Uppföljning och utvärdering av ekonomiskt stöd till äldreomsorgen

Debatt om förslag 3 mars 2021

Protokoll från debatten

Anföranden: 16

Anf. 1 Kristina Nilsson (S)

Uppföljning och utvärdering av ekonomiskt stöd till äldreomsorgen

Herr talman! I dag ska vi debattera ett initiativ som vi socialdemokrater lagt fram i socialutskottet. Vi anser att det behövs en noggrann uppföljning och utvärdering av de satsningar som görs på äldreomsorgen och som regeringen presenterat i årets budget. I de fall pengarna inte använts till det som de är avsedda för ska de återbetalas. Jag är väldigt glad att samtliga partier i utskottet har ställt sig bakom vårt förslag.

Jag har ägnat en stor del av mitt yrkesverksamma liv åt att arbeta i just äldreomsorgen. Jag har följt utvecklingen från den gamla regionala långvården genom ädelreformen och vidare fram mot dagens omsorg. Mycket har successivt blivit bättre genom åren - den individualiserade omsorgen, det egna boendet, inflytandet över sin vardag och självklart möjligheterna att medicinskt behandla och bota medicinska åkommor långt upp i åldrarna.

Allt har dock inte blivit bättre. Under ett antal år har personal signalerat om för hög arbetsbelastning, samvetsstress över att inte räcka till, känslor av otillräcklighet när man inte förmår ge de äldre lite guldkant i tillvaron och så vidare. Det här har vi alla hört. Sjuksköterskor har protesterat mot att den medicinska vården och säkerheten i vissa fall är svåra att upprätthålla när kompetensen hos övrig personal sjunker och man ska ansvara för många vårdtagare. Timanställningar och visstidsanställningar har blivit vardag, inte en ovanlig nödlösning i enstaka fall. Andelen omvårdnadspersonal med adekvat utbildning har minskat. Läkarmedverkan fungerar inte alltid som det är tänkt.

När jag utbildade mig till undersköterska i början av 80-talet var det ett mycket attraktivt yrke som många önskade sig. Så är det inte längre.

Herr talman! Pandemin satte fokus på de brister som under decennier funnits och utvecklats i äldreomsorgen. De rapporter vi tagit del av från Coronakommissionen och IVO, bland andra, förskräcker. Därför var det självklart oerhört glädjande när regeringen i höstas presenterade den största satsningen från statligt håll som jag upplevt någonsin. Både den generella satsningen på 4 miljarder årligen och Äldreomsorgslyftet för att höja kompetensen behövs verkligen. Vi vet också att viktigt arbete pågår för att skydda titeln undersköterska, jobba för fast omvårdnadskontakt med mera. Ett statsbidrag för att främja ett hållbart arbetsliv är också välkommet.

Så långt kändes allt bra, särskilt som regeringen var tydlig med att satsningarna kommer att behöva fortsätta och öka framgent.

Men sedan började det komma signaler från olika håll. Trots att pandemin satt strålkastarljuset på problem och behov som finns och har funnits länge i äldreomsorgen väljer ett antal kommuner att urholka och försvaga den. Det visar sig att man gör förändringar som knappast gynnar äldreomsorgen. Man skär ned. Man privatiserar. Man säljer ut. Vissa kommuner kommer dessutom att göra rekordstora överskott. Någon sänker skatten.

Det är dock svårt att hitta satsningar på äldreomsorgen i deras budgetar. Personal signalerar från flera håll att de inte hört talas om några satsningar, snarare tvärtom. Scheman ska försämras. Antalet sjuksköterskor ska minskas. Verksamheter ska avvecklas eller läggas ut på entreprenad.

Allt detta sammantaget gjorde i alla fall mig väldigt bekymrad. Det är därför jag och den socialdemokratiska gruppen i utskottet har valt att lägga fram dagens initiativ om att pengar som satsas från staten för att förbättra äldreomsorgen ska gå till just det och ingenting annat.

Det hör väl inte till vanligheterna att ett parti som företräder regeringen lägger fram ett initiativ på det här sättet, men i det här fallet kändes det absolut nödvändigt. Det får verkligen inte finnas minsta misstanke om att pengar går till något annat än det de är avsedda för. Är det möjligt att någon kommun redan har en så perfekt äldreomsorg att inga förbättringar behövs? Nej, det verkar inte troligt.

Herr talman! Vi har inte tagit det här initiativet för att peka finger åt borgerligt styrda kommuner eller för att skylla på tidigare regeringar eller för all del på vår nuvarande regering. Vi har lagt det här förslaget för att vi är genuint intresserade av att äldreomsorgen ska bli bättre. Jag tror att alla partier vill att den ska bli det.

Min uppfattning är att vi alla, oavsett parti, behöver gå igenom vilka ställningstaganden vi har gjort tidigare och på riktigt fundera på vilka effekter de faktiskt har haft. Jag är säker på att om vi är ärliga kommer alla partier att behöva ompröva ett och annat.

Herr talman! När jag rannsakar mig själv som socialdemokrat tänker jag att vi nog var en aning naiva när det gällde new public management-modeller vid den tid då de började införas. Industrins modeller lämpar sig sällsynt dåligt i verksamheter som handlar om människor och möten i svåra situationer.

