Mänskliga rättigheter

Herr talman! I dag ska vi debattera betänkande UU14 om mänskliga rättigheter. Det är dessvärre ett alltmer angeläget ämne i dessa dagar med krig, konflikter och ett stort antal oroshärdar i vår omvärld. Auktoritära krafter är på frammarsch och demokratin på tillbakagång i flera delar av världen, även i våra egna kvarter i Europa.

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer är grundbultar i den svenska utrikespolitiken, och vi vet att det är grunden för fred och säkerhet. Samtidigt lever vi i en tid då det återkommande presenteras rapporter om kränkningar av mänskliga rättigheter, ökad korruption, minskad mediefrihet, minskade rättigheter för nationella minoriteter, inskränkningar i religionsfrihet och en tillbakagång av kvinnors och flickors rättigheter.

För säkerhet och stabilitet i omvärlden är det avgörande att den regelbaserade världsordningen, folkrätten och respekten för FN-stadgan upprätthålls. Mänskliga fri- och rättigheter måste försvaras. Varje individs lika värde oavsett kön, ålder, sexuell läggning eller religion är en frihetsfråga. Flera religiösa minoritetsgrupper, till exempel kristna och uigurer, är runt om i världen utsatta för förtryck.

Det är oroande när mänskliga rättigheter, våra gemensamma regler, undergrävs av auktoritära stater som Ryssland, Kina och Iran, som vill omforma och inskränka dessa rättigheter utifrån sina värderingssystem. FN har en fortsatt central roll i arbetet med globala frågor, och Sveriges regering kommer att fortsätta driva svenska utrikespolitiska intressen i engagemanget inom FN som en viktig plattform.

Herr talman! De mörka molnen hänger tungt över flera platser i världen och inte bara vid horisonten. Låt mig börja i vårt absoluta närområde. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har medfört att den regelbaserade världsordningen är satt ur spel. Den europeiska säkerhetsordningen med dess breda perspektiv på säkerhet gäller ej längre.

Vi kan gång på gång bevittna hur Ryssland begår allvarliga överträdelser av den internationella humanitära rätten genom attacker mot civila, tortyr, sexuellt våld, tvångsförflyttning och deportering av civila, däribland många barn, allt i spåren av krigets fasor.

Att föra bort barn mot deras vilja och familjens godkännande är ett allvarligt brott mot de mänskliga rättigheterna. Sverige är i kontakt med organisationen The Reckoning Project, som samlar in bevis och ger stöd till journalister och jurister för utredning av fall rörande tvångsförflyttade och deporterade ukrainska barn. Därmed bidrar Sverige till att försöka hjälpa och få hem de tusentals ukrainska barn som blivit tvångsförflyttade eller deporterade till Ryssland.

I augusti förra året besökte jag Ukraina på inbjudan av Ukrainas talman. Ett av de mötena som vi i delegationen hade var med Ukrainas riksåklagare. Att Sverige utkräver ansvar för Rysslands allvarliga överträdelser är en viktig del i Sveriges kraftfulla och långsiktiga stöd till Ukraina.

Sverige verkar också tillsammans med andra länder för att etablera en tribunal för det ryska aggressionsbrottet mot Ukraina. Sverige har tilldelat MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, medel för att kunna stödja Ukraina, delvis genom resurser som stärker ukrainska myndigheters tekniska kapacitet att utreda krigsbrott.

Krigsbrott ska beivras. Den internationella domstolen ICC har i uppgift att utreda och döma i internationella krigsbrott, men Rysslands brott mot mänskliga rättigheter i Ukraina är så omfattande att ytterligare insatser behövs för att säkra bevis och genomföra utredningar om misstänkta brott mot folkrätten som begås under Rysslands krig.

Herr talman! Det går inte att tala om kriget mot Ukraina utan att nämna Belarus. Landet brukar betecknas som Europas sista diktatur. Belarus ligger geografiskt närmare Sverige än vad vi ofta föreställer oss - endast 50 mil. Det är en kortare sträcka än avståndet mellan Malmö och Stockholm. Vi ser också grova och allvarliga inskränkningar av mänskliga fri- och rättigheter i Belarus. Det finns i dag nästan 1 400 politiska fångar i landet. Svetlana Tichanovskaja, officiellt Belarus ledande oppositionsföreträdare och av många tilltalad som Belarus rättmätiga president, bor numera i Litauen och arbetar aktivt för ett demokratiskt Belarus efter det orättfärdiga så kallade presidentvalet 2020.

Sverige verkar för ytterligare sanktioner mot den belarusiska regimen både med anledning av repressionen i landet och dess medverkan till Rysslands krig mot Ukraina. Vi stöder det belarusiska folket på dess väg mot ett fritt och demokratiskt Belarus som en del av den europeiska familjen.

Herr talman! Den 9 juni är det val till Europaparlamentet. Med krig i Europa är det ett av de viktigaste Europavalen på länge. EU:s utvidgning, som intensifierats till följd av Rysslands aggressiva krig mot Ukraina, är en geostrategisk investering i demokrati, säkerhet, fred, stabilitet och välstånd. Ukraina, Moldavien och Georgien har alla ansökt om medlemskap i EU och beviljats kandidatstatus. Det ligger i vårt intresse att hjälpa kandidatländerna att närma sig unionen. Ett medlemskap i EU innebär att respekten för mänskliga rättigheter ökar såväl i de nämnda länderna som i regionen.

Herr talman! Jämställdhet är ett kärnvärde i svensk utrikespolitik. Vi ser hur det globala motståndet mot jämställdhet och SRHR ökar. I länder som Afghanistan och Iran är det auktoritära styrets grund ett omfattande och systematiskt förtryck av flickor och kvinnor. Att som i Afghanistan förbjuda flickor att gå i skolan från elva års ålder är ett allvarligt brott, ett brott som påverkar dessa flickors möjlighet till ett självständigt liv. Men vi ser det också i länder som USA, där ett beslut i landets högsta domstol gjort att flera delstater gör abort olagligt. I Europa ser vi förföljelser och trakasserier mot hbtq-personer och inte minst systematiskt sexuellt våld i spåren av krigets fasor i Ukraina.

I Sveriges utrikespolitik och i den biståndsagenda som Sverige nu tar fram är det också tydligt att Sverige står bakom att vi ska arbeta för ökad jämställdhet och för flickors och kvinnors fri- och rättigheter i världen.

Herr talman! Jag kommer att dra över några minuter, och jag ber om ursäkt för det redan nu.

Det går inte att stå här i talarstolen i dag utan att nämna den humanitära situationen i Gaza. Den är alarmerande. Staten Israel utövar sin lagliga rätt att försvara sin befolkning och sitt land efter Hamas barbariska attack mot civila israeler den 7 oktober. Dokumentation, till största delen filmad av terroristorganisationen Hamas själv, visar på ohyggligt grymma övergrepp, våldtäkter och en ren slakt av oskyldiga barn, kvinnor och äldre. Det är den största pogromen på judar vi sett sedan andra världskriget.

Samtidigt blir situationen för civilbefolkningen på Gaza alltmer akut. Hjälpsändningar kommer inte fram, eftersom tillträdet till de drabbade områdena på Gaza stängs.

Sverige och EU ser ingen annan fredlig väg framåt än en förhandlad tvåstatslösning, där Israel och Palestina kan samexistera i fred och säkerhet. Vi har historiskt mycket täta band med Israel, som den här regeringen har återuppbyggt, och vi har sedan tidigare upparbetade förbindelser med Palestina. Svenskt engagemang i regionen och Israel är starkt, och Sverige har tydliga förväntningar på den palestinska myndigheten att fördöma terroristorganisationen Hamas liksom att vidta åtgärder mot korruption. Israels rätt att existera som stat är obestridlig.

Samtidigt måste Israel följa de folkrättsliga och internationella regelverk som gäller, ta itu med det oacceptabla bosättarvåldet på Västbanken och upphöra med expansionen av bosättningar. Regeringen stöder arbetet som pågår inom EU om ett förslag om att rikta sanktioner mot extremistiska bosättare.

Herr talman! Jag har inte mer tid för mitt anförande i talarstolen, men jag ska avsluta med att nämna Kina.

Kina är världens näst största ekonomi och en teknologisk ledarnation. Samtidigt utövar landet fortfarande ett auktoritärt styre och har växande globala ambitioner.

Kinas agerande mot Taiwan inger stor oro, och hot om militärt våld är oacceptabelt. Med jämna mellanrum nås omvärlden av förfärande nyheter om situationen i Tibet. Även där kidnappas barn och placeras i så kallade internatskolor i syfte att omvandlas till goda kinesiska medborgare, och därmed tappar de bort sin tibetanska bakgrund.

Hade jag haft mer talartid skulle jag också ge många exempel från Latinamerika. Där kan vi i flera länder se en tillbakagång när det gäller mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och demokrati.

Herr talman! Sverige glömmer inte de politiska fångar som sitter fängslade på olika platser i världen, berövade sin frihet på grund av att de uttalat sig mot en auktoritär regim, för att de verkat i opposition och för att de stått upp för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Regeringen kommer att fortsätta att arbeta för att uppnå en frigivning av journalisten Dawit Isaak, förläggaren och poeten Gui Minhai samt EU-tjänstemannen Johan Floderus. Regeringen arbetar samtidigt intensivt med andra konsulära fall där svenska medborgare på oskäliga grunder har frihetsberövats.

Demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer är värden som Sverige står bakom och utgör grunden i vår utrikespolitik. Sverige, regeringen, arbetar för att stärka grundläggande rättigheter i enlighet med FN-stadgan. Därför är det viktigt att arbeta inom de internationella organisationerna såsom EU, FN, OSSE, OECD och Europarådet. Ingen kan göra allt ensam, men tillsammans med andra kan vi åstadkomma förändringar för att fler människor i världen ska kunna leva i frihet och uttrycka sina åsikter!

Herr talman! Jag tackar ledamoten för ett engagerat tal om mänskliga rättigheter. Precis som ledamoten överskred sin talartid är detta ett oerhört stort område som förtjänar att uppmärksammas, debatteras och diskuteras. Det ska uppmärksammas givet den oroliga utveckling vi ser i världen gällande mänskliga rättigheter.

En fråga i betänkandet gäller ekocid. Vi socialdemokrater driver tillsammans med Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet att frågan om brottet ekocid ska inkluderas i Romstadgan så att stater som begår grova brott kan åtalas.

