Immaterialrättsliga frågor

Herr talman! Låt mig börja med att inledningsvis yrka bifall till de två socialdemokratiska reservationerna i detta betänkande, nämligen reservationerna nr 3 och 6. Dagens betänkande från Näringsutskottet handlar om de immaterialrättsliga frågorna. Det handlar om patenträttsliga frågor och åtgärder mot piratkopiering och varumärkesintrång. Men det handlar också om det civilrättsliga sanktionsdirektivet, om fildelning och om behovet av en kommission för att belysa frågor kopplade till den snabba teknikutvecklingen, som exempelvis upphovsrätt och tillgänglighet på internet. Det här är frågor som är viktiga för utvecklingen av näringslivet och det som brukar kallas för näringslivsklimatet i Sverige. Det handlar om förutsättningar för framväxten av fler och nya jobb i Sverige. Att få till stånd ett fungerande system inom patenträtten är en viktig åtgärd för att stimulera innovativa och kreativa människor att kunna förverkliga och genomföra sina idéer och att låta de idéerna bli verklighet och bli reella. Men det är också viktiga frågor ur ett konsumentperspektiv. De här frågorna är definitivt inte heller nationella, snarare tvärtom. De är i allra högsta grad internationella. Sedan vi senast debatterade denna fråga, för knappt ett år sedan, har processen med ett gemensamt EU-patent tagit ytterligare ett par små steg framåt. Nu återstår en del viktiga procedurfrågor när det gäller den gemensamma europeiska patentdomstolen. I arbetet med de procedurfrågorna i domstolen är det viktigt att bland annat frågan om de auktoriserade patentombuden och deras möjlighet att företräda i domstolen drivs och bevakas av den svenska regeringen. Sedan återstår den svåra frågan om domstolens lokalisering. Låt oss nu hoppas att denna så kallade viktiga fråga inte stupar på sådana trivialiteter. Detta till trots, herr talman, finns det fortfarande en rad viktiga frågor där det återstår mer att göra. En sådan är behovet av ytterligare åtgärder mot piratkopiering. Utskottets borgerliga majoritet anser att de åtgärder som har vidtagits i Sverige, inom EU och på internationell nivå räcker. Där har vi socialdemokrater en annan uppfattning, precis på samma sätt som vi hade vid förra årets debatt. Motivet för att vi fortsätter att driva denna linje är vår bestämda uppfattning att det också i denna fråga finns ett mycket viktigt konsumentperspektiv. Piratkopiering är de facto ett problem för näringslivet, men också ett problem och en risk för oss alla som konsumenter. Man kan ta en rad exempel. Jag kan nämna mediciner och pirattillverkade bildelar. Listan kan göras lång. Därför anser vi att Sverige behöver öka sina ansträngningar, inte minst inom ramen för EU, för att komma till rätta med problemet med piratkopiering. Herr talman! När det gäller det civilrättsliga sanktionsdirektivet har vi från Socialdemokraternas sida vid tidigare behandlingar här i kammaren tydligt redovisat vår syn på detta. Det handlar om att hitta en rimlig och rättssäker avvägning mellan missbruk i form av kommersiell fildelning och ett skydd för den personliga integriteten. Även om antalet ärenden inom detta område fortfarande är relativt litet anser vi ändå att det fortsatt finns ett behov av ytterligare insatser för att värna den enskildes integritet. Vi pekar också på vikten av att hitta proportionalitet i de civilrättsliga processer som kan förväntas på det här området. Vi anser inte att det är rimligt att ställa alltför långtgående krav på den enskilde att skydda sig mot det otillåtna utnyttjande av den egna internetuppkopplingen som kan bli fallet. Rättssäkerheten för den enskilde måste säkerställas både vid en domstolsprocess och vid eventuella skadeståndsprocesser. Vi är väl medvetna om Datainspektionens uppgift att bevaka att personuppgiftslagen efterlevs, men anser ändå att det behövs mer långtgående åtgärder för att säkerställa skyddet av den personliga integriteten.