Vi har inte lyckats tillräckligt väl med heltidsfrågan trots att vi har slitit med den i många år. Alltför många har fortfarande deltid, och det påverkar såklart kontinuiteten för vårdtagarna. Att många säger att de inte orkar arbeta heltid är en tydlig signal om att arbetsförhållandena behöver bli bättre.

Vår idé om att styra med tillit tycker jag i grunden är väldigt bra. Men någon gång måste man fråga sig: Vem ska vi ha tillit till? Kanske är det dags för mer tillit till personalen än till förvaltningar, kommunledningar, myndigheter och företag. "Fler händer i vården" kanske snarare skulle heta "rätt händer i vården".

Herr talman! Jag ser fram emot en konstruktiv debatt för att tillsammans stärka äldreomsorgen framöver. Jag ser fram emot att höra vad övriga partier vill göra. Är ni beredda att ompröva något i er tidigare politik? Om vi fortsätter att göra som vi alltid har gjort torde resultatet knappast bli annorlunda än hittills.


Anf. 2 Mats Sander (M)

Herr talman! Vi debatterar uppföljning och utvärdering av ekonomiskt stöd, den här gången till äldreomsorgen. Socialdemokraterna i socialutskottet föreslog detta utskottsinitiativ. Jag konstaterar att Socialdemokraterna utgör det så kallade regeringsunderlaget i riksdagen. Vi moderater ser det som naturligt att en regering per automatik kopplar på uppföljning och utvärdering när den fattar beslut om ekonomiskt stöd.

Regeringen har ansvar att följa upp och utvärdera ekonomiska bidrag. Det sitter så att säga i ryggmärgen att göra så. Likaså finns det med på checklistan. Vi kan se i betänkandet att regeringen gett uppdrag om uppföljning av detta.

Det väcker naturligtvis tankar och funderingar om varför Socialdemokraterna valde att göra så här.

Herr talman! Vi har hört några av argumenten, men min första tanke var: Litar de inte på sin egen regering och att den gör en ordentlig utvärdering? Det är klart att de gör - väl? Nåväl, jag upplever det som lite märkligt, en aning ansträngt och något oklart att detta initiativ har tagits.

Det ekonomiska stöd som vi nu föreslås fatta beslut om att tillkännage för regeringen att följa upp och utvärdera är till stora delar riktade statsbidrag med relativt stor detaljeringsgrad. Riktade bidrag av den karaktären innebär ofta en stor administrativ börda för mottagaren, i detta fall kommunerna. Särskilt belastande är det ofta för de mindre kommunerna. De riskerar att behöva lägga oproportionerligt stora administrativa resurser på att hantera bidraget, och det kan till och med bli en så stor börda att de låter bli att göra den av regeringen önskade åtgärden.

Herr talman! Vi moderater har förtroende för kommuner och regioner och föreslår ofta att förstärka de generella statsbidragen. Vi föreslår ofta att växla om riktade bidrag till generella. Generella bidrag ger kommunerna, såklart inom givna ramar, större möjligheter att använda pengarna där de kan göra största möjliga nytta i just deras kommun med dess unika förutsättningar. Generella bidrag ger alltså större möjlighet till mer verkstad än administration.

Herr talman! Jag har inget annat förslag än det som utskottet föreslår. Såklart tycker vi att regeringen ska följa upp och utvärdera. Om pengarna inte har använts ska de åter till statskassan. Äldreomsorgen är det mycket angeläget att stödja, och förhoppningsvis kan kommunerna skapa så mycket verkstad som möjligt.


Anf. 3 Kristina Nilsson (S)

Herr talman! Jag delar ledamoten Sanders uppfattning om att generella statsbidrag naturligtvis har fördelar och att det kan innebära en minskad administration. Men om pengarna inte går till det som de är avsedda för är väl det knappast ett argument.

Sedan har jag också tänkt så här: Grunden för regeringens satsning var att det skulle vara väldigt enkelt. Men hur ser då Mats Sander på att det kommer signaler om att man inte tänker använda pengar till det som de är avsedda för?

Jag tänker också att alla naturligtvis är pressade i pandemitider, och man önskar att administration ska ske så smidigt som möjligt. Men det är väl kanske inte kommunernas ekonomiavdelningar som är mest pressade under en pandemi? Jag tycker att det är fullständigt rimligt att man på ekonomiavdelningarna kanske kan avsätta lite tid för att göra en uppföljning och en utvärdering av det här. Det ligger ju i allas intresse.

Den andra delen som jag funderade på var, som Mats Sander nog hörde om han lyssnade på mitt anförande, det som jag tog upp om självrannsakan. Finns det något i Mats Sanders och Moderaternas politik som man är beredd att ompröva och fundera över? Man kanske kan fråga sig: Har det här ställningstagandet som vi i Moderaterna har gjort gett en positiv effekt på äldreomsorgen?


