typ av projekt ska kunna motiveras ur investe-
ringssynpunkt.
En annan omständighet som lyfts fram är också
det angreppssätt vi har på de risker som biotekniken
för med sig. Kan det sägas vara rimligt att angripa
dessa risker genom att angripa patenträtten i första
hand? Borde vi inte i stället angripa de effekter som
en riskabel teknik och forskning för med sig? Att
inneha en ensamrätt innebär ju i första hand en eko-
nomisk garanti för att få avkastning på något man
uppfunnit. Om effekten av vad man uppfunnit är
skadlig eller på annat sätt oönskad borde det väl vara
bättre om detta förbjöds eller reglerades. På det sättet
förlorar ju innehavaren av patentet anledningen att ha
en ensamrätt då den ju blir ekonomiskt betydelselös.
Denna möjlighet pekar också regeringens promemo-
ria på, och kanske är detta egentligen det enda säkra
synsätt som vi kan möta den här utveckling med. Det
är en utveckling som rymmer fantastiska möjligheter
för människan men också okända risker.
Fru talman! Vidare finns det en reservation röran-
de patent på programvaror. Även detta är ett område
som kan ses som problematiskt. Det har inte minst en
del synpunkter från olika människor gett bevis på
under mina år här i riksdagen. I Sverige kan man i
dag inte patentera ett datorprogram. Ett datorprogram
är upphovsrättsligt skyddat.
Vad jag har kunnat utröna så siktar en framtida
harmonisering av patent på programvaror i den euro-
peiska gemenskapen inte i första hand på datormjuk-
vara som omtalas i de motioner som skrivits i ärendet.
I stället handlar det om speciella programvaror vilka
hänger intimt samman med en teknisk funktion. Vad
jag kan förstå skulle effekten av att inte kunna paten-
tera en sådan programvara också bli att den tekniska
funktionen inte skulle kunna patenteras. Det är en
effekt som jag tror skulle utesluta många goda upp-
finningar.
Vi har dock säkert anledning att återkomma till
denna fråga i framtiden då ett mer homogent förslag
finns att ta ställning till från regeringen och EU:s
sida.
Fru talman! Så till den reservation som berör sta-
tens engagemang i STIM:s styrelse. Jag nöjer mig
med att i denna del konstatera att vi från majoritetens
sida tycker att det fortfarande finns skäl för en statlig
representation i STIM:s styrelse.
Avslutningsvis vill jag nämna några ord kring den
reservation som vill överväga införandet av en are-
narätt. En frågeställning skulle kunna vara på vilket
sätt ett förstärkt upphovsrättsskydd i form av en are-
narätt skulle komplettera den bild av upphovsrätter
som vi har.
Vår bild av de populära idrottsevenemang som
sker i dag är i vart fall att de internationella förbunden
eller den olympiska kommittén inte direkt kan sägas
vara hotade i sina arrangemang varken ur ekonomisk
eller juridisk synvinkel. En förklaring till detta är
självklart att förbunden kan teckna lönsamma spon-
sor- och reklamkontrakt, men de har också intäkter
från försålda TV-rättigheter.
Vi har på grundval av nämnda resonemang svårt
att förstå vad en förstärkt upphovsrätt just inom detta
område skulle kunna bidra till. Vad jag vet är detta
inte heller något stort problem för den samlade id-
rottsrörelsen.
Fru talman! Jag vill avslutningsvis återigen yrka
bifall till förslaget i lagutskottets betänkande nr 17
och avslag på samtliga reservationer hörande till detta
betänkande.
Anf. 158 Tasso Stafilidis (V)
Fru talman! Det gäller patent på biotekniska upp-
finningar eller patent på gener och livsformer. Det
som Anders Berglöv tar upp här är väldigt intressant.
Han undrar om vi inte i stället borde inrikta oss på
effekterna av vad ett patent skulle innebära i stället
för att förbjuda patentet. Visserligen är det en väldigt
intressant diskussion, och den vill vi i Vänsterpartiet
väldigt gärna fortsätta att föra, men i betänkandet
lyfts ingenting av detta upp. Det tycker jag är väldigt
intressant.
I betänkandet säger majoriteten att några bärande
skäl för att motverka ett genomförande av direktivet
har utskottet inte ansett föreligga. Vidare säger även
utskottets majoritet i betänkandet att utskottet inte
heller har sett någon anledning att föregripa det arbete
som pågår såväl i Sverige som internationellt med
den närmare utformningen av ett från etisk synpunkt
lämpligt och i övrigt väl fungerande skydd för bio-
tekniska uppfinningar.