Jag har noterat majoritetspartiernas, regeringspartiernas, svar att man ser vårt förslag som ett innovativt förslag, men man är inte beredd att ta steget nu, och man vill inte heller driva på regeringen om att ta fram en lagstiftning. Jag ser det som oerhört viktigt att vi inte bara ser till att stater följer den internationella rätten utan att vi också utvecklar den internationella rätten. En utveckling av den internationella rätten skulle vara detta.

Vi brukar vara flera partier i Sveriges riksdag som krokar arm när det gäller frågor som rör Rysslands fullskaliga krig i Ukraina. Ryssland såg ju till att spränga Kachovkadammen under förra året. Det är ett exempel på ett sådant brott som Ryssland kan ställas till svars för.

Jag ställer därmed följande fråga till ledamoten Tolgfors: Varför är ni inte villiga att driva regeringen framför er och få till den lagstiftning som skulle vara så viktig och innebära ett stärkande av den internationella rätten vad gäller ekocid?

Herr talman! Ekocid har blivit extra uppmärksammat i spåren av Rysslands anfallskrig i Ukraina, men det finns fler exempel i historien. Det gäller till exempel kriget på Balkan och även runt om i världen.

Vi fick i utrikesutskottet under våren en dragning av före detta utrikesministern Margot Wallström i frågan om ekocid. Hon har också lämnat en rapport till regeringen.

Det finns väl ingen som inte tycker att rapporten är jätteviktig. Tvärtom är det en rapport som jag vet att regeringen tittar på. Utrikesminister Tobias Billström har också varit tydlig med att det finns mycket i rapporten att ta fasta på som är viktigt och innovativt. Den kommer också att vara en del i det fortsatta stödet till Ukraina och det återuppbyggnadsarbete som ska ske. Sverige, genom EU, kommer att vara delaktigt, och frågan om ekocid är en del i arbetet. Just att utrikesministern använder ordet innovativt tolkar jag positivt.

Tobias Billström har pratat om ekocid i EU-nämnden, och han har nämnt att Sverige välkomnar olika processer på området inte minst i de organ där vi kan arbeta inom EU. Man har också inom EU kommit överens om att stärka EU:s miljöbrottsdirektiv med bestämmelser mot miljöförstöring.

Jag tror inte att ledamoten ska vara orolig för detta, utan här avser regeringen att fortsätta att driva arbetet och titta på hur Sverige kan vara en aktiv part i arbetet. EU-nämnden är underrättad och kan följa det arbete som regeringen gör på området.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Tolgfors för svaret.

Det stämmer att före detta utrikesministern Margot Wallström besökte utrikesutskottet tidigare i år. Hon föredrog där de 50 rekommendationer som högnivågruppen har utrett gällande konsekvenserna av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. En sådan rekommendation var precis den som ledamoten Tolgfors tog upp, nämligen att ekocid blir en del i Romstadgan. Därmed kan stater få stå till svars för grova övergrepp och storskalig miljöförstörelse.

Vi är fyra partier i Sveriges riksdag som driver på för detta. Jag uppskattar att ledamoten tar till sig av detta, och jag hoppas att vi, i likhet med många andra frågor när det gäller Ryssland och Ukraina, också kan kroka arm i denna fråga. Jag ser fram emot en fortsatt dialog, och jag hoppas att regeringen tar de steg som våra partier driver på för i Sveriges riksdag.

Herr talman! Dessa frågor är absolut viktiga. Vi fick höra ohyggliga siffror när man tog upp konsekvenserna av förödelsen av Rysslands krigshärjningar i Ukraina. De har effekter på den biologiska och ekologiska miljön och även otroliga effekter på Ukrainas möjligheter att odla.

Det här är frågor som är av intresse inte bara för Ukraina utan också för oss andra. Vi kan stödja och hjälpa till så att det kan bli en återuppbyggnad. Framför allt ska Ryssland ställas till ansvar och betala för den förödelse som de orsakat. Det är viktigt att säga.

Herr talman! Det finns naturligtvis mycket som man kan hålla med om. En sådan sak är att stå upp för jämställdhet, vilket ledamoten nämnde.

Vi har ett krav - och jag återkommer till detta - som handlar om att ge utlandsmyndigheterna ett tydligt uppdrag att arbeta med dessa frågor och även hbtqi-personers rättigheter.

Om vi tittar på vad som händer i världen kan vi se att man först attackerar hbtqi-personer. Sedan kommer man att attackera kvinnor. Hatbrotten ökar, och desinformation och anklagelser växer. Sedan kommer fängelsedomar, och människor grips eller till och med mördas. Man försöker förändra normer, från individen till en annan nivå. Det är vad som pågår nu, och mot den bakgrunden vore det värdefullt att se att svenska utlandsmyndigheter har ett tydligt uppdrag att arbeta med de här frågorna.

Jag läser utskottsmajoritetens text, där man hänvisar till att "utlandsmyndigheternas verksamhet på ett övergripande plan styrs av den gemensamma strategin för utrikesförvaltningen". Jag är nyfiken på att se var i den gemensamma strategin detta omnämns, herr talman. Jag undrar om ledamoten kan informera oss om på vilket sätt detta tas om hand i den gemensamma strategin för utlandsmyndigheterna.

Herr talman! Som ledamoten nämner är det här frågor som verkligen är viktiga att ta hand om. Vi ser en oroväckande utveckling - jag nämnde det i mitt anförande - med förföljelse och trakasserier mot hbtq-personer, oliktänkande och så vidare.

När det gäller utlandsmyndigheter och att ta hand om det här vet jag inte om ledamoten syftar på att man tidigare har pratat om feministisk utrikespolitik och haft en annan etikett på det. Men i en annan del av utrikespolitiken, nämligen reformagendan, finns det en hel strategi som handlar om just jämställdhet, kvinnors och flickors rättigheter och hbtq-personer.

I den samlade utrikespolitiken är det väldigt tydligt att regeringen arbetar genom och har för avsikt att fortsätta arbeta genom de organ där vi är verksamma i FN, i EU och i andra organisationer där vi kan påverka.

Sveriges utlandsmyndigheter spelar givetvis en viktig roll, och i de regleringsbrev som går ut och de uppdrag som myndigheterna har är detta utifrån den samlade utrikespolitiken en del i uppdraget.

Herr talman! Min fråga gällde var det står i den gemensamma strategin som utskottet hänvisar till att utlandsmyndigheterna har detta uppdrag. Det är en sak att tala i övergripande termer, men det är en annan sak att ge ett uppdrag.

Jag pratar inte om feministisk utrikespolitik per se. Jag pratar om en liberal utrikespolitik som ser individen och som verkligen utnyttjar att vi har ett hundratal utlandsmyndigheter som kan verka för att göra skillnad i en sådan här utsatt situation.

Eftersom ni hänvisar till detta är min fråga var det finns uttalat i den strategi som ni hänvisar till.

Herr talman! Vi hänvisar delvis till utrikesdeklarationen. Sedan finns det givetvis också omnämnt i den statliga budgeten.

Vad gäller om det är ett exakt direktiv till utlandsmyndigheterna vet jag inte om du menar utlandsmyndigheterna i stort. Är det ambassader, eller vad är det du efterlyser? Ska det vara adresserat exakt till myndigheter, eller är det generellt en utgiftspost eller reglering mot ambassader utomlands som ledamoten hänvisar till?

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Det var en slutreplik, och jag får påminna om att vi inte använder tilltalet du i kammaren.)

Herr talman! Tack till ledamoten för anförandet!

Jag håller med om mycket av det ledamoten sa vad gäller jämställdhet. Men i likhet med Kerstin Lundgren efterlyser jag tydligare riktlinjer i reformagendan för hur det arbetet ska gå till, för det saknas.

Men jag begärde egentligen ordet på grund av det ledamoten sa angående Gaza.

Ledamoten sa att Israel har rätt att försvara sig. Då undrar jag om ledamoten anser att den krigföring som Israel nu begår gentemot Gaza är proportionerlig. Ja eller nej?

Att så många civila har dödats, över 34 000 varav majoriteten kvinnor och barn, att Israel förhindrar att förnödenheter kommer in, att vi står inför en stor svältkatastrof och att barn redan har dött av svält, är det proportionerligt? Anser ledamoten det?

Anser ledamoten att Israel har begått krigsbrott när man dödat så många civila som man faktiskt gjort i det här kriget? Inte i något krig sedan andra världskriget har så många barn, journalister, hjälparbetare och FN-personal dödats som i kriget som nu pågår.

Jag skulle vilja ha svar på de frågorna.

Herr talman! Tack till ledamoten för frågorna!

I mitt anförande började jag med den 7 oktober. Det som oroar mig är att i de debatter vi haft i kammaren över tid sedan den 7 oktober är inte just den händelsen något som jag hör om från oppositionen. Ni börjar med Israels rätt att försvara sig och sitt land.

Självklart, vilket jag också poängterade, ska Israel följa de folkrättsliga och internationella regler som gäller. Det har Sveriges regering uttalat, och det är också min uppfattning.

När det gäller de mänskliga rättigheterna, folkrätten och så vidare måste man ju börja med att titta på den attack som utfördes mot civila israeler. Där kan man verkligen prata om övergrepp och oproportionalitet. Men självklart kommer de organ som har i uppgift att titta på det här att få utreda om det är så att Israel begår övergrepp eller överträder de folkrättsliga reglerna. Det är ganska självklart, och det har uttalats i talarstolen här men också av regeringen.

Herr talman! Tack för svaret, ledamoten Tolgfors!

Självklart ska vi fördöma Hamas brutala angrepp på civila israeler den 7 oktober. Det har jag själv gjort många gånger i talarstolen här. Det var ett fruktansvärt övergrepp. Men det försvarar inte det Israel håller på med nu, när man håller på att straffa ut en hel befolkning.

Man måste också komma ihåg att historien inte började den 7 oktober. Israels illegala ockupation av Västbanken, Gaza och östra Jerusalem började decennier dessförinnan. Fördrivningen av palestinier, de illegala bosättningarna, apartheidmuren - allt detta påbörjades långt innan dess. Det försvarar ändå inte Hamas, men man måste komma ihåg det. Historien började inte den 7 oktober.

Ledamoten säger att Israel måste följa internationella regelverk, folkrätten och så vidare. Det håller jag fullständigt med om. Men när det gäller krigets lagar är det ju uppenbart att Israel inte har följt krigets lagar. Det är jättetydligt. Så många civila som över 34 000, varav majoriteten är kvinnor och barn, skulle inte ha dödats om Israel hade följt krigets lagar.