Herr talman! Jag står förstås även i kammaren bakom de reservationer som jag står bakom i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 4 och 8. Det här betänkandet handlar om immaterialrättsliga frågor, precis som föregående talare sade. Det handlar om utvecklingsländernas möjlighet att ta del av ny och viktig teknik för att kunna ta ansvar i miljö- och klimatarbetet. Det handlar om vanliga människors möjligheter att använda internet för att dela information med varandra, människors rätt till integritet och många andra intressanta saker. Det har varit mycket diskussion om internet och integritet de senaste åren, inte minst efter ett antal repressiva EU-direktiv och lagar för att komma åt människor som gör saker man inte tycker om på internet. Utanför detta betänkande, men ändå med tydlig anknytning, pågår en livlig debatt om ACTA. Vi i Miljöpartiet menar att ACTA och den lagstiftning vi lyfter fram i våra motioner i detta betänkande leder mot ett oönskat samhälle som är präglat av övervakning och kontroll och som gett och ger icke-rättsliga instanser rätt att agera på ett sätt som vi annars endast tillåtit rättsväsendet. Det civilrättsliga sanktionsdirektivet, Ipred, datalagringsdirektivet och den lagstiftning som följt och slutligen ACTA - om Sveriges riksdag framgent mot Miljöpartiets vilja kommer att stå bakom det - går för långt. Ipredlagen ger privata företag möjlighet att mer eller mindre ge sig på människor som man anser har kopierat saker som de inte bör kopiera och att begära ut uppgifter om deras datakommunikation. Vi riskerar situationer där privata bolag med stora ekonomiska resurser ger sig på enskilda människor och kräver dem på skadestånd. Den som inte betalar hotas med rättegång och risken att inte bara få betala själva skadeståndet utan också höga rättegångskostnader. Vilken privatperson vågar i en sådan situation hävda sin oskuld? Det här är inte en rimlig lagstiftning. Den är inte proportionerlig. Det finns ingen anledning att låta den här lagstiftningen fortsätta att gälla. Inte att förglömma är det ganska enkelt att använda sig av andras nätverk och datorer. Vi vill därför att regeringen skyndsamt tillsätter en utredning för att se hur internetanvändarnas integritet och rätt till privatliv kan stärkas i svensk lagstiftning. Vi i Miljöpartiet vill att fildelning för privat bruk mellan privatpersoner ska avkriminaliseras och att Sverige ska omförhandla det EU-direktiv som kräver kriminalisering av fildelning. Vi är övertygade om att det finns andra sätt att tillförsäkra rättighetshavarnas intressen än att begränsa människors rätt att kommunicera och människors rätt till ett privatliv och rättstrygghet. Herr talman! Jag vill avslutningsvis ta upp behovet av överföring av klimatvänlig teknologi från industriländerna till utvecklingsländerna. Grön teknik som bekämpar klimatförändringarna och minskar miljöbelastningen måste ges samma immaterialrättsliga undantag inom TRIPS-avtalet som livsbesparande mediciner har fått. Miljöpartiet vill att Sverige verkar för en sådan förändring i internationella sammanhang och också ser över vår nationella patent- och immateriallagstiftning för att göra det lättare att sprida grön teknologi till utvecklingsländerna.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2 samt reservation 3. Sverige har varit och är fortfarande ett innovativt land, vilket många undersökningar också tyder på, men framtagandet av nya patent inom exempelvis medicin har legat på alltför få och stora aktörer. Detta har vi i dagarna sett smärtsamma bevis för. Skaparkraften och utvecklingskraften med vidhängande stödåtgärder måste i framtiden riktas mot små och medelstora företag. Det har under hösten och vintern pågått en debatt, onekligen med viss rätt, om riskkapitalbolagens roll i diverse sammanhang, men vi får inte glömma bort att riskkapitalbolagen också kan ha en stor betydelse just i det kritiska ögonblick då en innovation är i slutfasen av utvecklingen eller i begynnelsen av en marknadsintroduktion. Vad vi har kunnat bevittna under de senaste åren är hur den geografiska fördelningen av patentansökningarna har förskjutits från väst till öst. Det är Kina, Sydkorea och Japan som ökar antalet patentansökningar. Kineserna är mycket aktiva inom medicinteknik och telekommunikation och kommer säkert att uppvisa stora framsteg även kvalitativt när det gäller innovationer. Här gäller det för oss i Sverige att bevaka och satsa offensivt för att inte framtida utvecklingsmöjligheter ska gå oss ur händerna. Herr