Mer träffsäkra krisstöd för företag för att möta coronapandemins konsekvenser

Mer träffsäkra krisstöd för företag för att möta coronapandemins konsekvenser

Fru talman! Coronapandemin har slagit hårt mot hela samhället. Det är många som har förlorat nära och kära och ännu fler som varit sjuka eller i närheten av sjuka. Sjukvårdens personal jobbar fortfarande väldigt hårt och långa dagar för att vårda de sjuka. Vi behöver alla fortsätta att ta ett stort ansvar för att minska smittspridningen.

Coronapandemin är förstås i första hand ett hot mot människors liv och hälsa, men de ekonomiska konsekvenserna är också stora. Världsekonomin har genomgått ett av de kraftfullaste fallen sedan andra världskriget.

Även i Sverige är många oroliga för sin framtida försörjning, och många företag är i ett mycket tufft ekonomiskt läge. Även om många företagare och löntagare ute i landet har det tufft ser vi ändå att de krisåtgärder som vi vidtar gör skillnad. Och konstigt vore det ju annars. Totalkostnaden för budgetpropositionen och de extra krisåtgärder som presenterats under pandemin kan hittills summeras till 374 miljarder kronor. Det är historiskt. Aldrig tidigare har stödet från svenska skattebetalare kunnat rädda så många jobb i privat sektor.

Nästan 600 000 svenskar har varit korttidspermitterade under krisen. Därmed har hundratusentals löntagare undgått risken att bli av med jobbet, och företagen har på det sättet kunnat behålla viktig arbetskraft.

Tack vare att Sverige gick in i krisen med en stabil ekonomi och låg statsskuld har regeringen och dess samarbetspartier kunnat agera kraftfullt för att skydda jobb och företag. Det har hela tiden varit osäkert hur krisen skulle utvecklas och inte minst hur länge den kommer att pågå. Det har också varit viktigt att få ut pengar fort. Detta har gjort att de ekonomiska stöden har justerats och kommer att justeras alltmedan pandemin fortsätter.

Regeringen följer det ekonomiska läget noga och utvärderar löpande de olika stödens effekter och deras träffsäkerhet. Det krävs noggranna avvägningar för att våra gemensamma resurser ska användas på ett ansvarsfullt och effektivt sätt. Regeringen och dess samarbetspartier har också varit tydliga med att nya restriktioner ska följas upp med utökade stöd. Med anledning av den ökade smittspridningen och den nya pandemilagen har vi därför de senaste veckorna presenterat förlängningar och förstärkningar av krisstöden.

I dag debatterar vi finansutskottets betänkande 38 om mer träffsäkra stöd till företag. Finansutskottet föreslår att två tillkännagivanden ska riktas till regeringen.

Det första handlar om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om korttidspermittering för att underlätta för företag inom hårt drabbade branscher att behålla sina anställda. Det är såklart viktigt att branscher som drabbas hårt får stöd, och Sverige har ju också utformat de ekonomiska stödåtgärderna så att de ska komma de hårdast drabbade företagen till del. De generella stöden är utformade så att ju mer ekonomiska svårigheter en har, desto mer stöd är en berättigad till.

Vi kan till exempel se att hotell och restaurang, som är en av de mest utsatta branscherna, tillhör de branscher som fått mest krisstöd per anställd. Man ska också veta om att stöd som inte är generella utan riktar sig till enbart vissa företag tar längre tid att få på plats, eftersom de måste ha statsstödsgodkännande av EU. De nöjesparker som i somras hade stängt på grund av ordningslagen väntar till exempel därför fortfarande på slutliga besked huruvida de kommer att få det mer generösa stöd som regeringen vill ge dem.

Stödet för korttidspermitteringar kommer så fort vi har behandlat frågan i riksdagen att innebära att man kan gå ned 80 procent i arbetstid under de här månaderna med hög smittspridning. Det kommer att hjälpa många företag i just de branscher som har ett tufft ekonomiskt läge. Därtill har regeringen och samarbetspartierna presenterat nya och förstärkta stöd som också inom kort kommer att komma de här företagen till del.

Med detta sagt fortsätter förstås regeringen och samarbetspartierna att följa utvecklingen och är också redo att ta nya beslut för att stöden ska bli så träffsäkra och effektiva som möjligt. Men hittills ser vi inte skäl att frångå huvudinriktningen om generella stöd som riktar sig till de företag som drabbas hårdast, oavsett vilken bransch de formellt tillhör. Det finns trots allt tydliga bevis för att till exempel vissa restauranger går väldigt bra under krisen.

Mot bakgrund av detta yrkar jag bifall till vår reservation under den första beslutspunkten i betänkandet. När det gäller den andra beslutspunkten yrkar jag dock bifall till förslaget att regeringen bör åtgärda vissa brister i befintliga krisstöd för enskilda näringsidkare. Det handlar om de personer som har enskild firma och som har varit föräldralediga eller sjukskrivna under jämförelsemånaderna. Det handlar också om att den som har enskild firma och har tagit emot arbetslöshetsersättning ska kunna ta emot omsättningsstöd.

Detta är frågor som kanske inte handlar om väldigt mycket pengar totalt i en statsbudget, men för de enskilda som drabbas av stolpigheterna i systemet är det förstås helt avgörande. Och vi är glada över att hela finansutskottet vill förbättra stöden i dessa delar. Eftersom regeringen redan jobbar med de här frågorna har jag också förhoppningen att detta snart kan komma på plats.

