Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i sin helhet.

Vi debatterar i dag utgiftsområde 20, ett fantastiskt område i statens budget som omfattar allt från naturvård, klimat och laddstolpar till vattendrag, hav och mycket mer.

Fru talman! Sverigedemokraterna och regeringen har påbörjat en resa mot en miljö- och naturbudget där ineffektiva, felriktade satsningar försvinner. Trots att åtskilliga miljarder sparas in på sådana satsningar ligger miljöbudgeten kvar på en historiskt hög nivå. Detta visar på en väldigt hög ambitionsnivå från regeringsunderlagets sida.

Med ineffektiva satsningar syftar jag exempelvis på elbilsbonusen, som Socialdemokraterna så sent som i går självkritiskt dömde ut som en stor felsatsning. Vi kan konstatera att denna felsatsning mestadels gått till välbärgade storstadsbor, företag och offentlig sektor. Indirekt har stödet även gått till bilförsäljarna, som har kunnat öka sina marginaler, så som vi vet alltid sker i samband med prissubventioner. När vi summerar reformen kommer vi upp i tiotals miljarder som svenskarna har fått lägga på en reform som enligt Socialdemokraterna bidragit till den orättvisa klimatpolitiken under S och MP:s tid vid makten.

Fru talman! Samtidigt som Socialdemokraterna är fullt upptagna med att göra upp med sin misslyckade och orättvisa klimatpolitik fokuserar regeringen och Sverigedemokraterna på den politiska verkstaden. Hur kan Sverige bidra till en fossilfri global ekonomi? För klimatfrågan är global. Detta är välkänt för de allra flesta, och vi sverigedemokrater har länge påpekat att en socialkonservativ nationalism behövs inom alla politikområden med ett undantag, nämligen klimatpolitiken.

Därför är det positivt att detta slås fast tydligt i Tidöavtalet och återupprepas i Tidöavtalets tilläggsöverenskommelse om klimatpolitiken. Det kommer naturligtvis också att framgå av vår kommande klimathandlingsplan.

I den rödgröna röriga oppositionen tänker man tyvärr precis tvärtom när man fortsätter att driva på för en klimatnationalistisk politik.

Fru talman! Låt oss gå igenom några fakta. Sverige har ingenting att skämmas för. Sedan 1990 har utsläppen minskat med 40 procent trots en bnp-tillväxt på 90 procent. Samtidigt har utsläppen ökat kraftigt globalt. Sedan 70-talet har utsläppen fördubblats, och ökningen sker framför allt i tidigare fattiga länder som har blivit betydligt mindre fattiga. Men i Sverige och Europa har utsläppen i stället minskat kraftigt.

I världen är utsläppen 4,6 ton per capita. I EU är de 6,3 ton per capita. I Kina ligger utsläppen på 8,7 ton per capita. I Sverige kan vi stoltsera med 3,8 ton per capita. Om Kina hade kunnat minska sina utsläpp i samma utsträckning som Sverige och kommit ned på samma utsläppsnivå i förhållande till sin ekonomi hade de globala utsläppen minskat med 18 procent.

Fru talman! Det blir således att lägga debatten på en väldigt låg nivå när centerpartister, socialdemokrater, miljöpartister och allt vad de heter försöker utmåla Sverige som något slags globalt skräckexempel för att vi sätter ned reduktionsplikten till en lite mer normal europeisk nivå och nu styr över konsumtionen av de begränsade biodrivmedlen till andra marknader än just den svenska vägtrafiksektorn.

Detta kommer i ett globalt perspektiv inte att påverka utsläppen. Vi kommer att producera samma eller en större mängd biodrivmedel i Sverige nästa år. Detta kommer såklart att få effekter på politiskt beslutade beräkningsmodeller över territoriella utsläpp, men i ett globalt perspektiv finns det ingen forskare som kan påvisa förändrade utsläpp under 2024 till följd av sänkningen av den svenska reduktionsplikten. Att reduktionsplikten sänks kommer att gynna svensk klimatpolitik genom att toleransen för klimatpolitiken ökar när orättvisan minskar. Vi åtgärdar alltså det grundläggande problemet med Socialdemokraternas klimatpolitik, som de själva erkänt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Det globala klimatarbetet påverkas varken positivt eller negativt om vi har världens högsta dieselpris i Sverige. Våra medborgare, som ska transportera sig eller handla tidigare transporterade varor i matbutiken, påverkas däremot. Våra lantbrukare som försöker ställa mat på våra bord påverkas, och människor som behöver ta bilen till jobbet eller campingsemestern påverkas också.

Fru talman! Sverigedemokraternas och regeringens klimatpolitik bygger på tre grunder. Det handlar om det globala perspektivet, som jag har talat om. Det handlar kanske framför allt om teknikutveckling, där elektrifiering kommer att vara vägen framåt. Och det handlar om något som har glömts bort i svensk klimatpolitik under alla dessa år: legitimitet hos medborgarna.

Utsläppen kan bara minska kraftigt i en ekonomi som samtidigt växer. En sådan ekonomi kan andra länder inspireras av. Ingen kommer att vilja ta efter länder som har låg tillväxt eller nolltillväxt eller sysslar med kafkaliknande tillståndsprocesser.

Fru talman! Svensk klimatpolitik har varit alltför enkelspårig, och detta har inte gagnat arbetet. Hur man minskar bokförda vägtrafikutsläpp i Sverige till ett politiskt satt årtal har mycket lite med klimatarbete att göra.

De flesta vet i dag att vägen framåt för framför allt de lätta vägtransporterna är elektrifiering, och det går faktiskt väldigt snabbt just nu. Vi ser inte riktigt samma snabba utveckling över hela världen, för utmaningen är elektricitet. Vi kan till exempel ta del av en nyhetsartikel hos Reuters den 22 november, där det står att man i Indien nu efterfrågar ökade privata investeringar i ny kolkraft. Varför det? Jo, för att man ser en kraftigt ökad efterfrågan på el, delvis beroende på elbilssektorn.

Fru talman! Sverige kommer inom kort att få se en liknande utveckling, delvis på grund av elbilar men kanske framför allt på grund av vätgastillverkning. Detta tar vi hand om genom ett ambitiöst arbete för att få till ett fungerande elnät, där ny kärnkraft kommer att bli en viktig grundläggande komponent. Den gröna omställningen kommer inte att vara möjlig på ett kostnadseffektivt sätt utan ny kärnkraft.

Fru talman! Teknikutveckling kommer som sagt att vara grundläggande om vi ska kunna kombinera minskade utsläpp med tillväxt och folklig acceptans. En av de största utmaningarna i Sverige är vårt lantbruk, och då tänker jag inte på att lantbruket orsakar en del utsläpp utan på att vi producerar alldeles för lite mat i Sverige. Utsläppen för vår mat bokförs till största delen sannolikt i helt andra länder i dag. Detta behöver vi ändra på.

Från Sverigedemokraternas sida ser vi fram emot den nya livsmedelsstrategin, som denna gång behöver fyllas med innehåll. Vi behöver även bli mer teknikinriktade när det kommer till lantbruket. Här är tyvärr de gröna en motståndare såväl i Sverige som i Europa, där det tycks otroligt svårt att öppna för att använda oss mer av växtförädling och genteknik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Europa är i dag ett sorgebarn som riskerar att hamna långt bak i utvecklingen. Genom att med teknik förädla våra grödor kan vi öka produktiviteten, anpassa oss till varierande klimat och minska behovet av växtskyddsmedel. Sammantaget vore detta en fantastisk vinst för miljön.

(Applåder)

Fru talman! Det är härligt att höra att Sverigedemokraterna först dömer ut vår klimat- och miljöpolitik för att sedan hylla det vi socialdemokrater har gjort sedan 1990. Det tackar vi extra för!

Men, fru talman, vi socialdemokrater tycker att vår svenska natur är en nationalskatt, och den måste skötas och åtgärdas. Den måste tas om hand för oss som bor i Sverige nu och för framtida generationer.

I fjolårets budget skar SD-regeringen ned anslaget för skydd av och åtgärder för vår värdefulla natur brutalt, och i årets budget finns inte heller de resurser som behövs. En enkät som TT gjorde till landets länsstyrelser visar på igenbommade dass, havererade vandringsleder och skräpiga fjälltoppar. Nästa år befaras situationen bli värre.

En friluftsbesökare som mejlar in en bild på en trasig spång till Länsstyrelsen Västernorrland får samma svar som så många gånger tidigare: Tyvärr finns inga resurser för att åtgärda saken.

Hos Länsstyrelsen Norrbotten är Erik Granerot orolig för att populära vandringsleder som Kungsleden så småningom kan behöva bomma igen på grund av en växande underhållsskuld. Länsstyrelsen Västerbotten tillhör dem som vittnar om omfattande påverkan. Allt underhållsarbete där fokuseras nu till platser som annars kan innebära säkerhetsrisker, till exempel broar. I Jämtlands län försvann nästan 70 procent av anslaget.

Min fråga, fru talman, blir: Tycker Sverigedemokraterna att den svenska nationalskatt som naturen är inte behöver åtgärdas och tas om hand?

Fru talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg, för frågorna! Jag kan enbart instämma i att detta är väldigt viktiga ändamål.

Jag tror att grundproblemet i svensk politik på det här området är att vi har komplexa miljömål som kanske inte rimmar väl med verkligheten. Det har drivit på en snabb framväxt av skyddade arealer i vårt land. Detta skapar naturligtvis utmaningar när det handlar om att sedan sköta dessa områden.

Ur sverigedemokratiskt perspektiv ser vi att det finns väldigt stora medel i statens budget avsatta när det kommer till såväl skydd som åtgärder för värdefull natur. Det bör finnas möjligheter att styra dessa medel så att de gagnar medborgarna och naturen på ett bättre sätt i framtiden.

Vi hoppas naturligtvis att detta arbete ska kunna bli ännu bättre framöver, men ur ett sverigedemokratiskt perspektiv skulle jag se en stor vinning i att vi kunde bli mer flexibla när det gäller hur vi skyddar områden. Vi kanske inte ska ha ett mål som syftar till att öka andelen skyddad mark in absurdum hela tiden. Vi kanske måste titta på om vi kan ta mark som nu är skyddad och lägga den i produktion när vi hittar mer skyddsvärd mark. Jag tror att detta är lite av grundproblemet här. Det är klart att det bara kommer att bli dyrare och dyrare ju mer skyddad mark vi tar i anspråk om vi samtidigt vill att den ska tas om hand.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Min fråga till Anna-Caren Sätherberg blir: Kan Socialdemokraterna framöver tänka sig att ha en mer flexibel syn på skyddad mark, och kan man tänka sig att frångå den expansiva politik som framför allt har pågått under Socialdemokraternas och Miljöpartiets tid vid makten?

Fru talman! Nu har ju SD-regeringen faktiskt lagt mer pengar till att skydda mer mark, och man har lagt mycket mindre pengar till att åtgärda den mark som man skyddar. Därför är det lite svårt att förstå vad ledamoten egentligen menar.

18 av 21 länsstyrelser uppger i sina svar på enkäten att de har fått skära ned på åtgärderna för värdefull natur till följd av den kapade budgeten. Det handlar om skötsel av friluftslivsanläggningar och om skötsel av natur, men det handlar också om rovdjursinventering. Hur ska vi veta hur många vargar vi har i Sverige om det inte finns resurser till att inventera dem?

Även jobben på landsbygden har drabbats. Mycket av naturskötseln görs av små företag på gles- och landsbygd. Naturvårdsverket säger att ungefär 1 000 jobb har försvunnit på grund av dessa neddragningar. Samtliga svarande länsstyrelser uppger också att de behövde dra ned så mycket att tjänsterna och företagen inte heller kunde uppfylla de uppdrag som de brukar ha.

Detta är anledningen till att vi socialdemokrater satsar 500 miljoner mer än regeringen på skydd av och åtgärder för värdefull natur. När Sverigedemokraterna får bestämma över budgeten blir deras efterlämnade arv igenbommade dass, havererade vandringsleder och skräpiga fjälltoppar. Är det så det ska bli?

Fru talman! Det är intressant att ledamoten tar upp de ökade budgetmedlen för skydd. Från Sverigedemokraternas sida är vi överens med regeringen om att öka denna budgetpost, och pengarna ska inte gå till att skydda ökade arealer. Där kommer vi att hålla regeringen ansvarig under året.

Fru talman! Anna-Caren Sätherberg målar upp en bild av att man inte kan vistas i naturen utan att bli överöst av skräp och att det inte finns några vandringsleder att gå. Jag skulle vilja säga att verkligheten för de flesta medborgare framstår helt annorlunda.

Efter åtta år med Socialdemokraterna vid makten har vi enorma samhällsutmaningar. Som Anna-Caren Sätherberg själv redovisade har vi en klimatpolitik som har drivit på orättvisorna i samhället och skapat ojämlikhet. Vi måste göra upp med den. Vi har en galopperande och fruktansvärd utveckling på brottsområdet som vi måste lägga resurser på, samtidigt som vi har haft inflation och fallande tillväxt till följd av den globala konjunkturen. Pengarna räcker inte till allt. Man måste prioritera.

Det läggs väldigt stora medel på åtgärder för skydd av natur i statens budget. Grundproblemet, som vi sverigedemokrater ser det, är att man alltför snabbt har ökat andelen skyddad mark, vilket också gör att man driver på kostnaderna. Nu måste vi prioritera, så att vi använder pengarna där de gör bäst nytta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Tack, ledamoten Kinnunen, för anförandet! Jag tycker också att det var intressant att höra hyllningen om hur bra svensk klimatpolitik och miljöpolitik har varit och att vi faktiskt har lyckats både minska utsläppen och, fortfarande, öka tillväxten. Med progressiv miljö- och klimatpolitik når man dit. Och det är detta vi har gjort tidigare i regeringsställning och även innan dess, som samarbetspartner till Socialdemokraterna.

Det är roligt att höra att även Sverigedemokraterna tycker att det har varit en bra politik. Däremot ser vi tydligt att vi inte hade varit där vi är i dag om Sverigedemokraterna hade fått styra. Då hade vi haft ett ännu större beting att göra.

Vi ser nu att utsläppen ökar med denna budget. Det finns också andra utsläpp som kallas för konsumtionsbaserade utsläpp. Jag hörde att Martin Kinnunen tidigare sa att vi släpper ut ungefär 3,9 ton per capita i Sverige. Men vi kan också räkna med våra konsumtionsbaserade utsläpp. Jag tänker till exempel på när vi köper en telefon. Det har ju gjorts utsläpp där telefonen har tillverkats. Och eftersom vi är ett rikt land köper vi mycket utifrån och har utlokaliserat en hel del.

Vi har haft en parlamentarisk utredning om detta, Miljömålsberedningen - Martin Kinnunen satt själv med i utredningen. Vi fick ett enigt yttrande där om att vi behövde ta fram nationella mål. Men därefter har det varit tyst. Min fråga till ledamoten är: Kommer det att bli något av utredningen? Den har varit ute på remiss. Det finns mål som vi är överens om, men kommer det att bli något av detta?

Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för frågorna! Ja, utsläppen i Sverige har minskat på ett positivt sätt de senaste decennierna. Det är delvis på grund av fattade politiska beslut och den strategi som Sverige har haft sedan lång tid tillbaka vad gäller hur vi värmer upp våra hem. Det är kanske det absolut viktigaste - samt vår stora tillgång på vattenkraft.

I dag är det framför allt europeiska styrmedel som driver ned utsläppen. Det effektivaste styrmedlet är EU:s utsläppshandelssystem, som vi sverigedemokrater alltid principiellt har tyckt varit positivt. Sedan kan man ha åsikter om detaljer.

Fru talman! Det kom frågor rörande konsumtionsbaserade utsläpp. Detta är riktigt. Vi hade en längre övning i Miljömålsberedningen, och jag tror att vi kom fram till ett hyfsat förslag på hur man skulle kunna utforma målet. Jag konstaterar samtidigt att det var ett ganska komplext förslag som Miljömålsberedningen kom med. Det är inte okomplicerat. Det är komplicerat att mäta. Det är komplicerat att utforma. Flera av remissinstanserna har kanske inte jublat över det heller även om jag vet att många i sak vill se ett konsumtionsbaserat mål.

Jag tror att vi framför allt måste hitta modeller för hur vi ska kunna mäta såväl export som import på ett bra sätt, för i dagens statistik missgynnas Sverige av att vi har så låga utsläpp från vår energi. Eftersom det är låga utsläpp när man tillverkar en bil i Sverige blir nettoeffekten väldigt liten. Det man bör titta på är den indirekta effekten när en bil tillverkas i Sverige i stället för att tillverkas i Kina. Än i dag finns det inga sådana modeller, men det arbetet pågår, för det är något som regeringen och Sverigedemokraterna har drivit på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Det är roligt att du tar upp uppvärmningen av våra hus som en positiv sak, Martin Kinnunen, för det var ett av de krav som Miljöpartiet hade när vi hade ett samarbete med Socialdemokraterna under 00-talet. Det var stora konvulsioner på den tiden, men nu är det väldigt få hus som har en oljepanna kvar. Detta har gynnat oss. Ibland får man ta de svåra besluten för att det ska bli bättre senare.

Jag tycker mig höra en positiv anstrykning när det gäller detta med konsumtionsbaserade utsläpp men inget uttalat. Det fanns flera delar förutom målet som man borde kunna gå vidare med. Det gäller till exempel offentlig konsumtion och flera av de olika statistikövningarna. Det handlade om att vi skulle ge uppdrag till Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån för att siffrorna skulle bli bättre och för att det skulle bli enklare att mäta. Det handlade också om att man skulle jobba på en internationell och europeisk nivå för att vi skulle få ungefär samma beräkningsmodeller.

Men inte heller detta ser jag något spår av. I stället ser jag att Naturvårdsverket säger att man med denna budget kommer att ha väldigt svårt att ta fram underlag till många olika delar. Man räknar med att man skulle behöva mycket mer för att kunna bistå när det gäller tillståndsprocesser och miljöövervakning och andra saker som vi skulle behöva för att kunna räkna fram dessa saker.

Frågan kvarstår: Kommer vi att se en satsning på detta med konsumtionsbaserade utsläpp? Och om det inte blir ett mål undrar jag om man ändå kommer att kunna gå vidare så att vi kan få beräkningsmodeller.

Fru talman! Tack för frågorna, Emma Nohrén! Jag ser inte framför mig att energin i dag ska ligga på att utforma ett nytt klimatpolitiskt mål. Vi har väldigt många miljömål i Sverige. De medför väldigt höga kostnader. Det är väldigt mycket byråkrati som ligger just i arbetet kring att bara hantera dessa mål. Jag tror att vi måste försöka fokusera lite mer på politisk verkstad än på att ta fram ännu fler mål i detta läge.