Anders Berglöv lyfter här upp aspekten att man
skulle kunna problematisera effekterna av ett patent
som får negativa konsekvenser för tredje världen och
för människor. Det är intressanta är ju att utskottets
majoritet i stort sett bara har lyft upp de ekonomiska
konsekvenserna för läkemedelsbolag osv. Det tycker
vi från Vänsterpartiets sida är allvarligt. Det är därför
vi reserverat oss. Det är just det som har lyfts fram i
betänkandet från lagutskottet.
Men, som sagt, frågan om att ha lagstiftning som
förbjuder vissa negativa effekter är intressant. Kan
Anders Berglöv utveckla det vore det också intres-
sant.
Anf. 159 Anders Berglöv (S)
Fru talman! Jag vet inte om jag kan utveckla det.
Men det här handlar om ett EG-direktiv som ska
implementeras i svensk lagstiftning. Det lagutskottet
har konstaterat är att det inte föreligger några större
avvikelser från EG-direktivet i den svenska patentla-
gen. Vi behöver inte göra några större förändringar.
De begränsningar när det gäller biotekniska uppfin-
ningar som finns i svensk patentlagstiftning finns i
allt väsentligt också i EG-direktivet.
Det jag vill lyfta fram i den här frågan är natur-
ligtvis det angreppssätt vi har. Jag tycker att det är en
ganska märklig syn att helt vilja så att säga avpollet-
tera en del av forskningen med att detta aldrig ska
kunna patenteras.
Jag skulle också vilja vända mig emot den be-
greppsförvirring som inte minst framkommer i en del
av de motioner som utgör motiv till den här reserva-
tionen. Man kan exempelvis inte patentera mänskliga
gener. Jag tycker att det är onödigt att ens föra en
sådan diskussion. Men ska vi för den sakens skull
alltid säga att gener över huvud taget aldrig får an-
vändas i teknologisk mening? De ska aldrig kunna
patenteras.
Jag tycker att det vore ett ganska märkligt steg i
den mänskliga utvecklingen om vi skulle börja med
att förbjuda det som vi ännu vet ganska lite om. Det
är därför jag vill peka på effekterna. Negativa effekter
har vi i den här församlingen anledning att fundera
över i framtiden. Det finns naturligtvis, jag erkänner
det, negativa effekter även av biotekniska uppfin-
ningar. Det är en forskning som är äventyrlig och som
man måste sköta under mycket stort ansvar. Det me-
nar jag att vi gör.
Anf. 160 Tasso Stafilidis (V)
Fru talman! Jag blir så klart fundersam och und-
rar: Hur skulle vi kunna förbjuda de effekter som de
stora biotekniska företagen får till stånd genom att
man t.ex. får fram en ny rissort som konkurrerar ut
alla andra rissorter, så att bönder i tredje världen
tvingas att använda en rissort som de egentligen inte
har råd att ta in? På vilket sätt skulle vi genom lag-
stiftning kunna stävja en sådan bioteknisk uppfin-
ning? Jag får inte ihop det riktigt.
Ett annat område är just patentet på mjukvara som
även Anders Berglöv menade är en problematisk
fråga. Därför vill jag fråga om även Anders Berglöv
tycker att regeringens ståndpunkt i förhandlingarna i
EU ska vara att vi ska vara motståndare till att man
ska kunna ta patent på mjukvara.
Anf. 161 Anders Berglöv (S)
Fru talman! Regeringens ståndpunkt, som togs
upp i den senare frågan, har vi säkert anledning att
återkomma till senare. Man kan ju börja med att pe-
netrera frågan om programvara. Först och främst är
det ju en upphovsrättsligt skyddad vara.
Det andra man talar om i den här diskussionen -
det fick vi oss alla till livs i lagutskottet - är dato-
rimplementerade uppfinningar. Det är uppfinningar
som på olika sätt är beroende av ett program för att
kunna utföra en teknisk funktion. Ska vi kunna räkna
in mjukvara, som det talas om i motionerna, i detta?
Mjukvara är alltså programmet Word eller Lotus
Notes, som vi använder här i riksdagen. De är upp-
byggda på ett speciellt sätt. De är uppbyggda utifrån
en programmering, en programmering som så att säga
är ett språk, ett alfabet. På det sättet skulle jag tro att
det generellt sett är väldigt svårt att patentera pro-
gramvara. Det skulle vara väldigt svårt att tillämpa.
Det kanske kan komma. Den tekniska utvecklingen
går fort i dag. Men i dagens utformning tror jag att
det är svårt att patentvägen kunna komma till rätta
med problemet och skydda upphovsmännen tillräck-
ligt.
