Redogörelse för regelförbättringsarbetet

Fru talman! Återigen diskuterar vi här i kammaren regelförenklingar. Det är ett ämne som kanske inte låter särskilt upphetsande. I grund och botten handlar det om jobb. Det måste inte bara löna sig för människor att arbeta, det måste också vara lätt och lönsamt att anställa människor. Regelförenklingsarbetet är oerhört viktigt för företagen. Det har drivits av alliansens partier under många år. År 1999 lyckades man till slut få ett uttalande här i riksdagen där man ålade regeringen ett antal uppgifter. Inte förrän 2002 då alliansens partier fick stöd av Miljöpartiet - vilket hedrar dem - lyckades riksdagen tvinga igenom ett beslut som regeringen har haft att leverera. Visst är det så, fru talman, att när riksdagen fattar ett beslut har regeringen att rätta sig efter det och se till att beslutet blir genomfört. Varför är det så viktigt att prata om dessa regelförenklingar? Det regelverk och den ibland onödiga administration som finns - den nödvändiga administrationen och det nödvändiga regelverket ska vi naturligtvis ha kvar - kostar oerhörda summor pengar. Det är resurser som företagen hade kunnat använda för att anställa människor eller göra nödvändiga investeringar för att många av de 1,6 miljoner människor som i dag skulle vilja jobba eller jobba mer skulle ha fått ett jobb. Vad kostar det? Det finns beräkningar som visar att ett företag med färre än 20 anställda har en kostnad för skatter, arbetsmarknads- och miljöregler på ungefär 30 000 kr per anställd och år. Gamla siffror säger att företagen har direkta administrativa kostnader för regelverket på mellan 60 och 70 miljarder kronor. Riktigt hur utvecklingen har gått vet vi inte, men det finns ett antal negativa indikationer just nu. Vad beslutade riksdagen 2002, och vad har hänt? Riksdagen beslutade att hela det regelverk som rör företagande ska gås igenom så att onödiga och krångliga regler tas bort. Har regeringen levererat? Svaret är nej. Man har inte gått igenom hela regelverket. Det är beklagligt. Mandatperioden är strax över. Vad beslutade riksdagen i övrigt? Jo, att det ska sättas upp ett kvantitativt mål för att redan under den här mandatperioden påtagligt minska företagens kostnader för administration av regelverket. Det här hade kunnat vara genomfört förra året om riksdagen och majoriteten, faktiskt Miljöpartiet också, hade bifallit alliansens förslag om en generell sänkning av företagens kostnader med 25 %. Lite har hänt sedan dess, men något har ändå hänt. Två delmål är nu uppsatta. Men riksdagens beslut har inte regeringen levt upp till. Vad regeringen har levt upp till, och det ska man väl hedra, är att den har lämnat in en ansökan till OECD, vilket var riksdagens beslut, om att granska vårt regelförenklingsarbete. Men det kanske var den lätta delen. Man har också börjat försöka sätta upp tidsgränser för hur lång tid det ska ta för myndigheterna att besvara och handlägga ett ärende. Men det här arbetet går de facto väldigt långsamt. Hur går det nu? Det finns något som kallas för Näringslivets regelnämnd. Deras senaste rapport, som nu har ungefär ett år på nacken, kunde visa att utvecklingen faktiskt går åt fel håll. Det senaste år de har mätt visar det sig att mängden regler som gjorde det svårare och som ökade kostnaderna blev större. Det var en 58-procentig ökning. För lättnaderna var det en 16-procentig minskning. Det märkliga med det är att trots de beslut som riksdagen hade fattat steg takten av regler som ökade kostnaden. Vi har alltså haft en negativ utveckling trots riksdagens beslut. År 1999 mätte Statskontoret mängden blanketter som skulle användas. Det var då 75 myndigheter som nyttjade dessa. Vad har hänt sedan dess? Man hade kunnat förvänta sig att regeringen skulle följa upp det. Det har man inte gjort, så nu har Näringslivets regelnämnd själv gjort det. De gjorde det 2005. Hur positiv har då utvecklingen varit sedan 1999? Hur positiv har utvecklingen varit sedan riksdagens fattade sitt beslut? Jo, i praktiken har antalet blanketter ökat med nästan en tredjedel. Det är nu 94 miljoner blanketter som företagen ska fylla i. Naturvårdsverket hade ökat sin andel från 2 300 blanketter och är i dag uppe i 108 000. Skattemyndigheten står för den dramatiska ökningen. Det är bara att konstatera. Samtidigt säger myndigheterna själva att man skulle kunna samordna sitt insamlande av uppgifter. Men det är bara en tredjedel av dem som säger att de gör det. Varför går arbetet så sakta? Varför går det så långsamt? Det finns naturligtvis ett politiskt skäl. Vi har tvingat Socialdemokraterna att genomföra det här riksdagsbeslutet. Man tycker inte om det. Därför går arbetet väldigt långsamt. Det pratas väldigt mycket, och förra årets slogs det på stora trumman, om 291 förslag på regelförenklingar som skulle genomföras. Det visade sig att 70 handlade om hemsidor. Det pratas också väldigt mycket om det här med företagsportaler. Det är något som ska underlättas, framför allt via nätet. Vad har hänt där då? Jo, de undersökningar som har gjorts med 1 001 företag visar att företagen inte är nöjda. De tycker att det är svårt. Det finns liten kännedom om dessa webbplatser. De är dåligt anpassade till att man ska kunna hämta och lämna