Utgiftsområde 21 Energi

Fru talman! Vi går nu, sent på kvällen, in på utgiftsområde 21 Energi. Just energisystemet är avgörande för Sveriges förmåga att klara den viktiga klimatomställningen. Allt fler samhällssektorer ska ställa om för att kunna sänka de utsläpp vi har. Då kommer tillgången till el att vara helt avgörande.

Sverige har goda förutsättningar för att klara av omställningen med förnybar energi. Vi har vattenkraft, stora landarealer och möjligheter i havet längs kuststräckorna som lämpar sig för vindenergi. Vi har också många olika möjligheter att få bioenergi. Vår energisektor ligger, enligt mig, i absolut framkant.

Sverige ska ha ett robust energisystem med hög leveranssäkerhet och låg miljöpåverkan där fossil energi successivt fasas ut. Vi ska ha energi till konkurrenskraftiga priser. Men med det sagt, fru talman, är de elpriser som vi har sett den senaste tiden på tok för höga. Det är som bekant inte politiken som sätter elpriserna, utan det görs på en öppen marknad, och när Ryssland skruvar åt gasförsörjningen till Europa smittar det av sig till vår marknad och till de svenska elpriserna.

Samtidigt som vi ser en sådan utveckling måste vi jobba för att öka överföringskapaciteten inom landet genom ett utbyggt elnät. Vi behöver också öka produktionen så att vi kan producera mer el.

Energi

Här finns väldigt mycket ny spännande teknik i form av kraftig utbyggnad av havsvindkraften. Kombinerat med lagring av vätgas kan det skapa en balans i energisystemet. Som det ser ut i dag är detta också billigare än att satsa på kärnkraft. Dessutom behöver vi gå mot förnybar energi.

Vi är mitt uppe i en klimat- och energiomställning. Den ger oss möjlighet att skapa fler arbetstillfällen och investeringar i industrin och energisystemen. Detta skapar också unika förutsättningar för en nyindustrialisering i hela vårt land.

Sverige är ett föregångsland när det gäller omställning av energisystemet. I dag är 99 procent av vår elproduktion fossilfri. Över 90 procent av bränslet i värmeproduktionen är fossilfritt eller återvunnet. Vi socialdemokrater driver på för att Sverige även fortsättningsvis ska leda omställningen mot att nå målet om 100 procent förnybarhet i elsystemet år 2040 och nettonollutsläpp år 2045. Därför måste vi ta höjd för en fördubbling av elbehovet till 2045 från dagens cirka 140 terawattimmar.

Investeringar i elnäten är avgörande för att klara av den klimatomställning som ligger framför oss. Just nu görs historiskt stora satsningar och investeringar för att bygga ut stamnät i Sverige och öka överföringskapaciteten från norra till södra Sverige. Utbyggnadstakten av transmissionsnäten har tredubblats jämfört med tidigare år. Inte minst måste en snabb utbyggnad av vindkraften fortsätta under de kommande åren.

Regeringen arbetar för att halvera tiden för nya elledningar och har föreslagit nya resursförstärkningar till Energimarknadsinspektionen för att bland annat halvera ledtiderna för nya kraftledningar. Tillståndsprocesser för miljötillstånd behöver förändras och bli moderna och ännu mer effektiva.

Åtgärder krävs för att öka kraftproduktionen i södra delen av vårt land. Här kan havsbaserad vindkraft spela en stor roll. Potentialen är enorm. Anslutningsavgifterna till stamnäten för havsbaserad vindkraft ska slopas.

Sammantaget sker stora insatser, och stora insatser kommer att ske även i fortsättningen. Regeringen håller på att slutföra arbetet med en nationell elektrifieringsstrategi som strax kommer att presenteras. Strategin ska bidra till en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering som bidrar till att vi ska kunna uppnå klimatmålen för 2030, 2040 och 2045. Elektrifieringsstrategin tar ett helhetsgrepp om förutsättningarna i vår energisektor för att möjliggöra en omfattande elektrifiering i samhället, drivet av omställningen till eldrivna transporter. Nya industriprocesser kräver dessutom väldigt stora mängder el.

En av utgångspunkterna för regeringens elektrifieringsstrategi är en planeringsram med möjlighet till en fördubbling av elanvändningen fram till 2045. Riksdagens beslutade mål till 2040 är att 100 procent förnybar elproduktion ska vara just ett mål. Det gäller att understryka att det är ett mål och inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft. Det innebär heller inte en stängning av kärnkraft genom politiska beslut.

Fru talman! Vi behöver inte bara producera el och bättre föra över el i våra nät, utan vi behöver också kunna energieffektivisera. Riksdagen har satt upp mål om 50 procent effektivare energianvändning fram till 2030 och har exempelvis föreslagit stödinsatser till energieffektivisering inom industrin genom en återstart av Energisteget. Detta har M, KD och SD olyckligtvis avslagit, och 100 miljoner till 2022 försvann i ett slag.

Vidare vänder sig Socialdemokraterna emot att den konservativa trion har beslutat att ändra ändamålen för två av anslagen. Enligt vår uppfattning skickar det en politisk signal som inte gynnar svensk klimatpolitik om att öka tillförseln och användningen av förnybar energi. M, KD och SD flyttar därtill stora delar av anslagen inom utgiftsområdet vilket drabbar anslagen för infrastruktur och elektrifierade transporter, som minskas med 600 miljoner.

Den konservativa trion minskar därtill anslaget till energiteknik med en halv miljard. Det är pengar som skulle ha gått till att bygga ut laddinfrastruktur och stöd till biogas. Mycket handlar dock om en ren överflyttning av pengar till andra anslag. Möjligen kommer det under debatten att framgå vad pengarna i stället kommer att läggas på och vad de kommer att användas till.

Avslutningsvis vill jag säga att Sveriges energipolitik är stark trots att M, KD och SD har varit inne och petat i budgeten. Men det är ett frågetecken om borttagandet av investeringsstödet för energieffektiviseringen liksom sänkningen av bränsleskatten är rätt väg att gå när vi samtidigt befinner oss i en brinnande klimatkris.

Jag ställer mig bakom budgeten förutom de förflyttningar av anslag som M, KD och SD har gjort. I stället hänvisar jag till vårt särskilda yttrande.

(Applåder)

Fru talman! Det var en del tal om tillkommande kraft från Mattias Jonsson men inte en enda stavelse om den kraft som riskeras. De prövningar vi nu har av den befintliga vattenkraften är nästa Cementakris. Skillnaden är att det kommer att pågå långsamt över 20 år.

I vattenmyndigheternas åtgärdsplaner har vi noll kraftigt modifierade vatten. När det gäller jordbruket noll, när det gäller kulturmiljön noll och när det gäller vattenkraften ett par dussin - och vi har närmare 2 000 vattenkraftverk i Sverige.

Ta exemplet Ljungan. Det ska spillas 0,5 procent vattenkraft för att få till bra miljöåtgärder säger den nationella planens riktvärden. Vattenmyndigheternas åtgärdsplaner säger 5 procent. Nyttan som skapas är en åttiondel av vad det kostar att skapa dessa värden.