Pandemin har som sagt slagit hårt och snabbt mot hela samhället. Finansutskottet har under föregående år i bred samsyn beslutat om hela tolv extra ändringsbudgetar med krisåtgärder. Många åtgärder har behövt tas fram snabbt och har också behövt justeras i efterhand för att stöden ska bli mer träffsäkra. Det är bra att ett enigt utskott här i dag kan ta ytterligare steg i den riktningen.

Fru talman! Jag vet att många företag och branscher har det tufft. Det är därför vi så snabbt som möjligt anpassar systemen när situationen förändras. Många hör av sig till oss om långa handläggningstider. Därför vill jag passa på att säga att det är en fråga som vi fortsätter att följa och som vi tittar noga på, och vi jobbar med att korta handläggningstiderna ytterligare. Vår avsikt är förstås att pengarna ska göra så stor nytta som möjligt ute i företagen.

Fru talman! Detta år med pandemi - nästan ett helt år - är ett år som vi aldrig någonsin kommer att glömma. Det har drabbat oss hårt och varit väldigt tufft för alla parter, inte minst för dem som vi ska diskutera i dag, nämligen företagen.

Jag kan börja med att konstatera att jag tycker att riksdag och regering tillsammans har vidtagit enormt starka åtgärder. Vi har, precis som föregående talare sa, skjutit in 374 miljarder kronor. Det är rekordmycket pengar. Bara krisåtgärderna för 2021 motsvarar 63 miljarder, så det är inte färdigt med det.

De extra ändringsbudgetar som vi har beslutat om är inriktade på att säkra viktiga samhällsfunktioner, säkra svenska jobb, säkra svenska företag och säkra ett fortsatt livskraftigt civilsamhälle.

När det gäller dagens diskussion om träffsäkra krisstöd kan jag säga att jag som centerpartist är både stolt och nöjd, men samtidigt missnöjd. Jag återkommer till det.

Centerpartiets roll denna mandatperiod är lite unik. Vår roll är att förhandla. Jag är väldigt nöjd och stolt över att vi har varit med och förhandlat fram tolv extra ändringsbudgetar i fjol, och jag tror att det redan är fyra på gång under detta år. Från Centerpartiet har vi tillsammans med Liberalerna varit väldigt pådrivande i regeringsförhandlingarna när det gäller allt som rör företagsstöd. Jag är faktiskt väldigt stolt över att vi har kommit dit.

Att vi i Centerpartiet prioriterar detta så hårt är för att vi anser att företagen är grunden och det som bygger samhället starkt och ger ett bra välfärdssamhälle.

Centerpartiets linje våren 2020 var rätt tydlig. Vi föredrog en snabb och bra lösning hellre än en perfekt lösning som kom senare. Det gjorde att vi nyttjade befintliga lagstiftningar. Då blev inte allt perfekt och träffsäkert. Men vi såg att alternativet att inte göra så hade varit betydligt sämre, för då hade det tagit längre tid. Allt hade syftet att rädda så många livskraftiga företag som vi kunde. Men vi var också rätt tydliga från början med att vi inte kommer att klara att rädda alla företag. Det är inte möjligt.

Centerpartiets linje i höst har haft tre ingångar. Det ska vara snabba åtgärder, det ska vara träffsäkra åtgärder och de ska rymmas inom EU:s ramverk. Det har gjort att vi har haft åtskilliga förhandlingar med regeringen om att förfina stöden, att förlänga stöden och att maximera stödnivåerna enligt EU:s ramverk. Samtidigt har vi förhandlat fram mer pengar och resurser för att förkorta myndigheternas handläggningstider. Det är jag nöjd med.

Däremot är jag mindre nöjd, eller rent av missnöjd, med andra saker. Allt har ju inte gått lysande bra. Jag ska ta ett gotländskt exempel, eftersom jag har min verklighet där.

På Gotland finns Gotlands Strumpfabrik med fem anställda. Det är ett litet gott och kärt landsbygdsföretag som fick ett preliminärt ja till stöd för korttidsarbete i våras. Företaget är ett aktiebolag och uppfyller precis alla krav för korttidsarbete. Men i höstas fick man nej. Det visade sig att man använder årsvis löneutbetalning i stället för månadsvis löneutbetalning. Denna lilla detalj gjorde att man nu riskerar fortlevnaden för företaget. Man missar stöd, eller blir till och med återbetalningsskyldig, på knappt 300 000 kronor. Detta visar att allt verkligen inte har gått bra.

Vi är också missnöjda med att en del av stöden - då tänker jag framför allt på stöd till enskilda näringsidkare och till handels- och kommanditbolag - kom för sent på plats. Men vi har från Centerpartiet drivit på så gott vi har kunnat.

Den stora diskussion som har varit under hösten och under senare tid gäller givetvis det övergripande problemet med myndigheternas senfärdiga hantering av tillstånd, beslut och framför allt utbetalningar. Detta är vi mycket missnöjda med. Där landar, som vi ser det, ansvaret tungt på regeringen som har ansvaret för myndighetshantering.

Detta gjorde att näringsministern och berörda myndigheter på Centerpartiets initiativ kallades till näringsutskottet så att de fick förklara varför vi har fått det stödkaos som vi har fått.

Vi möter löpande många av dessa förtvivlade och oroade företagare. Det handlar då nästan alltid om frågor om omställningsstöd och ersättningar för korttidsarbete och varför det går så trögt.

Det som vi från vårt håll har kunnat göra är att vi har förhandlat fram mer pengar till handläggare. Till exempel ska nu Tillväxtverket anställa 200 nya handläggare under första kvartalet. Det är i alla fall en liten tröst.