talman! Det finns fördelar i systemet med patenträttigheter, bortsett då från de direkta ekonomiska aspekterna, fördelar som kanske inte alltid är helt solklara vid en första anblick. Utvecklandet av en första informell standard och därigenom en garanti för en snabb världsspridning av produkten är ofta förknippat med licensförfarandet. Licensförfarandet gör att en stor marknad kan nås av en ny produkt inom en förhållandevis kort tidsrymd. Låt mig ta ett exempel. Kassettbandet, en ursprunglig produkt från Philips, skulle knappast ha blivit den succé den blev om inte Philips skulle ha licensierat ut produkten fritt. Kassettbandet blev kort sagt en världsstandard. Ericsson är ett annat exempel där företaget har nått stora framgångar just genom licensrättigheter inom telekommunikation. Numera är försäljning av licensrättigheter en av de viktigaste grundpelarna i många företags affärsverksamhet. Det finns givetvis också exempel på när handel med licensrättigheter och framtida marknadsbedömningar har gått fel. När datorföretaget IBM under 90-talet lade ut utvecklingen av ett nytt operativsystem på Microsoft och hårdvara på Intel så var det inget annat än en fatal missbedömning som gjorde att IBM förlorade sin position på PC-marknaden. Herr talman! Att kunna hantera de långsiktigt affärsstrategiska övervägandena i samband med immaterialrättsfrågor är inte enbart en fråga för stora företag och organisationer. Storföretag har oftast avdelningar med speciellt utbildade jurister och experter som ansvarar för bevakning och försvar av dessa frågor. Små och medelstora företag har vanligtvis inte samma resurser som storföretag. Likaså finns det forskare och uppfinnare som är mycket framgångsrika inom sitt område men där kanske inte den affärsstrategiska planeringen alltid ligger i fokus. Det finns otaliga exempel på hur snett det har kunnat gå för enskilda innovatörer som inte i ett tidigt stadium har tagit frågorna i beaktande. I en del fall har det slutat med personliga ekonomiska tragedier efter långvariga juridiska processer. Så mycket viktigare är det då att samhället genom offentliga medel stöttar och ser till att de mindre aktörerna får den kompletterande hjälp och utbildning som behövs. Vi har alla att vinna på att det tas fram nya innovationer och att den eller de som med svett och möda har tagit fram dessa också får skörda frukterna av sitt slit.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 1 om grön teknologi till utvecklingsländer. Det är en motion från Vänsterpartiet. Jag står givetvis bakom också övriga reservationer från Vänsterpartiet. I FN:s klimatkonvention från 1992 som antogs på Riokonferensen fastställde man vissa principer för hur klimatöverenskommelser skulle ske. I artikel 3:1 slår man fast följande: Det är de industrialiserade länderna som historiskt sett smutsat ned och därför måste ta ledningen för utsläppsminskningarna. Det är väsentligt. Detta följdes också upp på toppmötet i Bali 2007 där man enades om en handlingsplan för hur den rika världen skulle stödja dem som drabbats värst av klimatförändringarna. Handlingsplanen kallades The Bali Action Plan och hade till syfte att vägleda klimatförhandlingarna inför klimatmötet i Köpenhamn. Nu blev resultatet inte så väldigt bra. En av knäckfrågorna var hur teknik och resurser skulle föras över till syd. Handlingsplanen slår fast att de rika länderna måste hjälpa de fattiga med finansiellt stöd och ny teknik. Man konstaterade att resurserna måste vara tillräckliga, förutsägbara och beständiga. Detta blev också en av knäckfrågorna på toppmötet i Köpenhamn. Striden kom att handla om patent på klimatteknik. Många utvecklingsländer ville få till stånd mjukare patent för teknik som är viktig i arbetet för att minska effekterna av klimatförändringar medan USA uppbackat av en del storföretag drev en helt motsatt linje. I klimatkonventionen har man fastställt att en viktig komponent i arbetet mot klimatförändringar är spridning av klimatvänlig teknik. Rika länder är enligt konventionen skyldiga att så långt som det är praktiskt genomförbart underlätta spridning av och tillgänglighet till miljöteknik. För att hitta någon form av lösning presenterades många olika förslag. Bland annat tog man upp förslaget om livsbesparande medicin. Det finns inskrivet i WTO:s patentavtal som kallas för TRIPS. Det skulle kunna vara samma möjlighet också när det gäller miljöteknik och spridningen av det. Den linjen vann tyvärr inte gehör på konferensen, som vi alla känner till. Om u-länder ska ha några som helst möjligheter att bromsa sina utsläpp och samtidigt utvecklas behöver de få tillgång till miljövänlig teknik. Det har vi fastställt, och det är vi överens om. Då måste det till någon form av lösning. Man måste hitta en lösning för att finna en framkomlig väg. Det är då patentlagstiftningen man måste titta på för att göra det möjligt. Genom att förändra den lagstiftningen skulle tekniköverföringen till utvecklingsländerna gynnas. Vi ska också veta att över 70 procent av vindkraftstekniken i dag kontrolleras av fyra företag, tre är europeiska och ett är från USA. När nu många utvecklingsländer vill bygga ut vindkraften måste de använda sig av gammal teknik där patenträtten har gått ut. Det känns inte speciellt framåtsyftande när det gäller arbetet mot klimatförändringar. Anledningen till det är helt enkelt att man inte har råd med den modernaste och miljövänligaste tekniken. Grön teknik som bekämpar klimatförändringar bör ges samma undantag inom TRIPS-avtalet som livsbesparande mediciner har fått. Det har visat sig vara väldigt lyckat. Brasilien är ett bra exempel på hur man har kunnat utnyttja det undantaget i TRIPS-avtalet och har kunnat bekämpa spridningen av hiv och aids. Sverige bör i internationella klimatförhandlingar verka för just detta. Vi bör även verka för att det görs en översyn av patent- och immateriallagstiftningen för att göra det lättare att sprida grön teknik till utvecklingsländer. Det är för många utvecklingsländer oerhört avgörande för deras möjligheter att komma till rätta med problem och kunna medverka i arbetet mot klimatförändringarna. Det kan inte heller vara så att det ska ske genom att rika länder företrädesvis i väst använder sig av CDM för att på det sättet slippa undan åtaganden på hemmaplan och göra dem i andra länder. Det handlar ofta om att man gör de billigaste och lättaste åtgärderna i utvecklingsländerna. Det skulle de kunna göra själva om också de hade möjlighet att använda grön och miljövänlig teknik.

Herr talman! För knappt en vecka sedan var jag på ett seminarium där vi alla fick frågan huruvida - handen på hjärtat - vi hade några piratkopior därhemma. Det var väl ingen som ansåg att vi hade det, men faktum är att det har vi alla. Sedan tidernas begynnelse har kreativt skapande inspirerats av andra. Vi har lånat former och musikslingor, inspirerats av författare och byggt vidare på andras forskning. Sedan har detta förändrats och i bästa fall förädlats, och en ny produkt har uppstått. Ibland har det dock varit lite si och så med förändringen. Den där tröjan blev märkligt lik den där andra tröjan som någon annan har tagit fram. Stolen som stöpts i en form gick plötsligt inte att skilja från den som det har tagit år, blod, svett och tårar att utveckla. Mönstret på ett tyg dyker plötsligt upp på ett exakt likadant tyg på andra sidan jorden, och logotypens drag påminner mycket om originalets - ibland så att det blir skrattretande. Herr talman! Jag ska försöka mig på något som jag inser är en pedagogisk svårighet och visar här upp en artikel. Detta gick att läsa i Svenska Dagbladet för ganska exakt ett år sedan. Jag vet inte om vi har någon expert på lastare i kammaren, men jag kan berätta att det vi ser här är en exakt kopia av en lastare från Volvo. Bilden är tagen i Kina. Dock heter inte denna lastare Volvo utan Lovol. Ambassaden och handelskammaren i Kina har genomfört en undersökning som visar att 72 procent av de svenska företagen i Kina har utsatts för intrång i upphovsrätten. När lastbilsjätten Scania upptäckte att ett kinesiskt företag hade kopierat deras klassiska Scaniafront till sina lastbilar gick man till och med så långt att man bjöd in plagiatorerna till sin fabrik och hjälpte dem med kunskap om hur de skulle kunna arbeta för att hitta en egen profil. För att skydda sitt eget varumärke fick man till och med hjälpa till genom att ge det andra företaget designtips. För ett år sedan hade vi också en debatt i kammaren om immaterialrätt. Då tog jag upp ett annat exemplet - Blå Station nere i Skåne. Deras stol Sting, i aluminium och rostfritt stål, slog världen med häpnad när den presenterades 2004. Den vann såväl internationella som svenska priser och var resultatet av en mycket lång och mödosam process. Ett halvår efter presentationen kunde ägarna till Blå Station se sin stol i en monter på en möbelmässa i Italien. En exakt replik presenterades av ett kinesiskt företag för en bråkdel av det svenska priset. Några här inne med mig besökte möbelmässan i förra veckan. Vi vet att Blå Station är långt ifrån ensamma. Swedese, Offecct och en lång rad andra svenska företag kan berätta liknande historier. Rena plagiat kommer in på den europeiska marknaden via länder som inte har ett lika starkt skydd för upphovsrätten som vi har och sprids sedan fritt inom EU. Immaterialrätten känner därför inga nationsgränser. Den nationella lagstiftningen, som ständigt sätts på prov, är otillräcklig och kommer alltid att vara otillräcklig. Inom landet blir vi reaktiva. Om vi vill vara proaktiva är det internationella och globala samarbetet nödvändigt. Sverige har varit drivande i det europeiska samarbetet för att värna kreatörers och upphovsmäns rättigheter. En av de stora stötestenarna har varit den om ett gemensamt EU-patent. En rapport från EU-kommissionen visade att om man vill ha ett patent giltigt i hela EU är årsavgifter och översättningskostnader upp till 15 gånger så höga som för ett amerikanskt patent. Totalt uppskattar man att bristerna i patentsystemet kostar europeiska företag drygt 2,2 miljarder kronor varje år. För Sverige har detta haft synnerligen stora negativa effekter. Vi tillhör den absoluta världstoppen i antalet tagna patent. Höga kostnader och ett otryggt rättsläge har i mångt och mycket stängt ute små och medelstora företag från att söka patent för den europeiska marknaden. Likaså har forskning vid högskolor och universitet försvårats. Därför var det ett viktigt steg när Sverige, tillsammans med fyra andra länder, tog initiativ till ett fördjupat samarbete för att skapa ett gemensamt EU-patent. I dag är det 25 av 27 medlemsländer som har valt att ingå i samarbetet, vilket innebär att företag genom en enda ansökan får tillgång till hela den europeiska marknaden. Det är en marknad om 500 miljoner människor. För detta betalar man en enda årsavgift i stället för en för varje land. Nästa steg blir införandet av en europeisk patentdomstol så att man vid intrång slipper driva process i varje enskilt land. Här pågår slutförhandlingar, och det är min förhoppning att vi ska kunna få en sådan domstol på plats inom en snar framtid. Men mer händer. EU-kommissionen har sedan 2009 inrättat ett observatorium för varumärken och piratkopiering vars uppgift är att samla in, analysera och rapportera uppgifter om immaterialrättsintrång. Syftet är att öka förståelsen för de här frågorna och att ta fram och sprida best practice på området. En ny tullförordning är på plats som innebär större möjligheter för tull att kontrollera att rättigheterna efterlevs, men också möjligheter att destruera förfalskningar som förs in i stor skala. EU-kommissionen har tagit initiativ till frivillig uppförandekod för handelsplatser på internet som Blocket och E-bay med flera. Syftet är att hitta tekniska lösningar för att minska handeln med piratkopierade varor. Herr talman! Immaterialrätten är ett brett område. Det återspeglas inte minst i dagens betänkande. Där behandlas 14 motioner som bland annat gäller olika patenträttsliga frågor, åtgärder mot piratkopiering, fildelning, det civilrättsliga sanktionsdirektivet, privatkopieringsersättning och legalisering av söktjänster på internet. På gott och på ont har också frågorna om piratkopiering på nätet och illegal fildelning kommit att totalt dominera debatten. Det är ganska naturligt eftersom detta är den fråga som kanske mest har kommit att beröra gemene man i vardagen. Ofta är det först när frågorna flyttar in i våra egna vardagsrum som de verkligen ställs på sin spets. Nyligen presenterades en undersökning från Martin Prosperity Institute där man rankade 82 länder efter deras kreativitet. Studien baserades på ett Global Creativity Index där man kombinerade ekonomiska, sociala och kulturella faktorer till vad man kallar de tre t:na i ekonomisk utveckling - teknologi, talang och tolerans. Sverige toppade listan som världens mest kreativa land. Att värna svenska kreatörers rättigheter och möjligheter är viktigt. De skapande branscherna är en oerhört viktig, och en allt viktigare, del som växer i Sverige. Människor inom gaming, musikindustri, film och skapande av mobilapplikationer ser till att vi växer som nation och att vi får inkomster och arbeten i vårt land. Upphovsrättsfrågorna på internet handlar mycket om hur dessa så viktiga branscher ska kunna leva, överleva och växa. Herr talman! Även om vi har kämpat hårt och kommer att fortsätta värna de kreativa näringarnas rättigheter kan man inte bortse från hur internet förändrar såväl hur produkter säljs och sprids som vilka krav konsumenterna