Medlemsstaterna har enligt EU:s vattendirektiv möjlighet att definiera vad som är och motivera mindre stränga krav av kraftigt modifierade vatten när det handlar om sådant som är tekniskt omöjligt att genomföra eller orimligt dyrt. Begreppet "orimligt dyrt" kan ju tolkas som att kostnaderna är för höga i jämförelse med den uppnådda nyttan i en samhällsekonomisk kalkyl. För mig är åttio gånger kostnaderna helt orimligt.

Tycker regeringen att detta är i linje med den politiska vilja som uttrycks i propositionen när det gäller vattenmiljö och vattenkraft? Alla undantag ska användas. Kommer regeringen att agera i detta ärende?

Fru talman! Rickard Nordin ställer frågor om vattenkraften. Den är ju en oerhört viktig del av vår energimix och är kanske den kraft som ändå går att reglera på mest effektiva sätt så att vi klarar landets energibehov.

Ljungan nämndes som exempel, och vi har ju väldigt många småskaliga vattenkraftverk i landet, inte minst i södra Sverige. De utgör en mycket stor del i den balans av vårt energisystem som vi behöver. Därför är det viktigt att vi följer utvecklingen i dessa frågor, bejakar den och ser om det behövs ytterligare åtgärder.

Frågan om hur regeringen resonerar bör också ställas till regeringsföreträdare, men som ledamot av riksdagen ser jag det som mycket värdefullt att följa utvecklingen och frågan så att vi har en stabil, planerbar energi där vattenkraften utgör en stor och viktig del.

Fru talman! Ja, vattenkraften är oerhört viktig, och faktiskt skrev Socialdemokraterna själva att den är fundamental för energisystemet. Problemet är att Mattias Jonsson säger att han ska bevaka och följa detta. Dessa ärenden börjar den 1 januari.

Tycker Socialdemokraterna och riksdagsledamoten Mattias Jonsson att åtgärdsplanerna från vattenmyndigheterna är väl avvägda? Tycker Mattias Jonsson att det ska pekas ut fler kraftigt modifierade vatten? Tycker Mattias Jonsson att riktvärdet på 1,5 terawatt och 2,3 procent ska hållas? Det görs inte i dag, och det görs inte i vattenmyndigheternas åtgärdsplaner. Är Mattias Jonsson beredd att komma överens här i riksdagen och se till att lagstiftningen efterlevs? Det är mina frågor till Socialdemokraterna, och dem har jag inte fått svar på.

Fru talman! Min principiella hållning är att lagstiftningen självfallet ska hållas. I mitt tidigare inlägg sa jag att vi både behöver följa upp att lagstiftningen hålls och se till att vi inte får en utveckling där vi fördärvar möjligheterna för den småskaliga vattenkraften, som i Ljungan, för den har en stor betydelse för svensk elförsörjning, inte minst för balansen i vårt system.

Detta följer jag som riksdagsledamot noga, och jag är övertygad om att även regeringen gör det.

Fru talman! Energiproduktionen i Sverige ska fördubblas, men jag hör inte Mattias Jonsson nämna något annat än vattenkraft och vindkraft. Men går det att balansera dagens system med enbart befintlig vattenkraft? Eller ska vi effektivisera den eller bygga ny? Ekvationen går inte ihop.

Ledamoten nämner också att vi ska använda vätgas, men man tappar enormt mycket effekt när man använder vätgas. Än så länge har vi inte tillräcklig kapacitet för att kunna balansera systemen.

Vidare säger ledamoten att det ska vara affärsmässigt. Varför ska vi då subventionera just den havsbaserade vindkraften så mycket som vi kommer att behöva göra om vi ska betala alla nya ledningar som behöver byggas?

Vi ska väl inte göra oss beroende av rysk naturgas, som till exempel Tyskland har gjort. Det är ett sätt att balansera upp systemet om man inte vill använda olja. När vår egen balanseringskraft inte räcker till används den dyra ryska naturgasen, och eftersom vi är integrerade med Europa får vi också vara med och betala för den när vi inte kan producera eget.

För mig går ekvationen inte ihop.

Jag förstår inte hur vi ska klara den politiska visionen om en fossilfri energiförsörjning i Sverige. Det går ju inte att balansera detta system. Jag vill ha en förklaring.

Fru talman! Jag tackar Lotta Olsson för ganska många frågor.

Min bild är att den havsbaserade vindkraften inte längre har stora behov av subventioner, utan den bär sina egna kostnader.

Det är sant att lagring av vätgas sker i tester, inte minst kopplat till Hybrit, och vi har stora möjligheter att bygga ut detta kopplat till vindkraften. När det blåser mindre tas elen från vätgasen. Det blir en förlust, men fördelen är att när det blåser driver vinden detta. Därför har denna förlust inte så stor betydelse, utan vätgas skapas med vind.

Låt mig ställa en fråga tillbaka. Om det inte finns en förståelse för hur ekvationen går ihop förstår inte jag hur Moderaternas ekvation går ihop. Moderaterna medverkar ju till att säga nej till olika vindkraftsparker runt våra kuster, som i Stockholm, i Trelleborg och i Bohuslän, utan att ha några alternativ förutom det vi hör från talarstolen gång på gång om kärnkraft. Kärnkraft i all ära, men vem ska betala den? Här är Moderaterna svaret skyldiga.

Vi har en möjlighet med havsvindkraft som kan bära sina egna kostnader. Så sent som i dag kom det en utredning som talar om att vi kan klara det ökade energibehovet med havsvindkraft fram till 2030. Fram till 2050 kan havsvindkraft producera nästan 170 terawattimmar. Kopplar man det med vätgas för att få balans i systemet har vi en väldigt intressant teknik framför oss, och den tycker jag att vi ska bejaka. Låt oss se till att få politisk enighet så att vi vågar göra dessa investeringar.

Fru talman! Ingen skulle bli gladare än jag om vi kunde leva helt på vind, men havsbaserad vindkraft i Stockholmsområdet kan inte transporteras upp till Hybrit. Man tänker att vätgasen ska användas i industriprojekt, men vi har inte infrastruktur för detta. Sverige har ingen gasinfrastruktur, och vi har levt på de stora pipelinerna från Norrland till södra Sverige och från våra kärnkraftsorter till övriga landet.

Vi vill inte köra över kommunerna. Vi tycker att det är enormt viktigt att människor själva har acceptans för vindkraft, kärnkraft och andra saker. Det kommunala självstyret tycker vi är enormt viktigt. Någonstans måste man jobba för en ökad folklig acceptans för detta. Annars ser jag jätteproblem.

Fru talman! I det tidigare inlägget var det en frågeställning om vi ska vara beroende av rysk gas. Svaret på den frågan är nej. Vi ser vad som händer i Europa i dag. Det är brist på el, och gasen skruvas åt. Priserna stiger, och det smittar av sig på den svenska marknaden. Vi måste hitta andra lösningar i Sverige, och då ska vi inte luta oss mot rysk gas.

