Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Fru talman! Då var det dags för civilutskottets budgetdebatt, och som företrädare för majoritetsbudgeten får jag äran att inleda den.

Majoritetsbudgeten är en mycket väl avvägd budget för det läge vi i dag befinner oss i. Våra satsningar på bostadsområdet är begränsade och består främst av stimulanspengar till kommunerna för nya planer samt ett höjt rotavdrag.

Det är viktigt att komma ihåg att Sverige fortfarande brottas med en hög inflation. Det ser ut som att vi håller på att vinna över inflationen, men kampen är definitivt inte över än. Nu behöver vi hålla i och hålla ut och inte ta på oss spenderbyxorna för tidigt. Detta verkar tyvärr en del partier helt ha missat.

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vi vet att en mycket stor andel av den svenska befolkningen vill bo i villa eller radhus; så mycket som sju av tio invånare vill det. Ändå är det bara en mycket liten andel av det som har byggts som har varit just villor - ungefär 20 procent av nyproduktionen under tidigare år. I antal har vi ofta legat lika med eller under grannlandet Finland, som har en mycket mindre befolkningsmängd än vad Sverige har.

Jag vill inte vara lika kategorisk som Peps Persson var när han sjöng att han vägrar att bo i en hyreskasern, men Sverige skulle definitivt tjäna på att bättre svara upp mot människors önskan om bostäder. Sverige är inget tätbefolkat land. Tvärtom är vi glest befolkade, särskilt ur ett internationellt perspektiv. Därmed borde det finnas utrymme för människor att faktiskt kunna välja boende.

Regeringen gör tillsammans med Sverigedemokraterna en tydlig prioritering i budgeten genom att skicka stimulanspengar till kommunerna för att möta behovet av småhus, alltså radhus och villor. Det märks i våra kommuner att efterfrågan på såväl hus och radhus som byggbara tomter faktiskt fortfarande är stor - exempelvis står för närvarande 2 400 personer i Helsingborgs tomtkö. I detta läge säger oppositionen att inget alls byggs i Sverige, trots att varje tomt som släpps till tomtkön bebyggs. Det släpps dock bara tomter motsvarande cirka en tiondel av efterfrågan varje år, det vill säga runt 250 tomter, och detta är långt ifrån unikt.

Samtidigt har bostadsbyggandet på många orter avstannat, men i orter med hög efterfrågan byggs det på de tomter som kommer ut på marknaden. Problemet där är bristen på tomter för småhus. Därför behöver kommuner få stimulans att ta fram fler tomter så att fler kan få sitt drömboende och så att byggandet kan komma igång igen. Att tillföra fler tomter till marknaden är inte inflationsdrivande då det inte tillför mer pengar. Det stöd vi föreslår går till kommunerna. Det är också ett väl avvägt förslag: År 2024 tillförs 60 miljoner, som alltså går till kommunerna, och därefter höjs stödet till 75 miljoner.

Denna stimulans är till för att kommunerna ska prioritera fler tomter till småhus. Detta görs i samma anda som den som format politiken under det gångna året, där Boverket har fått flera uppdrag som syftar till att öka småhusbyggandet. Bland annat har Boverket fått i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag, och man ska förbättra prognoserna för byggande. Man ska också ta fram en vägledning för exploateringsavtal.

Det finns alltså en tydlig röd tråd här: Bostadsbyggandet underlättas och kommunerna stimuleras, vilket går hand i hand i arbetet med att öka byggandet.

Det är vår ambition att öka tillgången till byggbar mark, särskilt i attraktiva lägen, och därför ska även strandskyddet reformeras. Vi har också sett att möjligheten att vid nyproduktion göra undantag från amorteringskravet inte ser ut att fungera som tänkt, vilket är något som Finansinspektionen har fått i uppdrag att titta på.

På temat stimulanspengar till kommunerna tillskjuts det också medel för att anta detaljplaner som ombildar lokaler till bostäder. I många städer kommer detta att ge mer levande områden där det i dag finns lokaler som står tomma. Satsningen är på 20 miljoner för 2024 och höjs därefter till 25 miljoner kronor.

Det finns också en mycket viktig satsning för att korta ledtiderna och snabba upp processen, och det är det ökade anslaget till Lantmäteriet. Lantmäteriet spelar en huvudroll i digitaliseringen av byggprocessen. Lantmäteriet ska ta fram en färdplan för fortsatt digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen. Det är mycket viktigt att vi nu får igång användandet av teknik som redan finns men som inte har använts. Digitaliseringen är en viktig del i arbetet med att korta processerna och skapa en effektivare hantering av alla ärenden. Detta kunde givetvis ha påbörjats långt tidigare, men nu påbörjas det i alla fall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vi går över till den konsumentpolitiska delen, där den stora förändringen är att Allmänna reklamationsnämnden stärks. Det är viktigt att Allmänna reklamationsnämnden klarar av att hantera inkommande ärenden inom rimlig tid. Såväl allmänhet som företag har ett stort förtroende för Allmänna reklamationsnämnden, och vi ser en god följsamhet när det gäller deras beslut. Även om det framöver kommer att vara en ringa kostnad kopplad till att få sin sak prövad i Allmänna reklamationsnämnden kommer den fortsatt att ha många ärenden att avgöra.

Den konsument som har fått rätt i Allmänna reklamationsnämnden bör också kunna få ersättning för kostnaden när det är tydligt att kostnaden till följd av reklamation ska bekostas av näringsidkaren. Det blir en extra morot för alla näringsidkare att göra rätt från början, så att de slipper dessa onödiga kostnader.

Avslutningsvis tänker jag gå in lite kort på de övriga budgetförslag som har lagts fram och hur satsningarna på civilutskottets område ser ut i dem.

Socialdemokraterna, som är det största partiet i oppositionen, verkar helt ha missat den inflationsdrivna kris vi är inne i. Man slänger ut nya miljarder till marknaden i produktionsstöd, energieffektiveringsstöd och statliga byggkrediter. Nu är risken visserligen obefintlig att detta budgetförslag verkligen skulle gå igenom i riksdagen, men det är anmärkningsvärt att man tar så lätt på inflationen och ränteproblematiken.

Det är inflationen och räntan som stoppar väldigt mycket av det som borde byggas i dag. Att spä på inflationen vore faktiskt den värsta tänkbara julklappen för hela byggsektorn. Nya besked om minskad inflation vore däremot en bra och välkommen julklapp för alla som i dag är varslade.

Socialdemokraterna inför också en egen variant på rot, där det i sann socialistisk anda är den som fuskar mest som tjänar mest på systemet. Regeringens rot är lika för alla, men i Socialdemokraternas gröna rot ska vissa åtgärder ge högre avdrag medan andra inte ger avdrag alls. Var är rättvisan i att den som varit ansvarstagande och gjort energieffektiviseringarna redan tidigare år nu inte kan få stöd för att renovera ett kök, om Socialdemokraternas förslag går igenom, medan den som renoverat köket tidigare och struntat i energieffektiviseringar nu kan få stöd för energieffektiviseringar? Det blir en orättvisa mellan de här grupperna.

Grönt rot öppnar också upp för fiffel, vilket är dåligt för den allmänna moralen. Hur svårt är det att skriva på fakturan att en ny innervägg plötsligt heter till exempel "tilläggsisolerad yttervägg"? Den här typen av lagstiftning kan man roa sig med om man är i ständig opposition. Men om man vill ta ansvar och verkligen styra ett land kan man inte införa en lagstiftning som i princip uppmanar till fiffel. Det ska vara lätt att göra rätt, och man ska inte uppmana till fusk. Det är min utgångspunkt.

Centerpartiet avslår i sin budget all form av stimulans till kommuner. Det forna Bondeförbundet vill alltså varken ha fler tomter för villor eller underlätta för att omvandla tomma lokaler till bostäder i städerna. Centerpartiet har också tagit bort energieffektiviseringen av småhus i sin budget. Sedan skär man ned på Lantmäteriet och hotar därmed hela det digitaliseringsarbete som nu pågår. Det är 4,1 miljoner i neddragning som på något sätt ska sparas in. Centerpartiet är även för ett grönt rotavdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag vill även kort nämna Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som går all-in med investeringsstöd på bostadsområdet; tillskotten är dock inte ens tillräckliga om man jämför med vad det kostade före avvecklingen. Det blir lite oseriöst när man inte verkar befinna sig i samma verklighet som vi andra, där det finns en inflation och en omvärld att ta hänsyn till. Det verkar man fullständigt ha glömt bort.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.

Herr talman! Jag tackar Mikael Eskilandersson för det inledande anförandet i denna debatt.

Jag konstaterar att Mikael Eskilandersson använder merparten av sin talartid till att recensera oppositionens budgetförslag. Det är lätt att förstå varför. Den egna budgeten, framförhandlad tillsammans med regeringspartierna, innehåller inte mycket.

Det blir dock nästan lite humoristiskt när Mikael Eskilandersson exempelvis resonerar kring varför Socialdemokraternas förslag kopplade till rot skulle vara problematiska och innebära mer fusk. Det är givetvis exakt samma problem som finns med rot oavsett hur stort avdraget är. Regeringen föreslår dessutom en höjd rot, en lyx-rot, som bara träffar dem som redan kan lägga ut ungefär 600 000 kronor. Det är inte en generell politik, utan det är en extremt riktad politik till dem som tjänar mest.

Skälet till att jag begärde replik är ändå att Sverigedemokraterna inte lägger fram en egen budget utan stöder regeringens budget och har förhandlat om den. Budgeten är givetvis en helhet. Jag är ändå nyfiken på vad Mikael Eskilandersson anser är sverigedemokratiska vinster på det bostadspolitiska området.

Herr talman! Vi börjar med påståendet att jag skulle ha lagt merparten av tiden på att recensera oppositionens budgetförslag. Det stämmer inte. Jag tittade på klockan. Merparten av tiden, runt sju minuter tror jag, lade jag på att gå igenom den budget som vi har lagt fram och som jag faktiskt är mycket stolt över.

Det finns delar av budgeten som jag hade önskat varit mer långtgående. Det är klart att jag givetvis gärna hade sett mer satsningar som tydligare pekat ut de förslag vi haft, till exempel om Sverigehuset. Men vi har fått igenom satsningar på mer villabyggande, och man har gått till mötes den svenska befolkningens önskan om att bo i villor och småhus. Socialdemokraterna glömmer ofta bort att sju av tio faktiskt vill bo i villa. Åtta av tio bostäder som byggs är lägenheter. Man kan jämföra med liknande länder som Finland, som har en mycket högre andel småhusbyggande. Jag förstår inte varför inte även Sverige skulle kunna ha det. Detta kanske är den största bostadspolitiska förändringen sedan Socialdemokraterna lämnade regeringsmakten.

Det jag kanske skulle lyfta fram som det bästa med Tidösamarbetet är att vi har en så öppen dialog hela tiden. Vi diskuterar alla frågor och kommer fram till vad vi anser är de bästa kompromisserna. Vi står varandra väldigt nära i bostadsfrågorna, skulle jag vilja säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Det är viktigt att byggandet kommer igång. Men det är också viktigt att vi får fram de tomter som efterfrågas och att kommunerna lyckas tillhandahålla de tomterna, så att vi slipper se exempel som i Helsingborg, där man får fram 250 tomter men har en kö på närmare 2 500.

Herr talman! Jag konstaterar att Sverigedemokraterna är stolta över och nöjda med den budget som nu ligger på riksdagens bord. Den innebär konkret totalt 80 miljoner kronor fördelat på 290 kommuner för att planera villatomter och konvertera kontorslokaler. Alla utom regeringen och Sverigedemokraterna tycker att detta är ett fattigdomsbevis i det konjunkturläge där vi nu befinner oss. Det är uppenbart att bostadsbyggandet har tvärnitat. Det driver på lågkonjunkturen och skapar problem för enskilda och för jobb och tillväxt. Men det tycks inte bekymra vare sig regeringspartierna eller Sverigedemokraterna.

Jag har två följdfrågor som jag hoppas få svar på. Den ena är: Hur många bostäder beräknar Sverigedemokraterna att de här förslagen ger 2024 eller 2025?

Min andra fråga gäller det plötsliga lappkast man gör rörande stödet till konsumentorganisationer. I våras tyckte man att organisationerna var så viktiga och gjorde ett så viktigt jobb att man utökade deras anslag med 1 miljon kronor. Totalt sett delar ett antal organisationer på 14 miljoner kronor. Nu, sex månader senare, tycker man inte att de har något som helst syfte. Man avskaffar hela stödet - halva försvinner nu, och det ska vara helt borta 2026. Vad har förändrats från april till oktober som innebär detta tvära kast?

Herr talman! Socialdemokraterna har helt missat konjunkturläget. Problemet i dag är ju inflationen och ränteläget. Det vi kan göra åt inflationen och räntan är att vara återhållsamma. Socialdemokraterna är definitivt inte återhållsamma. Man tycker att man kan slänga ut miljard efter miljard. Sedan klagar man på den regering som faktiskt tar ansvar och ser till att vi får ned inflationen och gör det som behöver göras.

Det blir lite löjligt när man ska börja ifrågasätta hur många hus detta ger. Ja, det hade gett betydligt fler hus om inte Socialdemokraterna suttit i kommunerna och stoppat planer, som man till exempel gjort den senaste veckan i min hemkommun. Där stoppade man en plan och skickade tillbaka den för att man tyckte att det var för många hus inritade på planen och att ett för stort område tagits med.

Det är klart att det i slutändan är kommunernas ansvar att se till att husen verkligen kommer på plats och byggs. Det vi har gjort är att avsätta stimulanspengar som ska stimulera till fler tomter. Det kommer fler tomter med de här stimulanspengarna än utan. Men i slutändan handlar det också om hur kommunerna hanterar det och hur kommunerna styr det. Vi måste komma ihåg att byggandet sker på en lägre nivå. Det är inte så att staten kan bestämma vad som ska byggas - om man inte går in och betalar för att det ska byggas på vissa ställen. Det var detta som skedde under den socialdemokratiska eran - man betalade för vissa byggnader. Man har egentligen betalat för att bygga fina hus i områden där det ganska ofta ändå hade byggts. I går tog jag upp det i debatten. Nu hinner jag inte ta upp det här. Totalt sett måste man börja med att se till att det finns tomter att bygga vanliga villor på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! Låt mig börja med att säga att jag anmälde tio minuters talartid, men jag kommer säkerligen att gå utöver det. Jag säger det redan nu.

Jag vill rikta min första fråga till Tidöpartierna och den blåbruna regeringen. Är ni nöjda med den här katastrofala bostadspolitiken? Det måste vara den sämsta bostadspolitiken som vi har haft i Sveriges historia. Är ni nöjda med den? Ni kan omöjligtvis vara nöjda med den. Resten av Sverige är tydligt inte nöjd med den. Alla aktörer i bostadssektorn har visat sitt missnöje och gång på gång frågat efter reformer, och ingenting händer.

Herr talman! Än en gång presenterade den blåbruna regeringen en budget på utgiftsområde 18 som främst slår mot hyresgäster och framför allt mot de fattigaste hyresgästerna. Årets budget slår även allra hårdast mot alla dem som inte ens har någon bostad eftersom inga reformer för ökat bostadsbyggande finns med i budgeten.

Herr talman! Jag beklagar att jag än en gång måste stå här i kammaren och tala om detta. Ingen önskar mer än jag att jag slapp det. Ingen önskar mer än jag att regeringen hade presenterat förslag som på allvar tog itu med alla de problem som vi brottas med inom samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Men inga sådana förslag kommer från bostadsministern och den blåbruna regeringen, tvärtom. De förslag som regeringen hittills har presenterat gör i stället såren större, problemen större och utmaningarna större på alla sätt.

Herr talman! I Sverige blir människor allt fattigare. De ekonomiska orättvisorna fortsätter att öka. Klyftorna mellan de rika och de fattiga har aldrig varit större. Under pandemin fick Sverige 14 nya miljardärer varje månad. Antalet miljardärer i vårt land har ökat med 1 700 procent de senaste 25 åren.

Samtidigt har allt färre människor råd med det mest basala såsom mat, värme och bostad. Ojämlikheten skenar, och vårt samhälle slits sönder. Allt fler barn vräks från sina hem, och den enskilt största orsaken är fattigdom. Allt fler hushåll hamnar i skuld och tappar fotfästet medan de kämpar för att ha råd med mat och husrum.

Herr talman! Det är för dessa människors skull som jag står här igen och upprepar detta. Sverige behöver en politik för alla hemlösa. Vi behöver en politik för alla barnfamiljer som vräks på grund av fattigdom, för alla ungdomar som inte kan flytta hemifrån och för alla pensionärer som får allt svårare att bo kvar i sina hem på grund av de allt dyrare hyrorna. Sverige behöver en politik som vågar att satsa på att bygga för vanligt folk. Mitt budskap är detsamma som alltid. Bostaden är inte en handelsvara som allt annat. Bostaden är bland det viktigaste vi har. Bostaden är en mänsklig rättighet för alla och inte bara för de rika.

Herr talman! Dagens samhällskris än omfattande. Behoven av investeringar inom samhällsplanering, bostadsförsörjning och bostadsbyggande är enorma. Bostadsbristen är aldrig sinande, och i storstäderna är den akut. Trångboddheten ökar. Unga vuxna och arbetare i storstadsområden flyr städerna för att de inte har råd att bo kvar.

I 180 av 290 kommuner är det bostadsbrist. Samtidigt ser vi ett tvärstopp i byggandet. Bostadsbyggandet befinner sig på den lägsta nivån på tio år. Minskningen sedan förra året är den största på tre decennier. Byggföretagen talar om den värsta krisen sedan 90-talet. Kollapsen har lett till att varslen inom byggindustrin i september i år ökade med 446 procent jämfört med i september förra året. Byggkrisen slår mot hela samhällsekonomin. Byggsektorn utgör 11 procent av bnp, och cirka hälften är bostadsbyggande. Att vi befinner oss i ett allvarligt läge är snarast en underdrift.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! Byggkrisen innebär att byggandet har sin djupaste svacka på flera decennier. Människor hittar inga bostäder, eller så har de inte råd att bo kvar i sina hem. Svenska hushålls skuldsättning är bland de absolut högsta i hela världen. Vi vräker allt fler av våra barn från deras hem. De politiker som låter detta ske utan att skrika högt borde rimligen gå sönder inifrån. Varje barn som vräks är en skam för ett välfärdssamhälle som vårt.

Vad gör bostadsministern, regeringen och Sverigedemokraterna? De rycker på axlarna och fortsätter att fundera på hur de som redan har mycket ska kunna få ännu mer. De fortsätter att presentera reformer som alla just syftar till att de som har mycket ska få mer. Eller så syftar förslagen på ett eller annat sätt till att aktivt trycka till dem som inget har.

Herr talman! Vad har regeringen och Sverigedemokraterna hittills gjort? I ett läge där högsta prioritet borde vara att utrota hemlösheten valde regeringen i stället att lägga fram förslag som syftar till att vräka ännu fler. Förslaget gör det de facto enklare att vräka oskyldiga hyresgäster som inte har begått brott. Lägg märke till det: De har inte begått brott. Det är förslag som ska göra det enklare att vräka barn och misshandlade kvinnor.

Herr talman! När verkligheten skriker efter resurser för att fler bostäder ska kunna byggas som fler människor har råd att bo i så satsar regeringen stenhårt på att skänka ytterligare skattemiljarder till de rikas köksrenoveringar. Det kallas avdrag när det är för de rika och bidrag när det är för de fattiga. Det kallas för socialism när det går till fattiga människor, men när det går till rika människor är det bra och då duger det. Hos denna regering finns det märkligt nog alltid pengar kvar till avdrag. Ett exempel är att år 2022 kostade bostadsbidraget 4 miljarder, och rotavdraget kostade 12 miljarder.