ställer. Vi vet i dag att när konsumenter får tillgång till tjänster och produkter via nätet som är rimligt prissatta och användarvänliga är man också i högre grad villig att betala. Jag har inte de absolut senaste siffrorna, men 2009 dubblerades nästan försäljningen av musik över nätet i Sverige. Nya affärsmodeller växer fram. Legal fildelning växer, och möjligheterna att helt lagligt fritt konsumera och ladda ned musik, litteratur och program ökar. Viljan att bidra genom exempelvis crowdfunding ökar. Företag som Spotify och Voddler underlättar för konsumenterna. Soundcloud skapar nya kontaktmöjligheter mellan artister och fans. Anmärkningsvärt är att alla dessa tre företag har vuxit fram i Sverige! Detta är positivt och visar att marknadskrafterna faktiskt fungerar. På en fri marknad är det kunden som sätter förutsättningarna. Det är upp till den som erbjuder en produkt att möta sina kunder på deras villkor och att erbjuda tjänster som uppfattas som rimliga och legitima. Detta kan aldrig vara en uppgift för politiken. Däremot har politiken en uppgift att värna såväl enskildas som upphovsmäns integritet. I grunden handlar detta om svenska entreprenörer, småföretagare, formgivare, musiker och författare. Det handlar om hur man ska kunna förverkliga sina idéer och sin kreativitet och om hur man ska kunna omsätta dessa idéer i lönsamhet. Det handlar om hur svenska företag ska kunna startas, växa och fortleva och om hur Sverige ska kunna hävda sig på en global konkurrensutsatt marknad. Det är lätt att säga att man är för upphovsrätt och immaterialrätt, men det är inte lika lätt att sätta kraft bakom orden. Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag. (Applåder)

Herr talman! De immaterialrättsliga frågorna är mycket viktiga för tillväxt och välfärd, inte minst när globaliseringen fortskrider allt snabbare. De är särskilt viktiga för en liten, kunskapsintensiv nation som Sverige som ska tjäna pengar genom att vara bättre än många andra på vissa saker. Patentfrågorna är därför mycket viktiga att följa och att arbeta aktivt med för ständiga förbättringar. Här pågår också ett arbete inom Europaparlamentet för att få till enhetliga patent och en enhetlig patentdomstol inom EU. Frågan om patentintrång är till exempel en viktig fråga. Det är viktigt för en företagare eller uppfinnare att kunna skydda sina idéer och produkter eftersom det är detta försteg framför konkurrenterna som är en viktig del i ett företags hela affär. Det är därför Sverige varit pådrivande för gemensamma regler inom EU. En av poängerna med ett EU-patent är att göra det enklare att söka, att få och att skydda sina patent. Det här är en viktig drivkraft för företagen och skulle därför vara bra för den svenska och den europeiska tillväxten. Vi hoppas på det. Det civilrättsliga sanktionsdirektivet är ett sätt att föra medlemsstaternas lagstiftningar närmare varandra för ett bättre skydd av immateriella rättigheter. Det innebär bland annat att man som ägare eller tillverkare har rätt att få veta om någon annan kopierar ens produkter olagligt och varifrån de kommer, det vill säga ett så kallat informationsföreläggande. För att så ska ske krävs dock domstolsbeslut med bevis och sannolika skäl. PUL gäller naturligtvis också i det här läget. Här pågår för närvarande en utredning både på EU-nivå och i Sverige. Resultatet av de här utredningarna kommer att ligga till grund för vidare diskussioner. Det är bra. Den svenska delen kommer att redovisas i augusti senare i år. Antalet handlagda ärenden har hittills varit mycket litet. När det gäller reservationerna i betänkandet tycker jag naturligtvis att det är bra att grön teknologi överförs till och utnyttjas av utvecklingsländerna. Det är alla överens om, men det ska inte ske genom att patentsystemet i Sverige urholkas. Såväl vi i Sverige som utvecklingsländerna är i behov av företag och företagare som vill investera stora pengar, tid och andra egna resurser för att uppfinna nya produkter. Med det sagt vill jag bara påminna om den särskilda förhandlingsordning som nu diskuteras i FN där ett särskilt förhandlingsspår nu skapas enbart för detta ändamål. Vi hoppas kunna se de första resultaten redan nu under 2012, och vi ser fram emot en mekanism som kan underlätta viktig tekniköverföring. Detta kommer bland annat att ske genom ett teknologicenter med tillhörande nätverk. Här ska vi också uppmärksamma att Sverige och EU har bidragit aktivt till den här lösningen. Herr talman! Vinnova och PRV har haft ett regeringsuppdrag att analysera behovet av skydd för små och medelstora företags immateriella tillgångar och av rådgivning. Man är nu i färd med att genomföra dessa åtgärder under det här året och även under nästa år. Det här kommer förhoppningsvis att underlätta för företagen och öka medvetenheten om de immateriella värdena i företagen. Staten ska däremot inte in på en konkurrensutsatt marknad och snedvrida konkurrensen eller agera part i civilrättsliga tvister. Herr talman! Med detta starkt förkortade anförande vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