Fru talman! Det senaste året kommer att bli historiskt. Jag hoppas verkligen att vi aldrig ska behöva göra så många extra ändringsbudgetar som vi gjorde 2020.

Jag yrkar bifall till reservationen i betänkandet.

Fru talman! Vi befinner oss i en extraordinär och svår tid. Många har blivit av med nära och kära och förlorat sina jobb. Väldigt många företagare runt om i Sverige ligger vakna om nätterna oroliga för sitt företags framtid, ett företag som de har lagt ned sin själ i och där de har sin framtidstro.

Att mildra denna oro och ge dessa företagare framtidshopp upptar regeringens och samarbetspartiernas vakna tid. Vi gör allt vi kan för att möta dessa företags behov.

De stöd som har tagits fram för företagare har tagits fram i en extraordinärt snabb takt. Vi har flera gånger här i kammaren kommit fram till att principen att få dem på plats snabbt är bättre än att de ska vara perfekta. Vi har upprepade gånger gjort mindre justeringar i efterhand när det har visat sig att det har uppstått problem när stöden har mött verkligheten. Villigheten att göra det kvarstår. Vi har ofta konstruktiva diskussioner i finansutskottet - och jag har förstått att man har det även i näringsutskottet - med målet att få dessa stöd att fungera väl.

Vi har i dag en situation med handläggningstider som inte är acceptabla. Det är ett problem som vi måste anstränga oss mer för att komma till rätta med. En metod är självklart att myndigheterna får anställa fler. En annan del är att vi tittar på om vi kan skruva i regelverket så att de blir mer funktionella.

När vi gör detta måste vi också ha respekt för de uppgifter som når oss om att det förekommer organiserat och uttänkt fusk med dessa stöd. Det är tyvärr en del av verkligheten som vi ser. En utredare har granskat hanteringen av stöden, och han har tyvärr kunnat konstatera att det förhåller sig så. Då måste vi också se till att myndigheterna har förutsättningar att betala ut stöden rätt från början. Att i efterhand försöka göra efterkontroller och få tillbaka pengarna är väldigt svårt. Det visar myndigheternas erfarenheter av motsvarande arbete som de gör kontinuerligt. Vi behöver, som så ofta, hitta en balans.

Korttidsstödet är det största och det viktigaste som vi har under denna pandemi. Korttidspermitteringarna gör att anställda kan få behålla sin anställning. Man har kunnat anpassa hur mycket de anställda är på jobbet efter hur krisen har varit. Det har varierat under året kopplat till hur mycket restriktioner vi har haft. Det är också anledningen till att regeringen har aviserat att det ska förlängas och utökas under våren när vi står mitt i en andra våg med hårdare restriktioner. Det är säkert så att inte heller detta system är perfekt utan att man kan rätta till det.

Men en anledning till att det fungerar bra är att det är generellt. Det går till företag generellt, oavsett hur de är kodade i myndigheternas system. Det är en anledning till att det är träffsäkert. Likadant är det med omställningsstödet.

Vi har ett stöd som är ett branschstöd, och det är hyresstödet. Det har vissa fördelar. Det når vissa företag som inga andra stöd når. Men det har också uppenbara nackdelar, och det är att det är utformat efter bransch. Det ger väldigt märkliga gränsdragningsproblem, och det är att en restaurang kan få ett stöd men inte de som levererar varor till restaurangen och att en självklar del av verksamheten inte kan få motsvarande stöd. Därför har vi dragit slutsatsen att vi ska minimera antalet branschriktade stöd. De fungerar helt enkelt sämre. De är mindre träffsäkra. Min uppfattning kring detta har stärkts under den tid som vi har granskat hur de olika stöden fungerar.

Jag tror inte att det är sista gången vi står här och diskuterar om vi kan göra stöden bättre. Det är ett kontinuerligt arbete, och jag hoppas att vi kan fortsätta att ha en konstruktiv diskussion i riksdagen.

Med detta vill jag yrka bifall till reservationen och bifall till utskottets förslag i övrigt.

Fru talman! Stort tack till alla som jobbar och sliter i sjukvården och i äldreomsorgen, alla som ser till att alla de livsviktiga verksamheter som polis, brandkår, ambulans och mycket annat fungerar, alla som fortsätter att gå till jobbet och ser till att det finns någon som tar emot på apoteket och någon som står i kassan i affären - alla som får samhället att fortsätta att fungera. Stort tack till alla er!

Dagens ärende, som ligger på riksdagens bord och ska beslutas om senare i eftermiddag, är ett ärende som har sitt ursprung i att bland annat vi moderater, kristdemokrater och Vänsterpartiet såg en hel del problem med de befintliga stöden som vi hade varit med om att ta fram. Sverigedemokraterna har också bidragit i det arbete som gör att vi i dag har dessa frågor på riksdagens bord.

Fru talman! Låt mig börja med att berätta att vi moderater redan första dagen i krisen bestämde oss för att jobba för att säkerställa ordentliga resurser till sjukvården, till äldreomsorgen och till det som blir följden av att bekämpa smittspridningen, nämligen att säkerställa att människor inte ska behöva förlora sina jobb, sin försörjning eller att den som driver företag ska förlora företaget och sina livsdrömmar. Allt det har vi jobbat med under krisen.

Innan jul lade vi fram ett förslag som hade till syfte - det är vad vi pratar om i dag - att rätta till alla de problem som har dykt upp med stöden. De intentioner vi har haft som lagstiftare med att företag och jobb ska räddas har inte fullt ut tillmötesgåtts när regelverken har sett ut som de har gjort.