Efter andra världskriget kom länderna överens om att man skulle skydda civila i samband med krigföring och att man är skyldig att göra det. Men det är uppenbart att Israel inte har gjort det när så många civila har fått sätta livet till. Här har Israel absolut brutit mot krigets lagar, och då tycker jag att det finns anledning att framföra den kritiken mot Israel på ett tydligt och klart sätt från den svenska regeringen. Att man hindrar förnödenheter från att komma in är också uppenbart, så här skulle jag önska större tydlighet.

Herr talman! Jag kan upprepa det jag sagt tidigare. Sveriges regering har uttalat att det är viktigt att Israel i sitt försvar av sitt land och sitt folk, som man har rätt till, följer de folkrättsliga regler som finns.

Det ankommer inte på ledamöter i Sveriges riksdag att bedöma detta. Det pratas om folkmord från vänsterkanten i debatt och medier. Jag tror att man ska vara varsam med det ordet. Alla krig är fruktansvärda och drabbar civila.

När det gäller just Gaza är det en geografiskt liten yta, och det gör såklart det hela ännu svårare och mer komplicerat. Men Sverige har ökat sitt humanitära bistånd till Gaza. Problemet är att det inte kommer fram.

Man stöder också Israels rätt att försvara sig, men det ska vara proportionerligt och enligt folkrättens regler. Tydligare än så kan det inte vara.

Man stöder också EU:s linje när det nu handlar om att titta framåt och försöka nå en tvåstatslösning. Men den förhandlingen ser tyvärr inte ut att gå framåt. Båda parter måste vilja detta för sitt folk. Hamas stöder inte det palestinska folket; de är terrorister.

Men att Sveriges regering står bakom Israels rätt att försvara sig inom ramen för folkrättens regelverk har man varit väldigt tydlig med.

Eftersom du också tog upp detta med hbtqi-personer vill jag avsluta med att säga att detta, som du vet, finns i reformagendan. Den är inte helt färdig än, utan nu ska de sista pusselbitarna på plats. Den som efterlyser mer riktlinjer och undrar hur detta ska styras får alltså vänta lite till. Man utreder och analyserar ett underlag som nu har kommit in. Vi vet att civilsamhället spelar en viktig roll, till exempel.

Herr talman! Mänskliga rättigheter hör ytterst ihop med demokratisk utveckling, för demokrati och mänskliga rättigheter förutsätter varandra. Demokratin måste vara social, och för att kunna säkerställa sociala rättigheter krävs demokrati.

Vi var nog många som höjde på ögonbrynen för några dagar sedan när vi fick årets pressfrihetsindex för Europa presenterat för oss och det visade sig att endast åtta länder bedömdes ha en fullgod pressfrihet. Sverige är ett av de åtta länderna tillsammans med Norge, Danmark, Nederländerna, Finland, Estland, Portugal och Irland. Detta är något som vi ska värna om och fortsatt säkerställa, för det handlar om vår yttrandefrihet. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948 fastslår dessutom rätten till yttrandefrihet som en grundläggande mänsklig rättighet.

Pressfrihet, demokrati, välfärd, rättigheter för minoriteter, ett fritt domstolsväsen, ett starkt och aktivt civilsamhälle och bekämpning av korruption är alla viktiga komponenter för att i förlängningen kunna säkerställa våra gemensamma mänskliga rättigheter. Detta var teman som jag återkommande lyfte under de två år jag var rapportör för demokrati och mänskliga rättigheter i OSSE:s parlamentariska församling.

Vi ser runt om i världen just nu många exempel på en oroande utveckling när det gäller de mänskliga rättigheterna. När journalister som Anna Politkovskaja och Nils Horner mördas i sin gärning utmanas demokratin och de mänskliga rättigheterna. När krig, bedrövelse och terror drabbar den oskyldiga civilbefolkningen i Ukraina och Mellanöstern utmanas demokratin och de mänskliga rättigheterna. När en foreign agents-lag som begränsar civilsamhället ska införas i Georgien och när hbtqi-rättigheter ifrågasätts utmanas demokratin och de mänskliga rättigheterna. Och ja - när stöveltrampen, hatet och hoten åter hörs i Europa måste vi här i riksdagen och på gator och torg höja rösten för vår demokrati, de mänskliga rättigheterna och alla människors lika värde.

Herr talman! För att säkerställa universella mänskliga rättigheter krävs ett världssamfund som respekterar den internationella rätten. Den internationella rätten måste gälla i fred men också i händelse av krig. De brutala krig i Ukraina och Gaza som vi dagligen får fasansfulla rapporter om vittnar om omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter, där oskyldiga civila människor drabbas på de mest barbariska sätt. Detta väcker vrede hos mig och hos miljontals människor världen över.

När Karin Pettersson för ett tag sedan i Aftonbladet satte ord på situationen i Gaza gjorde hon det bland annat under en rubrik om det outhärdliga svenska sveket mot Gaza. Hon konstaterade att den regelbaserade världsordningen visat sig bara gälla vissa länder och att Sverige har bidragit till den tyngd av tystnad som gör att illusionen om en världsordning nu tydligt brister i många människors ögon.

Herr talman! I januari i år besökte jag ett land som liksom Ukraina drabbats av den ryska aggressiviteten. Jag besökte Georgien, ett land vars territorium till 20 procent i dag kontrolleras av ryska intressen. Vi fick möjlighet att på plats, tillsammans med EU:s krishanteringsinsats, besöka den så kallade administrativa skiljelinjen vid Sydossetien.

Världens blickar riktas nu åter mot Georgien, men av andra skäl. Den så kallade agentlagen som riskerar att införas inom kort är en kopia av rysk lagstiftning, och varianter av den har införts även i länder som Kirgizistan och Ungern. Detta är en utveckling som vi måste följa och kritisera, för den är ytterst ett hot mot många organisationers arbete för de mänskliga rättigheterna.

Herr talman! Runt om i världen ser vi godtyckligt och orättfärdigt fängslade politiska fångar. Jag har för egen del varit aktiv när det gäller frigivningen av Dawit Isaak. Jag skrev för någon vecka sedan en fråga till utrikesministern om Ahmadreza Djalali i Iran. För några år sedan demonstrerade jag utanför det fängelse i Turkiet där Selahattin Demirtas sitter fängslad.

Ytterligare några politiska fångar nämns i det betänkande vi debatterar i dag.

Nationalekonomen Gubad Ibadoghlu attackerades och fängslades godtyckligt i Azerbajdzjan, av politiska skäl.

Den 4 november 2016 fängslades den tidigare nämnda Selahattin Demirtas och Figen Yüksekdag, partiledare för HDP, tillsammans med nio andra turkiska parlamentsledamöter.

Osman Kavala, en annan turkisk människorättsförsvarare, dömdes till livstids fängelse av en turkisk domstol i april 2022.

Det är viktigt att understryka att en fri opposition är en förutsättning för ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle. Det är av stor vikt att vår svenska regering i multilaterala sammanhang och vid bilaterala kontakter tar upp den utsatta situationen för oppositionspolitiker och människorättsförsvarare. Dessa politiska fångar måste friges, och deras mänskliga rättigheter måste respekteras.

Herr talman! Behovet av en internationellt bindande lag för att hålla stater ansvariga för grova miljöbrott är stort. Romstadgans syfte är att upprätthålla freden och reglera de grövsta internationella brotten. Storskalig miljöförstörelse hör definitivt till dem. Sverige bör därför driva på inom FN och EU för att stärka det juridiska ramverket så att det blir ett kraftfullt verktyg för att förhindra ekocid genom att ekocid inkluderas i Romstadgan. De som är ansvariga för storskalig miljöförstöring kan då ställas till svars för detta vid Internationella brottmålsdomstolen, ICC.

Under den fullskaliga invasionen av Ukraina har Ryssland orsakat omfattande förstörelse av naturen och miljön, det vi kallar ekocidbrott. Detta har skett löpande men framför allt genom förstörelsen av Kachovkadammen den 6 juni 2023. Sprängningen av Kachovkadammen måste utredas, och ansvariga måste ställas till svars.

Som tidigare nämnts besökte den socialdemokratiska före detta utrikesministern Margot Wallström utrikesutskottet tidigare i år och redogjorde då för en rapport som hennes grupp har lagt fram, om miljökonsekvenserna av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. En av de rekommendationer som arbetsgruppen lade fram var just att internationellt införa ekocid som ett miljöbrott i Romstadgan. Detta är något som vi socialdemokrater här i dag kräver tillsammans med Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet: att ekocid läggs till som ett brott i Romstadgan och att Ryssland i konsekvens med detta åtalas för ekocidbrott.

Herr talman! Om ett par veckor öppnar förtidsröstningen till EU-valet. Snart kommer därmed ett nytt Europaparlament att tillträda. Även det valet handlar faktiskt om det som vi diskuterar här i dag, mänskliga rättigheter.

Vi ser återigen hur högerextrema och främlingsfientliga partier som vill inskränka demokrati och mänskliga rättigheter ökar i vissa länder och söker mer makt. Vi ser det i Frankrike, Tyskland och också här hemma - sverigedemokrater som bedriver trollfabriker och är del av en internationellt farlig rörelse som bygger hela sin identitet och väljarbas på splittring och hat. Vi har sett det förr, och vi ser det igen.

I ett sådant klimat är det viktigt att ha med sig att det ytterst är våra mänskliga rättigheter och idén om varje människas unika särart som hotas - värderingen om alla människors lika värde som jag en gång i tiden valde att engagera mig för.

Det är detta som den här debatten handlar om, och det är detta som vi måste kämpa för. De mänskliga rättigheterna kan vi inte ta för givna. De mänskliga rättigheterna är ett resultat av en politisk långsiktig kamp, och den kampen måste vi fortsätta att stå upp för både här hemma på vår egen kontinent och runt om i världen.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till våra reservationer nummer 2, om politiska fångar, och nummer 5, om ekocid.

Herr talman! Tack, ledamoten, för att du engagerat lyfter frågan om mänskliga rättigheter. Det är något som vi i grund och botten är ganska överens om. Sedan finns det andra saker där vi kan se olika vägar framåt. Det handlar om att pressa på och stödja andra länder.