uppgifter. Det är svårt att ha en dialog med myndigheterna. De fungerar kort sagt inte som det var tänkt. Återigen: Arbetet går väldigt långsamt. Från alliansens sida vill vi ha ett övergripande mål, och vi vill ha det nu, på 25 %. Vi tycker att det är viktigt att angripa det befintliga regelverket, men det är lika viktigt att se till att inte nya regelverk tränger sig in och ökar kostnaderna. Ett exempel är förslaget nu om heltidsanställningar, där ingen konsekvensanalys har gjorts av vad det innebär. Det visar sig att bara det förslaget, som nu är nytt, kommer att kosta företagen nästan 3 miljarder kronor. Mellan företagen handlar det om en kostnad på mellan 6 800 och 25 600 kr per anställd, i snitt 14 500 kr. Att sedan förslaget i sin tur sannolikt tyvärr kommer att drabba både turistnäring och vintertestverksamhet för bilar i norra Sverige är en annan sak. Det innebär dessutom den här enorma regelbördan. Vi vill från alliansen få enklare redovisningsregler för små företag. Det är nu dags att mycket snabbt se över miljöbalken och plan- och bygglagen. Det är dags att stoppa förslaget om torghandelslag och förslaget om heltider. Det handlar om att förenkla informationsavlämnandet. Vi måste lära oss av Storbritannien och Finland att faktiskt ha ett enklare regelverk när det gäller de beslut som fattas på EU-nivå, för vi utnyttjar inte de möjligheter som vi har. Jag tycker att det är synd att majoriteten nöjer sig med att säga att arbetet i dag är ambitiöst. Det är bara att konstatera att majoritetstexten också säger att arbetet är en ständigt pågående process. Det är väl ett sätt att skyla över att så lite görs. Processen ska aldrig ta slut. Vi förstår också att det är en pågående process, men en process som kan gå i olika hastighet. Nu går det för långsamt. Apropå regler, innan jag yrkar bifall till reservation 1, vet jag inte om reglerna tillåter att man vinkar härifrån talarstolen, men jag har haft min pojke, som är åtta år, här hela veckan. Han sitter på läktaren. Så: Hej, Erik! Jag yrkar bifall till reservation 1.

Fru talman! Varför är regelförenklingar viktiga? Spelar det egentligen någon roll? Är det inte bara oppositionen som bråkar och skriker i onödan och faktiskt inte vet sin plats - att sitta still och vara tyst? Nej, så enkelt är inte livet. Vi har flera oberoende granskare som har riktat skarp kritik mot regeringens arbete på det här området. Det är till exempel Riksrevisionen, Nutek, och Statskontoret - för att inte tala om de viktigaste granskarna av alla: företagarna själva, som underkänner hela detta arbete. Det är en allvarlig kritik. Arbetet går långsamt. Det ned- eller bortprioriteras och riktas in på delvis alldeles fel saker. Simplexgruppen har misslyckats. Cheferna har avgått i ren desperation för att ingenting hände. Vi vet, fru talman, att Sverige är ett administrativt moget land - ja, rent av övermoget. En företagare ska rätta sig efter väldigt mycket olika regler. Det finns 20 000 sidor med företagsregler. 75 olika myndigheter samlar in information. Uppgifterna samlas in på 1 150 olika blankettyper. Antalet blanketter som skickades in var redan 1998, som vi hört, 73 miljoner. Det har nu stigit till 94 miljoner enligt en kartläggning av Statskontoret för några år sedan. Fru talman! Regeringen håller på att förvandla våra duktiga företagare till byråkrater. Vi har inte bara många regler som styr företagandet i Sverige. Reglerna är dessutom oerhört krångliga. Det finns gott om exempel på regelverk där företagarna helt enkelt inte själva kan reda ut hur de ska göra för att vara laglydiga. Då vänder man sig till revisorn. Denne förmår inte heller reda ut situationen. Då går man gemensamt till skattemyndigheten, där man inte heller med sina medarbetare, duktiga medarbetare, helt lyckas reda ut frågan. Alltså: För att vara företagare i Sverige ska man inte vara entreprenör. Man ska vara byråkrat. OECD har uppskattat vad det här offentliga regelverket egentligen kostar våra svenska företag. Man har kommit fram till att det kostar dem 50 miljarder kronor per år. En uppskattning av Nutek visar att kostnaderna snarare ligger runt 70 miljarder kronor per år. Men den totala kostnaden för att följa alla regler är ännu värre än så. Vi måste lägga till de indirekta kostnaderna, som ett negativt företagarklimat, att man inte startar nya företag. De företag man har expanderar inte. Man gör inte tilltänkta miljöinvesteringar. Man investerar i andra länder så att det inte blir några jobb i Sverige. Så får man en samhällelig kostnad i form av förlorade företag och uteblivna arbetstillfällen. Det är svårt att beräkna, men i Nederländerna har man kommit fram till att den totala samhällsekonomiska kostnaden för regelbördan uppskattas vara ungefär dubbelt så stor som den administrativa bördan. För Sveriges del skulle det här innebära att regelbördan kostar samhällsekonomin ungefär 140 miljarder kronor per år. Det är 140 miljarder kronor som dräneras ur de svenska småföretagen. Detta är naturligtvis inte acceptabelt! Det är i själva verket en skandal. Fru talman! Det råder högkonjunktur i Sverige, men det kommer inga nya jobb. Det här är ett allvarligt problem. Vi vet att småföretagen måste bli fler. Vi vet att våra företag, de små och