Anf. 4 Mats Sander (M)

Herr talman! Jag konstaterar att alliansregeringen 2014 tillsatte en utredning som skulle leverera resultat 2015. Den lade den socialdemokratiska regeringen ned direkt efter valet 2014. Den utredningen gav samma problembild som Coronakommissionen ger, och om den hade fått fortsätta skulle den ha kunnat ge förslag på parlamentariska förslag på lösningar som hade gjort äldreomsorgen bättre byxad att möta pandemin 2020.

Jag konstaterar också att Moderaterna tillsammans med Vänsterpartiet och Kristdemokraterna under förra veckan lade ett förslag som berörde äldre. Det handlade om ökad personalkontinuitet, färre timanställningar inom äldreomsorgen, ökad medicinsk kompetens inom äldreomsorgen och ökade möjligheter till tryggt boende för äldre. Det är en stor satsning.


Anf. 5 Kristina Nilsson (S)

Herr talman! Vi kan diskutera tidigare utredningar fram och tillbaka. Det är möjligt att det kanske inte var det bästa att lägga ned den utredningen - det kan jag inte svara på i dag - men jag önskar att vi kunde titta på vår egen politik och fundera på om det är något i våra ställningstaganden som kanske inte har lett till en positiv utveckling i äldreomsorgen.

Jag tänker till exempel på privatiseringar av hemtjänst. Är det rimligt att det ska finnas 50-60 företag som jobbar med detta på Östermalm? Vad gör det med äldreomsorgen och äldreomsorgens personal? Är det rimligt att de extra pengar som Vänstern och Moderaterna med flera nu föreslår inte går till det som de är avsedda för? Är det rimligt att de går till vinster i stora bolag?

Jag tycker att man måste kunna titta på sin egen politik och fundera: Vad har vi gjort historiskt sett? Har det verkligen lett i rätt riktning? Är det något som vårdpersonalen har önskat sig?

Jag känner inte riktigt att Mats Sander förstår min fråga. Jag undrar om Mats Sander ser någonting som Moderaterna behöver tänka om kring när det gäller äldreomsorgen i stället för att tala om vad vi har gjort för fel eller vad andra partier har misslyckats med och så vidare. Finns det någon form av självkritik hos Moderaterna?


Anf. 6 Mats Sander (M)

Herr talman! Den utredning som fanns 2014 gav som jag sa tidigare samma problembild som Coronakommissionen gav 2020. Jag tycker att det var ett bra initiativ, och jag tycker att det är synd att den utredningen lades ned. Den hade gett oss ett bra underlag för förslag till beslut. Den var pragmatiskt skriven, den var långsiktig och den syftade till bred parlamentarisk uppslutning.

Självklart ska vi använda våra resurser, våra gemensamma medel, till det de ska användas till. I de fall där vi tillför resurser till äldreomsorgen ska de användas till äldreomsorgen.

Jag tycker också att vi alltid ska rannsaka oss om vad vi använder pengarna till och hur vi kan arbeta för att alltid utveckla till exempel äldreomsorgen.

I den moderata kommittén har vi haft intressanta samtal med såväl Kommunals ordförande Tobias Baudin som andra aktörer inom arbetstagarorganisationerna. Vi har ofta samsyn i fråga om utveckling av exempelvis äldreomsorgen. Kommunals ordförande såg också gärna att vi hade en bredare politisk samsyn inom väldigt många områden.

Vi kommer tillbaka till debatt om äldrefrågor här om en stund, i SoU9. Då kommer jag att utveckla frågorna ytterligare lite grann.


Anf. 7 Carina Ståhl Herrstedt (SD)

Herr talman! Jag tänkte fatta mig ganska kort, för vad säger man i en debatt där alla redan är eniga, där ärendet redan är redogjort för och där den breda debatten om äldreomsorgen ska vara i eftermiddag?

Hur som helst kan man konstatera att strategin för att skydda de äldre har misslyckats och att regeringens och myndigheternas åtgärder för att skydda de äldre mot coronaviruset kom för sent och var otillräckliga.

Pandemin har synliggjort det svåra bemanningsläge som vården och omsorgen om äldre står inför och faktiskt har stått inför länge. Tyvärr är äldreomsorgen över tid resursmässigt eftersatt men också väldigt undervärderad.

I pandemins inledningsskede glömdes äldreomsorgen helt enkelt bort, vilket jag menar är en av huvudorsakerna till att vi haft en så omfattande smittspridning i många av våra äldreboenden.

Regeringen gör åtminstone i detta fall en helt korrekt bedömning att det finns ett stort behov av att stödja kommunerna i syfte att höja kompetensen hos såväl personal som chefer inom äldreomsorgen. Därför har man i sin budgetproposition föreslagit resurstillskott till kommunerna.

Det vi pratar om här i dag är alltså uppföljning och utvärdering av ekonomiskt stöd till äldreomsorgen.

Vi är eniga i utskottet om att det är jätteviktigt att säkerställa att medel som är avsedda för äldreomsorgen faktiskt också går till äldreomsorgen.

Personligen ser jag det som en självklarhet att man alltid gör en noggrann uppföljning och utvärdering för att säkerställa att medel används till vad de är avsedda för. Men det är också självklart att de medel som inte använts ska betalas tillbaka. Så tror jag att svenska folket också tycker och förutsätter att det fungerar redan i dag.