Låt mig ge ett exempel. Jag pratade med Jacquline Wessman nu på morgonen. Hon är frisör, och hon var nybliven mamma i slutet av 2018. Låt mig rikta detta till den regering som kallar sig feministisk: Hon, och många andra kvinnor, har startat enskild firma i stället för aktiebolag - det är så det ser ut. Det är mindre risk och fler kvinnor. Vi moderater och en del andra partier kämpade länge innan regeringen till slut gav med sig för att ge även dem krisstöd.

Jacquline blev jätteglad i slutet av förra året när hon trodde att hon äntligen skulle få ta del av det efterlängtade krisstödet och hennes företag skulle kunna överleva. Hon skulle kunna fortsätta att jobba som frisör. Då fick hon reda på att hon inte omfattades av stödet, fru talman, därför att hon hade varit föräldraledig. Regeringen hade bestämt i regelverken att den som har varit föräldraledig eller sjukskriven inte ska ha rätt till stöd.

Detta är helt obegripligt. Detta och en mängd andra problem dök upp i krisstöden. Där valde Moderaterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att säga att något måste göras. Så kan det inte vara. Det är helt orimligt att bara för att man har fått barn ska man inte vara berättigad till krisstödet. Därför ligger det här förslaget på riksdagens bord i dag.

Jag pratade med Jacquline nu på morgonen. Jag sa till henne att riksdagen i eftermiddag förhoppningsvis kommer att rösta för ett förslag som gör att hon och många andra i hennes situation retroaktivt kommer att få stödet. Hon var jätteglad. Hon kommer att ringa mig lite senare i eftermiddag efter att vi förhoppningsvis har fattat beslutet.

Det vi håller på med är på riktigt, och när vi rättar till misstagen som finns i stöden räddar vi jobb och företag. Människor kan fortsätta att ha sin försörjning kvar. Det är det vi håller på med här, fru talman.

Därför är jag glad att vi får igenom flera viktiga saker. En del har beskrivit några av de andra delarna som vi får igenom. Tiden medger inte att vi går igenom alla, men vi rättar till en del misstag tillsammans.

Här riktar jag mig till Centerpartiet. Centerpartiet är ett parti som har många duktiga företrädare som jag genom åren har samarbetat med, kommer väl överens med och tycker väl om. Det är ett parti som har sagt sig värna småföretagen. Det har inte varit tomma ord. Vi har gjort mycket tillsammans i Sveriges riksdag, både under alliansregeringsåren och i början av krisen. Men någonting har hänt, fru talman.

Jag var i kontakt med ett annat företag, och det kommer tyvärr inte att bli hjälpt i dag. Det är därför att Centerpartiet har valt att inte stötta det initiativet. Jag har lovat att inte säga vad företaget heter. Företaget har tio heltidsanställda och 30 deltidsanställda, och det finns i södra Sverige.

Företaget fick i början av krisen rådet att ta ut pengar ur företaget, inte som lön eller som aktieutdelning utan av det kapital de hade gått in i företaget med. De gjorde inte det för att de var girigbukar, utan de tog ut pengarna ur företaget därför att de fick rekommendationen att om företaget skulle överleva en tuff kris under lång tid är det bättre att ta ut pengar som är deras egna eftersom de pengarna inte beskattas. Så ska de i stället stå över den egna lönen och företaget kommer att överleva längre.

Detta innebar att företaget omfattades av samma regelverk som vi var överens om i riksdagen, det vill säga att man inte skulle sitta i storbolagens sammanträdesrum och planera sig förbi aktieutdelningar och annat och samtidigt ta emot krisstöd. Men det här var ett litet företag som fick rekommendationen att för att överleva så länge som möjligt skulle man plocka ut de pengar man hade stoppat in i företaget.

Jag tittar på Centerpartiets representant. Ni säger att ni värnar företagen. Inte nog med det hörde en av delägarna av sig till Annie Lööf och fick svar av en av medarbetarna i Centerpartiet att man skulle titta på frågan och ta med den i regeringsförhandlingarna. Delägaren ringde mig i julas eftersom han inte längre fick något svar av Centerpartiet, och han var förtvivlad därför att hans företag nu skulle gå omkull och alla anställda förlora sina jobb.

När man förstod att agerandet skulle likställas med aktieutdelning rättade man till misstaget så fort man kunde. Man betalade in pengarna till företaget igen och försökte göra rätt för sig. Man hade inte fuskat, utan man hade försökt att få företaget att överleva så länge som möjligt och rädda de anställdas jobb.

Företaget omfattas nu av ett regelverk som gör att det inte får ta del av krisstöden. Det var väl inte vår mening när vi sa det vi sa i våras? Hade man röstat igenom det förslag som bland annat Moderaterna lade fram, om Centerpartiet hade gett sitt stöd, hade det här företaget kunnat ta del av krispengar och de anställda behållit sina jobb. De var inga girigbukar, utan de försökte göra det de trodde var bäst för företaget och de anställda så att det skulle överleva krisen.

Om Centerpartiet stått vid sitt ord, att stå på småföretagarnas sida, hade vi räddat dem. Under julen bad jag företagaren att höra av sig direkt till Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson och förklara situationen eftersom jag trodde att partiet skulle lyssna på dem.

