Överlåtelse av aktier i Svenska Skogsplantor ABtill Sveaskog AB
Debatt om förslag 5 mars 2003
Hoppa över anförandelistan
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenUlla Löfgren (M)
- Hoppa till i videospelarenYvonne Ångström (Fp)
- Hoppa till i videospelarenMaria Larsson (Kd)
- Hoppa till i videospelarenAnn-Marie Fagerström (S)
- Hoppa till i videospelarenUlla Löfgren (M)
- Hoppa till i videospelarenAnn-Marie Fagerström (S)
- Hoppa till i videospelarenUlla Löfgren (M)
- Hoppa till i videospelarenAnn-Marie Fagerström (S)
- Hoppa till i videospelarenMaria Larsson (Kd)
- Hoppa till i videospelarenAnn-Marie Fagerström (S)
- Hoppa till i videospelarenMaria Larsson (Kd)
- Hoppa till i videospelarenAnn-Marie Fagerström (S)
- Hoppa till i videospelarenLennart Beijer (V)
- Hoppa till i videospelarenYvonne Ångström (Fp)
- Hoppa till i videospelarenLennart Beijer (V)
- Hoppa till i videospelarenYvonne Ångström (Fp)
- Hoppa till i videospelarenLennart Beijer (V)
- Hoppa till i videospelarenMaria Larsson (Kd)
- Hoppa till i videospelarenLennart Beijer (V)
- Hoppa till i videospelarenMaria Larsson (Kd)
- Hoppa till i videospelarenLennart Beijer (V)
- Hoppa till i videospelarenUlla Löfgren (M)
- Hoppa till i videospelarenLennart Beijer (V)
- Hoppa till i videospelarenUlla Löfgren (M)
- Hoppa till i videospelarenLennart Beijer (V)
- Hoppa till i videospelarenÅsa Torstensson (C)
- Hoppa till i videospelarenMaria Larsson (Kd)
- Hoppa till i videospelarenÅsa Torstensson (C)
- Hoppa till i videospelarenMaria Larsson (Kd)
- Hoppa till i videospelarenÅsa Torstensson (C)
- Hoppa till i videospelarenIngegerd Saarinen (Mp)
Protokoll från debatten
Anföranden: 31
Anf. 24 Ulla Löfgren (M)
Fru talman! Jag har framför mig, och många av
oss har framför sig, ett synnerligen magert utskotts-
betänkande. Men precis som Ulla Löfgren sade beror
det inte på att utskottet har handlat på fel sätt utan på
att den proposition vi har fått till underlag är under-
målig. Ett enigt utskott har, precis som det står på
första sidan i betänkandet, konstaterat att propositio-
nen inte motsvarat de krav som riksdagen normalt bör
ställa vad gäller ett gott underlagsmaterial från re-
geringen. Utskottet saknar en redovisning av reger-
ingens analys av olika tänkbara alternativa lösningar.
Det här tycker jag borde ha varit skäl nog för hela
utskottet att ställa sig bakom kravet på avslag på
propositionen. Men så har inte blivit fallet.
Vi i Folkpartiet är i princip emot kommunalt och
statligt drivna och ägda bolag. Arbetet går ofta trögt,
och det innebär också oftast snedvridande konkur-
rensförhållanden. Trögheten visas till exempel av att
detta bolag redan 1999 uppvisade negativt resultat,
precis som Ulla Löfgren har nämnt, och först nu hän-
der någonting.
Som alla vet är skogsplantor färskvaror. Varulager
kan inte byggas upp utan produkterna måste säljas,
annars förstörs de. Det har alltså inte skett. Staten, det
vill säga vi skattebetalare, förlorar stora belopp, i det
här fallet minst 130 miljoner kronor. De pengarna
hade kanske kommit väl till pass som ett tillskott för
att kunna höja föräldraförsäkringen, till exempel.
Vi i Folkpartiet anser således att bolaget bör av-
vecklas genom likvidation, och vi anser att riksdagen
bör ge regeringen detta till känna. Vi yrkar avslag på
propositionen, och jag yrkar alltså bifall till reserva-
tion 1.
Fru talman! Jag tycker inte att jag behöver använ-
da mina anmälda åtta minuter utan slutar med detta.
Anf. 25 Yvonne Ångström (Fp)
Fru talman! I dag debatterar vi ett ärende som är
av principiell art. Det handlar om huruvida staten ska
äga företag eller inte och hur det ägandet i så fall ska
se ut. Kristdemokraternas uppfattning är att staten ska
äga företag endast när särskilda skäl föreligger. Det är
till exempel rimligt att Vin och Sprit är ett statligt
monopol av folkhälsoskäl. Men det är inte rimligt att
staten ska äga ett bolag som bland flera andra på en
privat marknad producerar och säljer frö och skogs-
plantor.
Staten är dessvärre också en dålig ägare. Ägar-
styrningen verkar inte fungera i de statliga bolagen,
trots att det finns handläggare på Näringsdeparte-
mentet som sitter i styrelsen i respektive bolag och
ska rapportera in direkt till departementet. Vi ser i
dag tecken på vanskötsel i väldigt många bolag. Det
är inte länge sedan det aviserades att SJ hade stora
ekonomiska problem. Man upprättade en kontrollba-
lansräkning - konkursmässigt! Ägaren hade låtit
utvecklingen rulla på utan att ingripa i tid.
Svenska Skogsplantor uppvisar också ett negativt
resultat från 1999. Bolagsledningen byttes ut 2001.
Det egna kapitalet har successivt urholkats. År 2002
tvingades man upprätta en kontrollbalansräkning.
Man var konkursmässig.
Jag tycker att det finns stora skäl att klandra re-
geringens bristande förmåga att ägarstyra sina bolag.
Man underlåter att agera aktivt och i ett tidigt skede
för att förhindra att en kapitalförstöring sker. I stället
för att gå in och hejda en allvarlig situation låter man
det rulla på och utvecklas till en kris i flera statliga
bolag. Det faller ett tungt ansvar på regeringen för att
man nu tvingas vidta hastiga och ogenomtänkta lös-
ningar för att rädda en verksamhet som man borde ha
styrt upp i ett långt tidigare skede. Kristdemokraterna
menar, precis som Riksdagens revisorer som har
granskat statens ägarroll, att det är för dålig styrning.
Nu har man kommit fram till att för att erhålla en
godtagbar soliditet krävs det ett kapitaltillskott på 130
miljoner kronor. Regeringens lösning på problemet är
att låta ett annat statligt bolag, nämligen Sveaskog
AB, ta över samtliga aktier i Svenska Skogsplantor
AB. Då uppnår man två saker. Dels avvärjer man den
omedelbara ekonomiska krisen, dels undviker man att
belasta statsbudgeten med utgifter som skulle hota att
spräcka utgiftstaket. Detta stöds av Vänsterpartiet och
Miljöpartiet och också av Centerpartiet.
Fru talman! Sveaskog är Sveriges största skogs-
ägare. När det företaget bolagiserades häromåret gav
riksdagen tydliga direktiv om att man skulle avveckla
den skogsindustriella verksamheten och fokusera på
kärnverksamheten, nämligen att äga och förvalta
skog. I första hand skulle man kunna erbjuda mark-
byten på kommersiella villkor med andra markägare
och öka tillgången på vedråvara för köpsågverken.
Vad gäller det senare uppmärksammade Kristdemo-
kraterna under hösten hur köpsågverken snarare har
fått svårare att få tag på vedråvara på grund av Svea-
skogs agerande på marknaden.
Sveaskog är i dag en stor aktör också inom den
industriella verksamheten och har faktiskt förvärvat
ytterligare sågverk, trots att denna riksdag har beslu-
tat att verksamheten inom den industriella näringen i
stället ska avvecklas. Fru talman, att i det här läget
låta Sveaskog lägga under sig ytterligare verksam-
hetsfält, nämligen produktion av frö och skogsplan-
tor, innebär i princip att riksdagen fattar ett beslut
som går tvärtemot ett tidigare fattat beslut. Det går
också stick i stäv mot de rekommendationer som
kommit från bland andra Riksdagens revisorer om att
de statliga bolagen ska koncentrera sig på sin kärn-
verksamhet.
Fru talman! Vi kristdemokrater anser att Svenska
Skogsplantor AB bör privatiseras. Det ligger i linje
med den principiella syn vi har på statligt ägande. En
privatisering av statliga företag leder till en renodling
av statens roll, ökade möjligheter för privata entre-
prenörer, ökad ägarspridning och en breddning av
riskkapitalmarknaden. Den verksamhet som Svenska
Skogsplantor AB bedriver är inte av det slaget att den
motiverar ett statligt ägande. Dessutom finns det ett
flertal privata aktörer som fungerar mycket väl inom
det verksamhetsområde som Svenska Skogsplantor
AB verkar i.
Det är heller inte bara vi som är kritiska. De re-
missyttranden som näringsutskottet har begärt in är i
stort sett eniga med Kristdemokraterna. Regeringen
har inte frågat någon remissinstans, utan det var när-
ingsutskottet som fick göra detta - ett mycket an-
märkningsvärt förfarande! Var tiden så knapp, eller
var det rentav ett försök från regeringen att mörka?
Man leds lätt till att tro detta också med tanke på alla
handlingar som har hemligstämplats. Ville man mör-
ka att andra skogsbolag som också producerar skogs-
plantor i tid hade dragit ned sin produktion och inte
alls drabbats av sådana förluster som Svenska Skogs-
plantor fick? Var det ett försök att mörka att övriga
privata aktörer på marknaden befarar att de nu kanske
blir utkonkurrerade när man får en alltför domineran-
de aktör på både plant- och frömarknaden?
Var det ett försök att mörka att konkurrensen nu ris-
kerar att kraftigt snedvridas? Flertalet av de aktörer
som näringsutskottet har tillfrågat anser, liksom
Kristdemokraterna, att Svenska Skogsplantor ska
säljas ut i delar till en privat marknad.
Fru talman! Proposition 2002/03:24 om överlåtel-
se av aktier i Svenska Skogsplantor AB till Sveaskog
AB gör anspråk på rekord. Det är den sämst faktaun-
derbyggda proposition som jag någonsin har skådat.
Jag hoppas att vi slipper se fler sådana.
Med det vill jag yrka bifall till reservation nr 2.
Anf. 26 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Jag vill påstå att det är ett klokt ställ-
ningstagande som majoriteten har gjort till det ärende
vi nu behandlar i kammaren. Genom att överlåta
aktierna i Svenska Skogsplantor AB till Sveaskog
visar vi socialdemokrater och övriga tre partier som
står bakom detta att vi tar ett ansvar för skogspoliti-
ken och för statens ekonomi.
Som framgår av betänkandet är det inget självän-
damål för oss socialdemokrater att Svenska Skogs-
plantor ska finnas i statlig ägo för all framtid. Men
att, som Moderaterna och Folkpartiet, kräva likvide-
ring av företaget i detta skede skulle vara oansvarigt.
Staten skulle tvingas skjuta till 130 miljoner kronor
för att återupprätta Svenska Skogsplantor, om inte
konkurs med ytterligare värdeförluster skulle uppstå.
Lika illa är det med reservationen från Kristde-
mokraterna. En nedläggning av bolaget är ett orealis-
tiskt alternativ från ekonomisk, marknadsmässig och
inte minst skogspolitisk synpunkt.
Som framgår av betänkandet ska regeringen dock
ha kritik för det sätt som ärendet har behandlats på.
Riksdagen har rätt att begära ett bättre och utförligare
underlag än vad vi har fått.
Det är helt orimligt och närmast ansvarslöst att gå
så långt som oppositionen gör och föreslå utförsälj-
ning och likvidering av Svenska Skogsplantor. Kon-
sekvensen av en avveckling blir bara att tillgången på
högkvalitativt skogsodlingsmaterial försämras dra-
matiskt. Det kommer hårdast att drabba företagets
huvudkunder, de små och medelstora skogsägarna.
En brist på skogsodlingsmaterial leder till prishöj-
ningar och till att viljan att föryngra skogsbeståndet
minskar. Slutresultatet blir en försämrad skogspro-
duktion.
Som folkvalda har vi ett större ansvar, i detta fall
ansvar för ekonomin och skogspolitiken. Det ansvaret
tar vi bäst genom att överlåta Svenska Skogsplantor
till Sveaskog. Vi anser att Svenska Skogsplantor även
fortsättningsvis ska drivas som ett separat bolag inom
Sveaskogskoncernen.
Vi förutsätter samtidigt att regeringen följer ut-
vecklingen i företaget och att Sveaskog, som det sägs
i betänkandet, under den här mandatperioden påbörjar
en försäljning av Svenska Skogsplantor.
Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget
i betänkandet och avslag på reservationerna.
Anf. 27 Ann-Marie Fagerström (S)
Fru talman! Majoriteten i utskottet befarar att det
ska bli brist på skogsplantor om inte Sveaskog tar
över verksamheten. Det tror jag är en överdriven
farhåga.
Jag läste i Vi Skogsägare nr 1 att storskogsbruk
och familjeskogsbruk gör en gemensam satsning på
nya fröplantager. Det är en investering för mer till-
växt, och på sikt kan skogsägarna få en extra årsav-
verkning vart femte år. Det här gör man tillsammans
med Skogforsk. Det är alltså avnämarna som gör det
här, därför att man vill få tillgång till plantor. Visser-
ligen får man inte de här fröna förrän långt fram i
tiden, men de träd som ger frön till plantor i dag finns
fortfarande kvar.
Jag tror att de här farhågorna är betydligt över-
drivna. Fröträden står i skogen. Vid en likvidation
finns det säkert någon som vill ta över fröproduktion,
om det finns en efterfrågan på frön, och även plant-
produktion ute i landet. Det tror jag inte att man be-
höver vara rädd för.
Anf. 28 Ulla Löfgren (M)
Fru talman! Jag tror att det här är överdrivet. Jag
tycker att det är väldigt vanskligt. Vi har som ägare
av bolaget ett ansvar att se till att det blir ett fröbe-
stånd i framtiden. Jag tror inte att man kan göra det så
enkelt för sig som Ulla Löfgren här gör för Modera-
ternas räkning och säga att man tror någonting.
Här gäller ansvaret. Vi måste se till att det finns
ett bestånd som vi med statlig ägo kan upprätthålla.
Det gör vi på det här sättet. Det är att hantera ett pro-
blem på ett mycket bra sätt.
Anf. 29 Ann-Marie Fagerström (S)
Fru talman! Det är inte bara vad jag tror, utan det
är vad jag kan läsa. Avnämarna är säkra på att de kan
ta ett ansvar för frö- och plantproduktionen i framti-
den.
Vad man kan befara är att det här bolaget, som
Sveaskog nu får på halsen och som ska drivas som ett
särskilt bolag, kommer att bli en stor förlustaffär för
Sveaskog också. Jag tycker inte att det är ansvarsfullt
av staten att lasta över ett tungt ok på ett annat statligt
bolag.
Anf. 30 Ulla Löfgren (M)
Fru talman! Staten måste ju försäkra sig om att det
finns tillgång till högkvalitativt skogsodlingsmaterial.
Vi socialdemokrater anser att man gör det mycket
föredömligt på det sätt som förslaget i betänkandet
ligger.
Anf. 31 Ann-Marie Fagerström (S)
Fru talman! Jag har två frågor till Ann-Marie Fa-
gerström. För det första skulle jag vilja fråga om
Ann-Marie Fagerström anser att staten har tagit sitt
ägaransvar fullt ut under den process som har varit
och som nu är historia inom Svenska Skogsplantor.
Eller har ägaransvaret på något sätt brustit under den
tid som ligger bakom oss? Vad är Ann-Marie Fager-
ströms bedömning av den historiska bakgrunden, med
tanke på att Svenska Skogsplantor har hamnat i den
här situationen? Privata skogsägare har inte hamnat i
motsvarande situation, utan de har dragit ned produk-
tionen i tid och inte låtit det gå till dessa gigantiska
underskott.
Den andra frågan handlar om en kommentar till
LRF:s skrivningar. I sitt remissvar säger de att det av
marknadsskäl är olämpligt att lägga över den här
verksamheten på Sveaskog. Ser Ann-Marie Fager-
ström någon risk för att det nu kommer att bli en
snedvridning av konkurrensen, med tanke på att man
får en så dominerande aktör på det här området?
Finns det någon sådan risk enligt Ann-Marie Fager-
ströms synsätt, och hur förebygger man det i så fall?
Anf. 32 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Jag tycker självfallet att staten tar ett
gott ansvar med det förslag som ligger här, när vi för
över Svenska Skogsplantor till Sveaskog. Staten har
ju redan försökt vidta åtgärder som skulle kunna
förhindra att vi kom dithän där vi finns i dag. Men nu
ser det ut som det gör, och ingen har kunnat påverka
det. Efterfrågan har ju minskat, och det finns naturli-
ga förklaringar till att det ser ut som det gör.
Det är alldeles för enkelt att göra som Kristdemo-
kraterna gör i det här fallet och bara säga att det stat-
liga ägandet inte ska finnas utan att det handlar om
konkurrens och vad det nu är. Här gäller det verkligen
att se till att ta det fulla ansvaret.
Det handlar också om de anställda i företaget. Det
är så mycket i detta som ligger till grund för att vi
lägger detta förslag. Att göra det så enkelt som Krist-
demokraterna vill jag inte bara tänka på att vi skulle
kunna göra. Jag tycker att vi tar ett fullt ansvar i det
åläggande som finns i det här betänkandet.
Anf. 33 Ann-Marie Fagerström (S)
Fru talman! Jag konstaterar att jag inte fick svar
på någon av mina frågor, och jag upprepar dem där-
för.
Min första fråga var: Anser Ann-Marie Fager-
ström att det är ett bristande ägaransvar bakåt i tiden
som är orsaken till att Sveaskog har hamnat i den
situation där de är i dag?
Vidare frågade jag efter en kommentar till LRF:s
synpunkter på att det här kommer att bli en alltför
dominerande aktör på marknaden, varför det av
marknadsskäl är olämpligt att lägga det hela inom
Sveaskogs ram. Jag fick ingen kommentar till detta.
Jag kanske får ställa ytterligare en fråga - det blir
alltså mycket att svara på i den sista repliken i det här
replikskiftet, Ann-Marie Fagerström: Finns det någon
gräns för vad staten kan äga?
Jag tycker att det är positivt att Ann-Marie Fager-
ström i sitt inlägg betonade att det bör ske en utför-
säljning och att det arbetet bör påbörjas under man-
datperioden. Jag hoppas verkligen att regeringen står
fast vid det men jag undrar om det finns någon typ av
bolag eller verksamhet som inte är lämplig för statligt
ägande.
Anf. 34 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Jag måste ändå säga att här gäller det
att lösa det problem som finns i dag. Det är ju det vi
ska samtala om i de här replikerna. Från Socialdemo-
kraternas sida gäller ingenting annat än att vi ska lösa
den problematik som finns vad gäller Skogsplantor.
Det gör vi på ett föredömligt sätt genom att låta Svea-
skog överta de aktier som finns i Skogsplantor.
Det handlar om ett ekonomiskt åläggande för sta-
ten men också om ett åläggande avseende skogsnär-
ingens fortsatta bruk och om de anställda i det företag
vi talar om, alltså Skogsplantor. Där vill jag, fru tal-
man, säga att vi tar ett stort ansvar. Det är den fråge-
ställning som jag påstår att Kristdemokraterna i grun-
den ändå avser. Där vill jag inte säga annat än ett ja -
vi tar ett ansvar.
Anf. 35 Ann-Marie Fagerström (S)
Fru talman! Frågan om Svenska Skogsplantor kan
ibland ses - och har tidigare säkert synts - som en
väldigt liten och obetydlig fråga. Från olika håll har
vi nog sagt att det väl inte är hela världen om Svenska
Skogsplantor såldes ut till andra intressen. Det är den
ena biten.
Å andra sidan har vi just detta med fröhantering
och plantor. Där handlar det väldigt mycket om en
långsiktig politik. Det handlar om hur vi hanterar det
gröna guldet, den svenska skogen.
Det visar sig nämligen att skogsägare av olika
anledningar tycker att detta med plantering har sina
bekymmer. Dels äter olika betande djur plantorna,
dels angrips plantorna av skadeinsekter. Vidare är det
svårt att få en bra kvalitet. Detta har gjort att man i
ganska hög grad - enligt min uppfattning i alltför hög
grad - gått över till självyngring. Man låter helt en-
kelt den skog som finns kvar fröa när det gäller de
avverkade delarna. På det sättet hoppas man få tillba-
ka skog. Det går bra på vissa områden. Men på de
flesta områden går det inte, utan vi får en mycket
sämre återbeskogning.
Det här är naturligtvis allvarligt. Sett till att kan-
ske 25 % inte återbeskogas märks det möjligen inte så
mycket i dag. Men vi vet ju att detta får konsekvenser
på sikt, framför allt med tanke på att vi talar om kan-
ske 75- eller 100-åriga omloppstider. Vad vi i dag gör
får alltså konsekvenser också i framtiden. Detta har
också inneburit en minskad efterfrågan på just skogs-
plantor, något som, såvitt vi förstår, har drabbat
Svenska Skogsplantor ganska hårt.
Det finns två reservationer i betänkandet. I den
ena reservationen vill man rakt av likvidera Svenska
Skogsplantor. Det låter enkelt och bra men det kom-
mer faktiskt att kosta mer jämfört med vad som före-
slås i betänkandet. Dessutom riskerar vi att skapa en
väldig turbulens på marknaden, för då ska ju andra
intressenter försöka hugga åt sig det som är något att
ha. Staten, i det här fallet, får sälja till det pris man
får. Vi kan alltså få en väldigt obehaglig övergångs-
situation för hela plantmarknaden.
I den andra reservationen vill man på något sätt
avyttra till privata intressen - här är det nog en vari-
ant på samma sak som man vill använda. Men det är
lite svårt åtminstone att avyttra hela Skogsplantor till
privata intressen innan en rekonstruktion har skett.
Fru talman! Jag anser att staten måste ta ett ansvar
för sina bolag, för de anställda och för den långsiktiga
skogsskötseln. Det kan mycket väl vara så att enskil-
da och privata intressen - skogsbolagen - klarar av
både frö- och planthanteringen. Men i alla situationer
måste staten se till att det sköts på ett långsiktigt och
bra sätt - att det finns bra frömaterial och att plant-
skolningen fungerar bra. Dessutom gäller det att se
till att det fortsatt är en bra tillväxt i den svenska
skogen. Detta är faktiskt väldigt avgörande för hela
vårt lands utveckling, med tanke på de oerhörda in-
komster vi har av vår skog efter vidareförädling.
Maria Larsson från Kristdemokraterna anser att
staten sköter sina bolag dåligt. Ja, det händer nog.
Men även andra sköter sina bolag dåligt. Jag tänker
då som hastigast på Ericsson, ABB, Gislaved med
flera. Det är alltså inte alltid som just ägarförhållandet
avgör om ett bolag sköts bra eller dåligt.
I betänkandet är det väldigt klart skrivet att man
efter en rekonstruktion ska lämna öppet för andra
ägare att gå in. Vi får se om det finns långsiktiga
privata intressen, om det finns de som är intresserade
av att i framtiden vara med i det här bolaget. Därmed
tycker jag inte att det ska behöva vara några problem.
I det här betänkandet säger vi att vi går in och tar
ansvar för ett statligt bolag. Vi gör en rekonstruktion
och ser till att vi också långsiktigt kan ha en bra
skogsskötsel i det här landet.
Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag i be-
tänkandet
Anf. 36 Lennart Beijer (V)
Fru talman! Lennart Beijer säger att en likvidation
kommer att kosta mer än den hantering som ni före-
slår. Jag vill då fråga: Vad grundar du det på? Hur
kan du vara så säker? Och hur mycket mer kommer
det att kosta?
Anf. 37 Yvonne Ångström (Fp)
Fru talman! Hur mycket mer det kommer att kosta
törs inte jag säga. Däremot vet vi att en likvidation
kommer att kosta pengar. Vi vet också att staten i det
läget måste sälja av, naturligtvis till priser som då ges
på marknaden. Utöver att detta antagligen skulle
kosta mer skulle det också skapa en väldigt riskfylld
och turbulent situation på marknaden.
Anf. 38 Lennart Beijer (V)
Fru talman! Jag kan inte hålla med om det. Jag har
inte fått något riktigt svar. I anförandet sade du, Len-
nart Beijer, att det kommer att kosta mer. Nu säger du
att det förmodligen kommer att kosta mer. Jag tycker
inte att det är ett bra svar.
Anf. 39 Yvonne Ångström (Fp)
Fru talman! Jag har inte gjort några egna beräk-
ningar på detta. Men det material som vi har fått från
departementet och från den lilla, alltför lilla, utred-
ningen visar att en likvidation är dyrare än en rekon-
struktion.
Anf. 40 Lennart Beijer (V)
Fru talman! Jag uppfattade att Lennart Beijer i sitt
anförande sade att staten kanske inte har skött bolaget
på bästa möjliga sätt. Om det är så skulle jag vilja ha
det bekräftat, eller få ett litet understatement.
Ja, jag tycker att det är oerhört viktigt att staten tar
det ägaransvar i de statliga bolagen som man bestämt
sig för att ta. Jag tror att det är mycket viktigt att
staten fungerar som ett föredöme. Men staten har
också ett alldeles extra ansvar utöver vad privata
bolag har eftersom det är skattepengar som hanteras -
ett i sig mycket ansvarsfullt uppdrag. Då är det inte
rimligt att ha en så dålig ägarstyrning att det blir nöd-
vändigt att pumpa in skattemedel för att gång på gång
rädda konkursmässiga bolag. Därför tycker jag att det
är oerhört viktigt att staten verkligen är en bra ägare
där man bestämt sig för att gå in.
Min fråga till Lennart Beijer handlar om i vilken
grad staten ska äga bolag. Är det rimliga proportioner
i dag, eller ska staten äga fler bolag? Ska staten äga
färre bolag? Vilka bolag är i så fall möjliga att avyttra
på sikt?
Det gör mig lite orolig när Lennart Beijer talar i
andra termer än vad Ann-Marie Fagerström nyss
gjorde. Hon säger: Ja, Svenska Skogsplantor AB ska
försäljas med påbörjan under mandatperioden. Len-
nart Beijer däremot säger: Vi får se om det finns
intressen som är beredda att köpa upp.
Det låter som två skilda vägar att välja. Antingen
försöker man aktivt arbeta för den lösning som finns i
betänkandet eller också står man för Beijers hållning,
att vi får se. Det är två helt olika förhållningssätt. Det
gör mig något orolig om Vänsterpartiet i det här av-
seendet inte står bakom skrivningarna i betänkandet.
Anf. 41 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Maria Larsson ställer så många frågor
till mig att jag har fritt att välja vilka jag hinner svara
på, men jag ska försöka klara av de flesta.
Jag utgår från att när ett bolag kommer i en sådan
här ekonomisk situation måste det också bero på att
det inte har skötts på allra bästa sätt. Därutöver kan
det finnas andra förklaringar. Jag nämnde att åter-
planteringarna har minskat. Om ett bolag är väldigt
inriktat på privata enskilda skogsägare och det är
dessa som använder den nya metoden kan det hända
att Svenska Skogsplantor drabbas hårdare än andra.
Men okej, naturligtvis ska ett bra bolag ha framför-
hållning och veta om när saker och ting inträffar.
Maria Larsson ställer frågan huruvida staten ska
äga mer eller om det är perfekt som det är i dag. Jag
tror att det finns en del statliga bolag som inte behö-
ver ägas av staten i framtiden. Det kommer utveck-
lingen att visa. Å andra sidan tror jag att det finns en
del andra verksamheter som kanske måste ägas av
staten eller av samhället på något sätt. När vi ändå
pratar om skog är det mycket som tyder att de privata
börsbolagen inte vill äga så mycket skog utan hellre
ser en neutral ägare. Det är svårt för börsen att värde-
ra skogstillväxt. I och med att det är en långsiktig
verksamhet kanske det kan vara bra med en neutral
ägare som ju staten är.
Detta med försäljning under mandatperioden står
jag naturligtvis bakom. Jag ville understryka att man
inte bara kan säga att nu ska vi sälja och försöka hitta
någon köpare någonstans, utan det måste vara en
villig köpare som vill ta ett långsiktigt ansvar. Det är
alldeles självklart.
Anf. 42 Lennart Beijer (V)
Fru talman! Jag hoppas att den senaste repliken
ändå indikerar att Vänsterpartiet kommer att vara
med att arbeta aktivt för att en försäljning verkligen
ska påbörjas under mandatperioden. När detta nu står
i betänkandet är det oerhört viktigt att det också full-
följs med aktiv handling. Då går det inte med låt-gå-
principen, utan här krävs det också aktiv ägarstyrning
i det avseendet.
Sedan säger Lennart Beijer att det kan finnas stat-
liga bolag som inte behöver ägas av staten i framtiden
och att det kan finnas annan verksamhet som kanske
behöver vara statlig. Jag skulle efterlysa lite exempli-
fiering på den här slutsatsen. Vilka bolag handlar det
om som kan säljas ut? Vilken verksamhet handlar om
som borde vara i statlig regi? Jag tror att det är av
allmänt intresse att få veta vad Vänsterpartiet anser.
Lennart Beijer säger också att likvidation skulle
skada marknaden. LRF påtalar i sitt remissvar till
näringsutskottet att de tror att ett införlivande av
Svenska Skogsplantors verksamhet i Sveaskog för-
anleder precis detsamma, det stör marknaden genom
att man får en för stor och dominerande aktör. Ser
Lennart Beijer några risker i det?
Anf. 43 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Jag har inga exempel på statliga bolag
som i dag ska avyttras, och jag har inga bra exempel
heller på några som jag vill köpa. Men jag nämnde
faktiskt att det vad gäller skogsmark kan finnas ett
allmänt intresse av att staten ökar sitt ägande.
Maria Larsson nämner LRF:s skrivelse och farhå-
gor för att koncentrationen nu ökar och att det skulle
kunna störa marknaden - i och med att det blir en så
kraftig spelare på marknaden - när Svenska Skogs-
plantor går in i Sveaskog. Jag är inte så säker på det.
Men i det här fallet gäller det först att rekonstruera
företaget för att öppna möjligheten att få in nya in-
tressenter i bolaget. Jag måste säga att jag i det här
fallet är mest intresserad av att ha en långsiktig och
hållbar politik för hantering av frön och plantor, ut-
veckling av detta arbete som är helt nödvändig, och
att se till att det fungerar. Det är det viktigaste. Jag
tror att vi i det fallet måste acceptera att staten tar det
ansvaret och ser till att den här utvecklingen kan
vidmakthållas.
Anf. 44 Lennart Beijer (V)
Fru talman! Jag vill börja där Lennart Beijer slu-
tade och återigen ta upp det jag läste om i Vi Skogs-
ägare, nämligen att storskogsbruk och familjeskogs-
bruk gör en gemensam satsning i nya fröplantager.
De säger att det hade varit bra med statligt stöd, men
vi ska också komma ihåg att staten är med på många
andra sätt. De betalar en hel del till den forskning
som behövs för skogsförädlingen och själva föräd-
lingsarbetet. De tycker att det räcker med det, och det
tycker jag också.
Såvitt jag förstår äger staten Sveaskog och har ett
avkastningskrav på Sveaskog. Vad är det för principi-
ell skillnad mellan att staten via statsbudgeten tar
kostnaden för en likvidation och att man tar över
kostnaden till Sveaskog, för Sveaskog måste ju re-
konstrueras? Det kostar enligt uppgift 130 miljoner.
Det är fortfarande statens pengar, men vari ligger den
principiella skillnaden? Är det den att man inte riske-
rar utgiftstaket?
Anf. 45 Ulla Löfgren (M)
Fru talman! Det är positivt att det kommer till nya
fröplantager och att det från den privata skogsnäring-
ens sida finns ett intresse att utveckla den verksam-
heten. Jag var nyligen inne på att det inte är nog med
att man ska sköta om och ta hand om frön och skola
plantor, utan vi måste se till att få ett bättre plantma-
terial för framtiden. Det är den stora diskussionen i
hela skogsägarrörelsen. Hur ska vi få fram så bra
plantor att de fyller sin funktion fullt ut?
Jag tror att det är helt riktigt att de är nöjda med
forskningspengar och pengar till förädlingsarbetet.
Jag kan tänka mig att de inte tycker att det är så där
jätteviktigt att Svenska Skogsplantor räddas in i
Sveaskog. Men jag tror inte heller att de har några
avgörande synpunkter emot detta. Skillnaden mellan
likvidation och rekonstruktion i det här fallet är att vi
faktiskt räddar hem det statliga bolaget, räddar hem
de anställdas intressen och ser till att vi får ett bolag
som efter rekonstruktion kan gå ut till försäljning på
en marknad som eftersöker den här verksamheten.
Utgiftstak och andra sådana problem har jag inte
bemödat mig om att försöka tränga mig in i.
Anf. 46 Lennart Beijer (V)
Fru talman! Med tanke på de remissvar och det
analysmaterial som finns med bland det hemliga
materialet vet vi att det är överskott på marknaden
just nu. Dessutom är det här färskvara. Även frö-
plantagerna är en färskvara. Man producerar under en
viss tid, och sedan är man på väg ut. Hur sannolikt är
det att man kan hitta en köpare till hela Svenska
Skogsplantor under den här mandatperioden?
Anf. 47 Ulla Löfgren (M)
Fru talman! Det är helt riktigt att det har funnits
ett överskott på plantmarknaden. Det beror mycket på
att skogsägare är missnöjda med resultatet av sina
planteringar, och då försöker de att hitta andra vägar.
Dessutom kostar det en hel del att plantera, och lyck-
as man att undvika dessa kostnader kan det ha sina
fördelar. Detta har fått som konsekvens att Svenska
Skogsplantor har fått problem. Jag håller alltså med
om att det finns ett enormt överskott.
Sedan kan man fråga sig vad det finns för sanno-
lika köpare vid ett fortsatt överskott. Det är i och för
sig en bra fråga, och jag var inne på den tidigare. Då
gäller det verkligen att det finns ett långsiktigt privat
intresse som tror på marknaden och som samtidigt
kan få en förändring till stånd så att planteringarna
ökar. Det är mycket allvarligt om det år efter år skulle
vara så att 25 % av den avverkade ytan inte återplan-
teras. Det får ju stora konsekvenser om vi ser drygt
50 år fram i tiden. Men vi förstår ju allihop att det
ibland kan vara svårt att se så långt framåt.
Anf. 48 Lennart Beijer (V)
Fru talman! Inför beslutet i dag har vi alltså att
behandla överlåtelse av aktier i Svenska Skogsplantor
till Sveaskog AB. Färden fram till beslut har en histo-
ria som lämnar mycket övrigt att önska än det som
faktiskt har skett.
Enligt riksdagens beslut våren 1993 skulle skogs-
vårdsorganisationens frö- och plantverksamhet föras
över till ett av staten ägt aktiebolag från 1994. Upp-
draget för verksamheten var att producera och mark-
nadsföra skogsodlingsmaterial och utföra tjänster
inom skogsskötselområdet. Beslutet innebar också att
verksamheten skulle privatiseras vid lämpligt tillfälle.
Dock inträffade aldrig detta lämpliga tillfälle, och det
har troligen samband med att Socialdemokraterna i
sin reservation 1993 avvisade bolagisering, och även
därefter har man avvisat tillkännagivanden från riks-
dagen.
Fru talman! Nu sitter vi alltså med verkligheten i
knät. Bolaget har misslyckats med sitt kommersiella
uppdrag inom frö- och plantverksamheten och har
inte anpassat produktionen efter den efterfrågan som
har varit. Staten som ägare har inte tagit sitt ägaran-
svar. Man har inte reagerat i tid på Svenska Skogs-
plantors dåliga ekonomiska utveckling.
I denna situation kan det riktas mycket kritik mot
flera håll, mot driften av bolaget, mot staten som
ägare och mot det underlag som riksdagen har haft att
hantera i samband med utarbetandet av detta betän-
kande. Riksdagen skulle mycket riktigt kunna nöja
sig med att fastna i kritik utan att vidta åtgärder och
därmed låta resurser gå till spillo.
För Centerpartiets del handlar det om att minska
förlusterna av skattemedel så mycket som möjligt och
gentemot skogsägarna se till att frö- och plantförsörj-
ning inte förstörs, att det finns ett långsiktigt ansvar
för skogsförädlingsverksamhet och att det finns
plantor och frön till skogsägare i hela landet.
Med detta förslag till beslut kommer Svenska
Skogsplantor att inordnas i en stabil ekonomi med
syfte att rekonstruera verksamheten så att det under
innevarande mandatperiod påbörjas ett utförsäljnings-
förfarande av Svenska Skogsplantor AB.
Fru talman! Genom detta förslag begränsas för det
första skattebetalarnas förlust. För det andra tar äga-
ren - alltså staten - sitt ansvar. För det tredje görs en
rekonstruktion på ett ordnat sätt. För det fjärde kom-
mer det äntligen att påbörjas en utförsäljning av
Svenska Skogsplantor på den privata marknaden.
Detta är fyra mycket avgörande orsaker för Center-
partiets ställningstagande till ett överförande av akti-
erna i Svenska Skogsplantor AB till Sveaskog AB.
Fru talman! Därmed yrkar jag bifall till förslagen i
betänkandet om överlåtelse av aktier i Svenska
Skogsplantor till Sveaskog.
Anf. 49 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Jag vill ställa en enda fråga till Åsa
Torstensson. Den handlar om ett av de remissvar som
har kommit in. Jag har ställt frågan tidigare till både
Socialdemokraternas och Vänsterpartiets företrädare,
men ingen har kunnat ge något bra svar.
LRF nämner i sitt remissvar att det är olämpligt
att föra in Svenska Skogsplantor i Sveaskog av mark-
nadsmässiga skäl. Vad är Åsa Torstenssons uppfatt-
ning om LRF:s bedömning? Är den orimlig och
oproportionerlig? Är farhågorna överdrivna? Man
tror ju att det blir en alltför dominerande aktör som
kommer att störa de privata intressenterna på mark-
naden och kanske till och med i slutänden så att säga
slå ihjäl några av de privata aktörerna, vilket vore
väldigt olyckligt.
Anf. 50 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Maria Larsson ställer en mångfald av
frågor i denna kammare med anledning av detta be-
tänkande, men hon har själv i sin reservation inga
svar på de frågor som ställs. Hon har inget svar på
frågan om skattebetalarnas medel, på frågan om vem
som är mottagare och på frågan om hur ett konkursbo
kommer att hanteras på marknaden. Det vore lämpligt
om Maria Larsson svarade på dessa frågor innan hon
ställer ett antal andra frågor till oss som företräder
majoriteten i det här ärendet.
Så till frågan om LRF:s remisshantering. Jag har
stor respekt för detta remissvar. Det har varit en av
mina och Centerpartiets diskussionsfrågor med an-
ledning av risken för Sveaskogs dominans. Men det
är ju därför som Centerpartiet aktivt vill genomföra
praktisk, konkret politik för att förändra rådande
ordning. Vi vill se till att det görs en rekonstruktion
så att man får ett bolag som kan gå ut på marknaden
och försäljas till privata intressenter, vilket jag vet att
det finns.
Anf. 51 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Jag tycker att vi har en mängd svar.
Vi har gjort en analytisk bedömning av situationen i
vår motion, men jag vet inte om Åsa Torstensson har
läst den. Däremot är det inte lätt att peka på exakta
varianter på hur man ska göra en rekonstruktion innan
en försäljning. Det underlaget fanns inte när vi skrev
vår motion. Handlingarna var hemligstämplade. Det
var alltså inte möjligt att närmare tränga in i det här
ärendet. Därför överlät vi åt dem som har ägaransva-
ret att bedöma hur detta skulle gå till. Det tycker jag
är ganska rimligt när man inte kan få fram de fakta
som är nödvändiga.
Däremot har vi varit väldigt tydliga med vad vi
vill med den här typen av bolag. Vi har alltså samma
farhågor som LRF ger uttryck för i sin kritik. Ett sätt
att genomföra en rekonstruktion, som också LRF
pekar på i sitt yttrande, vore att tillsätta en förhandla-
re som sydde ihop det hela, men inte att överföra
Svenska Skogsplantor till Sveaskog. Det kan få
olyckliga konsekvenser för de privata aktörerna. Det
tror jag att varken Åsa Torstensson eller jag önskar.
Därför bör det ske en skyndsam utförsäljning av
Svenska Skogsplantor under mandatperiodens gång,
och där hoppas jag verkligen att Centerpartiet driver
på för ett påbörjande så snabbt som det bara är möj-
ligt. Det är av oerhörd vikt att man inte nu stannar
upp med verksamheten inom Sveaskog.
Anf. 52 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Det är detta som är problemet. Maria
Larsson och Kristdemokraterna svarar inte på frågan
var 130 miljoner för rekonstruktion av bolaget ska tas
ifrån, om det är från äldreomsorgen eller från barn-
omsorgen.
Centerpartiet vidhåller att en rekonstruktion via
Sveaskog och en utförsäljning är det som ger bästa
möjliga nytta för skattebetalarnas medel och för det
långsiktiga ansvaret för skogspolitiken i Sverige.
Det hade varit på sin plats att Kristdemokraterna
hade anslutit sig till dessa lösningar för att man ska
kunna fullfölja det uppdrag som vi var eniga om
1993, att detta bolag ska bjudas ut på den privata
marknaden där man har framtidstro och är intresserad
av den svenska skogsnäringen.
Anf. 53 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Jag vill till att börja med ansluta mig
till kritiken av propositionen. Det är tråkigt att se en
proposition som är så fattig som den här. Dels har
analysen varit alldeles för knapphändig, dels har
remisser inte hämtats in, så vi har inte haft möjlighet
att bedöma de här frågorna utifrån vad olika delar av
branschen skulle ha sagt. Jag tycker att det är värt
mycket stark kritik att utskottet självt har varit tvung-
et att hämta in synpunkter och på väldigt kort tid. Det
borde naturligtvis branschen ha fått möjlighet att
komma in med på ett ordnat sätt. Det är möjligt att
slutsatserna skulle ha blivit annorlunda om det hade
varit en ordentlig remissomgång. Det är svårt att veta
i det här läget.
Marknaden för skogsplantor har gått tillbaka, och
det statliga bolaget har gått dåligt. Vi kan konstatera
att andra bolag i samma bransch inte har gått lika
dåligt. Det är väl sannolikt att Svenska Skogsplantor
AB borde ha varit sålt för länge sedan. Men nu är det
inte så, och då står vi med Svenska Skogsplantor i
famnen och har att göra någonting. Av de analyser
som regeringen har försett oss med verkar det kosta
ungefär lika mycket för skattebetalarna vad vi än gör,
så det är inte så lätt att veta hur man ska kunna be-
gränsa den ekonomiska skadan för skattebetalarna.
Sedan finns det andra farhågor rörande konkur-
rensen om man låter bolaget gå in i Svea Skog. Det är
också viktiga farhågor. Lösningen här är att vi kom-
mit överens om att bolagen ska säljas ut snarast möj-
ligt. Under mandatperioden ska utförsäljningen på-
börjas.
Orsaken till att jag fastnade för den här lösningen
har att göra med frömarknaden och med plantorna. Vi
måste ha plantor i hela landet som passar till den
omgivning där de ska stå. Det får inte bli en brist för
skogsnäringen. Det är den alldeles för viktig för. Jag
tror att med den här lösningen är det större chans att
vi kommer att ha plantmaterial och frömaterial hela
tiden, att vi inte får en besvärande svacka.
Detta var ungefär de saker som jag tyckte var vik-
tiga när jag tog ställning i frågan. Det är som sagt
beklagligt att den har hanterats på ett så dåligt sätt.