Jag vill ta upp detta med ekocid. Ledamoten säger att Socialdemokraterna och oppositionen driver detta och vill se ett mer aktivt arbete, förutom det formella att lyfta in det i stadgarna. Mer konkret, hur skulle ledamoten säga att man går framåt? Detta är ju något som måste göras i samarbete med andra. Finns det några konkreta förslag? Det skulle vara intressant att höra.

Herr talman! Ja, det stämmer som ledamoten Tolgfors påpekar att detta är ett förslag som fyra partier i Sveriges riksdag nu lägger fram. Vi uppmanar regeringen att driva på för att följa rekommendationen från den arbetsgrupp som förra utrikesministern Margot Wallström ledde, alltså att vi ska lägga till ekocid i Romstadgan, så att det blir möjligt att vid internationella brottmålsdomstolen åtala länder som begår väldigt grova miljöbrott. Vi har sett det i fallet med Kachovkadammen, som Ryssland sprängde, som har fått omfattande miljökonsekvenser.

Jag känner personligen stor oro för det som beskrivits i Göteborgs-Postens reportage om ryska skuggflottor med skepp som riskerar att släppa ut olja. Det finns många fler exempel runt om i världen på att stater använder miljöförstöring som ett vapen mot andra. Detta kommer vi säkert tyvärr att få se fler exempel på i framtiden.

Det är inte min uppgift att här säga exakt hur detta ska gå till, men jag tycker att det är viktigt att Moderaterna och övriga partier som ingår i regeringsunderlaget tar vår utsträckta hand för en majoritet i riksdagen och uppmanar regeringen att se över detta, så att Sverige blir pådrivande när det gäller att utveckla och stärka den internationella rätten och se till att andra stater också följer den internationella rätten.

Ekocid är ett sådant brott som vi, i enlighet med den arbetsgrupp som Margot Wallström arbetade med, vill ska läggas till i Romstadgan. Här skulle det vara väldigt välkommet om ledamoten Tolgfors själv blev pådrivande i sitt parti och att utrikesminister Billström sedan kan arbeta för detta. Det tror jag skulle vara välkommet, och det skulle vara ytterligare ett exempel där vi i Sverige kan stå enat i frågor som rör Ukraina och Ryssland.

Herr talman! Som jag sa tidigare har utrikesministern vid två tillfällen i EU-nämnden uttalat sig positivt just när det gäller frågan om ekocid. Vid tidigare samråd med EU-nämnden, senast i mars, har man också bekräftat att frågan om ekocid finns med som ett inslag i rådets diskussion om Rysslands aggression mot Ukraina. I återuppbyggnadsarbetet är detta en naturlig del.

Det är jättevälkommet att oppositionen stöder regeringens arbete framåt i detta. Vi har ju ett gemensamt mål. Detta är en viktig del där vi måste se till att stödja Ukraina. Ni är välkomna att stödja regeringens linje i detta. Linjen går inte på tvärs mot vad ledamoten framför att oppositionen vill. Vi ser också att det finns mycket som är nödvändigt att åtgärda.

I går kväll läste jag den rapport som Margot Wallström har överlämnat till regeringen, med de 50 punkterna. Det finns mycket där som är intressant. Jag ser fram emot en fortsatt diskussion om detta.

Herr talman! Jag blir naturligtvis glad över att det finns en positiv inställning till att se över detta. Jag förutsätter också att regeringen läser in sig på Margot Wallströms rapport och arbetar i enlighet med de rekommendationerna. Det skulle vara väldigt välkommet.

Självklart hade vi varit glada om också ni hade röstat för vårt förslag om att detta arbete ska sättas igång redan nu och att man inte ska riskera att låta det vänta. Men jag uppfattar ändå att ledamoten är positivt inställd till detta och att regeringen kommer att arbeta vidare med det i enlighet med vad som har redovisats i EU-nämnden.

Vi fortsätter att följa detta. Tack för debatten!

Herr talman! Tack, Johan Büser, för ett intressant inlägg! Det finns en hel del jag kan hålla med om.

Ledamoten nämnde dock något som särskilt fick mig att begära replik här. Det var det som sades om stöveltramp och fruktansvärda historiska händelser. Det får mig att tänka tillbaka på 2010, då riksdagen med Socialdemokraterna i spetsen riktade ett tillkännagivande till den dåvarande regeringen om att erkänna folkmordet 1915. Detta var något som den dåvarande socialdemokratiske partiledaren Stefan Löfven gick vidare med, och i valrörelsen 2014 gick han i Södertälje ut och lovade att vid en socialdemokratisk valvinst skulle regeringen erkänna detta folkmord.

Vi vet alla vad som hände sedan. Socialdemokraterna satt på makten i åtta år, utan något erkännande. Sedan dess har också Socialdemokraternas dåvarande partiordförande, tillika statsminister, Stefan Löfven backat från detta.

Min fråga till ledamoten är: Kan man verkligen lita på Socialdemokraterna i dessa frågor?

Herr talman! Tack, Markus Wiechel, för frågan! Det stämmer att vi hade ett partikongressbeslut på det som nämns här, om folkmord. Det var många engagerade socialdemokrater som drev på för detta.

Sedan blir inte alltid ett partikongressbeslut också detsamma som regeringens politik. Det blir inte alltid exakt genomfört. Vi har olika uppfattningar i de här frågorna.

Vi har fortfarande kvar partikongressbeslutet såvitt jag vet, så det socialdemokratiska partiet har samma uppfattning som tidigare. Jag har dock inte suttit i regeringsställning själv. Stefan Löfven är inte heller här och kan motivera sitt beslut. Men det är klart att det finns anledning att uppmärksamma och fortsatt driva den frågan. Det kan jag personligen tycka.

Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret! Det var förvånansvärt rakt, skulle jag säga, vilket jag förstås välkomnar.

Men frågan är: Kan man verkligen lita på Socialdemokraterna i den här typen av frågor? Det är ju ganska ofta som Socialdemokraterna svänger tvärt från det att de sitter i regering till det att de sitter i opposition och tvärtom.

I det här fallet satt man i opposition och drev på för att erkänna ett folkmord, men man genomförde inte detta erkännande när man hamnade i regering. Och när man satt i regering drev man en väldigt lam Iranpolitik, om jag får säga det själv. Så fort man hamnar i opposition ska man försöka gå i bräschen för en hård linje mot Iran.

Detta inger inte särskilt mycket förtroende, skulle jag säga.

Hur vet vi att det som Socialdemokraterna säger faktiskt är det som de kommer att driva i regering? I Socialdemokraternas track record ser vi uppenbarligen att det som sägs ofta inte stämmer.

Herr talman! Huruvida man kan lita på Socialdemokraterna eller inte är inte riktigt temat för dagens debatt. Vi kan också ha en debatt om huruvida man kan lita på Sverigedemokraterna som parti. Jag satt själv och tittade på Kalla fakta på tv i går. Där finns en del som väcker frågor. Kan man lita på Sverigedemokraterna, och vad finns det för partikultur där? Men det är inte detta vi ska diskutera nu.

Jag kan konstatera att den utrikespolitik som den socialdemokratiskt ledda regeringen hade bland annat innebar att vi stod upp för ett enprocentsmål i biståndet. Vi säkerställde att vi hade ett stort och starkt stöd för mänskliga rättigheter i världen, inte bara i vårt närområde utan i många delar av världen. Man kan lita på Socialdemokraterna när det kommer till att stå upp för Ukraina.

Sverigedemokratiska företrädare talar om att det nu finns en övre gräns för stödet till Ukraina. Kan man lita på Sverigedemokraterna när det kommer till stödet till Ukraina? Kan man lita på Sverigedemokraterna när de har systerpartier som har eventuella Rysslandskopplingar? Det är frågor jag ställer mig emellanåt. Kan man lita på Sverigedemokraterna när det kommer till frågor som rör utsatta minoriteter, hbtqi-personer? Vad hände med den feministiska utrikespolitiken? Vad ser man för arbete kring jämställdhet runt om i världen? Kan man lita på Sverigedemokraterna där? Det är också frågor jag ställer mig.

Jag tror att om man röstar på Socialdemokraterna kan man lita på att vi kommer att höja biståndet igen. Vi kommer att stå upp för mänskliga rättigheter. Vi kommer att stå upp för kvinnors rättigheter. Vi kommer att stå upp för etniska och religiösa minoriteters och hbtqi-personers rättigheter. Vi kommer att stå upp för demokrati. Vi kommer inte att inleda något samarbete med några högerextrema partier - det kan jag lova dig, Markus Wiechel.

Herr talman! I dag har vi ett motionsbetänkande om mänskliga rättigheter på riksdagens bord, där bland annat förslag om yttrandefrihet, minoriteter och ekocid behandlas.

Låt mig börja med att kommentera att vi vid denna tid förra året också behandlade ett betänkande om mänskliga rättigheter. Det innehöll då ett enigt förslag om ett tillkännagivande om att skapa enighet inom EU för att lista det islamiska revolutionsgardet, IRGC, som terrororganisation.

Tyvärr ser vi fortfarande att det inte finns någon sådan enighet i EU-kretsen trots att det revolutionära gardet förtrycker de iranska folken, sponsrar och stöder islamistiska terrorgrupper i stort sett i hela Mellanöstern och även har planerat illdåd i vårt land och orättfärdigt fängslat svenska medborgare. Om EU:s nuvarande höge representant Josep Borrell inte klarar av att lägga fram ett förslag om en terrorlistning hoppas jag att nästa kommissionär på den posten efter EU-valet klarar av att göra det.

Vi står inför en tid av utmaningar och prövningar. Mänskliga rättigheter hotas, och demokrati tynar bort runt om i världen. Utöver de flagranta övergreppen från Ryssland mot Ukraina och dess folk ser vi en oroande trend vad gäller utvecklingen av mänskliga rättigheter. Enligt Sida går utvecklingen bakåt i fler länder än den går framåt i, och majoriteten av jordens befolkning lever i dag under auktoritära regimer.

Herr talman! Yttrande- och åsiktsfriheten är en oumbärlig pelare för att upprätthålla och främja demokratin. Att respektera yttrandefriheten är inte bara en fråga om en individuell rättighet. Det är också en förutsättning för att människor aktivt ska kunna delta i politiska processer och engagera sig i samhällsfrågor. Utan denna frihet begränsas möjligheterna för människor att uttrycka sina åsikter och påverka samhällets utveckling. Församlings- och föreningsfrihet, religionsfrihet och rätten till utbildning är alla nära förknippade med yttrande- och åsiktsfriheten.