medelstora, måste vilja växa. Gör man inte det har vi stora problem. Det är därför vi tjatar om regelförenklingar. Vi har insett för länge sedan att detta är livsviktigt. Så vad gör egentligen regeringen? Ja, det är inte mycket. Man är senfärdig. Man har fått upprepade beställningar från riksdagen att skynda på, men det händer inte mycket. Regeringens åtgärder handlar om mycket små förändringar inom mycket spridda områden, ofta sådant som i praktiken inte betyder någonting för företagarna. Det finns ingen riktig överblick av den totala regelbördan. För lite kraft läggs på att ta bort befintliga regler. Och bristen i kunskap om var och hur regelbördan uppstår är fortfarande vitt utbredd. Riksrevisionen pekar bland annat på betydande brister när det gäller inriktningen och också organiserandet av själva arbetet. Våra förslag, som vi har hört här tidigare, är bland annat att minska företagens administrativa kostnader med 25 % till år 2010. Det ska bli lättare att starta och driva företag. Vi har en rad förslag för att minska företagens uppgiftslämnande och förenkla redovisningsreglerna, arbetsgivarreglerna, skattereglerna, miljöbalken och så vidare. Gör som i Nederländerna till exempel; låt granska alla förslag till nya eller förändrade regler som berör företagen av ett utomstående organ innan de får lov att träda i kraft. Det sista ska för övrigt enligt flera förordningar göras redan nu, men Näringslivets regelnämnd visar att detta oftast helt enkelt inte sker. Bara i en bråkdel av fallen analyseras vilka administrativa kostnader ett förslag innebär för företagen. Fru talman! Sammanfattningsvis kan vi konstatera att regelförbättringsarbetet och förenklingsarbetet går minst sagt trögt. Det sker under tvång och med en slöhet som är uppseendeväckande. Detta är farligt för Sverige, för jobben och därmed för hela välfärden. Det finns egentligen ingen anledning att längre försöka baxa en motvillig och slö regering framåt i dessa frågor. Vi får inse att vill man inte så går det inte. Det är tur att vi får en borgerlig regering om bara ett par månader. Jag yrkar bifall till reservationen.

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till alliansens reservation i detta betänkande. Vårt lands största problem just nu, och det kanske det största hotet mot vår välfärd i modern tid, är att det är så många svenskar i arbetsför ålder, ungefär 1,5 miljon, som av olika skäl inte finns på jobbet i dag. 146 000 av dem är ungdomar i åldrarna 16-25 år. För dessa ungdomar är detta den sämsta starten man kan få på sitt vuxenliv. Det är en katastrof helt enkelt. Detta problem försöker regeringen mörka och menar att vi räknar in alldeles för många, exempelvis föräldralediga, sjuka med flera. Javisst, men eftersom de inte är på jobbet har andra fått vikariejobb och räknats bort från de arbetslösas skara. Vi räknar alltså in alla dem som måste försörjas med bidrag från samhället. Om dessa blir för många i förhållande till dem som lönearbetar och betalar skatt, blir det på sikt ekonomiska problem, förutom det mänskliga lidandet som inte är lika lätt att mäta. Just nu, mitt i en högkonjunktur, klarar staten och de flesta kommuner att få ekonomisk balans, men alla borde inse att det blir stora ekonomiska och sociala problem när nästa lågkonjunktur kommer, om ett eller två år. Då kommer det att behövas många fler småföretagare och entreprenörer som kan få fram nya produkter och idéer och därmed skapa jobb. Då måste fler av de svenska forskningsresultaten, de svenska patenten kunna kommersialiseras i Sverige och inte köpas upp av kineser, indier och japaner, som i dag. Då måste det finnas många fler entreprenörssjälar som har lust att starta företag. Då måste det finnas många fler småföretagare som känner det mödan värt att låta sina små företag växa och att börja anställa. Sverige är i akut behov av många fler nya företag och fler växande företag. Vi är bland de sämsta i EU i denna gren just nu. Nyföretagandet skulle behöva öka, från nuvarande takt, med minst ytterligare 10 000 nya företag per år för att bara kompensera för de arbetstillfällen som försvinner från storföretagen varje år framöver. Om Sverige ska kunna se ljust på framtiden krävs det alltså ett helt annat företagsklimat i Sverige. Då måste Sverige få en regering som erkänner att företagsklimatet i dag är bristfälligt. Det som är det allvarliga problemet med nuvarande regering är att man inte förstår detta. Företagens verklighet är tyvärr en blind fläck för Pär Nuder och Thomas Östros och deras partikamrater. Det här synfelet är allvarligt och drabbar ofta sådana som efter att ha suttit i en skolbänk i 15-20 år förflyttas direkt till ett skrivbord på ett s-kansli och sedan drar vidare till nästa skrivbord i Rosenbad. De förstår inte hur en företagares verklighet ser ut. Denna blindhet och oförmåga att förstå företagares verklighet drabbar också sådana som levt hela sitt liv i miljöer där man aldrig lärt känna företagare. Man ser företagare som sina motståndare, och de ska klämmas åt och bekämpas i jantelagens anda. En av orsakerna till att så många fastnar i arbetslöshet och utanförskap är just att företagarna, trots högkonjunktur, inte har lust att anställa. Nio av tio småföretagare vill inte