En måndag fick företagaren svar och blev jätteglad. Då fick han svar av Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson som sa att partiet ska försöka lösa problemet åt dem. På tisdagen, dagen efter, röstade partiet ned det förslag som bland annat Moderaterna hade lagt fram, som hade räddat företaget och löst problemet. Dagen efter att man svarar det enskilda företaget att man vill hjälpa det röstar man ned det förslag som faktiskt hade hjälpt dem, som hade räddat de anställdas jobb.

Jag förstår inte. Jag tycker att Centerpartiet är ett bra parti som alltid brukar stå upp för det som är rätt och riktigt för småföretagare och för att rädda jobb i småföretag. Centerpartiet kan säkert svara, men jag förstår inte.

Jag är jätteglad att vi får igenom många saker. Vi kan räta ut en hel del fel i krisstöden, säkerställa att vi räddar jobb och företag samt se till att människor har kvar sin försörjning. Det är jag jätteglad för. Jag hade bara önskat att vi hade fått med fler och gjort ännu mer. Jag tycker att vi ska försöka rädda vartenda jobb vi kan i krisen. Den som försöker att göra rätt för sig ska inte hamna utanför. Den som fuskar och är kriminell ska inte ha del av pengarna, men den som försöker att göra rätt för sig ska ha rätt till krisstöden.

(Applåder)

Fru talman! Ledamoten Edward Riedl tar till stora ord och skyller mycket elände på Centerpartiet. Jag får säga att jag tycker att det är lite osmakligt i detta läge.

Vi i Centerpartiet är rätt stolta över det vi har åstadkommit med tolv ändringsbudgetar och enorma insatser för företagsstöd som inte hade kommit till stånd om inte Centerpartiet hade suttit vid förhandlingsbordet tillsammans med Liberalerna. Man kan faktiskt vara väldigt tydlig med att det är Centerns förtjänst att alla dessa krisstöd har förhandlats fram. Därmed inte sagt att vi är hundra procent nöjda - alla stöd gick fort till att börja med, och de är svåra att få till i utformningen.

Vi väljer att stödja de förslag som ger någon saklig förändring i de diskussioner som kommer upp i finansutskottet. Det har vi gjort hela tiden, och vi tycker att det är högst rimligt. Det har varit ett väldigt bra samarbete dels mellan januaripartierna, dels mellan regering och riksdag. När det finns konkreta ändringsförslag som gör skillnad och som berättar hur vi ska förändra saker och ting stöder vi dem oftast eller hittar förändringar.

När det gäller punkt 1, som vi nu diskuterar och där vi har en reservation, tycker jag att man bara pekar på en problemställning utan att komma med några sakliga förslag på hur det ska lösas. Därför har vi lämnat en reservation. Detta innebär inte att vi har slutat att agera; som jag sa har vi redan skjutit till 63 miljarder under 2021 för åtgärder.

Krisen är inte över - för företagen är den verkligen inte över. Men jag tycker att det var väl starka ord från Edward Riedl.

Fru talman! Låt mig säga det jag sa i mitt anförande: Jag håller Centerpartiet högt. Centerpartiet har många kloka företrädare och är ett parti som har gjort väldigt mycket genom åren och även under den här krisen. Det var detta jag började med att säga.

Fru talman! Det jag inte förstår med Centerpartiet - och detta får gärna den ärade ledamoten Lars Thomsson svara på - är det jag försöker att säga.

I punkt 5 i det initiativ som vi i Moderaterna lade fram i december har vi listat hur vi vill lösa problemet för den enskilda företagare som jag beskrev, med 10 anställda och 30 deltidsanställda. Företagaren tog av misstag ut pengar ur företaget därför att han trodde att företaget då skulle kunna överleva längre - han lyssnade på råd. När företagaren förstod att han gjort fel betalade han snabbt in pengarna igen och hoppades att han skulle kunna rädda sitt företag och de anställdas arbetstillfällen.

Jag ställde en fråga om detta till Lars Thomsson och Centerpartiet. Den här personen har inte sagt att han är centerpartist, men jag gissar att han är det eftersom det är er i Centerpartiet han har haft kontakt med. Han har fått svar av Centerpartiet - av era ledande företrädare - att Centerpartiet vill lösa hans problem och tycker att det är orimligt.

Centerpartiet har svarat honom att det är orimligt att han inte får ta del av dessa stöd och att man vill lösa det. Han fick detta svar på en måndag. På tisdagen gick Centerpartiet in i finansutskottet.

Punkt 5 i Moderaternas initiativ, fru talman, handlar om att lösa just detta problem. Om någon har gjort fel och tagit ut pengar ur företaget och sedan försökt att korrigera det ska man ändå få ta del av krisstöden, och jobben ska inte gå förlorade.

På måndagen svarade Centerpartiet företagaren att man ville hjälpa honom. På tisdagen röstade man ned Moderaternas förslag för att lösa precis detta. Det är det jag inte förstår, fru talman, för jag håller Centerpartiet högt. Men detta kan säkert Lars Thomsson svara på.

Fru talman! Ledamoten Riedl fortsätter att säga att Moderaterna har lösningen. Hade vi sett att det Moderaterna föreslår var en lösning och ett svar på hur detta ska lösas hade vi faktiskt gått med på det och gått in i en förhandling, men vi ser att detta inte löser problemen. På punkt 2 kom man däremot faktiskt med en förändring, och därmed har vi också blivit överens där.

Det handlar ju rätt mycket om detta. Vår linje har varit att vi ser generella stöd som den väg som har fungerat tack vare att de är möjliga via EU:s ramverk. Vi har dessutom lyckats rikta de generella stöden så att de som har fått mest stöd i kronor per anställd är kultur- och nöjesbranschen, som har drabbats väldigt hårt. Näst mest stöd per anställd har hotell- och restaurangbranschen fått. Detta visar att det, med de reformer vi har lagt fram, går att rikta generella stöd så att de träffar bättre än vad ett rakt stöd hade gjort.