Herr talman! När rapporter efter rapporter visar hur illa människor far i andrahandsboende trots att de betalar ockerpriser för dessa boenden fokuserar högerns regering på att leta efter fler möjligheter för dem som äger en bostad men som inte behöver den själv att tjäna ännu mer pengar på att hyra ut den i andra hand. Än en gång är det dem som har mycket som ska gynnas på bekostnad av de allra mest utsatta. Andrahandsboende är kort och gott en återgång till ett Fattigsverige vi inte vill se.

Herr talman! När den strukturella hemlösheten skenar och det enda som hindrar människor från att ha ett eget hem är det faktum att de inte har råd behövs det fler billiga hyresrätter där människor utan kapital och höga inkomster kan bo med förstahandskontrakt och under trygga förhållanden.

Men i den stunden väljer Andreas Carlson och hans regering att avveckla allt stöd för byggande av hyresrätter utan att presentera några alternativ. Regeringen väljer att ännu en gång arbeta aktivt för att ännu fler hyresrätter ska försvinna. Denna gång hoppas högern kunna omvandla hyresrätterna till ägarlägenheter. Dessa ägarlägenheter ska tryckas in bland de hyresrätter man inte lyckas avyttra. Högerns besatthet av ägande kommer hårdare än någonsin att drabba kvarvarande hyresgäster. Det är något som knappast bekommer regeringens representanter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! Det duger inte. Det är inte tillräckligt. Vi måste kunna avkräva regeringen ansvar. Vi behöver reformer som är på riktigt.

För att lösa bostadskrisen krävs inte bara regelförändringar som förenklar byggandet. Inte heller hjälper det att sälja ut de billiga hyresrätter som finns kvar eller att vräka oskyldiga människor som bor i hyresrätter. Det behövs något annat.

Politiken måste våga avsätta ekonomiska resurser när sådana behövs. Och nu behövs de inte bara; de är nödvändiga. Men om detta finns inget regeringsbeslut. Inte en enda satsning som på riktigt kan bidra till ett ökat byggande går att hitta.

Om nu investeringsstödet är så omöjligt att diskutera måste man våga annat. Om vi inte kan prata om investeringsstödet måste vi våga annat. Vi måste ha ett alternativ. Branschen skriker efter en långsiktig bostadspolitik där någon form av stöd till byggandet ingår. Vi måste lyssna.

Vänsterpartiet har föreslagit statliga topplån. Vi har föreslagit att man åtminstone vågar stödja byggandet av studentbostäder med ett specifikt investeringsstöd till just dessa. Om ni inte kan stödja investeringsstödet i sin helhet borde ni i alla fall kunna stödja stöd som går till att bygga studentbostäder.

Vi har föreslagit ett stöd för renovering och energieffektivisering av flerbostadshus - något som skulle bidra till ett mer hållbart samhälle, till fler arbetstillfällen och till möjlighet att hålla kvar hyrorna på en rimlig nivå efter renovering. Vi har föreslagit förbättrade kreditgarantier för byggande på landsbygden. Vi har helt enkelt föreslagit många reformer som inte är det infekterade investeringsstödet.

Jag skulle vilja höra regeringens förslag om hur vi ska öka byggandet och samtidigt förhindra att all kompetens inom byggbranschen är borta när vi kommer ur denna lågkonjunktur. Det är viktigt att vi får svar i dag, för ingen är nöjd. Jag hoppas att inte heller regeringen är nöjd och att den är beredd att satsa och lyssna.

Herr talman! Eftersom våra ramar är större än regeringens på utgiftsområdet och vår budget ska ses som en helhet kommer vi att avstå från att delta i beslutet och i stället lämna ett särskilt yttrande. Jag vill också passa på att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 1.

Herr talman! Det är alltid intressant att lyssna på ledamoten Malcolm Momodou Jallow. Det var svavelosande, starkt och i allt väsentligt felaktigt, precis som vanligt.

Ibland undrar jag om det har gått Vänsterpartiet helt förbi att det finns en inflation som gör oss alla fattigare. Man kan ju alltid räkna upp alla som har fått mer pengar och säga: Titta så många som har fått mer pengar på kontot! Men vad hjälper det när pengarna egentligen är mindre värda? Att antalet miljardärer ökar är naturligt i ett land som har haft en inflation som har varit uppe på över 10 procent.

Inflationen är egentligen ett större hot än någonting annat. I det läge vi nu befinner oss i väljer Vänsterpartiet att gå vidare med en budget som lägger 13,5 miljarder bara på detta område. Om vi ser till hela budgeten ser det ännu mer skrämmande ut. 13,5 miljarder - det är bara Miljöpartiet som är galnare än så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

I vår budget lägger vi ganska exakt 6 miljarder, och det är egentligen på nedåtgående snarare än på uppåtgående när vi håller på och avvecklar skadlig politik som har funnits tidigare.

Man kan ställa sig en fråga med tanke på att ledamoten Malcolm Momodou Jallow har suttit och stöttat den tidigare regeringen. Borde inte den tidigare regeringen ha gjort mer?

Men min verkliga fråga är: Har ni räknat på hur mycket räntan kommer att behöva höjas om er budget skulle gå igenom? Och hur skulle det slå på byggandet om räntan gick upp ännu mer än den har gjort hittills?

Herr talman! Sverigedemokraterna är inte ett seriöst parti. Man kan aldrig ta Sverigedemokraterna på allvar. Den ena stunden säger de en sak, och den andra stunden ändrar de sig. Jag undrar vad Sverigedemokraternas väljare tycker om partiets bostadspolitik, för den är obefintlig. Det är mycket snack och lite verkstad - ingenting.

Sverigedemokraterna har inte en enda reform i budgeten. Det enda som Sverigedemokraterna tjatar om nu är att man ska införa marknadshyror, men vi vet att majoriteten av deras väljare inte vill ha det. Sverigedemokraterna är säkerligen nöjda för att de har lyckats styra regeringen genom att lägga fram repressiva, rasistiska förslag varje vecka. De har lagt fram förslag för att underminera demokratin så som vi känner den. De har lagt fram förslag för att splittra samhället. Det är Sverigedemokraternas hela existensberättigande.

Sverigedemokraterna har inget att säga om bostadspolitiken. Om ni vill diskutera den - kom gärna med förslag som vi kan diskutera! Vänsterpartiet är väldigt tydliga när det gäller de förslag som vi har lagt fram. Ni kan inte gömma er bakom inflationen och krisen varje gång man ställer frågor om bostadspolitiken. Det är ni som styr nu. Ni sitter inte i opposition, så visa att ni faktiskt styr genom att lägga fram förslag som kan bekämpa den bostadsbrist vi ser i dag!

Det är kaos, och alla i byggsektorn säger samma sak: Vi vill gärna se reformer. Om ni står här och inte har några reformer kan ni hellre sätta er ned och visa lite respekt för svenska folket. Om ni inte har något positivt som på något sätt kan möta den bostadskris som vi befinner oss i är det bättre att ni sätter er ned och sysslar med den repressiva rasistiska politik som ni håller på med.

Herr talman! Det är fortsatt svavelosande från Malcolm Momodou Jallow. Sverigedemokraterna är alltså inget seriöst parti, och det enda vi vill är att införa marknadshyror, säger han. Jag har aldrig varit med om att vi har sagt att vi vill införa marknadshyror. Det har inte ens funnits på bordet att införa några marknadshyror.

Det som fanns på bordet var det som den tidigare regeringen satt och förhandlade om - en friare hyressättning i nyproduktion. Men det är inte marknadshyror i sig. Lite mer påläst än så får man ändå vara, särskilt när man har ansvar för bostadspolitiken. Marknadshyror är inte något som diskuteras.

Det sektorn vill se är lika konkurrens och långsiktiga villkor. Det är vad byggsektorn säger till mig och även till andra, vad jag har hört. Jag har inte hört byggsektorn säga att den vill ha stimulansbidrag liknande dem som Vänsterpartiet föreslår, där man pekar ut vissa bolag och ger dem en massa pengar för att de ska bygga på olika ställen. Den typen av stimulans är inte efterfrågad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Om man ger lika villkor, lika konkurrens och långsiktiga villkor kommer byggsektorn att så småningom komma in i en högkonjunktur, och då gäller det att kunna bygga. Problemet i dag är att det har gjorts för lite av den tidigare regeringen. Vi har mycket vi behöver ta tag i när det gäller att digitalisera och se till att Lantmäteriet fungerar så att det går snabbare att få loss tomterna när man behöver dem. Vi behöver snabba upp processen med planer, översiktsplaner och detaljplaner, och hela den biten.

Det är detta vi jobbar väldigt hårt med för tillfället, och det är det som har gett upphov till ett antal uppdrag från regeringens sida. Men de har inte synts i propositioner i kammaren.

Herr talman! Sverigedemokraterna och Mikael Eskilandersson säger att marknadshyror över huvud taget inte diskuteras. Jag vet inte vem som är verklighetsfrånvänd här. Satt ledamoten och sov när detta diskuterades i utskottet? Läser han inte tidningen? Kommer han inte ihåg den egna intervjun?

Man undrar ju när han påstår att marknadshyror inte är viktigt för Sverigedemokraterna. Han säger att det inte är en viktig fråga och att Sverigedemokraterna inte är beredda att diskutera att införa marknadshyror.

Tyvärr kan inte Mikael Eskilandersson svara nu, men det hade varit bra om han hade kunnat svara på frågan: Menar Mikael Eskilandersson att Sverigedemokraterna fortfarande inte vill att marknadshyror ska införas i Sverige? Jag tror att svenska folket och era väljare skulle uppskatta att höra sanningen, för nu står Mikael Eskilandersson och ljuger för sina väljare och försöker vilseleda dem.

Byggföretagen talar nu om den värsta krisen sedan 90-talet. Kollapsen har lett till att varslen inom byggindustrin i september i år hade ökat med 446 procent sedan september förra året. Om det inte är kris förstår jag inte vad kris är.

Byggsektorn säger att de behöver reformer från regeringen, men de ser inga. Kalkylen går inte ihop. Folk kommer att förlora sina jobb. Kompetens försvinner. Det enda vi hör från den här regeringen är: Vi kommer att vänta tills krisen är över. Då kan vi återkomma med förslag. Men då kommer hela den här kompetensen att vara raderad och borta.

Den inkompetens som vi i dag ser i den här regeringen, som Sverigedemokraterna stöder, har vi aldrig någonsin sett. Det är helt oacceptabelt. Det duger inte. Agera och gör ert jobb, annars avgå!

Herr talman! Först ska jag svara på Malcolm Momodou Jallows fråga. Ja, jag är väldigt nöjd med regeringens politik på bostadsområdet. Jag tycker att man jobbar strukturerat och försöker komma till rätta med de problem som finns på bostadsmarknaden.

Jag skulle dock vilja ställa några frågor till Malcolm Momodou Jallow utifrån hans anförande. Vi är nog ganska överens om själva bilden, att vi bygger för lite bostäder. Sedan kan vi alltid diskutera vilka typer av bostäder vi ska bygga. Malcolm Momodou Jallow sa att han ville bygga billiga hyresrätter. Då skulle jag vilja att han talade om hur dyr en sådan är. Vilken kostnad för hyra tänker sig Momodou att vi ska ha på billiga hyresrätter?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Malcolm Momodou Jallow ondgjorde sig också över andrahandsboende. Min uppfattning är att vi är i den situationen att andrahandsboende är nödvändigt att ha. Vi ska ha regler och krav som gör att en människa som bor med andrahandskontrakt känner sig trygg och kan bo under ordnade former. Jag tycker att vi i denna kammare har försökt styra upp det, och jag tror att det är bra.

Jag skulle vilja fråga Malcolm Momodou Jallow, med anledning av hans anförande, om han tycker att man helt ska avskaffa andrahandsboende i Sverige. Det skulle faktiskt bli en väldigt stor kris för dem som bor där. Om det inte är så, vad är det mer som skulle behöva göras? Vi gjorde ändå ganska mycket under förra mandatperioden när vi satt tillsammans i civilutskottet som jag tycker stävjade missförhållandena på den marknaden på ett bra sätt.

De två frågorna skulle jag vilja ha svar på först.

Herr talman! För det första är jag ganska förvånad över att Larry Söder säger att han är nöjd med den här regeringens, hans regerings, politik. Då är vi illa ute. När bostadskrisen är värre i dag än på flera decennier och ledamoten, som sitter vid makten, står och säger att han är nöjd är vi illa ute.

Jag hoppades att Larry Söder skulle ha lite självinsikt och säga: Nej, vi är faktiskt inte nöjda. Det är mycket mer vi kan göra. Situationen är så pass allvarlig att vi måste agera. Det hade varit ett lite mer ärligt svar.

Larry Söder måste vara den ende i Sverige som är nöjd när det gäller bostadspolitiken. Alla andra utanför den här kammaren och utanför Tidöpartierna har visat sitt missnöje. Jag hoppas att han kan revidera detta svar och fundera på vad mer man kan göra. Jag tror nämligen att Larry och jag kan vara överens om att mycket mer går att göra som inte görs i dag.

För det andra gällde det andrahandsuthyrning. Som vänsterpartist är jag för att ha flera olika alternativ för boende, olika upplåtelseformer. Det har jag sagt i denna kammare flera gånger. Dock är det inte det som kan lösa dagens bostadsproblematik. Vi behöver fler bostäder. Vi behöver bygga billiga bostäder. Och när jag säger billiga bostäder menar jag bostäder som vanliga människor har råd med. Det kan aldrig ske om inte staten stiger in och bidrar med stimulansmedel som hjälper till så att kalkylen kan gå ihop och så att byggföretag kan bygga.

Investeringsstödet gjorde just det - 2 000 kronor mindre om man fick investeringsstöd än om man inte använde det. Det är statens roll. Det är vår roll att se till att stimulera.

Herr talman! Det är tur att Malcolm Momodou Jallow har två minuter till på sig, för jag fick inte svar på min fråga. Den här gången använde han ett annat uttryck, nämligen hyresrätter som människor har råd med. Jag frågade efter en specifik siffra. Vänsterpartiet talar ganska ofta om billiga hyresrätter. Då vill jag veta: Hur definierar man "billiga"?

Jag anser att man inte kan bygga billiga hyresrätter i Sverige. År 2022 kostade de nybyggda hyresrätterna 1 800 kronor per kvadratmeter. Om du bor i en lägenhet på 70 kvadratmeter blir det 11 000 kronor i månaden. Är det vad Malcolm Momodou Jallow kallar billigt? Är 9 000 billigt? Är 7 000 billigt? Jag skulle gärna vilja att Malcolm Momodou Jallow talade om det och att han i nästa mening talade om för mig hur han hade tänkt komma ned till den siffran i byggkostnader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Det handlar ju om att den som bygger en fastighet också måste kunna betala kostnaden för att bygga den. Det kan inte komma manna från himlen, utan pengarna måste komma från dem som faktiskt hyr en lägenhet där.

Då kan Malcolm Momodou Jallow säga: Ja, men vi har ju lagt så mycket pengar i vår budget. Då ska man veta att för en vanlig barnfamilj som ska betala dessa hyror som Malcolm Momodou Jallow vill ha har han redan gjort det dyrare. Han vill ha en bankskatt som de ska betala. Han vill att de ska betala högre bränsleskatt. Han vill avskaffa rut och lägga det på barnfamiljerna i stället.

Politiken hänger inte ihop, Malcolm Momodou Jallow!

Herr talman! Låt mig avsluta det jag började säga i den förra repliken. Larry Söder frågade mig om billiga hyresrätter. Jag svarade med att när jag säger billiga hyresrätter menar jag hyresrätter som människor har råd med. Det är svaret på den frågan. Larry Söder kan välja att bortse från mitt svar, men det är ändå mitt svar.

Det jag menar är att man ska bygga bostäder som vanliga människor har råd med. Då måste man ta hänsyn till många olika saker - inflationen, ekonomin, den ökande fattigdomen, pandemin. Det är därför det är viktigt att staten tar sin roll. Staten kan hjälpa byggföretagen att bygga så att kalkylen kan gå ihop.

Men staten kan också ta ett steg tillbaka och säga: Nej, vi gör inte det. Larry Söder och hela högern säger att staten inte kan subventionera byggande av hyresrätter. Det är socialism, säger Larry Söder och hans vänner. Men staten har alltid pengar till att subventionera rika människors köksrenoveringar, poolbyggen och vad det nu kan vara. Är det inte hyckleri? Man vill inte ge pengar till fattiga människor som också jobbar och betalar skatt, men man är väldigt generös när det gäller att ge pengar, många miljarder, till rika människors köksrenoveringar. Som jag sa förut gick det 12 miljarder till detta 2022 och 4 miljarder till bostadsbidrag. Är det rimligt? Det kan inte vara rimligt.

När den strukturella hemlösheten skenar och det enda som hindrar människor att ha ett eget hem är det faktum att de inte har råd behövs det fler billiga hyresrätter där människor utan kapital och höga inkomster kan bo. Det är det vi behöver. Vi måste bygga hyresrätter som människor har råd med. Det är den enda vägen framåt. Allt annat är bara slöseri med tid.

Herr talman! Förra veckan upplevde man i min hemstad Göteborg temperaturer ned mot 10 minusgrader. Det var en karg, bitande kyla som högg i kinder, öron och fingrar - så där som bara en riktigt rå vinterdag på västkusten kan kännas. Den här veckan har temperaturerna gått upp något, men det är fortfarande i högsta grad vinter.

Också i ekonomin är det vinter. Det är en karg vinter med en kyla som biter och hugger i människors plånböcker, i företagens resultaträkningar och i kommunernas budgetar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Sverige har, likt resten av Europa, gått in i lågkonjunktur. Vi har lågkonjunktur samtidigt som inflationen är hög, vilket gör situationen ovanligt komplex. På bostadsmarknaden har räntorna gått upp, bostadsbyggandet har fallit kraftigt och många familjer kämpar för att klara av sina boendekostnader.

Herr talman! Läget är mycket allvarligt, både i ekonomin i allmänhet och på bostadsmarknaden i synnerhet. Läget är allvarligt därför att vi i det här landet sedan decennier har haft strukturella problem i form av bostadsbrist, svårigheter att bygga och dålig rörlighet på bostadsmarknaden. Problemen var tydliga redan när det var högkonjunktur men har förvärrats ytterligare när det har blivit lågkonjunktur.

Det största problemet och den största faran för svenska hushåll och företag är inflationen; högre priser och särskilt priser som fortsätter stiga gör att varken människors privatekonomi eller företagens kalkyler går ihop. Detta märks särskilt inom byggindustrin där priser på såväl material som tjänster stigit kraftigt det senaste året.

Vi måste därför brotta ned inflationsmonstret innan inflationen biter sig fast i svensk ekonomi. Annars kommer den här lågkonjunkturen att bli både lång och djup. Och ju djupare och ju längre lågkonjunkturen blir, desto djupare och svårare kommer problemen på bostadsmarknaden att bli.

Herr talman! Därför är den budget som vi nu presenterar en återhållsam budget som tar ansvar för Sveriges finanser.

Nu kan någon säga att inflationen redan har sjunkit undan. Det stämmer att den har gått från en toppnotering på 10-12 procent någon gång i våras till 4-6 procent i dag, beroende på vilka mått man använder. Men det är som med Göteborgsvintern; även om det var bitande kallt förra veckan är det fortfarande kallt och ruggigt i dag. En inflation på 4 procent är dubbelt så hög som Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Skulle inflationen fortsätta ligga på de här nivåerna är det många familjer men också företag som kommer att få det extremt tufft de kommande åren.