anställa, sade bland annat Klas Eklund för tre veckor sedan på DN-debatt. En av de viktigaste faktorerna för att företagarna inte har lust att anställa är just regelkrånglet. Det inplanteras mer och mer av tistlar och törnen på småföretagarnas åkrar. Småföretagarna har börjat ledsna på att tistlar och törnebuskar omsnärjer dem på alla sidor. Trots att regeringen fick order av riksdagen 1999 att genomföra regelförenklingar, har antalet regler inte minskat sedan dess, som vi har hört, utan tvärtom ökat. "Man plockar inte fikon på tistlar och druvor på törnbuskar", för att citera en snart 2 000 år gammal text i den heliga skrift. Majoriteten i vårt utskott anser inte att det finns något att erinra mot regeringens regelförenklingsarbete, trots de uppenbara försumligheterna. När den dessutom har mage att säga att förenklingsarbetet är av största vikt för att Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas som företagarnation och samtidigt avstyrker alla motioner som vill se större resultat av regelförenklingsarbetet då inser man hyckleriet. Den rodnar inte heller av att säga att regeringen bedriver ett ambitiöst arbete. Kraven på resultat är minsann inte stora hos vänsterkartellen. Det är inte konstigt att en så stor majoritet av de svenska småföretagarna anser att denna nonchalanta attityd från regeringen är en av de viktigaste orsakerna till att de inte längre vill låta sina företag växa. Jag citerar än en gång ett uttalande av ekonomen och tidigare s-politikern Klas Eklund för några månader sedan. Så här sade han: "Förut tyckte jag att det var konstigt att alla företagare klagade så mycket på krångliga regler och höga skatter, när det trots allt gick bra för dem. Nu när jag själv blivit småföretagare, för tre år sedan, har jag insett att jag själv håller på att bli likadan." Det är en erfarenhet som alldeles för få s-politiker fått göra, och därför kommer inte en socialdemokratisk regering att kunna skapa ett tillräckligt bra företagsklimat i Sverige. Socialdemokraterna har under åren drivit en relativt bra politik för storföretag men underskattar grovt de små och medelstora företagens betydelse. Det är de som med relativt enkla förändringar vad gäller regler, avgifter och klimat kan få lust att börja anställa personal igen, inte de stora företagen. Nu är det nog pratat, i sju år, om regelförenklingar och det är hög tid att företagarna upplever att det nu börjar levereras synliga resultat. För övrigt, fru talman, anser jag att regeringen bör bytas ut både med anledning av regelförenklingsarbetet och av många andra skäl.

Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till reservationen. Nu har vi återigen en skrivelse om regeringens så kallade ambitioner för regelförenkling för företagande och svenskt näringsliv. Ambitionerna är inte större än tidigare, och engagemanget för att skapa bättre förutsättningar för företagare lyser med sin frånvaro. Det borde dock inte vara så med tanke på att företagarna borde lägga sin kraft på att utveckla just sina företag och skapa nya jobb för de 1,5 miljoner människor som helt eller delvis finns i ett utanförskap utanför ordinarie arbetsmarknad. Det står så vackert i det här dokumentet att regelförbättringsarbetet är av största vikt för att Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas som företagarnation. Uppenbarligen har den socialdemokratiska regeringen fullständigt missat att under de senaste tio åren har Sverige förlorat bortåt 10 % företagare, alltså människor i arbetsför ålder som vill vara företagare. Det borde stämma till eftertanke, men ack nej. I stället för att vidta kraftfulla åtgärder för att just skapa förutsättningar för att människor ska kunna bli företagare och skapa de nya jobben som behöver ta vid när andra försvunnit och några har dragit utomlands lägger man fram nya krångliga regler som förhindrar människor från att få jobb och företagare från att vilja anställa. Ibland undrar jag om ni inom Socialdemokraterna inte talar någon gång med era väljare. Har ni aldrig besökt en företagare som försöker hanka sig fram på sitt lilla turistföretag och som under sommaren kan anställa grannens pojke? Det ger jobb på landsbygden och i trakter där varje privat företag är oerhört viktigt för bygden och för dem som försöker att bo kvar och utveckla nya branscher som till exempel inom turismen. Det är företag som vi alla vet tar många år innan de kan ha en åretruntverksamhet, om det ens blir verklighet någon gång. Uppenbarligen har ni inte besökt dem, eftersom ni lägger fram förslag som förhindrar och försvårar säsongsanställningar. Men det finns andra delar av näringslivet som ni borde ha relationer med. Ni borde åtminstone ha någon skogsarbetare som kan förklara för er vad ni håller på med. Ni håller bokstavligen på att jaga ut svenska arbetstillfällen från våra svenska skogar till utländska entreprenörer. Det är antagligen utländska entreprenörer som ni sedan ska jaga för att de kommer till Sverige och tar de svenska skogsarbetarnas jobb. Om den socialdemokratiska regeringen hade tittat i sin egen myndighet Nuteks årsbok hade den sett att man fångat in vad riksdagen och regeringen så ambitiöst har fattat beslut om. Man ska under mandatperioden 2002-2006 minska företagens