Herr talman! Jag tror att det var Socialdemokraternas Ingemar Nilsson som påbörjade den här debatten med att säga att de immaterialrättsliga frågorna inte är nationella utan internationella, och Olof Lavesson var också inne på det. Vi kan lagstifta så mycket vi vill nationellt, men om inte regelverket fungerar internationellt är det inte till så stor nytta för svenska företag. Sverige är ett land med många innovationsstarka företag, vilket också flera har varit inne på tidigare. För företagen, och därmed också för jobben, är det viktigt att vi har ett fungerande immaterialrättsligt skydd. Därför är det också viktigt med det här enhetliga EU-patentet och en EU-patentdomstol som flera har varit inne på. Det är klart att de stora företagen med stora juridiska avdelningar klarar av dagens system som är ganska omständligt. Men mindre företag har i dag stora problem med att få ett heltäckande patentskydd för sina varor. Det som nu håller på att växa fram, en enhetlig patentdomstol, skulle minska kostnaderna och öka rättssäkerheten. Vi vet att i dag är det förknippat med så stora kostnader att försvara sitt patent att många helt enkelt måste avstå. Innan jag lite kort ska komma in på ACTA tänkte jag också säga att vi från Centerpartiets sida fortsatt är kritiska till den del av Ipred som innebär en utlämning av abonnentuppgifter till rättighetsinnehavare. Jag skulle kunna säga väldigt mycket om det, men jag nöjer mig så långt. Jag vill också nämna att från Centerpartiets sida tycker vi att dagens upphovsrättslagstiftning inte riktigt håller med den tekniska utveckling som har skett. Därför skulle vi vilja se en ordentlig upphovsrättskommission som kan se över och modernisera svensk upphovsrätt. Jag vill tala lite kort om ACTA, eftersom det just nu florerar en mängd påståenden och, som jag vill hävda, missförstånd. ACTA är ett avtal som EU-länderna tillsammans med till exempel Australien, Japan och USA har förhandlat fram under ett antal år, och näringsutskottet har varit informerat allteftersom förhandlingarna har gått framåt. Sverige har undertecknat avtalet, men ett tillträde till avtalet kräver riksdagens godkännande. Det kanske kommer någon gång i höst eller nästa vår. Så lång tid återstår det innan Sverige har tillträtt ACTA. Först av allt vill jag säga att den enda lagändring som vi nu ser att ACTA kommer att innebära är en mindre förändring i varumärkeslagen. Väldigt mycket av det som påstås stämmer helt enkelt inte. Det påstås till exempel att ACTA skulle hindra fattiga länder att få tillgång till billiga läkemedel. Man kan konstatera att i den slutliga lydelsen av ACTA omfattar tullavsnittet över huvud taget inte patent. Därför finns inte det problem som hävdas. I debatten har också framförts att internetleverantörer skulle göras ansvariga för vad som sprids i deras nät eller vad andra laddar ned med hjälp av deras nät. Detta missförstånd bygger på en text som finns med i avtalet men som är frivillig. Många avtal av den här typen innehåller texter som helt enkelt säger att om de länder som skriver på avtalet vill göra mer får de det, alltså att det är ett minimiavtal och inte ett maximiavtal. Men så som ACTA-avtalet är utformat finns det inget som kräver att Sveriges lagar ska ändras på det här sättet. Ett sista missförstånd som många av de mejl som jag har fått - och jag är säker på att många andra här också har fått liknande mejl - från oroliga medborgare handlar om är att tullen på något sätt skulle få befogenhet att söka igenom mp3-spelare och datorer efter musik och film. Även här är det så att ACTA inte ändrar någonting. Det ändrar inte tullens möjlighet att söka igenom personligt bagage. Sverige behöver inte vidta några som helst lagändringar för att uppfylla ACTA. Det jag nu räknade upp var bara några av de farhågor som vi möts av i alla de mejl som nu kommer om ACTA, och jag hoppas att det framöver kommer att bli en mer nyanserad debatt om vad det här avtalet faktiskt innehåller.