När det gäller frågeställningar om tillstånd och att man säger nej är den fråga som bör ställas tillbaka: Om det är svårt att få havsvindkraft ute vid horisonten, hur ska man då få tillstånd och acceptans för att bygga ut kärnkraften med flera reaktorer runt om i vårt land? Det tror jag är en större utmaning än havsvindsnurror, som klarar av vår elförsörjning fram till 2050, enligt de prognoser som finns just nu.

Fru talman! Tack, Mattias, för inlägget! Du lyfte upp att Sverige kan klara omställningen med förnybar energi, vilket sedan repeterades med målen för den svenska energipolitiken, att det skulle kunna göras med en hög leveranssäkerhet och att det skulle kunna vara prisvärt i sammanhanget.

Nu ser vi konsekvenserna av den politik som regeringen har fört och som har byggt på den typen av naiva inställningar, där vi har återkommande problem med höga elpriser. Det är volatilt, och vi har problem med överföringskapaciteten. Man har lagt ned planerbar kraftproduktion som har en hög kapacitetsfaktor, vilket radikalt har ökat behovet av överföringskapacitet. Där har vi nu problem med systemstödtjänster och effektproblematik även på sommarhalvåret.

Att i skenet av detta vilja utesluta kärnkraften och som i anförandet säga att det blir billigare om man gör det och inte har med den i det framtida kraftsystemet gör det lite intressant vad man baserar den uppfattningen på. Alla data visar ju att det krävs en mix mellan planerbar och väderberoende kraftproduktion.

Svenskt Näringsliv tittade på detta i sitt projekt Kraftsamling Elförsörjning, och det visade sig att ett kraftsystem som har med kärnkraften är 40 procent billigare än ett helt förnybart system. Då handlar det ändå om en branschorganisation som är tämligen intresserad av att ha så låga priser ur ett systemperspektiv som möjligt. Det handlar inte bara om själva elproduktionen, utan det handlar om den sammantagna kostnaden, även inkluderat transmission. Då är det intressant att veta på vad Socialdemokraterna baserar uppfattningen att det blir ett billigare kraftsystem om man utesluter kärnkraften.

Fru talman! Jag tackar för frågan. I mitt tidigare inlägg sa jag att det är en målsättning men inget stoppdatum. Det är ingen som har uttryckt att det är förbud mot att bygga ny kärnkraft. Fortfarande är det ingen som har kunnat redovisa vem som tar och säkrar de kostnader det medför, i alla fall inte för mig. Där tycker jag att även Mattias Bäckström Johansson är svaret skyldig, hittills i denna debatt.

Nej, det är inte en naiv inställning, utan vi kan se exempel runt om i Europa. Ta till exempel Storbritannien, där man bygger ny kärnkraft och det är både staten, det privata och kineser som bygger. Det är förseningar och fördyringar, och näringslivet ångrar nog bittert att de gick in med garantier för de kostnadsökningar som har skapats.

Om man plockar fram pengar och garanterar finns det säkert möjligheter, men jag har inte sett det på kartan. I havsvindkraften, som är billig och där lagring av vätgas kan kopplas på, har vi däremot en framtid som jag tror är både intressant och möjlig och som skapar en stabilitet i vår elförsörjning i Sverige.

Nej, det är som sagt inte naivt. Vi har, förutom den senaste tiden, haft väldigt låga och konkurrenskraftiga elpriser i Sverige. Det är därför man kan investera som man gör nu i Hybrit, i Northvolt och i serviceanläggningar i norr - för att vi har överskott på el och låga priser på el. Vi exporterar el, motsvarande 25 terawattimmar de senaste åren. Det motsvarar behovet för hela Estland, Lettland och Litauen. Men vi har problem med överföringen, och vi behöver förstärka elproduktionen i södra Sverige. Jag tycker att vi tillsammans i partierna i riksdagen ska ta oss an den utmaningen och möta den. Och är det kärnkraft får man visa vilka pengar som ska till.

(Applåder)

Fru talman! Man säger att man inte subventionerar, men en dag blir staten tvungen att gå in och bygga ut ett stamnät till havs, trots att vi inte har några regionnät som är anslutna dit över huvud taget.

När man attackerar kärnkraften är det två reaktorer man lyfter upp. Jag skulle vilja se ledamoten Mattias Jonsson lyfta fram någon annan reaktor än Hinkley Point och Olkiluoto 3 som exempel. Det finns mängder med lyckade exempel med låga kostnader, och man kan bygga på kort tid. Problemet är att man inte satsar i Sverige, att det inte varit tillåtet med forskning här och att det i praktiken har varit ett förbud i frågan.

När det gäller till exempel vindkraften vill regeringen och Socialdemokraterna ta bort det kommunala vetot för att kommunpolitiker inte ska få bestämma. Men när det gäller kärnkraften är det i stället förbjudet i lag i 287 av 290 kommuner. Om nu Socialdemokraterna är så övertygade om att det inte finns något intresse av eller någon vilja att bygga kärnkraft, är man då öppen för att göra det möjligt och tillåtet i landets alla kommuner?

Fru talman! Tack för frågan, Mattias Bäckström Johansson!

När det gäller det som sas om att attackera kärnkraften skulle jag vilja påstå att det är precis tvärtom, vilket man ser om man tittar tillbaka. Vi har plockat bort effektskatten på kärnkraften, och vi har också ändrat avsättningsfonden för kärnavfall så att det blir mer lönsamt för kärnkraften. Men kärnkraften har inte hållit i konkurrensen per producerad terawattimme jämfört med förnybar energi.

Jag noterar att jag inte fick något svar om varifrån pengarna för ny kärnkraft ska komma. Det är ändå en grundläggande fråga hur de investeringarna ska klaras. Hittills är det ingen som har kunnat ge svar. Om vi inte kan få svar blir det svårt att gå den vägen, och då bör man titta på förnybar energi med de nya tekniker som växer fram och bejaka dessa och försöka få dem på plats så att vi kan ha låga, konkurrenskraftiga elpriser i Sverige också framöver.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet. Det var bra att ledamoten lyfte upp elpriserna. Jag kan hålla med om att resonemangen stämmer till viss del. Det är kopplat till råvarupriser, väder och dessutom valutor, men det är inte hela sanningen. Man kan också se att de höga elpriserna i Sverige beror på att de södra delarna av landet sedan stängningen av Ringhals 2 är kopplade till kontinentens priser. Det är mycket tydligt att det var just när Ringhals 2 stängdes som priserna mellan norr och söder separerades.

Jag kan tycka att det är Socialdemokraternas politik som har fört oss dit. Man har inte värnat den svenska energimixen med både vattenkraft, förnybart och kärnkraft. Om man hade gjort det hade vi inte hamnat i den här situationen, och då hade vi haft exempelvis kärnkraftsel i södra Sverige som hade kunnat levereras till kunderna i söder. Vi hade dessutom haft möjlighet att trycka bort det fossilberoende som finns på kontinenten. Detta hade varit ekonomiskt för svenska elkunder och samtidigt gett klimatnytta.