Självklart ställer vi oss bakom ett förslag om uppföljning och utvärdering av ekonomiskt stöd till äldreomsorgen. Men jag måste ändå instämma i kören - i ärlighetens namn känns det lite märkligt att förslaget kommer från Socialdemokraterna själva. Att de behöver utskottets hjälp och stöd för att förverkliga ett förslag är ganska udda och ovanligt.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.


Anf. 8 Sofia Nilsson (C)

Herr talman! Dagens ämne för debatt är en fråga som vi i socialutskottet alla ställer oss bakom, nämligen frågan om uppföljning och utvärdering av de ekonomiska stöd som går ut till landets kommuner och som syftar till att stärka och förbättra äldreomsorgen.

I budgeten för 2021 finns det väldigt stora satsningar som riktas mot äldreomsorgen. Totalt handlar det om över 9 miljarder. Det är ett tillskott som behövs och som är välkommet ute i landets alla kommuner.

De stora satsningarna som vi tillsammans med regeringen nu har gjort handlar om den specifika satsningen på Äldreomsorgslyftet, vars syfte är att ge personalen möjlighet att utbilda sig till undersköterska eller vårdbiträde på betald arbetstid. Äldreomsorgslyftet breddades inför 2021 till att även täcka satsningar på ledarskapet inom äldreomsorgen.

Men en stor del av den totala budgetsatsningen till kommunerna är mer av karaktären generella bidrag, vilket ger kommunerna stor möjlighet att göra satsningar av olika karaktär så länge det syftar till att stärka äldreomsorgen. Att ge kommuner handlingsutrymme att själva forma insatserna är en bra väg att gå eftersom den absolut bästa kunskapen om vilka förändringar som behöver göras för att stärka och förbättra äldreomsorgen finns lokalt, i just din och min kommun.

Jag har varit i kontakt med olika kommuner från norr till söder och hört mig för hur man tänker kring vilka utmaningar man står inför och vad man känner att man behöver göra för att ytterligare stärka äldreomsorgen, alltså hur man tänker att man ska använda bidragen som nu kommer.

Bilden som framkommer är blandad. Några kommuner vill satsa på kontinuiteten så att de äldre med hemtjänst ska ha ett mindre team med personal omkring sig som kommer hem till dem. Några kommuner vill uppdatera sin demensvård och göra förbättringar där. Några kommuner vill stärka frivilligverksamheterna, satsa på fler mötesplatser för äldre och förebygga ensamhet. Några kommuner vill satsa på arbetsmiljö eller boendemiljö.

Herr talman! Jag tycker att det är bra att beslutet som fattas i dag syftar till att säkerställa att de medel som avsätts för äldreomsorgen faktiskt går till just äldreomsorgen. Det är en självklarhet att pengarna som vi satsar och som avses gå till förbättringar i äldreomsorgen ska gå just dit.

Men jag är också glad att vi gett så stort utrymme i budgeten för generella satsningar eftersom det ger kommunerna utrymme att själva forma insatserna som behövs i förbättringsarbetet. Som vi ser och hör framkommer det ju en differentierad bild av vilka insatser och åtgärder som man vill och behöver göra ute i landets 290 kommuner. Genom generella bidrag skapar vi bättre förutsättningar för kommunerna att lösa det på det sätt som de anser vara det bästa.

Det måste vi lita på att de gör, för det finns inte någon universallösning som kan plockas fram nationellt, beslutas här i riksdagen och sedan implementeras i hela landet. Nej, lösningarna och satsningarna måste få se olika ut och anpassas efter de lokala behoven eftersom utmaningarna ser så olika ut. Vi måste ha tillit till att våra kommuner och utförare faktiskt gör de rätta satsningarna utifrån sina bedömningar.

Herr talman! Jag tror att tillit och dialog är två nycklar för att vi tillsammans ska kunna komma framåt och stärka vår äldreomsorg.

Jag är övertygad om att det sista vi behöver i äldreomsorgen i Sverige i dag är mer administration och pappersexercis. Det vi behöver se är resultat och utveckling.

Jag och Centerpartiet ställer oss bakom initiativet och beslutet som ska tas här i dag. Men jag tycker att det är viktigt att vi funderar över hur vi framöver utformar våra beslut och hur vi kopplar ihop beslut med mål och uppföljning på ett enkelt sätt redan från den dagen då vi fattar beslut om budget. Vi får inte hamna i en situation där vi från statens sida kopplar på alltmer kontroll och tyngre uppföljning. Allt sådant tar tid och resurser från kärnverksamheterna - tid och resurser som jag vill ska gå till äldreomsorgen.


Anf. 9 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Denna debatt handlar om att vi ska försäkra oss om att medel till äldreomsorgen i kommunerna går till just äldreomsorgen, exempelvis till att ersätta timanställda med fast anställda. Jag hoppas att vi nu kan rusta upp och med ökade resurser uppgradera äldreomsorgen. Nu måste vi på nationell nivå ha spej på att medlen går till det som de är ämnade till.