När vi fått dessa propåer har vi givetvis svarat hur många gånger som helst att det finns felaktigheter och att vi ska försöka att rätta till dem. Det har vi gjort löpande, och därmed har det också kommit ett stort antal extra ändringsbudgetar och extra ändringsförslag i samarbete med regeringen för att rätta till alltihop. Om det som ledamoten beskriver är en detalj som det går att hitta en teknisk lösning på - om det finns en lösning inom räckhåll - kommer vi givetvis att åtgärda detta i ett senare läge.

Fru talman! Jag tror att den ärade ledamoten Lars Thomsson inte riktigt förstår vad det är jag säger. Lars Thomsson pratar om det förslag som ligger på riksdagens bord. Det är ju det som är minsta gemensamma nämnare - det som Centerpartiet valde att inte vara med på i utskottet. Hade Centerpartiet varit det hade ju Moderaterna lagt fram massor av förslag som i dag inte ligger på bordet eftersom Centerpartiet valde att inte stödja detta. Det är ju detta förslag det handlar om. Det finns ett färdigt förslag.

Nu ska jag vara välvillig, för jag vet att Centerpartiet är ett bra parti. Det som den ärade ledamoten Lars Thomsson från Centerpartiet nu har lovat är att man ska åtgärda detta om det finns ett förslag inom räckhåll.

Fru talman! Det finns ett förslag inom räckhåll - Moderaterna lade det på finansutskottets bord i december. Jag förutsätter nu att Centerpartiet är med och löser detta. Det strider inte mot något EU-regelverk, som ledamoten nämnde, utan det är tvärtom fullt möjligt att göra. Det var vi som skärpte dessa regler. Vi behöver inte ens anta lagstiftning, utan vi kan säga till Skatteverket att göra en annan tolkning när företag har plockat ut egna medel och sedan satt tillbaka de egna medlen. Det ligger fullt inom möjlighetens ram.

Centerpartiets företrädare står nu i riksdagen och säger att man ska lösa detta om det finns en lösning på det. Centerpartiet röstade ned det en gång, fast förslaget låg framme i finansutskottet. Nu förutsätter jag, fru talman, att Centerpartiet hjälper till eller lägger fram samma förslag som Moderaterna lade fram. Det finns ett färdigt förslag för att åtgärda precis detta.

Fru talman! För ett år sedan fanns det nog ingen i denna kammare som trodde att vi i dag, den 27 januari 2021, skulle stå här och debattera ytterligare stöd för att hantera en snart ett år gammal osynlig fiende kallad covid-19.

Med fler än 10 000 avlidna och en överfull iva har pandemin slagit hårt mot samhället i stort. Inte minst har den slagit hårt mot småföretagen, som har fått ta en stor smäll i spåren av restriktionerna från riksdag, regering och myndigheter. Dessa restriktioner kommer att diskuteras och få långtgående konsekvenser framöver.

Drygt 96 procent av alla företag i Sverige är så kallade mikroföretag med tio anställda eller färre. Den moderna arbetsmarknaden består av allt fler småföretag som väljer att ta steget att med stort mod fullfölja sin livsdröm och starta sin egen verksamhet. Arbetsmarknaden ser i dag annorlunda ut, och småföretagen är dagens arbetare.

Samhället drivs till stor del av småföretagen, och alla medborgare berörs dagligen av småföretagen. De är våra målare, snickare, frisörer, massörer, butiker av olika sorter, bilmekaniker och restauranger, för att ta några exempel. Det här är småföretagare som arbetar långt fler timmar än vad de flesta gör, småföretagare som riskerar sitt eget kapital för att bidra till samhället, småföretagare som tar ansvar för att se till att personalen får sin lön och småföretagare som betalar mycket skatt och bär upp den välfärd som vi så ofta tar för given.

I en tid av kris behöver staten snabbt och effektivt räcka ut en hand för att bistå i grunden livskraftiga företag med den hjälp som behövs för att övervintra en kris, speciellt när krisen består av en pandemi som kräver statliga restriktioner. De stöd som regeringen har aviserat har ofta varit bra, samtidigt som det i vissa fall funnits brister - brister som vi i Sverigedemokraterna tillsammans med övrig opposition varit flitiga att påminna regeringen om.

Dets betänkande som vi nu diskuterar har vi i Sverigedemokraterna ställt oss bakom, då vi menar att regeringen visat på en senfärdighet som drabbat en stor del småföretag som just nu lever med en stor ovisshet om framtiden. Vi menar att den ryckighet och otydlighet som regeringen gång på gång visat har varit direkt skadlig. Vi har gång på gång kritiserat regeringens märkliga krav på omsättningstapp, som gått från 30 procent till 40 procent och 50 procent, för att sedan gå tillbaka till 40 procent och till sist ned till 30 procent igen, för att man ska kunna ta del av omställningsstödet, för att ta ett exempel.

Förmodligen är det inte bara jag som blir kontaktad av företagare som känner en stor förvirring över vad det är som egentligen gäller och som känner förtvivlan över de regelverk som de måste brotta sig igenom för att ens kunna söka stöden. För stora företag är det ofta enklare då resurser och kompetens finns in-house i stora ekonomiavdelningar eller liknande, vilket förenklar ansökningsförfarandet.