Min fråga till ledamoten är: Varför vill man inte värna den svenska energimixen - vad är problemet? Jag hör om det förnybara, men vi behöver ha både det förnybara och det planerbara för att ha ett system som fungerar.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna!

Vad gäller kärnkraften först och om vi har produktion eller stängt vissa reaktorer är sanningen den att vi har högre energi från våra kärnkraftverk i dag än vad vi hade under allianstiden.

När det gäller det stora problemet med de höga elpriser som vi ser just nu råder det inget tvivel om att det är ett antal faktorer som styr, bland annat pandemin och gasen från Ryssland som skruvas åt. Europa har och har haft högre elpriser än Sverige, och det smittar av sig på den svenska marknaden, framför allt området i södra Sverige. Då får det den effekten, samtidigt som det är ovanligt kallt.

Men det var inte så länge sedan som vi hade negativa elpriser. Det var i våras, och vi hade inslag av det i höstas också. Vi har haft, och jag ser framför mig att vi kommer att ha, konkurrenskraftiga elpriser. Men jag är absolut inte nöjd med de höga elpriser som vi har nu. Det är därför som jag senast i går föreslog i näringsutskottet att vi skulle bjuda in Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten för att få svar på om det finns åtgärder som vi här och nu kan vidta för att få bukt med de höga elpriserna och få en bättre bild av hur situationen ser ut. Här behöver vi nog tillsammans kraftsamla för att se vilka nycklar som finns.

Men de långsiktiga frågorna som återigen tenderar att komma upp även från ledamoten från Liberalerna handlar om kärnkraften. Det är indirekt detta som sägs. Det finns inga svar där heller om var pengarna ska tas och hur den investeringen ska se ut. Det är bra med kärnkraftsutbyggnad kombinerat med förnybart - ja. Men om det inte är möjligt och om ingen vill betala för det har vi bara kvar det förnybara.

Jag vill ställa en fråga tillbaka. Hur löser Liberalerna frågan om att få till nybyggd kärnkraft för att klara det som de själva argumenterar för?

Fru talman! Jag tackar för svaret. Det är fortfarande så att råvarupriser, väder och valutor är en del av svaret på de höga elpriserna. En annan del är att vi inte har kärnkraftskapacitet i södra Sverige. Det är väldigt tydligt. Sedan kan vi ha olika åsikter om vilken betydelse detta har haft när det gäller elpriserna. Men det är tydligt att det i alla fall har påverkat elpriserna.

Kärnkraftsfrågan är ganska intressant. Vi har ett energipolitiskt mål där det talas om 100 procent förnybart. Om någon till exempel vill bygga ett hus på ett ställe men vet att det om 20 år ska vara ett grönområde där är det ingen som vill investera i ett hus.

Därför tycker jag att Socialdemokraterna fortfarande är svaret skyldiga om varför vi har de energipolitiska målen och varför de inte värnar den svenska energimixen.

Fru talman! Jag vill definitivt säga att vi värnar energimixen. Vi behöver ett stabilt, robust och konkurrenskraftigt pris på vår elproduktion. Självfallet värnar vi den. Jag tycker att det är något märkligt när vi hör Liberalerna i talarstolen tala om att vi inte skulle göra det. När vi hade en energiöverenskommelse orkade inte Liberalerna vara med hela vägen utan hoppade av. Jag tycker att det är beklagligt. Hade de visat att de var intresserade av frågorna hela vägen och kommit med inspel så att vi tillsammans hade kunnat skapa en förutsägbarhet för dem som vill göra investeringar i utökad energi i vårt land hade det varit bra om vi fått en bred politisk överenskommelse om det. Men jag noterar att Liberalerna inte klarade av det när vi slöt energiöverenskommelsen.

Jag vill tillägga en annan del när det gäller de höga elpriserna. Det som vi såg hända senast denna vecka var att Polen, som har elbrist, bad Sverige om produktionsstöd.

Fru talman! Om vi politiker på riktigt ska ta ansvar för helheten gällande energisystemet ser jag som kristdemokrat ett behov av vår baskraft som en grundplatta, det vill säga vattenkraften och kärnkraften.

Ska vi fördubbla vår elproduktion behövs alla fossilfria energislag. Vi har också fått redovisningar av vad som är mest kostnadseffektivt. Det är lika delar kärnkraft, vattenkraft och vindkraft.

När vi ser förslag från Socialdemokraterna om slopad anslutningsavgift för vindkraft till havs och de inte ser detta som en subvention håller jag inte riktigt med om det. Detta är nämligen någonting som snedvrider konkurrensen på riktigt.

Det hänvisas ofta till att det är marknaden själv som ska ta hand om detta och att vi politiker inte ska gå in och snedvrida detta. Det tycker jag absolut att man gör.

Ledamoten Mattias Jonsson sa tidigare att kärnkraften ska vara kvar. Det blir väldigt svårtolkat när man har ett energimål om att det 2040 ska vara ett helt förnybart system. Kärnkraften ska få vara kvar, men man kallar den inte för förnybar.

Lägger man ihop alla dessa olika delar för att vi ska ha ett helhetssystem där vi ska kunna lita på att el finns där vid given tidpunkt - dygnets alla timmar, alla dagar i veckan och året om - undrar jag vem som står för dessa systemstödstjänster i nätet. Det är vår baskraft.

Ser Socialdemokraterna ett behov av en reformering på elmarknaden, där vindkraften får stå för sina kostnader?

Fru talman! Jag tackar Camilla Brodin för frågan. Ledamoten får gärna utveckla frågeställningen i nästa replik och förtydliga något.

När det gäller anslutningsavgiften vill vi ta bort den. Om vi plockar bort den och vindkraften till havs bär sina egna kostnader och priserna sjunker är det konkurrenskraftig el som produceras. Det är ny teknik som skapar balans i systemet och som nu håller på att plockas fram. Det är väldigt intressant.

Ska vi gå mot det som Kristdemokraterna vurmar mycket för, nämligen att bygga ny kärnkraft, skapar det också stora utrymmen rent ekonomiskt när det gäller olika typer av subventioner eller garantier. Där är Kristdemokraterna också svaret skyldiga om hur det ska lösas.

Jag ser att framgången är en lösning med förnybar energi. Som jag sa i tidigare replikskifte fick vi i dag en rapport om att det fram till 2050 handlar om 167 terawattimmar i bara vindkraft. Det är en enormt spännande utveckling.

Samtidigt som vi ser ett ökat energibehov konstaterar jag att man i den budget som klubbades igenom, som Kristdemokraterna står bakom och som det gjordes förändringar i, rycker undan energieffektiviseringarna. Man kan kapa i ena änden och lägga till i andra änden. Men den utvecklingen ville man uppenbarligen inte se när man rycker bort 100 miljoner kronor ur budgeten. När det gäller de elektrifierade transporterna rycker man bort 600 miljoner kronor. Och när det gäller energiteknik, som kan vara en del av lösningen för framtiden, rycker man bort en halv miljard kronor.