administrativa börda. Samtidigt noterar man att företagen själva svarar att de finner att just de krångliga reglerna och administrationen har ökat under de senaste åren. Det borde också stämma till eftertanke. Förstår ni inte att det är just de reglerna som Sverige och svenska arbetare inte behöver? Vi behöver jobb i alla delar av landet och inte regler som ytterligare vidgar klyftorna mellan dem som är med och dem som står utanför arbetslivet och mellan regioner som är med och dem som står utanför tillväxten. I Nuteks bok står också uppradat de områden där det finns tillväxthinder och där de dominerande frågeställningarna finns. Det är arbetsgivaravgiften, skatterna, arbetsgivaransvaret för anställda och administration till följd av just offentliga regelsystem. Fru talman! Socialdemokraternas arbete med regelförenklingar är inte trovärdigt. Här ser vi återigen tal med dubbla tungor om företagandet i Sverige. Man talar väl om företagandet och kramar gärna företagare. Men i praktiken slår man ständigt bort viljan och engagemanget hos företagaren genom att lägga fram nya förslag om krångliga regler som förhindrar utveckling i företaget. Därmed förhindrar man också nya jobb som behövs skapas för att människor ska komma i arbete. Fru talman! Det är dags för Socialdemokraterna att sluta med skönmålningarna om Sveriges situation. Det vore på sin plats att framför allt ta till sig det som de egna myndigheterna skriver. Det är dags att se över den administrativa bördan, eftersom den uppenbarligen förhindrar företag från att vilja anställa och skapa utveckling i det här landet.

Fru talman! I dag behandlar vi näringsutskottets betänkande NU10 som bygger på regeringens skrivelse 2005/06:49. Det handlar om regeringens redogörelse för regelförenklingsarbetet. Skrivelsen handlar om uppföljning av regeringens handlingsplan för minskad administration för företagen och förslag till nya åtgärder som inkommit från myndigheter och departement. I skrivelsen redovisas också utförda mätningar av företagens administrativa arbete och det mål som satts upp med anledning av mätningarna. Vidare finns det också redovisning av regelförbättringsarbetet ur ett internationellt perspektiv. Det vi i utskottsmajoriteten kan konstatera är att regeringen bedriver ett intensivt och ambitiöst arbete för att genomföra regelförbättringar för företagen. Det ger också intrycket av att det kommer att leda till positivt resultat. De ambitioner som riksdagen hade vid tillkännagivandet år 2002 kommer att kunna uppnås. Efter att under det senaste året mest jobbat med att mäta kostnaderna kan vi nu börja med att sätta mål. Vi har mätt de kostnader som uppkommer för företagen på skatteområdet. Där är nu målet att den administrativa bördan ska minska med 20 % till år 2010. Samtidigt ska den totala regelbördan inom årsredovisningslagen minska med 15 % också det till år 2010. I och med att mål för minskad börda även formuleras för regelverken inom miljö, jordbruk och arbetsrätt kommer det att finnas mål för minskad total administrativ kostnad för omkring 65 % av de områden som ger upphov till kostnader för företagen. Nutek har också fått i uppdrag att göra mätningar på ytterligare tre områden, plan- och bygglagen, livsmedelslagstiftningen och statistikområdet. Fru talman! Sverige har bra service och administration, men vi ska bli ännu bättre. Vårt mål är att den totala administrativa kostnaden ska minska inom alla för företagen relevanta regelområden. För att göra det lättare att starta och driva företag har vi arbetat med att förbättra regelverken och servicen till företagen. Vi har gjort några saker under mandatperioden, trots vissa dysterkvistar som tidigare har varit upp i debatten här i kammaren påstår att vi inte har gjort någonting. Vi har startat arbetet för att göra det enklare och för att det ska bli snabbare och billigare att registrera sitt företag. Bolagsverket och Skatteverket har en gemensam elektronisk tjänst där man registrera enskild firma, lämna uppgifter till mervärdesskattsregister och om arbetsgivaravgifter och ansöka om F-skattsedel. När man kan göra det på ett enda ställe måste det ändå trots allt ha blivit enklare, även om den samlade borgerligheten påstår någonting annat. För att underlätta själva företagsstarten finns också webbplatsen Företagsguiden och telefontjänsten Startlinjen. Det upplever jag att man tidigare i debatten har ironiserat lite grann om och möjligheten att här skaffa sig information på ett ganska enkelt sätt när man vill starta företag och också få vägledning. Det tror jag är viktiga led i att förenkla för företagare och skaffa sig information. Det gäller inte minst för våra unga företagare. Det känns inte så roligt att man står och ironiserar över det i Sveriges riksdag. Det vi också har gjort under mandatperioden är att vi avskaffat arvs- och gåvoskatten och reformerat 3:12-reglerna. Det har ytterligare gjort det lättare för företagen. Med detta anser vi socialdemokrater att vi har förenklat regler och visat på en klar förbättring för alla företag och då särskilt för småföretagen. Innan jag går vidare vill jag ytterligare en gång precis som förra året ta upp frågan: Varför har vi regler, och varför har vi lagar? För mig handlar lagar och regler om att vi slipper konflikter genom att i förväg veta vilka spelregler vi har. Jag tror att Sveriges och Nordens framgång vad gäller företagandet beror på att vi har tydliga regler på arbetsmarknaden. Vi måste ha de här reglerna för att undvika konflikter. Reglerna måste vara tydliga, så att man inte kan missförstå dem. Jag får lov att säga att jag inte skäms för det regelverk som vi har i Sverige. Jag ser att det finns personer från borgerligheten som skrattar åt vad jag säger här i kammaren när jag säger att vi inte ska skämmas över det regelverk som vi har i Sverige. Men det finns andra länder runtom i hela världen som kommer till Sverige på besök. Det är vårt regelverk som de vill titta på. De vill också få ordning och reda i sina länder för sitt företagande och sin arbetsrätt. Reglerna finns också till för att skydda människors liv och hälsa, för att skydda miljön och för att se till att arbetsmarknaden fungerar på ett sjyst sätt. Dessa regler finns inte till för sin egen skull utan för att skydda människor och miljö. Det får vi inte glömma bort i debatten. Det måste naturligtvis också vara så att regler som våra företagare kommer i kontakt med ska vara lätta att förstå och leva efter. Målet är att reglerna ska bli bättre, enklare och tydligare. Faktum är att Sverige redan i dag är bland de allra främsta länderna i världen när det gäller enkla och bra regelverk för företagen. Det går bra för Sverige, trots att ni från den borgerliga sidan försöker föra fram budskap om att det inte är så. Svensk konkurrenskraft är god. Inte på 20 år har nyföretagandet varit så högt som nu. Jämfört med för tio år sedan har företagskonkurserna halverats. Sedan 1995 har 300 000 fler svenskar ett jobb att gå till. Under 2006 planerar nästan hälften, det vill säga 41 %, av de medelstora företagen att nyanställa. I World Economic Forums årliga rankning av de mest konkurrenskraftiga ekonomierna placerar sig Sverige på tredje plats bland 117 länder. Nyligen kom Sverige för andra året i rad på första plats i EU:s årliga rankning av innovationsprestationer. Omdömet är att Sverige håller världsklass. Tillsammans med Finland och Danmark är Sverige det enda land i Europa som inte har något gap till USA eller Japan - och detta i ett land som borgerligheten säger har ett dåligt företagsklimat! Jag ska ta upp något lite kort om nyföretagandet i Sverige under 2004. Det är de uppgifterna som i dag finns tillgängliga. Under 2004 startades 41 608 genuint nya företag. Detta är den högsta siffra som har uppmätts under de senaste tio åren. 83 % av de nya företagen startades inom tjänstesektorn. 32 % av de nya företagen startades av kvinnor och 17 % av personer med invandrarbakgrund. För att ytterligare få fler och växande företag genomför vi en stor satsning på entreprenörskap i skolan. Så kan vi få fler ungdomar att intressera sig för att starta företag. Vi stärker stödet till forskning och utveckling i små och medelstora företag så att deras konkurrenskraft kan förbättras ytterligare. Dessutom har vi bjudit in näringsliv, fackförbund och organisationer till en långsiktig satsning på svensk industris strategiska framtidsbranscher som flyg- och rymdindustrin, fordonsindustrin, metallurgiindustrin, läkemedels- och bioteknikindustrin, IT- och telekomindustrin samt skogs- och träindustrin. Allt detta sker inom ramen för innovationsstrategin. Det är en väl fungerande dialog mellan stat och företag. Vi ska komma ihåg att det inte är regler som är det avgörande för om det går bra eller dåligt för ens företag. Det är marknaden som är det största och det viktigaste. Efterfrågan hos ett företag på dess produkter och tjänster är det som styr utvecklingen för företaget. Det är därför det är viktigt med en låg ränta men också med riskkapital. Därför har vi förbättrat möjligheterna på den svenska riskkapitalmarknaden under 2005 och etablerat Innovationsbron. Med detta sagt och om vi har i åtanke att vi i Sverige internationellt sett har bra och tydliga regler kan vi för den skull inte bara slå oss till ro. Det är viktigt att vi kontinuerligt ser över de regelverk som vi har såsom vi exempelvis nu har gjort med miljöbalken och plan- och bygglagen. Allt detta handlar om lagar och regler. De måste följa med i samhällets utveckling och anpassas efter nutiden. Det pågående regelförenklingsarbetet är mycket viktigt för att befästa Sveriges ställning som en ledande företagsnation. Fler och växande företag är grundläggande för att främja en ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar tillväxt som i sin tur ger en förutsättning för att arbetstillfällen, välfärd och jämställdhet ska kunna värnas och utvecklas. Som avslutning, herr talman, vill jag peka på tre saker. Jag ska börja med ett citat från Småföretagarbarometern. Det känns särskilt lämpligt med tanke på de dystra inlägg som har gjorts tidigare i debatten från borgarna. Detta är daterat den 28 mars 2006. "Goda tider väntar för småföretagen, skriver Föreningssparbanken och Företagarna i sin senaste småföretagsbarometer. Både när det gäller beställningar, omsättning och sysselsättning är läget det bästa sedan våren 2001, enligt bedömarna, som förutspår en fortsatt kraftig uppgång för småföretagen under det närmaste året." Undersökningen omfattar drygt 4 500 företag med 1-49 anställda. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det går bra för Sverige. Jag har också ett citat från den 12 mars 2006. Det kommer från TT. Rubriken är "Småföretagare solar i företagsklimatet". "En stor undersökning visar att nära tre av fyra småföretagsledare är nöjda med företagsklimatet i sitt hemlän. Särskilt kvinnor och företagsledare i södra, västra och östra Sverige solar i företagsklimatet. Länsförsäkringar har låtit telefonintervjua 1 200 vd:ar i landet i företag med 5-49 anställda. 73 % ansåg att hemlänet var bra att driva företag i." Tvärtemot vad borgerligheten säger visar detta att det går och att det är bra att driva företag i Sverige. Avslutningsvis, herr talman, vill jag härmed för utskottets del avstyrka samtliga motioner i berörda delar. Riksdagen bör lägga regeringens skrivelse med redogörelse för regelförenklingsarbetet till handlingarna.

Herr talman! Åhörare! Att det finns klara och tydliga regler för företagen som verkar i landet är en grundläggande förutsättning för ett långsiktigt näringsliv med en bra sammansättning av stora och små företag. Företagen måste veta vad det är för regler och lagar som gäller, och reglerna och lagarna måste vara förutsägbara, tydliga, begripliga, relevanta, rättvisa och långsiktiga. Små och stora företag har samma regler och lagar att följa även om det lilla företaget inte har samma resurser, tid eller kunskap att klara detta lika enkelt som de stora företagen. Det arbete som nu genomförs vad gäller regelförbättringar och minskade administrativa kostnader för företag har efter en seg start - kanske en mycket seg start - på ett ambitiöst och systematiskt sätt både breddats och fördjupats och följer en angiven tidsplan. Regeringen har tagit ett större grepp i frågan genom att förklara att alla för företagen relevanta områden vad gäller regelkrångel ska mätas av Nutek. Detta ska ske senast under 2007. Det är bra att vissa områden redan är mätta - som skatt, miljö och regler om årsredovisning. Andra områden som håller på att mätas är jordbruk och arbetsrätt. De ska vara klara under 2006. Precis som vi hörde tidigare har de ovan nämnda områdena gett upphov till att ca 65 % av regelmassan för företagen är färdigmätt eller snart är färdigmätt. Det har kommit en god bit på vägen. Kvantitativa mål ska fastställas för vart och ett av områdena, och när alla för företagen relevanta områden är färdigmätta ska ett mål sättas upp för hur mycket den administrativa bördan ska minska för företagen. OECD-mätningen av Sveriges regelreformeringsarbete inleddes under hösten 2005 och ska vara slutförd under 2007. Arbetet pågår, och OECD har för avsikt att komma med en rapport som bland annat tar upp frågor om den makroekonomiska miljön och regelreformeringens inverkan på makroekonomin och institutionernas kvalitet och förmåga att producera högkvalitativa regler. Herr talman! Vänsterpartiet anser att man i det fortsatta arbetet måste fokusera på småföretagens speciella situation vad gäller regelfrågan. Att små företag har samma administrativa börda att bära vad gäller lagar och regler som de stora företagen men inte samma resurser, tid och kunskap om dem, är ett problem som vi måste sätta större fokus på. Ibland kan det ge mycket bättre resultat om man utgår från olika företags eller branschers regelmassa än från de olika myndigheternas förmåga att minska regler från ett myndighetsperspektiv. Samarbete och samverkan mellan olika myndigheter, kommuner och länsstyrelser i syfte att underlätta för det enskilda företaget borde vara en självskriven uppgift. Däremot tror jag inte att en speciell regelmyndighet ska inrättas utan anser att samarbete och konkreta uppdrag till olika myndigheter är den mest framgångsrika vägen i ett processarbete som detta. För att nå framgång vad gäller regelförbättringsarbetet är det mycket viktigt att arbetet drivs i nära samarbete med näringslivet, fackförbund, myndigheter och internationella intressenter. Jag menar att det är mycket viktigt att först mäta regelmassan och de administrativa kostnaderna för att man ska kunna sätta upp ett relevant mål för hur mycket kostnaderna ska minska. Det är viktigt inte minst för att man ska kunna utvärdera om man har nått målen eller för att man ska kunna göra ytterligare insatser för att nå målen. Det är ju en mycket komplex och svår uppgift eftersom det ständigt sker lagändringar och regeländringar, inte minst på grund av att vi ska anpassa oss till och följa de beslut som fattas av EU i olika frågor, vilka vi är skyldiga att följa, men även på grund av internationella regelförändringar inom exempelvis handels- och exportområdet. Olika branscher påverkas av olika lagar och regler i olika omfattning. I dag finns det ett antal branscher som regeringen tittar speciellt på vad gäller de lagar och regler som omfattar just en specifik bransch. Vänsterpartiet vill utveckla och utvidga detta arbetssätt vad gäller lagar och regler ur ett branschperspektiv. Vi anser bland annat att turistbranschen borde ingå i detta arbete och utvärderas utifrån sina speciella regler och de förutsättningar som just turistbranschen har. Jag yrkar bifall till att skrivelsen läggs till handlingarna.

Herr talman! Hösten 2002 gjorde Miljöpartiet tillsammans med borgarna ett uttalande till regeringen om en intensifiering av regelförenklingsarbetet. Sedan dess har vi samarbetat med Socialdemokraterna och Vänstern för att driva på arbetet i enlighet med den beställning som gjordes. Beställningen innehöll att det skulle göras en genomgång under mandatperioden av de regelverk som berör företagandet. Det skulle komma ett kvantitativt mål för regelförenklingsarbetet. Det skulle bli en påtaglig minskning av företagens kostnader för regelverket under mandatperioden. Det skulle komma ett mått som visar hur regelbördan utvecklas och en ökning av takten redan 2003. Vi skulle lämna in en anmälan till OECD med en begäran om granskning av regelförenklingsarbetet i Sverige. Det skulle upprättas tidsgränser för myndigheterna i samband med administration av företagsstarter. Det skulle finnas en lots vid företagskontakter. Sedan dess har vi som sagt samarbetat för att försöka driva på den här utvecklingen. Det som har hänt är att Nutek har genomfört mätningar av företagens administrativa kostnader med anledning av årsredovisningslagen och skattelagarna. Mätningarna av kostnaderna med anledning av årsredovisningslagen var färdiga i maj 2005, och mätningarna på skatteområdet var färdiga i februari 2005. Sedan har det också igångsatts mätningar på miljöområdet och jordbruks- och arbetsrättsområdena. Som vi har hört är detta 65 % av regelverket. Vi nöjer oss självfallet inte med detta. Hela regelverket skulle ju mätas under mandatperioden. Det hinner vi tyvärr inte med, utan det kommer att vara avslutat under 2007. Man kan naturligtvis tycka att det är tråkigt att vi inte hann beställningen riktigt i enlighet med hur den låg, men jag tycker ändå att det har varit en hygglig takt i det här arbetet. En viktig sak i detta är att vi har sagt att alla mätningar ska vara genomförda och avslutade 2007. Det är ett löfte för framtiden. När alla mätningar är klara kan den samlade kostnaden för företagen i tid och pengar beräknas, och senast tre månader efter att mätningarna är gjorda ska det sättas upp mål för hur mycket kostnaderna ska minska. Samtliga mål ska vara uppnådda senast den 30 juni 2010. Ytterligare en sak som är väldigt viktig är att konsekvensanalyserna fungerar. Det är någonting som vi kommer att titta noga på framöver. När man gör en ny lagstiftning är det väldigt viktigt att se till att den inte drabbar småföretagen på ett onödigt sätt. Nu handlar det i huvudsak om den administrativa kostnaden för lagstiftning man genomför och inte om själva lagarna, men man måste även titta på lagarnas utformning och innehåll. Men själva regelförbättringsarbetet handlar ju i huvudsak om att regelverket, med det innehåll det har, ska vara enkelt för företagen att administrera. En av de viktiga förenklingar som har gjorts och som man har koncentrerat sig på är givetvis detta att göra det enkelt via Internet så att man kan sköta saker och ting vid vilken tidpunkt man vill, att man når många myndigheter samtidigt och att man samordnar så att det blir så enkelt som möjligt för företagarna. Herr talman! Jag vill avslutningsvis lyfta fram en positiv sak. Jag besökte nyligen Umeå där Almi samverkar med Internationella Företagarföreningen. Här har man gjort ett program för internationellt företagande för invandrare som man kallar för Attiva. Där finns regelverk och information tillgänglig på invandrarspråken. All rådgivning och alla förenklingar för de blivande företagarna översätts kontinuerligt till invandrarspråken. Detta kommer så småningom att bli tillgängligt för hela Sverige. Tanken är att allt som behövs ska finnas samlat på en plats. Informationen ska finnas på de stora invandrarspråken. Personlig rådsgivningskompetens ska finnas tillgänglig vid behov. Genom det här kan uppstartsprocessen av företag för invandrare skötas på ett väldigt enkelt och rationellt sätt och på deras eget språk. Det här ryms inte riktigt under rubriken Förenkling, som vi diskuterar nu, men jag tycker ändå att det är viktigt. Det händer saker ute i samhället. Jag tycker att flera ska besöka dem i Umeå som jobbar med det här, Almi och invandrarföretagarna, för det är så roligt att träffa folk som verkligen jobbar med intresse, ambition och glädje för att åstadkomma saker på området.