Herr talman! Sverige är ett framgångsrikt land. Sverige är ett föregångsland när det gäller innovation, utbildning och välfärdsutveckling, kan man nog lugnt säga. Våra framgångar vilar just på kunskap och innovationskraft. Sverige toppar ligan av länder som är de mest innovativa. Det är någonting som vi kan vara stolta över. Försvaret av immateriella rättigheter är en nödvändig del av försvaret av vår välfärd. Nu har vi framför oss ett betänkande där näringsutskottet behandlar 14 motioner som kammaren har att ta ställning till, och de handlar i huvudsak om rättighet till patent, åtgärder mot piratkopiering och fildelning, det civilrättsliga sanktionsdirektivet, privatkopieringsersättning och legalisering av söktjänster på internet. När vi som lagstiftare gör avvägningar mellan olika intressen inom de här områdena är det viktigt att inte rycka undan mattan för den innovations- och skaparkraft som betyder så mycket och som vi knappast kan överskatta. Upphovsrätten är för många utövare utkomstens själva förutsättning. Jag vill också som kristdemokrat gärna understryka att äganderätten är en av grundpelarna för den här utvecklingen. Vi måste slå vakt om äganderätten i olika avseenden också när det gäller immateriella rättigheter. En OECD-rapport från 2008 visar att varumärkesförfalskade och piratkopierade varor säljs i internationell handel till ett värde av 250 miljarder US-dollar. Det är svindlande summor. Vi har i betänkandet motioner som behandlar utvecklingsländernas rätt till tillgång till miljövänlig teknologi och att det här är en förutsättning för de globala miljömålen. Där tror vi också att patenträttigheten är en förutsättning för att utveckla klimatvänlig teknik. Vi delar också uppfattningen att enskilda företag ska ha goda förutsättningar att skydda sina immateriella tillgångar. Men utskottet menar också i betänkandet att det har tagits viktiga initiativ för att uppnå de här målen. Herr talman! När det gäller fildelning och lagring av information och internetanvändares trafik kvarstår motsättningen mellan alliansregeringens partier och framför allt Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Att som föreslås i motionen från Miljöpartiet ställa krav på att fildelning för privat bruk ska avkriminaliseras innebär att man helt sonika berövar upphovsmännen eller upphovskvinnorna den rätt som lagstiftaren tillförsäkrat dem. Jag menar att det är en allvarlig urholkning av äganderätten. Vi kan inte heller gå med på att Sverige ska omförhandla det berörda EU-direktivet, det så kallade Infosocdirektivet. Här är motionärernas förslag att internetoperatörer ska få lagra information om enskilda internetanvändares trafik. Det måste också avvisas eftersom det strider mot datalagringsdirektivet. I ytterligare motioner framhålls systemet kring privatkopieringsersättningen och om det ska reformeras eller avskaffas. Motionärerna framför till exempel att avgifter på exempelvis usb-minnen eller hårddiskar riskerar att slå mot svensk handel och att de produkterna inte nödvändigtvis används för privatkopiering. Utskottet håller med om att det kan finnas skäl att se över de här ersättningarna men menar att resultaten från EU:s arbete ska inväntas innan en översyn görs. Utskottet avslår även motionen från Miljöpartiet om legalisering av söktjänster på internet med hänvisning till riksdagens ställningstaganden. Med detta, herr talman, yrkar jag avslag på samliga motionsyrkanden.