Jag tycker därför att det finns något mer att göra från vissa partier i Sveriges riksdag innan de ifrågasätter borttagandet av en anslutningsavgift.

Fru talman! Jag tackar för svaret på min fråga, som inte var fullständig.

Om vi ska ha ett system som håller hela vägen, och om vi politiker ska kunna hålla det som vi lovar och vara tydliga, vet vi att det också finns företag som faktiskt är beredda att investera. Men då måste det politiska modet finnas att berätta vad som gäller i framtiden.

Då ställer jag frågan: Ser Socialdemokraterna ett behov av en reformering på elmarknaden där exempelvis vindkraften får stå för de kostnader som den inte står för i dag? Vi ser nämligen att det kommer att bli ett stort problem i framtiden om förnybart ska vara billigare än kärnkraften. Jag tror inte på det.

Fru talman! Detta var väldigt intressant. Camilla Brodin säger att näringslivet står bakom att stötta upp för byggande av kärnkraft. Jag har hört en från näringslivet som uttrycker detta, och det var Jacob Wallenberg som gjorde det i en intervju för ett tag sedan. Jag tycker att det är väldigt intressant. Om det kommer fler från näringslivet som vill göra det skulle det vara väldigt intressant att sätta sig ned och diskutera detta.

Men vi pratar om ett slopande av en anslutningsavgift för vindkraft till havs. Jag får inte något svar från Kristdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna om hur finansieringslösningen för kärnkraften ska se ut. Däremot har vi en havsbaserad och landbaserad vindkraft som bär sina egna kostnader i dag. Där är det ganska stor skillnad.

Fru talman! Energifrågan är kanske den allra viktigaste klimatfrågan. Ska Sverige elektrifieras i den utsträckning som krävs för att klara klimatomställningen, ja, då kommer elbehovet att öka radikalt inom relativt kort tid. Det ställer stora krav på utbyggd produktionskapacitet samtidigt som en hel del av dagens elproduktion kommer att ha nått sin förväntade livslängd redan 2045.

Förutom att bygga ut produktionen måste vi koppla samman EU:s elnät. Vi behöver ha marknadsmekanismer för att kapa efterfrågetoppar, och vi behöver effektivisera elanvändningen.

Dagens elpriser är inget att skämta om. De ställer investeringar på ända och gör att omställningen ifrågasätts.

Det som hänt är faktiskt något av en perfekt storm. Utsläppspriserna ökar samtidigt som Putin skruvar åt gaskranen. Till det kommer isläggning på våra älvar, låg andel vindkraft och obefintlig solelsproduktion i systemet som hade kunnat täcka upp delar, såklart sammankopplat med låga temperaturer. Ovanpå det har vi ett elnätskrig mellan Sverige och Norge som tillåts fortsätta. Dessutom finns det en risk att reaktorer måste stängas på grund av skador på bränsleelement.

Så här kan vi såklart inte ha det. Men vet ni vad? Det finns ett alternativ. Centerpartiet har lagt fram en egen budget som har förslag som löser saker på kort sikt. Vi hanterar problemet, sänker elräkningen och frigör kapacitet i systemet på både kort och lång sikt. Vi har förslag på lösningar som andra partier saknar, inte minst kortsiktigt.

Vi föreslår exempelvis att det gröna avdraget som gjort succé när det gäller solceller ska utvidgas till att gälla energieffektivisering och smarta-hem-lösningar. Det skulle sänka folks elräkningar här och nu.

Vi vill också göra det mer lönsamt för företagen att energieffektivisera genom att ändra avskrivningsreglerna så att det går att skriva av den typen av investeringar snabbare. Det har man gjort lyckosamt i både Nederländerna och Irland.

Det här är lösningar som snabbt kan komma på plats, och det är precis det som behövs. När man frågar näringslivet vad de vill ha, när LKAB pratar och Holmen och SCA diskuterar, säger de att de vill ha tre saker. De vill ha mer el, och den ska vara billig, snabb och grön. Det är precis det deras kunder efterfrågar. Det är de tre parametrarna som är relevanta, och det måste politiken svara upp mot.

Den produktion som kan komma på plats snabbast är solelen. Den kan du i praktiken få upp i morgon. Ska du göra det i större skala tar det kanske ett eller två år. Då behöver solskatten avskaffas, för det är den som gör att det inte är lönsamt att sätta upp större anläggningar på det egna taket.

Nu tänker någon att det spelar väl ingen roll på vintern. Men det gör det. Varje tillkommande kilowattimme gör stor skillnad när elpriset är som högst. Det finns tydliga modelleringar av detta. Hade vi haft en betydligt större andel solel i systemet de senaste dagarna hade vi inte behövt importera el, och priserna hade sjunkit radikalt.

Vi ser också att investerarna står på kö för att få bygga ut den havsbaserade vindkraften. Det finns ansökningar om 400 terawattimmar. Det är nästan tre gånger så mycket som hela Sveriges nuvarande elanvändning.

Det här vill man bygga med investeringsmedel och privat kapital, och det är lönsamt. Då måste vi såklart se till att rensa i regelverken så att det kan komma på plats snabbt, för det stora problemet just nu är tillståndsprocesserna.

Samma sak gäller faktiskt utbyggnaden av elnät. Det går för långsamt. Här har Centerpartiet ett antal förslag för att halvera tiderna. Vi lägger också pengar i vår budget riktade till just de myndigheter som sysslar med det här så att de ska kunna få saker på plats snabbare.

Samma sak gäller såklart både flexibilitet och lagring, där systemen laggar efter och man ibland till och med kan få dubbelbeskattning om man har batterilager.

Det här är sådana saker som kan göra skillnad på kort och medellång sikt, den tiden vi verkligen behöver leverera på. Det är inget som sker om 10, 15 eller 20 år. Det är sådant som gör skillnad här och nu.

Sverige har haft en konkurrensfördel med låga energipriser, och det är såklart något vi ska bejaka. Men det riskeras om vi laggar efter nu och låter andra ta ledningen i den här omställningen.

När priset på solel sjunker radikalt vet vi att Sverige inte har samma förutsättningar som man har i södra Europa eller i Mellanöstern. Men vi kan leverera ett helhetssystem som går mycket snabbare att bygga ut och nyttjar det fantastiska elnät vi faktiskt har.

För att kunna nyttja dessa möjligheter och bli den gröna stormakten som levererar inte bara el utan också energitjänster till resten av världen och förädlar el i form av fossilfritt stål, batterier och massor av andra industriprodukter måste vi också koppla ihop EU:s elnät i större utsträckning än i dag. Vi behöver ha en backup i hela systemet därför att det skapar ett mer kostnadseffektivt och miljöbättre system.

Utvecklingen hindras av flera olika regelverk. Tillståndsprocesserna är långa. En utredning för att rensa i regelverken och möjliggöra energiomställningen behöver tillsättas omgående.