Jag har även pratat med unga företag som anlitat utomstående konsulter för att hantera ansökningarna just för att det är så krångligt. Men hur ska då ett litet företag, en ensam hårfrisörska eller en massör kunna ha koll på alla förändringar i regelverket och klara av att söka stöden? Inte ens jag, som jobbar med detta i finansutskottet, kan alltid hålla koll på alla regler. Nej, vi menar att våra svenska småföretag förtjänar tydlighet, effektivitet och konsekventa besked.

Initiativet tar upp säsongsberoende verksamheter som har svårt att tillgodogöra sig stöd genom korttidspermittering. Vi håller med om att det behövs en större flexibilitet i regelverket, särskilt när det gäller jämförelsemånader. Som utgångspunkt är Sverigedemokraterna emot särlösningar, men vi ser positivt på initiativets vilja att rikta särskilda stöd till företag som drabbats speciellt av restriktionerna, det med tanke på omständigheterna. Precis som föregående talare från Moderaterna sa är detta på riktigt.

Före jul lade vi sverigedemokrater fram ett utskottsinitiativ som tog upp företag som inte kan tillgodogöra sig stöd då man tidigare varit tvungen att använda arbetslöshetsförsäkringen. Vi fick då inte stöd för vårt initiativ men är glada att det finns med i dagens betänkande för enskilda näringsidkare samt att Vänsterpartiet lagt fram ett initiativ, likt Sverigedemokraternas, i finansutskottet för jämförelsemånader kopplat till korttidspermitteringen. Vi kommer gladeligen att ställa oss bakom detta.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Vänsterpartiet anser att det är viktigt att stödja mindre företag, företag som i krisen har det oerhört tufft.

Vänsterpartiet har agerat och tagit initiativ till att enskilda näringsidkare, som kulturarbetare, taxichaufförer, frisörer, rörmokare med flera, ska kunna få omsättningsstöd även de månader som de uppbär a-kassa.

När de fasta utgifterna finns kvar - det kan vara hyran för garaget, leasingkostnaden för bilen, hyran för frisörstolen eller lokalen, hyran för studion eller ateljén - och företaget inte ger tillräckliga inkomster är det många som får ekonomiska problem. Hälsan påverkas negativt av den där klumpen i magen som finns på grund av oron över utgifterna, som är alltför stora i förhållande till den inkomst som företaget och a-kassan ger. Vi uppskattar därför att hela utskottet ställt sig bakom vårt initiativ.

Vänsterpartiet står också bakom och har drivit på för att de som var sjukskrivna eller föräldralediga under 2019, men som 2020 var tillbaka i sin firma igen, ska kunna få omsättningsstöd. Det är inte rimligt att jämförelsemånaderna utestänger sjuka och föräldralediga. Därför behöver jämförelsemånaderna kunna ändras för den gruppen. Vi menar också att säsongsrelaterade branscher kan behöva mer anpassade regler för korttidspermittering. Det handlar för oss om jämförelsemånaderna även här.

Under covid-19-pandemin har mängder av olika ekonomiska stöd tagits fram för företag i kris. Det är bra, även om man kan ifrågasätta varför storbolag med kapitalstarka ägare ska omfattas. Ägarna borde väl vara de som i första hand går in med kapital. När krisen är över och ekonomin stabiliserats bör en del av stöden betalas tillbaka i form av höjda bolagsskatter och kapitalskatter. Det är ändå skattebetalarnas pengar som bolagsägarna har fått.

Om det har varit mycket stöd till företag har stöden till enskilda varit betydligt svårare att få fram. De har inte heller förlängts som de skulle, exempelvis bostadsbidraget för barnfamiljer.

Hanteringen av riskgruppernas ersättning har varit allt annat än bra. Människor är i dag tjänstlediga av rädsla för att smittas på jobbet, medan räkningarna samlas på hög. Regeringens hantering här är under all kritik.

Att beslut om riskgrupper inte fattades i tid är en katastrof för dem som inte har några ekonomiska marginaler och som nu går hemma utan ersättning eller tvingas jobba trots att de tillhör en riskgrupp.

Många arbetslösa får nu sänkt ersättning då de har blivit långtidsarbetslösa, och många av dem förs snart över till Försäkringskassans aktivitetsstöd. Tyvärr är det politiska intresset för att göra någonting åt detta lågt eller obefintligt. Men Vänsterpartiet kommer att fortsätta ligga på och presentera förslag på åtgärder som vi menar behövs. Det räcker inte att rädda företag. Vi måste också ge människor möjlighet att klara sig ekonomiskt under pandemin.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Coronapandemin slår mot liv och hälsa. Den hotar vårt sätt att leva och är oerhört plågsam för många som drabbas av den ensamhet och isolering som påverkar hela deras liv.

För många anställda och företagare är det också en plåga av stora mått att se sina livsverk smälta samman eller sitt jobb hotas eller försvinna, och vi ser en arbetslöshet som ökar. Det finns en desperation inför att förlora sitt arbete eller det som man byggt upp under ett helt liv i ett företag, kanske i generationer. Detta spelar roll för lokalsamhället, för bygden. Det skär i livsnerverna som bidrar med liv, hopp och framtidstro i våra samhällen.

Det är därför som vi kristdemokrater har drivit på för att livskraftiga företag som drabbas i den här krisen ska kunna få stöd för att överleva, så att coronaviruset inte ska få skörda fler företag och fler jobb än nödvändigt, så att människor kan haka fast i sina anställningar och ha ett jobb att gå till och så att flämtande lågor inte släcks utan hopp kan återvända och finnas kvar. Detta är viktigt för att värna människors livsverk och för att arbetslösheten inte ska bita sig fast på mycket höga nivåer, vilket vi vet får stora sociala, ekonomiska och inte minst hälsomässiga konsekvenser över tid.