Människorättsförsvarare spelar en avgörande roll för att upprätthålla ett levande civilsamhälle och därigenom ett levande och fungerande politiskt demokratiskt system. Därför är det av yttersta vikt att uppmärksamma och stödja dessa individer, vars arbete försvåras av många stater runt om i världen. Genom att skydda människorättsförsvarare stärker vi inte bara deras möjligheter att verka fritt och säkert, utan vi stärker också själva demokratin och respekten för mänskliga rättigheter.

Herr talman! Storskalig miljöförstöring har präglat historien, och dagens värld är inget undantag. Ukraina befinner sig mitt i ett krig och i en svår återuppbyggnadsfas till följd av Rysslands olovliga och oförsvarliga invasion. Den massiva förstörelse som kriget har orsakat lämnar landet med betydande utmaningar när det gäller att återställa miljön.

Rysslands handlingar, inklusive sprängningen av Kachovkadammen i Chersonregionen, har fördömts skarpt av omvärlden. Detta agerande representerar en ny nivå av förstörelse av kritisk civil infrastruktur. Det är därför av yttersta vikt att orsaken till denna handling utreds noggrant och att de ansvariga ställs till svars.

Ukraina står inför en monumental uppgift inte bara när det gäller att hantera de miljöskador som kriget har orsakat utan också när det gäller att förbereda sig för eventuella framtida skador. En av de mest brådskande frågorna gäller den enorma mängden minor och icke detonerade bomber som spritts över landet.

Utrikesminister Tobias Billström beskrev i EU-nämnden förslaget om att inkludera brottet ekocid i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen som ett innovativt förslag. Även jag hoppas att det kan vara en av vägarna framåt.

Herr talman! Trots att religionsfrihet är en grundläggande rättighet enligt FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och Europakonventionen har dess betydelse ofta förbisetts i svensk utrikespolitik och svenskt utvecklingssamarbete. Kristdemokraterna har dock ständigt lyft detta perspektiv.

Över tre fjärdedelar av jordens befolkning lever i länder där religionsfriheten är kraftigt begränsad, antingen av staten själv eller av andra grupper i samhället. Dessa begränsningar hindrar människor från att leva sina liv i frihet och motverkar skapandet av jämställda, fredliga och demokratiska samhällen. Dessutom leder de ofta till ökad fattigdom och sårbarhet.

Särskilt oroande är den ökande förföljelsen av kristna runt om i världen. På grund av sin tro riskerar de sina liv, frihetsberövande, misshandel och tortyr. 360 miljoner kristna utsätts för förföljelse. Det är den mest utsatta religiösa gruppen globalt sett. Denna negativa trend har förvärrats av ökande dödligt våld i länder som Somalia, Nigeria och några länder söder om Sahara, där våldsbejakande extremism och svaga statssystem samverkar.

Även i Mellanöstern står religiösa minoriteter inför allvarliga hot och riskerar att försvinna från sina historiska hemländer. Vi har också i dagarna fått oroande uppgifter från Nagorno-Karabach om människor som hålls fångna där bara för att de är kristna armenier samt om kyrkor och kloster som håller på att utplånas.

Det är viktigt att inte förlora fokus på andra grupper som också lider för sin tro. Situationen för uigurer i Kina är en sådan situation som inte får glömmas bort. Genom att uppmärksamma och agera mot sådana kränkningar av religionsfriheten kan Sverige fortsätta att vara en ledande röst för demokrati och mänskliga rättigheter internationellt.

Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Ett år har gått sedan vi sist behandlade utrikesutskottets betänkande om mänskliga rättigheter. Det är ett betänkande som rymmer många viktiga frågor, som också är återkommande.

Jag tänkte inleda med ett angeläget ärende som såvitt jag vet aldrig har lyfts i denna kammare, nämligen behovet av att erkänna folkmordet på den så kallade ishaaq-klanen under åren 1987-1989. Vi vet alla att situationen på Afrikas horn länge har varit djupt problematisk. Krig och våldsamheter har avlöst varandra, med allt vad det innebär. Samtidigt ser vi hur en av de absolut största historiska tragedierna i regionen fortfarande inte har fått ett tillräckligt erkännande.

Herr talman! Vi talar alltså om en systematisk och statligt sponsrad massaker på civila, med våldtäkter och annat förödande. Somalias dåvarande diktator Siad Barre lät till och med somalisk militär skapa en egen grupp, vars namn jag ska försöka uttala: Dabar Goynta Isaaka. Ni får såklart ursäkta uttalet. Namnet på gruppen kan översättas till "ishaaq-utrotare", och den kom att ha som syfte att genomföra systematiska attacker mot obeväpnade civila byar, vattenställen och betesområden i det som i dag är Somaliland - allt detta med avsikten att förinta folkgruppen ishaaq.

Resultatet av denna obeskrivligt grymma råhet där över en kvarts miljon oskyldiga människor mördades var att hela byar avfolkades, städer plundrades och flera närmast totalförstördes. Somalilands huvudstad Hargeysa förstördes till 90 procent. Detta folkmord gjorde att upp till en halv miljon människor flydde från sitt hemland, och massflykten har senare kommit att beskrivas som en av de snabbaste och största framtvingade folkrörelser som har registrerats i Afrika.

Herr talman! År 2001 beställde FN en utredning om tidigare kränkningar av mänskliga rättigheter i Somalia. Genom denna skulle man utreda krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord. I rapporten bekräftas att folkmordet mot ishaaq hade ägt rum. FN-utredaren Chris Mburu kunde konstatera att folkmordet var uttänkt och planerat och att det begicks av den somaliska regeringen.

Det är således belagt att diktaturen Somalia använt sitt flygvapen, sin armé och sin flotta för att förgifta brunnar, fullkomligt ödelägga städer och förstöra infrastruktur, liksom för att beskjuta flyende civila. Man ska därutöver ha använt våldtäkt och svält som krigsvapen, påtvingat en såväl marin som ekonomisk blockad och gjort mycket mer med avsikt att terrorisera civilbefolkningen i Somaliland maximalt.

Det bör därför inte vara vare sig svårt eller kontroversiellt för regeringen, eller för den delen för oppositionen, att bifalla Sverigedemokraternas reservation nummer 3 och därmed erkänna detta folkmord.

Herr talman! Om det inte var tydligt vill jag alltså yrka bifall till reservation 3.

Jag tänkte nu övergå till ärenden i detta betänkande som ligger under den så kallade förenklade motionshanteringen, varför våra ställningstaganden här bör vara tämligen kända.

När vi ändå har varit inne på temat folkmord måste jag rimligtvis nämna folkmordet 1915, som jag tog upp i ett tidigare replikskifte. Redan den 11 mars 2010 fick den dåvarande regeringen ett tillkännagivande om att erkänna det omtalade men samtidigt tystade folkmordet på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker. Sverige skulle enligt tillkännagivandet också verka inom EU och FN för ett internationellt erkännande av detta folkmord.

Trots att det nu gått snart 14 år sedan dess har ingen regering följt riksdagens fattade beslut, och detta oaktat det faktum att folkmordet i det närmaste skedde inför öppen ridå. Faktum är att vi svenskar till och med har en egen hjältinna som vittnat om detta. Jag talar naturligtvis om Alma Johansson, som har en egen plats i Den goda gärningens rum här i riksdagen. Men vi ser fortfarande inget erkännande.

Vad har vi mer för folkmord som vi bör erkänna? Jo, vi har naturligtvis Islamiska statens fruktansvärda härjningar i Syrien och Irak. Jag kan garantera att inte en enda person här inne har missat den systematiska terror och det mördande som IS genomförde i syfte att utrota alla som inte var precis som de i de territorier de kontrollerade. De flesta av oss har också sett filmklipp som visar de vidriga scener som utspelade sig när barbarerna skröt om sina mord och sin gränslösa grymhet.

Till skillnad från folkmordet 1915 skedde detta för inte särskilt länge sedan, och många som lyckades överleva kommer att leva länge till och kunna berätta om sina upplevelser. Även i detta fall finns det dessutom stöd för att klassa händelserna som folkmord genom beslut i andra församlingar. I Europarådets parlamentariska församling fattade man beslut om en sådan resolution redan i januari 2016, och liknande förklaringar har kommit från såväl FN som Europaparlamentet. Men från Sverige ser vi inget erkännande.

Herr talman! Vi kan bättre än så. Om vi fortsätter med ett närbesläktat fenomen ser vi de omfattande systematiska övergreppen i den kinesiska Xinjiangprovinsen, som också kallas Östturkestan. Det finns i dag omfattande vittnesmål om koncentrationsläger och en fruktansvärd behandling av den muslimska gruppen uigurer och andra grupper, såsom falungong-anhängare, kristna och olika minoriteter. En tidigare ledamot nämnde även Tibet, vilket naturligtvis också är relevant.

Detta förtryck pågår i dag, och det minsta vi kan förvänta oss är ett fördömande. Vad vi även bör förvänta oss är dessutom att dessa fruktansvärda övergrepp utreds och att man därefter verkar för att rikta sanktioner mot dem som är ansvariga för dessa övergrepp.

Herr talman! Minoriteter tenderar överlag att drabbas hårt, inte minst i auktoritära samhällen. Och ja, den mest förföljda gruppen är i dag kristna. Enligt organisationen Open Doors uppskattas 340 miljoner kristna drabbas av förtryck och förföljelse enbart på grund av sin tro. Flera tusentals kristna mördas årligen för sin tro, och kyrkor och andra viktiga platser bränns eller vandaliseras.

Hur kan Sverige, som så ofta gått i bräschen internationellt för att stötta utsatta och som ofta slagit sig för bröstet för satsade biståndskronor eller olika humanitära insatser, inte ha lagt mer fokus på denna stora grupp? Det är för mig en gåta.

Herr talman! Jag ser att tiden springer iväg. Jag skulle gärna tala mer om inte minst arbetet för att främja kvinnors situation runt om i världen. Exemplen är många på att vi i Sverige kan och bör göra vårt yttersta för att förbättra situationen för dem som saknar möjligheten till utbildning eller till att styra sina egna liv. Vi kan och bör göra vårt yttersta för att motverka könssegregerat våld, könsstympning, tvångsgiftermål och hedersförtryck. Alla dessa ämnen är otroligt viktiga, men det lär komma fler tillfällen att tala om dem.

Herr talman! Min fråga till Markus Wiechel kommer att handla om det vi talade om tidigare här i dag. Det gäller ekocid.