Herr talman! Inflationen har inte gått ned av sig själv. Tack vare ett återhållsamt budgetförslag, ansvarsfulla parter på arbetsmarknaden och en strikt penningpolitik kan vi nu se att inflationen har börjat bromsa in. Hade regeringen i stället bedrivit en finanspolitik där man delat ut miljarder till höger och vänster, exempelvis i subventioner till byggherrar eller genom ränterabatter till hyresvärdar, är det inte alls säkert att inflationen hade sjunkit undan så mycket som den gjort eller att Riksbanken hade pausat räntan på 4 procent.

Risken med sådan politik är att man hade gjort alla en björntjänst och att vi hade haft en ännu högre inflationstakt med ännu högre räntor som följd. Sverige hade då gått från Göteborgsvinter till permafrost.

Klarar vi däremot av att tillsammans brotta ned inflationsmonstret finns alla förutsättningar för att ekonomin snart återhämtar sig. Då finns också alla förutsättningar för att bostadsbyggandet repar sig och att konjunkturen vänder upp inom det närmaste året eller åren.

Herr talman! Jag vill läsa upp ett citat från Ola Palmgren, som är vice ordförande i Hyresgästföreningen. Han har sagt: "Vi har haft en fullständigt otillräcklig bostadspolitik de senaste 30 åren och nu ser vi resultatet av det." Palmgren citerades när han i slutet av november presenterade Hyresgästföreningens rapport Unga vuxnas boende 2023.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Rapporten är skrämmande läsning för alla som är bostadspolitiskt intresserade. I den slås fast att andelen unga vuxna som saknar eget boende nästan fördubblats sedan slutet av 90-talet. När Hyresgästföreningen kom med sin rapport första gången, 1997, var det 15 procent av de unga i åldrarna 20-27 år som bodde hos sina föräldrar. 75 procent hade eget boende, och resten hade löst boendefrågan på annat sätt, till exempel som inneboende. I år är det 65 procent som har eget boende och 26 procent som fortfarande bor kvar hos sina föräldrar.

Bakom de här siffrorna finns människor av kött och blod, vilket Hyresgästföreningen också konstaterar. 35 procent av de tillfrågade tvekar att bilda familj på grund av bostadsbristen. Ungefär lika många tvekar att flytta till en annan stad av samma orsak.

Herr talman! Siffrorna över bostadsbristen är lika mycket siffror över krossade drömmar. Unga människor vågar inte bilda familj i dag, eftersom de inte hittar en bostad. Människor får tacka nej till drömutbildningar eller drömjobb, eftersom de inte vet var de skulle bo.

Det finns också en samhällsekonomisk aspekt på det här. På utbildningar inom yrkesgrupper där det råder kompetensbrist fylls inte platserna, eftersom det inte går att flytta till utbildningsorten. Företag kan inte anställa, växa och betala in skatter, eftersom kompetensen de söker inte hittar bostad.

Även om jag som moderat kanske inte alltid instämmer i Hyresgästföreningens förslag på lösningar instämmer jag helt i problembeskrivningen. Bostadspolitiken i Sverige har inte präglats av någon krisinsikt, och under decennier har frågan knappt getts någon uppmärksamhet.

Under de åtta år som Socialdemokraterna och Miljöpartiet satt i regeringen var det fem olika personer som var bostadsministrar. En av dem satt dessutom under två olika perioder. Flyttkartongerna till bostadsministerns kontor bars in och ut med högre frekvens än en i andrahandslägenhet.

Herr talman! Den moderatledda regeringen lägger nu om bostadspolitiken i Sverige. Det finns ingen naturlag som säger att man måste stå år i bostadskö eller känna någon som känner någon för att få tag på en hyresrätt. Det finns ingen naturlag som säger att det måste krävas miljoner på banken eller rika föräldrar för att kunna köpa en bostadsrätt eller en villa. Man kan bara titta runt i Europa för att inse att situationen inte är så här i andra länder.

Regeringen fokuserar därför på att möjliggöra för att fler bostäder kan byggas genom enklare regler, kortare ledtider och mer byggbar mark.

Genom regelförenklingar kan vi få till mer yteffektiva bostäder och högre innovationskraft i byggandet, vilket i sin tur pressar priserna. Genom kortare ledtider - i dag tar det åtta till tio år från idé till färdig bostad - minskar kostnaderna under planeringsstadiet och fler bostäder kan byggas.

Genom att ordna fram mer byggbar mark kommer priset på mark att sjunka och vi kan bygga fler bostäder där människor faktiskt vill bo. Ett sådant exempel är strandnära lägen. Tidöpartierna presenterade så sent som i torsdags ett genomgripande förslag för att reformera strandskyddet och möjliggöra för fler bostäder.

Herr talman! På kort sikt är regeringens främsta prioritet att bekämpa inflationen. Det begränsade reformutrymme som finns lägger vi på att bygga ut rättsväsendet, stärka försvaret och återupprätta arbetslinjen. Dessutom lägger vi kraft på att skydda välfärden och hushållens ekonomi. Det är offensiva satsningar i en svår ekonomisk tid. En del satsningar har också direkt bärighet på att minska fallet inom samhällsbyggnadssektorn och människors utsatthet på bostadsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vi förstärker temporärt rotavdraget från 50 000 kronor till 75 000 kronor och separerar det från rutavdraget. Det gör vi av två skäl. Det kommer till exempel att rädda många jobb i byggsektorn, särskilt hos enmansföretagare eller mindre byggare som kan gå över från att bygga bostäder till att genomföra renoveringar och ombyggnationer.

Vi gör det också för att stötta människors privatekonomi. Bland våra politiska motståndare gör man sig ibland lustig över och påstår att rotavdraget framför allt går till miljonärer som bygger nya swimmingpooler. Miljonärer kommer alltid att ha råd att bygga nya swimmingpooler, tro mig. Ett förstärkt rotavdrag kan däremot vara skillnaden som gör att en barnfamilj som behöver lägga om taket eller tilläggsisolera för att spara el har råd att göra det.

Regeringen skapar också två planeringsbonusar till kommuner som väljer att ta fram detaljplaner trots att efterfrågan på dessa just nu är låg. Det handlar bland annat om 60 miljoner kronor för kommuner som tar fram detaljplaner för småhus. Efterfrågan på nya småhus är enorm. De senaste decennierna har det politiska fokuset legat på att bygga fler lägenheter. Samtidigt vet vi att sju av tio svenskar vill bo i småhus. Att möjliggöra ett större småhusbyggande är därför också en viktig punkt i regeringens bostadspolitik.

Vi skapar en planeringsbonus på 20 miljoner kronor för kommuner som gör det möjligt att omvandla kontorslokaler till bostäder. I takt med att distansarbete och arbete hemifrån ökar ändras också behoven av kontor i samhället och hur dessa ser ut. Under andra hälften av 1900-talet kontoriserades många bostäder i våra städer. Många av de kontoren skulle nu kunna omvandlas tillbaka till bostäder, men bland annat gällande detaljplaner sätter stopp.

Förutom att skapa möjlighet att bygga fler bostäder hoppas vi att bonusarna också blir ett stöd för kommuner så att de inte behöver dra ned på sin plankapacitet under lågkonjunkturen.

Herr talman! Låt mig vara tydlig: 2024 kommer att bli ett tufft år vad gäller bostadsbyggandet på grund av hög inflation och höjda kapitalkostnader. Med en återhållsam budget och en offensiv bostadspolitik kan vi dock brotta ned inflationsmonstret och komma till rätta med de strukturella problem som skapat en bostadsmarknad som inte fungerar.

Herr talman! Eftersom utgiftsområde 18 också inkluderar konsumentpolitiken vill jag passa på att ägna den några ord.

Den moderatledda regeringen genomför nu en kraftig satsning på ett stärkt konsumentskydd genom att vi förstärker myndigheten Allmänna reklamationsnämnden, Arn, som prövar tvister mellan konsumenter och företag. Ett beslut från Arn är en rekommendation om hur tvisten ska lösas och är ett enklare sätt att avgöra en tvist än att driva den rättsligt i en domstol. Arns rekommendationer arbetas också ofta in i exempelvis branschstandarder och är på det sättet vägledande för hur regelverk och lagstiftning ska tolkas.

Arn är ett viktigt verktyg när det gäller att stärka konsumentskyddet i Sverige och underlätta för näringsidkare att följa lagstiftningen och göra rätt. Samtidigt har antalet ärenden till Arn ökat kraftigt de senaste åren, vilket riskerar att leda till ökade ärendebalanser och längre avgörandetider. Därför stärker vi nu Allmänna reklamationsnämndens budget med 5,2 miljoner 2024 och 9,6 miljoner respektive 11 miljoner 2025 och 2026.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vi vidtar också andra åtgärder för att stärka Allmänna reklamationsnämnden. Ungefär en tredjedel av de ärenden som kommer in till Arn avvisas då de antingen understiger värdet på tvister som myndigheten prövar eller inte är kompletta och inte heller kompletteras. Detta skapar en onödig arbetsbelastning på myndigheten, som fortfarande måste handlägga ärendena.

Regeringen har därför lagt en proposition om att införa en symbolisk ansökningsavgift till Arn, i enlighet med gällande EU-direktiv. Det kommer förhoppningsvis både att leda till att fler konsumenter tar reda på om myndigheten faktiskt kan handlägga ärendet och kompletterar sina ansökningar vid behov.

Herr talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr talman! Min moderata kollega verkar ha funnit ett stort intresse för poesi så här strax före juletid. Ledamoten pratar om krossade drömmar och permafrost.

Poesi i alla ära, men jag undrar vad den moderata bostadspolitiska talespersonen har för svar för bostadspolitiken när 7 000 har varslats och konkurserna har ökat med 29 procent. Bara i november gick företag i bostadssektorn med en omsättning på 1 miljard i konkurs. Flera hundra fick beskedet att de inte har ett jobb att gå till, precis lagom till jul. Enligt UC kostar dessa konkurser svenska staten 46 miljarder i minskade skatteintäkter.

Jag undrar helt ärligt vad regeringen gör för att hantera dessa frågor. Jag har väckt flera interpellationer och två utskottsinitiativ för att visa Centerpartiets välvilja när det gäller att vara en konstruktiv kraft i att komma med förslag på lösningar. Ni avslår allt, vitt och brett - ärendelistan är tom, och propositionslistan är tom. Så fort man säger något säger ni att det görs mycket arbete på Regeringskansliet.

Jag skulle faktiskt helt ärligt vilja veta vad regeringen gör för att hantera dessa problem som ledamoten själv säger är av strukturell karaktär och beskyller tidigare regeringar för att inte ha adresserat. Det finns 62 offentliga utredningar att damma av och använda, så vad gör ni?

Fru talman! Jag tackar Alireza Akhondi för vad jag tar som någon form av komplimang för mina poetiska uttryck, även om jag kanske mer såg dem som prosa.

Jag ska börja med att säga att jag helt delar ledamotens farhåga. Det är ett extremt allvarligt läge i ekonomin i stort, och det är ett ännu mer allvarligt läge inom byggsektorn och kanske framför inom allt bostadssektorn. Det är en sak att människor förlorar jobbet och företag går i konkurs, men det stora problemet är att det nu inte byggs bostäder i den mån som skulle behövas för att vi ska komma till rätta med den bostadsbrist som finns.

Jag välkomnar verkligen att Alireza Akhondi är öppen för en konstruktiv diskussion. Förra mandatperioden gjordes ett antal tillkännagivanden som Tidöpartierna tillsammans med Centerpartiet låg bakom. Jag tror alltså att det finns mycket som vi är överens om och kan fortsätta att prata om. Vår dörr står alltid öppen för Centerpartiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vi gör tre saker: Vi förenklar reglerna för att bygga, kortar ledtiderna i plan- och byggprocessen och ökar tillgången på byggbar mark. När det gäller byggbar mark går vi nu fram med reformering av strandskyddet. Vi ger planeringsstimulanser till kommuner. Pratar vi ledtider handlar det om allt från att se över tillståndsprocesser till att arbeta med Lantmäteriet och deras processer. I fråga om regelverket har vi gjort allt från att ge uppdrag till Boverket om lättnader i byggkrav för studentbostäder till att se till att det nu görs en stor översyn av byggreglerna och så vidare. Precis som ledamoten säger finns det många saker som är färdigberedda och som vi också arbetar med för att komma fram på det här området och få bättre villkor för bostadsbyggandet.

Fru talman! Jag tackar David Josefsson för svaret. Vi delar säkert inte bilden av att det inte görs särskilt mycket, men det vi har att förhålla oss till i den här kammaren är ju ärenden och propositioner, och de lyser med sin frånvaro. Vi kan bara konstatera att det byggs en fjärdedel så många nya bostäder som när den här regeringen tillträdde.

Ledamoten lyfte frågan om strandskyddet. Vi välkomnar det naturligtvis. Frågan som uppstår är varför ni röstade nej till samma förslag, som låg på riksdagens bord strax före valet. Vad fanns det för skäl annat än partitaktiska för att rösta nej? Ni dammar ju av exakt samma förslag nu och säger att det ska läggas på riksdagens bord. Det innebär att ett visst antal bostäder hade kunnat komma på plats och vara en lindring för den krisande bostadssektorn i dag och att fler människor hade kunnat förverkliga sina drömmar att bo i hela vårt avlånga land.

Tänk om Riksbanken inte får inflationen i schack. Vi ser ju de amerikanska arbetslöshetssiffrorna som påverkar Feds möjligheter att sänka räntan, vilket i sin tur påverkar hur Sverige och ECB kan hantera räntan och inflationen. Vad händer då om man inte får den nedtrappningen av ränteläget som vi skulle behöva i den här sektorn - har ni några förslag i bakfickan?

Fru talman! Jag ska börja med att förklara vad vi egentligen har sagt om strandskyddet.

Precis som ledamoten säger fanns det ett förslag i en proposition förra mandatperioden. Då sa vi att en del av sakerna är bra, men i det stora hela kommer det här inte att leda till förbättringar. Det riskerar att leda till försämringar.

Det vi gör nu gör vi i två steg. Vi tar ett stort grepp om strandskyddet på lite längre sikt för att faktiskt få till de här förbättringarna - förbättringar som jag vet att Moderaterna stått bakom, Sverigedemokraterna stått bakom och Centerpartiet stått bakom. Vi tittar också på det förslag som finns och plockar ut de delar som är bra även om vi inte tyckte att helheten var bra.

Man skulle lätt kunna hamna i ett blame game här, fru talman, och fråga varför Centerpartiet inte redan förra mandatperioden kunde sätta sig med oss så att vi i de tre partier som har en likartad bild av hur vi vill lösa strandskyddsproblematiken kunde lösa det då. Då hade vi inte varit i den här situationen nu; då hade vi, som ledamoten sa, redan nu kunnat bygga de här bostäderna. Den här diskussionen kan vi vrida och vända på. Jag tror att vi alla vet vem det var som hade den politiska låsningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag tycker att ledamotens fråga om inflationen är den riktigt relevanta här. Vad händer om regeringen och Riksbanken inte lyckas brotta ned inflationsmonstret? Vad händer då?

Jag skulle säga att det är då det riktigt farliga händer, fru talman, för om vi inte lyckas bekämpa inflationen med all kraft och om vi inte kan ha en budget som är återhållsam och får ned inflationen, då går vi från Göteborgsvinter till permafrost. Det är inte ett poetiskt uttryck; det är en farhåga jag bär på. Det är något som oroar mig extremt mycket.

Det är därför det är extremt viktigt att vi bifaller den här budgeten. Vi får inte hamna i en situation där inflationsmonstret biter sig fast i svensk ekonomi och omöjliggör bostadsbyggande i flera år framöver.

Fru talman! David Josefsson nämnde i sitt anförande att unga människor inte kan bilda familj för att det saknas bostäder, att företag inte kan anställa för att det saknas bostäder och att människor inte kan ta jobb för att det saknas bostäder.

Byggkrisen slår mot hela samhällsekonomin, och att vi befinner oss i ett allvarligt läge är snarast en underdrift.

Man ställde frågan här tidigare: Vad gör den här regeringen? Vi har inte fått svar. David Josefsson nämnde att man kortar ledtiderna och förenklar byggreglerna. Men min fråga handlar om vad David Josefssons regering gör för att man ska bygga bostäder som människor har råd med.

Trots sakerna som David Josefsson nämnde att regeringen gör nu är läget katastrofalt. Det är byggkris. Det är kris i hela landet. I norra Sverige anställer man hundra personer i månaden, men de har ingenstans att bo.

Ni är ansvariga. Ni sitter i regeringen. Ni har makt att skapa förändring. Varför gör ni ingenting? Vi som sitter i civilutskottet får inga ärenden som kommer till oss. Det är inga propositioner som kommer till civilutskottet, inga förslag.

Alla i byggsektorn skriker efter reformer som behövs för att de ska kunna bygga bostäder. De kan inte bygga, för kalkylen går inte ihop. Varför kommer ni inte med förslag där staten kan komma in och hjälpa till? Vad gör ni för att stoppa den här byggkrisen? Vad gör ni för att fler bostäder ska byggas som människor har råd med?

Fru talman! Tack, Malcolm Momodou Jallow, för ditt inspel! Jag delar helt din bild av hur allvarligt läget är. Det är extremt allvarligt.

Jag tycker att man ska höja blicken och inse att det inte bara är ett allvarligt läge vad gäller bostadsbyggande. Det är ett allvarligt läge vad gäller ekonomin i stort. Hushåll kämpar för att klara sina månatliga räkningar. Företag kämpar för att kunna fortsätta ha anställda. Kommuner kämpar för att få sina budgetar att gå ihop. Allt handlar inte bara om bostadspolitiken. Det handlar också om samhällsekonomin i stort. Vårt fokus är att brotta ned inflationsmonstret och därmed få ned kostnaderna och räntan.

Sedan gör vi saker för att få ordning på bostadsbyggandet. Som jag konstaterade i mitt anförande byggdes det för lite bostäder också när det var högkonjunktur. Det fanns en rad saker som var problem under högkonjunkturen som har lett till ännu större problem under lågkonjunktur. Då gäller det att minska regelkrånglet, få ned ledtiderna och öka den byggbara marken. Jag förstår om man inte tycker att det är rätt saker, men att påstå att vi inte gör någonting är politisk ohederlighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Den här regeringen har en tydlig reformagenda för att få ned kostnaderna och möjliggöra för både fler bostäder och billigare bostäder. Men man ska vara medveten om det som Hyresgästföreningen konstaterar: Det har saknats krisinsikt i 30 år. Det är en extremt stor tilltro som ni i Vänsterpartiet har till Tidöpartierna om ni tror att vi kommer att kunna vända det på ett år. Jag kan garantera ledamoten att det är ett arbete som vi har satt igång med stor kraft, men fokus i den här budgeten är att rädda svenska folket från ett inflationsmonster som annars riskerar att bita sig fast.

Fru talman! Jag uppskattar att David Josefsson i alla fall är ärlig och säger att vi befinner oss i ett extremt allvarligt läge, till skillnad från min kollega Larry Söder som är nöjd med situationen. Jag tycker att det är ett ärligt svar att vi befinner oss i en extremt allvarlig situation. Det måste man inse för att ens kunna börja försöka komma med lösningar. Om man inte inser att situationen och läget är allvarligt förstår man inte vad man behöver göra.

Med det sagt håller jag absolut inte med om att de förslag till åtgärder som man har lagt fram är de rätta åtgärderna för att lösa problemen som vi beskriver här i dag. Man måste bygga bostäder.

Byggsektorn pratar om konkurs och varsel. Människor förlorar sina jobb, och regeringen gömmer sig bakom inflationen. Det går inte. Det duger inte. Man kan inte hela tiden säga att vi har inflation och att vi får vänta tills inflationen är borta. Inga kompetenser kommer att vara kvar. Det har industrin och sektorn också sagt. Varför agerar man inte?