Anf. 162 Henrik S Järrel (M)
Fru talman! När jag lyssnar till Anders Berglöv
och hör honom säga att han nöjer sig med att konsta-
tera att det finns skäl för att utskottsmajoriteten har
fastnat för att staten ska utse tre representanter i
STIM:s styrelse har jag en viss förståelse för honom.
Han vill inte närmare gå in på vilka utskottsmajorite-
tens skäl är. Jag förstår det, därför att de är mycket
klena. Det finns egentligen inga bärande skäl längre
för att staten ska vara representerad. Det har jag för-
sökt peka på i mitt huvudanförande. Men jag förstår
om Anders Berglöv därför inte i sak vill diskutera den
saken.
När det gäller arenarätten, droit de stade, behöver
det inte alltid vara Olympiska kommittén som är
inblandad. Det kan vara mindre arrangörer som är
inblandade i ett idrottsevenemang t.ex. Lagutskottet
hävdade i ett tidigare avslag på en motion i samma
ämne att det inte fanns några bärande skäl för att göra
en utredning. Principfrågan aktualiserades som sagt i
samband med TV-listedebatten, och betydande kritik
framfördes då av att detta innehöll en möjlighet att ta
ifrån innehavare av rättigheter dessa och ge dem till
någon annan. Det är det som är principfrågan. Den
kan nog anses tungt vägande och som ett bärande
skäl. Vi begär ju bara att regeringen ska tillsätta en
utredning och närmare studera den här frågan. Vi har
inte sagt att vi absolut måste införa en arenarätt. Men
det bör noggrant analyseras om det finns ett behov av
en sådan.
Anf. 163 Anders Berglöv (S)
Fru talman! Först STIM. Jag kan naturligtvis åter-
upprepa de skäl som vi under tre riksmöten har anfört
för att vi ska bevara ett statligt engagemang i STIM.
Det ena är att musiklivet har en stark ställning i vårt
samhälle som jag tycker helt enkelt motiverar att
allmänintresset har representation.
Det andra i den delen är just det som Henrik S Jär-
rel också mycket riktigt påpekade i sitt anförande, de
internationella förpliktelser som vi har. De är lite
särskilda på det musikaliska området.
Den tredje delen, som jag tror att vi inte har nämnt
särskilt mycket, är musiken som upphovsrätt. Den har
en viss särart i upphovsrätten på sådant sätt att den är
väldigt lätt att kopiera. Ett litterärt verk, bildkonst, ett
fotografi kan inte kopieras på riktigt samma enkla
sätt, även om man med datorteknik visserligen kan
göra det i dag. Men för musiken räcker det med ett
öra. Jag tycker att också detta gör att vi har anledning
att bevara upphovsrätten på ett annat sätt. Det finns
ett statligt intresse av det.
Anf. 164 Henrik S Järrel (M)
Fru talman! Jag konstaterar då att det finns andra
upphovsrättsorganisationer, Författarförbundet, Sve-
riges bildkonstnärers upphovsrättsorganisation BUS
och DUR och allt vad de heter, där staten inte förbe-
håller sig rätten att utse någon representant. De får
klara sig alldeles på egen hand. Det finns också för
dessa organisationer anledning att ibland tillämpa
internationella konventionsåtaganden som Sverige
har tillträtt. Varför har de inte i så fall, om man ska
följa Anders Berglövs resonemang, representanter
utsedda av staten? Dessa konstnärer är väl minst lika
viktiga som upphovsrättsinnehavare som någonsin
musikutövande personer.
Anf. 165 Anders Berglöv (S)
Fru talman! Jag tar självklart inte ställning till vil-
ken konstnärlig särart som är bättre eller sämre. Jag
tror säkert att det finns en organisatorisk historia
bakom de företeelser som Henrik S Järrel pekar på.
Men jag skulle ändå vilja lyfta fram just den mu-
sikaliska särarten som upphovsrätt betraktad. Jag tror
att det är viktigt, och jag tror inte att tiden är mogen
för staten att lämna detta ännu.
Anf. 166 Kjell Eldensjö (Kd)
Fru talman! Arenarätten har redan varit uppe så
jag ska inte förlänga den diskussionen så mycket.
Men det har förts fram en betydande kritik just vid
TV-listedebatten. Det tycker vi är skäl nog för att
utreda den här frågan.