Herr talman! Låt mig ge lite bakgrund. Vi borde alla - på alla nivåer - ha förstått att den äldreomsorg som så länge har stått på svältkur skulle bli en dödsfälla för så många äldre äldre och multisjuka, tycker jag. Ansvaret faller tungt på samtliga partier på alla nivåer. Jag kommer tillbaka till det.

En person med insatser från enbart hemtjänsten möter i genomsnitt 15 olika personer under 14 dagar. Siffrorna är från 2019, vilket är före pandemin. Sju av tio undersköterskor i äldreomsorgen upplever att bemanningen är otillräcklig varje vecka. 42 procent av dem, herr talman, anser att bemanningen är så låg att det minst någon dag per vecka utgör en risk för de äldre. Detta gäller alltså före pandemin.

Personalens handlingsutrymme och möjlighet att få stöd i arbetet av kollegor och chefer har minskat betydligt. Personalen i äldreomsorgen upplever sitt arbete som betydligt mer psykiskt och fysiskt pressande 2015 än 2005. Det visas i en stor undersökning som gjordes, herr talman, vid Stockholms universitet. Man undersökte där olika äldreomsorgsperspektiv i Norden. Vi hade en äldreomsorg som inte var på topp när vi gick in pandemin. I vissa kommuner bygger äldreomsorgen på vinst i välfärden som incitament och den har många aktörer. I Stockholms kommun var 40 procent timanställda 2020, vilket är ganska många, inte sant?

Så här möter man inte en pandemi. Det här är bakgrunden till att så många äldre äldre har avlidit av covid-19. Det är ingen tillfällighet. Det här är bakgrunden till att vi måste gå in med stora resurser och långsiktigt garantera en värdig äldreomsorg. Det här får inte bli ett projekt under några år, utan det måste ske under en lång sträcka av år då vi tillsammans satsar på äldreomsorgen.

Nu har regeringen gått in med medel till äldreomsorgen, vilket är jättebra. Men vi tycker inte att det är tillräckligt mycket eller tillräckligt offensivt. Vänsterpartiet har därför tagit fram ett utskottsinitiativ i finansutskottet. Där gör nu Vänstern gemensam sak med Moderaterna och Kristdemokraterna med ett initiativ som innehåller ett antal förslag som ska börja åtgärda de akuta brister som Coronakommissionen pekar på. Man måste också förändra de strukturella bristerna, som varit kända väldigt länge. Det handlar om ökad medicinsk kompetens, färre timanställningar och ökad personalkontinuitet. Det ska också finnas en större möjlighet till ett tryggt boende.

Coronakommissionen säger att de som är ansvariga för situationen är den sittande regeringen, herr talman. Regeringen styr landet. Den hade suttit vid makten i drygt ett år när pandemin bröt ut. Innan dess samarbetade Vänsterpartiet med den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen 2014-2018. Och innan dess satt Alliansen vid makten i åtta år. De hade, tycker jag, ett väldigt stort fokus på skattesänkningar och nedskärningar i välfärden.

Äldreomsorgen har nedprioriterats i decennier. Det har funnits en vurm för marknadsliberala lösningar och vinster i välfärden. Även SKR har ett stort ansvar. Vi får aldrig glömma bort att Sveriges Kommuner och Regioner inte är någon myndighet utan en arbetsgivarorganisation som länge har haft spej på dessa frågor. De borde kanske ha agerat mer kraftfullt, och det gäller oavsett vem som har suttit i majoritet i SKR.

Det finns alltså många ansvariga i frågan.

Herr talman! Det måste nu framgå hur de medel som ska stärka äldreomsorgen har använts. Hur har tillskottet påverkat kommunens tilldelning av medel till äldreomsorgen? I vilken utsträckning har fristående aktörer fått tillgång till medlen? Enligt utskottet är det mycket viktigt att säkerställa att de medel som är avsedda för äldreomsorgen går till verksamheten. I de fall där medlen inte har använts till äldreomsorgen ska de återbetalas. Kort sagt: Follow the money!

Vänsterpartiet yrkar precis som alla andra partier bifall till utskottets förslag i initiativet.


Anf. 10 Kristina Nilsson (S)

Herr talman! Jag vill utifrån Karin Rågsjös anförande ställa ett par frågor. Naturligtvis kommer finansutskottets initiativ att diskuteras vid ett senare tillfälle, men jag har ändå en del funderingar om det.

För det mesta delar jag Karin Rågsjös uppfattningar om äldreomsorgen. Det finns många gemensamma nämnare i våra partiers respektive politik. Men när Karin Rågsjö pratar om vurmen för marknadslösningar och vinster i välfärden undrar jag om Vänsterpartiet nu har någon plan för hur det förslag som de har lagt fram i finansutskottet om mer pengar till äldreomsorgen verkligen ska fungera ute i kommunerna. Har Vänsterpartiet gjort upp med Moderaterna om hur pengarna ska användas så att de inte går till det som Karin Rågsjö nyss nämnde att hon är väldigt mycket emot?

Jag har ytterligare en fundering. Det vore jättebra om kommunerna kunde anställa fler sjuksköterskor. Men de visar redan på stora budgetöverskott för 2021. Jag tolkar därför att bristen inte beror på en brist på pengar. Kan det vara så att det helt enkelt inte finns sjuksköterskor att anställa? Hur ska de snabbt kunna tas fram under 2021?


Anf. 11 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Vi är ett oppositionsparti och riktar oss åt olika håll. Vi tittar på vad regeringen gör. Vi tittar på vad andra oppositionspartier, främst M och KD, gör, som tidigare har haft ansvaret. De har också ansvaret för politiken i ett antal kommuner där det har gått riktigt dåligt under pandemin.

Det förslag som vi har tagit fram i finansutskottet, herr talman, bygger på långa diskussioner med exempelvis Kommunal. Vi har sett vilka brister som finns inom äldreomsorgen. Dessa brister har varit långvariga och är inget som bara dök upp under pandemin. Det här har pågått under decennier.

Vi har "god spej" på vad som kommer att hända i kommunerna. Vi står självklart fast vid vår starka kritik. Den kommer självklart att ligga som en matta över de marknadsliberala lösningar som exempelvis moderater och kristdemokrater ofta använder sig av i kommuner och regioner. Vi har vidare lagt fram en omfattande utbildningsplan. Vi måste självfallet ha en nationell utbildningsplan för de yrken som finns inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Detta kan vi inte sitta och plottra med.

Vi tycker att alla dessa beslut går ihop.

När det finns möjligheter att som oppositionsparti göra större saker får man kroka arm, även med dem som man i vanliga fall skäller på och har kritik mot. Det är en självklarhet. Alternativet vore att vi som parti satt tysta i fyra år. Så funkar det inte riktigt. Utan vi tar de möjligheter vi har att ta fram en politik som värnar välfärden, och vi kommer att följa detta. Vi kommer att vara - ursäkta, herr talman - a pain in the ass. Det är ett väldigt fult uttryck; jag kanske blir piskad här efteråt. Det kommer vi hur som helst att vara på de partier som skär i välfärden. Det är självklart.


Anf. 12 Kristina Nilsson (S)

Herr talman! Det låter bra att Karin Rågsjö och Vänsterpartiet har haft långa diskussioner med Kommunal och så vidare. Men det jag egentligen frågade efter är om Vänsterpartiet har haft långa diskussioner med Moderaterna om hur de här pengarna ska användas för att stärka äldreomsorgen.

Jag noterade att Tobias Baudin pratade om hälsoscheman, ett väldigt märkligt begrepp som jag har försökt sätta mig in i och förstå. Det låter som någonting väldigt hälsosamt och bra. Men när jag tittar på den delen kan jag inte se annat än att det handlar om att försöka maximera uttaget ur personalens tid på ett sådant sätt att verksamheten ska tjäna så mycket som möjligt på det. Det handlar inte om att vårdtagarna ska tjäna så mycket som möjligt. Det handlar inte om att personalen ska få en så bra arbetsmiljö som möjligt eller kunna utföra sitt jobb så bra som möjligt. Det handlar helt enkelt, som jag ser det, om att maximera vinsten.

Är det ändå inte lite märkligt att Vänsterpartiet gör upp om att satsa mer pengar tillsammans med ett parti som vill så oerhört mycket annorlunda? När jag lyssnade till Mats Sander från Moderaterna konstaterade jag att de inte var beredda att ompröva en enda sak i den politik de fört under de senaste 20 åren.

Sedan vill jag också passa på att ställa frågan till Karin Rågsjö: Finns det något i Vänsterpartiets politik som Vänsterpartiet är berett att ompröva? Ska vi kroka arm tror jag att vi alla verkligen måste försöka tänka igenom vad vi kan ompröva och hur vi ärligt kan se till att det blir bättre i äldreomsorgen, herr talman.


Anf. 13 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Den här uppgörelsen hostade vi inte fram på två timmar, utan det har självklart varit långa förhandlingar med Moderaterna och KD i finansutskottet. Annars hade vi inte kommit så pass långt. Vi satt och bollade med texter fram och tillbaka hur länge som helst. När man träffar den här typen av uppgörelser om frågor som man tycker är otroligt akuta och viktiga måste man ibland göra det tillsammans med partier som man i vanliga fall inte stöder. Den rollen tycker jag att man har som opposition i olika frågor.

Vi kommer som vänsterparti att titta vidare på de kommuner och regioner - oftast moderatstyrda, och även sådana där KD sitter - som fortfarande framhåller marknadslösningar som en fantastisk grej när det gäller äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Vi kommer självklart att lyfta fram de kommunerna på olika sätt, herr talman. Vi har sett det här under en lång period i Stockholm, men också exempelvis i Huddinge. Utförsäljningarna fortsätter.

Nu har kommuner och regioner en bra budget, så nu ska det satsas på välfärden. Det ska inte sparas i ladorna. Det ska inte slösas pengar på vinster i välfärden. Det ska inte göras upphandlingar som blir konstiga och kostsamma och inte gynnar äldreomsorgen. Detta kommer vi att titta på alldeles extra.

Som parti tittar vi hela tiden på vår politik för att se vad vi kan ompröva och hur vi ska ta oss fram. Exempelvis är äldreboenden en jättefråga som vi kommer att bolla vidare. Vi kanske inte har varit superoffensiva i att ta fram bra alternativ för äldreboenden, sådana som gynnar just äldre och i synnerhet äldre utan fet plånbok.