Det parti som Sverigedemokraterna samarbetar med, Moderaterna, säger nej till att i dagsläget driva på för att ekocid ska inkluderas i Romstadgan. Även om Jimmie Åkesson nu nyligen har sagt att det finns en övre gräns för stödet till Ukraina tänker jag att det skulle vara en väldigt bra sak om Sverigedemokraterna kunde backa upp Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet i att vi ska driva på för och uppmana regeringen att arbeta för att ekocid ska göras till ett internationellt miljöbrott.

Jag ser inte att Sverigedemokraterna har nämnt eller uttalat sig om detta, så jag skulle vilja ställa frågan till ledamoten Markus Wiechel hur han ser på frågan om ekocid.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för den angelägna frågan.

Det är naturligtvis ett intressant ämne som ledamoten tar upp. Sverigedemokraterna har som bekant inga egna yrkanden om just detta. Däremot följer vi det med intresse. I betänkandet har vi också ett särskilt yttrande där vi beskriver det.

Frågan bereds för närvarande, och jag tycker att det är viktigt att man låter regeringen undersöka detta. Om det behövs återkommer vi gärna och krokar arm med Socialdemokraterna och andra partier som önskar driva det.

Ledamoten nämnde det här med en övre gräns. Det blir lite märkligt i denna debatt. Nu är detta inte en biståndsdebatt eller en debatt som rör Sveriges militära förmåga, men givetvis finns det i samband med alla beslut vi fattar här i Sveriges riksdag gränser för vad vi kan satsa.

Ingen ska tvivla på Sverigedemokraternas stöd till Ukraina. Sverigedemokraterna var det första partiet i Sveriges riksdag som ville skicka vapen och utrustning till Ukraina, redan före invasionen. Vi har gått i bräschen och tryckt på regeringen för att kunna stötta mer. Detta känner ledamoten naturligtvis till.

Ingen ska tvivla på Sverigedemokraternas starka stöd till Ukraina. Jag skulle vilja påstå att Sverigedemokraterna är Ukrainas främsta vänner i Sveriges riksdag.

Herr talman! Detta betänkande och dagens debatt handlar ju om mänskliga rättigheter. Vi är nog många som uppfattar att Sverigedemokraterna historiskt inte har varit de främsta försvararna av mänskliga rättigheter. När det gäller religiösa minoriteter, sexuella minoriteter och många andra utsatta grupper har Sverigedemokraterna inte direkt - inte heller i dag - gjort sig särskilt kända för att vara försvarare av dessa.

Vi var nog också många som i går satte på tv:n och såg på Kalla fakta, där det rapporterades om trollfabriker som påminner om Rysslands sätt att arbeta. Några av de partier runt om i Europa som är närstående till Sverigedemokraterna har också uppenbara Rysslandskopplingar. Vi ser i opinionsmätningar hur AFD nu är Tysklands näst största parti. Vi ser hur Nationell samling i Frankrike går väldigt starkt framåt. Om det är något som kännetecknar denna typ av partier är det ju att de när de får makt, och när de söker makten, attackerar och splittrar. De försämrar ofta de mänskliga rättigheter som jag i mitt anförande talade om att jag en gång i tiden engagerade mig för. Jag talar om idén om alla människors lika värde.

Känner inte Markus Wiechel en stark oro för att partier som Alternative für Deutschland och Nationell samling i Frankrike nu går starkt framåt och därmed riskerar att hota och försämra de mänskliga rättigheter som vi här i kammaren i dag talar oss varma för? Det skulle jag vilja ha svar på.

Herr talman! Jag vill inledningsvis återgå till det här med Rysslandsnärmande. Jag har faktiskt en Twittertråd, eller en tråd på det som numera kallas X, där jag tydliggör Socialdemokraternas hyckleri i denna fråga. Man har återkommande stått på Rysslands sida när vi har stått emot. Ett tydligt exempel är att Socialdemokraterna valde att rösta in Ryssland i Europarådet igen trots landets aggression mot Ukraina, medan Sverigedemokraterna var Ukrainas främsta vänner. Därför kom hela den ukrainska delegationen till vår partigrupp den kvällen.

Vidare nämndes en del om Europaparlamentet. Det finns ju en rad olika partier i de olika partigrupperna, och de tycker inte lika i alla frågor. Vår syn på Rysslandsfrågan är väldigt tydlig. Vi är extremt kritiska till Putin och hans regim, vilken ledamoten känner till. I Europaparlamentet har vi exempelvis lagt fram förslag om att skicka mer vapen till Ukraina. Detta röstades ned av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, kan jag tillägga. Vår syn på denna fråga är alltså väldigt tydlig även i den församlingen.

När det gäller andra frågor i Europaparlamentet är det så att Sverigedemokraterna och de partier som ledamoten nämnde - AFD och så vidare - tillhör två olika grupper. De tillhör ID-gruppen, medan Sverigedemokraterna tillhör ECR. Visst kan vi samtala med varandra, men det betyder inte att vi röstar likadant.

Herr talman! Jag vill tacka för en god debatt hittills.

Denna debatt är en återkommande debatt i Sveriges riksdag, och för liberaler är den alltid väldigt upplyftande. Det var ju liberaler som en gång i tiden uppfann mänskliga fri- och rättigheter. Liberaler har år efter år blivit motverkade av socialister, konservativa och så vidare när det gällt införande av mänskliga fri- och rättigheter, men nu står vi på en plats i historien där socialister och konservativa i Sverige står bakom de mänskliga fri- och rättigheter som liberaler har kämpat för i hundratals år.

Tyvärr ser det inte ut så i hela världen. Det bedrivs just nu ett kallt krig mot den liberala och demokratiska världsordningen. Detta krig bedrivs framför allt av kommunistpartiet i Kina tillsammans med islamistdiktaturen i Iran och den fascistiska diktaturen i Putins Ryssland. Det de har gemensamt är att de hatar vårt sätt att leva, våra värderingar, vår liberala demokrati och hela den liberala och demokratiska världsordningen, där mänskliga fri- och rättigheter är själva grundbulten. När dessa regimer begår folkmord, förtrycker sina folk och försöker att bekämpa oss demokrater i allt de gör är det just de mänskliga fri- och rättigheterna som de ytterst hotar.

Det är därför, herr talman, det är viktigt med en värderingsstyrd utrikespolitik. Nästa vecka ska jag resa till Taiwans huvudstad Taipei för att vara med när den liberale nye presidenten installeras. Detta är ett exempel på hur man som riksdagsledamot kan bedriva utrikespolitik och stå upp för den demokratiska och liberala världsordningen också i en tid när det kalla kriget mot oss bedrivs av ondskans axelmakter Kina, Ryssland och Iran.

Herr talman! Det är också därför det är viktigt att ha en värderingsstyrd utrikespolitik där vi alltid lyfter fram hbtqi-personers rättigheter och jämställdhet, där vi driver frågan om ekocid, som ju är en del av detta betänkande, och där vi uppmärksammar och försöker få politiska fångar frigivna. Det är ofta så att den politiska kampen för mänskliga fri- och rättigheter i de länder där man inte har sådana på samma sätt som vi har i Sverige framför allt drivs av civilsamhället, politiska aktörer och journalister. Det är också ofta de som drabbas hårdast av förtrycket.

Jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! Vi debatterar nu ett antal motioner från den allmänna motionstiden som berör mänskliga rättigheter. I FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och i Europakonventionen slås det fast att alla människor har samma grundläggande rättigheter, bland annat mötesfrihet, organisationsfrihet, strejkrätt, yttrandefrihet, religions- och övertygelsefrihet samt rätt att delta i allmänna, fria och hemliga val.

Tyvärr ser vi att alltför många länder bryter mot dessa rättigheter på en rad punkter, och utvecklingen ser inte ut att gå åt rätt håll. Vi ser det i det illegalt ockuperade Västsahara och i Palestina. I Gaza blir brotten mot de mänskliga rättigheterna mycket tydliga - Israel förhindrar mat och andra förnödenheter att nå fram till civilbefolkningen, som nu befinner sig i en hungerkatastrof. Tusentals döda civila talar sitt tydliga språk: Israel har brutit mot folkrätten och krigets lagar.

Vi ser även hur länder som Afghanistan, Iran, Kina, Ryssland, Belarus, Kambodja, för att nämna några, bryter mot de mänskliga rättigheterna på ett omfattande sätt. I det orättfärdiga ryska anfallskriget mot Ukraina har vi sett otaliga brott mot civilbefolkningen och de mänskliga rättigheterna. I Afghanistan och Iran ser vi hur demokratin och kvinnors rättigheter kränks varje dag, och i Kina ser vi ett fortsatt förtryck av etniska minoriteter och oliktänkande.

Det är särskilt viktigt att demokratiska länder som Sverige inte låter brotten mot de mänskliga rättigheterna ske obemärkt utan gör sitt yttersta för att motverka dessa brott och står upp för de mänskliga rättigheterna fullt ut.

Vänsterpartiet har skrivit flera motioner som berör de mänskliga rättigheterna inom olika områden. Vi står upp för de mänskliga rättigheterna i alla lägen, och vi är de första att protestera när de kränks oavsett vem som kränker dem eller var det sker. Detta betänkande är ganska smalt och tar endast upp några frågor kopplade till de mänskliga rättigheterna, men vi har vid andra tillfällen tagit upp och debatterat andra frågor med fokus på dessa rättigheter. Jag kommer nu att fokusera på våra två reservationer i detta betänkande, och den första rör politiska fångar.

Turkiet lever inte upp till kraven på demokrati och mänskliga rättigheter. Snarare går utvecklingen åt helt fel håll. I valet 2023 var det uppenbart att oppositionens möjligheter till en rättvis valrörelse var kraftigt begränsade. Flera ledande företrädare, organisatörer, advokater, journalister och kulturutövare greps före valet, vilket enligt valobservatörer från OSSE ledde till ett ojämnt spelfält i valrörelsen.

Det tredje största partiet i landet, det prokurdiska oppositionspartiet HDP, riskerar att upplösas av Erdogans regim, och ledande politiker kan dömas i massrättegångar, helt i strid med demokratiska principer. För att alls ha en möjlighet att delta i valet tvingades politiker i stället att kandidera för ett betydligt mindre parti: den rödgröna vänstern, YSP.