Vi kan konstatera att vi har gjort skillnad. Vi kunde i våras ändra permitteringsstödet, så att också familjeföretagare omfattas och företag där det offentliga är största uppdragsgivare också kan få stöd. Vi drev igenom en tidigareläggning av anståndet med skatteinbetalningar och drev tillsammans med andra fram en sänkt anståndsränta. Och i finansutskottet agerar vi nu tillsammans med Moderaterna för att säkerställa att regeringens planerade höjning av anståndsräntan inte genomförs.

Vi drev på för en utökning och höjning av permitteringsstödet och var med och närmast släpade fram regeringen till att genomföra ett omställningsstöd för att lyfta bort en del av företagens fasta kostnader.

När regeringen inte såg till att enskilda företagare inkluderades i stöden agerade vi för att få fram ett särskilt till dem.

När regeringen i nästa skede inte inkluderade aktiva ägare i kommanditbolag och handelsbolag agerade vi igen för att säkra stöd också för dessa företagare och företag.

Fru talman! I dagens betänkande från finansutskottet finns ytterligare ett antal saker som behöver rättas till för att stöden ska nå fram bättre. Permitteringsstödet måste nå fram bättre till utsatta branscher och bli mer flexibelt så att det även fungerar för de företag som har säsongsvariationer eller som har olika personalkategorier ute på arbetsplatser och i dag inte kan ta del av stödet fullt ut. Dessa krav riktar vi till regeringen.

Vi riktar också ett krav om att den som var sjukskriven eller föräldraledig under jämförelsemånaderna inte ska gå miste om omsättningsstöd i enskild firma. Jag är glad att vi har kunnat nå enighet på denna punkt.

Samma sak gäller möjligheten att få omsättningsstöd som enskild näringsidkare även om man har tagit emot a-kassa.

Det är bra att detta förhoppningsvis snart kommer på plats som ett resultat av detta betänkande - för att rädda fler jobb, för att fler livskraftiga företag inte ska duka under och för att hindra att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer.

Fru talman! Min uppfattning är att regeringen gjorde mycket rätt i början av krisen. Man fick på plats ett antal krisstöd som var viktiga och nödvändiga där vi kunde göra förbättringar, skynda på och driva på ytterligare. Men regeringen har inte hållit uppe detta tempo under krisen. Det har varit sena besked och fördröjningar, och i en del fall, som när det gäller stödet till enskilda näringsidkare, en ovilja att agera där det har tagit mycket långt tid. Ibland har det funnits en oförståelse inför den verklighet företagarna möter. Detta har skapat onödig frustration och oro bland företagare och anställda.

Även efter dagens betänkande finns det skäl att fortsätta att agera. Min kollega Edward Riedl har pekat på kvarvarande brister. Jag ska peka på en annan brist i stöden, och det är att det finns en regel som tvingar företag att säga upp tillfälligt anställda, vikarier, provanställda och dem med tidsbegränsade anställningar för att företagen ska vara säkra på att få stöd för sina tillsvidareanställda. De med den svagaste förankringen på arbetsmarknaden offras när dessa stöd ska prövas och betalas ut.

Detta går rakt emot internationell kriserfarenhet, OECD:s utvärderingar och snart sagt varje europeiskt land som efter finanskrisen valde att inkludera tillfälligt anställda i permitteringsstödet i stället för att som Sverige exkludera dem ur stöden.

Detta har orsakat att fler människor än nödvändigt har hamnat i arbetslöshet. Vi riskerar nu i samband med andra vågen att förstärka denna effekt ytterligare. Detta måste ändras, och jag har hittills inte hört ett enda hållbart argument för att vi ska ha en regel som mitt i en kris tvingar människor ut i arbetslöshet.

Fru talman! Pandemin är långt från över, hör vi det sägas från regeringsföreträdare och myndigheter. Det är sant. Vi känner alla av hur tillvaron fördunklas. För många företagare och anställda, inte minst i särskilt utsatta branscher, är det en verklighet som kryper in under skinnet varje morgon och varje kväll: Ska vi fixa det en dag till eller inte?

Vi behöver bättre stöd. Vi behöver mer riktade stöd som når fram till dem som är i en särskilt utsatt position i det svenska näringslivet. Vi behöver också se till att stöden kan betalas ut så fort det är möjligt - med de rimliga krav vi ska ställa på att det inte görs felaktiga utbetalningar som hamnar i fel fickor. Men de flesta gör rätt för sig och ska få stöd.

De senaste veckorna har finansutskottet därför kallat in företrädare för myndigheterna för att säkerställa att de gör allt de kan för att dessa stöd ska betalas ut så fort som möjligt.

Mer träffsäkra krisstöd för företag för att möta coronapandemins konsekvenser

Fru talman! Vi i denna kammare ska göra precis allt vi kan för att rädda jobb och företag och för att se till att ta Sverige så bra vi någonsin kan genom denna kris. Vi måste se till att företagare och anställda som sliter och släpar varje dag och gör stora insatser ska orka, kunna, vilja och våga fixa det en dag till, en vecka till, en månad till tills vi är igenom detta.

(Applåder)

Fru talman! Trots att jag överskred min talartid hann jag inte yrka bifall till utskottets förslag, så det gör jag nu.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Tullfrågor och Tullverkets utökade möjligheter att besluta om postspärrar