De förslag som redan finns utredda måste den här regeringen genomföra. Det handlar om att titta på artskyddsdirektivet och se till så att man inte straffar ut vindkraft när det gäller enskilda fågelarter i stället för hela populationer. Vi måste göra saker för att få in klimatet i miljöbalken. Här finns det saker som skulle kunna gå att göra tämligen omgående.

Vi kan inte ha regelverk som motverkar omställningen, fru talman. Just nu är det nämligen den statliga byråkratin som stoppar klimatomställningen. Det är helt orimligt, och jag hoppas verkligen att den nya energiministern och den nya miljöministern lyssnar på den här debatten. Uppenbarligen fanns det inte tid att ta sig hit och vara med och diskutera, men förhoppningsvis har de läst vår budget. Där finns det många förslag som skulle göra skillnad.

För att exempelvis minska problemen med lokalt motstånd måste man ge människor möjligheten att ta del av de vinster som skapas. Det handlar om att fastighetsskatten behöver sänkas lokalt. Det behöver vara lönsamt att göra rätt investeringar.

I dag är detta ett problem. Särskilt boende som får ett elnät eller en vindkraftspark nära sin fastighet ser sitt fastighetsvärde sjunka. Det är ett hot mot äganderätten. De som drabbas av det ska självklart ha rätt till ersättning. Det finns möjligheter till det i Finland. Varför finns det inte i Sverige?

Det är såklart orimligt att behöva vänta på den överföringskapacitet som behöver komma till. Vi vet att det behövs i Oxelösund och på Gotland. Det finns ett antal olika ställen, inte minst i norra Sverige, som behöver mer överföring. Då kan inte regeringen sitta på händerna och vänta på att saker ska ske. Det behövs action och spaden i backen.

Därför vill vi se ett planeringsmål på minst 300 terawattimmar i elnätet. Det är viktigt att fokusera på överföringskapaciteten, för där finns inte samma investeringsvilja. Här behöver också Svenska kraftnät få ett långsiktigt ansvar för energiförsörjningen.

Slutligen behöver vi få en förstärkt och förnybar effektreserv. Det är betydligt bättre att ha ett system med en effektreserv som också är förnybar än att börja betala för kapacitet och kapacitetsmekanismer. Den som tvivlar på det kan läsa Svenskt Näringslivs egen rapport om just kapacitetsmekanismer.

Vi i Centerpartiet står för och lanserar lösningar i vår budget, som jag självklart står bakom även om vi i utskottet valde att avstå till förmån för att lägga ned våra röster. De lösningarna finns och gör skillnad här och nu. Det är ingen romans med vare sig gamla tekniker eller teoretiska framtida. Det är förslag som finns på marken och som vi tänker genomföra.

(Applåder)

Fru talman och mina kollegor! Timmen är sen, och lyset är på. Vi har energi än så länge.

Vi ska debattera anslagen för utgiftsområde 21 Energi. Det låter konstigt, men jag håller med om det mesta som Rickard Nordin från Centerpartiet sa nyss. Man skulle kunna tro att det inte går att hitta några saker som Vänsterpartiet har gemensamt med Centerpartiet, men så är det faktiskt.

Jag går tillbaka till utgiftsområdet. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den jag önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 21. Detta hindrar mig dock givetvis inte att klargöra några skillnader i budgetförslagen.

Vänsterpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat. Vänsterpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i vår partimotion med nummer 3278. Det motionen behandlades i betänkandet från finansutskottet. Partiets samlade förslag framgår av reservation 3 i betänkandet från finansutskottet.

I den motionen finns också ett förslag till ram för utgiftsområde 21, som vi behandlar i dag. I det som Vänsterpartiet föreslår hittar man tre olika stödformer för energiförsörjningen. Statens energimyndighet borde i jämförelse med regeringens förslag ha fått 2 miljarder kronor mer för 2022 för att finansiera ett nytt stöd för produktion av förnybar el. Detta är avsett för investeringar som främjar lokalsamhällen och lokala företag.

Vi anser vidare att det borde ha inrättats ett nytt anslag om 1 miljard kronor för produktion av förnybar el i offentliga byggnader.

Många har varit inne på överföringskapaciteten; den behöver definitivt förstärkas i Sverige. Där vill vi förbättra på lokal nivå. Man borde ha ett stöd i form av kreditgarantier för elnätsinvesteringar. Det kanske skulle kosta 5 miljoner kronor. Det finns en administrativ kostnad, och det kanske finns några som inte fixar det.

Sammantaget hade Vänsterpartiets förslag inneburit drygt 3 miljarder kronor mer än regeringens förslag på det här utgiftsområdet.

Fru talman! I slutskedet av beredningen av budgetpropositionen för 2022 lämnade företrädarna för Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna ett gemensamt budgetförslag, vilket jag anser har försvårat budgetprocessen.

Vänsterpartiet har slutit en överenskommelse med regeringen om framtida samarbetsformer. Den innebär kraftigt höjda pensioner för de pensionärer som har det sämst ställt, förbättring av sjukförsäkringen, som den så kallade Arnepensionen, höjda ersättningar och borttagande av den så kallade funkisskatten. Därför stödde vi i Vänsterpartiet i andra hand, efter att vårt eget förslag till budget hade fallit, regeringens budgetförslag i kammaren framför förslaget från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna.

Jag anser att regeringens förslag i sin helhet är bättre för Sverige eftersom det har andra utgångspunkter än de nationalkonservativa värderingar som förslaget från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna innehåller.

Jag anser vidare att Sverige behöver en grön och modern omställning av samhället som skapar utveckling och arbetstillfällen i hela landet. För detta krävs en röd politik för en grön omställning samt reformer för att både återstarta och ställa om den svenska ekonomin efter bland annat coronapandemin.

Det behövs satsningar för jobben, klimatet och ökad jämlikhet i stället för nyliberala reformer som privatiseringar - Arbetsförmedlingen är en av dem - och andra marknadsexperiment som bara har dragit isär vårt samhälle. För mig står det nu klart att den nyliberala ekonomiska politiken inte bara drabbar jämlikheten och välfärden utan också tillväxten.

I stället för skattesänkningar förordar jag därför omfattande investeringar som syftar till att påskynda den gröna omställningen, stärka landsbygden och kommunsektorn samt rusta upp trygghetssystemen och sjukvården. Med en sådan politik får bland andra småföretagare bättre förutsättningar, och infrastrukturen och transportsektorn stärks och byggs ut.

Vänsterpartiets huvudsakliga mål när det gäller inriktningen för energipolitiken är stora reformer i syfte att bygga ut den förnybara energin och ställa om samhället från fossila bränslen till förnybara bränslen. Transport- och industrisektorns klimatomställning sker till stor del genom elektrifiering.

Jag anser att det finns utrymme inom energiområdet för satsningar som inte bara är viktiga för klimatomställningen utan även skapar arbetstillfällen och får fart på ekonomin.