Men förtrycket mot oppositionen började långt innan dess. Vid kuppförsöket 2016 fängslades tusentals oliktänkande, journalister, lärare, advokater och människorättskämpar. Turkiet har lämnat Istanbulkonventionen, som försvarar kvinnors rätt att inte bli utsatta för våld, och sedan dess har jämställdheten kraftigt försämrats.

Den 4 november 2016 fängslades Selahattin Demirtas och Figen Yüksekdag, partiledare för HDP, tillsammans med nio andra parlamentsledamöter på politiska grunder. Demirtas sitter fortfarande frihetsberövad. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har upprepade gånger konstaterat att syftet med fängslandet varit att kväsa politisk opposition och debatt i Turkiet. Domstolen har vidare uppmanat Turkiet att omgående frige Demirtas. Hans enda brott är att han öppet kritiserat Erdogans politik, och på grund av det har han nu suttit åtta år i turkiskt fängelse under mycket svåra förhållanden. Sverige bör verka för en ovillkorlig och omedelbar frigivning av Selahattin Demirtas.

Det är dessutom förkastligt att Sverige återupptagit vapenhandeln med Turkiet som en eftergift för Natomedlemskapet. Turkiet ska inte heller tillåtas att bli en EU-kandidat så länge man inte respekterar grundläggande demokratiska fri- och rättigheter. Nu när vi är medlemmar i samma militärallians är det viktigt att Sverige inte minskar kritiken mot Turkiet när Turkiet fortsätter att begå övergrepp mot oppositionen och bryter mot grundläggande demokratiska fri- och rättigheter.

Herr talman! Vår andra reservation rör ett helt annat område, nämligen allvarliga internationella miljöbrott, som brukar kallas ekocid. Denna reservation har vi tillsammans med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet.

Det är uppenbart att naturen behöver ett starkare rättsligt skydd och att behoven har ökat med åren. Fallen av storskaliga ingrepp på miljön som skadat ekosystem och livsmiljöer för oöverskådlig tid är tyvärr många. Gruvbolag, skogsskövlare, fossilenergibolag och andra exploatörer kommer lätt undan. Kvar blir en förstörd miljö och omfattande kostnader som får bäras av hela samhället.

En ekocidlagstiftning skulle vara ett viktigt verktyg i att stoppa detta och utkräva ansvar från dem som utarmar miljön. Särskilt stor betydelse skulle en internationell lag om ekocid få för de fattiga länder med svag miljölagstiftning som drabbas hårdast av de omfattande miljöbrotten.

Sedan några år tillbaka har ICC börjat ta sig an miljömål. Det är ett viktigt steg framåt och innebär att vissa miljöfall kan tas upp i domstolen inom ramen för brott mot mänskligheten. Det är bra, men det vore ännu bättre med en renodlad ekocidtillämpning där alla fall av omfattande miljöförstöring skulle vara åtalbara. Det skulle skicka en viktig signal om att förstörelse av natur i sig är ett brott.

Under den fullskaliga invasionen av Ukraina har Ryssland orsakat omfattande förstörelse av naturen och miljön, alltså ekocidbrott. Det har skett löpande men framför allt genom förstörelsen av Nova Kachovka-dammen den 6 juni 2023. Som en konsekvens av Rysslands agerande kommer det att ta lång tid innan naturen och miljön återhämtar sig, om de någonsin gör det. Utskottet fick också en tydlig redogörelse av de omfattande miljöbrotten i Ukraina genom den utredning som leds av Margot Wallström.

Vänsterpartiet anser att ekocid måste läggas till som brott i Romstadgan och att Ryssland med flera miljöbovar måste åtalas för brott mot naturen. Sverige bör inom FN och EU verka för att uppdatera det juridiska ramverket så att det blir ett kraftfullt verktyg för att förhindra brott mot naturen genom att inkludera ekocid i Romstadgan.

Utskottets majoritet är i grunden positiv till förslaget men anser att det behöver utredas mer. Jag beklagar verkligen att utskottets majoritet inte kan ställa sig bakom förslaget i nuläget och därigenom skynda på processen i denna oerhört viktiga fråga.

Jag yrkar bifall till reservationerna 2 och 5.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Johnsson Fornarve för anförandet.

Dagens betänkande handlar om mänskliga rättigheter. Vi skulle kunna säga mycket om det, men jag har en specifik fråga.

Ledamoten nämnde den förödelse som Rysslands grymma invasionskrig åsamkar Ukraina. I går sa den fjärde personen på Vänsterpartiets EU-lista att en väg framåt är att förhandla med Ryssland om Ukraina. Detta gör mig väldigt orolig, för vi pratar om ett land som begår krigsbrott, som invaderar och ockuperar ett annat land och som är en totalitär stat med en diktator. Jag tycker att det svajar här när det gäller Vänsterpartiets syn på demokrati.

Kan ledamoten kommentera var Vänsterpartiet står när det gäller hur Ukraina ska bli ett fritt land igen?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Vänsterpartiet står till fullo upp för Ukrainas folk varje dag i veckan. Vi har inte ändrat oss på denna punkt utan anser att Sverige måste stödja det ukrainska folket på alla tänkbara sätt både militärt och humanitärt så att Ukraina kan återta kontrollen över sitt eget land och skapa fred. Det är mitt korta svar och vår syn.

Herr talman! Jag önskar att jag kände mig helt övertygad. Kan ledamoten svara ja eller nej på om det är en framkomlig väg till fred i Ukraina att förhandla med Ryssland?

Herr talman! Jag tackar Katarina Tolgfors för frågan.

Nej, i nuläget finns det ingen möjlighet att förhandla om fred. Nu handlar det helt och hållet om att fortsätta att bistå Ukraina på alla tänkbara sätt, militärt och humanitärt, för att Ukraina ska kunna återta kontrollen över sitt eget land och skapa fred. Jag ser ingen annan möjlighet, och vi står bakom fortsatt massivt stöd från svensk och europeisk sida.

Det kan dock göras mer när det gäller att sätta press på Ryssland på olika sätt. Det är kanske en annan diskussion, men här tror jag att det finns mer att göra.

Herr talman! Mänskliga rättigheter har inga hierarkier. De är universella och ömsesidigt förstärkande. I dag ser vi tyvärr hur mänskliga rättigheter förtrycks och trampas på i allt fler länder. Vi ser det när rättssystem slås sönder. Vi ser det när civilsamhället på olika sätt stryps, när det blir GONGO i stället för CSO och när politisk opposition försöker tystas på olika sätt, fängslas eller till och med mördas.

V-Dem, vårt fantastiska institut i Göteborg, beskriver den tredje autokratiseringsvågen som nu tydligt pågår med att man börjar med ett fokus på medierna - att pressen angrips och tystas. Sedan fortsätter det med akademin och med olika minoriteter och så vidare. Man kan se mönstret. Det är globalt. Vi kan se det också i Sverige.

Vi firade pressfrihetens dag den 3 maj. Som tidigare nämnts är Sverige ett undantag. Bara 0,8 procent av världens befolkning lever i länder med pressfrihet där fake news kan granskas, där det inte är enkelt att med trollfabriker driva igenom ett budskap utan att granskas.

Detta måste vi såklart vara uppmärksamma på. Det finns delvis i det här betänkandet, herr talman, som framför allt är ett motionsbetänkande. En del av frågorna som berörs här finns också i kommande betänkanden, till exempel det om internationella frågor som vi kommer att behandla senare.

Jag tycker att det finns skäl att lyfta den gemensamma reservationen om politiska fångar. Det finns fler politiska fångar än de vi lyfter fram här. Jag tänker på fångar som Kara-Murza i Ryssland till exempel, eller Yalçin, eller andra som är tydliga politiska fångar. Vi har i kommande betänkande frågan om Gui Minhai, vars sextioårsdag inföll alldeles nyss, den 5 maj, när han fortfarande var i fängelse. Vi har också Dawit Isaak, som så länge suttit fängslad.

Vi lyfter här tre exempel på politiska fångar som får vara exempel i det här sammanhanget: Ibadoglu i Azerbajdzjan och Demirtas och Kavala i Turkiet. Vi kräver att det från svensk sida görs allt för att uppmärksamma och driva på för att bygga en starkare opinion för frisläppande.

Om medier och akademi står i fokus när autokrater försöker strypa demokrati, som jag har berört, är det tydligt att kvinnors rättigheter och hbtqi-personers rättigheter också angrips. Man försöker strypa rummet för kvinnors möjligheter och på nytt underordna kvinnor på olika sätt och börjar ofta med retoriken gentemot hbtqi-personer.

Här tycker jag att det finns skäl att vara tydlig från svensk sida, inte bara i en utrikespolitisk deklaration utan i själva uppdraget till våra utlandsmyndigheter som ska vara en röst på plats, för att ge stöd, för att ge rum och för att skapa en trygghet för de utsatta. Jag vill alltså yrka bifall till reservation 4 under punkt 3.

Vi har två ganska breda reservationer i det här betänkandet. Den ena handlar just om de politiska fångarna. Den andra gäller storskalig miljöförstöring, så kallad ekocid.

Romstadgans syfte är att upprätthålla freden och reglera de grövsta internationella brotten. Det är viktigt att vi använder detta ramverk och försöker stärka det så att vi gör miljöförstörelse till vad det är, nämligen en grund för krig och konflikt. Det har vi kunnat se tydligt, vilket flera här har vittnat om, i Ukraina. Det har gett tydliga exempel på vad som kan följa och hur långsiktiga effekterna blir av den här typen av miljöbrott. Kachovkadammen är ett urtydligt exempel. Skulle ännu ett kärnkraftverk som det i Zaporizjzja bli drabbat och inte kunna säkras skulle katastrofen vara oerhört stor.

Frågan om ekocid är alltså viktig att ta upp. I betänkandet välkomnar majoriteten i sitt förslag olika processer som pågår på området vad gäller ansvar och ansvarsutkrävande för storskalig miljöförstöring. Från regeringens sida vill man stärka EU:s miljöbrottsdirektiv. Man beskriver inrättandet av brottet ekocid som ett innovativt förslag, men det låter inte som att det är regeringens förslag utan det låter som att det är någon annans förslag som var innovativt. Men det är en del i en viktig debatt.

Utrikesministern har understrukit att arbetet med att utveckla det folkrättsliga ramverket på det här området förutsätter att det finns en bred samsyn. Jag ser dock inget exempel på att regeringen driver på för att nå den samsynen.

Utrikesministern har i samråd med EU-nämnden bekräftat att frågan om ekocid finns med som ett inslag i rådets diskussioner. Det skriver utskottets majoritet. Men, herr talman, det är ju inte någon signal om att Sverige driver på här eller att detta är Sveriges hållning, utan att det finns med i rådets diskussioner.

Utskottet gör en summering och konstaterar att det är ett innovativt förslag som skulle kunna utgöra en möjlig väg framåt, men inte att det är en väg framåt som man vill stå bakom. Förslaget kräver en omfattande juridisk analys och konsekvensanalys och är en svårförhandlad kompromiss i Romstadgan.

Det resonemang som utskottets majoritet för i betänkandet bäddar inte för att Sverige ska driva på för att nå framgång i att samla en majoritet och skapa förutsättningar för att göra ekocid till ett brott enligt Romstadgan. Det är beklagligt. Det är svagt.

Jag noterar att Sverigedemokraterna följer arbetet med intresse. Det är väl de här diskussionerna då som man får följa med intresse.

Vi kommer att driva på fortsatt.

Herr talman! Jag yrkar bifall också till denna reservation.

Herr talman! Elva korta och enkla ord sammanfattar vad denna debatt i grunden handlar om, elva ord som formulerades för drygt 75 år sedan och som är bland det bästa och vackraste som någonsin formulerats. Det rör sig om artikel 3 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Håll i er nu, för detta är sprängstoff: "Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet." Låt det sjunka in. Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.

De första två artiklarna i den allmänna förklaringen ger bakgrunden och förklarar att dessa rättigheter gäller just alla människor, oavsett ålder, oavsett vilket politiskt system man lever under, oavsett om man lever i konflikt eller fred, oavsett om man lever under ockupation eller har självbestämmande och oavsett kön, religion, bakgrund, sexuell läggning och så vidare.

Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. De följande 27 artiklarna i den allmänna förklaringen broderar ut vad liv, frihet och personlig säkerhet innebär i praktiken. Det är dessa frågor som vi är här för att debattera i dag.

Herr talman! I Sverige har vi levt i över 200 år med fred, och vi har under 1900-talet haft en allt starkare demokratiutveckling med ökade rättigheter för var och en. Ibland gör vi små justeringar som inskränker någon av rättigheterna för att stärka någon av de andra rättigheterna, men i grunden är vi i riksdagen överens om att de mänskliga rättigheterna är viktiga och ska gälla alla. Detta är något vi tar för givet.

Men mänskliga rättigheter är inget vi kan ta för givet bara för att vi har en stabil demokrati. I land efter land som vi anser vara demokratier ser vi hur olika inskränkningar mot mänskliga rättigheter sker i dag.

I USA har rätten till abort de senaste åren blivit kraftigt begränsad i en rad delstater. I länder som Ungern och Polen har rättigheterna gått bakåt under en rad år, även om vi nu efter valet i Polen ser att det går att få en förändring. Den nuvarande polska regeringen har reverserat en rad av de senaste årens inskränkande lagstiftning. Det går alltså att kämpa för ökade rättigheter.

Herr talman! I det land som ofta kallas Mellanösterns enda demokrati, Israel, såg vi före den 7 oktober hur regeringen var på väg att införa en rad lagar för att ändra domstolsväsendet, vilket i sin tur skulle kunna begränsa en del av de mänskliga rättigheterna för israeliska medborgare.

Därefter har vi sett hur den nuvarande konflikten och kriget i Gaza har förstört livsmöjligheterna för Gazaborna och även i stor utsträckning på Västbanken. Vi har sett hur sjukhus har bombats sönder, spår av tortyr och massgravar. Vi har sett hur skolor, kyrkor och moskéer har bombats sönder. Vi ser i dag svält.

Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Detta ska självfallet även gälla barnen i Gaza och på Västbanken.

I det kriget och på många andra ställen runt om i världen ser vi hur länder, regeringar, partier och politiker gör skillnad på vilka människor som de mänskliga rättigheterna ska gälla för. Vi ser dessa tongångar även här i Sverige, där partier som till exempel Sverigedemokraterna vill begränsa rättigheterna för vissa beroende på bakgrund. Detta kan få konsekvenser även inom EU, där det finns en risk för att högerextrema partier går framåt i det kommande Europaparlamentsvalet. Vad kommer detta att innebära för de mänskliga rättigheterna, även gällande europeiska medborgare?

FN:s allmänna förklaring är mycket tydlig: Rättigheterna är allmänna, det vill säga de gäller alla, oavsett var man bor, bakgrund och så vidare. Det är dessutom mycket tydligt att vi alla, inklusive den svenska regeringen, har ett ansvar för att de mänskliga rättigheterna efterlevs överallt i världen.

Principer som responsibility to protect, skyldigheten att skydda, går mycket långt vad gäller kravet på Sverige som en del av världssamfundet att skydda civilbefolkningen i ett område om den utsätts för krigsbrott eller folkmord.

Principer som do no harm, gör ingen skada, förtydligar hur man ska agera när det kommer till biståndet, både för att biståndet ska göra så mycket nytta som möjligt och för att biståndet, eller villkoren för biståndet, inte ska leda till att någon riskerar att skadas.

I FN:s generalförsamling röstas det ständigt om olika deklarationer för att skydda vissa grupper runt om i världen, och där är även Sverige skyldigt att se till att resultaten efterlevs.

Herr talman! Den senaste tiden har vi i riksdagen fokuserat mycket på krigen i Ukraina och Gaza samt den ständigt försämrade och mycket oroande utvecklingen i Iran, men jag vill passa på att lyfta upp två andra områden där den humanitära utvecklingen är mycket oroande, där de mänskliga rättigheterna långt ifrån efterlevs och där även vi, som en del av världssamfundet, har ett stort ansvar.

I Jemen är över 2 miljoner barn under fem år undernärda - 2 miljoner barn - och 90 000 barn beräknas ha dött till följd av det nioåriga kriget, ett krig där det framkommit att Saudiarabien har använt svensk krigsmateriel. I det här läget ser vi hur regeringen skär ned på biståndet och fokuserar på att stärka svenska företag, stoppa irreguljär migration samt sätta ett tak för hur mycket Sida får lägga på demokratiserings- och fredsinsatser i just Jemen.

Det brutala kriget i Sudan, som blossade upp igen för ett drygt år sedan, har resulterat i världens största barnflyktingkris. Över 4 miljoner barn är på flykt från våldet. Miljontals barn är uttorkade och lider av allvarlig undernäring, och då har den årliga svältperioden inte ens börjat. 25 miljoner människor, varav 14 miljoner barn, är i behov av humanitär hjälp. Och förutom den akuta risken för undernäring och svält härjar nu sjukdomar som kolera, mässling och malaria - sjukdomar som vi egentligen har botemedel för.

Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Detta gäller såklart även barnen i Jemen och Sudan.

Herr talman! Förutom den omedelbara rätten till liv vill jag lyfta upp ett par andra aspekter av mänskliga rättigheter.

Demokratiska processer undergrävs globalt, och polariseringen ökar. Journalister, politiker och människor som försvarar miljön och mänskliga rättigheter trakasseras, förföljs och mördas. Detta är en farlig utveckling som vi behöver göra allt för att bryta. Det fria ordet och journalistiken är avgörande för att demokratin ska utvecklas. Vi måste kunna stärka skyddet och stödet till civilsamhället också där det är som svårast och innebär störst utmaningar.

Miljöpartiet anser att Sverige bör bli skarpare när det gäller att arbeta genom regionala organisationer och våra bilaterala och multilaterala förbindelser för att se till att världssamfundet har som mål att nå och bibehålla högsta demokratiska standard. Sverige ska genom utrikespolitiken fokusera på demokratins grundbultar och bland annat stödja valintegritet, som är demokratins grund.

Spridning av desinformation på olika internetplattformar görs av både stater, privatpersoner och organisationer och även partier för att tjäna pengar. Särskilt i krissituationer utnyttjas människors rädsla och oro. I länder som inskränker yttrandefriheten men som fortfarande är öppna mot omvärlden spelar oberoende sociala medier en viktig roll för demokratirörelsen.

Herr talman! Miljöpartiet anser att EU behöver sätta ramarna både för när innehåll i sociala medier kränker mänskliga rättigheter och för när censur eller begränsning av innehåll gör det. Jag vill därför passa på att yrka bifall till Miljöpartiets reservation 1.

Herr talman! Mycket har sagts i denna kammare om Rysslands fruktansvärda fullskaliga invasion av Ukraina, och stödet till Ukraina är starkt även om vissa partiföreträdare på senare tid har ifrågasatt just detta.

För att kunna leva upp till de mest basala delarna av mänskliga rättigheter krävs att det finns en miljö och natur som är livskraftig och som kan användas för att producera mat och för återhämtning och friluftsaktiviteter.

När Nova Kachovka, en av Europas största dammar belägen i södra Ukraina, saboterades i juni förra året översvämmades industrikomplex och samhällen av enorma mängder vatten. En giftig blandning av kemikalier och olja sköljde över landskapet, skördar förstördes och en halv miljon hektar åkermark är för tillfället obrukbar.

Ukraina är en av världens största exportörer av vete och ett av de viktigaste exportländerna för en rad ekonomiskt svaga länder. Rysslands attack påverkar hela världens matsäkerhet. Ukrainas natur kallas för Europas gröna hjärta, med en enorm mångfald av djur och växtlighet som nu bombas sönder, mineras och totalförstörs. Ryssland har också minerat och hotat att förstöra kärnkraftverket Zaporizjzja. Om hotet verkställs väntar ännu mer ödesdigra miljökonsekvenser.

I både ukrainsk och rysk lagstiftning klassas vissa av dessa brott som ekocid, men inom internationell rätt har Ryssland i dagsläget i princip straffrihet för de krigshandlingar som begås mot Ukrainas natur. Att stoppa denna straffrihet genom att kriminalisera ekocid har diskuterats internationellt i mer än ett halvsekel, men nu har frågan fått ny kraft.

Ekocid diskuterades på Internationella brottmålsdomstolens, ICC:s, årliga möte i Haag förra året. Det är inte rimligt att den internationella rätten ger stater fri lejd att göra livsuppehållande system för miljarder människor obrukbara.

Romstadgans syfte är att upprätthålla freden och reglera de grövsta internationella brotten. Vi menar att storskalig miljöförstörelse hör till dem. Internationella brottmålsdomstolen bör därför få en utökad roll, och ekocidbrott måste införas i Romstadgan.

Herr talman! Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Emma Berginger och Jan Riise (båda MP).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 maj.)