När det gäller just frågan om beräkningsmodeller är det ett uppdrag som har givits till Statistiska centralbyrån. Det ska bli intressant att se vad de kan komma fram till, för det Miljömålsberedningen byggde sitt förslag på var egentligen ett ganska oprövat sätt att räkna på. Det fanns inte speciellt många forskare som hade räknat på de indirekta exporteffekterna - hur utsläpp kan flyttas mellan olika marknader. Det ska bli intressant att ta del av detta.

Men jag ser i dag inte framför mig att Sverigedemokraterna kommer att driva på för ännu fler klimatpolitiska mål. Jag tror att vi måste justera de mål vi har, så att vi kan optimera möjligheterna till en effektiv klimatpolitik som kan bidra till minskade utsläpp i världen.

Fru talman! Jag hade trott att mycket av dagens debatt skulle handla om klimathandlingsplanen, men trots att det är riksdagens näst sista dag före juluppehållet har vi inte sett röken av den. Ministern var ute i medierna för någon dag sedan och sa: Den kanske inte alls kommer i år. Några timmar senare fick hon pudla och säga: Jo, men det är klart att den ska komma, för det står i lagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Det var ju tur det. Men än har vi inte sett den. Det är tolv dagar kvar av året. De flesta av dem är röda. Vi hoppas att den kommer.

Fru talman! Varför tar jag upp detta nu när vi debatterar utgiftsområde 20? Jo, för det är just i detta utgiftsområde som väldigt mycket av det som vi hoppas ska finnas i klimathandlingsplanen ska utföras. Om man tittar på den budget som vi nu debatterar ser man att det inte finns så många verktyg för regeringen att ta till.

Nu ska vi säga att vi inte vet hur vårändringsbudgeten ser ut. Den kanske innehåller stora saker. Men nu är det detta som finns, och det är det här som ska användas för att genomföra klimatpolitiken.

I regeringens egen klimatbilaga till budgeten står det att utsläppen kommer att öka de närmaste två åren. Den totala effekten av regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 bedöms vara att de ökar under de närmaste två åren. Därefter kommer de att minska något. År 2023 bedöms den direkta utsläppsminskningen vara 0,6 till 1 miljon ton koldioxidekvivalenter.

Detta är långt ifrån vad vi behöver göra för att uppnå våra svenska klimatmål men också våra europeiska och internationella åtaganden. Jag hoppas att klimathandlingsplanen kommer. Den är efterlängtad.

Om vi tittar på regeringens track record ser vi att man har gjort precis tvärtom när det gäller klimatet. Sedan regeringen tillträdde har man sänkt energiskatten för bensin och diesel, slopat reformeringen av reseavdrag och minskat järnvägsunderhållet. Bonusen i bonus malus är stoppad. Det är sänkt satsning på energieffektivisering för flerbostadshus, slopat stöd till företags energieffektivisering, avskaffad skatt för avfallsförbränning, höjd skatt på diesel, höjd moms på reparationer och så vidare.

Gång efter annan gör regeringen tvärtom och tar bort saker. Visst kan man ha olika åsikter om vad som är effektivt, men man har inte lagt till något. Detta är bakvänt, fru talman.

Om vi tittar på den traditionella miljöpolitiken och flyttar oss bort från klimatet ser vi att det inte blir bättre. Om det är något som kan hjälpa oss att hejda effekterna av klimatförändringarna är det friska ekosystem - skogar, kuster och hav som, när de har en god biologisk mångfald och god status, hjälper till att binda kol, förhindrar erosion, dämpar effekter av klimatförändringarna såsom stormar, regn och annat, renar vatten och fördröjer det i landskapet.

Utan friska ekosystem står vi oss slätt, fru talman. Men även där ser vi att utgiftsposterna inte är som de borde. Ta en sådan sak som miljöövervakning, som är det verktyg vi har för att veta hur det ser ut ute i naturen, om våra åtgärder ger effekt och om något är på gång att hända, till exempel var PFAS och andra saker finns i vår natur. En femtedel av budgetposten för detta försvann förra året.

I år har man gjort satsningar på samma område, fru talman, för att kunna genomföra den klimatpolitiska handlingsplanen, står det. Men det är fortfarande långt mindre än vad som behövs. Det fattas fortfarande ungefär 100 miljoner. Detta har fått effekten att vi under året har sett att långa tidsserier som vi haft i flera decennier har fått hack i kurvan. De olika expeditioner som till exempel SMHI gör med fartyget Svea har gått från tolv per år till nio per år. I dessa tidsserier ser vi nu alltså hack i kurvan. Det är inte värdigt. Det handlar om ryggraden i det svenska miljöarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

En annan sak som det ofta pratas om från regeringspartierna är att vi måste korta ned tillståndsprocesserna. Det håller vi med om. Vi måste se till att vi får snabba tillståndsprocesser så att vi får den förnybara energi vi behöver så att vi kan få igång de satsningar vi behöver så att vi kan genomföra det nya samhällsbygget och göra den gröna omställningen.

Även här är man beroende av data från miljöövervakning. Man är beroende av att det finns myndigheter som har medel för att utföra detta. I äskandena från både Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten avser en stor del av de pengar som de önskar just att vara behjälpliga i tillståndsprocesser. Det hjälper inte att bara ta bort regler, utan vi måste ha kunskap och expertmyndigheter som har medel för att genomföra detta. Där gör regeringen fel. Med dess budgetförslag kommer tillståndsprocesserna att ta längre tid eftersom man helt enkelt skalar av dessa delar från våra myndigheter.

Vi kan titta på det som är klassisk miljöpolitik: åtgärder för värdefull natur, som togs upp i ett tidigare replikskifte här. Det handlar om ett anslag för skötsel av våra skyddade områden, naturvårdsförvaltning, viltförvaltning, artbevarande och så vidare. Här drog man i förra budgeten ned med en tredjedel - 1 miljard försvann. I år lägger man till lite grann, men det är fortfarande nästan 1 miljard som fattas jämfört med tidigare. Det står i Naturvårdsverkets papper vad det här kommer att innebära: Om de inte får pengar till artbevarande finns det risk för att vissa arter till och med kommer att dö ut.

Fru talman! Vi i Miljöpartiet vill se en helt annan politik. Vi vill att dessa anslag ska öka. I vår budget, som ska ses som en helhet, vill vi ha en historisk satsning på den gröna omställningen och ett robust samhällsbygge och att vi ska möta både klimatkrisen och naturkrisen.

Vi anser att man med detta läge med en låg statsskuld ska låna pengar - 100 miljarder per år - under tio års tid för att rusta upp Sverige och satsa på järnvägen för att få klimat- och miljöeffekter. Ju längre vi väntar, desto dyrare kommer notan att bli.

Eftersom vi har satsat mycket mer pengar än regeringen på detta område kan jag i dag inte yrka bifall till vårt förslag, men vi har ett särskilt yttrande som jag hoppas att många tar del av. Vi visar med vår budget att det går att både klara miljömålen och klimatmålen och stärka välfärden. Det går att skydda samtidigt som vi brukar och att ha en budget som lever upp till nationella och internationella åtaganden och till våra svenska och europeiska klimat- och miljömål. Vi har en budget för en framtid att längta till.

Med detta vill jag önska fru talmannen, talmanspresidiet och alla åhörare en riktigt god jul.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för ett engagerande anförande!

Jag tänkte informera Miljöpartiet om att det råder svåra ekonomiska tider just nu. Vi lever i tider av inflation, och då handlar det om att ta ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Emma Nohrén inledde sitt anförande med att tala om klimathandlingsplanen, och jag vill säga att det kommer att ta tid att lägga fram en så stor omläggning av politiken som nu krävs. Till skillnad från den rödgröna regeringens förra, intetsägande och väldigt flummiga och övergripande klimathandlingsplan tar denna plan ett helhetsgrepp. Det är stora reformer, inte något småduttande.

Jag har förstått att det viktigaste för Miljöpartiet är att ha pengar i budgeten, inte vad man faktiskt gör med dem. Man talar sig gärna varm för att ta klimatansvar samtidigt som vi här tydligt ser att man inte ens klarar av att ta ansvar för att lägga fram en fullt finansierad budget. Ett underskott på 220 miljarder kronor är inte något att vara stolt över, fru talman. Det är inte att ta ansvar, inte i dessa tider.

Detta beteende är dock väntat från Miljöpartiet, som verkar tro att pengar växer på träd. Att man i tider av inflation och stor ekonomisk osäkerhet kallar detta för att ta ansvar tycker jag dock är oansvarigt.

Vi storsatsar på klimatet, och vi tror inte på att backa in i framtiden. Vi tror på ny teknik och ny innovation, och vi tror att det är möjligt. Som jag ser det är ekonomiskt ansvarstagande en förutsättning för att klara klimatet. Därför, fru talman, undrar jag: Hur tänker Miljöpartiet finansiera sina förslag långsiktigt?

Fru talman! Tack, Helena Storckenfeldt, för frågan! Jag är glad att jag fick den, och jag är också glad över ledamotens anförande om klimathandlingsplanen. Ingen är gladare än jag om det finns bra reformer i en klimathandlingsplan som gör att vi minskar utsläppen på ett sätt som faktiskt funkar. Det behöver vi alla, men då det har dröjt till årets allra sista skälvande dagar börjar jag bli fundersam över vad som ska komma. Jag ser ingen ambition i budgeten.

När det gäller vårt sätt att räkna på budgeten är det ingen hemlighet att vi anser att vi ska låna pengar till detta, och vi tror att det är en investering för framtiden. Alla åtgärder som kan göras nu kommer att vara billigare än att göra dem framöver.

Vi har en låg statsskuld som vi gemensamt har jobbat ned under många år, och inte bara Miljöpartiet utan också många experter anser att det finns tid att låna till samhällsbygget, rusta upp järnvägen och se till att vi får en klimatpolitik som fungerar. Varje ton koldioxid som inte släpps ut nu är en vinst.

Vi kan inte skjuta detta framför oss. För oss är detta ett sätt att investera för framtiden, och det finns många ekonomer som står bakom det.

Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för svaret! Samtidigt vet vi att den väg som Miljöpartiet förespråkar riskerar att leda till en ännu sämre ekonomisk utveckling. Det leder till sämre tillväxt, och i längden handlar det om vilka pengar vi kommer att ha att satsa på klimatet i framtiden. Om man väljer Miljöpartiets väg kommer dessa pengar inte att existera. De må existera i morgon men inte därefter.

För oss måste klimatfrågan hanteras globalt på ett stort och omfattande sätt. Då måste man också ta det ekonomiska ansvaret, se lite längre än näsan räcker och satsa långsiktigt och hållbart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

En annan förutsättning för att klara omställningen är acceptansen. Jag vet att Miljöpartiets väljare köper partiets politik, men vi har sett att acceptansen minskar i Sverige. Svenska folket har stor acceptans för många reformer på klimatområdet. Det är en prioriterad fråga för svenska folket, men det finns en gräns. Man måste se effekt och resultat.

Minskad tillväxt, förbud och sämre förutsättningar för att klara omställningen är vad Miljöpartiets politik leder till. Vi tror att acceptans är en otroligt viktig del i att faktiskt klara klimatomställningen hela vägen ut.

Fru talman! Hur motiverar Miljöpartiet sin politik inte bara för sina egna väljare? Det handlar inte bara om de egna väljarna som man står till svars inför utan också om hur man motiverar underskottet och politiken för resten av svenska folket.

Fru talman! Ledamoten Helena Storckenfeldt sa själv att vi kanske har råd med detta nu men inte senare. Men vi har råd nu. Vi har under många år jobbat ned statsskulden. Den var skyhög för tio tolv år sedan, och nu är läget så att det är möjligt att göra investeringarna för det gemensamma samhällsbygget. Vi anser att det är möjligt att göra saker nu i tid så att kostnaderna blir lägre, i stället för att göra något i efterhand. Ta en sådan sak som klimatanpassning. Allt vi gör nu är billigare än om det görs senare, dels för att det kostar mindre, dels för att klimatet ändras.

I min valkrets Göteborg finns behov av portar mot havet. Vid ett vanligt regn år 2100 kommer hela bangården att vara under vatten. Portarna måste byggas så fort som möjligt. Väntar man till längre fram kommer det att kosta mer och bli en större investering.

Låna nu och vidta klimatanpassningsåtgärder! Minska klimatutsläppen så att effekterna minskar! Samtidigt kan vi ägna oss åt samhällsbygget och välfärdssystemet, som gör att folk känner sig trygga och vill vara med på tåget.

Det måste finnas en acceptans för den politik som genomförs, annars får man inte vara med och styra. Så är det. Men den politik som förs ger effekter längre fram. Titta på klimatbonusen för elbilar. Det innebär att det nu finns en andrahandsmarknad för elbilar, och det gör att de som inte har råd att köpa nya bilar kan köpa begagnade bilar. Det är ett sätt att få igång saker. Vi måste våga göra nya saker.

Jag hoppas att klimathandlingsplanen innehåller bra och goda förslag. Det vinner alla på. Klimatutsläppen måste minska. Jag har ont i magen över detta, men jag hoppas att regeringen visar att jag har fel.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Nohrén för talet, som i mycket handlade om att öka budgeten.

Ledamoten ville öka budgeten i alla delar, vilket låter bra. Men Miljöpartiet verkar i vanlig ordning prioritera budgetökning framför faktiska resultat. Historiskt har Miljöpartiet inte direkt varit känt för en effektiv miljöpolitik. Man har varit duktig på att lägga pengar på ineffektiva miljöåtgärder. Det är symbolpolitik med ineffektiva åtgärder som inte har gynnat klimatet eller skattebetalarna. Jag menar att vi hade stått bättre rustade inför elektrifieringen om vi inte hade haft Miljöpartiet med i regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Finns det något fokus på effektivitet hos Miljöpartiet, eller är det största fokuset på att vi ska kunna skryta med en stor budget att lägga på klimat- och miljöåtgärder?

Fru talman! Det finns inget egenvärde i att bara ha en massa pengar om de inte gör nytta, men vi ser att de har gjort nytta. Det finns mer skyddad skog, och det finns fler gröna jobb för att sköta skogen. Myndigheter kan jobba med frågorna, och klimatutsläppen har minskat.

Med den budget som regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna lägger fram anser Naturvårdsverket att det behövs ungefär 100 miljoner för att klara av uppdraget med kortare handläggningstid för tillståndsprocesser och att effektivisera arbetet med miljöprövningar. Det är klart att det inte blir effektivt miljöarbete av en sådan neddragning. Om de hade fått de pengar de behöver hade det blivit en effektiv klimat- och miljöpolitik.

Havs- och vattenmyndigheten drabbades av ett akut bakslag förra året när de fick skära ned arbetet med hundratals miljoner på grund av dåvarande budget. Nu är det samma låga nivåer, och man säger att det kommer att vara svårt att vara med i tillståndsprocesser för till exempel nya gruvor. Det är inte effektiv klimatpolitik.

Skyddet för gammelskogar minskar. Remissinstanserna säger att det är på så låg nivå att det omöjliggör ett effektivt skydd. De värdefulla skogarna avverkas i så hög takt att det inte är möjligt att övervaka och utöva kontroll. Det är inte heller effektiv klimatpolitik eftersom det kol som hade kunnat bindas i skogarna nu tas ut.

Vad är den effektiva klimatpolitiken? Det handlar inte alls om pengar, men pengar är möjliggörare om de riktas på rätt sätt. I den budget som finns nu tas pengar bort eller minskas utan att det ger effekt.

Fru talman! Jag håller med ledamoten om att pengar inte har något egenvärde om de inte gör någon nytta. Här vill ledamoten öka statsskulderna för att lägga pengar på i många fall symbolpolitiska åtgärder. Riksrevisionen har tidigare kritiserat Miljöpartiets miljöpolitik, särskilt i samband med främjande av miljöbilar. Där har man sagt att det finns en brist på analys av samhällsekonomiska konsekvenser, och man har visat på problem med uppföljningen av de subventionerade miljöbilar som ofta exporteras till andra länder. Det här är ett exempel på dyr och ineffektiv miljöpolitik.

Vi vill i stället satsa på åtgärder som gör skillnad på riktigt. Vi satsar på elektrifieringen, och vi bygger upp kärnkraft igen - som Miljöpartiet lade ned genom politisk styrning.

Läget nu är hög inflation, och då måste det föras en ansvarsfull ekonomisk politik för att ta ett samhällsekonomiskt ansvar. Har man gjort någon översyn av sin egen miljöpolitik och sett över de ineffektiva miljöåtgärderna som man tidigare har drivit?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Vi kan se att utsläppen minskade och att vi skulle nå målet för inrikes transporter med vår politik. Så någon effektivitet var det minsann.

Däremot anser vi att regeringens och Sverigedemokraternas politik inte är effektiv och inte långsiktig. Man tog bort elbilspremien över en natt och satte hela industrin och alla biltillverkare på pottkanten. Man tog bort nedsättningen av anslutningsavgifterna av vindkraft till havs till anslutningspunkterna på land. Därmed togs hoppet bort för många av de industrier på västkusten som behöver el för att vara med i den gröna omställningen. Stora företag vill bort från det fossila och över till det förnybara. De behöver energi nu. Beatrice Timgrens prat om kärnkraft blir kanske bra sedan, men vi behöver energi nu.

Den här regeringen pratar hela tiden om elektrifieringen med nya elbilar. Ja, det hade inte rullat så många elbilar på våra gator om det inte hade varit för vår politik. Men hur ni ska få el till laddstolparna utan att gå med på den förnybara energin och bygga det som går snabbt förstår jag inte.

Jag tror att vår politik visst var effektiv. Visst, det fanns saker som man kunde skruva på. Men hittills har jag inte sett någon effektivitet i regeringens och Sverigedemokraternas politik.

Fru talman! Vetenskapen är tydlig: Klimatkrisen är en av vår tids största ödesfrågor. Tyvärr finner vi den i en skara av många kriser samtidigt. Aldrig har vi stått inför så många utmaningar på en och samma gång. Krig, inflation, kriminalitet och den globala uppvärmningen - det är tyvärr inte bara decembermörkret som kastar en skugga över vår samtid.

Men, fru talman, jag representerar Moderaterna, ett parti som är hoppfullt och har framtidstro. Det ligger djupt rotat i vårt dna att vårda det vi en dag ska lämna efter oss. Mänskligheten har stått inför avgörande kriser förr, och vi har tagit oss ur det genom forskning och innovationskraft. Jag är övertygad om att vi kan göra det igen. Men då krävs rätt förutsättningar.

Fru talman! Skogen måste brukas för att den ska göra störst klimatnytta. Det svenska skogsbruket bidrar inte bara med jobb och tillväxt utan är även en avgörande del i arbetet med att få ned våra utsläpp. Den klimatnytta som kommer av skogen görs både genom rent koldioxidupptag och genom att ersätta material och energi som påverkar klimatet negativt.

Exempelvis kan man ersätta vissa fossila byggmaterial med förnybart virke. Man kan göra kläder och bränsle och ersätta plastförpackningar. Avfallet kan sedan energiåtervinnas och i kombination med koldioxidinfångning bidra med negativa utsläpp, alltså att mer koldioxid plockas bort än vad som tillförs.

Här har vi i Sverige en unik möjlighet tack vare vår skog. Och för att snabba på utvecklingen av ny teknik som just koldioxidinfångning förstärker regeringen nu Industriklivet med ytterligare 100 miljoner kronor, vilket innebär 1,5 miljarder totalt.

Det är viktigt att vi arbetar med klimatet på både kort och lång sikt. I dag täcks ungefär 70 procent av Sveriges yta av skog. Det är skog som i många fall förvaltats i generationer av familjer som under lång tid haft ett hållbart tänkande för skogen.

Skogen kräver långa tidshorisonter, varför det är så viktigt att vi inte drar förhastade slutsatser och springer före med förbud och reservat. Skogen är en otrolig resurs som vi ska vårda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Forskning från SLU visar dessutom att på 80 års sikt finns det stora klimatvinster om vi ökar vårt skogsbruk. Däremot går vi miste om klimatnyttan om vi minskar vår skogsproduktion. Det blir helt enkelt sämre för klimatet ju mer vi från statens håll är inne och petar i äganderätten och skogsbruket. För mig är det tydligt att den svenska skogen fortsatt ska brukas.

Fru talman! Vi ska driva en ambitiös och effektiv klimatpolitik som får ned utsläppen och når målet om nettonollutsläpp 2045. Samtidigt vet vi att om man inte har en energipolitik har man heller ingen klimatpolitik. Vi vill skapa rätt förutsättningar för alla kraftslag, och självklart innebär det mer kärnkraft. Det viktigaste är att vi lyckas återuppbygga vårt stabila, fossilfria energisystem som varit framgångsfaktorn i att vi lyckats minska utsläppen sedan 70-talet.

Vi vet att vi kommer att fördubbla vårt energibehov till 2045. Ska vi klara omställningen är det detta som krävs. Men nyligen röstade den samlade oppositionen nej till att tillåta mer kärnkraft på fler platser i Sverige. Som tur är har de inte majoritet i denna kammare. Men det är uppenbart vilka partier som förstår omfattningen av våra framtida energibehov och inte.

Inrikestransporter står för ungefär en tredjedel av Sveriges utsläpp. Det är därför avgörande att vi snabbar på elektrifieringen. Klimatklivet är ett av regeringens viktigaste stöd för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur i Sverige. Utan tillräcklig laddinfrastruktur blir det svårt för någon utanför storstäderna att på ett realistiskt vis välja en elbil. Därför förstärker vi nu Klimatklivet med 800 miljoner kronor 2024, 2 miljarder kronor 2025 och 2,5 miljarder kronor 2026. Samtidigt förlänger vi Klimatklivet till år 2028.

Växthusgaser känner inga landgränser. Men det finns många goda exempel på svensk företagsamhet som får stor global nytta.

Exporten är ett. I dag motsvarar den svenska exportens globala klimatnytta ungefär hälften av de totala utsläpp som genereras i Sverige - ungefär 23 miljoner ton koldioxid, en siffra som under rätt förutsättningar skulle kunna fördubblas redan till 2040. Och rätt förutsättningar stavas mer ren el, enklare och snabbare tillståndsprocesser och en tydlig politisk riktning.

Regeringen föreslår därför en satsning på 123 miljoner kronor per år mellan 2024 och 2026 för att snabba på tillståndsprocesserna för miljöprövningar.

Fru talman! Ska vi klara omställningen förutsätter det också en acceptans för klimatpolitiken. Förlorat förtroende för klimatpolitiken leder till motstånd, och det har vi inte råd att riskera.

Väljarna gav oss ett tydligt mandat för förändring. Man hade tröttnat på feel good-politiken som bara gjorde det dyrare och dyrare att leva någonstans i vårt avlånga land som inte har tillgång till tunnelbana eller spårvagn. Det svenska folket har stor acceptans för klimatåtgärder. De allra flesta vill dra sitt strå till stacken och göra rätt. Men politiken måste då kunna visa på tydliga resultat, och det måste finnas en balans.

Fru talman! Låt oss vara ärliga mot väljarna: Den största budgeten på klimatområdet någonsin var den som vi lade fram tillsammans med KD och SD 2022. Den näst största var den som vi som nybildad regering gick fram med 2023. Även denna budget lyckas vi hålla på samma höga anslagsnivå - trots att vi fasat ut flera dyra, ineffektiva åtgärder som klimatbonusen. Samtliga rödgröna budgetar har alltså varit mindre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Sverige ska vara ett land som inte bara strävar efter att minska utsläppen; vi ska uppnå negativa utsläpp. Tyvärr har vänstervridna, populistiska beslut fått styra alltför länge. Allt från dyra elbilspremier till nedstängd kärnkraft har lett till minskad tro och en känsla av hopplöshet bland många. Så klarar man inte klimatkrisen. Det går inte att pressa fram enstaka förslag och hoppas på det bästa. Väljarna gav oss ett tydligt mandat för förändring, och det genomför vi nu.

Fru talman! Kortsiktigheten i klimatpolitiken måste få ett slut. Vi lägger nu om kursen och ser till att värna alla de goda krafter som vi har - som skogen, som vår export och som teknikutvecklingen och innovationen.

Marknaden löser mycket. Det ser vi gång på gång när näringslivet går före och visar vägen. Men det krävs också politiskt mod att satsa. Det krävs att vi vågar vara tydliga med att höga klimatambitioner måste förenas med tillväxt.

Den moderatledda regeringen går fram med kraftfulla klimatsatsningar. Denna budget är inte svaret på allt, men den är en av de största budgetarna någonsin på klimat- och miljöområdet. Åtgärderna minskar inte bara utsläppen för staten utan skapar också förutsättningar för andra sektorer att kunna ställa om. Vi tar nu ett välbehövligt helhetsgrepp om klimatpolitiken.

Eftersom det är min sista debatt för året vill jag tacka kansliet, utskottets ledamöter, kammarkansliet och talmanspresidiet och önska alla en riktigt god jul.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för ett engagerat anförande om klimat- och miljöpolitik. Det är intressant att höra att ledamoten är hoppfull och positiv. Jag känner inte igen ledamotens parti i resonemanget, för Moderaterna har snarare svartmålat framtiden på många sätt. Men det är givetvis positivt att ledamoten trots allt är hoppfull.

Jag instämmer i mycket av ledamotens beskrivning av lösningar för en del av problemen. Till exempel är Industriklivet och Klimatklivet helt rätt.

Men det finns en del orosmoln. Häromdagen publicerade Naturvårdsverket årets statistik över utsläpp av växthusgaser, och den var både bra och dålig. Läckan från Nord Stream påverkade utsläppen mycket negativt, så vi får se till att det var en engångsföreteelse. Det är bra att utsläppen totalt sett har minskat, även om trenden är nedåtgående. Sammantaget kommer dock årets beslut av regeringen att öka utsläppen, så nästa år kommer det nog att bli betydligt mer bekymmersamt. Låt mig citera chefen för Naturvårdsverkets klimatmålsenhet: "Inom transportsektorn har utsläppen från bensin och diesel minskat tack vare fortsatt förhöjd inblandning av biodrivmedel genom reduktionsplikten." Enligt Naturvårdsverket har alltså reduktionsplikten bidragit till att hålla växthusgaserna nere.

Under året har det hänvisats till bland annat Hasslers utredning. Man har även hänvisat till klimathandlingsplanen, men den har ännu inte kommit. Min fråga lyder därför: Hur ska Moderaterna och regeringen göra för att hålla utsläppen av växthusgaser nere när reduktionsplikten sänks till nästa år?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Reduktionsplikten har diskuterats många gånger i denna kammare, men det är förstås trevligt att göra det en gång till. Vi och flera andra, bland andra Riksrevisionen, såg att reduktionsplikten inte var långsiktigt hållbar. Man hade inte kunnat löpa linan ut. Regeringen tar därför ett omtag om hela klimatpolitiken. Från vårt perspektiv går det inte att satsa allt på en enda sak och sedan hoppas på det bästa, utan det behövs ett helhetsgrepp om hela klimatpolitiken så att staten och andra aktörer är en del av omställningen. Det måste också finnas en acceptans för klimatpolitiken så att människor känner att de är en del av den.

Klimatpolitiken måste gå att genomföra och inte bara till 2030. Reduktionsplikten minskar utsläppen kortsiktigt, men vad är planen efter 2030? Här ligger vårt fokus. Hur minskar vi utsläppen och lyckas ställa om hela Sverige totalt? Det ser vi som en av de viktigaste aspekterna, och vi ser fram emot klimathandlingsplanen så att innehållet kan diskuteras. Vi vet att den kommer att vara detaljerad och innehållsrik. Jag ser fram emot att då fortsätta diskussionen med Stina Larsson.

Fru talman! Ja, jag ser verkligen också fram emot klimathandlingsplanen. Men den har inte kommit än och har blivit framskjuten under hela året. Vilket datum den kommer har kanske inte så stor betydelse, för viktigast är innehållet. Att den måste göras kan knappast ha kommit som en överraskning för regeringen, för det har stått i lagen ett bra tag. Jag tror snarare att regeringsunderlaget inte är överens om hur man ska driva frågan framåt. De jobbiga frågorna, delmålen och indikatorerna, har man skjutit ifrån sig till Miljömålsberedningen och sopat under mattan. Men sedan när brukar man bry sig om vad Miljömålsberedningen kommer fram till? Inte gjorde man det när det gäller konsumtionsbaserade utsläpp i alla fall.

Ledamoten hänvisar också till ny teknik. Vad är ny teknik? Vilka satsningar på energiförsörjning ska vi ha? Runt om i landet säger partiföreträdare för ledamotens eget parti nej till nya vindkraftsplaner, till exempel havsbaserad vindkraft utanför Skånes kust. Där händer inget, och man lägger locket på. Är ny teknik kärnkraft? Den diskuteras ju ofta. Måste staten gå in för att ny kärnkraft ska kunna etableras? Är det moderat politik att subventionera kärnkraft med skattemedel, vilket kollegor till ledamoten har sagt? Kärnkraftens vara eller icke vara är en sak, men det är här och nu vi har klimatförändringar. Klimatkrisen pågår nu, och vi kan inte vänta. Styrmedel behövs nu för att få fart på detta.

Vad är effektiv klimatpolitik, och vad ska regeringen göra för att minska utsläppen av växthusgaser redan nu?

Fru talman! Regeringen är enig om vad som är det viktigaste för att få ned utsläppen på ett långsiktigt hållbart sätt. Detta ska hålla hela vägen. Det ska inte bara hålla till 2030 för att sedan slå tillbaka. Vi ska lyckas hela vägen, och då gäller det att bygga upp ett stabilt fossilfritt energisystem. Jag vet att Centerpartiet har kommit med lite olika bud angående kärnkraften, men här är vi tydliga. Elektrifieringen kommer att vara en väldigt viktig del av omställningen. Det handlar inte bara om elbilar utan också om industrin. Elektrifieringen kommer att spela en avgörande roll, och då gäller det att ha tillräckligt mycket energi när den behövs där den behövs. Här spelar kärnkraften en mycket viktig roll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Vi moderater har också varit tydliga med att vindkraften kommer att behövas. Vi kommer att behöva alla kraftslag som finns, så länge de är fossilfria. Det är det absolut viktigaste. Och vår regering sa ja till fler projekt för havsvindkraft under sina första åtta månader vid makten än vad den rödgröna gjorde under sin tid. Jag delar alltså inte den bild Stina Larsson försöker måla upp av hur regeringen agerar när det gäller ny teknik och energipolitik. Jag tycker att regeringen har varit tydlig med att det kommer att krävas ungefär dubbelt så mycket el till 2045, enklare tillståndsprocesser, alla energislag och en tydlig politisk styrning, vilket vi försöker bidra med.

Fru talman! I ledamotens anförande sa hon att den största klimat- och miljöbudgeten som någonsin lagts fram kom från M, KD och SD. Låt mig bara tala om att Moderaterna i den budgeten gjorde en omfördelning av 20 miljarder från den socialdemokratiskt ledda regeringens budget och att inget av det hamnade på miljö och klimat. I stället tog man bort 2 miljarder från den skogsproposition som vi hade lagt fram i Sveriges riksdag, man tog bort pengarna för energieffektivisering och man sänkte drivmedelsskatterna. Det var alltså ingen klimatvänlig förändring man gjorde i den budgeten.

Fru talman! Sverige har nu länge haft ledartröjan när det gäller klimatomställningen. Industrins utsläpp står för knappt en tredjedel av Sveriges utsläpp. De hade minskat med 26 procent 2022 jämfört med 1990. Vi har också en industri som har gått hand i hand med politiken och har skapat nya klimatsmarta processer och innovationer, till exempel fossilfritt stål. Industriklivet har varit en bidragande faktor till den nya klimatsmarta industrin.

Vi socialdemokrater satsar 500 miljoner mer än SD-regeringen på just Industriklivet. Jag blir orolig när jag hör moderata företrädare från Stockholm och från södra Sverige som inte tycker att industriutveckling i Norrland är något att satsa på och som ifrågasätter basindustrin i norra Sveriges utveckling. Vad detta skulle innebära för vår svenska välfärd vågar jag inte ens tänka på.

Min fråga till ledamoten är därför: Vad är egentligen Moderaternas syn på den industriutveckling som vi ser i norra Sverige?

Fru talman! Den borgerliga regering som nu sitter vid makten prioriterar annorlunda. Vi prioriterar mycket mer ren, fossilfri el, för att elektrifieringen ska lyckas.

Jag tycker att det är jättebra att Anna-Caren Sätherberg lyfter det fossilfria stålet och den utveckling som vi ser i norr. Vi moderater är övertygade om att det kommer att behövas. Exakt vilket projekt som kommer att vinna tycker jag inte att politiken ska peka på; där gör marknaden en mycket bättre bedömning än vad vi någonsin kommer att kunna göra. Men frågan om det fossilfria stålet kokar ändå ned till om Sverige ska vara ett stålproducerande land eller inte. Ska vi fortsätta ha den starka industri i Sverige som vi har haft så länge och som har byggt vårt välstånd eller inte? Utifrån Fit for 55 kommer inte det att vara möjligt om vi inte kommer fram med en förändring här. Det finns stora risker, men utifrån vårt perspektiv är det tydligt att den gröna omställningen i norr och dess stora bidrag för klimatet och omställningen med det fossilfria stålet är otroligt viktiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Det var mycket glädjande att höra, för man blir ju orolig när man läser debattartiklar i medierna som kända företrädare för Moderaterna har skrivit om att Industriklivet inte ska satsa på den fantastiska gröna revolution vi ser i Norrland utan att de investeringarna i stället ska göras i södra Sverige. Men jag är glad över att vi har liknande tankar om detta.

Fru talman! I det förra replikskiftet tog ledamoten även upp frågan om klimathandlingsplanen, som ju har snurrat runt lite nu. Precis som i det replikskiftet undrar vi alla när den kommer. För några dagar sedan sa klimat- och miljöministern att den kommer när hon är nöjd och glad. Det hoppas vi förstås att hon kommer att vara när hon lämnar den, men hon har ju också en lag att förhålla sig till. Nöjd och glad får man alltså hoppas att hon blir den dag som lagen säger att hon måste lämna den. Men nu lackar det mot jul, och riksdagen ska också kunna påbörja sin hantering av detta. I morgon har vi sista sammanträdet här i kammaren, och sedan är riksdagen stängd.

Hur föreslår Moderaterna och ledamoten att vi ska hantera den här skrivelsen när den någon gång förhoppningsvis kommer? Det skapar såklart lite frustration för ledamöterna i riksdagens kammare när den klimathandlingsplan som vi har hört talas om i ett och ett halvt år ännu inte har landat på riksdagens bord.

Fru talman! Detta är ett stort projekt. Vi gör ett omtag av den svenska klimatpolitiken utifrån åtagandena i Fit for 55 och hur vi i Sverige kan bidra på ett globalt plan. Det finns otroligt många aspekter att ta med, inte minst när det kommer till energiförsörjningen och hur vi ser till att bygga upp den kapacitet som krävs. Inte minst gäller detta den gröna omställningen som sker i norra Sverige med det fossilfria stålet.

Den tidigare klimatpolitiska handlingsplanen, som kom från Anna-Caren Sätherbergs parti och regering, var väldigt övergripande. Det vi vet, och som klimatministern också har varit tydlig med, är att den nya handlingsplanen kommer att vara detaljerad och väldigt tydlig. Den kommer att staka ut en helt ny riktning, och den kommer att vara stor. Detta tar tid att arbeta fram, och jag tror alltså inte att det kom som en överraskning för någon. Som Anna-Caren Sätherberg sa finns det en lag att förhålla sig till, och det kommer vi också att göra.

Jag skulle vilja komma tillbaka till det fossilfria stålet och ställa en fråga tillbaka till Anna-Caren Sätherberg om hur man planerar att skapa förutsättningar för det. Vi vet att energiproduktionen i norr genom vattenkraften är otroligt viktigt, och den kommer också att behövas där. Hur planerar man att få ihop ett energisystem som fungerar i hela Sverige och som inte minst lyckas med elförsörjningen i norr?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

(TREDJE VICE TALMANNEN: Det får ses som en retorisk fråga eftersom detta var slutrepliken i replikskiftet.)

Fru talman! Jag tackar Helena Storckenfeldt för hennes anförande. Ledamoten började med skogen, och jag tänkte att vi skulle uppehålla oss vid den i detta replikskifte.

Vi har internationella åtaganden som innebär att 30 procent av våra olika arealer ska skyddas; det gäller skog, limniska miljöer, hav och så vidare. Vi har ett EU-beting genom en EU-förordning som innebär att skogen i Sverige ska binda in 10 procent mer koldioxid - 4 miljoner ton - till 2030.

Samtidigt ser vi i de två senaste riksskogstaxeringarna att avverkningen plus den naturliga dödligheten i Svealand och Götaland faktiskt är större än tillväxten, vilket alltså borde betyda att vi egentligen inte skulle kunna ta ut någon skogsråvara. Detta är väldigt anmärkningsvärt. Hur ska vi komma till rätta med detta? Hur ska vi kunna använda våra skogliga produkter om vi redan nu tar av kapitalet i stället för att bara skörda räntan?

En sak som brukar komma upp är att man bygger in trä - vi är till exempel nu i en sal där det finns mycket trädetaljer. Faktum är dock att det enligt statistik från 2021 bara är knappt 25 procent av de skogliga produkterna i Sverige som blir långlivade produkter. 75 procent blir kortlivade produkter - de blir alltså utsläpp.

Min fråga till ledamoten och Moderaterna är: Kommer vi att bara kunna fortsätta ta ut skog på det sätt som ledamoten sa här? Kommer vi att kunna ha frihet under ansvar, eller måste vi faktiskt reglera detta på något vis? Hur ska vi leva upp till internationella konventioner och miljölagar och samtidigt ha ett skogsbruk?

Fru talman! Jag blir lite orolig när jag hör Emma Nohrén tala om att vi ska gå ifrån frihet under ansvar. Det är ju detta som har byggt upp den kolsänka som vi faktiskt har i Sverige. Det som har bidragit till de höga naturvärdena är att vi har gett skogsägarna och markägarna möjligheten att bruka, vårda och ta hand om sin skog på det sätt som de vet bäst hur man gör.

Det finns många delar att ta tag i här, men den siffra som Emma Nohrén syftar på har väldigt naturliga förklaringar. Det är ett högt pris på virke just nu, och denna siffra avser inte hela skogen i Sverige utan specifikt den södra delen, där det finns mindre skogsägare. Det är väl alldeles naturligt att de nu när det är ett högt pris på virke väljer att avverka sin skog. Den möjligheten måste finnas för att de ska få behålla sin äganderätt och för att vi ska visa att vi litar på dem och ser vilken nytta Sveriges skogsägare bidrar med när det kommer till klimatet och även vår bnp i stort.

Det finns inte en enda skogsägare i Sverige som skulle välja att producera papper över virke, så där behöver Emma Nohrén gå tillbaka och göra sin läxa och sedan återkomma till oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Jag tittar gärna på andra siffror. Siffrorna jag har är från Naturvårdsverket 2021 och säger att 75 procent blir kortlivade produkter, alltså med en kortare livslängd än två år. Jag tar gärna del av andra siffror, men det är den officiella statistiken.

Jag fick inte svar på min fråga om hur vi ska uppnå det 10 procent högre koldioxidupptag som vi behöver ha i våra skogar för att vi ska leva upp till EU:s förordning. Frihet under ansvar har tjänat oss väl, men vi ser också en nedåtgående trend när det gäller biologisk mångfald. Vi ser mindre och mindre sammanhängande skogar med skogskärnor, och vi ser att vi brukar skogen mer än vad vi faktiskt kan göra. På de två senaste riksskogstaxeringarna ser vi helt enkelt att uttaget är större än tillväxten. Vi har regler för återplantering, men det tar ju tid innan dessa träd tar upp lika mycket.

Återigen: Hur ska vi få skogen att göra det som vi faktiskt har åtagit oss att den ska göra? Hur vill ledamoten att vi ska uppnå EU-förordningen om ett 10 procent högre koldioxidupptag i skogen? Kommer det i så fall att inverka på hur man brukar skogen, på vilket sätt man brukar skogen, eller kommer det att lösa sig med business as usual?

Fru talman! Det vi har sett de senaste åren är att vi har haft en torka, vilket gör att skogen växer mindre. Utifrån vårt perspektiv är det viktigt att skogen fortsätter att brukas så att vi kan skapa långlivade produkter som också trycker undan fossila alternativ. Det är det absolut viktigaste.

En växande skog är också den som binder mest koldioxid. Därför är det så viktigt att skogen fortsätter att brukas och att vi visar skogsägarna att vi har förtroende för dem. Vi vet att det blev bättre för klimatet, att kolsänkan ökade, att den biologiska mångfalden blev bättre och att vi såg höga naturvärden när man gav den här friheten till skogsägarna att ta hand om sin egen mark. Det har gjorts i generationer, och där finns en kunskap som jag och Emma Nohrén aldrig skulle kunna få här i kammaren.

De vet bäst, och därför är det bäst att låta dem ta hand om sin skog på det sätt som de vet är bäst.

Som jag nämnde i mitt anförande finns det väldigt tydlig forskning som visar att vi får stora klimatvinster om vi fortsätter att bruka skogen. Vi får till och med ännu större klimatvinster om vi brukar skogen ännu mer. Om vi minskar vårt skogsbruk är det alltså en stor förlust för klimatet.

För mig är det väldigt tydligt: Skogsbruket ska fortsätta, och vi ska låta skogsägarna som vet hur man sköter skogen på bästa sätt göra det.

(Applåder)

Fru talman! Vi socialdemokrater lägger fram ett eget budgetalternativ som ska ses som en helhet. Därför avstår vi från ställningstagande och har i stället ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet.

Fru talman! Klimatet är vår tids stora ödesfråga. Jorden blir allt hetare. I år blir det sannolikt det varmaste året i världen någonsin, efter åtta år av nya värmerekord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Haven stiger, isar smälter. Torka, översvämningar, bränder och andra följder av ett förändrat klimat slår redan i dag hårt mot människors möjligheter till ett gott liv.

I Italien, Algeriet och Grekland har bränderna rasat. Människor har förlorat livet, och många har evakuerats. I Slovenien rasade broar och vägar till följd av översvämning. I Peking blev det regnrekord med flera döda i skyfallen. I Frankrike stängdes kärnkraftverk för att vattnet som kyler reaktorerna inte skulle bli för varmt. Totalt blev det i år det sämsta året någonsin för fransk kärnkraft, och för första gången på decennier fick man importera mer el än man exporterade.

Sverige är inget undantag. Först var det värme, kraftigt regn och snabb snösmältning som drabbade Småland och fick Torne älv att svämma över. Torkan i maj och juni drabbade jordbruket på många ställen i Sverige, och skörden blev mycket sämre. Skyfall drabbade min hemby Åre såväl som Rättvik, Göteborg, Jönköping och många fler ställen i landet, till stora kostnader för samhället. Västmanlands jordbrukare har drabbats av allt - torka, översvämningar inte minst i Sala och nu den afrikanska svinpesten.

Vanligt folk drabbas när källaren står under vatten, när vägar och järnvägar stängs av och när försäkringarna kostar mer. Det är så mycket vi behöver göra för att vår infrastruktur, vår försörjningsförmåga, våra hem och våra samhällen ska klara de klimatförändringar som sker.

Därför, fru talman, satsar vi socialdemokrater 100 miljoner mer än SDregeringen just på klimatanpassning.

För att klara klimatkrisen krävs också att vi tar oss an utmaningarna och tillsammans skapar bra förutsättningar på både kort och lång sikt. Klimatomställningen måste ske rättvist. För oss socialdemokrater måste klassperspektivet med i utformningen av klimatpolitiken, och där har vi en läxa att göra. Klimatomställningen ska fungera för vanligt folk i hela landet.

När det gällde industrins omställning gjorde den socialdemokratiskt ledda regeringen satsningar på industriprojekt som biodrivmedel, plastreturraffinaderier, vätgasproduktion, återvinningsanläggningar och batteriproduktion.

Man utredde också snabbare tillståndsprocesser. Det är utredningar som är remitterade och klara men som i ett år har gömts undan i ministerns skrivbordslåda.

Vi satsade på Klimatklivet, Industriklivet, bio-CCS, biogasstöd, våtmarksstöd, laddstolpar och inblandning av förnybara biobränslen när vi tankar. Vi satsade på järnvägen och på nattåg hem till Jämtland och mycket mer.

Det är så vi skapar dagens och framtidens jobb. Den gröna industriella revolutionen som startade i norra Sverige sprids nu över hela landet. Därför, fru talman, lägger vi socialdemokrater 500 miljoner mer än Sverigedemokraternas regering på Industriklivet. Det är så vi minskar vår sårbarhet, tar vårt ansvar för utsläppsminskningar och bryter vårt osunda beroende av fossila insatsvaror.

Fru talman! Jag och ledamoten Helena Storckenfeldt kom precis hem från COP 28 i Dubai, där många länder inklusive EU drev frågan om att fasa ut fossila bränslen så att inga nya investeringar i fossila bränslen ska ske.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Här hemma gör SD-regeringen tvärtom och ser till att marknaden för fossila bränslen blir bättre när man bland annat kraftigt sänker andelen biodrivmedel som blandas in när vi tankar och på det sänker drivmedelsskatterna.

Över 4,1 miljoner bilar med förbränningsmotorer kör runt på svenska vägar. Den största andelen går på diesel. Att tro att dessa är utbytta till elbilar inom sex år är naivt.

Regeringens beslut kan även medföra att de storskaliga planerade och aviserade investeringarna i svenskt biodrivmedel inte fullföljs. Vi vill i stället se mer svenskt i tanken - både elektrifiering och biodrivmedel.

Det innebär även att man i de åtaganden som Sveriges regering har förhandlat med EU inte längre kan använda sig av reduktionsplikten utan att man måste se till att klara Sveriges beting på andra sätt.

Kommer det att betyda en kraftigt minskad avverkning av den svenska skogen? Är det jordbruket som ska ta smällen? Eller är det Sveriges alla skattebetalare som ska betala många miljarder kronor i böter?

På det har vi fortfarande inte fått några svar. Vad vi däremot får svar på i SD-regeringens budget är att man prioriterar att öka utsläppen.

Fru talman! Vad gäller klimatmålen glömmer man inte bort den moderata finansministerns kommentar om regeringens ambition om att nå klimatmålen: Gör vi det inte, så gör vi det inte.

Man glömmer inte heller bort när en liberal riksdagsledamot skrev: Jag hade gärna sett att Sverige nått klimatmålen 2030. Men det är faktiskt som att tro på jultomten.

Fru talman! Sverige har en fantastisk och unik natur som är av stor betydelse för biologisk mångfald, människors hälsa och jobben. Skogen är också Sveriges gröna guld där jobb och klimatnytta skapas, både kolsänka och nutidens och framtidens fossilfria produkter.

Det är beklagligt att regeringen inte heller i årets budget satsar på skydd av och åtgärder för värdefull natur. Det får allvarliga konsekvenser för den biologiska mångfalden, friluftslivet, kulturmiljön, besöksnäringen och människors möjlighet att vistas i naturen. De stora nedskärningar som gjordes förra året och i år gör att många skogsägare har fått vänta och fortsätter att få vänta på sin rätt till ersättning när de bevarar skyddsvärd skog. Och över hela landet får nationalparker, naturreservat och vandringsleder mindre resurser. Redan i år såg vi hur skötsel och åtgärder inte fungerade. Vad vill regeringen egentligen med vår natur?

Vi socialdemokrater vill att fler ska komma ut och upptäcka Sveriges nationalskatt, naturen, men då måste vandringsleder, skydd och annat fungera, både för tillgängligheten och för hållbarheten, för framtida generationer. Därför satsar vi socialdemokrater 530 miljoner kronor mer än regeringen på skydd av och åtgärder för värdefull natur, och då inkluderar det mer resurser till den så viktiga miljöövervakningen.

Fru talman! Vi lever i en orolig tid. Klimatförändringarna finns här och nu och slår hårt mot människors möjligheter till ett gott liv i Sverige och i hela världen. Utsläppen måste minska. Sverige måste ta sitt ansvar. Dessvärre möter inte regeringens budgetproposition för år 2024 upp den situation som Sverige står inför. Och klimathandlingsplanen som ministern har pratat om i över ett år lyser fortfarande den 19 december med sin frånvaro.

Vi socialdemokrater vill modernisera och ställa om till ett fossilfritt Sverige. Så kan vi klara klimatutmaningarna, värna vår välfärd och se till att framtidens jobb inte försvinner iväg till andra länder. Sverige, det avlånga landet i norra Europa, har inte råd att mista ledartröjan i klimatomställningen. Och, fru talman, frågan är varför vi som har alla möjligheter skulle vilja det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring, Malin Larsson och Sofia Skönnbrink (alla S).

Fru talman! Jag tackar Anna-Caren Sätherberg för detta anförande.

Jag följde också nyhetsrapporteringen i går. Det var spännande. Där framträdde Anna-Caren Sätherberg med en lite annorlunda ton än vad ledamoten brukar göra. Det var väldigt mycket självkritik rörande den klimatpolitik som den socialdemokratiska regeringen har bedrivit under de tidigare åtta åren.

Jag noterade exempelvis: "Vi har inte fört en politik som har hjälpt vanligt folk att ställa om." "Vanligt folk har fått betala." "Klimatpolitiken förstärkte ojämlikheten."

Fru talman! Jag noterade också att en stor del av ansvaret för att det gick så här illa för Socialdemokraterna med klimatpolitiken under dessa år har lagts på Miljöpartiet.

Då blir min fråga till Anna-Caren Sätherberg: Hur ska man se till att Miljöpartiet inte får inflytande över regeringsmakten mer? Är Socialdemokraterna beredda att säga: Nej, det blir inga miljöpartister i ett socialdemokratiskt regeringsunderlag. Eller tänker man göra om samma misstag igen?

Frågan blir också: Har Anna-Caren Sätherberg diskuterat detta med Magdalena Andersson? Det var nämligen inte länge sedan Magdalena Andersson beskrev samarbetet med Miljöpartiet som helt fantastiskt. Hon sa att det inte hade sett ut så här om man inte hade haft Miljöpartiet i riksdag och regering.

Hur ligger det till, Anna-Caren Sätherberg, ska man ha Miljöpartiet i en framtida socialdemokratisk regering om det skulle gå så, eller ska man hålla dem utanför? Det blev ju inte så bra under dessa åtta år med ökad ojämlikhet och med vanligt folk som fick problem.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för att han följer mina presskonferenser. Det tycker jag känns väldigt fint.

Då kan jag också berätta vad jag mer sa på den presskonferensen. Jag sa att Miljöpartiet och Socialdemokraterna tillsammans har sett till att minska utsläppen och fått igång den industriomställning som sker i Sverige med klimatkliv, med industrikliv och annat.

Men som socialdemokrat tog jag ansvar för att vi inte hade säkerställt att klimatpolitiken för hushållen tillräckligt utjämnade skillnaderna och att den blev ojämlik.

Men här står Sverigedemokraterna som tillhör en högerregering som aldrig någonsin lägger fram förslag för att utjämna ojämlikheten och för att se till att vi får ett jämlikare Sverige. I den budget som vi nu diskuterar en del av ligger lyx-roten. Vem kan ta del av den? Där ligger lyx-ruten. Vem kan ta del av den?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Det är en bisarr fråga som kommer från högern när Socialdemokraterna tar ansvar för att vi inte tycker att klimatpolitiken blev helt jämlik, eller faktiskt ökade skillnaderna mellan människor. Men det är ju högerns livsluft att öka skillnaderna mellan människor.

Svaret är att vi tillsammans med Miljöpartiet har sett till att utsläppen i Sverige har minskat. Tillsammans med Miljöpartiet har vi fått igång en industri som nu tar fart. Tillsammans med Miljöpartiet har vi sett till att väldigt mycket har hänt. Men den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen bevakade inte frågan om omställningens ojämlika fördelning till hushållen.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Anna-Caren Sätherberg för svaret. Det låter som om ledamoten tycker mycket mer om Miljöpartiet i dag än vad ledamoten tyckte i går. Och det är bra konsumentupplysning till väljarna att man kan räkna med miljöpartistiskt inflytande över en eventuell socialdemokratisk regering i framtiden om det skulle gå på det sättet. Vi får hoppas att det inte blir så.

Fru talman! Jag noterade också några andra saker. När ledamoten skulle förklara någonting som skulle kunna skapa mer rättvisa fördes förslaget om reseavdraget fram, där Socialdemokraterna gick fram med ett förslag som skulle minska ersättningen till alla som har haft rätt till reseavdrag. De skulle få mindre pengar. Sedan skulle andra grupper få pengar också.

Detta dömdes ut av remissinstanser som Företagarna, LRF och Svenskt Näringsliv, och även LO kritiserade det, eftersom konsekvensanalysen visade att i princip alla som hade rätt till reseavdrag skulle få det sämre. Det är ingenting som jag upplever som rättvist. Samtidigt var det någonting som Anna-Caren Sätherberg lyfte fram som en reform som hade kunnat skapa mer rättvisa.

Är det korrekt uppfattat att rättvisa vad gäller resor till jobbet är att alla som har fått ersättning ska få det sämre? Det var nämligen det som konsekvensanalysen visade.

Fru talman! Jag har en sista fråga: På vilket sätt skapar det rättvisa att socialdemokratiska Europaparlamentariker har drivit på för tvångsrenoveringar nere i Bryssel och gått emot såväl den tidigare socialdemokratiska regeringen som den nuvarande regeringen när man har förhandlat om detta regelverk på EU-nivå? Om Socialdemokraterna i Bryssel hade fått som de ville hade detta kunnat kosta en halv miljon för en vanlig villafamilj.

Fru talman! Tack för fortsättningen på frågorna, Martin Kinnunen!

Jag hoppas att alla partier ibland gör en analys av sin politik för att se hur den har träffat. Där har vi ju olika ingångsvärden - för en socialdemokrat är det att öka jämlikheten, och för en sverigedemokrat kan det vara något helt annat. För Socialdemokraterna är det dock viktigt, och vi kan se att vissa av våra förslag handlar om att öka rättvisan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Bland annat vill vi låta fler ta del av tankrabatten. Vem har mest behov? Jo, det har människor i gles- och landsbygd, och därför fick de mest pengar. Det fanns även ett inkomsttak på tankrabatten, för helt ärligt: Även om vi ska hjälpa den som har behov av bilen ska vi göra det på det sätt som gör att det träffar mest rätt geografiskt, avståndsmässigt och ekonomiskt.

Vad vi också var överens om i Landsbygdskommittén var ett avståndsbaserat reseavdrag. Det var Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna plus alla andra överens om - till dagen efter, då Moderaterna hoppade av. Vi var överens därför att det är avstånd och inte tidsvinsten som ska mätas. I den utredningen var alltså Sverigedemokraterna helt överens med Socialdemokraterna, men nu är man inte det längre. Nu är det fortfarande suvar i storstäderna som ska få den största delen av detta, enligt Sverigedemokraterna och regeringen.

Vad händer när undersköterskan som pendlar in till Östersund från Åre, vilket är tio mil, inte får ta del av detta därför att hon åker kollektivt? Jag kan faktiskt inte förstå den aversion man har mot att göra detta färdmedelsneutralt - eller mot att se till att gles- och landsbygd, som har störst avstånd, gynnas bäst. Det är för mig en rättvisefråga, och det är ett sätt för Socialdemokraterna att öka jämlikheten.

(Applåder)

Fru talman! Klimatomställningen är en av vår tids största utmaningar. Vi vill att det ska föras en politik som är ambitiös och som gör att Sverige når nettonollutsläpp till 2045. Samtidigt vet vi att det kräver en energipolitik. Det är viktigt att vi skapar förutsättningar för alla energislag, inte minst för kärnkraften. Det viktigaste är att vi faktiskt lyckas återuppbygga det fossilfria energisystem som har varit vår framgångsfaktor och gjort att vi har lyckats minska utsläppen.

Vi vet att elbehoven kommer att fördubblas till 2045, men för bara några veckor sedan röstade Socialdemokraterna nej till ny kärnkraft på fler platser. Samtidigt räcker man upp handen på frågan om ny kärnkraft ska byggas. Det är tydligt vilka partier som förstår omfattningen av våra energibehov och vilka som inte gör det. Vi ser behoven, och vi kommer inte att sluta jobba för det som är bäst för Sverige bara för att oppositionen inte har förstått omfattningen av våra framtida elbehov.

Det har kommit väldigt många olika bud från Socialdemokraterna, så jag undrar nu om Socialdemokraterna börjar närma sig ett beslut. Är man redo att vara tydlig och sätta ned foten i kärnkraftsfrågan?

Fru talman! Jag tackar för frågan, för den är viktig. Det handlar om det som kan ske just nu, det vill säga att svensk industri väljer att investera någon annanstans ifall vi inte bygger ut mer kraft fort.

Hela industrin talar om för regeringen, för oss och för alla andra att vindkraften måste byggas ut. Man säger att vi måste få till det förnybara som går snabbt därför att man inte har råd att vänta på den kärnkraft som kan byggas ut vid sidan av. Men det verkar inte som att någon från regeringssidan hör den uppmaningen i och med att man fortfarande inte sätter fart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Helena Storckenfeldt och jag var precis nere på COP 28 i Dubai, där Sverige skrev under att vi till 2030 ska ha tredubblat det förnybara - tredubblat! Det blir spännande att se hur det ska gå till, men det är klart att vi måste ha en massa mer havsvindkraft och en massa mer annat om vi ska klara av den utmaning det innebär att tredubbla det förnybara.

När det gäller kärnkraft: Ja, vi räcker upp handen. Sedan 2016 har vi haft en energiöverenskommelse som tillåter byggandet av ny kärnkraft. Det är alltså ingenting konstigt för en socialdemokrat. Däremot har marknaden inte velat investera en enda krona i kärnkraften - hade den velat det hade den ju stått här. Nej, det hade den inte, för så fort går det inte; de skräckexempel vi ser visar ju att det tar enormt mycket längre tid än åren mellan 2016 och i dag. Naturligtvis är det så, fru talman. Men det finns alla möjligheter.

Vad jag kan vara ledsen över är att vi hade en energiöverenskommelse - vilket är bra, för då vet industrin och hushållen vart vi är på väg - men att Moderaterna inte stannade och omförhandlade den. Varför lämnar man alla överenskommelser som finns?

(Applåder)

Fru talman! Jag noterar att Socialdemokraterna på frågan om kärnkraft väljer att lägga majoriteten av tiden på att diskutera andra kraftslag än just kärnkraften.

Vi ser att många olika kraftslag håller på att byggas ut men att det som fattas i vårt energisystem är just den stabilitet som kärnkraften kan åstadkomma. Det är någonting som få andra kraftslag faktiskt kan bidra med. Kärnkraften har denna unika egenskap, och det tycker vi att den ska kompenseras för. Det är någonting som inte ska straffas ut, utan det är viktigt att det är en del av vårt energisystem.

Vi vet att det var politiska beslut som orsakade nedläggningen. Jag tror, inte bara som politisk representant för Moderaterna utan även som medborgare, att det vore bra om S kunde vara ännu tydligare och säga ja eller nej till kärnkraften. Jag upplever nämligen att man diskuterar runt den här frågan otroligt mycket. Det kommer väldigt många ursäkter om att det handlar om marknaden trots att vi vet att det var politiska beslut som orsakade nedläggningen. Det är alltså något jag önskar i fortsättningen.

Jag är lite nyfiken på den självförfattade rapport som Socialdemokraterna har kommit med alldeles nyligen och där man har insett värdet av att klimatpolitiken har en legitimitet. Omställningen förutsätter trots allt att det finns en acceptans för klimatpolitiken. En sådan rapport skulle kunna tänkas leda till lite ansvarstagande från Socialdemokraternas håll - och kanske lite självrannsakan. Men nej, i sann socialdemokratisk anda skyller man såklart på någon annan, exempelvis Miljöpartiet.

Min fråga till Anna-Caren Sätherberg är: Vad krävs för att Socialdemokraterna till slut ska ta lite ansvar?

Fru talman! Det första som krävs är nog att man läser rapporten. Det står inte ett ord om Miljöpartiet i den, utan det står om Socialdemokraterna. Vill man som ledamot ha åsikter om en rapport, fru talman, uppmanar jag ledamoten att kanske ta sig tid att faktiskt läsa rapporten innan man kommenterar den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Frågan var dock om vi är för kärnkraft. Jag har räckt upp handen: År 2016 sa vi ja till en energiöverenskommelse. Vi kan inte hålla på med något spel om ja eller nej till kärnkraft. Det är ju inte vad det handlar om. Före valet lät det som att det var otroligt lätt att få kärnkraften i backen - nu skulle det ske - men nu ser jag desperationen hos ledamoten eftersom det fortfarande inte har hänt något.

Det är så att det kommer att kosta pengar med ny kärnkraft. Det är därför många av oss redan före valet sa att marknaden kan bygga om marknaden vill. Marknaden har fortfarande inte räckt upp handen, men vi har sagt ja ifall de gör det. Ärligt talat vet jag alltså inte vad argumentationen är eller vad man vill komma fram till.

Jag tror fortfarande att det bästa för Sverige vore en överenskommelse som är långsiktig och som gör att industrin vet att den kan investera, som gör att industrin litar på att Sverige inte bedriver kvartalspolitik utan tar stora investeringar i hamn och som gör att industrin ser till att vi får jobb med sjysta löner och en sjyst arbetsmiljö. Det handlar om hela vår basnäring, som faktiskt ser till att vi producerar bnp i det här landet.

(Applåder)

Fru talman! Vårt utgiftsområde spänner ju över ganska många delar. Jag kommer att uppehålla mig vid några få och gå lite djupare in i dem.

Vår absolut största konkurrensfördel i den omställning som vi nu är mitt uppe i är skogen. Fotosyntesen gör sitt jobb varje dag - dygnet runt och året runt - utan att vi behöver göra någonting. Denna tjänst ska vi verkligen dra fördel av. Därför, fru talman, måste vi se till att våra skogsägare kan fortsätta att sköta skogen så att vi får så mycket som möjligt tillbaka. Vi måste se till att hålla klåfingriga myndigheter och EU så långt utanför skogen som det bara går. Vi har väldigt många regleringar som sätter käppar i hjulet för vårt hållbara svenska skogsbruk.

Vi hör ganska ofta i kammaren att det finns en väldigt stor tilltro till staten och vad staten ska göra med skogen. Det är dock snarare så att vi borde ha väldigt mycket större tilltro till väder och vind. Ge oss ett bra år med lagom med sol och lagom med regn - det gör otroligt mycket mer för tillväxten än vad staten kan göra. Biologin slår ideologin alla dagar i veckan.

Vi måste kunna sköta våra skogar. Vi ska rensa diken. Vi ska ta fram nya trädsorter. Vi ska gödsla för att öka tillväxten ytterligare. Det finns saker att göra för att få en ännu större inbindning, fru talman, men vi måste se till att våra skogsägare kan sköta sin skog utan att de riskerar att någon kommer och sätter käppar i hjulet.

Om vi menar allvar med omställningen måste vi ha någonting att ställa om till och något som vi skjuter bort. Det fossila ska bort. Vad ska vi ha in i stället? Frågan är: Vad ska vi ta om vi inte ska ta produkter från skogen?

Svenska skogsägare gör jobbet tillsammans med fotosyntesen. Låt dem fortsätta att göra det! Ge dem förutsättningarna för det!

En annan del, fru talman, som vi har hört väldigt mycket om hittills i debatten är elektrifiering. Ja - vi behöver mer av allt. Det är dock så att ju mer intermittent kraft vi för in i systemet, desto mer baskraft behövs för att balansera. Även här vinner fysikens lagar över alla ideologier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

När det gäller elproduktion vill regeringen se mer baskraft i form av kärnkraft för att klara de ökande framtida behoven. Men kärnkraftsinveteringar är behäftade med hög risk, och därför vill regeringen ge kreditgarantier på 400 miljarder för att minska riskerna för investerare.

En annan central del i regeringens budget är elektrifieringen av transportsektorn. Man har i år avsatt en dryg miljard till laddinfrastruktur, och man avsätter 1 miljard för detta även för 2024.

Inom elektrifieringsdelen finns det också ett stort anslag får att stötta eldrivna tunga lastbilar och arbetsmaskiner - totalt 4 ½ miljarder under de kommande tre åren. Ytterligare 1,7 miljarder avsätts för att stötta marknadsintroduktion av lätta lastbilar fram till 2026. Dessutom ska det göras en översyn av skattenivån för lågutsläppsbilar. Utöver detta, fru talman, görs det två budgetssatsningar i utgiftsområde 21 som gäller just tillståndsprocesser och elektrifiering.

Som vi har hört tidigare finns det ledamöter här som nyligen har kommit hem från COP 28. Där gjordes överenskommelser - återigen - om mer baskraft och förnybar kraft. Dessa två går hand i hand.

Nästa del, fru talman, gäller näringslivet. Näringslivet är den nya miljörörelsen. Sveriges industri spelar en avgörande roll i samhällets klimatomställning, eftersom den driver utvecklingen för fossilfria industriella processer. Detta innebär stora investeringar i ny miljöteknik och ny infrastruktur som skapar tillväxt.

Effektiva och förutsägbara tillståndsprocesser med högt tempo är avgörande för att man ska kunna säkerställa bland annat anslutning av ny elproduktion till elnätet, utbyggnad av infrastruktur, ökad självförsörjning av råmaterial och fler nyetableringar av industrier och företag. I budgetpropositionen för 2024 har regeringen lämnat en rad förslag som ger en god grund för det vidare arbetet inom dessa områden.

Tillståndsprocesserna behöver kortas och bli effektivare och mer förutsägbara. Därför har regeringen inlett arbetet med att minska regelbördan och de administrativa kostnaderna för företag. Bland annat föreslår regeringen medel för ett förenklingsråd. Dessutom vidtar regeringen åtgärder för att myndigheternas handläggning ska bli effektivare och handläggningstiderna kortare.

Regeringen anser att det är viktigt att den offentliga förvaltningen i ökad utsträckning bidrar till en snabbare takt i industri- och klimatomställningen, bland annat genom att man arbetar för kortare och mer förutsägbara tillståndsprocesser.

För att genomföra beslutade förändringar i fråga om miljötillsyn samt föreslagna och kommande förändringar av miljötillståndsprocessen föreslår regeringen att förvaltningsanslagen höjs för länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Sveriges Domstolar. Regeringen har även tillsatt en särskild utredare som ska se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att prövningen görs mer flexibel, effektiv och förutsägbar. Detta ska göras i syfte att säkerställa näringslivets konkurrenskraft, öka investeringsviljan och främja en effektiv industriell klimatomställning, fru talman, vilket i sin tur bidrar till att klimat- och miljömålen kan nås.

Industriklivet har vi hört om. Anslaget till detta föreslås öka med 100 miljoner kronor för 2024 för att möjligheterna till insatser ska stärkas. Anslaget beräknas öka med ytterligare 100 miljoner för 2025.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Inom utgiftsområde 24 föreslår regeringen vidare att stärka arbetet med att definiera och undanröja hinder för industrins gröna omställning

Ytterligare en del som jag vill lyfta fram, fru talman, är CCS. Sverige har som bekant beslutat att införa ett statligt stödsystem för avskiljning, infångning och lagring av biogen koldioxid genom så kallade omvända auktioner. För närvarande pågår en statsstödsprövning av stödet. Statens energimyndighet har fått i uppdrag av regeringen att genomföra omvända auktioner när stödet har godkänts av kommissionen. Riksdagen har beslutat att bemyndiga regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på upp till 36 miljarder kronor fram till 2046.

Regeringen har gett SGU i uppdrag att utreda lämpliga platser för koldioxidlagring i Sverige. Slutresultatet ska redovisas den 15 mars 2026.

Statens energimyndighet har fått i uppdrag att utreda och föreslå styrmedel för CCS och CCU som kan bidra till att de klimatpolitiska målen nås. Detta uppdrag ska redovisas under innevarande år. Dessutom, fru talman, ser man över om det går att få till en sänkt energiskatt för el som ska användas till CCS.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet. Jag vill önska talmannen, talmanspresidiet, kansliet här, kansliet i miljö- och jordbruksutskottet och mina kollegor i miljö- och jordbruksutskottet en god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Fru talman! Jag tänkte ställa en fråga om skogen till ledamoten. Kjell-Arne nämnde i sitt anförande att vi ska ha tilltro till väder och vind när det gäller skogens tillväxt och kolinbindning. Jag önskar att vi alla kunde ha tilltro till väder och vind för lång tid framöver, men vi befinner oss i en klimatkris. Faktum är att kolinbindningen i skogen har minskat de senaste åren till följd av dels ökade avverkningar, dels sämre tillväxt i skogen.

Från Miljöpartiets sida vill vi se en ökad kolinbindning i skog och mark och en stärkt biologisk mångfald. Vi vill också att skogen brukas på ett mer hållbart sätt, så att den är klimatanpassad och därmed mer motståndskraftig mot det förändrade klimatet. Detta ger även bättre förutsättningar att bruka skogen långsiktigt.

Sverige har nu ett bindande klimatmål för ökad kolinbindning i skog och mark, men jag har inte hört något från regeringspartierna om hur de avser att nå det svenska målet för ökad kolinbindning i skog och mark. Det skulle jag vilja veta.

Fru talman! Tack, Elin Söderberg, för frågan!

Det är alltid kul att prata skog. Det jag sa i mitt anförande var att vi i den här frågan bör ha mer tilltro till väder och vind än till staten. Gynnsamma väder- och vindförhållanden kan göra betydligt mer för skogen än beslut som vi fattar i den här kammaren vad gäller det positiva i skogen. Sedan kan vi i den här kammaren fatta beslut som verkligen sätter käppar i hjulet för det svenska skogsbruket, tyvärr.

Vad gäller LULUCF är det så att om vi får några år med lagom med sol och lagom med regn är vi med största sannolikhet hemma. Då får vi en tillväxt som lever upp till våra åtaganden. Det ger väldigt mycket mer än de beslut som vi kan fatta i den här kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Orsaken till att vi har den här dippen - och som det ser ut i riksskogstaxeringen är det just en dipp - är att vi hade en torksommar 2018 med en stressad skog som därtill ledde till att vi fick ganska mycket barkborreangrepp. Det har gjort att tillväxten har gjort en tillfällig dipp.

Märk väl att ordet är tillfällig. Det ser ut som att vi har varit nere och vänt och att tillväxten nu är på väg upp igen. Skogen har hämtat sig efter de två händelserna med torksommaren och påföljande barkborreangrepp.

Det ser ut som att skogen sköter sig på egen hand utan att vi till väldigt stor del är inne och gör något. Däremot ska vi förstås in och ta barkborreangripna träd. Det borde vi göra till betydligt större del i den skog som staten äger där man väljer att inte göra det.

Sedan hade jag lite mer som jag skulle tala om som gäller motståndskraft. Det får jag ta i nästa replik.

Fru talman! Vi befinner oss i en klimatkris. Sverige har ett bindande åtagande om att öka kolinbindningen i skog och mark, och Kristdemokraterna förlitar sig på vädrets makter. I stället för att presentera politik som säkerställer en ökad kolinbindning i de svenska skogarna, att svenska skogsägare som vill skydda sin skog får ersättning för det, att svenska skogsägare får förutsättningar att få en bättre ekonomi och fler affärsmöjligheter genom att bruka skogen mer hållbart och stärka den biologiska mångfalden väljer Kristdemokraterna att passivt sätta sig på händerna och förlita sig på vädrets makter. Detta är ytterst allvarligt, fru talman.

Fru talman! Det var väl inte en fråga utan ett påstående. Vi sätter oss verkligen inte ned passivt och väntar. Det vi gör är att försöka få bort de regleringar som bland annat den miljöpartistiska regeringen var med och införde. Det sätter käppar i hjulet för det hållbara svenska skogsbruket. Vi måste se till att våra skogsägare kan våga att fortsätta sköta sina skogar utan risk för att staten kommer in och tar dem. Annars kommer vi inte att få den skötta skog som vi väl behöver.

Fru talman! Vad gäller motståndskraft har vi verkligen sett det. Vi behöver inte gå så långt tillbaka. Storebror staten talade om att det skulle planteras igen. Då blev det planterat väldigt mycket gran där det inte skulle stå gran. Sedan pekade staten med hela näven och talade om att all lövskog skulle bort. Man flygbesprutade för att få bort lövskog.

De markägare som inte lyssnade på staten och tänkte själva har i dag de mest motståndskraftiga skogarna där de har den bästas biodiversiteten. Vi måste lita på våra skogsägare betydligt mer än vad vi ska lita på staten i de här frågorna.

Det är precis som jag sa. Bra väder ger oss betydligt större förutsättningar att klara det än beslut som fattas i den här kammaren. Om vi ska göra som Elin Söderberg vill och avsätta än mer skog som bara ska stå som kolsänka får vi på kort tid en högre kolsänka. Men vad händer om 20-30 år? Jo, då är det tio resor värre, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Då har vi inte den nya uppväxande skogen som verkligen är den som suger upp koldioxiden. Då har vi absolut skjutit oss själva i foten. Det är också forskarna väldigt tydliga med. Vi kan inte gå den vägen som Miljöpartiet och Elin Söderberg vill. Ändå föreslår de det, fru talman. Det är anmärkningsvärt.

(Applåder)

Fru talman! I en tid då världen behöver kraftsamla för att möta klimatkrisen skämmer partierna i regeringsunderlaget ut Sverige genom att sänka de svenska klimatambitionerna. Med nuvarande utveckling når Sverige vare sig klimatmålen eller övriga miljömål. Regeringen abdikerar också från globala åtaganden som 1,5-gradersmålet och löften om att bevara den biologiska mångfalden.

Vid sitt tillträde förra året inledde regeringen en drakonisk nedskärningspolitik på miljöområdet. Den har sedan dess sjösatt en rad åtgärder som drastiskt ökar Sveriges utsläpp, vilket den själv medger i budgetpropositionen. När klimat- och miljöministern får frågor om detta svarar hon ständigt att det inte är så viktigt vad som händer med utsläppen till 2030, utan att hennes fokus är att minska utsläppen på längre sikt till 2045.

Jag vet inte om jag ska tolka det som att klimat- och miljöministern medvetet försöker vilseleda hela svenska folket eller som att hon är totalt okunnig om klimatkrisens mekanismer. Jag kan bara konstatera att sådana uttalanden går på tvärs mot forskningen. Fakta är att det är viktigast att åstadkomma stora utsläppsminskningar de närmaste åren, annars är koldioxidbudgeten förbrukad, och vi har intecknat oss för en uppvärmning på två grader eller mer.

I årets budgetproposition gör regeringen ett begränsat antal satsningar för att minska utsläppen, bland annat en förstärkning av Klimatklivet och utökade klimatpremier. Vänsterpartiet välkomnar ökat statligt stöd för näringslivets omställning, men regeringens satsningar är för små. Dessutom raderas effekten ut när man samtidigt sänker skatten på bensin och diesel.

Sommarens översvämningar i Västmanland, skogsbränderna i Norrbotten, stormen Hans och jordskredet i Stenungsund vittnar om det ökade behovet av klimatanpassning. Det handlar om miljardtals kronor per år. I detta allvarliga läge väljer regeringen att kapa anslagen till klimatanpassning med en tredjedel.

Det är också anmärkningsvärt hur nedskärningar på miljöområdet presenteras som satsningar. Exempelvis låter det som om man gör en satsning i budgeten på skydd av värdefull natur när de avsatta pengarna inte ens räcker till för att återställa det man skar ned i förra årets budget. De pengar som avsätts för att skydda och vårda natur är långt ifrån tillräckliga för att vända utarmningen av den biologiska mångfalden.

Bristen på investeringar, reformer och initiativ för att ställa om samhället är ett historiskt svek mot kommande generationer och samtidigt dålig politik för vår tid. När näringslivet, civilsamhället, kommuner och regioner gör sig redo att ställa om gör de det trots regeringens klimatpolitik. De högernationalistiska partierna sällar sig till den krympande skara av regeringar som ömsom ignorerar och ömsom ifrågasätter klimathotet.

Fru talman! Med en annan politik skulle Sverige ha goda förutsättningar att nå klimatmålen. Genom gemensamma ansträngningar och en aktiv stat kan vi förverkliga klimatomställningen. Genom investeringar på 700 miljarder kronor vill Vänsterpartiet de kommande tio åren se till att klimatomställningen accelereras. Med dessa investeringar skulle Sverige ta ett stort kliv mot att bli världens första fossilfria välfärdsland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Vi vill bland annat förlänga Klimatklivet till 2033 och förstärka det till 7 miljarder kronor per år. Vi vill också behålla klimatbonusen för elbilar men reformera den så att den kan utnyttjas av dem med lägre inkomster och ge incitament för prispress på marknaden. Bara omkring en tredjedel av de nya bilarna det senaste året var elbilar. Det är en alldeles för låg andel. Det är därför viktigt att fortsätta att stödja köp av elbilar.

Vänsterpartiet vill också införa ett statligt stöd till kommuner för klimatanpassade och gröna städer. Vi vill främja det förebyggande arbetet för att motverka effekter av extremväder som översvämningar och värmeböljor.

Fru talman! Ett enigt forskarsamhälle varnar för att både klimat och biologisk mångfald är akut hotade och att dessa hot hänger samman. I Parisavtalet betonas vikten av att länderna skyddar och ökar kolförråd och kolsänkor. Friska ekosystem med stor artrikedom är mer motståndskraftiga mot klimatkrisen. Skydd och restaurering av naturliga ekosystem ger dessutom stora möjligheter att fånga in och lagra koldioxid.

Jämfört med regeringens budget vill Vänsterpartiet satsa 1,8 miljarder kronor mer på åtgärder för värdefull natur. Pengarna skulle bland annat gå till restaurering av våtmarker och återvätning av torvmarker - åtgärder som ger många vinster för miljön och klimatet.

Vänsterpartiet vill också satsa på skydd av värdefull natur. Vi lägger i vår budget 2,7 miljarder kronor mer på detta jämfört med regeringen. FN:s klimatpanel IPCC konstaterar i sin senaste rapport att åtgärder för att bevara ekosystem är ett förhållandevis billigt sätt att minska utsläppen.

För att värna skogens betydelse för den biologiska mångfalden och klimatet krävs en omställning av skogsbruket. Utvecklingen för den biologiska mångfalden i skogen är negativ. Hotade arter och livsmiljöer minskar. Skogar med höga naturvärden fortsätter att avverkas i stället för att skyddas.

Det krävs styrmedel och regleringar för att uppnå ett hållbart skogsbruk. De naturskogar som finns kvar i Sverige måste få ett långsiktigt skydd, och för det krävs ökade statliga medel. Med de otillräckliga resurser som regeringen avsätter riskerar många av dessa skogar att i stället avverkas, och många skogsägare som vill få sin skog skyddad riskerar att bli utan ersättning. Oersättliga naturvärden går därmed förlorade.

Vänsterpartiet vill också satsa en halv miljard kronor på forskning för klimatomställning. Syftet är bland annat att ta hjälp av forskningen för att utforma klimatåtgärder som kan få bred folklig acceptans.

Sammantaget anvisar jag och mitt parti över 11 miljarder kronor mer än regeringen till utgiftsområde 20 för år 2024. Jag hänvisar till vårt särskilda yttrande.

Fru talman! Det var stora ord vi hörde här från ledamoten Andersson Tay: Sverige borde skämmas, och Sverige skämmer ut sig. Så säger ledamoten trots att vi har en av de största klimatbudgetarna, även om man jämför med rödgröna regeringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Det är fascinerande att lyssna på Vänsterpartiets förslag. Man investerar stora pengar, 700 miljarder, i klimatsatsningar över en tioårsperiod. Det är imponerande summor. Men det är såklart enkelt att komma med sådana förslag när man vet att ens budget inte kommer att kunna gå igenom. Det finns inte ens stöd hos de andra partierna i oppositionen för en sådan budget - möjligtvis hos Miljöpartiet, som själva har lagt fram en sagobudget.

Att i en tid som nu med hög inflation föreslå att vi ska öka statsskulden - för det är faktiskt det som ledamoten föreslår - och även höja skatterna och sträva efter ett underskottsmål är inte att ta ansvar.

Nu så här före jul är det många familjer som funderar på hur man ska få sin ekonomi att gå ihop. Då är ökad inflation, vilket Vänsterpartiets politik skulle leda till, dyrare drivmedel och ökade skattehöjningar inte till någon hjälp.

Det står väldigt mycket om rättvisa i Vänsterpartiets budgetmotion. Skulle ledamoten kunna redovisa på vilket sätt man bidrar till rättvisa med den här miljöpolitiken?

Fru talman! Partierna i regeringsunderlaget tycker inte att vi har råd att ställa om samhället för att minska utsläppen och bevara den biologiska mångfalden, i alla fall inte just nu.

Då undrar jag: Har vi råd med en havsnivåhöjning på en meter eller mer? Har vi råd med värmeböljor? Har vi råd med skogsbränder och översvämningar? Har vi råd att vara utan dricksvatten eller råd med att det som finns är förorenat med kemikalier som förgiftar oss? Har vi råd att pollinera alla grödor för hand för att det inte finns några bin eller humlor kvar?

Vänsterpartiet är inte ensamt om att ha förstått att det krävs statliga investeringar för att klara klimatomställningen. USA rullar ut Inflation Reduction Act, som genom investeringar bekämpar både inflationen och klimatkrisen.

Fru talman! Vi lägger som sagt en stor budget, och vi gör stora satsningar samtidigt som vi rensar ut många av de ineffektiva åtgärder som infördes under förra mandatperioden.

Men vi har också en inflation, och politik handlar om prioriteringar. Pengarna ska inte bara räcka till åtgärder för miljön och klimatet, trots att det är otroligt viktigt, utan vi har också andra samhällsproblem som måste bekämpas.

Det är också viktigt att man har en allmän acceptans om man ska bedriva en ambitiös klimatpolitik. Jag vill återigen fråga ledamoten hur man får allmän acceptans när man bedriver en politik som leder till att man ökar inflationen, via skattehöjningar minskar det löneutrymme människor har kvar och gör det dyrare att transportera sig till arbetet eller skjutsa barn. Hur skapar man då en acceptans för sin klimatpolitik?

Fru talman! Politik handlar om att prioritera. De högernationalistiska partierna i regeringsunderlaget prioriterar att de rika ska bli ännu rikare och få fortsätta att tillskansa sig alltmer av vår gemensamma natur och det lilla utsläppsutrymme vi har kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Vi i Vänsterpartiet prioriterar att alla ska få det de behöver för att leva gott nu och i framtiden. För oss är det högsta prioritet att människor ska slippa få sina liv ödelagda av klimatkrisen. I en tid då hopplösheten breder ut sig prioriterar vi framtidstro.

Fru talman! Vi ska i dag debattera 2024 års budget för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur. Den svenska klimatpolitiken är inriktad på att nettoutsläppen av klimatgaser från svenskt territorium ska passera noll år 2045. Därför är det glädjande att enligt Riksrevisionen har ingen regering legat närmare att nå klimatmålen 2045 än den nuvarande.

Bortom 2045 ska vi ha ökande negativa utsläpp. Delar av industrin och delar av transportsektorn kommer, trots att arbetet har startat och bedrivs med full fart, inte att vara fossilfria förrän i början av 2040-talet. Det tar helt enkelt för lång tid att få nya processer och ny infrastruktur på plats.

All omställning kostar pengar, åtminstone initialt. Därför är ekonomisk tillväxt nödvändig för att klara kostnaden. Det är länder med sämre ekonomi som ligger efter i klimatomställningen. Därför trycker vi liberaler på att klimatomställningen bara är möjlig i en växande ekonomi.

År 2023 har varit ett intressant år ur klimatsynpunkt, där stora kliv framåt har tagits. Det största är kanske att EU under det svenska ordförandeskapet lyckades ro större delen av Fit for 55 i hamn. Vi har en lång rad nya krav på utsläppsnivåer och regelverk, till exempel ett nytt utsläppshandelssystem för sjöfart och bostäder.

ReFuelEU Aviation och ReFuelEU Maritime ställer samtidigt tuffa krav på att dessa branscher steg för steg ska minska sina utsläpp. Som en följdverkan behöver vi öka takten i vägtransporternas elektrifiering då biodrivmedel och elektrobränslen behövs inom flyg och sjöfart, som har svårare att ställa om.

Samtidigt som EU:s nya regelverk kom har en minskning av fossila bränslen till slut nämnts i slutversionen från COP 28. Det var ett första steg, men nu behöver vi fortsätta att skruva på den skrivelsen för att nå slutmålet: en utfasning av de fossila bränslena.

På hemmaplan står nu alla partier bakom klimatmålen, och det är ett viktigt styrkebesked från Sverige. Klimatomställningen är en energiomställning. Fossila bränslen och råvaror ska fasas ut och fossilfri energiproduktion ta plats.

Under året har en rad beslut tagits i riksdagen för att möjliggöra en hållbar mix av elproduktion i form av sol, vind, vatten och kärnkraft som tillsammans kan skapa ett hållbart energisystem som kan fördubblas till 2040. Kärnkraften har en viktig roll med sin stabiliserande funktion i elsystemet.

Det är magstarkt att den förra regeringen undrar varför ny elproduktion dröjer när man själv lade ned fyra kärnkraftverk under sina åtta år vid makten. Flera av de hindrande lagstiftningarna för ny kärnkraft har nu tagits bort.

I budgeten för 2024 vill vi fortsätta driva på omställningen. Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp. Trafikverket pekar på att varje transportslag måste finna egna lösningar för att reducera sina utsläpp, då överflyttningen mellan olika trafikslag bara bidrar med någon procent till målet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Eftersom vägtransporterna står för över 90 procent av transportutsläppen inrikes är elektrifieringen av vägtransporterna ett prioriterat område för Liberalerna för att dels snabbt sänka utsläppen, dels frigöra fossilfria bränslen till flyg och sjöfart.

Vi behöver snabbt bygga ut laddinfrastrukturen. Liberalerna ser bristen på laddinfrastruktur som den största risken för att företag och privatpersoner inte väljer ett elfordon vid nästa köp och att klimatomställningen stannar upp. Vi behöver också stödja inköp av eldrivna tyngre fordon.

I budgeten för 2024 görs ett helt batteri av satsningar över en treårsperiod. Det handlar om 4,5 miljarder som stöd till inköp av ellastbilar och elarbetsmaskiner och om ett nytt stöd på 1,6 miljarder som har införts för inköp av lätta lastbilar. Samtidigt satsas 500 miljoner på skrotningspremier om man samtidigt köper en ny elbil. Ett extra stöd på 5,3 miljarder fokuserar på laddinfrastruktur, elektrobränslen, biogasproduktion och avfallshantering genom Klimatklivet. Sammanlagt satsas 12 miljarder extra under en treårsperiod under den här mandatperioden.

För att klara omställningen av vägtransporterna behöver också produktionen av biobränslen öka kraftigt. Viktigast för vägtransporterna är dock elektrifieringen, då biodrivmedel och elektrobränslen har ett större värde för andra transportslag som har svårare att ställa om, till exempel flyget.

Flyget har en viktig funktion för våra internationella kontakter och för att hålla ihop Sverige. Samtidigt pågår flygets klimatomställning med full kraft. Redan i dag kan man flyga fossilfritt för ungefär 300 kronor per flygtimme, och utvecklingen inom elflyg och alternativa bränslen tar stora steg framåt. Svenska Heart Aerospace tar fram elflygplan för produktion 2028. Produktionsstart för elektrobränslen för flyget är 2027-2029.

För att sänka utsläppen ökar vi också stödet till våtmarker med 765 miljoner över tre år. Stödet kommer att ökas till närmare 600 miljoner per år 2026-2030. Satsningen på våtmarker har flera positiva effekter. Den bidrar till minskade utsläpp och höjer vattenkvaliteten. Våtmarker har många olika positiva effekter för den biologiska mångfalden samtidigt som de minskar risken för översvämningar och fungerar som vattenreservoarer vid torka och brand.

Fru talman! Ska vi klara av klimatomställningen inom den snäva tidsramen till 2045 spelar tid en avgörande roll. Därför satsar regeringen 123 miljoner under vart och ett av åren 2024-2026 för att ge Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Domstolsverket resurser att förkorta ledtiderna i tillståndsprocessen, med fortsatt miljöhänsyn. Det är ett oerhört viktigt arbete för att batterifabriker, fabriker för elektrobränslen och fossilfri stålproduktion, vind- och kärnkraft och nya elnät ska kunna byggas i rask takt.

Det är företagen som skapar förändringen, minskar utsläppen från produktionen och skapar produkter med minskade klimatutsläpp. Vi politiker är möjliggörare och har en viktig roll i att sätta upp regelverken, men det är företagen och konsumenterna som genomför klimatomställningen. Då måste vi långsiktigt kunna och vilja vara med och bidra.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

(Applåder)

Fru talman! Jag undrar vad ledamoten skulle säga är anledningen till att man nu år 2023 är närmare att nå 2045-målet. Kan det bero på det som har skett innan, eller menar ledamoten att regeringen har gjort något specifikt på ett år som gör att vi närmar oss målet? I så fall skulle jag gärna vilja veta vad det är.

Jag undrar också hur Liberalerna tänker att de 4,1 miljoner bilar som nu har förbränningsmotorer ska kunna bli elektrifierade så att vi når transportmålet till 2030.

Fru talman! Vi socialdemokrater satsar, som jag sa i mitt anförande, 100 miljoner mer på klimatanpassning än vad SD-regeringen gör. Torkan och översvämningarna i somras är en av de stora anledningarna, liksom bränderna flera tidigare somrar och de skyfall som drabbade min hemby Åre men även Rättvik, Göteborg, Jönköping och många fler ställen i landet. De ställde till med stora kostnader och umbäranden för samhället.

I den särskilda debatt om klimatanpassning som vi hade den 19 september i den här kammaren sa miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari: "Regeringen kommer snart att presentera en uppdaterad nationell strategi för klimatanpassning. I den redogör vi för de utmaningar som vi har identifierat i arbetet med klimatanpassning." Det här var alltså den 19 september. Min fråga, fru talman, blir alltså: När är "snart"?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna! De var många. Vi ska se om jag hinner svara på dem.

När det gäller att vi är närmare 2045-målet tror jag att en väldigt stor anledning är att regeringen har röjt hinder för satsningar på kärnkraft. I den energiöverenskommelse som Liberalerna avstod från att gå med i på grund av att kärnkraften inte fanns inkluderad sa man att 2040 skulle all elproduktion i Sverige vara förnybar. Det innebär ju att det efter 2040 inte ska finnas någon kärnkraft. Men tar man bort kärnkraften klarar man inte klimatomställningen.

Regeringen har tagit bort väldigt många hinder, bland annat gjort om målet för 2040 från att elproduktionen ska vara förnybar till att den ska vara fossilfri. Regeringen har också gjort så att man kan bygga kärnkraftverk på fler platser än tio i Sverige. Det tror jag är en av de stora anledningarna till att Riksrevisionen säger att vi är närmare att nå 2045-målet än vad vi har varit med någon tidigare regering.

Vad gäller kärnkraften är det ändå så att vi behöver alla sorters elproduktion. Vi behöver sol, vind, vatten och kärnkraft. Vi ska ju dubblera produktionen till 2040, och då har vi inte lyxen att välja ut ett kraftslag utan måste ha kanske framför allt vind och kärnkraft.

Fru talman! Då tar vi frågan igen, så att vi inte glömmer bort den. Den handlar om klimatanpassningen som klimatminister Romina Pourmokhtari den 19 september sa att regeringen "snart" skulle presentera en uppdaterad nationell strategi för. Min fråga var när "snart" är.

Jag vet att ledamoten Helena Gellerman verkligen är besjälad av elektrifiering, och jag har all respekt för hennes kunskap inom området. Jag vet att det är precis den vägen vi måste gå, men den är lite snårig tills vi når ända fram. Vi har ju 4,1 miljoner bilar som rullar på med förbränningsmotorer. Helt ärligt tror jag inte att vare sig jag eller Helena Gellerman vill se 4,1 miljoner nya bilar producerade till 2030 för att byta ut den flottan. Där kommer det naturligtvis att behövas andra åtgärder för att klara målen och utsläppsminskningarna. Då handlar det naturligtvis om den mängd biodrivmedel som man kan producera, bland annat i Helena Gellermans närområde, för att se till att bilarna blir mer klimatsmarta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Jag undrar alltså när klimatanpassningshandlingsplanen kommer. Ledamoten tycker precis som jag att alla kraftslag behövs, och vi vet att det är vind och sol som måste byggas ut nu om industrin ska klara det. Men eftersom hindren för kärnkraften nu är undanröjda undrar jag också när kärnkraften kommer att vara på plats, fru talman.

Fru talman! Jag driver verkligen det här med elektrifieringen. I dag är över 50 procent av bilarna som säljs laddbara, och den andelen ökar. När man för ett år sedan tog bort klimatbonusen fanns många farhågor om att hela elbilsmarknaden skulle rämna. Men det säljs lika många laddbara bilar och elbilar som för ett år sedan.

Vi fortsätter och trycker ut det här. Man kan titta på elbilsbonusen till exempel. Priset på elbilar har gått ned med mer än vad elbilsbonusen låg på. Det är nog mer det allmänna ekonomiska läget som gör att speciellt privatpersoner har svårt att köpa en elbil. Men jag tror att det kommer att rampas upp. Vi kommer inte att lösa det till 2030, men kanske kommer 40-45 procent av alla bilar att vara eldrivna 2030.

Vi behöver en lösning för den resterande delen, och reduktionsplikten är en bra lösning. Jag tror att alla vet om att Liberalerna ville ha en högre inblandning - dock inte så hög som i den upprampning som blir kvar i 14 dagar till; det blir för mycket och för tufft för Sveriges invånare.

När det gäller klimathandlingsplanen och klimatanpassningsplanen är det så att ledamotens parti lade fram klimathandlingsplanen den 18 december 2019, på riksdagens sista dag. I det här jagandet efter när olika planer läggs fram tror jag att ledamotens parti får sätta upp en spegel och fråga sig: Varför lade inte vi fram klimathandlingsplanen 2019 förrän på riksdagens sista dag?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet om miljö och klimat. Jag måste snappa upp de sista orden i föregående replik - det kändes som ett löfte från ledamoten att klimathandlingsplanen kommer på riksdagens sista dag. Vi har ju oceaner av tid fram till dess, så det ser jag fram emot.

Som jag ser det finns det två stora utmaningar inom miljöområdet: klimatkrisen och den biologiska mångfalden. Det har skett internationella förhandlingar och ingåtts överenskommelser inom båda områdena. Men tyvärr får det som handlar om biologisk mångfald alldeles för lite uppmärksamhet, anser jag. Det pratas för lite om robusta ekosystem och om hur vi ska hantera begränsade och hotade arter.

I början av året presenterades en utvärdering av miljömålen, och tyvärr var det en tämligen dyster läsning. Regeringen gör själv en liknande bedömning i texterna i budgeten. Det är inte myllrande liv i våra våtmarker, som vi önskar, och det finns döda bottnar i Östersjön. Det är inte lika många småfåglar nu som tidigare. De flesta av målen kommer vi inte att uppnå, så nu krävs det handling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Min fråga till ledamoten är: Vad avser regeringen och ditt parti att göra för att klara miljömålen och öka den biologiska mångfalden?

Fru talman! Jag tackar för frågan. När det gäller klimathandlingsplanen vill jag påpeka att det jag sa var att den förra regeringen lade fram sin klimathandlingsplan på riksdagens sista dag. Självklart kommer vi att lägga fram den före årsskiftet, för det säger lagen. Vi har 14 dagar på oss. Vad jag pekade på var att man ända sedan september har jagat på och frågat: Kommer vi att få se den där klimathandlingsplanen?

Jag delar oron för den biologiska mångfalden. Det var ett seminarium här i riksdagen om insekter. Från SLU:s sida är man väldigt oroad över utvecklingen av insekterna i Sverige. Vi har inte koll på vad för insekter vi har i Sverige, vilket de faktiskt ursäktade sig för under seminariet; man behöver ha mycket mer forskning på det här området. Det är bara ett exempel på vikten av att vi har mycket forskning, så att vi vet var vi står. Det var ett intressant upplägg, tycker jag. Man skulle med den typen av forskning till exempel kunna ta reda på vad kalhyggen har för påverkan på den biologiska mångfalden. Jag delar verkligen ledamotens oro för den biologiska mångfalden.

Fru talman! Då är det självklart att klimathandlingsplanen kommer före årsskiftet. Det är betryggande att en liberal säger detta.

Seminariet om pollinerare och insekter deltog även jag på. Det finns en oro kring detta. Men svaret är ju att vi ska ha möjlighet att övervaka vår natur och vår biologiska mångfald på ett bättre sätt. Nu drar regeringen ned på de resurserna. Jag ser i stället att vi behöver ändra hela vårt samhälle.

Vi kan exempelvis inte höja momsen på vissa reparationer eller kraftigt minska anslagen till skötsel av värdefull natur eller till övervakning. Vi måste jobba mer mot en cirkulär ekonomi och ta hand om de resurser vi har. Att ekonomiskt gynna markägare som vill anlägga våtmarker tycker jag är bra. Men i och med klimatförändringarna behövs det ännu mer resurser till biologisk mångfald, eftersom de arter som finns kvar har det ännu tuffare när det blir varmare och torrare.

Ledamotens anförande handlade mest om energi, kärnkraft och elektrifiering och väldigt mycket om att titta i backspegeln. Jag tänker framåt för vår mångfald, natur och miljö. Där behöver vi göra mer. Vi i Centerpartiet vill satsa ännu mer på skötsel av värdefull natur. Vi lägger över 200 miljoner mer än vad regeringen gör.

Jag ställer min fråga än en gång: Vad avser regeringen att göra inom miljöpolitiken för att framtida generationer ska ha en så ren miljö som möjligt och för att vi ska uppnå miljömålens övergripande perspektiv, nämligen generationsmålet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Jag tackar för frågan. Tiden går fort när man pratar. Jag tänkte komma in på detta med våtmarker. Det är ju en oerhört viktig del, och där satsar regeringen väldigt mycket pengar. Förut, före den här budgeten, låg det 200 miljoner per år fram till 2030. Nu ökar den här regeringen den satsningen på upp till 600 miljoner. Vi tredubblar alltså den satsningen i princip. Det gör vi för att vi ser att satsningar på våtmarkerna har så otroligt stora effekter på biologisk mångfald, som ledamoten tar upp, men även på utsläpp och i klimatanpassningsarbetet, som det förra replikskiftet handlade om. Vi ska göra vad vi kan för att undvika stora klimatproblem, men vi måste också jobba med klimatanpassningen.

Jag håller med ledamoten om att vi måste jobba mycket mer med miljövärdena. Det är därför till exempel Östersjön är ett väldigt viktigt område för oss - att se till att vi har ett fiskbestånd som är hållbart över tid, att vi klarar algblomning och att fisken kan vandra upp genom floderna från Östersjön för att kunna reproducera sig. Vi ser också att det finns väldigt mycket som behöver göras när det gäller invasiva arter. Vi behöver göra mer för att klara detta. Problemet blir större och större för varje år som går, och vi måste ta tag i den frågan i närtid.

Fru talman! I sitt anförande nämner Helena Gellerman dels elektrifiering, dels tillståndsprocesser; jag vill uppehålla mig vid detta.

Vi behöver en snabb omställning av transportsektorn för att nå våra klimatmål, både dem som fastställts av riksdagen och våra bindande klimatmål inom EU. Ledamoten lägger fram förslag om premier vid köp av ellastbilar, skrotningspremie för den som köper en elbil och snabbare utbyggnad av laddinfrastruktur. Alla dessa åtgärder har vi från Miljöpartiet drivit och även byggt upp stödsystem för medan vi satt i regering tillsammans med Socialdemokraterna.

Men detta räcker inte. För att klara transportsektorns omställning behöver vi bland annat byta ut fordonen från fossildrivna till eldrivna. Vi behöver effektivisera transportsektorn så att de totala energibehoven minskar. Och vi behöver byta ut drivmedlen i den befintliga fordonsflottan.

Nu går man vidare med alla de förslag som finns kvar. Men därutöver väljer regeringspartierna att öka inblandningen av fossilt i den svenska transportsektorn - att öka vårt fossilberoende och vårt beroende av olja till volatila oljepriser och därmed göra oss mer sårbara för prischocker.

Jag skulle vilja se förslag som faktiskt på riktigt minskar utsläppen och ställer om transportsektorn. Att bara ha kvar några förslag är inte en lösning.

När det gäller tillståndsprocesserna finns det färdigutredda förslag som den här regeringen har valt att inte gå vidare med. Man avsätter mer resurser till några myndigheter för tillståndsprocesser; det är bra, men fullständigt otillräckligt. Samtidigt sänker man dock stödet till bostadsbyggande, vilket gör att stöden för den gröna omställningen haltar markant.

Fru talman! Tack, ledamoten, för en mängd frågor! Jag ska se om jag hinner adressera dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Jag är den första att säga att jag tycker att Klimatklivet och Industriklivet, som den förrförra regeringen införde, var bra. Jag tycker att många delar var väldigt positiva.

Vi har till exempel diskuterat elbilsbonusen här. Mitt parti Liberalerna är egentligen inte för stöd och subventioner. Men i och med att det råder en sådan tidskris när det gäller att få åtgärder på plats för att klara klimatet måste staten gå in och hjälpa till. Då kan man i ett inledningsskede när ett teknikskifte sker gå in med pengar för att knuffa igång företag. Därför tyckte vi att elbilsbonusen var okej i och med att den i början betalades av malusdelen i bonus malus-systemet. Men när försäljningen av laddbara bilar nu är över 50 procent och malusen inte längre täcker bonusen ska man ta bort den. Då ska man i stället, som vi gör nu, satsa på stora premier för att knuffa igång försäljningen av ellastbilar och elarbetsmaskiner och få igång den marknaden.

När det sedan gäller bostadseffektivisering finns det vissa saker man kan göra. Men när priset på el steg dramatiskt såg vi också att folk började göra saker på egen hand, för då var det lönsamt. Mycket av detta kan man alltså göra och räkna hem själv, och där ska inte staten gå in och hjälpa till.

Fru talman! Det är en rad styrmedel som behålls, som Klimatklivet, Industriklivet och gröna kreditgarantier. Miljöpartiet införde dessa i regering tillsammans med Socialdemokraterna, och de finns kvar. Detta motsätter jag mig givetvis inte.

Men Liberalerna säger att man vill ta bort elbilsbonusen och kraftigt sänka reduktionsplikten men kommer inte med alternativ politik som säkerställer att vi når klimatmålen, och det är detta som är problemet. Effekten blir nämligen ökade utsläpp, förvärrad klimatkris och ökade risker för svenska hushåll och företag, som blir mer utsatta för klimatrelaterade risker. Och det leder till att Sverige inte når de riksdagsfastslagna målen och de bindande åtaganden vi har gentemot EU, vilket gör att vi riskerar höga böter från EU eller en enorm osäkerhet; jordbruket och skogsbruket vet inte i dag om man ska behöva täcka upp för regeringens klimatmisslyckande på transportområdet. Här behöver vi tydliga svar.

När det gäller tillståndsprocesserna är det en av tre saker som behövs för den gröna industriomställningen. Vi behöver snabbare tillståndsprocesser, kompetensförsörjning och el på plats nu, i närtid. Detta löses inte med kärnkraft eventuellt någon gång i framtiden, utan det handlar om förbättrad effekttilldelning, energieffektiviseringar och snabb utbyggnad av förnybar elproduktion.

När det gäller kompetensförsörjningen är bostadsbyggandet helt centralt för att människor ska flytta till de aktuella orterna, bygga sig ett hem och en framtid och ta de jobb som uppstår i samband med den gröna omställningen. Men regeringen har alltså dels kraftigt dragit ned på stödet för energieffektiviseringar i bostadssektorn, som bidrar både till att man blir mindre priskänslig och till ett bättre boende, dels dragit ned på stödet till bostadsbyggande, vilket är en pusselbit när det gäller kompetensförsörjningen. Det är detta som gör att stödet från regeringens sida till den gröna industriomställningen haltar markant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Tack, ledamoten, för ytterligare frågor! Det är svårt att hinna med dem.

En sak som Liberalerna var väldigt tidigt ute med var exempelvis CCS och CCU. Jag nämnde inte detta i mitt anförande, för det finns mycket man behöver göra. Men med koldioxidinfångning kan vi samla in väldigt mycket av den biogena koldioxiden och antingen lagra den eller skapa nya bränslen, som elektrobränslen.

Jag håller med ledamoten om att vi behöver mer fossilfria bränslen, och där är både biodrivmedel och elektrobränslen väldigt viktiga, inte minst för att flyget och sjöfarten ska kunna ställa om. Detta är ett område där vi driver på för att vi ska få ett system till stånd och företagen, inte minst Stockholm Exergi här i Stockholm, ska våga satsa på koldioxidinfångning.

När det sedan gäller tillståndsprocesserna är detta, som jag sa i mitt anförande, oerhört viktigt. Tidsfaktorn är otroligt viktig när det gäller klimatet. Kan vi inte snabba på och få nya batterifabriker på plats måste vi producera bilar med batterier från Kina, med mycket högre klimatutsläpp än om vi tillverkar dem i Sverige. Det handlar om fossilfritt stål och elektrobränslen till flyget. Tillståndsprocesserna är oerhört viktiga. Vi måste korta ned dem och skapa parallella processer.

Sedan blev jag lite fundersam när ledamoten tog upp kärnkraften. Det var ju faktiskt ledamotens parti som drev på för att vi skulle lägga ned fyra kärnkraftverk under den tid som ledamotens parti satt i regeringsställning.

Fru talman! I förra veckan var jag på Återvinningsindustriernas julavslutning. Det var en trevlig tillställning, och vi fick ta del av en ny rapport från Kantar Sifo. Rubriken var Väljarnas förtroende för regeringens miljö- och klimatpolitik. Det var en jämförelse mellan tre aktörer - regeringen, näringslivet och EU - och en analys av vad svenska folket tycker om dessa tre parters sätt att se på miljö- och klimatpolitiken. Störst förtroende hade EU, tätt följt av näringslivet. De låg båda runt 50 procent. På jumboplats kom regeringen med knappt 40 procent. Det är förvånansvärt höga siffror för Tidöpartierna, skulle jag vilja säga, men då har man ju också frågat de egna sympatisörerna.

Själv har jag inget vidare högt förtroende för regeringen - inget alls i dessa frågor, måste jag erkänna - även om vi på många sätt tycker likadant. Men i stället är jag väldigt stolt över EU:s miljö- och klimatpolitik. Där har man verkligen flyttat fram positionerna, där vi i Sverige nu behöver skärpa till oss i vårt miljöarbete.

Jag är exempelvis glad för överenskommelserna om handeln med utsläppsrätter, The Green Deal, Fit for 55, avfallsförordningen och förpackningsförordningen, som man ju diskuterade i går.

Vad skulle vi ha diskuterat för miljöpolitik i miljö- och jordbruksutskottet utan EU? Vilka beslut har vi tagit den senaste tiden i Sveriges riksdag för en förbättring för miljön och klimatet? Det är inte många, måste jag säga. Vi har för all del beslutat om reduktionsplikten, men det ökar ju snarare utsläppen.

I stället har vi väntat på en klimathandlingsplan. När kommer den? Jag har hört många förslag från regeringen: i början av 2023, före sommaren, till hösten, före jul och nu senast kanske någon gång i början på nästa år. Men det var väl någon på departementet som insåg att det vore olämpligt att bryta mot lagen, så det senaste budet är nu före årsskiftet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Den som väntar på något gott väntar ju ofta för länge. Klimatfrågan och klimatkrisen är här och nu. Detta går inte att lösa någon annan gång eller någon annanstans. Det behövs åtgärder nu.

Varför tar det då så lång tid? Är inte Tidöpartierna överens om prioriteringarna? Ja, så är det nog, trots att det har varit presskonferens om att man är överens om nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045. Men hur blir det med delmålen då, och etappmålen till 2025, 2030 och 2040 och indikatorerna? Ja, dem lämpar man över på Miljömålsberedningen. Det är ett alltför enkelt sätt att sopa det hela under mattan.

Det gäller att man verkligen bryr sig om vad Miljömålsberedningen kommer fram till, och det har man ju inte alltid gjort historiskt.

Fru talman! Under de ett och ett halvt år som Ulf Kristersson har varit statsminister har regeringen fattat beslut som sammantaget ökar klimatutsläppen, och denna budget går i mångt och mycket i samma riktning. Man skär ned på utgiftsområdet, och det drabbar också klimat, miljö och natur. Det syns också i regeringens egna bedömningar.

Ni har säkert sett tabellen för etappmålen. Där är det många mål som inte uppnås, exempelvis Ett långsiktigt utsläppsmål till 2045. Det uppnås inte. Minskning av växthusgasutsläpp i ESR-sektorn till 2030 och 2040 uppnås inte. Minskning av växthusgasutsläppen från inrikes transporter till 2030 uppnås inte. Minskning av nationella utsläpp av luftföroreningar till 2025 uppnås inte.

Det finns också flera punkter som är lite osäkra. Det som uppnås är förstås bra. Det handlar om läkemedel i miljön till 2030 och dagvattenhanteringen på olika sätt. Det uppnås, och det är bra.

Men, fru talman, hur hade det då sett ut om Centerpartiet hade fått bestämma? Jag ska först säga att vi inte står bakom regeringens budget. Vi har i stället en egen budget ska som ses som en helhet, och därför har vi inget eget yrkande här. Jag hänvisar i stället till vårt särskilda yttrande.

Ja, om vi hade fått bestämma hade det absolut sett annorlunda ut. I vårt budgetförslag och genom vår miljöpolitik, en folkrörelse för klimatet, ger vi alla en möjlighet att delta i den gröna omställningen, inte minst de landsbygdsbor som är beroende av bilen. För att ha råd att byta till en klimatvänligare bil vill Centerpartiet införa en ny klimatbonus. Det gäller för elbilar i den lägre prisklassen, nya och begagnade och dessutom för begagnade hybrid- eller gasbilar. Bonusen skulle vara på runt 50 000 kronor och gälla för bilar som kostar mindre än 400 000 kronor. Vår klimatbonus är betydligt enklare att söka, 20 gånger mer omfattande och betydligt bättre än den skrotningspremie som regeringen föreslår.

Vi vill också se till att få fart på den inhemska produktionen av biobränsle med vårt förslag om att tanka svenskt, en modell som sänker priset på biobränsle och justerar avgifter och skatter kopplade till reduktionsplikten. Därmed hålls växthusgaserna nere.

I den rapport som jag berättade om inledningsvis har man stor tilltro till näringslivet. Och det kan jag förstå och instämma i. I dag ligger svensk industri på många sätt före politiken i klimatomställningen. Det handlar exempelvis om satsningar på fossilfritt stål, batterifabriker, minskade metanutsläpp inom köttindustrin, nya proteinkällor, biodrivmedel och elflyg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Vi skulle också ha satsat på ännu mer stöd till näringslivets gröna omställning. Klimatpolitiken måste skapa förutsättningar att växla upp till nästa nivå. Det kräver att politiken gör sin del när det kommer till kompletterande investeringar, förutsättningar för en fungerande hemmamarknad, incitament och nödvändiga regelförenklingar.

Vi prioriterar därför i vårt budgetförslag att ytterligare förstärka det framgångsrika Industriklivet, som är det främsta instrumentet för att stödja industrins klimatomställning. Vi välkomnar också att regeringen i linje med Centerpartiets tidigare förslag nu vill förstärka laddinfrastrukturen och förlänga den av Centerpartiet initierade klimatbonusen för lastbilar.

Fru talman! I Centerpartiets förslag satsar vi också över 200 miljoner mer än regeringen på skötsel av värdefull natur. Tyvärr såg vi att regeringen minskade anslagen kraftigt förra året, och även kommande år ser det tufft ut att ta hand om friluftslivet och bibehålla alla naturvärden runt om i vårt land.

Landets länsstyrelser svarade på en enkät i höstas att det finns många arbetsuppgifter som inte kommer att kunna genomföras under det kommande året på grund av regeringens nedprioriteringar. Resurserna räcker helt enkelt inte till för att ta hand om hagmarker, ängsslåtter, restaurering av natur, naturvårdsröjning och bekämpning av främmande invasiva arter. Det vill vi ändra på.

En del i arbetet är att upprätthålla livsmiljöer och fungerande ekosystem, och då krävs det kontinuitet och långsiktighet. De naturreservat och nationalparker som finns är värdefulla för den biologiska mångfalden och för människors möjlighet att komma ut i skog och mark.

Den biologiska mångfalden hänger starkt samman med klimatförändringarna. Till exempel ser vi att vissa invasiva arter ökar när det blir varmare. Ett sådant exempel är det kanadensiska gullriset, som riskerar att hota inhemsk vegetation när det blir varmare och torrare. Dessa arter har spridits kraftigt framför allt i södra Sverige under de senaste åren och är ett stort bekymmer för den biologiska mångfalden eftersom de tränger undan andra växter.

Centerpartiet anser också att vi borde ta bättre vara på människors förmåga att hjälpa till och bidra till att öka den biologiska mångfalden. Det handlar om att informera och att låta människor som är ute i skog och mark hjälpa till med att identifiera och plocka bort växter som inte hör hemma i våra ekosystem.

Fru talman! Det är tydligt att denna regering inte har miljö- och klimatfrågorna högst på dagordningen. Centerpartiet prioriterar annorlunda än Tidöpartierna. Vi satsar på de areella näringarnas gröna omställning med över 100 miljoner kronor mer än regeringen, vi satsar ännu mer på skötsel av värdefull natur och vi har mängder av förslag för en cirkulär ekonomi. Vår prioritering av miljöfrågorna gäller på alla nivåer - i EU, här i riksdagen, i regionerna och i kommunerna.

Fru talman! Min önskelista till julen och till regeringen är:

Gynna företag som vill satsa på den gröna omställningen!

Se till att gynna cirkularitet, så att det finnas gott om hållbara paket under granen!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Prioritera miljö- och klimatpolitiken, så vi kan vara stolta svenskar i de internationella förhandlingarna!

Och kära tomten, klimatkrisen är här och nu. Därför behövs en bra klimathandlingsplan omgående. Låt inte påskharen stå för leveransen!

Med detta vill jag önska er alla en riktigt god jul.

Fru talman! Vår vision är en ambitiös och samtidigt effektiv klimat och miljöpolitik som gynnar alla medborgare och företags möjligheter att verka och bedriva verksamhet i hela vårt land. Vi strävar efter att inte bara upprätthålla utan också förstärka våra insatser för naturvård, bevarande av biologisk mångfald och stärkande av våra ekosystemtjänster på både nationell och internationell nivå.

Ett område inom detta betänkande som jag vill framhäva gäller vår förstärkta hantering av skadliga kemikalier. Regeringen har ökat anslaget till Kemikalieinspektionen, vilket möjliggör en intensifierad tillsyn av kemiska produkter och bekämpningsmedel. Den ökade budgetkapaciteten är avgörande för att säkerställa en högre skyddsnivå, särskilt i en tid då den växande direktimporten via e-handel innebär nya komplexa utmaningar.

Ett förstärkt samarbete mellan Kemikalieinspektionen, Tullverket och relevanta EU-myndigheter har spelat en central roll i detta arbete. Genom detta samarbete kan vi mer effektivt övervaka och reglera den internationella handeln med kemiska produkter, vilket är avgörande för att skydda befolkningen mot risker.

En grundlig granskning av e-handeln under 2022 avslöjade att en betydande andel produkter inom områden som elektronik, smycken och leksaker hade allvarliga brister. Denna insikt förstärker vårt engagemang för strikt övervakning för att skydda våra medborgare från farliga ämnen.

Vårt arbete för att minska förekomsten av läkemedel och mikroplaster fortsätter.

Vi tar nu aktivt itu med tidigare otillräckliga insatser mot invasiva främmande arter. Enligt en rapport från Riksrevisionen 2022 har den tidigare regeringens åtgärder mot dessa arter inte varit framgångsrika. Invasiva arter utgör ett betydande hot mot vår unika biologiska mångfald, och för att möta denna växande utmaning har vi fattat beslut om att öka vårt anslag för att bekämpa invasiva arter. Genom den ökade finansieringen demonstrerar vi vårt fasta engagemang för att aktivt bevara Sveriges rika naturarv och skydda det från negativ påverkan.

Låt mig till sist understryka att vi samtidigt balanserar vårt ekonomiska ansvar med en ambitiös miljö- och klimatpolitik. Vi är fast beslutna att agera ekonomiskt ansvarsfullt - utan att öka statsskulden eller bidra till ytterligare inflation. Genom att noga väga varje investering och utgift säkerställer vi att åtgärder inom miljö och klimat inte bara är effektiva utan också ekonomiskt hållbara.

Jag vill passa på att önska alla en god jul.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

I detta anförande instämde Staffan Eklöf och Mattias Eriksson Falk (båda SD).

Fru talman! Jag får tacka mina kollegor för halstabletter och hoppas att rösten håller.

Vi har i dag en debatt om regeringens klimatbudget. I bilagan till denna budget står det tydligt att till följd av beslut fattade mellan den 1 juli 2022 och den 1 juli 2023 beräknas utsläppen öka med 5,9 till 9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2030.

I dag har jag hållit i en presskonferens där vi från Miljöpartiet tydliggjorde att detta är allvarligt missvisande siffror. De samlade utsläppsökningarna till följd av besluten fattade mellan dessa tidpunkter är nämligen uppemot 50 miljoner ton. Det är ju summan av utsläpp över tid som räknas.

Man räknar alltså med att utsläppen år 2030 blir ungefär 6 till 10 miljoner ton högre än vad de skulle ha varit om den politik som fanns på plats innan Miljöpartiet lämnade regeringen hade fått fortgå. Men till följd av de beslut som Tidöpartierna har fattat kommer alltså utsläppen att öka med närmare 50 miljoner ton fram till 2030. Det är utsläpp som kommer att värma oss i hundratals år framöver.

Jag förväntar mig att regeringen i sin kommande klimathandlingsplan både städar upp när det gäller de extremt stora utsläppsökningarna och levererar åtgärder för att säkerställa att Sverige når sina riksdagsklubbade klimatmål och våra bindande åtaganden inom EU.

Klimatomställningen handlar om att undvika risker för människors liv, hälsa och egendom. Klimatanpassningsarbetet är också en viktig pusselbit för att säkerställa att vi är ett robust land och att vi står starkt rustade för det förändrade klimat som väntar.

I dag har ledamöter från regeringspartierna fått frågor om när klimathandlingsplanen, som enligt lag ska komma före årsskiftet, kommer. Vi har ännu inte fått tydliga besked. Regeringspartierna har också fått frågor om när den klimatanpassningsstrategi som regeringen ska presentera väntas komma. Där har vi inte heller fått några förslag.

Klimatkrisen är vår tids ödesfråga, sa Moderaternas ledamot. Men i stället för att presentera en klimathandlingsplan och en klimatstrategi har man presenterat åtgärd efter åtgärd som ökar utsläppen av växthusgaser och förvärrar klimatkrisen. Och man har i budgeten avvecklat medel till centrala myndigheters arbete med klimatanpassning för att skydda samhället från klimatförändringens konsekvenser.

Från Miljöpartiets sida ser vi ytterst allvarligt på detta. Vi vill driva en klimatomställning som ser till att vi skyddar hela landet och alla verksamheter från klimatförändringens risker. Vi vill också tillvarata de möjligheter som klimatomställningen innebär. Det handlar om att säkerställa att det finns en stark positiv samhällsutveckling i hela landet tack vare en grön omställning.

(Applåder)

I detta anförande instämde Emma Nohrén (MP).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Naturen och vattnet ligger Sverige och oss som bor här nära hjärtat. De allra flesta av oss har en nära relation till havet, sjön eller vattendraget. Sverige har en av Europas längsta kuster och många sjöar och vattendrag. Vi är granne med tusen sjöars land. Vi är bortskämda med vatten i överflöd både i glaset och runt knuten. Men, som med mycket annat, vårt vatten ska inte tas för givet.

Fru talman! Vi har mål för arbetet med att förbättra kvaliteten på vårt vatten. Ett av dessa mål är miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Kanske är övergödningen, så som vi inte vill se den, mest känd i Östersjön, där algblomningen är lätt att se en varm sommardag. Överskott av näringsämnena fosfor och kväve i vattnet i Östersjön ger upphov till övergödning och algblomningar. Utbredningen av syrefattiga och syrefria bottnar är nu den största som uppmätts.

I Sverige görs redan i dag ett bra och gediget arbete för att motverka övergödningen, men det är inte tillräckligt. Vi behöver göra mer. Regeringens satsar därför 158 miljoner kronor ytterligare nästa år på skydd av Östersjön och andra vattendrag, vilket innebär 1,4 miljarder totalt.

Fru talman! Regeringens satsningar på Östersjön finns i utgiftsområde 20, som vi debatterar i dag. Regeringen ser utmaningen med hur våra vatten utvecklas och satsar alltså ytterligare 158 miljoner kronor nästa år på åtgärder för bättre kvalitet i hav och vatten. Det är medel som kan användas för att restaurera och skydda vatten- och havsmiljöer.

Ökade resurser till lokala vattenvårdsprojekt med så kallade LOVA-bidrag kan nämnas. Där kan exempelvis markägare och lantbrukare få stöd och råd om hur de ska minska näringsläckaget från sina verksamheter och om hur fosfordammar kan anläggas och kalkning mot försurning genomföras.

Det satsas 71 miljoner kronor på att skydda fler havs- och vattenområden, vilket är ett viktigt verktyg i arbetet för en god miljöstatus i hav och vatten. Det satsas 50 miljoner kronor på att återställa och förbättra vatten där miljön påverkas negativt och 37 miljoner kronor på övriga åtgärder för havsmiljön, inklusive att motverka övergödning.

Fru talman! Återställande eller återvätning av våtmarker minskar övergödningen. Regeringen satsar därför 155 miljoner kronor på återvätning av våtmarker. Satsningen på våtmarker ska bidra till minskade utsläpp, förbättrad vattenkvalitet och biologisk mångfald. Våtmarker minskar också risken för översvämningar och stärker landskapens skydd mot torka och brand.

Sammanfattningsvis, fru talman, ser vi i utgiftsområde 20 flera av regeringens satsningar: fler vattenområden skyddas, fler vattendrag restaureras och fler våtmarker återställs. Detta är satsningar som tillsammans syftar till att i ännu större utsträckning motverka övergödning i Östersjön.

God jul till er alla!

(Applåder)

Fru talman! Tack, Johanna Hornberger, för anförandet! Detta är ett ämne som vi båda delar intresset för, så jag kunde inte låta bli att ta replik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Det är bra att regeringen satsar på dessa saker. Samtidigt tog man bort över 300 miljoner från anslaget förra gången. Nu har det återställts lite, men det fattas fortfarande nästan 200 miljoner jämfört med 2022. Men de åtgärder som kan göras ska göras. Det är bra.

Vi behöver ha åtgärder på land och i kustområden där vi ska få bukt med övergödning och andra miljögifter. Det enda jag har sett annars på detta område från regeringen är att man ska reformera eller i många fall ta bort strandskyddet, som är en av våra absolut bästa miljölagar och som säkerställer att vi har ett skydd runt stränderna, som är uppväxtmiljö och som buffrar när det gäller dessa saker.

Inom biologin pratar vi om bottom-up-effekter och top-down-effekter. Det handlar om utsläppen i en del. Vi har algerna som kan ta upp övergödningen, men i andra änden har vi toppredatorerna och stor fisk. Ett friskt ekosystem har bättre resiliens mot detta, och om vi har stor fisk i havet har vi också bättre motståndskraft mot till exempel övergödning.

Detta är en bristvara i Östersjön i dag. Vi har sett att sillbestånden är så små och i så dåligt skick att kommissionen föreslog nollfiske. Trots detta kom ministern hem med vad han tyckte var glada besked om att vi ska fortsätta fiska, om än inte lika mycket. Han sa att det var för att rädda det småskaliga fisket. Dock kommer den allra största delen att dras upp av de stora industritrålarna.

Min fråga till ledamoten är därför: Hur säkerställer regeringen att de fiskekvoter som nu kommer går till just småskaligt fiske för humankonsumtion?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Fiske debatterar vi ganska regelbundet, och jag delar ministerns glädje över att vi har fått ned kvoterna på sillfisket i Östersjön genom den förhandling som skedde i höstas.

Det är allmänt känt att vi behöver ha en förhandlingsmöjlighet i EU för att kunna påverka fisket. Om vi inte hade tagit den position som vi gjorde hade vi inte haft möjligheten att, som vi nu gjorde, få ned kvoterna på ett bra och stabilt sätt inför framtiden.

Samtidigt fick man till ett förslag som innefattar ett säkrande av det småskaliga fisket och kvoterna för dem. Om kommissionens förslag hade klubbats igenom hade det blivit motsatsen, att de hade fått stå helt i skuggan.

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret! Det hade kanske varit omöjligt att komma ned till en nollkvot. Anledningen till att kommissionen valde att gå fram med att inte ha något fiske alls på sill var att man såg att bestånden har över 5 procents risk att krascha även utan fiske. Beståndet är alltså i så dåligt skick nu att man även utan fiske faktiskt inte är säker på att det finns en tillräckligt stor lekbiomassa, alltså tillräckligt många som kan föröka sig.

Den regel som kommissionen hängde upp detta på heter artikel 4.6. Det är väldigt allvarligt. Det är en broms. Om det visar sig att man med de fleråriga fiskeplaner som finns inte uppnår målen kommer man kanske att behöva dra i nödbromsen därför att bestånden är i så dåligt skick. Men i stället för att dra lärdom av detta vill kommissionen och fiskerådet nu i stället ta bort artikeln. Det verkar snabbehandlas just nu. Vi fick reda på i dag att detta kommer upp i Coreper på onsdag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Jag har två frågor. Kommer regeringen att arbeta för att artikeln inte ska tas bort på detta snabba vis, utan några som helst överläggningar med andra, och kämpa för att den ska finnas kvar som den säkerhetsventil den är? Och återigen: Hur kommer regeringen att säkerställa att de kvoter vi har förhandlat fram faktiskt går till det småskaliga fisket och inte till industritrålarna?

Fru talman! Tack igen, ledamoten, för två mycket bra frågor!

Vi kan väl börja med att vara överens om att den vetenskapliga rådgivningen är viktig i det arbete som sker med att sätta kvoter för alla hav och vatten men framför allt för Östersjön. Moderaterna har arbetat för de vetenskapliga råden och för att Ices ska kunna få bättre förutsättningar att ge sina råd. Därför har en process startats i denna riktning vad gäller till exempel beståndens storlek och åldersstruktur. Vi ser fram emot att detta ska fortsätta.

När det gäller den oro och diskussion kring artikel 4.6 som ledamoten tar upp i dag har det kommit till min kännedom att man har olika bedömningar och tolkningar av denna regel. I ljuset av de förhandlingar som skett är det kanske bra att detta nu ses över för att se vad det kommer att innebära. Utgången av det här får jag låta bli att kommentera, för den känner jag inte till ännu. Vi kan dock konstatera att det blev en fråga under förhandlingarna och att det nu tas upp.

Jag vill i mitt svar också passa på att slå ett slag för vetenskapen. Det är ändå den vi bör basera våra råd på, och det är utifrån den vi bör besluta om våra kvoter.

Sen fick jag en fråga om det småskaliga fisket, som länge har legat Moderaterna varmt om hjärtat. Jag kan bara konstatera att säkrandet av de småskaliga fiskarnas förutsättningar har varit en av grundpelarna i regeringens kvotförhandlingar i EU under hösten.

Jag tackar åter ledamoten för frågorna.

(Applåder)

Fru talman, riksdagsledamöter, svenska folket! Vi upplever en klimatkris just nu, med fler naturkatastrofer som följd. Vi ser stormar, torka och överhettning men också extremväder, som leder till att människor drabbas mycket hårt. Sommaren 2023 såg vi rekordvarma temperaturer. I EU upplevde Spanien och Portugal brännande hetta. Även Norden upplevde omfattande extremväder detta år, framför allt stormen Hans som svepte igenom sydöstra Sverige i augusti, översvämningar på flera håll i landet och skred som har påmint oss om de extremväder och klimatförändringar som drabbar världen just nu.

Årets klimattoppmöte, som min gruppledare Anna-Caren Sätherberg förtjänstfullt beskrev utfallet från, blev ännu en gång en vittnesskildring över de mest utsatta länderna i världen. Det är länder som riskerar att gå under som en följd av den globala upphettningen.

Klimatet är därför med rätta ett av de politiska områden som väcker störst engagemang i Sverige, inte minst i Föreningssverige, och som oroar många i svenska folket. För vanligt folk är det frågor som handlar om hur vardagen sätts ur spel som oroar. Det handlar om översvämningar - vad som händer med min källare eller lägenhet om huset drabbas. Det handlar om turbulenta priser för fossil energi. Det handlar om hetta, skred, klimatoro och kostnadskris.

Samtidigt finns en stor omställningsvilja hos svenska folket. 86 procent är beredda att själva ställa om sin livsstil, visar en opinionsundersökning som TV4 har beställt. Det är bra, men det är också en uppmaning till politiken att hjälpa till och göra omställningen rättvis.

Tvärtemot vad som skulle behövas är regeringens politik på området bedrövande begränsad, otydlig och bakåtsträvande. Klimatverktyg som reduktionsplikten försämras. Stöd till klimatanpassning minskas. Klimatmål till 2030 ifrågasätts. Samtidigt pekar forskarna på att de kommande åren fram till 2030 är de viktigaste om vi vill klara Parisavtalet.

Men regeringen är just nu mest intresserad av att minska ambitionen. Man vill också skrävla om hur effektiv man är. Att hitta klatschiga sloganer verkar viktigare än att få jobbet gjort. Det handlar om effektiv klimatpolitik, får vi ständigt höra av klimatministern. Men det är svårt att förstå vad som är effektivt med att skjuta upp arbetet. Det blir tvärtom mycket ineffektivt. Det är också ett stort svek när politiken lämnar walkover i vår tids stora omställning.

Klimathandlingsplanen är ett viktigt redskap för att konkretisera, samordna och förtydliga hur Sverige ska lyckas med sina klimatpolitiska mål. Den senaste klimathandlingsplanen som den socialdemokratiskt ledda regeringen beslutade om 2019 innehöll beskrivningar av åtgärder som den dåvarande regeringen ansåg nödvändiga för att lyckas. Det handlade om tvärsektoriell nivå och om olika utsläppssektorer med särskilt fokus på transportsektorn. Men nu hör vi ingenting. Vad ska klimathandlingsplanen egentligen innehålla, och när ska den presenteras? Blir det på julafton? Då får vi hoppas att det blir goda julklappar i klimathandlingsplanen eftersom de kommer att behövas.

God jul!

(Applåder)

Klimat, miljö och natur

I detta anförande instämde Joakim Järrebring och Anna-Caren Sätherberg (båda S).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)