Anf. 14 Michael Anefur (KD)

Herr talman! Jag inser att vi är inne i en förpostfäktning inför eftermiddagens äldredebatt, men jag ska försöka hålla mig till det vi ska besluta om.

Jag kan inte annat än glädjas åt att socialdemokraterna i socialutskottet är betydligt klokare än sina partivänner i regeringen.

Det råder ingen tvekan om att äldreomsorgen behöver mer resurser för att klara sin uppgift att ge äldre ett så bra liv som möjligt. Att det finns stora strukturella problem inom äldreomsorgen som ytterst drabbar den äldre vet alla. Regeringen har avsatt medel för att förstärka äldreomsorgen, vilket är väldigt bra, även om nivån inte är tillräcklig.

När staten ser att ett område, i detta fall äldreomsorgen, behöver förstärkas är uppföljning naturligtvis en otroligt viktig del av arbetet. Det är inte så att jag misstror kommunerna, men när staten betalar ut stora pengar måste det också finnas ett uppföljningssystem värt namnet. Det blir en liten konstighet här. Att man delar ut medel som man kallar generella och samtidigt talar om att de ska gå till äldreomsorgen är lite svårt i sig. Det kanske inte är vare sig så klokt eller så enkelt.

Min uppfattning är att de allra flesta kommuner, för att inte säga alla, ändå kommer att använda pengarna till just äldreomsorg. Det kan ske på olika sätt. Sofia Nilsson beskrev detta innan. Det kan vara så att man helt enkelt förstärker sin äldreomsorg på ett eller annat sätt. Men det kan också vara så att man i vissa kommuner redan tidigare gjort besparingar och effektiviseringar därför att ekonomin såg ut som den gjorde. Där kan man få dra tillbaka de besparingarna och på det sättet ge äldreomsorgen mer resurser. I båda de fallen kommer medlen till äldreomsorgen precis som de ska.

Det är fullt rimligt att följa upp och verkligen ta reda på hur de extra medlen har använts och hur de har kommit äldreomsorgen till del.

Därför, herr talman, står jag och Kristdemokraterna bakom det gemensamma initiativet från socialutskottet.


Anf. 15 Barbro Westerholm (L)

Herr talman! Jag har aldrig varit med om att äldrefrågorna kommit upp så många gånger under ett riksdagsår som i år. Det har vi pandemin att "tacka" för - inget ont som inte för något gott med sig. Nu har äldrefrågorna verkligen kommit i fokus, och vi överbjuder varandra i att satsa pengar på det här området. Det behövs antagligen mer pengar, men det som satsas är mycket välkommet.

Pengarna måste också användas som avsett. Vi har de generella bidragen; kommuner och regioner råder över de pengarna utifrån de prioriteringar de gör - de ser sin verklighet. Men när vi sedan på riksnivå ser hur ojämnt det ser ut i landet, ser de behov som finns och även tycker oss se att det här är problem som måste lösas på riksnivå kommer de specialdestinerade medlen in i bilden. Jag vet att det ute i kommuner och regioner finns de som kallar dem för förgiftade pengar - de stökar till de lokala prioriteringarna, man ska skapa en organisation för att använda dem och så vidare. Men detta görs ju i syfte att få en förstärkning och en ökad kvalitet inom det område vi nu diskuterar, äldreomsorgen. Det satsas också pengar inom andra områden.

Det kommer signaler i den allvarliga situation som vi sitter i att pengarna inte använts som avsett till den utbildning av undersköterskor och den kvalitetshöjning av äldreomsorgen som är så nödvändig. Flera av er har påtalat att flera utredningar - den senaste 2015 - inte har lett till några propositioner och riksdagsbeslut.

Samtidigt vet jag att en hel del av de förslag som står där har kommuner och regioner tagit till sig. Det är långt ifrån alla. Men det är inget som hindrar att kommuner och regioner börjar använda förslag som inte kräver lagändring för att stärka kvaliteten lokalt.

Jag kommer kanske att upprepa mig i den senare debatten i dag. Vi har till och med två debatter inom äldreområdet i dag. Det handlar om utbildning, utbildning och utbildning. Det gäller att vi får den skyddade yrkestiteln för undersköterskor och en utbildning inom ramen för en tjänst.

De anställda får betald utbildning för att gå från biträde upp till undersköterska och från undersköterska till sjuksköterska och så vidare. Det är oerhört bra. Det gör de yrkena mer attraktiva att söka sig till. Vi visar att vi vill stärka deras kompetens och deras möjligheter att utföra sina jobb som tänkt.

När de här signalerna kom om att medlen inte skulle komma till användning på avsett sätt under en pandemi som denna blev det som ett slag i ansiktet. Då kom Socialdemokraterna med det ovanliga till socialutskottet: Vi måste få ett riksdagsbeslut. Det är det beslut som vi fattar i dag och som vi liberaler naturligtvis stöder. Det handlar om att göra en uppföljning av hur dessa pengar används.

Det jag ser är bristen på långsiktighet när man gör sådana här satsningar. Det är pengar för ett år i taget. Vi måste i ett annat sammanhang se hur sådana specialdestinerade bidrag kan fortsätta. Man kan försäkra regioner och kommuner: Vi kommer att satsa nästa år och nästa år. Den administration ni bygger upp kommer att användas också flera år framöver.

Den utredning jag ansvarade för var Fast omsorgskontakt i hemtjänsten. Det kommer att ta fram till 2030 innan vi har den fulla bemanningen som krävs för att vi ska kunna erbjuda årsrika människor en sådan fast omsorgskontakt. Den satsning som vi gör i år är bara början på en satsning som vi behöver lång tid framöver.

Jag vill avrunda med att fråga följande: Varför har prioriteringarna sett ut så här? Det har skrivits så många vackra ord på papper. Det finns en ålderistisk omedveten syn i samband med prioriteringar. Man har talat vackert om satsningar på äldreomsorgen, men det har inte blivit verklighet.

Detta är en fråga för alla generationer att arbeta för. Jag brukar ta upp med våra ungdomsförbundare: Detta är faktiskt också er framtid. Det gäller inte bara den generation som jag som 87-åring tillhör, utan det gäller er generation. Ni måste jobba för det för att ni ska kunna leva på ett bra sätt hela livsresan och för att ni ska våga bli gamla.


Anf. 16 Nicklas Attefjord (MP)

Herr talman! Det är en intressant debatt att följa. Jag har inte varit med i ärendets framtagande. Jag noterar ändå att det finns en samsyn om vikten av uppföljning av hur staten använder sina pengar. Det tycker jag är bra. Det är också en rimlighet i att vi blir bättre på det. Samtidigt slås jag lite av det som ledamoten Kristina Nilsson från Socialdemokraterna lyfte fram om vikten av att ompröva och fundera på hur vi utformar de beslut vi fattar.

Herr talman! Sverige är ett stort land. Det ser väldigt olika ut, och utmaningarna ser väldigt olika ut på till exempel området äldreomsorg. I vissa kommuner kanske det handlar om resurser. Man har en tuff arbetsmarknad och ett sviktande skatteunderlag. I vissa kommuner kanske det mer handlar om att det är svårt att rekrytera personal. På andra områden kan det handla om att man har en bristfällig samverkansstruktur med sin region och hälso- och sjukvården.

Att då utforma riktade statsbidrag som ibland tar sin utgångspunkt i några kommuners specifika problemställning är kanske en av de saker som gör att det blir problematiskt att omhänderta det lokalt. Här behöver vi nog, som väldigt många av ledamöterna har berört, fundera på: Hur utformar vi stöden, och hur får vi det att docka till målbilderna?

Jag uppfattar att det finns en stor samsyn om att vi vill satsa på äldreomsorgen. Vi vill höja kvaliteten, och vi vill jobba med till exempel tillit. Det gäller våra kommuner som bedriver den här verksamheten och våra lokala politiker som är de som ansvarar för verksamheten.

Det är något att fundera på både i vårt utskott och kanske tillsammans med andra utskott för att hitta en ny balans eller en ny väg framåt för att utforma statsbidragen.

Det kan ibland från den här talarstolen framstå som att de här konfliktlinjerna finns överallt i landet. Jag kan bara reflektera över att jag en gång för länge sedan tillsammans med socialdemokrater och vänsterpartister LOU-upphandlat lokalsjukhus.

Jag kommer från en kommun som är borgerligt styrd men som inte har en enda privat utförare inom äldreomsorgen. Uppenbarligen finns det olika sätt att angripa och hantera utmaningar och för att lösa lokala specifika problem. Det är här staten och den lokala nivån och intresseföreningen SKR behöver hitta ett nytt handslag och ett nytt sätt att jobba med de här frågorna.

Vi ställer oss från Miljöpartiets sida bakom det förslag som ligger på bordet om att få en skärpt utvärdering. Vi ser jättegärna fram emot en diskussion om hur vi kan jobba bättre och kanske mer rationellt och effektivt med hur vi stöder och får en bättre äldreomsorg.

Uppföljning och utvärdering av ekonomiskt stöd till äldreomsorgen

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)

Språkplikt - deltagande i vuxenutbildning i svenska för invand-rare (sfi) för rätt till försörjningsstöd

Beslut

Regeringen bör följa upp och utvärdera satsningar på äldreomsorgen (SoU28)

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att den ska göra en noggrann uppföljning och utvärdering av vissa ekonomiska stöd till äldreomsorgen. I de fall medlen inte har använts till äldreomsorgen ska de återbetalas.

Det ena stödet som avses är Äldreomsorgslyftet som ska pågå till 2023 och som bland annat innebär att staten står för finansieringen när ny och befintlig personal ges möjlighet att utbilda sig till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid. Det andra stödet som avses är det resurstillskott på 4 miljarder kronor som från och med 2021 årligen ska gå till kommunerna. Pengarna ska fördelas mellan kommunerna och hänsyn ska tas till andelen äldre i respektive kommun.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget om tillkännagivandet har väckts i ett utskott och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Utskottets förslag till beslut
Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen om uppföljning och utvärdering av ekonomiskt stöd till äldreomsorgen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.