Fru talman! Aldrig någonsin har energifrågorna varit så viktiga. Inte minst har kunskapen och förståelsen ökat hos alla medborgare, vilket jag tycker är väldigt trevligt.

Aldrig förr har familjer heller betalat så mycket för sin el som i dag. Det har varit rekord på rekord, men att elpriset för varje vecka har nått nya toppnivåer är ju definitivt inget charmigt. Bara häromdagen kostade en kilowattimme 8 kronor. I södra Sverige har de chockerande höga priserna blivit vardag, men nu börjar prisrallyt avspegla sig över hela Sverige.

Vi elkunder märker av det i plånboken, men något som kanske är än mer allvarligt är de samhällsekonomiska konsekvenserna. Konkurrenskraften har försvagats alltmer. Industrietableringar utgår, och företag skjuter upp sina investeringar.

Jag kan fortsätta, fru talman. Samtidigt som allt det här pågår höjer nu Svenska kraftnät tonen och varnar för en ökad risk för akut effektbrist. I realiteten innebär detta att det kan komma att bli nödvändigt att koppla bort elanvändare för att undvika en kollaps i elnätet.

Samtidigt flaggar Oskarshamns kärnkraftverk för ett eventuellt driftsstopp, och i Karlshamnsverket bränner vi olja för att hålla näsan över ytan.

Läget i elsystemet inför vintern är minst sagt ansträngt. Dessutom får klimatet en rejäl smocka.

Men det är framför allt gemene man som märker av elkrisen i Sverige. Människor märker av att elfakturan har blivit betydligt dyrare. Det är många faktorer som påverkar elpriset - allt från väder till råvarupriser och valutor.

Detta är dock inte hela sanningen. Om Sverige hade värnat kärnkraften, vilket Liberalerna kämpade för, och låtit bli att stänga fullt fungerande fossilfri och planerbar elproduktion i södra Sverige hade vår konkurrenskraft varit starkare. Vi hade då haft möjlighet att producera mer fossilfri kärnkraftsel som skulle ha kunnat levereras till kunder i södra Sverige och hade dessutom trängt undan efterfrågan på fossil elproduktion på kontinenten genom att vi hade kunnat exportera när grannländerna behövde elen.

Fossilfri el är dessutom den stora lösningen på klimatutmaningarna. Ska vi klara av att ställa om industri, transporter och stora delar av samhället kommer det att krävas mycket mer fossilfri el. Vissa säger två gånger så mycket som i dag; andra säger tre gånger så mycket som i dag. Hur som helst är det betydligt mycket mer el än vad vi använder i dag. Då måste vi ha ett kraftsystem som levererar el när vi behöver den och där vi behöver den. Vi ska kunna lita på att det finns el i uttaget som vi har råd att använda, och det får inte vara beroende av vädret.

Sverige måste värna den svenska energimixen med kärn- och vattenkraften tillsammans med det förnybara. Det är så vi stärker svensk konkurrenskraft och på riktigt tar itu med klimatutmaningarna. Sverige behöver helt enkelt en ny inriktning på energipolitiken.

Fru talman! Låt mig lyfta fram några delar ur Liberalernas budgetmotion.

Utbyggnaden av elnäten hämmas kraftigt av att elnätsägarna inte får betalt för sina investeringar innan det finns ett identifierat behov av nätförstärkning. Näten kan därför inte byggas ut förrän det finns en industri som vill etablera sig eller förrän människor ber om en större säkring för att kunna ladda elbilen. De flesta kan dock inte vänta i många år på att få ansluta sig. Näten behöver kunna byggas ut baserat på prognoser om den kommande efterfrågan för att stå redo när det behövs.

Liberalerna föreslår att elnätsägarna ska erbjudas lån från staten som löper utan ränta eller amortering till dess att elanvändarna kopplar in sig. Länsstyrelserna skulle få ansvaret för att samordna prognosarbetet lokalt, och Energimarknadsinspektionen skulle få uppgiften att fatta beslut om hur stora lån som kan beviljas utifrån vilka prognoser som är rimliga.

Vi behöver även stärka elberedskapen. Samhällets förmåga att hantera kriser förstärks genom att Liberalerna anvisar 400 miljoner extra för 2022 för att förstärka elberedskapen. Elberedskapsmedlen får användas till att förebygga, motstå och hantera störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället.

Behovet av denna typ av resurser har ökat kraftigt de senaste åren. Kraftsystemet i södra Sverige, särskilt längst i söder, är kraftigt försvagat, och sedan stängningen av Ringhals 2 vid årsskiftet 2019/20 har signalerna om att allt inte står rätt till kommit allt tätare. Risken för att ett fel i ett kraftverk eller i elnätet ska få allvarliga konsekvenser är alldeles för hög. Det behövs därför medel för att kunna vidta akuta åtgärder.

Att vi liberaler under alla år har talat om kärnkraftens vikt i samhället handlar om att den tillsammans med vattenkraften är det enda fossilfria energislag som går att planera. Den behövs, och den måste byggas ut för att vi ska klara de samhällsutmaningar vi ser. Därför behöver den svenska energiforskningen byta kurs, och det sker genom Liberalernas budget. Det övergripande målet blir nu att bygga ett energisystem som kan leverera all den fossilfria energi som klimatomställningen kräver. Skiftet i synsätt innebär att kärnenergin har en given plats i det framtida energisystemet.

Den svenska energiforskningen har konsekvent undvikit att studera hur ett system med mycket kärnkraft och mycket vindkraft ska bli så effektivt som möjligt. Paradoxalt nog vet vi därför, trots de stora resurser som lagts ned på energiforskning, alltför lite om det kraftsystem som vi har i dag och kommer att ha under överskådlig tid framöver. Forskningen har beskrivit ett system utan kärnkraft, ett system som vi förmodligen inte får se.

Det behövs en punktinsats för att ta igen det som har förlorats. Därför öronmärks pengar till forskning kring kärnenergin och dess roll i ett energisystem där den väderberoende elproduktionen växer och de fossila bränslena snabbt fasas ut.

Fru talman! Vi behöver all fossilfri energiproduktion som vi kan producera, vare sig det handlar om kärnkraft, vattenkraft eller förnybart. Energisystemet är till för oss människor. Det finns för att vi ska kunna leva goda liv och för att företagen ska kunna vara konkurrenskraftiga. Energipolitiken måste återigen ha detta som utgångspunkt.

Avslutningsvis, fru talman: Liberalernas budgetförslag är en sammanhållen helhet. Eftersom riksdagen i rambeslutet ställt sig bakom Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas gemensamma förslag till ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktningen på budgetpolitiken har inte vi deltagit i det aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområdet.

Fru talman! Låt mig citera Arman Teimouri ett par gånger här. I sitt anförande sa ledamoten: Låt bli att stänga fullt fungerande fossilfri el i södra Sverige. Ledamoten sa också: Vi ska värna energimixen med både kärnkraft och vattenkraft. I repliker med socialdemokraten sa Arman Teimouri: S har inte värnat vattenkraften, och varför vill man inte värna den svenska elmixen?