En sak till är att vi tycker att det i princip är
olämpligt att ett statligt bolag går i konkurs och ut-
sätter fordringsägarna för svårigheter. Det är inte
något trevligt alternativ. Sammantaget var den här
lösningen den mest smakliga i en situation som inte
var så trevlig att hantera.
Anf. 54 Ingegerd Saarinen (Mp)
Fru talman! Har ni tänkt på vilken kraft och vilka
möjligheter det egentligen finns i dagens skola? Det
är en uppväxande generation av nyfikna och kapabla
unga individer som hela världen ligger öppen för,
unga som har så många möjligheter och mer än vi
någonsin har haft tidigare. Skolan har i dag också
många engagerade föräldrar, människor som är an-
gelägna om skolans roll, dels för samhällets som
sådant, dels för sina egna barns skull. Det är en skola
som har många, många kunniga lärare som har erfa-
renhet, entusiasm och en förmåga att locka fram det
bästa ur barn och ungdomar. Det är en skola som har
skolledare och övrig personal som brinner för att
utveckla sina arbetsplatser för att förnya och förbätt-
ra.
Det finns oanade möjligheter med dagens skola.
Det finns väldigt mycket gott att bygga på. Å andra
sidan ser vi en bild som förskräcker: unga som mår
dåligt, barn som upplever sin vardag präglad av oro
och till och med brott. Var tredje elev känner sig
stressad, och 14 % av barnen anser att mobbning är
ett problem på deras skola. Därför har vi moderater
reserverat oss och vill självklart införa en anmäl-
ningsplikt för personal som jobbar inom skolan för att
man inte ska se mellan fingrarna när barn och ung-
domar kränks.
Det finns också en bild av att fler unga lämnar den
obligatoriska skolan utan de kunskaper som utbild-
ningen borde ha gett. Grundskolan lämnas i dag utan
betyg i ett eller flera ämnen av en fjärdedel av elever-
na. År 2001 lämnade 25,7 % av ungdomarna grund-
skolan utan betyg i ett eller flera ämnen. 1998 var
motsvarande siffra 20,4 %, var femte elev. Nu är det
var fjärde elev. Kan vi acceptera en sådan utveckling?
Kan vi acceptera att de kunskapsmål som vi politiker
har satt upp inte uppfylls av en fjärdedel av de barn
som lämnar grundskolan? Hur kan det ha gått så illa?
Vari ligger problemen och vad kan man göra åt dem?
Vi moderater menar att alla barn måste ges en
unik rätt till utbildning och att varje barns förmåga
bättre måste tas till vara. Därför vill vi sätta varje elev
i centrum och också se till att stimulera alla skolor att
bli fria skolor, så att en mångfald kan utvecklas som
bättre tar till vara alla dessa olika och dessa underbara
barn. Men det handlar också om att de ungdomar som
lägger ned arbete i skolan får sitt arbete utvärderat, att
det jobb som läggs ned tas på allvar och att det också
läggs till grund för elevens fortsatta arbete.
Vi moderater tror att många av de problem som i
dag är skapade i skolan beror på att skolan har en
väldigt monopolistisk organisation som tar sig uttryck
i bristande valfrihet, en tilltagande kravlöshet och
mycket stark politisk styrning.
Vad vill vi göra åt det som vi tar upp i det här be-
tänkandet? Vi vill överföra makten till eleverna och
deras föräldrar. Vi vill att varje skola ska vara en fri
skola, att skattepengarna går från staten direkt till den
skola som eleven väljer. Vi tror att med en nationell
skolpeng ges just möjligheten för varje skola att vara
en fri skola, men också att detta är det bästa sättet att
skapa en likvärdig och fullgod skola. Därför vill vi
förstatliga det ekonomiska ansvaret.
Vi har i det här betänkandet, som rör en mängd
olika delar av skolpolitiken, också tagit upp behovet
av att införa nationella prov för att kunna utvärdera
skolorna. Vi tycker att det är viktigt med nationella
prov redan år tre som första tillfälle och också år sex,
att stegen i betygsskalan måste bli fler för att betygen
ska kunna tjäna som ett pedagogiskt verktyg.
Ytterligare ett argument för den nationella skol-
pengen är att vi ser att det i dag finns oacceptabla
olikheter, att resultatet varierar väldigt mycket mellan
olika kommuner och mellan olika skolor.
Det är bra att det finns en mängd bra skolor i dag i
Sverige. Det finns skolor som förmår ta till vara bar-
nens kraft och nyfikenhet, lärarnas kunskap och för-
måga, föräldrarnas engagemang. Men det finns all-
deles för många skolor som inte uppfyller sina åta-
ganden.
Därför vill vi att skolorna frigörs från politiken
och att det politiska inflytandet över skolans verk-
samhet avgränsas och förtydligas. Detta får vi anled-
ning att återkomma till många gånger, inte minst med
tanke på den skollagskommitté vars betänkande vi
kommer att debattera senare under mandatperioden.
Jag vill avsluta med att diskutera kunskap som
den oslagbart bästa fördelningspolitiken. En bra skola
som är gemensamt finansierad är det absolut bästa
verktyget för att ge varje individ möjligheter inför
framtiden. Det är ett ovillkorligt ansvar för oss att
skapa de allra bästa förutsättningarna och att i den här
kammaren tvinga fram förändringar som gör att vi
kan få en skola som kan leva upp till alla de krav, och
tillgodose alla de möjligheter, som finns i framtiden
för alla de barn som förtjänar bättre än att, som i dag,
riskera att utsättas för kränkning eller rentav att lämna
flera års arbete utan de tillräckliga och erforderliga
kunskaperna.
Jag vill yrka bifall till reservation 1 under punkt 1.
Dokument
Beslut
Sveaskog AB tar över Svenska Skogsplantor AB (NU4)
Det statliga skogsbolaget Sveaskog AB tar över det statliga bolaget Svenska Skogsplantor AB. Riksdagen utgår från att regeringen följer rekonstruktionen av Svenska Skogsplantor AB. Riksdagen utgår också från att Sveaskog påbörjar en försäljningsprocess av bolaget före september 2006. Svenska Skogsplantor AB är den enskilt största producenten i Sverige av skogsplantor. Bolaget har gått med förlust sedan 1999, och Sveaskog AB har förklarat att det är berett att ta ansvar för en rekonstruktion av verksamheten.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen, avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag