Anf. 10 Mats Odell (KD)
Fru talman! Det finns anledning att påminna om att Sverige är ett mycket exportberoende land. Drygt 50 procent av vår bruttonationalprodukt har sitt ursprung i ett framgångsrikt arbete med export av svenska företags varor och tjänster. Staten har en viktig roll när det gäller att främja att exporten kan öka ytterligare.
Nu har Riksrevisionen, som har framgått av dagens debatt, granskat dessa statliga insatser och lämnat ett antal rekommendationer till regeringen och de andra statliga aktörer som har ingått i granskningen.
Här finns, som sig bör, också ett antal motionsyrkanden om att mer skulle göras och att mycket borde ha varit gjort för länge sedan - allt detta som vi brukar skriva när vi befinner oss i opposition. Självklart är det så. Det finns förslag om ett antal tillkännagivanden där riksdagen talar om för regeringen att den ska följa dessa rekommendationer.
Regeringen instämmer i delar av den kritik som har framförts och säger sig tydligt ha för avsikt att genomföra flera av de föreslagna åtgärderna med anledning av rekommendationerna. Vi konstaterar också att regeringen redan har dragit i gång ett omfattande arbete i linje med rekommendationerna, även om mina oppositionskamrater inte uttrycker sig på just det sättet här i debatten.
Nu har granskningen gällt verksamheten 2006-2012. Det innebär att man inte har kunnat fånga upp effekten av den omorganisation som genomfördes den 1 januari 2013, när den nya export- och investeringsfrämjande organisationen Business Sweden tillkom efter en sammanslagning av Exportrådet och Invest Sweden.
Utskottet tror att detta kommer att innebära en förenkling för företagen och en ökad tydlighet och samtidigt leda till en mer slagkraftig och effektiv organisation för svenskt export- och investeringsfrämjande. Detta tillsammans med de åtgärder som regeringen redan har vidtagit och sagt sig avse att vidta med anledning av Riksrevisionens rapport gör att det finns anledning att se framtiden an med tillförsikt.
Det är naturligtvis mycket viktigt att de pengar och resurser vi lägger ned på statligt exportfrämjande verkligen ger stöd åt våra svenska små och medelstora företags export och internationalisering. I de mindre företagen finns nämligen en enastående kreativitet och innovativ kraft som har stor potential inte bara här hemma i Sverige utan också på exportmarknaderna utanför Sveriges gränser.
Detta stöd sker också på ett bra sätt genom arbetet inom Business Sweden och utlandsmyndigheternas, inte minst våra ambassaders, verksamhet. Dessutom har Regeringskansliets projektexportsekretariat under förra året hjälpt små och medelstora företag med exportfrämjande på särskilt svårbearbetade marknader i tillväxtländer.
I mars 2012 lanserade handelsminister Ewa Björling regeringens exportvision med 40 åtgärdspunkter för att nå visionen om en fördubblad export. Det handlar om fem fokusområden: global frihandel, riktade handelsförbättringar mot enskilda strategiska marknader, en öppnare och bättre EU-marknad, en tydligare och mer positiv bild av Sverige i världen samt bättre tillvaratagande av expertresurser på hemmaplan.
Här sker arbetet mycket inom Världshandelsorganisationen WTO och EU och genom konkreta uppdrag till Kommerskollegium och till Business Sweden och genom arbete inom Utrikesdepartementet. Detta är alltså ett mycket omfattande och ambitiöst arbete.
Nu hävdar representanter för oppositionen att nästan inget sker. Någon menade att strategin borde beslutas av såväl regeringen som riksdagen. Det kanske är lite sent påkommet, med tanke på att 26 av de 40 punkterna redan har slutförts och resten är pågående. Det skulle inte vara riktigt effektivt att nu börja besluta om dessa saker. De har i alla fall kommit till stånd genom att det har tagits beslut om att de är i gång via uppdrag till olika myndigheter och aktörer.
Någon annan menade att regeringen borde ta Riksrevisionens kritik på större allvar. Jag tror att det är tydligt, om man läser betänkandet, att det sker mycket och att regeringen har tagit till sig de relevanta delarna av Riksrevisionens kritik.
Vi kan då titta på vad som föreslås. EU:s inre marknad är världens största marknad, och funktionssättet på EU:s inre marknad är helt avgörande för hur Sverige ska lyckas med exportsatsningarna och inte minst för hur EU-länderna ska lyckas skapa välfärd i hela unionen. Det handlar mycket om funktionen i den inre marknaden.
Här driver regeringen på kommissionen, och kommissionens rekommendationer till enskilda medlemsländer är att genomföra reformer som ska säkerställa att marknaden når sin potential.
Det är fyra områden som regeringen bedömer som särskilt viktiga under 2014.
Det är utvecklingen inom tjänsteområdet, som någon var inne på, och genomförande av tjänstedirektivet över hela linjen, vilket skulle skapa många nya jobb och många nya förutsättningar för att bedriva verksamhet som genererar välfärd.
Det är att det skapas en digital inre marknad.
Det är framtidens varuproduktion.
Det är korrekt genomförande och tillämpning av lagstiftning.
Det låter lite byråkratiskt, men vi hade en hearing i näringsutskottet på våren 2012, tror jag, där vi granskade det här. En representant från Ikea berättade hur det fortfarande är i Tyskland, som vi kanske betraktar som mönsterlandet inom Europeiska unionen i att genomföra reformer. Där är det så att delstaterna talar om för Ikea: Nej, ni får inte etablera er här, för vi har kontrollerat att det finns tillräckligt med möbelvaruhus i denna delstat. Det är alltså ett skråväsen som vi avskaffade 1846 som lever kvar i Tyskland. Det är klart att det är stora hinder för att fler ska kunna få jobb, billigare möbler, husgeråd och allt möjligt annat som kan skapa välfärd.
Dessa fyra områden måste nu drivas på med kraft för att man ska kunna komma till avslut så snart som möjligt.
Det framgår också av exportvisionen att regeringen ska arbeta för att EU:s inre marknad också ska vara öppen mot omvärlden, detta som en viktig del av EU:s tillväxtstrategi.
Som en kontrast till oppositionens tal om passivitet känns det angeläget att peka på att exportvisionen innehåller många konkreta åtgärder som ska förbättra exportmöjligheterna för just mindre företag. Här har Business Sweden getts i uppdrag att vidareutveckla exportstödjande tjänster som är särskilt anpassade till små företags behov. Det är konkret till exempel bättre villkor för att kunna följa med på exportdelegationsresor till särskilt svårbearbetade marknader. Den vänder sig också till företag som inte tidigare har sysslat med export. Man söker upp dem och försöker få med dem på aktiviteter.
När det gäller till exempel exportgarantier och kreditgivning ska man öka kunskapen om vilka möjligheter som finns. Bland annat vänder man sig till banker och utbildar bankpersonal som när företag kommer dit och söker lån ska kunna peka på: Ni kan också få från Svensk Exportkredit och Exportkreditnämnden.
Det är ett väldigt konkret arbete. Jag tycker att det står i stark kontrast till den passivitet som oppositionen försöker måla upp. Det är snarare kreativitet som präglar verksamheten.
Jag vill också gärna säga till miljöintresserade debattörer att regeringen redan 2011 lanserade miljöteknikstrategin. Det är en strategi för att utveckla och exportera svensk miljöteknik och ett program som pågick från 2011 till 2014.
Regeringen har avsatt 400 miljoner kronor för att främja forskning och innovation på området och underlätta att innovationer kommersialiseras på exportmarknaden. Till exempel har Business Sweden inom strategin genomfört särskilda insatser för att främja export av miljöteknik och förnybar energi till bland annat Brasilien - en hyggligt stor exportmarknad - Turkiet, USA och ett antal andra utpräglade tillväxtmarknader. Nu kommer resultaten att utvärderas på både företagsnivå och systemnivå. Det är knappast tecken på passivitet; det tycker i alla fall jag.
Det finns ett antal motionsyrkanden på de områden som jag tagit upp här. Vi i utskottsmajoriteten avstyrker dem, då det i betänkandet framgår ganska tydligt att arbetet redan är i full gång samt att regeringen instämmer i delar av Riksrevisionens synpunkter och klart har deklarerat att man kommer att följa dess rekommendationer i relevanta delar. Jag yrkar därför avslag på samtliga motioner och att skrivelsen läggs till handlingarna.
(Applåder)