Människor hittar inga bostäder eller har inte råd att bo kvar i sina hem. Svenska hushålls skuldsättning är bland de absolut högsta i hela världen. Vi vräker allt fler av våra barn från deras hem. Vi har barn som vräks. Hemlösheten ökar. Vi har små barn och barnfamiljer som vräks från sina hem. Då säger regeringen att vi har en kris och inflation och att vi får vänta tills det är borta. Medan man väntar tills det är borta blir fler barn vräkta och hemlösa ute på gatan. Är det rimligt? Är det för mycket att begära av en regering att agera och skydda sitt folk i tider av kris?

Ni är ansvariga nu, och då tycker jag att det är rimligt att kräva att ni agerar. Vad gör ni för att stoppa att framför allt barnfamiljer blir vräkta? Vad gör ni för att stoppa hemlösheten och för att människor ska ha hem att bo i?

Fru talman! Tack, Malcolm Momodou Jallow, om inte annat för ditt engagemang!

Du säger, eller ledamoten säger att man måste bygga bostäder och oroar sig för att barnfamiljer kommer att vräkas annars. Det är ju precis det som oroar också mig.

Då kan man som ledamoten säga att regeringen gömmer sig bakom inflationen. Det som gör mig orolig - och det gör mig orolig på riktigt - är att företrädare för oppositionen verkar låtsas som att det inte finns någon inflation, att inflationen inte skulle vara något problem och att barnfamiljerna inte har svårt att klara ekonomin eftersom priserna har gått upp eller svårt att betala lånen för att räntorna har stuckit i höjden. Man låtsas och gör som vanligt. Man fortsätter som om ingenting har hänt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Min fråga till Malcolm Momodou Jallow är vad Vänsterpartiets politik är. Vad är era förslag för att faktiskt få ned inflationen och se till att det inte går sju svåra år med hög inflation och höga räntor, barnfamiljer som vräks och människor som måste flytta från sina hem för att de inte har råd att betala sina lån? Vilken politik har Vänsterpartiet och oppositionen för att faktiskt komma till rätta med den utmaning vi står inför? Det gör mig orolig på riktigt. Var finns krismedvetenheten hos oppositionspartierna om det här?

I Vänsterpartiets förslag till budget finns som sagt ingen krisinsikt. Man skulle ju vilja ställa frågan vad effekterna skulle bli om den politiken drevs igenom. Var skulle inflationen hamna då? Var skulle räntan hamna då? Hur många familjer skulle hamna på gatan med Vänsterpartiets politik? Jag vill inte veta.

Jag uppskattar när ledamöter gör rättelser och konstaterar att det är bra när ni talar via talmannen. Jag kommer ihåg detta.

Fru talman! Tack, David Josefsson, för både anförande och replikskiften så här långt! Jag delar David Josefssons oro över inflationen och den ekonomiska utvecklingen. Det jag däremot vänder mig mot är det som Moderaterna och regeringen tycks tro: att det att ingenting göra är samma sak som att bekämpa inflation. Det är helt enkelt inte sant. Däremot är det givetvis viktigt att göra rätt saker i det läge vi nu befinner oss i.

Det är inte heller så, trots att regeringen och David Josefsson hävdar att man på just detta politikområde inte kan göra någonting och att man måste vara återhållsam, att man inte gör någonting på en massa andra områden. Regeringen spenderar ett ganska stort reformutrymme, men man har andra prioriteringar. Man har exempelvis inga problem med en lyx-rot eller sänkt skatt på plastpåsar, snus eller för den delen drivmedel. Särskilt det senare påverkar sannolikt inflationen rätt rejält. Det handlar helt enkelt om vilka politiska val som görs och vad man prioriterar.

David Josefsson och regeringen tycks inte heller ha någon ambition att vid sidan av att bekämpa inflationen också säkerställa att vi inte går in i en djup lågkonjunktur. Därför blir det anmärkningsvärt att man, givet den roll byggsektorn spelar i att driva en lågkonjunktur, i princip inte presterar ett enda förslag.

Min fråga till David Josefsson blir därför: På vilket sätt avser man att förhindra att Sverige går in i en djupare lågkonjunktur än nödvändigt, och på vilket sätt avser man att se till att det byggs i en högre takt än vad som nu aviserats?

Fru talman! Tack, Jennie Nilsson, för repliken! Precis som Jennie Nilsson säger är det viktigt att inte fastna i att inte göra någonting eftersom det är inflation. Det var detta som även vårt tidigare replikskifte handlade om, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag skulle vilja säga att det farliga i denna situation är att låtsas som att det regnar och som att det inte är inflation - att inte ha en återhållsam statsbudget med allt det innebär, all kritik man får utstå och alla tuffa prioriteringar man får göra. Det är faktiskt nästan lite provocerande att höra att det skulle vara att inte göra någonting att hålla i pengarna i tuffa tider. Det naturliga för en politiker är ju att vilja spendera dem och göra väljarna nöjda.

Den här regeringen gör en rad saker, både på kort och på lång sikt, för att både hålla igång bostadsbyggandet och rädda jobben. Vi förstärker rot. Vi inför planeringsbonusar. Vi höjer bostadsbidraget till barnfamiljer för att hjälpa dem att klara en tuff situation. Men vi gör också viktiga satsningar på andra politikområden. Vi bygger ut rättsväsendet och Försvarsmakten. Vi avsätter 16 miljarder, 40 procent av reformutrymmet, för att värna kommuner och regioner. Vi gör alltså en rad saker för att klara oss genom lågkonjunkturen.

Men det handlar inte bara om att klara oss genom den. Den viktigaste uppgift vi står inför är nämligen, som jag sa, att se till att detta inte blir sju svåra år - att det inte blir en lång och djup lågkonjunktur utan att det bara blir en Göteborgsvinter, inte en permafrost. Detta är regeringens fokus, och det är inte att inte göra någonting.

Frågan var tidigare om man var nöjd med regeringens politik. Jag skulle för att parafrasera LO säga så här: Jag är stolt, men jag är inte nöjd.

Fru talman! Faktum kvarstår: Inflationen är inte ett inhemskt svenskt problem utan något som hela EU och i stort sett hela världen brottas med. Tittar man på det område som är mest jämförbart, nämligen EU, kan man dock konstatera att det går sämre för Sverige än för de flesta andra länder. Bara Ungern, Luxemburg och något land till har en sämre ekonomisk utveckling än Sverige, och bara Sverige spås ha en negativ ekonomisk utveckling nästa år. Detta är inte ett kvitto på att regeringen gör rätt saker - tvärtom.

Med detta sagt vill jag ändå adressera några av de saker som David Josefsson lyfter, kopplat till vad man gör. Det förhöjda bostadsbidraget är en bra sak. Det fick Socialdemokraterna på plats i samband med pandemin, och det har fått leva vidare till följd av nya utmaningar. Men jag noterar att det avskaffas från och med halvårsskiftet nästa år. På vilket sätt bedömer man att barnfamiljer klarar sig utan ett förhöjt bostadsbidrag under andra halvåret 2024? Vad är det som ska ha hänt då? Detta måste man ändå fundera på.

Jag noterar också att David Josefsson läst HGF:s rapport om unga vuxnas boende 2023 och förfasas över den lika mycket som jag. De 30 år då inget har hänt är lite intressanta om man tittar på dem retroperspektivt. Den senaste gången högern regerade, 2006-2014, byggdes det 22 000 lägenheter per år, alltså långt under behovet. Den senaste gången Socialdemokraterna regerade byggdes det ungefär 60 000 bostäder per år, ungefär i nivå med vad som behövdes men inte tillräckligt för att hantera det ackumulerade underskottet. Nu bygger vi återigen på en nivå som innebär ett underskott, och min fråga kvarstår därför: Vilka faktiska åtgärder kommer att vidtas för att hantera den byggkris vi nu ser och säkerställa att det byggs på en nivå motsvarande behovet framgent? Jag ser inget av detta i regeringens budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Fru talman! För att börja med den europeiska utblicken kan konstateras att hur ett land klarar sin lågkonjunktur också handlar om vilka strukturreformer man fick till under högkonjunkturen. Vi kommer från åtta år med socialdemokratiskt styre, då reformivern var närmast obefintlig.

Anders Borg sa att vi klarade finanskrisen förhållandevis väl därför att vi hade i ladorna. Den här regeringen kom verkligen inte till ett dukat bord. Den tidigare regeringen gjorde mycket, men man kan tyvärr inte säga att den rustade Sverige för en lågkonjunktur.

För att få igång byggandet gör vi saker på lång sikt. Vi förenklar byggregler, kortar ledtider och ökar mängden byggbar mark - allt det som var problem under högkonjunktur och också är problem under lågkonjunktur. Jag tror inte att vi kan räkna med att ha ett stort bostadsbyggande under lågkonjunktur. Det stora problemet var, precis som Jennie Nilsson sa, att vi inte hade ett tillräckligt högt bostadsbyggande ens under högkonjunktur.

Dessa strukturella problem måste vi komma till rätta med om vi ska komma till rätta med bostadsbristen, genom ett ordentligt reformarbete. Nu kommer vi förhoppningsvis att få en kort lågkonjunktur för att sedan gå in i en högkonjunktur och snabbt få fart på byggandet. Det är regeringens ambition, och det är detta den här politiken siktar på.

Ledamoten sa i sitt tidigare replikskifte, fru talman, att rot var en lyxreform. Jag tog fram en RUT-rapport för att se om detta stämde. Där konstaterar man att 342 000 personer som räknas som höginkomsttagare utnyttjade rotavdraget föregående år medan 712 000 svenskar som är medel- eller låginkomsttagare utnyttjade det. Rot är inte en lyxreform. Rot är för vanliga människor som måste få sin ekonomi att gå ihop.

Fru talman! Enligt Boverkets senaste prognoser behöver vi bygga 67 300 bostäder per år fram till 2030. Under rekordåret 2021, under rödgrön regering, påbörjades ungefär 71 000 bostäder. Enligt Boverkets prognos kommer vi år 2024 att påbörja bygget av ungefär 20 000 bostäder, och det är alldeles för lite.

Jag lyssnade på bostadsministern i juni i år, efter hans stormöte med branschen. Andreas Carlson sa då att regeringen är beredd att vidta snabba åtgärder för att hantera krisen i bostadsbyggandet. Det var alltså i juni, och jag tror att det var en av anledningarna till att så många blev besvikna när den här budgeten presenterades, för de snabba åtgärder som branschen hade velat se fanns inte med.

Frågan är såklart vad man menar med snabba åtgärder. Regeringspartierna har ju suttit i opposition i åtta år, och nu har de styrt bostadspolitiken i lite mer än ett år. Man kan tycka att det skulle ha funnits tid att ta fram nya åtgärder som skulle kunna gynna bostadsbyggandet om frågan hade varit prioriterad.

Jag undrar därför: Med de åtgärder som Moderaterna och Tidöpartierna nu presenterar, hur många bostäder kommer den politiken att kunna bidra med? Och om det nu blir som många tror, att inflationen kommer att minska i vår, får vi då se några nya åtgärder i vårändringsbudgeten, och vad skulle det i så fall kunna bli?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Fru talman! Tack, Katarina Luhr, för frågan! Precis som ledamoten säger nådde man det årliga byggandet under brinnande högkonjunktur. Det stora problemet är ju att man säger att man i snitt skulle behöva bygga 67 000 bostäder - nu pratar man väl om uppemot 70 000 bostäder per år - under en konjunkturcykel.

Definitionen av en lågkonjunktur är ju att byggandet faktiskt går ned. Det innebär att man kommer att behöva ligga väldigt mycket högre än den nivån under en högkonjunktur för att klara av det bostadsbehov som finns.

Vårt fokus ligger på att lösa ut de strukturella problem som gör att vi trots att vi hade högkonjunktur och i det närmaste nollränta bara kom upp i 65 000-70 000 bostäder per år. Vi skulle behöva bygga många fler bostäder i högkonjunktur.

Regeringens fokus ligger på att komma till rätta med de strukturella problemen. Att lyckas med det handlar om ett antal saker: om regelförenkling, om att korta ledtider och om att få fram byggbar mark. Men lyckas vi med detta är jag övertygad om att vi kan nå en situation där det byggs tillräckligt många bostäder. Det blir inte 2024 eller 2025 men när vi är i högkonjunktur. Då kan vi på längre sikt bygga bort bostadsbristen, och samtidigt måste vi få bostadsmarknaden att bli mer funktionell.

Snabba åtgärder är inte en quickfix. Det är inte att slänga miljarder till byggherrar eller hyresvärdar i en brinnande lågkonjunktur. Det är däremot att se till att vi står redo när konjunkturen vänder för att ta hand om den efterfrågan som finns. Det är detta vi menar med snabba åtgärder, och det är därför vi bedriver en offensiv bostadspolitik.

Fru talman! Jag skulle vilja återkomma till något som David Josefsson tog upp i sitt anförande, nämligen slopandet av strandskyddet, eller förbättrandet av strandskyddet, som Moderaterna kallar det.

Regeringen ser detta som en vettig lösning för att öka bostadsbyggandet. Däremot ser vi att länsstyrelserna har beviljat ungefär 80-90 av de begärda strandskyddsdispenserna de senaste åren. Under 2022 beviljade kommunerna 7 155 strandskyddsdispenser och länsstyrelserna 773. År 2018 exploaterades 20 mil stränder i Sverige.

Vi har också något som kallas LIS-områden, som jag antar att regeringen känner till. Det står för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, och kommunerna kan då peka ut strandnära lägen att bygga i. Detta infördes i miljöbalken redan 2009 för att stimulera den lokala och regionala utvecklingen i områden med god tillgång till fria strandområden. Skillnaden mot regeringens förslag verkar vara att allmänheten fortsatt ska ha god tillgång till strandområdena och att växter på strand och i vatten ska ha goda livsvillkor. Jag vet inte om detta är den skillnad som regeringen ser i förhållande till den nya reformen eller inte.

Problemet med att slopa strandskydd och att tala om att det blir billigare att bygga strandnära är att kalkylerna bygger på att den som köper i strandnära läge har högre betalningsförmåga. Det kommer att finnas mindre orörd strand och naturmark att besöka för dem med tunnare plånbok och kanske en ökad tillgång till hus för dem med tjockare plånbok.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag undrar: Hur många bostäder kan man skapa genom att slopa strandskyddet, och hur många fler mil stränder kommer att kunna privatiseras?

Fru talman! Tack, Katarina Luhr, för frågan! Det är en intressant infallsvinkel som ledamoten har på strandskyddet. Hon menar att stränder ska skyddas, och om man bygger på en strand - det vill säga att man använder den - privatiseras den. Jag värjer mig lite mot den beskrivningen.

Sverige har en enormt lång kustlinje. Vi har många och långa älvar. Vi har två stora insjöar och tusentals små insjöar. Vi har god tillgång på stränder.

Det finns stränder som av olika skäl ska skyddas. Det kan handla om allmänhetens tillgång, om biotoper och en rad andra saker. På samma sätt finns det skogsområden som ska skyddas för att allmänheten ska ha tillgång till dem, för biotopskydd eller liknande. Men att man ska skydda alla stränder för att vissa stränder behöver skyddas tycker jag är fel.

Ledamoten säger att man gör detta för dem med tjocka plånböcker. Det stora problemet i dag är ju att strandtomt har blivit en klassfråga. Miljardärerna, som ledamoten från Vänsterpartiet talade om, kommer alltid att ha råd att köpa stränder i Sverige, just för att det är en bristvara. Trots att vi är ett av de länder i Europa som har flest meter strand per capita är det begränsat var man får bygga. Rikisarna har i dag råd att köpa en strandtomt, men vi vanliga dödliga har det inte.

Genom att öppna upp för att bygga på stränder - inte på alla stränder men på vissa - blir det faktiskt möjligt för fler människor att bo strandnära. Det som var en omöjlighet och något att drömma om kan nu bli verklighet med vår strandskyddsreform. Detta tycker jag är väldigt viktigt att ha med sig. Det är detta perspektiv som driver mig att faktiskt skapa mer byggbar mark och ge fler människor möjlighet att bo strandnära.

Fru talman! Under SD-regeringens första år har Sverige gått från ett rekordhögt byggande till en tvärnit i nyproduktionen. Enligt Boverkets prognos för i år kommer det att påbörjas cirka 27 000 bostäder. Det är en minskning med 55 procent jämfört med förra året.

För 2024 är prognosen att bostadsbyggandet faller ytterligare och landar på drygt 19 500. Det är en dyster prognos och långt från de cirka 67 000 bostäder som behöver byggas årligen för att vi ska kunna möta behovet. Och många bedömare tror att det blir ännu värre. Exempelvis spår Byggföretagen att siffran för i år blir 24 000 bostäder.

Som en direkt konsekvens ser vi nu att varsel och konkurser ökar dramatiskt. Vi kan se på siffrorna för oktober och november. Man får gå tillbaka till 90-talskrisen för att hitta liknande tal. Detta är något som utöver uppenbara problem för bostadssökande kommer att få en starkt negativ påverkan på jobb och tillväxt. Sverige blir fattigare.

Den negativa utvecklingen drivs på av omvärldsfaktorer som kriget i Ukraina, en hög inflation och stigande räntor. Men regeringens passivitet givet också dessa faktorer är anmärkningsvärd. Det lilla man har uträttat har varit otillräckligt och framför allt i vissa stycken felaktigt. Tydliga exempel på begångna misstag är avvecklingen av investeringsstödet och de avbrutna Sverigeförhandlingarna. Båda dessa beslut fattades i ett läge då vi var på väg in i en lågkonjunktur, och de har sannolikt starkt bidragit till tvärniten i bostadsbyggandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Högerregeringen tycks inte inse allvaret i situationen och inte heller sitt ansvar för att vidta konkreta och relevanta åtgärder. Det blir uppenbart när man ser vad regeringens svar och förslag för att möta byggkrisen blev i den budget som vi nu debatterar: 60 miljoner i stimuleringsbonus till kommuner för att planlägga villatomter och 20 miljoner för att motivera kommuner att omvandla kontorslokaler till bostäder.

Vi har den värsta byggkrisen sedan 90-talskrisen. Den kommer, om ingenting görs, att permanenta bostadskrisen på en hög nivå för lång tid framöver. Konsekvenserna blir stora. Färre kommer att kunna flytta för att ta ett jobb eller utbilda sig. Det påverkar kompetensförsörjning, jobb och tillväxt. Färre unga kan flytta hemifrån. Färre kan skilja sig. Våldsutsatta kvinnor kan tvingas stanna kvar i våldsamma relationer. Fler blir trångbodda samtidigt som färre kan välja att flytta från en bostad som har blivit för stor eller ett hus som har blivit för stort.

Och regeringens svar är totalt 80 miljoner kronor att fördela på 290 kommuner för att planlägga villatomter och konvertera kontorslokaler till bostäder. Det är inte ens seriöst.

Fru talman! Byggsektorn är en tillväxtmotor som driver på såväl konjunkturuppgång som konjunkturnedgång. Just nu driver den på lågkonjunkturen. Bostadsbristen får konsekvenser för hela samhällsplaneringen. Företagens tillväxt bromsas. Industrietableringar hotas, och arbetstillfällen går förlorade.

När byggbranschen bromsar in smittar det av sig på flera branscher. Att en byggnadsarbetare skapar jobb för tre andra personer är en gammal sanning som fortfarande stämmer. En ökad arbetslöshet inom byggbranschen riskerar därmed att sprida sig över hela arbetsmarknaden.