När det gäller biotekniska uppfinningar ska jag
inte heller fördjupa mig i det som gäller att förbjuda
negativa effekter. Det har också varit uppe. Men en
sak som jag vill ta upp är att det finns fler som är mer
insatta i de här frågorna än vad vi i lagutskottet kan
vara som har invändningar mot det biotekniska EG-
direktivets utformning.
Jag hänvisade till vad Statens medicinsk-etiska
råd skrev om att människans gener under inga som
helst omständigheter bör kunna patenteras och att
direktivet är oacceptabelt i sin utformning. Likaså har
Gentekniknämnden i samma tidning uttalat att direk-
tivets gränsdragning mellan vad som är upptäckt och
vad som är uppfinning fortfarande är outrett.
Det finns saker som faktiskt inte är riktigt klar-
gjorda. Det gäller t.ex. detta med upptäckt kontra
uppfinning.
Anf. 167 Anders Berglöv (S)
Fru talman! Jag skulle vilja svara med ett par mot-
frågor. En mänsklig gen kan inte patenteras. Den är
en upptäckt. Var går gränserna, Kjell Eldensjö, som
är viktiga att dra? Var anser Kristdemokraterna att
gränserna går?
Anf. 168 Kjell Eldensjö (Kd)
Fru talman! Det är detta som inte är utrett. Gen-
tekniknämnden säger att det är viktigt att titta ännu
närmare på dessa frågor. Det är därför som vi är tvek-
samma till EG-direktivets utformning.
Anf. 169 Anders Berglöv (S)
Fru talman! Det finns gränser som anges i den
svenska patentlagstiftningen. Det finns gränser som
anges i EU:s direktiv om biotekniska uppfinningar.
De gränserna är också klart och tydligt formulerade i
den departementspromemoria regeringen har tagit
fram i den delen.
Jag kan hålla med Kjell Eldensjö om att det finns
inga klara och tydliga gränser inom ett forskningsom-
råde som ännu ligger i sin linda. Det är därför jag i
mitt anförande lyfte fram att det är viktigt att betona
att detta är en pågående och öppen debatt och att
denna typ av forskning sker under öppna former. Då
kan vi hela tiden hålla den etiska delen levande och
sätta gränser.
Jag kan göra en liknelse med när bensinmotorn
uppfanns. Många upplevde uppfinningen av bensin-
motorn som en fantastisk möjlighet för mänsklighe-
ten. Det var den säkert. Bilismen startade ur detta.
Men den har också negativa effekter, som den här
riksdagen och EU senare har fått ta itu med inom
miljöarbetet på grund av att man har fått nya kunska-
per.
Anf. 170 Ana Maria Narti (Fp)
Fru talman! Jag ska nöja mig med att tala om en
enda punkt i betänkandet. Det gäller diskussionen
kring STIM och statens engagemang i STIM.
Jag minns att när jag var vikarierande ledarskri-
bent i Dagens Nyheter - jag tror att det var i slutet av
70-talet eller i början av 80-talet - råkade jag skriva
en artikel om politikerna i kulturen. Med den bak-
grund jag har, kommande från en värld där politiken
fick bestämma över absolut allting, i första hand över
tänkande och känslor, alltså över kultur, konst, musik,
film, skrev jag rakt på sak, lycklig som jag var över
att äntligen kunna skriva i en demokrati, att politiker-
na inte har någon plats i ledning av kulturverksamhet,
att de inte behöver finnas i styrelser och värdepositio-
ner inom kulturen och konsten.
När jag skrev denna artikel blev det världens
största rabalder. Jag blev bildligt stenad av många
debattörer för att jag vågade ifrågasätta politikerns
vägvisande, allomfattande roll. Så var det på 70-talet
eller i början av 80-talet.
Det som vi i dag ser när vi diskuterar STIM är en
rest av det sättet att se på saker och ting. Det är väl-
digt synd att den här resten fortfarande finns i våra
debatter och diskussioner. I våra debatter i kulturut-
skottet talar man - och även kulturministern säger
samma sak - om en armlängds avstånd mellan politik
och kultur och konst. Jag skulle verkligen vilja att det
avståndet blev oändligt. Det behövs inga direkta
kopplingar mellan politik och ideologi å ena sidan,
och konst och kultur å andra sidan. Det behövs tvärt-
om väldigt många skyddsmurar så att vi en gång för
alla blir av med ambitionen hos vissa politiska grup-
per att styra människornas tankar och känslor.
Därför kommer jag att yrka bifall till reservation 4
under punkt 9.
Anf. 171 Anders Bengtsson (S)
Fru talman! Företagandet i Sverige söker nya
former. Strukturomvandlingen är inte unik för Sveri-
ge utan sker världen över i industriländerna. Det är en
utveckling som inte minst kännetecknas av att varor,
tjänster, människor och kapital alltmer rör sig över
nationsgränserna. Det är på många sätt en positiv
utveckling, men den ställer samtidigt delvis nya krav
på politiken. Vi ser behov av internationella styrin-
strument och ibland av övernationella beslut, t.ex. i
EU, när behoven av en bättre konkurrenslagstiftning
lyfts upp på dagordningen. Vi ser det särskilt tydligt
när företag i all hast bestämmer sig för att flytta och
inte ta ansvar för de anställda som finns kvar på or-
ten. Då behövs spelregler för företag och länder att
arbeta efter.
Större och friare marknader skapar stora möjlig-
heter men också ett behov av regler för att skydda
enskildas rättigheter. Den strukturomvandling som
har pågått under en längre tid varken kan eller vill vi
stoppa. Däremot kan de negativa konsekvenserna
förebyggas genom aktiva och framåtsyftande åtgär-
der. Internationaliseringen av företag är lite av en
trend, men det finns också en utvecklingspotential av
flera småföretag eller nya branscher som växer fram
och nischas inom ett område - till en alldeles speciell
vara eller en alldeles specifik målgrupp.
Fru talman! Därför är ett stärkt rättsskydd för pa-
tent en fråga där jag ser att politiken skulle kunna
göra en skillnad. Som det ser ut i dag är rättsskyddet
för patent i det närmaste obefintligt för en enskild
uppfinnare eller för en småföretagare. Man saknar
helt enkelt de ekonomiska möjligheterna att skydda
sig mot ett patentintrång.
Vid ett besök jag gjorde hos Börje Johansson på
Villab AB i Båstad - en av våra många kreativa
entreprenörer - uppmärksammade han mig på den
moment 22-situation en uppfinnare med små resurser
lätt hamnar i, dvs. att inte ha resurser att bevaka och
framför allt att driva processer för att försvara sitt
patent eller mönsterskydd. Dessa svårigheter tar jag
också upp i min motion, Rättsskyddet för patent, som
behandlas i det här betänkandet.
Den enskilde uppfinnaren och småföretagaren har
inte särskilt stora möjligheter att göra sin röst hörd
och få saker rättsligt prövade. Att driva en process
mot den som har gjort intrång i ens uppfinning blir
uteslutet redan på tankestadiet. Jag tror att ett stärkt
rättsskydd för patent skulle öka incitamentet för
många kvinnor och män att våga satsa på sin idé.
Oavsett om de någonsin behöver praktisk hjälp av
rättsskyddet har det principiell betydelse att det finns.
När vi nu har ett statligt verk som handhar patent-
och registreringsfrågor är det inte orimligt att det
också finns ett statligt ansvar för att se till att patent-
systemet fungerar och kan upprätthållas. Det är inte
heller utan anledning som frågan tidigare har varit
aktuell för diskussion. Vid det tillfället, 1998, stupade
frågan på att det inte fanns tillräckligt med privata
intressenter och finansiärer för att kunna finansiera
rättsskyddsförsäkringen, detta trots att regeringen
hade förklarat sig beredd att tillskjuta medel för initi-
alkostnaderna.
Det var för fyra år sedan. Hur ser intresset ut i
dag? Det vet vi egentligen inte förrän vi har aktualise-
rat frågan på nytt.
I den rapport som NUTEK lämnade 1998, Rätts-
skyddsförsäkring för patent, föreslår man lösningar
med möjligheter att utveckla ett rättsskydd på nordisk
och europeisk nivå. Det vi vet i dag är att lösningen
med en europeisk rättsskyddsförsäkring inte är aktuell
inom en snar framtid. Självklart bör vi verka för att
det på sikt kan skapas en hållbar lösning, där ett rätts-
skydd för patent kan tillämpas på EU-nivå och över
nationsgränserna.
Vad gör vi då till dess? Behovet av att värna en-
skildas rättigheter är uppenbart i dag. Låt oss därför
så länge arbeta för att först hitta en hållbar lösning
nationellt i Sverige. På det viset kan Sverige också bli
föregångare på området och stå i framkant när vi
tillsammans med andra länder ska utforma det euro-
peiska rättsskyddet. Min förhoppning är därför att
lagutskottet kan återkomma med ett initiativ i frågan.
Med dessa synpunkter vill jag yrka bifall till för-
slaget i lagutskottets betänkande 17.
Dokument
Beslut
Motioner om immaterialrättsliga frågor (LU17)
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden år 2001 om immaterialrättsliga frågor.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag