Regelförenkling för företag

Fru talman! Hur kan regeringen vara nöjd?

Regelförenkling för företag

De senaste åren har regelkrånglet för landets företagare ökat. Det har blivit krångligare att leva upp till lagar och regler. Kostnaderna för regelkrånglet har ökat med kanske 1 miljard kronor varje år de senaste åren. Därför är det rimligt att ställa frågan: Hur kan regeringen vara nöjd med tingens ordning?

Det ska ärligt sägas att detta är både vin och vatten. Det finns både fördelar och problem. Det är exempelvis en stor fördel att vi har välfungerande institutioner i Sverige. Det är till exempel väldigt enkelt att starta ett företag. Samtidigt kan vi se att många företagare vittnar om att de tycker att det är jobbigt med till exempel skattekrångel, knepiga arbetsmarknadsregler eller att den lokala regelgivningen för att få till exempel ett utskänkningstillstånd, ett bygglov för en uteservering eller annat kan ta tid och kosta mycket pengar. Inte sällan kan avgifterna för likvärdiga tillstånd skilja mycket - tusentals kronor eller mer - mellan olika kommuner.

I slutändan innebär regeringens ökade regelkrångel att företagare behöver lägga mer tid på administration och mindre tid på att utveckla sina företag och att sälja.

Fru talman! Företagare är stöttepelare i samhället, som man brukar säga ibland. Jag tycker att det är viktigt att ta den utgångspunkten och konstatera att det är företagare som med sina företag ytterst ser till att vi säkrar välfärdens finansiering i Sverige. Det är deras pengar som gör att vi kan finansiera till exempel polis och skola. Därför är det viktigt att vi uppmuntrar företagare och ger dem rätt förutsättningar. Det är deras värv som gör att det kommer fram nya produkter och tjänster som kan utveckla vårt samhälle, att människor kan komma i arbete och att det kommer in skattekronor. De är hjältar och stöttepelare. Att förenkla för företag och företagare är därför, menar jag, både rimligt och nödvändigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Av erfarenhet vet vi att de gånger man i Sverige har lyckats med föresatsen att göra det enklare för landets företagare har det parats med ett tydligt politiskt ledarskap. Ett exempel är Maud Olofsson, som under sin tid som minister återkommande talade om och, tror jag att många tyckte, närmast nötte in budskapet att krånglet skulle minska. Och det fick effekt.

Beklagligtvis kan vi nu konstatera att utvecklingen de senaste åren går åt fel håll. Det är inte bara moderater som säger detta utan experter som har utvärderat. Krånglet ökar, och kostnaderna ökar. Jag vill påstå att det brister i ledarskap. Det tydligaste beviset är att regeringen, trots att man har fått konkreta förenklingsförslag från till exempel Tillväxtverket, inte återkommer med dessa till riksdagen. Man har lovat att återkomma med en skrivelse till riksdagen med förenklingsmål, men man gör det inte. Kostnaderna har ökat med 1 miljard per år sedan 2014, och krånglet har ökat.

Vad borde då ske? Jag skulle säga att utgångspunkten är att regeringen mer än i dag måste prioritera regelförenkling för företagare. Jag tycker att ett nytt förenklingspolitiskt mål måste komma på plats. Jag tycker att Sverige bättre måste nyttja it-lösningar för att effektivisera staten och kontakter som vi som medborgare men också företagare kan ha. Jag tycker att vi borde finna mer inspiration bland de duktigaste länderna i Europa, inte minst länder som Estland och Danmark, som vi kan lära mycket av. Jag tycker att regeringen ska genomföra de riksdagsbeslut som är kopplade exempelvis till sajten Verksamt.se och till projektet Serverat.

Det handlar också om konkreta näringspolitiska beslut. Ett sådant område är gruvpolitiken. Det är lätt för en minister att prata om att det ska vara enkelt att driva företag, men då ska vi komma ihåg att det på näringsministerns bord ligger färdiga ansökningar om att öppna nya gruvor i Norrbotten. Där har regeringen till och med fällts av konstitutionsutskottet därför att man, som KU sa, inte gjorde en enda handläggningsåtgärd under tre års tid. Det är lätt att prata om att någon annan ska underlätta och förenkla, men jag skulle säga: Walk the talk! Det handlar om att vara ett föredöme och visa ledarskap, och då måste det hänga ihop.

Vad händer nu? Alldeles för lite. Krånglet ökar, kostnaderna ökar och förenklingsförslag såsom mål och konkreta förslag kommer inte till riksdagen. Och KU har till och med fällt näringsministern. Därför är den rimliga frågan: Hur kan regeringen vara nöjd med tingens ordning?

Riksdagen ska om någon dag rösta om de förslag som nu ligger på bordet. Den som vill fördjupa sig i detta kan titta på förslag som både Moderaterna och andra partier har lagt fram. Vi har en lång lista som står i bjärt konstrast till regeringens förslag. Bland mycket annat vill vi att fler myndigheter ska få förenklingsuppdrag. Vi tycker att regeringen återkommande ska komma till riksdagen och berätta om vad man konkret har gjort för att ställa dem till ansvar. Vi tycker att principen om att en ny regel ska ersätta en gammal borde vara en ledstång i lagstiftningsarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Vi kan inte rösta om allt, och jag vill för tids vinnande yrka bifall endast till reservation nummer 19. Moderaternas förslag handlar om det som kallas implementeringsråd. Där har vi som parti hämtat inspiration från hur man har gjort i Danmark.

Det danska implementeringsrådet infördes 2015 med, som det utrycktes, uppgiften att bidra i arbetet mot överimplementering av EU-direktiv i dansk lagstiftning. Syftet med rådet är att värna Danmarks konkurrenskraft. I sitt arbete utgår man från några vägledande principer: för det första att inte överskrida minimikraven i EU:s regelverk, för det andra att lagstiftningen inte ska missgynna danska företag, för det tredje att undantagsmöjligheter ska nyttjas när det är möjligt, för det fjärde att man ska försöka nyttja andra alternativ än nya regler när ny lagstiftning ska implementeras och för det femte att man ska titta på om det går att skjuta på införandet så långt det bara går så att näringslivet kan anpassa sig.

Jag tycker, fru talman, att Sverige ska göra som Danmark och att vi ska hämta inspiration från deras implementeringsråd. Där sitter myndigheter tillsammans med näringslivet med utgångspunkten att göra det som är bäst för danska företag. Jag tycker att vi skulle kunna ha en svensk utgångspunkt på samma sätt, och därför är det ett viktigt och bra steg jämte det andra att införa ett implementeringsråd. Det skulle bryta regeringens passivitet och bristande ledarskap på regelförenklingsområdet.

Fru talman! Under en längre tid har regelbördan tilltagit för det svenska näringslivet, så även kostnaderna för densamma och för den tillkommande administrationen. Kostnaderna har årligen stigit med miljardbelopp för det svenska näringslivet.

Sverigedemokraterna har därför återkommande verkat för lättnader på detta område. Vi har föreslagit strukturförändringar rörande exempelvis en ny ordning för regelimplementering och ett stopp för överimplementering av EU-direktiv. Men vi har också kritiserat enskilda omotiverade regler likt danstillståndet och hotelltillståndet.

Om regeringen före pandemin hade bedrivit ett aktivt regelförenklingsarbete och satt stopp för överimplementeringen av bland annat EU-direktiv hade det underlättat för näringslivet när pandemins konsekvenser väl drabbade det. Det går endast att beklaga att så inte skedde.

Det är dock anmärkningsvärt att regeringen inte har tagit tillfället i akt att nu, under pandemin, genomdriva ett aktivt och omfattande regelförenklingsarbete.

Delar av näringslivet har i ett års tid varit hårt ansatta och blivit direkt beroende av de stödåtgärder som oppositionen lyckats driva igenom. Det går att diskutera stödåtgärdernas träffsäkerhet, deras storlek och den långa handläggningen, men de har behövts. I takt med att vi tar oss ur pandemin kommer de att behöva trappas av och den konstgjorda andningen avslutas. För att då underlätta återstarten krävs strukturförändringar för att säkerställa att den inte hämmas av dyr och omotiverad regelbörda och administration.

Tyvärr har regeringen inte verkat för detta under pandemin trots både tid och förslag, inte minst förslag från slutrapporten från Förenklingsresan. I stället har arbetet helt stannat upp. Regeringen har återkommande skyllt det uteblivna regelförenklingsarbetet på pandemin. Men missförstå mig inte, fru talman. Jag har all respekt och förståelse för att pandemin har utgjort en stor prövning för såväl regeringen som riksdagen men inte minst för svenska medborgare och företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Ingen kan skylla regeringen för att regelförenkling inte prioriterades i pandemins absoluta början, under de då rådande kaotiska formerna. Inte heller kan man påstå att ett aktivt regelförenklingsarbete vore den lämpligaste åtgärden att vidta i ett tidigt skede för att stötta de drabbade näringsidkarna.

Däremot är det direkt uppenbart att ett aktivt regelförenklingsarbete i kombination med struktur- och processförändringar på området möjliggör en snabbare återhämtning för de drabbade delarna av ekonomin.

När vi väl öppnar upp samhället på nytt vore det direkt förödande om regeringen fortfarande misslyckas på detta område. Då har man gått miste om ett ypperligt tillfälle att genomföra välbehövliga åtgärder.

Det kanske tydligaste exemplet på regeringens misslyckande på området är avsaknaden av nya mål för förenklingspolitiken. De skulle ha inkluderats redan i höstbudgeten men har ännu inte presenterats för riksdagen. Gång på gång har de skjutits upp, och nu kommer de att hanteras i riksdagen först efter sommaren på grund av regeringens snigelfart. De riskerar med andra ord att fördröjas ett helt år.

Fru talman! Denna kritik är på intet sätt ny från min sida, utan jag och Sverigedemokraterna har återkommande legat på regeringen i dessa frågor. Den tål dock att lyftas fram i denna kontext nu när vi debatterar betänkandet Regelförenkling för företag. I detta betänkande återfinns en mängd reservationer från Sverigedemokraterna med flera som innehåller ytterligare förslag på hur vi menar att regeringen bör agera för att på riktigt komma igång med regelförenklingen.

Nu tycks inga tillkännagivanden riktas till regeringen, men sett till hur regeringen har valt att helt strunta i tidigare tillkännagivanden på området kanske det ändå inte spelar någon större roll. Regeringen tycks ändå inte ta arbetet på allvar.

Regeringen tycks faktiskt ha bestämt sig för att inte bedriva något regelförenklingsarbete, detta trots att riksdagen har talat om för regeringen vad vi menar att den ska göra och trots att det återfinns en mängd förslag på området som inkommit från såväl Förenklingsresan som andra utredningar och rapporter, och än fler är att vänta i närtid.

Nåväl, från Sverigedemokraternas sida kommer vi att fortsätta att ligga på regeringen på detta viktiga område, och vid ett maktskifte efter nästa val är jag övertygad om att frågorna inte bara kommer att prioriteras utan också att det råder förhållandevis stor samsyn i frågorna inom det konservativa blocket, men även bland andra partier vilka tyvärr valt att lägga sig platta för socialdemokratin denna mandatperiod.

Fru talman! I betänkandet lyfter vi i våra reservationer fram bland annat behovet av en utvärdering av regelförenklingsarbetet. Utvärderingen bör exempelvis innefatta utformningen av myndigheternas regleringsbrev när det gäller direktiv och uppdrag om att arbeta med regelförenkling, den nuvarande organisatoriska lösningen där Regelrådet är en del av Tillväxtverket och annat.

Vi lyfter även fram behovet av en sammanhållen process på området. Regeringen måste skapa en mer sammanhållen process med syfte att hålla ihop och driva regelförenklingsarbetet, både i Regeringskansliet och i myndigheterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Vi lyfter fram behovet av en årlig skrivelse som ett led i att vända den negativa utvecklingen och sätta fokus på att stärka regelförenklingsarbetet genom en särskild årlig skrivelse i vilken regeringen återrapporterar till riksdagen om hur arbetet med regelförenklingar och minskad byråkrati går till. Inte minst är detta viktigt då vi ser hur regeringen återkommande försöker undvika att genomföra den regelförenkling som riksdagen har fattat beslut om.

Vi lyfter även fram behovet av ett implementeringsråd. Vi menar att en rimlig åtgärd för att motverka överimplementering av EU-regler är att regeringen inrättar ett implementeringsråd med inspiration från bland annat Danmark och de förslag som har lämnats av Tillväxtverket.

Dessa förslag tillsammans med bättre konsekvensutredningar, solnedgångsklausuler, stärkt roll för Regelrådet, stopp för överimplementering med mera hade på riktigt möjliggjort ett aktivt och effektivt regelförenklingsarbete.

Jag har primärt berört process- och strukturrelaterade förslag, vilket sannolikt är vad som på sikt gör den största nyttan för det svenska näringslivet. Det går dock inte heller att undgå behovet av att se över befintliga lagar och regler som inte fyller något syfte och vilkas borttagande skulle underlätta för enskilda branscher. Här kan nämnas danstillståndet, serveringstillståndet, hotelltillståndet med mera.

Fru talman! Sverige behöver underlätta återhämtningen efter pandemin. Då är och förblir regelförenkling en viktig fråga. Mot denna bakgrund vill jag yrka bifall till vår reservation 27 om Regelrådet och konsekvensutredningar.

Fru talman! Kvällens debattämne är regelförenklingar. Jag vill börja med att yrka bifall endast till vår reservation 28, under punkt 18, även om vi naturligtvis står bakom alla våra reservationer.

Huvudfokus i mitt anförande är fem punkter. Den första handlar om att ställa högre krav på myndigheters arbete gällande regelförenklingar. Servicekulturen hos svenska myndigheter är på många ställen god men måste utvecklas. Inställning, bemötande och kundfokus är lika viktigt som regelverk, processer och handläggningsrutiner.

Regelförenkling handlar mycket om ledarskap, styrning och tillämpning. Det handlar om att tillämpa lagar och föreskrifter på ett sätt som minskar väntetider. Medborgare och företagare har rätt att kräva att varje myndighet arbetar med en servicekultur. Men varje myndighet har sina särskilda förutsättningar, och exakt hur regelförenklingsarbetet ska bedrivas i respektive organisation lämnas bäst till ledning och styrelse vid myndigheterna. Dock kan regeringen genom styrning få myndigheterna att prioritera en utveckling av servicekulturen.

De senaste 10-15 åren har det genomförts väldigt många utredningar, kartläggningar och analyser. Jag anser att man bör kunna sammanställa detta och få en bättre överblick över alla olika förslag. Jag har ännu inte träffat någon som är för att krångla till det ännu mer. Alla säger att reglerna ska förenklas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Den andra handlar om att stärka Regelrådet och göra ordentliga konsekvensutredningar. Statliga ingripanden i form av regleringar eller andra åtgärder sker i syfte att korrigera ett problem, att förebygga att problem uppstår eller att uppnå en från ett samhällsperspektiv önskvärd situation.

Men även om en åtgärd medför nytta kan den också innebära en belastning. Regler påverkar aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att kunna bedöma hur och i vilken form utfallet sker när regler införs eller förändras.

Den tredje handlar om att skapa jämförelseindex och incitament. SKR med sina huvudmän kommunerna tycker jag är en intressant modell för att se hur man i Myndighetssverige faktiskt kan jämföra och benchmarka och på så vis ta steg framåt. Vi ser det som möjligt att hitta index och nyckeltal att mäta utifrån erfarenheter och kunskap och göra det tillgängligt. Svenskt Näringslivs företagsrankning kan fungera som inspiration.

Överimplementering är ett problem. Implementering av EU-direktiv kan vara ett problem för svenska företag, i synnerhet för små företag med begränsade förutsättningar att hantera invecklad byråkrati.

Det danska implementeringsrådet är intressant och bör kunna belysas. Det finns skäl för Sverige att hämta inspiration från den danska modellen.

Utan spaning ingen aning, brukar man säga. Internationell utblick är viktigt. Industri och näringsliv vill naturligtvis gärna se reformer, och vi bör kunna jämföra Sverige med andra länder. Genom internationell benchmarking, till exempel, kan Sverige bli bättre och få en högre rankning i OECD:s Regulatory Policy Outlook. Så kan det bli enklare för Sverige att driva igenom nödvändiga förändringar och hämta inspiration utifrån.

Fru talman! Regelförenkling är en framgångsfaktor för besöksnäring och företagande. Företag inom besöksnäringen, en av de näringar som allra hårdast drabbats av coronapandemin, har återkommande kontakter med många olika myndigheter. Det innebär ett omfattande uppgiftslämnande. Att behöva lämna samma uppgifter flera gånger är betungande för företagen och kostar tid och pengar som i stället skulle kunna läggas på verksamheten.

Lagar, regler och myndigheternas verksamhet måste utformas och tillämpas på ett sätt som minimerar företagens administrativa börda och gör det enkelt. Företag ska inte behöva lämna samma uppgifter flera gånger till olika myndigheter. Överlag finns det stora vinster att göra, inte minst för besöksnäringen, genom att man skapar de här förenklingarna.

Dra lärdom av bra exempel, exempelvis Rättviksmodellen! Där jobbar en kommun aktivt med tillväxt och tillsyn och har skapat bättre förutsättningar - inget annat kan man säga om det.

Avslutningsvis: Ställ högre krav på myndigheters arbete gällande regelförenklingar! Stärk Regelrådet, och gör ordentliga konsekvensutredningar! Skapa jämförelseindex och incitament! Överimplementeringen är ett problem, och internationell utblick är viktigt. Det är min sammanfattning.

För att öka företagandet och därmed underlaget för välfärd måste regelförenkling göras till en mer politiskt prioriterad fråga. Inom kort väntas Näringsdepartementets skrivelse i ämnet komma, och vidare kommer regeringens utredare att presentera ett förslag om regelförenklingar för mikroföretag. Jag hyser därför hopp om att frågan åker upp på dagordningen under nästa riksmöte. Det är nu arbetet börjar ordentligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Fru talman! Jag vill tacka Per Schöldberg för anförandet. Vi är i mångt och mycket väldigt överens i dessa frågor. Per Schöldberg nämner i sitt anförande en lång rad åtgärder som vi båda är eniga om.

Det handlar bland annat om underlättad myndighetskontakt, om hur vi ska förstärka Regelrådet, om bättre konsekvensutredningar och annat. Vi har även ett par gemensamma reservationer i betänkandet, vilket jag naturligtvis ser positivt på. Vi behöver fler partier som inte bara i fina ord utan även i handling förespråkar ett mer effektivt och bättre regelförenklingsarbete.

Det jag däremot är något bekymrad över är det som jag belyste i mitt anförande: den snigelfart med vilken regeringen har bedrivit arbetet på detta område. Det är alltså en total avsaknad av konkreta exempel. Jag har haft debatter med bland andra Ibrahim Baylan, som har haft väldigt svårt att peka ut en enda regel som regeringen har förenklat under de senaste sju åren, då man har haft makten.

Centerpartiet är en del av regeringsunderlaget genom januariöverenskommelsen. Min fråga till Per Schöldberg, ställd i all välmening, gäller hur han ser på regeringens regelförenklingsarbete och hur Centerpartiet ser på att det har uteblivit fullständigt under den gångna mandatperioden, när Centerpartiet har gett sitt aktiva stöd till den socialdemokratiska regeringen. Är man nöjd med arbetet?

Fru talman! Det finns flera ingångar i detta. Den ena är att Centerpartiet förra året skrev en kommittémotion, det vill säga att vi lyfter upp frågorna och lyfter fram dem.

Den andra är att vi inte sitter i regeringen, utan vi budgetsamarbetar. Den mikroutredning som jag nämnde i mitt anförande är en del av JÖK, och den tar vi ansvar för.

Vi jobbar med frågorna, och jag har faktiskt inte mött någon som är för att krångla till det i onödan. Men kommittémotionen är väl egentligen ett svar som betyder att vi vill accelerera farten i frågorna. Vi har sett att tempot behöver höjas, inte minst med tanke på det arv som jag har från mitt parti med Maud Olofsson i spetsen.

Fru talman! Det är kanske just detta arv som föranleder mina repliker.

Jag tänker på många, åtminstone före detta, centerpartistiska väljare som har drivit företag, inte sällan på landsbygden, och blivit varse det regelkrångel som har hämmat dem och deras tillväxtpotential. De har kanske tvingats lägga ned sin näringsverksamhet som en konsekvens av den administrativa börda som ålagts dem, inte minst om de har varit verksamma inom besöksnäringen och lidit av alla de tillståndsprocesser och annat som begränsar verksamheten på detta område.

Det är med denna ingång som jag ställer frågan till Per Schöldberg rörande vad Centerpartiet faktiskt lyckats få gehör för hos Socialdemokraterna.

Per Schöldberg nämner Centerpartiets kommittémotion. Jag ser positivt på den, och vi instämmer i nästan alla delar. Sverigedemokraterna har haft en motsvarande regelförenklingsmotion åtminstone sedan förra mandatperioden, och det är positivt att fler partier nu stämmer in i behovet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Men faktum kvarstår: Vi har en regering som inte har lyckats med en enda regelförenklingsåtgärd under hela den mandatperiod under vilken Centerpartiet har stött samma regering och möjliggjort för den att sitta kvar vid makten.

Det är positivt att Centerpartiet har drivit på för mikroutredningen. Det ska bli intressant att ta del av den. Denna historia är inte helt fri från problem, utan där har man från regeringshåll försökt dra ifrån resurser och omöjliggöra fullständigt genomförande av utredningen. Nu tycks den bli av, och det ska bli väldigt intressant.

Men kan Per Schöldberg peka på ett enda förslag till regelförenkling som regeringen har genomfört tack vare att de antingen själva har önskat det - vilket kanske är svårt att tro - eller för att Centerpartiet har drivit på för detsamma och lyckats få gehör?

Och kommer Centerpartiet inför nästa mandatperiod, när man har fortsatt att uttrycka att man avser att stödja Socialdemokraternas regeringsbildning, att ställa tydligare krav på området för att säkerställa att vi åtminstone kommer att få se en enda regelförenkling vid fortsatt socialdemokratiskt styre med stöd av C?

Fru talman! Vår kommittémotion lyfter vi fram, och den driver vi på. Jag ser fram emot mikroutredningen också och att vi ska ta de stegen.

Men för mig handlar det här mycket om de 201 kommuner där kommunalråd eller andra styr i majoritet. Där vet jag att varje dag, nästan dygnet runt, arbetar våra centerpartister med att göra livet enklare.

Men det finns många exempel på problem. Jag hörde att man i Karlskrona under pandemitiden ville slopa avgifter som var kopplade till Livsmedelsverket. Men Livsmedelsverket sa nej, och man blev väldigt bekymrad.

Våra centerpartister, inklusive jag själv, jobbar dock väldigt aktivt och kommer att fortsätta att göra det med det arv som Maud Olofsson har levererat.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag givetvis står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 11 i betänkandet.

Under ett och ett halvt år nu har många med mig undrat vad som hände med näringsministerns förenklingsresa som avslutades hösten 2019. Det är nu snart ett och ett halvt år sedan vi fick veta att arbetet skulle börja. Vad har då hänt sedan dess?

Vi kan väl konstatera att några månader in på det nya året, det vill säga 2020, fick vi anledning att kasta om mycket i vår planering. Pandemin kom som en objuden gäst till hela vårt samhälle och påverkade oss alla. Det är ett femsiffrigt antal svenska medborgare som har dött så här långt. Mångdubbelt fler har varit sjuka. De allra flesta har fått ett gott tillfrisknande, men många har långtidssymtom och lider fortfarande fast de inte längre behöver vara inlagda på sjukhus. Detta måste förstås vara huvudfokus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Men landet måste fortfarande styras, och arbetet måste fortgå. För vårt näringsliv har pandemin inneburit konkurser. Många har blivit permitterade, varslade eller uppsagda. För att mildra de ekonomiska och sociala effekterna har riksdagen här i kammaren beslutat om flera olika stödpaket. Mycket har vi varit överens om över partigränserna, medan en del hade kunnat göras annorlunda om man frågar mig som kristdemokrat.

Utöver att ge stöd som i viss mån är konstgjord andning är det desto viktigare att anlägga moteld för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för företagandet i vårt land. Mot den bakgrunden har näringsminister Baylans förenklingsresa blivit ännu mer angelägen än vad någon av oss här inne visste hösten 2019.

Vad är det egentligen som har hänt sedan näringsministern packade upp sin resväska i november det året? Vilka förslag har vi fått se? Vilka konkreta åtgärder har presenterats? Dessa frågor är relevanta och viktiga, men de är hittills obesvarade.

Fru talman! Jag har förmånen att få lyssna på personer i min närhet som utan något artighetsfilter vågar och vill berätta för mig hur det faktiskt känns att vara företagare. Det här är företagare som också berättar om utmaningarna med det regelkrångel som finns och det som har uppstått under pandemin. Jag försöker att göra mitt allra bästa för att lyssna, mentalisera och sedan forma en politik som gör att det ska vara enklare att starta, driva och utveckla företag.

Det är mot den bakgrunden som det är så oerhört viktigt att på allvar göra en sammanvägd analys av vad alla regler, lagar och förordningar innebär för den enskilde företagaren. Ibland känns det nästan som att regeringspartierna betraktar företagarnas tid som en gratis service som man kan avropa fritt utan att tänka på att tid faktiskt kostar pengar.

Ju färre och mer ändamålsenliga regler företag har att förhålla sig till, desto lättare är det för företagen att göra rätt och att fokusera på sin kärnverksamhet. Färre och enklare regler leder även till minskade administrativa kostnader för det enskilda företaget, vilket är till gagn för hela samhället.

Fru talman! Regelgivning utförs av en rad olika offentliga aktörer. Jag vill påstå att samordningen är så pass dålig att företag har svårt att få en överblick över vilka regler som gäller och vilka insatser och regelförändringar som pågår och planeras framöver. I stället för att relevant information finns samlad på ett ställe tvingas företag att söka på olika platser, och det är många gånger svårt att bilda sig en uppfattning om vilka regler som gäller och hur man ska göra för att göra rätt.

Jag vill därför framhålla att en central plattform för denna typ av information kan göra det mer transparent för företagen när olika regelarbeten börjar och slutar och hur man ska gå till väga för att lämna synpunkter. Jag tror att en sådan plattform även kan stärka företagarperspektivet i regelgivningen och motverka problem som att företag får kort om tid på sig för att anpassa sig till nya regler.

Jag ställde den här frågan i denna kammare till vår näringsminister Ibrahim Baylan. Svaret blev att detta redan finns - man kan se det på regeringens hemsida. Jag tror inte riktigt att det var detta svar som företagarna där ute förväntade sig när de pratade om den här gemensamma plattformen och hur man ska kunna ge återkoppling.

En annan åtgärd som jag ser som viktig för att minska regelbördan för företagen är något som flera andra har pratat om här inne, nämligen att ett förenklingsforum inrättas. Här finns det erfarenheter att hämta från våra danska grannar. Sverige bör inrätta ett förenklingsforum med inspiration från andra sidan Öresund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Fru talman! Om jag som medborgare i Sverige inte gör det som myndigheterna vill att jag ska göra kan det få konsekvenser. Om jag till exempel vill bygga ut min bostad måste jag söka bygglov för det. Bygger jag utan nödvändiga beslut blir det kännbara sanktionsavgifter.

Alla som har en inkomst förväntas deklarera, och detta ska göras inom en viss tidsgräns - annars får man betala en kraftig förseningsavgift.

Jag tycker att det är okej att det funkar så, som princip, men det är inte så självklart att detta är ett ömsesidigt förhållande. Vad händer om en myndighet inte gör rätt, eller i alla fall inte gör rätt i tid, gentemot en medborgare? Utöver att den enskilde medborgaren förväntas knyta näven i byxfickan händer inte något. Det finns väldigt mycket att säga om denna obalans mellan stat och invånare.

Fru talman! För många företag är det nödvändigt att ha kontakt med myndigheter i olika frågor. Det kan handla om olika tillstånd som behövs för att driva verksamheten eller om andra typer av uppgifter som ska lämnas när ett företag ska starta eller växa.

Jag vill understryka att myndigheternas service till företag kan vara helt avgörande för ett företags utveckling samt att betydande åtgärder behöver vidtas för att kontakter med myndigheter ska bli smidigare och för att handläggningen hos myndigheterna ska bli mer förutsebar.

För att komma till rätta med detta bör det finnas tydligt definierade och tidssatta garantier för vilken service en företagare ska kunna vänta sig från myndigheterna. Det bör också regleras hur företagen ska kompenseras om en myndighet inte klarar av att leva upp till denna garanti.

I anslutning till detta vill jag särskilt framhålla att svensk industri under hela 2010-talet har haft en negativ utveckling i förhållande till industrin i länder som liknar Sverige, vilket delvis kan härledas till de långa tillståndsprocesser som finns hos myndigheter. Förutom att detta är en konkurrenskraftsfråga är det en fråga som rör klimatet. Det är inte bara strategiska miljöprojekt utan hela innovations- och utvecklingskedjan hos svenska industrier som hämmas av de svenska tillståndsprocesserna, som på många sätt har sitt ursprung i en miljö- och klimatpolitik som motverkar svensk industriproduktion.

Det finns därför anledning att göra en större översyn av den prövningsorganisation som står i vägen för att reducera omfattningen av tillståndsprocesserna och på så vis förkorta dem.

Sammanfattningsvis, fru talman, anser jag att regeringen bör utreda möjligheten att införa så kallade servicegarantier för företagen i syfte att bidra till en snabbare och mer kvalitativ och förutsebar myndighetsservice. Regeringen bör även vidta nödvändiga åtgärder för att förkorta industrins tillståndsprocesser.

Fru talman! Låt oss säga att man har en handfull kaniner i lika många burar och sedan bestämmer sig för att man vill ha fler kaniner. Man funderar på hur man ska gå till väga. Man har fem kaniner och vill ha 10, 20 eller 30 kaniner. Man vill ha tillväxt, helt enkelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Man kan till exempel ställa fram fler saltstenar, hitta mjukare och finare hö eller köpa mer foder. Man kan försöka att proppa in det i burarna och hoppas på att kaninerna glufsar i sig allting, men det kommer ju inte att bli några fler kaniner för det. De kommer att växa. Några kommer att bli tjocka och lite trötta. Någon annan kanske helt enkelt inte klarar av det.

I stället skulle man kunna öppna burarna och låta kaninerna träffa varandra, så att säga - då brukar det bli fler kaniner. Man skulle kunna ta bort de hinder som står i vägen för att kaninerna själva ska rå på problemet med att man vill ha fler kaniner.

Man kanske också skulle kunna gå ut i skogsbrynet utanför kaningården och skjuta av lite rävar, så att det inte är någon som kommer och tuggar i sig kaninerna.

Då tror jag att de flesta kaniner - de kaniner som är duktiga och bra och som har framtiden för sig - skulle klara av att hitta mat själva. De hittar själva ett litet vattendrag. De kanske hittar morotslandet. De hittar något kreativt sätt att få i sig föda. Vips har vi fått fler kaniner!

Fru talman! Denna historia illustrerar skillnaden mellan liberal och socialistisk näringspolitik. Man skulle kunna hävda att den debatt om regelförenkling som vi har här i dag egentligen är den viktigaste näringspolitiska debatt vi har under hela riksdagsåret, för det är detta som är kärnan.

Om man är socialist tror man att man kan få fler och mer välfungerande företag och en bättre och mer välfungerande ekonomi genom att pytsa ut en massa bidrag - genom att ge lite mer torrfoder, lite fler saltstenar och lite mer vatten. Men man släpper aldrig företagen fria, utan man håller dem alltid under sträng kontroll i deras burar. Man bekämpar inte det som är hot mot företagarna - i historien är det rävar - i form av osjyst konkurrens, alldeles för höga skatter eller för stor regelbörda, utan man tror att det ska gå att ägna sig åt bidragspolitik.

Men, fru talman, företagsamma människor är faktiskt inte särskilt intresserade av den typen av näringspolitik. Och den typen av näringspolitik är faktiskt inte särskilt effektiv, för om man inte tar bort hindren kommer det aldrig att leda någonstans över huvud taget.

Det är därför som en liberal näringspolitik snarare handlar om att riva hinder, öppna burarna, skjuta rävarna och se till att företagsamma människor är fria att skapa välstånd och tillväxt.

Det är en helt avgörande fråga, fru talman, att vi får mycket regelförenklingar i det här landet för konkurrensen med omvärlden. Om vi har trängre burar, fler rävar i skogsbrynen och tuffare regler än vår omvärld kommer inte svenska företag att kunna slå sig fram i den globala konkurrensen. Vi kommer att få se ett minskat välstånd om vi inte gör upp med regelbördan.

Fru talman! Det här är otroligt viktigt för hela landet. Om vi vill att alla delar av landet ska leva, om vi vill att det ska finnas blomstrande ekonomier i hela Sverige, då behöver vi regelförenkla, få bort regler och krångel och släppa människors egen skaparkraft fri.

Fru talman! Under pandemin, som kan upplevas lång men som i det långa loppet är en kort period, har det varit nödvändigt med vissa stöd för att företagandet ska hållas under vingarna. Det har varit en övervintring. Men om vi vill få fler företagare och ett mer välfungerande näringsliv för både små, stora och medelstora företag behövs det strukturella förändringar med färre regler och minskat regelkrångel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

En sak som man kan göra är såklart att behålla de många regelförenklingar som har gjorts i kommuner runt om i landet till följd av corona. Det har här tidigare i debatten nämnts besöksnäringen och restaurangnäringen, branscher som generellt är mycket hårt drabbade av regelkrångel. Det är branscher som anställer väldigt många unga men som dignar under en mycket tung regelbörda. Där har det gjorts regelförenklingar - längre öppettider, tidigare öppningar av sommarens uteserveringar och enklare att få utskänkningstillstånd - som efter corona bör ligga kvar, så vi kan få till en strukturell förändring.

Fru talman! Vi har ett antal reservationer i det här betänkandet. En handlar om att det särskilt för små och medelstora företag är en mycket stor börda att myndigheter är dåliga på att dela information med varandra. Man måste komma med samma information till flera olika ställen. Dessutom kan det uppstå situationer där man har lämnat information till en myndighet, men en annan myndighet vet inte vad den första myndigheten gör. Då hamnar man i en mycket svår situation. Där menar vi att det bör vara en väg in. Har man kommunicerat en information till en myndighet ska man inte behöva göra det till fler.

En annan sak i betänkandet handlar om att när myndigheter hittar på nya regler, inför ny regelbörda och riskerar att tynga ned företagen ytterligare ska man vara tvungen, tycker vi, att göra en seriös konsekvensutredning som tittar på hur regelbördan kommer att drabba företagare, vilka ekonomiska konsekvenser det får. Och, fru talman, om man kommer fram till att det får ekonomiska konsekvenser för företagare, vilket de flesta regler får, måste Regelrådet ha rätt att yttra sig vid varje tillfälle.

Jag står bakom alla våra reservationer, men för att vinna tid vid voteringen yrkar jag bifall bara till en, reservation nummer 24, som handlar om en regel in, en regel ut. Det handlar om att sätta ett tak för regelbördan i Sverige.

Vi har under många års tid sett hur regelbördan ökar och ökar. Jag menar inte att jag tycker om varje enskild regel, men det går såklart för någon att motivera varje enskild regel. Det är bara det att det är den totala massan av regler som tynger ned den enskilde företagaren.

Mot den bakgrunden, fru talman, kan man inte alltid bedöma varje regel för sig, utan man måste se det strukturella. Därför menar vi att vi bör ha som regel i Sverige - det här är en regel som jag gillar - att om vi politiker, vi som Myndighetssverige, inför en regel ska vi vara tvungna att ta bort en regel så att den totala regelbördan åtminstone inte ökar. Sedan borde den såklart minska, men det är i alla fall en garant för att vi inte får ökat regelkrångel. Det blir också en press på oss politiker och på myndigheter att effektivisera regelverken i stället för att bara hitta på nya regler jämt och ständigt.

Med detta, fru talman, yrkar jag som sagt bifall till vår reservation 24.

Fru talman! Näringsutskottets betänkande nummer 17, som vi nu debatterar, handlar alltså om regelförenkling för företag. Det kan tyckas vara en fråga som enbart berör några få företagare, men ingenting kan vara mer fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

I grund och botten är vårt företagsklimat viktigt, eftersom det skapar tillväxt i vårt land. Därmed är det också med och finansierar både vårt välfärdssystem och vårt samhällsbygge.

Jag är glad att regeringen arbetar aktivt med de här frågorna. Därför yrkar jag bifall till förslaget i betänkande NU17 och avslag på motionerna.

Fru talman! Alla inser att pandemin har blottlagt samhällets både styrkor och svagheter. Nu när vi långsamt återvänder till normalitet ska Sverige inte tillbaka till hur det såg ut före krisen, utan tillsammans måste vi bygga ett starkare och bättre samhälle. I detta arbete är det viktigt att alla har ett jobb att gå till. Därmed är näringspolitiken extremt central, och där är också regelförenkling viktigt.

Som alltid är jobben grunden i ett starkt samhälle. När vi gick in i corona gjorde vi det med 300 000 fler människor i arbete jämfört med 2014.

När kriser slår till är det oftast vanliga löntagare som får ta smällen. Under coronakrisen har regeringen och samarbetspartierna levererat en politik som värnar både löntagare och företag.

Jag är glad att vår statsminister så tydligt uttrycker att det som Sverige behöver nu, och det som Sverige ska använda styrkan i vår ekonomi till, är att genomföra ett kraftfullt grönt återstartspaket. Det innehåller fler anställda i välfärden, ny bredbandsfiber och nya bostäder, men det innehåller också upprustning av vägar och järnväg.

Många av de företag som har övervintrat under krisen kommer att vilja och kommer att kunna växa. Här är det viktigt med en klok stimulanspolitik, men det är också viktigt med en klok näringspolitik som leder till tillväxt. I denna är regelförenklingar en mycket viktig del.

Vi vet att fyra av fem jobb kommer i små och medelstora företag. Det är också dessa företag som drabbas hårdast av regelkrångel. Det är därför som regelförenklingar också är en del av en aktiv jobbskaparpolitik.

Fru talman! Precis som aviserats i budgetpropositionen för 2021 arbetar regeringen med att ta fram nya mål för förenklingspolitiken. Jag är säker på att det kommer att finnas en kontinuitet i målen som sattes upp redan 2012. I grunden handlar det om att hålla tillbaka de kostnader som företag betalar för att följa regler.

Näringsministern har själv här i riksdagens talarstol talat om att de nya målen och förenklingspolitiken som helhet måste verka för att Sveriges konkurrenskraft ska stärkas, samtidigt som den innebär en förbättrad omställnings- och innovationsförmåga.

Näringsminister Ibrahim Baylan har varit väldigt tydlig med vikten av regelförenklingar. Hans förenklingsresa har också lett till att flera problemområden har satts under lupp. Det har bland annat handlat om problem som företagare möter i kontakt med myndigheter och kommuner. Och det gläder mig att arbetet med att korta myndigheternas handläggningstider och förbättra kommunernas tillsynsprövning nu drivs med kraft.

Exempelvis är en utredning nu tillsatt för att se över miljöprövningen enligt miljöbalken. Dessutom har länsstyrelserna i uppgift att förbättra sin myndighetsutövning. Detta är viktigt för många företagare.

Utöver det har Tillväxtverket i uppdrag att ta fram fler konkreta förslag, som en konsekvens av Förenklingsresan.

Sedan vet vi, som flera ledamöter har tagit upp här i talarstolen, att företagen uppfattar att reglerna blir mer krångliga och att kostnaderna för att hantera regler ökar. Det är något som vi måste ta på allvar. Samtidigt vet vi att det inte är en lätt fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Alliansregeringen, som satt mellan 2006 och 2014, med Maud Olofsson i spetsen, pratade väldigt mycket om regelförenkling och gjorde väldigt mycket bra. Men samtidigt kan vi se på statistiken att kostnaderna ökade även under den perioden, och företagen upplevde att reglerna blev mer krångliga.

Jag har sagt det förut i denna kammare, och jag säger det igen: Vägen framåt i dessa frågor handlar om brett samarbete snarare än om att regelförenklingar blir en politisk slagdänga, som jag uppfattar att de har blivit här i kväll. Kort sagt: Jag hoppas och tror och känner mig säker på att det finns en bred enighet i Sveriges riksdag kring dessa frågor, och det tror jag är en bra grund för att ta steg framåt.

Både OECD och Näringslivets Regelnämnd och andra viktiga organisationer har lyft vikten av att göra sektoriella översyner av regelgivningen. Därför är jag extremt glad att regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att se över den samlade regelgivningen inom livsmedelsområdet. Det är viktigt, det är riktigt, och det är nödvändigt. Jag är övertygad om att det uppdraget kommer att göra skillnad.

Fru talman! Som socialdemokrat med framtidstro är jag övertygad om att det fortfarande finns en stor potential när vi pratar om digitalisering kopplat till regelförenkling. Jag tänker bland annat på att det går att fortsätta att utveckla Verksamt.se. Utöver det är jag övertygad om att en bättre implementering av EU-regler är en framtida nyckel. Vi vet ju att 90 procent av de nya reglerna kommer från EU.

Regeringen har också tillsatt en utredning som ska föreslå regelförenklingar för mikroföretag. Man har tillsatt en utredning som ser över hur bokföringslagen kan förenklas. Jag menar att dessa utredningar kommer att leda till minskat regelkrångel.

Dessa exempel visar dock att förändringen inte kommer genom klatschiga formuleringar här i Sveriges riksdag utan genom hårt arbete långt ned i verktygslådan.

Det här är några exempel på regelförbättringar. Det handlar om de nya målen, sektoriell översyn, utredning om bokföringslagen, utredning om mikroföretag, utredning om miljöprövningen kopplat till miljöbalken och, dessutom, översyn av tillsynen. Det är konkreta reformer som det nu arbetas med och som kommer att göra skillnad.

Vi ska alltså inte, fru talman, klä oss i säck och aska. Sverige har ett bra näringslivsklimat. Och under åratal har vi prenumererat på tio-i-topp-placeringar i olika rankningar när det gäller konkurrenskraft, exempelvis OECD:s index. Den typen av index mäter olika saker - infrastruktur, hälsa, utbildning, innovationskraft men också regelverk. Anledningen till att jag tar upp det är att vi måste hålla ihop de två frågorna. Konkurrenskraft och regelförenkling hänger ihop.

Vi socialdemokrater gick 2018 till val på att man skulle ge småföretag och entreprenörer bättre förutsättningar att växa och utvecklas, att man skulle öka möjligheterna för företag att finansiera sin expansion, att man skulle förenkla regelverken så att fler företag skulle kunna växa och anställa och att Sverige fortsatt skulle vara ett starkt startup-land.

Frågorna som vi pratar om här i dag är centrala för alla dessa löften och centrala för att Sverige framåt ska vara en kunskapsintensiv nation som ligger i framkant när det gäller innovation och digitalisering. Jag är glad att Sverige har en regering som ser det sambandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Jag hoppas och tror, fru talman, att Sveriges riksdag över blockgränserna kan trycka tillbaka regelkrånglet och onödiga regler. Men då behöver vi fortsätta att utveckla samarbetet i Sveriges riksdag. Det hoppas jag kan prägla arbetet med regelförenklingar postcorona.

Fru talman! Jag tycker att denna fråga ska ställas: Hur kan regeringens företrädare vara så nöjda? Mathias Tegnér säger: Regeringen arbetar aktivt med regelförenkling. Tillåt mig tvivla! Vi kan titta på resultatet de senaste sju åren. Kostnaderna har ökat med miljardbelopp varje år. Regelkrånglet har ökat. Det är alltså inte bara Moderaterna som säger detta. Företagarorganisationer och enskilda företagare säger det också.

Pandemin har visserligen under den senaste tiden påverkat och gett förödande resultat för näringsliv och, naturligtvis, hälsa i landet. Men vi kan dra ut linjen över mandatperioden och längre än så. Då kan vi se att Tillväxtverket har kommit med det man kallar tillväxtresan, men inga förslag har kommit från tillväxtresan till Sveriges riksdag. Det har under mandatperioden arbetats med att ersätta de tidigare förenklingspolitiska målen. Men regeringen har över huvud taget inte kommit med något sådant till riksdagen.

Mathias Tegnér pratar om att samverka. Ja, vi har från näringsutskottet bildat majoriteter för att trycka igenom förslag om regelförenkling. Det handlar till exempel om att utveckla Verksamt.se och Serverat och om att ställa krav på myndigheter om kapade handläggningstider. Inget av detta har regeringen levererat på.

Mathias Tegnér pratar om olika utredningar. Jag ska inte ifrågasätta det. Jag kan bara konstatera att det så här långt under mandatperioden har kommit noll lagförslag som kan förändra för företagen på det området.

Då, fru talman, blir frågan: Hur kan regeringen vara så himla nöjd när man har levererat så lite och när krångel och kostnader för landets företagare ökar?

Fru talman! Tack, Lars Hjälmered, för frågan! Som jag har sagt tidigare här i riksdagens talarstol är Lars Hjälmered en väldigt duktig debattör. Det jag uppfattar är att ett av problemen är att ledamoten väljer att bara tala om en del av sanningen.

Först och främst är det precis så som Lars Hjälmered säger. Pandemin har drabbat världen och Sverige hårt. Under det senaste året har regeringen och samarbetspartierna presenterat historiskt stora åtgärder som också har inneburit betydande ekonomiska tillskott. Det arbetet har tagit all kraft på Näringsdepartementet. Jag är övertygad om att de 200 miljarderna i direkta stöd under 2020 - och 250 miljarder i garantier och 230 miljarder i likviditetsstöd - är extremt viktiga för att hålla näringslivet under vingarna i denna kris. Jag är övertygad om att det är en riktig prioritering. Det kan vi inte bortse från i dag.

Vi kan sedan titta på några av de påståenden som ledamoten tog upp. Det är riktigt att kostnaderna för regler har ökat under de senaste åtta åren. Det ledamoten Lars Hjälmered glömmer att redovisa är att utvecklingen gick åt samma håll under perioden 2006-2014, då ledamoten Lars Hjälmered faktiskt satt i riksdagen och vi hade en borgerlig regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Dessutom har utredningar pekat på att det som företag framför allt sliter med just nu är tillämpningen av regler. Det handlar snarare om det än om att det finns behov av nya lagar. Jag är alltså övertygad om att den sektoriella översynen av exempelvis livsmedelsområdet kommer att leda till regelförenklingar. Det är betydligt viktigare än nya lagförslag.

Fru talman! Jag ifrågasätter inte Mathias Tegnérs uppsåt om detta med sektoriell översyn och andra områden. Problemet är bara att näringsministern inte kommer med ett enda lagförslag till riksdagen som fundamentalt kan förenkla för landets företagare.

Jag tror inte att någon av oss ifrågasätter det senaste årets prioritering, när över 14 000 människor i Sverige har dött som en effekt av covid. Det är fokus på att rädda företag och rädda jobb. Men tittar vi på linjen över mandatperioden måste jag säga att jag tycker att det är problematiskt att näringsministern har utlovat förenklingspolitiska mål men att det dras i långbänk. Man talar om ambitionen och säger att man utreder, men det kommer inte förslag.

Det tas bra initiativ: att ge Tillväxtverket ett uppdrag att jobba med förenklingsresa och med rådslag i landet. Och det kommer en lång lista med förslag om hotelltillstånd, personalliggare och många andra saker. Men inget genomförs.

Vi har, återigen, riksdagsbeslut där vi säger att vi tycker att Verksamt.se med projektet Serverat och andra delar ska utvecklas för att underlätta för företagen. Men näringsministern går inte från ord till handling.

Jag plockar gärna upp handsken från Mathias Tegnér om att vi kan sitta ned i riksdagen för att fatta kloka beslut. Jag tycker att vi kan ta den diskussionen på höstkanten och se hur vi kan forma majoriteter i riksdagen och gå från ord till handling för att underlätta. Ytterst är det ju så att om vi underlättar för företagarna underlättar vi också för dem att utveckla sina affärer med produkter, tjänster, innovation och, ytterst, med att säkra skatteintäkterna till den viktiga välfärden i Sverige. De är hjältar och stöttepelare, och jag tycker att det behövs en annan inriktning också på den här politiken liksom en ny regering.

Fru talman! Jag tycker precis som jag sa tidigare att det blir problematiskt när de här frågorna blir en politisk slagdänga. När ledamoten Hjälmered pratar om långbänk är det ju tiden under just coronapandemin som vi pratar om. Precis som jag säger finns det ett antal frågor som bereds just nu och som kommer att göra stor skillnad. Den sektoriella översynen, utredningen av bokföringslagen, utredningen av mikroföretag, utredningen av miljöprövningen och översynen av tillsyn hos exempelvis länsstyrelserna kommer att göra stor skillnad för företagen.

Under den förra mandatperioden hände det ett antal saker som också innebär skillnad för företagen. Det handlar om att man tog bort en av två veckors sjuklöneansvar för företagen, något som var extremt efterfrågat. Det handlar om att det blev billigare att anställa en första person, och det handlar om kortare betalningstider för små företag. Dessutom handlade det om utveckling av Verksamt.se och Serverat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

I korta ordalag hoppas jag alltså att det blir mindre av politisk retorik och mindre av politiska slagdängor kring de här frågorna och att vi i samförstånd kan verka för viktiga frågor som faktiskt gör skillnad för Sveriges företagare. Jag har pekat på ett antal områden där det behövs. Det finns dessutom ett antal områden som jag tror att vi kan utveckla.

Det som behövs är som sagt var inte mer retorik, utan det som behövs är de konkreta åtgärderna som jag har nämnt och säkert ett antal andra konkreta åtgärder som partierna här i Sveriges riksdag kan komma fram till. Slutligen tror jag att vi kan hamna i en situation att vi faktiskt trycker tillbaka regelkrånglet om vi hittar nya och smarta lösningar för att hantera exempelvis implementering av EU-regler.

Fru talman! För att ge näringslivet de förutsättningar det förtjänar behöver vi bedriva ett aktivt regelförenklingsarbete. Det är en form av stödåtgärd som regeringen tyvärr har lämnat helt därhän.

Trots regeringens undermåliga arbete på området har dock riksdagen fortsatt sitt ihärdiga arbete. Precis som skrivelse 75 visade när den hanterades i näringsutskottet återfinns ett flertal tillkännagivanden på regeringens bord som man har vägrat att ta tag i, att åtgärda och att slutbehandla.

Bland de tillkännagivanden som redan existerar och som regeringen inte förmått färdigbehandla återfinns att fler statliga myndigheter bör få i uppdrag att underlätta företagandet i Sverige, att regeringen bör komma med ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter, att regeringen bör pröva att använda så kallade solnedgångsklausuler, vilket innebär att en bestämmelse varar endast tills vidare och därefter måste omprövas vid en viss tidpunkt för att dess effekt ska kunna säkerställas, samt att regeringen bör verka för att EU-direktiv genomförs i nationell rätt på ett sätt som inte missgynnar företagens konkurrenskraft. Utgångspunkten bör vara att EU-direktiv ska införas på miniminivå i nationell lagstiftning och att effekterna för företagen, när det finns skäl att överskrida denna miniminivå, ska redovisas tydligt.

Trots dessa tillkännagivanden har regeringen valt att inte agera. Är Mathias Tegnér nöjd med detta? Vad har regeringen lyckats åstadkomma under den här mandatperioden? Finns det ett enda exempel på en regel som man har förenklat eller tagit bort?

Fru talman! Tack, Tobias Andersson, för frågorna!

Jag uppfattar att ledamoten, när han står här i talarstolen och debatterar, på något sätt bortser från att vi har befunnit oss i en pandemi som har drabbat världen och Sverige hårt. Men när vi debatterar det här kan vi inte bortse från att pandemin faktiskt existerar.

Som jag sa tidigare har regeringen och samarbetspartierna presenterat historiskt stora åtgärder som också innebär betydande ekonomiska tillskott. Jag tänker på korttidspermittering, nedsatta arbetsgivaravgifter, omställningsstöd, kraftiga stöd till kommunsektorn, höjda nivåer i a-kassan och andra typer av stöd.

Som jag nämnde har regeringen för 2020 presenterat stöd som uppgår till 200 miljarder i kostnader, 250 miljarder i garantier och 230 miljarder i likviditetsstöd. Det här är historiskt stora stöd. I budgeten för 2021 tillsköts ytterligare 100 miljarder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Det här är stöd som har varit extremt viktiga för de företag som vi nu diskuterar. Anledningen till att riksdag och regering har kunnat besluta om tio olika stödprogram är ju att man har haft fullt fokus på att hantera coronakrisen och att vi dessutom har haft sunda ekonomiska finanser. Vi har faktiskt den lägsta statsskulden sedan 1977, vilket vi inte hade haft om vi hade följt budgetar från ledamotens parti.

Jag skulle därför säga att vi både kan och bör vara extremt stolta över den politik som har förts. Den är inte perfekt i alla avseenden, men i grund och botten handlar den här politiken om att viktiga stöd kommer till de företag som drabbas hårdast av coronakrisen. När vi står här i dag och diskuterar regelförenklingar kan vi därför inte bortse från att vi har varit i en situation där allt fokus tvunget har varit på coronapandemin.

Fru talman! Det får anses något besynnerligt att vara extremt stolt över absolut ingenting. Det vi debatterar är faktiskt regelförenklingar, och där har varken Mathias Tegnér eller näringsminister Ibrahim Baylan kunnat peka ut en enda regelförenkling som genomförts under den här mandatperioden.

Trots det beskriver Mathias Tegnér sig själv som extremt stolt. Det hade inte jag varit om jag varit ledamot för ett regeringsparti som kapitalt misslyckats med allt som har med regelförenkling att göra. Nåväl - det är upp till Mathias Tegnér själv att avgöra vad han och regeringen är stolta över.

De åtgärder som Mathias Tegnér lyfter fram, de krisstöd som faktiskt har kommit på plats, har ju vi stått bakom. Vi har ju drivit på dem i riksdagen. De är positiva. Problematiken är att regeringen har misslyckats med att förstå att regelförenklingsarbete också är en form av krisstöd.

Det är jättebra att man har fått på plats tio krisstöd, men det kan inte ursäkta att man inte har arbetat med regelförenkling under samma tidsperiod. Det kan inte ursäkta att man inte har lyckats med en enda regelförenklingsåtgärd. Förslag på regelförenklingar fanns redan innan vi gick in i pandemin och har dykt upp under pandemins gång.

Vi har till och med exempel på tillkännagivanden som legat i över fem års tid, enhälliga sådana som även Mathias Tegnér och andra socialdemokratiska riksdagsledamöter har röstat för. Ett sådant är frågan om danstillståndet. Jag tror att det var 2016, fru talman, som det tillkännagavs av en enhällig riksdag.

Då återstår frågan om regeringen inte värderar ens vad de socialdemokratiska riksdagsledamöterna tycker och vad de röstar för i riksdagen. Vi i oppositionen har ju lärt oss att man inte värderar vad riksdagen tycker när det återfinns en majoritet. Men inte ens när det finns en enhällighet, och till och med socialdemokraterna i riksdagen tycker något, bryr sig regeringen. Hur ser Mathias Tegnér på det? Det måste vara jobbigt att inte ens få gehör från sin egen regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Fru talman! Tack, Tobias Andersson, för frågan!

Nej, det är inte jobbigt. Verkligheten ser nämligen ut så att vi är eniga om att danstillstånden bör tas bort. Men vi skiljer oss åt, och det tyckte jag blev väldigt tydligt i en interpellationsdebatt som ledamoten hade här i Sveriges riksdag i början av coronapandemin, i att jag och Socialdemokraterna inte tycker att fokus på Finansdepartementet och Näringsdepartementet ska vara att ta bort lagen om danstillstånd mitt i en brinnande pandemi. Det är en dålig prioritering.

Ledamoten Andersson står här och låtsas att det är möjligt att göra flera saker samtidigt. Det är det i vissa avseenden men inte när vi pratar om historiskt stora coronastöd.

Dessutom frågade ledamoten vad jag tycker om solnedgångsklausuler. Jag tycker att de kan övervägas. Men jag var på ett seminarium som Näringslivets Regelnämnd anordnade för ett par år sedan. Till seminariet kom en statssekreterare från USA, som ansågs vara mest framgångsrikt på området regelförenkling. Han menade att solnedgångsklausuler - en regel in, en regel ut - var uttryck för populism, att man inte klarade av att göra riktiga sektoriella genomgångar och värdera kostnader av regler.

Jag säger återigen att vi ska överväga vilka regler som ska tas bort, men vi ska göra det på ett smart sätt.

Precis som jag sa gör regeringen ett antal viktiga saker. Det sker en sektoriell översyn av livsmedelsområdet, man utreder bokföringslagen, mikroföretagslagen och miljöprövningen och det sker en översyn av tillsynen.

Under förra mandatperioden gjordes ett antal saker. Man kortade betalningstider, arbetade med Verksamt.se och programmet Serverat, man tittade över möjligheten till en väg in i fråga om digitalisering, det blev billigare att anställa en första person och sjuklöneansvaret gick från två veckor till en vecka.

En socialdemokratisk regering gör mycket på området.

Fru talman! Det hör till ovanligheterna att vi som ingår i januaripartierna begär replik på varandra.

Jag delar bilden som har framkommit tidigare från ledamoten att det har varit positivt med de stora stöd som har lyckats komma på plats under pandemin. Det har varit ett brett arbete i riksdagen, många gånger pådrivet av liberaler, men det har också varit ett arbete tillsammans med regeringen, och det har varit positivt för många. Stöden har varit nödvändiga för att svenskt näringsliv ska kunna övervintra.

Fru talman! Jag reagerade på några saker som ledamoten sa i sitt inledande anförande. Han började med att säga att vi efter corona ska bygga upp samhället. Vi ska bygga upp samhället efter corona. Sanningen är den att samhället bygger sig självt hela tiden. Utanför kammaren finns företagsamma människor, individer och föreningar som bygger samhället. Det är inte något som vi politiker i kammaren gör. Vi bygger inte samhället, utan samhället bygger sig självt om vi bara låter samhället få lite mer frihet, om vi låter samhällets minsta byggstenar, företagsamma människor, entreprenörer och andra individer få lite mer frihet.

Ledamoten fortsatte sedan att berätta om statsrådets förenklingsresa. Han sa att under den hade man fångat in fler konkreta förslag på förenklingar. När man säger fler konkreta förslag låter det språkligt som att ledamoten vill insinuera att man redan innan hade en mängd förslag, och sedan fick man fler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Vilka förslag på regelförenklingar finns redan i skrivbordslådorna hos Socialdemokraterna som alltså fanns där också innan pandemin?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Forssell för frågorna.

Den första frågan är mer av filosofisk karaktär, det vill säga hur ett samhälle byggs. Jag själv brukar anse mig vara någon form av frihetlig socialdemokrat. I grund och botten är jag socialdemokrat därför att jag tycker att alla människor ska ha möjlighet att förverkliga sina bästa stämningars längtan. Det var också något som den första socialdemokratiska partiledaren Hjalmar Branting sa.

I grund och botten behövs samhället för att ge alla människor möjligheten att förverkliga sig själva.

Både företag och föreningar skapas och verkar i ett fritt samhälle. Däremot tror jag inte att det enda sättet att bygga ett samhälle är att bara ta bort regler och ta bort skatter och tro att allt händer automatiskt. Jag må vara socialist, men jag är framför allt ekonom. Om det är något som ekonomisk forskning visar är det att i stora sektorer fungerar det inte alls så att man bara tar bort regler - och så fungerar allt perfekt. Det är något av en skröna som hänger kvar, som ekonomiforskare i grund och botten känner till men som inte alltid verkar ha tagit sig in i Sveriges riksdag.

Låt oss prata om de förslag som fanns i skrivbordslådan eller som man arbetade med under den förra mandatperioden. Jag har nämnt dem tidigare i olika replikskiften. Exempelvis arbetade man med kortare betalningstider för företag, alltså för att förbättra likviditeten för Sveriges mindre företagare. Man arbetade med att utveckla Verksamt.se och programmet Serverat, och man arbetade med en väg in, precis som ledamoten själv nämnde. Man gjorde det billigare att anställa en första person, och man gjorde så att sjuklöneansvaret gick från två veckor till en vecka.

Fru talman! Det är nog så att även om det inte hade funnits socialdemokrater hade det funnits ett samhälle. Samhället är faktiskt inte staten. Det som ledamoten Tegnér säger är att det behövs ett samhälle för att hjälpa till. Det är klart att det behövs ett samhälle. Det finns inget parti som tycker att människor ska vara ensamma, sitta för sig själva på var sin plats i skogen och aldrig träffa varandra och aldrig bilda ett samhälle. Det är inte något partis ideologi i den här kammaren.

Tvärtom tror jag att det behövs ett mycket starkt samhälle. Jag tror att samhället blir starkare när individer får vara fria. Samhällets minsta byggsten är inte Socialdemokraterna eller den socialdemokratiska regeringen. Samhällets minsta byggsten är företagsamma människor. Det är individer som tillsammans och frivilligt går ihop i föreningar, i företagsamhet och andra former för samverkan. Det är samhället.

Jag tror verkligen att vi från politiken måste ställa oss frågan med vilken rätt vi hindrar människor från att bygga samhället som de själva vill. Ja, absolut - om vi släpper samhället fritt är det svårare att få det att bli som vi själva har tänkt ut i Sveriges riksdag, men det kommer att bli ett samhälle och det kommer att bli mycket välstånd. Med vilken rätt står vi i vägen för människor med en massa regelkrångel och så vidare?

Fru talman! Jag vill ändå passa på att ställa ytterligare en fråga. Under pandemin har det inte bara varit så att Sveriges riksdag och Sveriges regering har behövt införa stöd för att stötta företag, utan det har också varit så att många kommuner och lokalpolitiker runt om i landet har infört en mängd olika regelförenklingar lokalt. Det kan till exempel handla om serveringstillstånd eller annat för restaurangbranschen. Kommer Socialdemokraterna att verka för att de regelförenklingarna ska vara kvar också efter pandemin?

Fru talman! Låt oss börja med den första frågan om hur man bygger ett starkt samhälle. Jag tror att vi kan konstatera att jag och ledamoten Forssell faktiskt har lite olika syn på samhället. Det är kanske inte heller så konstigt.

Vi är eniga så långt att jag också tror att samhället blir starkare när människor är fria. Där vi däremot skiljer oss åt är att jag inte menar att det handlar om att hindra människor med exempelvis skatter i ett samhälle. Skatter och ett välfärdssystem gör att alla människor får möjlighet att välja sin egen väg i livet.

Om vi tittar på olika typer av samhällen i vår värld kan vi se att den sociala mobiliteten, det vill säga möjligheten att välja en annan väg än sina föräldrar, är som högst där det finns starka välfärdssamhällen. Den är som högst där det faktiskt finns skatter och en politik som har ambitionen att ge alla människor möjligheten att välja sin egen väg i livet. Där skiljer vi oss åt, ledamoten Forssell.

När det gäller frågan om regelförenkling och vilken typ av regler som vi behöver ha kvar efter pandemin tror jag att det är en bra utgångspunkt att se över de förändringar som har gjorts och överväga vilka som kan vara kvar. Det är en utmärkt idé för att öka hastigheten i regelförenklingen. Jag är övertygad om att det är något vi behöver göra. Vi kommer samtidigt att behöva se över alla regler, alla stödsystem, som har införts. Man behöver sakta men säkert också dra bort dem på ett smart och effektivt sätt som inte slår undan benen för ekonomin men samtidigt se till att tillväxten ökar.

Regelförenkling för företag

Det är en utmärkt idé som ledamoten Forssell föreslår att faktiskt se över vilka regelförenklingar som kan vara kvar efter pandemin.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 16 juni.)