Och Sveriges ekonomi krymper. Bara Estland, Ungern och Luxemburg presterar sämre i EU. Nästa år är Sverige det enda EU-land där ekonomin förväntas fortsätta krympa. Det är inte ett kvitto på en regering som har kontroll och som gör rätt saker. Tvärtom är det ett underkännande av Sverigedemokraternas och regeringens politik.

Fru talman! Sverige har inte råd att låta bostadsmarknaden kollapsa. Hela byggsektorn står inför ett stålbad, och staten måste skyndsamt bidra med fler aktiva åtgärder. Socialdemokraterna föreslår därför två nya åtgärder i form av en statlig byggstimulans och statliga byggkrediter, som båda bör bara vara kopplade till tydliga kreditvillkor vad avser hyresnivå, prisnivå, klimatstandard och sociala kontrakt.

Den statliga byggstimulansen avser ett produktionsstöd riktat till orter med stora industrietableringar samt till ungdoms- och studentbostäder. De statliga byggkrediterna är en förmånlig statlig medfinansiering för nyproduktion som bör ställas ut för att sänka investeringskostnaden och den finansiella risken. Vi föreslår att anslaget till Boverket ökas med 100 miljoner för att täcka de kostnader som är förenade med införandet och administrationen av dessa åtgärder.

Vi föreslår också att regeringen ska bemyndigas att under 2024 ingå ekonomiska åtaganden om högst 3 miljarder för byggstimulanser samt ta upp lån från Riksgäldskontoret för statliga byggkrediter som uppgår till 5,12 miljarder kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Totalt vill vi alltså stimulera byggsektorn med strax över 8,1 miljarder för att dämpa konjunkturfallet och för att bygga bort bostadsbristen. Det ska jämföras med SD-regeringens 80 miljoner.

Vi vill också att regeringen omgående skickar det färdigberedda förslaget om startlån för förstagångsköpare till riksdagen för beslut och att regeringen går vidare med förslaget om att allmännyttan ska undantas från kravet att tillämpa lagen om offentlig upphandling i enlighet med förslaget i utredningen Sänk tröskeln till en god bostad.

Och vi vill att regeringen levererar när det gäller förslaget i BUMS-utredningen om månadsrapportering. Det skulle innebära att betydligt fler i dessa bistra tider som har rätt till bostadsbidrag skulle kunna få bostadsbidrag, inte minst studenter, arbetslösa, timvikarier med flera.

Också dessa förslag säger regeringen fortsatt nej till.

Fru talman! I ett läge där vi riskerar stora kompetenstapp i byggsektorn behövs konjunkturstimulanser. Utöver att satsa på åtgärder som innebär att det byggs mer är det rimligt att satsa på åtgärder som behåller kompetensen i sektorn. Det effektivaste sättet att göra det i nuläget är sannolikt satsningar på energieffektivisering. Trots det återfinns det inga förslag om energieffektivisering i SD-regeringens budget. Så är det trots att Sverige, Europa och världen befinner sig i en energi- och klimatkris. De åtgärder som fanns avvecklades trots att det borde vara uppenbart också för regeringen att den klimatsmartaste och billigaste energin är den som inte används. Det är feltänkt och obegripligt.

Vi socialdemokrater anser att behovet av riktade stöd för att förbättra befintliga byggnaders energiprestanda är minst lika viktigt och aktuellt som tidigare. Vi föreslår därför ett riktat stöd för energieffektivisering av flerbostadshus på 1,2 miljarder för 2024. Vi föreslår också en höjning av rotavdraget till 50 procent för tjänster som bidrar till energieffektivisering. Det kan handla om installation av bergvärme, vattenburen värme eller solceller, byte av dörrar och fönster eller tilläggsisolering - för att nämna några exempel. Det är smart politik för klimatet, konjunkturen och hushållens plånböcker.

Fru talman! Utgiftsområde 18 rymmer utöver samhällsplanering och bostadsförsörjning också konsumentpolitiken. Det är ett politikområde som ökar i vikt och betydelse när hushållen pressas hårt av inflation, höga räntor och kostnadskris. Detta sker i en tid när det blir allt svårare och mer komplicerat att vara konsument.

Det är mer tekniskt avancerade produkter, fler komplicerade tjänster, en global marknad som breder ut sig, sms-lån som ökar, pensionärer som luras av bedragare, bluffakturor och vilseledande reklam. Listan på utmaningar för konsumenterna kan göras lång.

För att förebygga överskuldsättning och öka incitamenten för hållbar konsumtion föreslår vi att ett nytt anslag på 50 miljoner kronor för att stärka kommunernas konsumentvägledning ska införas. Vi motsätter oss samtidigt att SD-regeringen avvecklar stödet till de ideella konsumentorganisationerna. De utgör ett viktigt komplement till Konsumentverket och fungerar som ett skydd och ett stöd till de mest utsatta konsumentgrupperna. De delar i dag på 14 miljoner kronor, och så sent som i våras sköt regeringen till 1 miljon kronor med det uttalade motivet att stärka dem i deras viktiga arbete. Det var viktigt, rätt och välkommet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Att nu halvera stödet för 2024 för att helt avveckla det 2026 ter sig därför motsägelsefullt och helt obegripligt. Frågan som måste ställas är vad som har förändrats från april till oktober som motiverar en sådan radikal helomvändning där behovet av ökat stöd plötsligt och utan förvarning omvandlats till inget behov alls.

Sett ur konsumenternas perspektiv har absolut ingenting hänt. Deras utmaningar kvarstår. Det är alltså svårt att se att detta är något annat än en del i den ideologiskt betingade attack på civilsamhället som vi nu ser på område efter område.

Avslutningsvis, fru talman! Då våra ramar är större än regeringens på utgiftsområdet och vår budget ska ses som en helhet kommer vi att avstå från att delta i beslutet och har i stället lämnat ett särskilt yttrande.

I detta anförande instämde Denis Begic och Leif Nysmed (båda S).

Fru talman! Det finns mycket att säga om Socialdemokraternas politik. Om vi börjar med den bostadskommission som ledamoten Jennie Nilsson har aviserat att Socialdemokraterna vill ha var ju ledamoten Jennie Nilsson väldigt tydlig i medierna nyligen med att hon inte anser att man ska diskutera frågor där man inte är överens.

Det visar också att Socialdemokraternas tidigare utspel om just en bostadskommission, där Socialdemokraterna ville vara en del, bara var ett billigt politiskt utspel från Socialdemokraterna. Man är inte alls intresserad av att diskutera frågor där man har en annan åsikt. Ett parti som vill diskutera andra lösningar än sina egna var inte att lita på, enligt ledamoten Jennie Nilsson. Det var i alla fall vad hon sa i medierna.

Men det var inte riktigt det jag tänkte ställa frågor om till Jennie Nilsson, utan den fråga jag har gäller grönt rotavdrag. Hur är det egentligen tänkt att grönt rotavdrag ska fungera? Hur ska man kontrollera att det som utförs verkligen är inom ramen för grönt rotavdrag? Är det meningen att man anställa många fler som ska åka runt och kontrollera så att det inte blir ett fifflar-rot som det annars riskerar att bli? Det måste vara väldigt lockande för byggföretaget att skriva någonting annat på fakturan för att på det sättet hålla nere kostnaden till slutkunden och på så sätt få fler kunder.

Jag ser inte riktigt varför man vill bygga upp ett system som är så stelbent och så upplagt för fusk som det Socialdemokraterna föreslår i form av grönt rotavdrag. Jag köper inte alls att det är samma problem med det vanliga rotavdraget i dag som det skulle vara med ett system kring grönt rotavdrag, för jag upplever inte att rotavdraget är någonting som det fuskas med i väldigt stor utsträckning i dag.

Fru talman! Tack, Mikael Eskilandersson, för frågorna!

Om vi börjar med den sista frågan förutsätter jag att man kontrollerar det här på samma sätt som annat. Varför tror ledamoten att man i det ordinarie systemet inte kan lockas att ange en materialkostnad som arbetskostnad? Det är någonting som vi ser sker, och det är också någonting som många larmar om när man tittar på kostnadsutvecklingen, exempelvis kostnaden för rotavdraget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Det är också anmärkningsvärt att Mikael Eskilandersson står i riksdagens kammare och påstår att företag som levererar energilösningar skulle vara mer benägna att fuska än andra företag i denna sektor. Jag hoppas att Mikael Eskilandersson kommer att få stå till svars för det påståendet.

Med det sagt: Socialdemokraterna föreslår en bostadskommission. Vi föreslår den alltjämt, och vi gör det tillsammans med ett flertal andra aktörer - egentligen alla aktörer utom Sverigedemokraterna och regeringen.

Vi gör det för att vi tror att det behövs akuta åtgärder här och nu, och vi och alla andra aktörer anser att regeringen inte levererar det. Vi gör det också för att vi anser att det behövs långsiktiga och stabila spelregler inte minst kopplat till strukturreformer för att företag och investerare ska kunna lita på vad som gäller för dessa stora investeringar med lång avskrivningstid.

Syftet med en kommission är att man lägger alla frågor på bordet och diskuterar dem som en helhet. Det jag inte är intresserad av att diskutera, vilket jag har angett i medierna och som jag antar att Mikael Eskilandersson syftar på, är enskilda frågor, styckevis och delt. Det är inte det som behövs i ett läge när man ska ta ansvar för en helhet.

Fru talman! För att börja där Jennie Nilsson slutade var det inte en diskussion om enskilda frågor som jag hade med medierna, utan jag sa klart och tydligt att Sverigedemokraterna är intresserade av att diskutera alla frågor inom samarbetet för Tidöavtalet. Jag hade ingen kommentar om någon särskild fråga. Att man sedan i rubriken valde att lägga fram det som att det handlade om en särskild fråga är en helt annan sak. Det är inte jag som är rubriksättare.

Att företag som jobbar med energilösningar skulle vara mer benägna att begå felaktigheter vill jag inte påstå. Däremot skulle ett grönt rot omfatta vissa men inte andra delar i ens hem, och det blir svårt till och med för mig att veta vad som egentligen skulle vara med och vad som skulle vara utanför. Jag känner heller inte att jag får någon vägledning av Jennie Nilssons svar om vad som är okej och inte.

Problemet är att om du tilläggsisolerar en yttervägg bör det vara energihöjande, men om du gör en innervägg är det plötsligt inte energihöjande. Dock är det samma företag som sysslar med att bygga ytterväggar och innerväggar. Det är inte särskilda energiföretag som kommer och bygger ytterväggar och sedan vägrar att bygga en innervägg. Så fungerar inte marknaden.

Tyvärr finns det redan i dag ganska skrupelfria personer som arbetar inom byggbranschen ibland, även om jag förutsätter att de allra flesta företag är seriösa.

Avslutningsvis vill jag bara nämna att Socialdemokraterna och nu Jennie Nilsson i sitt anförande var i det närmaste raljerande gällande att regeringspartierna bara lade 80 miljoner medan de lade 8,1 miljarder. Man skryter om det här. Då undrar jag om man verkligen har förstått hotet från inflationen. När man skryter om hur väldigt mycket mer pengar man faktiskt lägger på området har man verkligen inte fattat någonting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Fru talman! Jag får väl tacka Mikael Eskilandersson för hans kommentar, även om tonen i den bitvis är problematisk i riksdagens kammare. Det är inte oppositionens raljerande som har gjort störst avtryck så här långt i den här debatten; det får jag ändå säga.

Med detta sagt: Om en bostadskommission ska titta på frågan så tittar man på helheten. Att Mikael Eskilandersson tydligen är kränkt över att andra politiska partier kommenterar utifrån någonting som han kallar för bara rubriksättning får stå för Mikael Eskilandersson själv.

Vad är det då som behövs i det läge som vi befinner oss i? Vi har ett läge där bostadsbyggandet kollapsar, och det driver lågkonjunkturen. Byggnadsarbetare varslas nu och går hem i stället för att bygga bostäder som behövs. Det riskerar i sin tur kompetensförsörjningen och företags möjligheter att växa och expandera liksom det riskerar gigantiska industrietableringar i vårt land.

Oppositionen lägger fram förslag på regeringens bord för att möta detta, men regeringen och Sverigedemokraterna står helt handfallna och passiva och säger "vi är rädda för inflationsspöket".

Det är inte värdigt en svensk regering. Svenska folket har rätt att förvänta sig en regering och ett samarbetsparti i form av Sverigedemokraterna som klarar av att ta ansvar både för att hantera inflationen och för att mota en lågkonjunktur - eller åtminstone låtsas som att man vill mota en lågkonjunktur.

Det som ligger på regeringens bord är på riktigt ett skämt.

Fru talman! Vi är nog alla överens om att vi har stora bekymmer på bostadsmarknaden. Det är höga och instabila räntor, det är en inflation som är svår att hämta in och det är även svårt att veta hur det ser ut om tolv månader.

Allt fler unga har svårt att finna en egen bostad. De tvingas att bo kvar hemma hos sina föräldrar eller är kanske tvingade att involvera sina föräldrar som en delaktig part för att få lån till en bostad.

Vi bygger alldeles för lite varje år mot vad Boverket har lagt som ribba för att vi ska kunna bygga efter behovet. Det betyder att människor bor i fel bostad, en bostad som inte är optimal utifrån deras situation eller att man inte får en bostad över huvud taget.

Köerna till en hyresrätt i våra tre stora städer är längre än vad som är rimligt, och därmed hittar människor lösningar på sitt boende som är otrygga, dyra och ibland direkt farliga.

Det är även dyrt att bygga. Det tar lång tid att planera och att få det på plats. Kort sagt: Vår bostadsmarknad fungerar inte utan har väldigt stora bekymmer.

Jag tror även att vi kan vara överens om att problemet inte började den 18 oktober 2022 när nuvarande regering och vår bostadsminister Andreas Carlson tog plats. Jag tror att vi under många år har blundat för de strukturella problemen med marktillgång, planeringsprocesser och skenande byggkostnader, och vi har försökt lösa dem med tillfälliga subventioner och olika sätt att sätta plåster på såret i stället för att försöka hela såret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vad kan då göras för att lösa problemen på bostadsmarknaden? Ja, det finns ingen quickfix, som en del tycks tro, utan det är att grotta ned sig och se problemen precis som de är.

Vi måste ha långsiktiga spelregler. Det ska gå att bygga en fastighet till rimliga kostnader utan att behöva förlita sig på subventioner. Bostadsbeståndet måste över tid användas så effektivt som möjligt och underhållas under tiden.

Tiden från idé till färdigt hus måste gå fortare, och plantid och överklagandetid måste bli kortare. Men det första vi måste se till är att det råder långsiktighet och riktning i besluten.

Långsiktighet hos dem som styr är önskvärt. Den socialdemokratiska regeringen lyckades leverera sex ministrar på åtta år. Det betyder att en minister i en socialdemokratisk regering satt i genomsnitt i 16 månader. Bostadsminister Andreas Carlson har snart kommit i kapp. Vi vet att det från idé till verklighet för ett förslag är två år eller mer med utredningar, remisser och behandling i kammaren. Då inser alla att en minister som sitter i 16 månader inte hinner göra några avtryck eller genomföra det han har bestämt sig för att göra. Långsiktigheten med en bostadsminister som sitter i fyra år kommer att betala sig längre fram i form av kontinuitet och samma styrning, och det kommer att leda till fler resultat.

Vi har som regeringspartier satt press på kommunerna att bygga utifrån behov genom att länsstyrelserna ska vara mer delaktiga i planeringen av bostäder i form av var man kan tänka sig att bygga i de olika kommunerna men även utifrån hur mycket man har planerat, vilka behov som finns och orsaker till att man inte bygger efter behov.

Vi har som regeringspartier givit en planeringsbonus för dem som planerar småhusområden, just för att stimulera kommunerna att fortsätta planera bostäder även i rådande situation.

Vi har som regeringspartier givit Boverket i uppdrag att återkomma med betydande lättnader för studentbostäder, samtidigt som Boverket ska arbeta med en översyn av byggreglerna, som jag tror i slutändan kan skapa mer yteffektiva bostäder och kanske till och med billigare bostäder.

Vi som regeringspartier har tillsatt en utredning om att förkorta och förenkla tillståndsprocesser enligt miljöbalken.

Vi som regeringspartier ser nu över strandskyddet för att underlätta bostadsbyggandet.

Vi som regeringspartier har givit Lantmäteriet i uppdrag att ta fram en färdplan för att fortsätta digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen.

Vi kan hålla på och räkna upp vad som är på gång, men min poäng i mycket av detta är att samma minister som givit uppdraget kommer att ta emot resultatet av uppdraget och kan sedan lägga fram förslag till riksdagen. Det kommer att innebära kontinuitet, och det kommer att ge resultat.

En viktig del som vi alla kan hjälpas åt med är att våga sätta press på kommunerna att ta sitt ansvar. Kommunerna har planmonopol, och det är behovet som ska styra hur varje kommun planerar, inte vad man själv som politiker anser är rimligt med tanke på tillgången på pengar. Man måste se till behoven, planera efter behoven och därmed förkorta tiderna för planering för att bygga de bostäder som behövs.

Vi kan ge stimulanser för planeringen, och länsstyrelserna får en roll att vara delaktiga. Men det måste vara upp till politikerna i kommunerna att inse vad planmonopolet innebär och vad de bär ansvar för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag ser med tillförsikt fram mot resten av mandatperioden med reformer som är stabila över tid, vilket kommer att skapa en bättre bostadsmarknad.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

I detta anförande instämde Lars Beckman och David Josefsson (båda M) samt Jakob Olofsgård (L).

Fru talman! Jag tackar Larry Söder för anförandet.

Det hade varit kul om bostadsministern, givet hans tunga roll och tilltron som Larry Söder visar honom, faktiskt också hade deltagit i debatten. Men nu får jag nöja mig med Larry Söder, och det är såklart inte lite och illa. Men han är ju ändå inte bostadsminister, även om han representerar samma parti.

Jag har några frågor. Först har jag respekt för att man vill olika saker i politiken. Det är därför vi är politiker. Vi tror olika om vad som löser utmaningar och problem. Det är alldeles uppenbart att vi tror olika om vad som löser bostadssituationen vad gäller krisen i det korta perspektivet och vad som krävs långsiktigt. Jag har därför respekt för att en ny regering vill göra förändringar.

Det jag inte har respekt för är att man i det läge vi befinner oss i, med inflation, kostnadskris, ränteläge och en konjunktur som drivs av en nedåtgående bostadssektor, väljer att avskaffa de åtgärder som fanns på plats utan att ersätta dem med något annat. Det här riskerar att bli en helt förlorad mandatperiod.

Bostadsministern har nu lagt två budgetar, alltså hälften av alla budgetar han har möjlighet att lägga fram, och det finns egentligen ingenting som på riktigt kommer att bidra till att det byggs i en takt motsvarande de behov som finns.

När kan vi förvänta oss att bostadsministern faktiskt börjar leverera?

Fru talman! Även jag har respekt för att man har olika syn på hur man ska lösa problemen. Jag tror inte att Jennie Nilsson och jag har direkt olika syn på hur krisen ser ut, men man kan ha olika syn på hur den ska lösas.

Min uppfattning är att vi har haft problem med bostadsmarknaden under en lång period. Vi tar chansen att försöka lösa problemen under denna mandatperiod, och det är klart att det tar tid innan förslagen levereras och kommer till kammaren.

Jag hoppas att utredningarna kommer att levereras till regeringen så att remissomgångarna kan starta, och därefter kan propositioner levereras. Jag är glad och nöjd med alla de utredningar som bostadsministern har lyckats få igång, så jag tror att vi kommer att se en klar förbättring.

Jag gjorde samma sak som Socialdemokraterna när jag var i opposition, det vill säga klagade på att ministern inte deltog i debatten. Jag förstår att det kan vara till glädje. Nu hörsammade majoriteten detta i migrationsdebatten i torsdags där migrationsministern deltog. Problemet var att Socialdemokraterna gick hem innan migrationsministern kunde prata. Det var alltså ingen socialdemokrat kvar i salen när migrationsministern gick upp i debatten. Det tycker jag är ett underbetyg till oppositionen, som kräver att ministrar ska delta i debatten, men när de sedan kommer går man hem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag är rädd om vår ministers tid, och jag tror att vi fyra från regeringspartierna kan klara av debatten. Vi ser gärna att ministern är med, men då måste Socialdemokraterna också leverera, det vill säga delta i debatten när ministern kommer.

Fru talman! Det var ändå ett av de knepigaste svaren som någon någonsin har fått på en fråga i kammaren, i alla fall som jag känner till.

Socialdemokraterna är normalt sett alltid i kammaren. Jag kan givetvis inte svara för vad som händer i en specifik debatt i ett annat utskott. Däremot kan jag konstatera att vi många gånger från oppositionens sida har suttit själva i denna kammare när frågor i detta utskott har behandlats.

Jag tycker därför att Larry Söder, regeringspartierna och Sverigedemokraterna ska börja med att granska sig själva innan de kommer med kritik till någon annan.

Jag lyfter också fram att det hade varit trevligt att debattera med Andreas Carlson, mest för att Larry Söder lyfte fram bostadsministern så många gånger i sitt anförande och målade upp en bild av hans uthållighet och förutsättningar som det som skulle lösa krisen. Då hade det varit kul att få debattera med bostadsministern.

Med detta sagt är min bedömning att de utredningar som regeringen har lagt fram kommer att förändra situationen på marginalen. Dessa utredningar har dessutom fått extremt lång tid på sig att jobba. Ingen av dem kommer att leverera sina betänkanden förrän hösten 2024 eller våren 2025, vilket innebär att de inte kommer att hinna remissbehandlas, behandlas och skickas till denna kammare under denna mandatperiod.

Om inget nytt händer, och om inga nya förslag kommer från regeringen, är detta ett helt förlorat år för bostadspolitiken i Sverige. Det har vi inte råd med som läget ser ut och inte med hänsyn till vad som krävs för att vi ska kunna vara ett tillväxtland framgent.

Jag har en annan fråga kopplad till denna debatt, och den gäller konsumentorganisationerna. Vad var det som hände från april till oktober som föranledde att regeringen gick från att tycka att detta var viktiga organisationer som behövde extra stöd till att tycka att de inte behövs alls och därmed avskaffa dem?

Fru talman! Det är ganska enkelt. Allmänna reklamationsnämnden har en ohållbar situation. Deras ärendemängd har ökat med 198 procent, och de måste få mer medel. Och detta får hanteras inom den ram som finns. Då blev det denna prioritering, alltså att Arn får mer pengar.

Sedan tror jag att Jennie Nilsson och jag har olika uppfattningar om hur denna mandatperiod kommer att sluta. Jag tror att den kommer att vara ett startskott för en förändrad syn på bostadsmarknaden. Jag tror att vi kommer att få en förändrad del av bostadsmarknaden, där vi kan bygga fler bostäder framgent både i högkonjunktur och i lågkonjunktur. Vi måste kunna vara överens om att vi byggde alldeles för lite bostäder även i högkonjunktur. Då är inte plåster på såren det alternativ som jag väljer, utan det är att reformera och att göra strukturella reformer som i grunden innebär en förändrad syn på hur vi kan bygga och vilken tid det får ta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vi måste ändå vara överens om att det är priset på bostaden som avgör hur många bostäder som byggs. Om ingen kan betala för bostäderna kommer det inte att byggas några bostäder. Alltså måste vi få ned byggkostnaderna. Vi måste se till att de sektoriella kostnaderna, det vill säga planeringskostnaderna, blir lägre. Vi måste se till att det finns planlagd mark. Där kommer kommunerna in. Det är därför som jag hela tiden tjatar om att kommunerna måste ta sitt ansvar eftersom det är där som planmonopolet ligger. Vi kommer aldrig att kunna klara detta utan deras hjälp. Sedan är det inte deras ansvar, men vi behöver deras hjälp.

Jag tror därför inte att detta kommer att vara en förlorad mandatperiod. Jag tror att vi kan gå vidare med detta. Och när vi väl är igenom detta tror jag faktiskt att det är en bättre strukturell marknad.

Fru talman! Jag och Larry Söder har haft många debatter i denna kammare. Han brukar vara ganska rimlig i sitt sätt att tänka.

Jag ställde tidigare frågan till Larry Söder om han är nöjd med situationen och läget. Och Larry Söder svarade ja. Nu ger jag Larry Söder en möjlighet att revidera sitt svar med tanke på att han har hört sina kollegor, bland andra David Josefsson som sa att han inte är nöjd men stolt. Nu får Larry Söder en möjlighet att revidera sitt svar om han är nöjd med den politik som förs när regeringen visar en avsaknad av reformer när det gäller bostadspolitiken.

Det är kris i Sverige i dag, och regeringen väljer att ännu en gång arbeta aktivt för att ännu fler hyresrätter ska försvinna. Denna gång hoppas man kunna omvandla hyresrätterna till ägarlägenheter. Och dessa ägarlägenheter ska tryckas in bland de hyresrätter som man inte lyckas avyttra - som om det inte finns problem redan nu. Vi saknar just hyresrätter som människor har råd med. Denna regering vill sälja de hyresrätter som är kvar och omvandla dem till ägarlägenheter.

Vart ska alla de människor som inte får ta del av regeringens alla olika avdrag eller bidrag ta vägen, och vart ska alla de människor som aldrig kan eller vill köpa en bostad ta vägen när ni har sålt eller omvandlat alla hyresrätter som finns kvar? Vart tänker ni att de människor som varken kan eller vill köpa en bostad och som inte får ta del av de bidrag som ni ger till rika och välbärgade ska ta vägen när ni har sålt alla bostäder som finns kvar?

Fru talman! Om jag minns rätt vad Malcolm Momodou Jallow sa i talarstolen var det: Är ni nöjda med regeringens politik? Den frågan svarade jag ja på. Jag är nöjd med regeringens politik. Det är en helt annan sak än att säga att man är nöjd med situationen i Sverige. Men regeringens politik är jag nöjd med, och det står jag för.

Sedan är vi överens om att vi inte har tillräckligt med bostäder och att människor ibland inte har råd med en bostad. Och alldeles oavsett om man har pengar eller inte finns det inte alltid en bostad att få.

Att det finns för lite bostäder betyder inte att det finns för lite hyresrätter. Det finns för lite bostäder, och det finns för få kvadratmeter som man kan bo på i Sverige.

Jag tror ärligt att många av problemen i hyresområdena, det vill säga i de utsatta områdena, beror på att vi har bara hyresrätter i ett område. Hade vi kunnat spränga in bostadsrätter, äganderätter och villor där hade situationen varit annorlunda där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag tror inte att det nödvändigtvis är fel att omvandla hyresrätter till äganderätter. Men det är fel att vi inte har tillräckligt med bostäder som människor kan bo i, oavsett om det är villor, småhus, bostadsrätter eller hyresrätter. Vi behöver nog fler bostäder av alla sorter. Men ställ inte de olika sorterna mot varandra. Däremot kan vi konstatera att vi har byggt alldeles för många hyresrätter under en tid och alldeles för lite av andra typer av bostäder. Därför inriktar vi oss på en annan del, till exempel småhus.

Fru talman! Jag konstaterar att Larry Söder inte svarade på min fråga. Jag håller med om att det byggs för lite. Det har jag sagt, och det är alla överens om. Men det är inte detta som min fråga handlar om. Min fråga handlar om att om det byggs för lite och vi har alldeles för få bostäder som människor har råd med, är det då rimligt att man säljer eller omvandlar de lägenheter som finns i dag, de bostäder som människor har råd med? När människor i dag kämpar för att ha råd att köpa mat, hur ska de då ha råd att köpa en lägenhet för många miljoner? Det är inte rimligt. Och när ni väl omvandlar dessa lägenheter, vart ska då alla de människor som inte har råd med dessa lägenheter ta vägen? Det är min fråga.

Jag har en annan fråga som jag ska passa på att ställa. Ni har också föreslagit att det ska bli lättare att vräka människor som är släkt med människor som begår brott, det vill säga barnfamiljer. Om den ena av två föräldrar som har två barn hamnar i en kriminell miljö vill ni vräka inte bara den som har begått brott utan alla andra som inte har begått något brott. Det innebär att flera människor kommer att hamna ute på gatan. Vart ska de ta vägen? Vart ska alla dessa oskyldiga ta vägen? Nu pratar jag inte om den skyldiga. Det är viktigt att man inte lägger tid på det. Jag vill lägga tid på dem som är oskyldiga, som inte har begått brott och som sköter sig. Ni vill vräka alla dessa människor. Det handlar alltså om kollektiv bestraffning. Vart ska alla dessa människor ta vägen när ni väl har valt att vräka dem? Vart ska alla kvinnor som har hamnat i våldsamma relationer och som blir nedslagna ta vägen när ni vräker dem? Vart ska alla dessa barn, med tanke på att barnkonventionen är lag i detta land, ta vägen? Jag skulle uppskatta ett svar, Larry Söder.

Fru talman! Jag kommer aldrig att rösta för en regering som tycker att en situation med kriminella som kan trakassera ett bostadsområde är okej. Om man trakasserar ett bostadsområde och är kriminell och bor permanent i en lägenhet där, då vill jag göra det enklare att vräka denna person. Det finns inget annat alternativ. Det måste bli konsekvenser från samhället om man är kriminell. Man ska inte kunna gömma sig bakom någonting.

För dem som behöver bostad har vi ett system i Sverige. Vi har visserligen för få bostäder, men det kan aldrig vara rätt att vi skyddar någon som är kriminell. Om du bor granne med någon som är kriminell, ska du acceptera det? Eller ska du kunna gå till din fastighetsägare och säga att du är otrygg? Vad tror du att svaret blir om det accepteras att det finns en kriminell i området? Jo, att du får flytta någon annanstans. Vart ska du ta vägen då?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Det handlar om vilken moral och vilket synsätt man har. Jag kommer inte att acceptera att vi tar lätt på kriminella, utan de får hitta någon annanstans att bo.

Vi delar dock problembilden, Malcolm Momodou Jallow och jag. Att Sverige har för få bostäder har vi sagt hur många gånger som helst. Men min väg till fler bostäder är att förenkla byggandet, korta ledtiderna och se till att kommunerna planerar för det antal bostäder som behövs. Vi ska inte subventionera och ge bidrag, utan det ska vara marknadspris.

Fru talman! Det är en spännande diskussion om vräkning av kriminella. Vi får se om statsministerns statssekreterare blir vräkt om han blir dömd.

Men det var inte det jag var ute efter med mitt anförande. Vi debatterar nu utgiftsområde 18 Stadsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Samhällsplanering, bostadsbyggande, bostadsmarknad och våra konsumtionsmönster påverkas i allt väsentligt av den ekonomiska situationen, och vi kan väl vara ense om att den ekonomiska situationen i Sverige är bekymmersam. Men det innebär inte att man inte har möjlighet att göra saker under tiden som inte spär på inflationen, som är ett rejält problem.

Här i kammaren verkar vi vara helt eniga om att bostadsbyggandet behöver stärkas. Det som slår mig är att propositionslistan är helt tom. När oppositionspartier ställer interpellationer och skriftliga frågor eller lägger fram förslag till utskottsinitiativ för att bidra konstruktivt avvisar regeringen dessa med kalla handen. Eftersom vi inte ser något som kammaren kan ta ställning till blir orden om att regeringspartierna gör saker bara märkliga. Låt mig påminna mina kollegor om att regeringen är inne på sin tredje termin, och på tre terminer borde man kunna producera saker. Det finns ju tillkännagivanden från förra mandatperioden och 62 offentliga utredningar, så det finns en hel del material att jobba med.

Jag vänder mig mot regeringens argument att man inte kommer att göra något förrän man har adresserat de strukturella problem som finns på bostadsmarknaden. Jag är också strukturnörd och gillar att lösa saker i grunden. Men det ska inte hindra en från att komma med så kallade plåster som lindrar situationen för en sektor som håller på att kollapsa. Även om det redan är tufft för hushållen kommer den beska medicinen först 2024 när merparten av hushållens lån ska läggas om. Då kommer resultatet av regeringens saktfärdighet på detta politikområde att bli tydligt.

Jag håller med regeringen om att hindren för nybyggnation behöver röjas undan för att råda bot på bostadsbristen och öka antalet tillgängliga bostäder. Men man kan inte som Larry Söder å ena sidan skylla på kommunsektorn, å andra sidan inte ta ansvar för att kommunsektorn inte ges de resurser som den behöver för att kunna vara en relevant aktör. Vilken kommun kan rättfärdiga nedskärningar på äldreomsorg och skola samtidigt som man utökar sitt byggkontor för att tillgängliggöra mer mark? Det är en ekvation som inte går ihop.

Jag ska ta upp några andra viktiga saker. I går hade jag en interpellationsdebatt om nedskrivning för fastigheter på landsbygden. Det är en fråga där både KD och SD har haft en hög svansföring. Vi vet att låga bostadspriser utanför de större städerna gör det svårt att få lönsamhet i investeringar när fastighetsvärdet måste skrivas ned så fort huset är byggt. Vi har länge sagt att redovisningsreglerna för de allmännyttiga bostadsbolagen måste förändras, men utan att kollidera med EU:s statsstödsregler. Vi har också föreslagit att det ska tillsättas en utredning i frågan. I debatten i går sa bostadsministern att det var upp till enskilda riksdagsledamöter att komma med lösningsförslag - detta samtidigt som han sitter på alla utredningsresurser som Regeringskansliet har till sitt förfogande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Centerpartiet föreslår att man ska jobba med de statliga kreditgarantierna och tydligare rikta dem mot svagare marknader där det är särskilt svårt att på kort sikt få lönsamhet i produktionen av bostäder. I vår budgetmotion har vi skrivit: "Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 ställa ut särskilda kreditgarantier för nybyggnad och ändring av bostäder, inklusive egnahem, på landsbygden, avlösen av kommunala borgensåtaganden och lån som kooperativa hyresrätter tar upp vid förvärv av fastigheter för ombildning till kooperativa hyresrätter på landsbygden."

Det finns redan en ram i budgeten, och vi föreslår att den utökas. Varför gör vi det? Vad syftar det till? Jo, under 2022 utfärdades 60 nya kreditgarantier, vilket motsvarar tillkomsten av 2 300 nya bostäder, och det är ett sätt att i en inflationssituation se till att saker ändå görs för att komma till rätta med problem.

I dagens debatt är det mycket fokus på den framtida bostadsmarknaden och tillkomsten av nya bostäder. Vi håller med om att det behövs fler bostäder. Boverket pekar ut att det behövs 540 000 nya bostäder fram till 2030. Låt mig rätta David Josefsson. I er budgetproposition nämner ni inget om konjunkturcykler, vilket du sa i en replik. Detta handlar om det faktiska behovet fram till ett bestämt årtal, det vill säga 2030. Jag vill ändå hävda att det finns metoder som man skulle kunna använda för att få till ökat byggande.

I den här debatten vill jag också nämna hyressättningsmodeller. Det är ytterligare en fråga där vi har tagit utskottsinitiativ. Vi hör rykten och viskningar i korridorerna om att detta bereds i någon form i Regeringskansliet, men när man ställer frågan till statsrådet får man inget riktigt svar.

Andrahandsuthyrningen är naturligtvis också en viktig del av en fungerande bostadsmarknad. Man kan inte glömma den existerande bostadsmarknaden och de problem som redan finns och bara fokusera på frågor som kanske har en längre tidshorisont.

Jag vet att Kristdemokraterna har vissa hjärtefrågor i bostadspolitiken - hemlöshetsfrågan, till exempel. I Centerpartiets budgetmotion har vi ett avsnitt om social bostadspolitik för de människor som saknar möjlighet att söka bostad på den ordinarie marknaden. För dem behövs ytterligare åtgärder och en modern socialpolitik.

Att bygga hela bostadsområden för sociala ändamål är inte en tilltalande modell för Centerpartiet. Vi bör snarare för detta ändamål inrikta oss på enskilda bostäder i såväl befintligt bestånd som nybyggnation. Jag hoppas att den kristdemokratiske bostadsministern ägnar en tanke åt partiets hjärtefråga och kommer med förslag som löser det här problemet.

Jag vet att jag överskrider min talartid, men det här är en viktig debatt. Jag vill påpeka för mina sverigedemokratiska kollegor i kammaren att klimatkrisen är på riktigt. Den är ingenting man kan förneka, även om det görs försök från sverigedemokratiskt håll att spela ned krisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Det gröna avdraget - som infördes på Centerpartiets initiativ, ska tilläggas - har varit föremål för debatt här i dag. I januari 2021 infördes det. Det har varit en enorm framgång. Centerpartiet föreslår därför i sin budgetmotion att det gröna avdraget breddas. Det gäller i dag för installation av energilagring, laddpunkter och solceller - alltså sådant som påverkar bostäder och bostadsmarknad och även klimatomställning.

Vi vill göra det enklare för människor att stärka det egna hushållets hållbarhetsprofil. Vi föreslår att investeringar i konvertering från direktverkande el och gas, energieffektiviseringsåtgärder, vattensnåla produkter och så vidare ska ingå.

Det gör mig faktiskt rätt beklämd att höra Mikael Eskilandersson peka ut en hel bransch som potentiella fuskare som inte klarar av att hantera ett avdrag. Det är beklämmande.

Jag skrollar förbi en bit av mitt planerade tal och vill nu säga något om konsumentpolitiken, som också hanteras inom det här utgiftsområdet. Utvecklingen av handeln under de senaste decennierna har naturligtvis påverkat konsumenterna till det bättre. Den enskilde konsumenten har stor valfrihet, kan använda fler försäljningskanaler och har större möjligheter att göra ett aktivt val. Men man kan inte förneka baksidan i form av ohållbar miljöbelastning.

Det är vår uppgift, eftersom frågorna ligger på vårt utskott, att värna om en långsiktigt hållbar utveckling så att konsumenterna kan fortsätta göra aktiva, korrekta val.

Fru talman! Jag vill först instämma i funderingen om social bostadspolitik, vilket vi diskuterar alldeles för lite. Vi måste nog försöka höja den rösten och komma fram till någonting där.

Jag hörde inte vad bostadsministern sa i går, men jag tar risken att säga att när det gäller bostäder på landsbygden - där värdet på fastigheten kan vara hälften av produktionskostnaden - måste vi hitta en lösning längre fram. Nedskrivning under en längre period, upp till sju år, har jag föreslagit. Allmännyttiga bostadsföretag borde kunna vara garant för att det skulle fungera utan risk under längre tid. Det är ett lösningsförslag som jag har framfört och som jag tycker är ganska okej. Det kan finnas många fler.

Det som egentligen gjorde att jag begärde replik var frågan om kommunernas roll. Det ska inte uppfattas som att jag lägger hela ansvaret på kommunerna. Jag tycker dock att de är en del i detta som vi måste hantera och adressera. Från statligt håll kan vi göra mycket, men i andra ändan är det ju kommunerna som måste leverera planer för bostadsbyggande.

Vi kristdemokrater har i vår budget försökt lägga lite pengar i form av en planeringsbonus till kommunerna. Jag konstaterar att Centerpartiet inte stöder det i sin budget. Jag tror dock inte att man kan bortse från kommunernas ansvar. De har möjlighet att ta ut en avgift. Medborgare tycker att den är alldeles för hög, och det har jag full förståelse för liksom att man inte vill prioritera annorlunda i kommunerna. Men stat och kommun måste nog samspela där för att komma fram till en lösning. Planeringen får inte gå ned nu när det är lågkonjunktur utan måste hållas uppe så att man kan vara i fas när högkonjunkturen kommer igång igen. Det är nog en resa vi måste göra gemensamt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Fru talman! Det gläder mig att Larry Söder hade ett konkret förslag på hur man skulle kunna hantera nedskrivningsproblematiken. Jag hoppas bara - trots att det tyvärr inte lät så i debatten i går - att ledamoten har möjlighet att prata med bostadsministern om det här. Frågan är bekymmersam, men den går att lösa. Jag kallade den en lågt hängande frukt i går, och det retade gallfeber på den sverigedemokratiske ledamoten som lade sig i debatten. Men jag vill tacka Larry Söder.

När det kommer till byggandet är vi ense om att det behöver byggas en massa nya bostäder. Det som verkligen bekymrar mig - och jag är inte ute efter att vinna billiga politiska poäng - är varselvågen. Den drabbar folk i min närhet: civilingenjörer, arkitekter, lantmätare och så vidare. Det bekymmersamma är att det inte finns några förslag som skulle kunna lindra här och nu i väntan på strukturreformer.

Jag vädjar alltså återigen till Larry Söder, som har en bra ingång till bostadsministern, att fråga när vi kan förvänta oss förslag som visar att regeringen inte bara tänker sitta av tiden under mandatperioden, åtminstone inte inom det här politikområdet.

Fru talman! Vad gäller att sitta av tiden tycker jag inte att dagens redovisning från de olika Tidöpartierna har visat att man gör det. Man försöker i stället leverera under tiden som det här håller på.

Detta är annars en situation som ingen av oss ville ha. För tre år sedan trodde vi nog inte att vi skulle få den här situationen under mandatperioden, men nu är det som det är och vi måste hantera den så gott det går. Jag tror också att man kommer att kunna se leverans till kammaren längre fram.

Det som jag är orolig för är att man lägger allt i en korg och tror att detta ska lösa det, men regeringen eller vi som riksdag kommer aldrig att kunna lösa det själva. Vi måste ha branschen till hjälp, vi måste ha länsstyrelserna till hjälp och vi måste ha kommunerna till hjälp.

Alla måste inse att de har en roll att spela i detta. Det är därför jag tar upp kommunerna hela tiden, för jag tycker att de lite grann har kommit undan. Vi måste få upp dem på banan på ett eller annat sätt. Ett sådant var att försöka få en planeringsbonus till dem, för att väcka tanken hos dem att de kan hjälpa till och ge stöd.

Jag skulle vilja fråga Alireza Akhondi: Vilken roll tycker ni att kommunerna kan spela i detta? Vad kan kommunerna hjälpa till med i den situation som vi är i? Vi inser alla att om ingenting görs kommer vi inte att ha några planer när det väl vänder, oavsett när det vänder. Då kommer vi att ha 1994-1995 års situation igen, då det tog väldigt lång tid innan allt kom i rullning gällande både planer och att man inte hade arbetskraft. Jag tror att kommunerna måste vara på tårna där.

Jag skulle vilja veta vad Centerpartiet har för idéer om detta.

Fru talman! Min utskottskollega Larry Söder är en klok person. Det ska jag absolut säga. Det är klart att bostadsfrågorna inte är något som en part kan lösa helt ensam. Larry Söder har helt rätt.

Det behövs ett samlat grepp från olika aktörer. Det ska också tilläggas att bostadspolitiken är komplex och går in i många olika politikområden. Till exempel finns det rätt mycket i finansutskottet som påverkar bostadspolitiken, och klimatinvesteringar, energifrågor och så vidare hanteras i andra utskott. Det var mot denna bakgrund - komplexiteten och alla låsningar som funnits i dessa frågor - som Centerpartiet föreslog en kriskommission för svensk bostads- och fastighetsmarknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Om man på riktigt vill ställa krav på andra måste man sitta vid samma bord. Det går inte att stå i denna kammare och säga: Vi gör ingenting, för ni gör ingenting. Om man vill få resultat sätter man sig vid ett förhandlingsbord och ger och tar. Det är detta jag saknar från regeringen.

Det handlar dels om krisinsikten, att vi har problem av strukturell och konjunkturell karaktär, dels om viljan att ta hjälp av andra partier som sträcker ut en välvillig hand och säger: Låt oss tillsammans med andra aktörer - kommunsektorn, länsstyrelsen och branschen - hitta långsiktiga svar på frågorna.

Vi har alltså samma bild, och jag hoppas verkligen att Kristdemokraterna bjuder upp till dans snart.

Fru talman! Ledamoten Alireza Akhondi sa i sitt anförande att jag pekar ut en hel bransch som fuskare, och detta måste jag bemöta.

Det jag har sagt är att om man ska ha ett grönt rotavdrag där det plötsligt ska göras skillnad beroende på om det till exempel är en yttervägg eller en innervägg som ska renoveras bygger man ett system som öppnar upp för orättvisa mellan olika renoveringsslag. Man öppnar också upp en möjlighet att laborera med redovisningen på ett sätt som jag kanske skulle betrakta som fusk.

Om jag ändrar en innervägg skulle det inte ge rätt till rot eftersom det inte blir energieffektivare, men om jag ändrar lite i ytterväggen och lägger på lite extra isolering blir det definitivt ett energieffektivare hus. Då får jag plötsligt rätt till rot. Denna skillnad blir orättvis.

Det visar sig kanske ännu mer för den som för några år sedan renoverade köket. Den personen kan i dag få avdrag för att tilläggsisolera sina väggar, medan den som för några år sedan tilläggsisolerade sina väggar i dag inte kan få avdrag för att renovera köket.

Det blir ett problem att man skiljer på saker som görs inom samma fyra väggar. Och vem ska egentligen kontrollera detta? Det kommer inte att bli helt lätt att kontrollera. Jag tror faktiskt att det är fler än jag som ser att det blir problematiskt om man gör ett system där bara vissa delar av huset ger rätt till rotavdrag.

Fru talman och Mikael Eskilandersson! Jag har tilltro. Vi har ett system med rut och rot i dag och grönt avdrag som Skatteverket hanterar, och det gör de med bravur. Det innebär inte att allt är frid och fröjd eller att det inte förekommer fusk i någon omfattning. Jag har ingen aning om huruvida det gör det och i så fall hur mycket.

Visst finns det gränsdragningsproblem. Det gör det alltid, men man kan inte hänvisa till att någon som gjorde något för tio år sedan inte kan ta del av ett stöd som riksdagen fattar beslut om i dag. Så är det ju med allt vi gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag väljer att ställa en motfråga till ledamoten. Från min horisont handlar ledamotens invändning mer om kritik mot klimatanpassningen och energieffektiviseringen än om själva avdraget i sig. Vi föreslår detta därför att vi ser att det finns ett behov av energieffektiviseringar och klimatanpassningar, givet klimatkrisen.

Vi ser att det får direkt påverkan på hushållens ekonomi över tid när man kan minska sina kostnader för till exempel el. Ni som tillsammans med resten av Tidögänget gick ut och pratade mycket om elpriser och annat, vad har ni för konkreta förslag för att komma till rätta med klimatkrisen och hushållens möjligheter att göra hållbara val?

Fru talman! Alternativet till ett grönt rotavdrag är det rotavdrag som regeringen går fram med, men det gör inte skillnad på huruvida det är en tilläggsisolering eller något annat man gör.

Fördelen med vårt rotavdrag är att man kan göra precis vad man behöver göra på fastigheten utan att behöva skilja på vad som är energieffektiviserande och vad som snarare är estetiskt.

Samtidigt gör energipriserna att de flesta ser ett behov av att energieffektivisera bara utifrån sin egen elräkning. Det är ett medel så gott som något för att styra mot energieffektivisering.

Något ytterligare som jag vill ta upp är att Alireza Akhondi i sitt anförande sa att regeringen skulle sakna förslag, men i Centerpartiets budgetförslag tar man ju bort alla förslag som kommer från regeringen. Man tar bort stimulanspengarna till nya tomter, man tar bort stimulanspengarna till att ändra planer i kommunerna och dessutom gör man flera små neddragningar samt en större på över 4,1 miljoner på Lantmäteriet.

Samtidigt hävdar man att man på något vis skulle ha en bättre bostadspolitik än den som regeringen har. Jag får faktiskt inte ihop det över huvud taget. Med alla dessa neddragningar lämnar man ju snarare kommunerna åt deras öde, och då hamnar de i situationen där de måste ta pengar från skolan eller äldrevården. Det var precis detta vi ville undvika genom stimulanspengarna.

Fru talman! Jag är ekonom, så jag älskar när det blir diskussioner om siffror. Inskrivningsärendena hos Lantmäteriet minskade med 12 procent 2022, vilket rimligtvis skapar möjligheter för Lantmäteriet att använda sin befintliga personal på ett mer effektivt sätt. Dessutom finns det någonting som heter pris- och löneomräkning. Vi brukar ha ett effektiviseringskrav på alla våra myndigheter, och pris- och löneomräkningen är ett effektivt verktyg för att effektivisera myndigheterna.

Vi säger nej till regeringens avveckling av stöd för hållbart samhällsbyggande. Det medför att utgifterna ökar med 40 miljoner kronor per år, vilket får vissa omdisponeringseffekter inom ramen för detta utgiftsområde. Samtidigt tillför vi 1 miljard i ökade kreditgarantier och breddar rotavdraget. Vi har väldigt många förslag på olika politikområden som tillsammans bräcker regeringens passivitet när det gäller bostadspolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Fru talman! Jag vill börja med att rikta en tanke till de fem byggnadsarbetare som miste livet i en byggarbetsplatsolycka - närmare bestämt i en hissolycka. Det vi debatterar i dag handlar om dem som bygger Sveriges bostäder. Låt oss sända dem en tanke härifrån.

Fru talman! Innan jag klev in i politiken befann jag mig inom det utgiftsområde som vi i dag debatterar, nämligen bostadsbyggande. Då, för ungefär tre år sedan, rådde det högkonjunktur. Spikpistolerna hördes över hustaken. Vi hade verkligen fullt upp.

I dag råder det däremot en bedövande tystnad. Inga hammarslag hörs, och många av mina kollegor har fått lämna sina arbeten inom byggsektorn. Det är därför som denna regerings viktigaste fokus har varit - och kommer att vara - att bekämpa det som har gjort att mina kollegor har fått lämna sina jobb.

Den höga räntan är ett resultat av inflationen. Detta har repeterats om och om igen. För mig är det oerhört tydligt. Mina kollegor - bostadsutvecklare och affärsutvecklare - vädjar hela tiden till mig och säger att de inte får ihop kalkylen. De säger att inflationen måste bankas ihjäl.

Nu hoppas vi att stormvinden ska lägga sig och att den strama statsbudgeten ger resultat. Men vågorna går fortfarande höga där ute, och stormen har ännu inte bedarrat. Det går inte att hissa segel när stormen blåser - då skulle skeppet kantra. Vi behöver hålla i och hålla ut.

Jag går tillbaka till de år då vi hade vind i seglen, då seglen var hissade och solen sken på himlen. Under dessa år var det ändå någonting som skavde inom oss; det var någonting som inte stämde. Självklart byggdes det bostäder, men under ytan kunde man se fundamentala strukturproblem. Jag vill därför nämna tre frågor som jag fick då och som jag tog med mig in i arbetet i politiken.

Den första frågan jag ofta fick var: Har ni några tomter? Det verkar som att vi bor i ett land som är betydligt mindre än till exempel Luxemburg. Varför? Jo, därför att vi har långa tomtköer till de flesta av orterna där folk vill bo och där arbete finns.

Men det är inte så att vi har tryckt ihop oss i någon större utsträckning i vårt vidsträckta land. Alla storstadsbor får ursäkta, men när vi ute på landsbygden åker omkring passerar vi många fina, vackra platser där man skulle kunna anlägga fler bostäder. Det finns mark som man skulle kunna använda sig av men som inte används.

Vad svarar man då på frågan: Har ni några villatomter? Det går bra med bara en liten, sa folk. Den behöver inte vara så jättestor - bara en plats att slå ned sina pålar på.

Om man väl fick tag i en tomt var den allt annat än billig. Man var tvungen att lägga ut en stor del av sitt bostadslån innan man ens hade börjat bygga - innan spaden ens hade träffat marken.

Det är därför denna regering nu går fram med förslag. Medan stormen blåser gör regeringen det jobb som skulle ha gjorts under de åtta åren av högkonjunktur, då man inte tog tag i de strukturella problemen. Därför går vi fram med en planeringsstimulans till kommuner för att stimulera småhusbyggande. Vi ger länsstyrelserna i uppdrag att främja bostadsbyggande. Vi ger Boverket i uppdrag att ta fram vägledning för exploateringsavtal, alltså markavtal. Vi ger Lantmäteriet i uppdrag att ta fram förslag på en färdplan för att fortsätta att digitalisera samhällsbyggnadsprocesserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Fru talman! Den andra frågan jag ofta fick var: Varför är det en sådan regeldjungel? Ibland fick vi ett samtal från någon markägare som ville sälja lite mark som passade utmärkt att bygga på. I flera fall tog det över åtta år innan spaden kunde sättas i jorden på grund av långa ledtider.

Man var tvungen att kapitulera och säga att det väl är så lång tid som det ska ta. Det är det inte, så varför gör vi på det här viset?

När Lantmäteriet till slut hade ordnat fram en nybyggnadskarta började nästa utmaning, nämligen att förhålla sig till kommunens olika tolkningar av byggregler. Även kommunens egna handläggare uttryckte att de varken visste ut eller in gällande hur en detaljplan, ett bygglov eller vad det nu kunde vara skulle tolkas. De utbrast själva i frågan: Varför är det en sådan regeldjungel? Det fördröjer bostadsbyggande och kostar pengar som medborgaren - kunden - i slutändan själv får betala. Hur har vi lyckats överreglera våra viktiga bostäder?

På regeringens bord ligger det därför flera förslag på åtgärder för att röja i regeldjungeln och underlätta för både bygglovsavdelningar, exploatörer och medborgare som vill bygga sitt drömboende. Boverket arbetar med en stor översyn av Boverkets byggregler och Boverkets konstruktionsregler som går under namnet Möjligheternas byggregler. Det är en stor utmaning att ta itu med detta. Den här regeringen gör det, och det borde ha gjorts tidigare.

Den tredje och kanske viktigaste frågan, som jag fortfarande möts av, var: Hur ska vi någonsin kunna köpa? Frågan kom till mig från en byggnadsarbetare på ett företag som varje dag arbetade med att snickra och bygga olika radhus och kedjehus - alltså småhus. Han tyckte att husen som byggdes, som han var med om att bygga, passade jättebra för honom och hans familj. Ett litet radhus med en liten gräsmatta var allt han drömde om. Men trots att de var två yrkesverksamma personer med fast inkomst och ett litet sparkapital var tröskeln för att gå från det dyra andrahandskontrakt som han satt på till en egen liten täppa - ett småhus - alldeles för hög. Han såg på mig och sa just de här orden: Hur ska vi någonsin kunna ha råd att köpa?

Denna regering gick till val på att förverkliga människors boendedrömmar. Det handlar om människor som denna byggnadsarbetare, som kämpar och bygger men som inte har råd att bo i det hus som han själv bygger. Trots åtta år av brinnande högkonjunktur hade vi då det lägsta småhusbyggandet på 100 år.

Självklart ska vi bygga hyresrätter. Självklart ska vi ha varierande boendeformer. Men låt dem som vill få äga sitt boende. Sju av tio vill göra det.

Politiken måste formas efter detta. Jag säger ja till att bygga fler hyresrätter, för det behövs - men jag säger också ja till ännu mer småhus, för det är där drömmarna finns. Då ska det gärna vara ett litet radhus med en liten gräsplätt. Det kan gärna stå en liten studsmatta på den gräsplätten, och en liten planteringslåda - och det kan stå en stor solstol på däcket. Det är en dröm som många i dag inte har råd med, men den här regeringen arbetar för och siktar på att de ska ha råd med det.

Det är därför vi går fram med utredningen om fler vägar till att äga sitt boende och med hyrköp och ägarlägenheter. En kommitté gör en översyn av låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder som bolånetaket och amorteringskravet, och på departementet bereds just nu ett betänkande om startlån till förstagångsköpare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Fru talman! Jag vill ge tre korta svar på de tre frågorna. Svaren blir: fler småhustomter, färre krångliga regler och att fler ska ha råd med sin dröm.

I detta anförande instämde David Josefsson (M).

Fru talman! Tack för ditt anförande, Jakob Olofsgård! Jag vill också tacka för det sympatiska i att du lyfter den tragiska dödsolycka som skedde i går. Jag instämmer i att sådant inte ska hända på svensk arbetsmarknad. Det är ett ämne och en debatt för sig, och jag tycker att vi måste ta frågan på mycket större allvar.

Sedan vill jag gå vidare till resten av Jakob Olofsgårds anförande. Det grundade sig i att han själv har erfarenhet från branschen och att han, om jag förstod det rätt, har burit med sig ett antal frågor kopplat till detta in i sitt politiska liv. Det är givetvis både sympatiskt och bra, men den fråga jag ändå måste ställa med anledning av det är: När du möter dina gamla kollegor i dag, Jakob Olofsgård - är de nöjda med vad regeringen levererar på detta område?

Jag vet nämligen vem som är din gamla arbetsgivare, och när jag besöker dem träffar också jag dina gamla kollegor. Till mig uttrycker de en stor frustration både över bristen på insikt från regeringen och över bristen på relevanta åtgärder för att framför allt hantera krisen här och nu. Det är alltså min första fråga.

Sedan ska jag försöka få svar på en fråga som jag har ställt flera gånger tidigare under debatten, och den handlar om det som tydligen hände mellan april och oktober. Regeringen gick nämligen från att i april ge de ideella konsumentorganisationerna ett extra, utökat stöd om 1 miljon kronor, med motivet att de är viktiga och särskilt i denna ekonomiska tid spelar en alldeles särskild roll, till att i oktober - utan förklaring, utan motiv och utan förvarning till organisationerna - meddela att detta stöd ska avskaffas helt och hållet. Vad hände under dessa sex månader?

Fru talman! Tack för de två frågorna, Jennie Nilsson!

När det gäller den första frågan var det väldigt viktigt för mig att möta mina kollegor som precis blivit uppsagda. Jag har gjort det igen, som regeringsrepresentant. Jag har inte velat ducka eller smita därifrån, utan jag har åkt till byggarbetsplatsen och vetat att det är deras sista dag. Det är den drivkraft jag bär med mig in i detta - Jennie Nilsson nämnde de frågor jag bär med mig - gällande att den trähusindustri som Småland i mångt och mycket bärs av just nu går på knäna.

Det man nämner för mig är förslag som jag tar med mig till regeringen och departementet. Självklart är det så. Men när den frustration som finns har lagt sig lite, när man samtalar om de egentliga problemen och när det kommer till kritan är det ändå så, vilket jag nämnde i mitt anförande, att det är på grund av de ökade byggmaterialspriserna som kalkylerna ytterst sett inte går ihop. Byggmaterialspriserna är fortfarande höga efter pandemin, och nästa kris man bävar för är faktiskt hur man ska lyckas lösa frågan med priserna när Ukraina ska börja byggas upp igen. Det är ytterligare en utmaning som vi får återkomma till. Det kokar dock ändå ned till detta med de höga räntorna, som är ett resultat av inflationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Ja, det går att titta på olika åtgärder, men det handlar också om de strukturella problem vi ser. Det kostar mycket att ta fram byggbar mark i dag, vilket fortfarande är en belastning. Det Jennie Nilssons regering inte tog itu med under åtta år ligger oss alltså till last nu, under den här krisen. Det underlättar inte.

Fru talman! Jag tackar Jakob Olofsgård för svaret. Det var dock inte riktigt ett svar, så jag väljer att tolka det lite grann. Jag tolkar därför det Jakob Olofsgård säger som att de inte är nöjda och som att det de ger uttryck för när jag träffar dem är ungefär samma sak som de ger uttryck för när de träffar Jakob Olofsgård.

Faktum är nämligen att trähusindustrin är den del av hela sektorn som kanske är mest pressad just nu. Man var tidigt ut och sattes tidigt under hård press. Risken finns ju att den utplånas och faktiskt i princip inte finns kvar när krisen är över. Ändå levererar regeringen inga konkreta åtgärder för att hantera situationen här och nu. Det är obegripligt för mig hur man kan landa i den slutsatsen.

Sedan lyfter Jakob Olofsgård ett antal strukturreformer som vi i huvudsak är ganska överens om, skulle jag tro - i alla fall många av dem. Inte minst tror jag inte att någon tycker att regler ska vara krångligare eller svårare än de behöver vara. Här finns ju lågt hängande frukter som vi dessutom ger konkreta förslag om i vår kommittémotion. Jag ser fram emot att kunna komma överens om dem när de behandlas till våren.

Samtidigt kan jag konstatera att det arbete som Boverket har påbörjat för att förenkla reglerna har mötts av massiv kritik därför att det snarare innebär försvårade regler. Där förväntar jag mig att regeringen gör ett omtag och hanterar situationen.

Till syvende och sist upprepar jag dock min fråga för fjärde eller femte gången - jag vet inte hur många gånger jag har ställt den. Vad var det som hände som gjorde att det blev en helomvändning i synen på de ideella konsumentorganisationerna? Vi hörde Larry Söder säga att det var för att Arn behövde mer pengar, men när man hanterar en budget på i runda slängar 1 300 miljarder är det ju anmärkningsvärt att påstå att man för att kunna ge Arn 6 miljoner behöver slakta hela stödet till den ideella konsumentorganisationen.

Fru talman! Tack för att du upprepade den fråga jag inte hann svara på, Jennie Nilsson! Tiden rann iväg, och jag vill återkomma till den.

Först vill jag dock bara uttrycka att träindustrin i synnerhet under 90talet fick känna på precis samma kris. Att det är kris nu är alltså inget nytt; det är ett tufft läge på många håll, och därför är det kris. Vi kan inte kopiera något, för vi har inte enbart lågkonjunktur utan även en inflationskris - eller ett inflationsspöke, som ledamoten kallade det tidigare. Jag tror inte på spöken, utan jag tror att det är på riktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Ledamoten nämnde stödet till konsumentorganisationer, och 6 miljoner är också mycket pengar - i synnerhet i inflationstid och i synnerhet när vi ser att Arn behöver dessa pengar för att göra konsumentnytta på riktigt. Det är alltså tydligt att de pengarna gick till att stödja Arn och dess verksamhet, som är väldigt viktig. Sedan vet vi att konsumentorganisationerna också stöds av andra organisationer, och det är viktigt att så sker.

Vad som hände däremellan var alltså inte att vi såg att civilsamhället och organisationerna blev mindre viktiga, utan det som hände är det som ledamoten väljer att kalla inflationsspöket. Vi kallar det en verklighet av inflation och höga räntelägen som vi måste motarbeta med full kraft.

Fru talman! Jag vill börja med att nämna den tragiska händelse som inträffade på en byggarbetsplats. Jag håller helt med dig, Jakob Olofsgård. Tack så mycket för att du lyfte detta! Det får inte hända. Våra tankar går till alla som blev offer för den här tragedin och deras familjer.

Jakob Olofsgård nämnde att den här regeringen gick till val på att förverkliga människors boendedrömmar. Men de har snarare förvandlats till människors boendemardrömmar. Det är fler människor som är hemlösa och fler som får kämpa för att bo kvar i sina hem. Pensionärer kämpar för att kunna bo kvar i sina hem. Barnfamiljer vräks. Det kan inte vara människors boendedrömmar.

Enligt Boverket och alla inom byggsektorn är bostadsbristen extra akut. Det råder en byggkris som slår mot hela samhällsekonomin. Vilket är Jakob Olofsgårds och regeringens svar på detta? Jo, fler ska äga småhus.

Hushållens skuldsättning fortsätter att öka. Svenska hushåll är de näst mest skuldsatta i EU. Svenskarna är ett av hela världens mest skuldsatta folk. Jakob Olofsgårds och regeringens svar är: Fler ska äga småhus.

Det är verklighetsfrånvänt. När man får kämpa för att kunna ha mat på bordet och äta säger Jakob Olofsgård: Ni ska ta flera miljoner i lån, ha en egen insats och köpa ett småhus.

Jag har inget emot att man kan ha småhus om man vill det. Men det måste skapas förutsättningar för att människor ska ha råd med det. I dag har många människor inte råd att ha eget boende. Man måste bygga sina förslag på en verklighet. Det gör ni inte.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Den kanske inte var riktigt tydlig, men jag förstår din andemening.

Jag vill återkomma till det som hände på byggarbetsplatsen. Jag har själv varit med om byggplatsolyckor. Man lever med sådant här under väldigt lång tid på en byggarbetsplats. Nu ligger frågan om säkerhet på byggplatser inte under just vårt utskott utan ett annat, och det är en annan minister som är ansvarig. I dag har ministern besökt platsen och lämnat blommor och tankar där. Men detta känns såklart i alla oss som har varit med om liknande händelser, oavsett arbetsplats.

Ja, hemlösheten ökar. När inflation och kris drabbar slår det alltid mot dem som har det allra tuffast. Det är det vi ser nu, med större press på just dem som nu inte har någon bostad. De kan hamna i strukturell hemlöshet eller våld i nära relation. De som står utan bostad drabbas i dag mycket hårdare på grund av bostadsbristen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Därför blir det ännu mer frustrerande när jag tänker tillbaka på att man inte byggde mer under de åtta år av högkonjunktur då jag befann mig i bostadsbranschen. Den siffra för antalet bostäder som Boverket sätter ska vara ett genomsnitt. Det går nedåt, och det går uppåt. Är det högkonjunktur måste man bygga högt över den siffran. Att det inte byggdes mer var ett resultat av att vi hade en vänsterstödd regering under de åtta åren. Det är därför många är hemlösa i dag.

Fru talman! Jag instämmer helt i analysen. Är det kris är det de som är mest utsatta som drabbas hårdast. Det är därför vi har många som är hemlösa och många som i dag har ett hem men riskerar att bli av med det. Detta håller jag med om.

Utmaningen är alltså att de som drabbas i kristider är de som är mest utsatta. Hur kan då svaret till dem som är fattiga och utsatta och inte har råd att köpa mat och betala räkningar vara att de ska köpa småhus? Det går inte ihop. Det kan inte vara rimligt att du säger till en fattig familj som kämpar för att köpa vinterkläder åt sina barn: Ta och köp ett småhus med en liten trädgård!

Det som ledamoten beskriver är önsketänkande. Jag önskar att jag kan flyga till månen. Men jag måste landa i en verklighet. Har jag förutsättningar för att flyga till månen? Nej. Jag måste utgå från min verklighet och de förutsättningar som finns.

I dag är människor fattiga. I dag blir folk vräkta från sina hem. I dag är barnfamiljer ute i kylan. I dag kämpar pensionärer för att bo kvar i sina hem. Då kan man inte säga till dem: Köp ett hus! Det är att göra narr av dem. Det är att förminska deras verklighet och hur de kämpar varenda dag. Kom gärna med något konstruktivt som kan hjälpa de här människorna här och nu! Hittills har ni inte lyckats med att göra det.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för ytterligare ett påpekande som jag kan ha svar på. Det som är som att flyga till månen för en vänsterpartist är det verklighet för en liberal att kunna göra. Jag tror på dem som har det tufft nu. Den som är fattig ska en dag kunna förverkliga sin dröm och ta sig dit. Om vi ger upp den drömmen har vi gett upp människors drömmar. Det gör inte vi i den här regeringen. Vi kämpar för dem.

Jag var tydlig med att de som står först på tur för köp är de som redan har jobb. Jag uttryckte inte att det är de hemlösa som ska köpa; det är att vrida lite på det jag sa. Jag sa att de som har fast jobb och sparkapital ändå inte har råd. När den där familjen har råd och möjlighet att köpa det där lilla radhuset med den där lilla gräsmattan frigörs det också en bostad. När det frigörs lägenheter uppstår en rörelse. Det finns då också fler bostäder. Men det kräver att det där lilla radhuset finns och att den där barnfamiljen har möjlighet att köpa det.

Jag har personliga vänner som har gjort resan från hemlöshet till att äga sin bostad. Även om det är att flyga till månen för Vänsterpartiet är det en verklighet för den här regeringen. Det är någonting som vi kommer att fortsätta kämpa för, fru talman. Vi kommer att fortsätta allt vi kan att hålla borta Vänsterpartiet, som tror att detta är att flyga till månen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag vill med anledning av hur jag hört flera ledamöter uttrycka sig påminna om tilltalet i kammaren. Ni vet att den parlamentariska seden säger att vi formellt håller våra anföranden direkt till talmannen och därigenom indirekt till kammarens ledamöter. Enkelt uttryckt innebär detta att ledamöterna i riksdagen talar om varandra och inte till varandra. Ledamöterna talar till talmannen och berättar för denne vad de tycker i olika frågor. En ledamot som i en debatt talar om en annan talare, till exempel genom att bemöta argument, bör använda talarens för- och efternamn. Det innebär att direkt tilltal mellan talarna, exempelvis att man säger "du" eller "ni" till varandra, inte ska förekomma.

(forts.)

Fru talman! Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik - det är inte direkt brist på viktiga områden. Vi trodde att de skulle debatteras på kort tid i dag, men det har dragit ut lite på tiden.

Speciellt i tider då behoven av åtgärder inom alla dessa områden är enorma påverkas det mesta och de flesta. Men som vi har hört i dag är det i regeringens budget, precis som förra året, hyfsat tomt på nya förslag, trots alla fina ord här i dag. Kan det vara så att regeringen inte alls tycker att det är viktigt med samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik? Det verkar nästan så.

Det i regeringens budget som kan diskuteras i den här debatten får helt enkelt handla om bristen på förslag, borttagna satsningar och bristande initiativ från regeringen. Det blir desto tråkigare, men det är verkligen inte mindre bekymmersamt.

Jag vill börja med byggande och bostadspolitik. Förra året, i min första budgetdebatt, talade jag och flera andra om att olika byggaktörer då flaggade för riskerna för att byggtakten skulle tvärstoppa, vilket såklart riskerade att drabba byggsektorn och inte minst alla som letar efter fast bostad. I år ser vi effekterna.

Boverket säger i en ny prognos för i år att det behöver byggas ännu mer, 67 300 bostäder per år till år 2030. Samtidigt säger Boverkets prognos för 2024 att byggande av knappt 20 000 bostäder kommer att påbörjas under nästa år. Jag påstår inte att det bara beror på regeringen. Men det är alarmerande att regeringen inte ens försöker göra något för att mildra effekterna. Jo, man tar förstås bort strandskyddet. Men jag tänker inte påstå att ens regeringen har tänkt försöka trycka in 67 000 bostäder per år i strandnära lägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Slopandet av strandskyddet står inte med i budgeten, men jag var ändå tvungen att lyfta upp det eftersom det är i stort sett den enda åtgärden som regeringen lyfter fram även i dag. I övrigt handlar åtgärderna om att avveckla investeringsstödet, slopa stödet för goda och hållbara livsmiljöer i Västerbotten och Norrbotten och avveckla stödet till den del av civilsamhället som ska främja konsumenternas intressen. Det är ingen rolig läsning.

Framför allt innehåller Tidöpartiernas budget inget som kan stötta eller gynna alla samhällsnyttiga delar som ligger under civilutskottet: bostadsbyggande, stadsplanering, energieffektivisering, klimatanpassning, gröna städer, stöd för mer hållbar och säker konsumtion eller någon typ av stöd till de kommuner som nu leder samhällsutvecklingen genom en snabb grön industriomställning. Det är faktiskt ganska förvånande och ännu mer förvånande nu när mer än ett år av mandatperioden har gått. Mycket av det som vi vill investera i behöver nämligen göras nu, inte sedan.

Jag hade gärna velat läsa om Tidöpartiernas egna lösningar för att få igång bostadsbyggandet och minska den framtida bostadsskulden, för hur fler unga ska få sin första bostad, för hur strukturellt eller socialt hemlösa ska få större möjligheter till en bostad, för hur människor ska undgå vräkning och för hur äldre ska bo i framtiden. Jag hade velat läsa om lösningar för hur varslade inom byggsektorn ska behållas i landet tills byggandet tar fart igen, hur vi tar tag i byggsektorns klimatpåverkan, hur vi löser materialbristen, hur vi stöttar den gröna industriomställningen, hur vi ökar takten för energieffektivisering och klimatanpassning och hur vi bygger de goda livsmiljöerna där människor mår bra av att bo. Men allt det saknas i regeringens budget.

Fru talman! Jag kan möjligen låta lite gnällig, men många områden här är extremt viktiga och borde verkligen inte lämnas åt sitt öde. Jag tänker därför lyfta fram några av de saker som Miljöpartiet skulle vilja genomföra om vi fick chansen.

I Miljöpartiets skuggbudget gör vi ett antal satsningar som vi anser är långsiktigt viktiga men som samtidigt kan användas för att mildra effekterna inom bostadssektorn och för medborgarna i spåren av det svåra ekonomiska läget.

Först och främst: Alla människor behöver en bostad. Hemlösheten i Sverige måste minska. Vi behöver sänka tröskeln för att fler ska kunna efterfråga en bostad. När någon inte har förutsättningarna behöver samhället finnas där. Vi behöver ta ett större nationellt ansvar. Miljöpartiet vill därför utreda möjligheterna för en nationell bostadsstiftelse som förvaltar ett bostadsbestånd i hela landet för dem som i dag saknar ett tryggt boende.

Vi vill införa ett startlån för förstagångsköpare och utreda möjligheterna till ett grönt bosparkonto. Vi vill göra en översyn av bostadsbidraget och av uppskovsreglerna vid försäljning av bostad, i syfte att möjliggöra större rörlighet på bostadsmarknaden. Vi vill stötta olika boendelösningar och hållbara renoveringar. Exempelvis kan nya bostäder tillskapas i fastigheter som i dag inte används för bostadsändamål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vi vill också utreda hur staten kan stötta överlåtelse, renovering och upprustning av ödehus som stått tomma eller övergivna under en längre tid på platser där det i dag kan vara svårt att finansiera en större upprustning.

I vår skuggbudget återinför vi även investeringsstöd för bostäder. Vi tycker att det är sämsta möjliga tid att slopa investeringsstödet, när byggandet minskar radikalt och när vi vet att ett investeringsstöd leder till fler bostäder.

I flera kommuner i Sverige, framför allt i den norra delen av landet, pågår i dag en kraftig expansion av hela samhällen i spåren av stora industrisatsningar. Bara i Skellefteå beräknas invånarna öka med 20 000 personer till 2030. I de berörda Norrlandskommunerna är det en utveckling som aldrig tidigare upplevts och som ställer extremt stora krav på kommunerna. Dessa kommuner tvingas i dag själva stå för riskerna när massiva industrisatsningar kräver inte bara nya bostäder utan också nya skolor, förskolor, sporthallar och matbutiker.

Miljöpartiet föreslår därför ett nytt anslag på 3 miljarder kronor per år, benämnt Investeringsstöd för grönt samhällsbygge. Stödet är tänkt att användas för såväl nya bostäder som andra samhällsnyttiga byggnader och viktig infrastruktur i expansiva regioner kopplat till större industrisatsningar. Vi föreslår att Boverket ska ta fram kriterier för detta stöd.

Elpriserna varierar fortfarande från dag till dag. Vi ser ett stort behov av att stötta medborgarna i arbetet med att sänka sina elkostnader och att minska elanvändningen nationellt för att frigöra energi till annat. Miljöpartiet vill att 60 procent av kostnaden för energieffektivisering ska betalas av staten. Vi lägger därför 3,2 miljarder för energieffektivisering i bostadshus. Det är pengar som kommer att bli extra värdefulla när Sverige ska uppnå EU:s nya krav på energiprestanda och för att vi ska kunna sänka både elanvändning och elkostnader för många.

Detta är långsiktig och ekonomiskt klok politik som ger bred samhällsnytta och gynnar såväl den enskilde som elsystemen och samhället på sikt.

Fru talman! Just nu står vi både i en lågkonjunktur med ett tufft ekonomiskt läge och mitt i en klimatkris. Att just då avveckla allt stöd till den del av civilsamhället som ska ge stöd och hjälp till konsumenter är ytterligare en åtgärd som man förvånas över. Att pengarna minskar i ett tufft ekonomiskt läge är ansvarig ministers förklaring, men det förklarar inte att stödet fasas ut till noll under en treårsperiod.

Vi tror att det är i de tuffa tiderna som konsumenter har störst behov av stöd och hjälp och anser att pengarna behöver finnas kvar. Vi vill även att Konsumentverket stärker sitt arbete när det gäller digitala marknader, där vi exempelvis kan se att barn, unga och skuldsatta är mest utsatta för aggressiv marknadsföring.

Fru talman! Jag nämnde tidigare att vi just nu upplever flera kriser samtidigt. Effekterna av klimatkrisen blir mer och mer tydliga för varje år. Det visade inte minst sommaren med torka, ras, slukhål och översvämningar. Den senaste sommaren blev än en gång den varmaste som någonsin uppmätts. Vi kan inte blunda för detta.

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Åtgärder för att minska klimatutsläppen och skydda oss från klimatförändringar behöver vidtas nu, inte sedan. Byggsektorn står för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp, som måste minimeras. För att kraftigt minska klimatpåverkan och användningen av naturresurser från just byggsektorn vill vi att kraven på gränsvärden för klimatpåverkan vid nybyggnation och renovering träder i kraft snarast. Arbetet med ett ökat cirkulärt byggande behöver också tas vidare.

Vi inväntar också den reviderade nationella klimatanpassningsstrategin från regeringen och hoppas att regeringen har lyssnat in alla behov som finns.

För att motverka negativa effekter av klimatförändringar har vi ett stort arbete framför oss. Det är tydligt att särskilt kommunerna behöver stöd i arbetet med klimatanpassning. Det är många olika åtgärder som behöver vidtas. Det är till exempel förstärkt grönstruktur, hållbar dagvattenhantering, höjdsättning av mark och byggnader och skydd mot översvämningar.

Miljöpartiet föreslår ett nytt anslag till Boverket på 523 miljoner kronor för klimatanpassning av bebyggd miljö. Det ska ge kommuner, kommunala bostadsbolag, intresseföreningar och privata aktörer möjlighet att söka stöd för att klimatanpassa redan bebyggd miljö mot skyfall och värmeböljor för att i längden skydda både människoliv och viktig infrastruktur.

För att ytterligare kunna skapa ett långsiktigt ekologiskt och socialt hållbart samhälle är det viktigt att natur och andra grönområden i städer och tätorter ökar och utvecklas också för att skapa livsmiljö där människor vill bo.

Miljöpartiet vill återinföra stödet för gröna och trygga samhällen för att främja stadsgrönska, biologisk mångfald och ekosystemtjänster genom anslaget Gröna och trygga samhällen på 300 miljoner kronor.

Med de orden vill jag ställa mig bakom Miljöpartiets särskilda yttrande om utgiftsområde 18.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 13 december.)