Det här är citat av ledamoten Arman Teimouri. Då blir min fråga: Gäller det här även den småskaliga vattenkraften? Vill verkligen Liberalerna värna den? Här har ju Liberalerna i stället sig sällat sig till dem som faktiskt vill riva ut den småskaliga vattenkraften.

Vi hade ett utskottsinitiativ i miljö- och jordbruksutskottet som skulle se till att regeringen överprövar de åtgärdsplaner som vattenmyndigheterna har lagt fram, vilka hotar en stor del av den småskaliga vattenkraften i södra Sverige, precis den planerbara och fossilfria produktion som Arman Teimouri säger sig värna. Men då var Liberalerna emot. De ställde sig i den ringhörna som vill riva ut den småskaliga vattenkraften, som tycker att åtgärdsplanerna är bra och inte vill se en överprövning.

Hur, Arman Teimouri, går det här ihop med de citat av dig själv som jag just läste upp?

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för din fråga! Jag får väl rätta ledamoten. Jag sa inte att Socialdemokraterna inte värnat vattenkraften. Däremot har de kanske inte värnat den svenska energimixen. Men hur som helst är det klart att vi ska värna alla de kraftslag som finns. Vattenkraften har en väldigt viktig funktion i den svenska energimixen, och det tror jag att jag och Rickard Nordin och alla andra i den här kammaren är överens om. Sedan finns det olika intressen som man måste ta hänsyn till och lyssna på när det gäller utbyggnad, oavsett om det är av vindkraft eller vattenkraft.

Jag tror att vi i framtiden, precis som nu, behöver värna den svenska energimixen med både vatten- och kärnkraften tillsammans med det förnybara. Det är så jag tror att vi får ett starkt system även i framtiden.

Fru talman! Nu svarade inte Arman Teimouri på min fråga. Står Liberalerna bakom vattenmyndigheternas åtgärdsplaner, som också får som konsekvens att stora delar av den småskaliga vattenkraften i södra Sverige kommer att rivas ut? Det är min fråga, för där har Liberalerna levererat helt motsatta besked till det som Arman Teimouri nu säger. Han sa i september i den här kammaren att han står bakom åtgärdsplanerna, och sedan röstade han emot det utskottsinitiativ som säger att regeringen måste överpröva de här planerna. Har Liberalerna svängt nu och tycker att vi ska värna vattenkraften, eller gäller bara värnandet av fossilfri kraft, kärnkraften?

Låt mig få ett rakt svar, Arman Teimouri! Kommer Liberalerna att värna den småskaliga vattenkraften i södra Sverige - ja eller nej?

Fru talman! Nu vet ju ledamoten att även om det kommer ett utskottsinitiativ behöver man inte ställa sig bakom det bara för sakens skull. Man kan ju ha en egen politik och en egen åsikt utan att ställa sig bakom ett sådant utskottsinitiativ.

Jag står fast vid precis det som jag har sagt. Om vi ska klara av de klimatutmaningar som vi ser framöver och klara av att ställa om samhället måste vi värna den svenska energimixen, och där ingår vattenkraften, vindkraften, det förnybara och kärnkraften. Det är inte svårare än så.

Fru talman! I tidningarna får vi läsa att Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni tänker väcka misstroende mot den nya miljöministern Strandhäll om hon inte före luciadagen ger besked om hur slutförvaret av det högaktiva kärnavfallet ska utformas. Samtidigt vet vi att det i fjol delvis offentliggjordes ett resultat av det så kallade lottförsöket Long term storage test. Runt millennieskiftet släppte man ned gjutjärnsklädda cylindrar i urberget utanför Oskarshamn, och man tog nyligen upp dem ungefär 20 år därefter. Resultatet visade att det skyddande kopparhölje som ska hindra gjutjärnet från korrosion hade rostat sönder tusen gånger snabbare än vad kärnkraftsbolagets teorier förutspådde.

Har Liberalerna någon egen forskning som visar något annat?

Fru talman! Tack, Birger Lahti, för din fråga! Jag är glad att du ställer den. Det kom ju ett besked här från klimat- och miljöministern om att hon tänker lämna besked den 27 januari, så vårt lilla hot om misstroende kvarligger fram till dess.

Jag är också glad att statsrådet och regeringen nu faktiskt tagit sig i kragen. Vi ska komma ihåg att det här projektet är ett projekt som har 50 år på nacken. Det ligger mycket forskning bakom det. Branschen är redo, kommunen är redo och det finns en stor förståelse bland kommuninvånarna. Och det är just forskningen som jag lägger tyngden på.

Det som är det fantastiska med forskningen är att man har olika åsikter. Men tyngden på forskningen visar på att detta är ett säkert system. Exempelvis har Finland i princip kopierat det svenska systemet för att få till ett eget slutförvar, och det ser jag som väldigt positivt.

Vi måste ta ansvar för den kommande generationen. Jag vet mycket väl, precis som ledamoten Lahti, att det här är ett projekt som ska skydda ett farligt avfall i kanske upp till hundra tusen år. Vi hoppas att de framtida kärnkraftverken faktiskt kan nyttja det redan använda kärnbränslet och på så sätt få ned tiden till kanske tusen år. Men slutligen handlar det fortfarande om att forskningen har gjort sitt. Frågan ligger färdig för beslut, och nu hoppas jag att regeringen också tar sitt ansvar.

Fru talman! Tack, ledamoten Arman Teimouri, för svaret!

Du gav i och för sig inte svar på min fråga om ni har någon egen uppfattning, eftersom det finns tester som visar på att kopparkapseln inte håller i så många år som man har förutspått. Resultatet, som bara handlar om 20 år, visar att den rostar sönder minst tusen gånger snabbare än vad kärnkraftsbolagets teorier visade på.

Finland är ett jättebra exempel. Men Finland var först i världen - read my lips - med att göra ett slutförvar. Säger inte det någonting om ifall det är klokt att vi ska stressa på det här eller om vi ska forska vidare. Jag håller med om att har vi tagit in skiten ska vi göra oss av med den, men hur är det inte jag som ska svara på.

Fru talman! Jag återkommer till mitt förra svar. Det ligger ändå 50 år av forskning i det här arbetet. Det är inte jag som har gjort forskningen, utan det är forskare som har lagt energi på det här. Då måste man också kunna lita på det. Dessutom är det inte så att vi kommer att gräva ned kärnavfallet redan i morgon. Det kommer att gå ytterligare 20 år innan man är där. Under den tiden är jag helt säker på att forskningen har kommit ännu längre fram. Min förhoppning är att man kommer att kunna använda det redan använda kärnbränslet mer och på så sätt få ned slutförvarstiden. Det är så vi kan jobba med forskningen och se till att få ett bra slutförvar.

Fru talman! Vi lever i en märklig och spännande tid. Hela EU har de senaste månaderna haft rekordhöga elpriser. Värst drabbade är några av de länder som har en hög andel kärnkraft i sin elmix, exempelvis Frankrike och Storbritannien. Men så gott som hela unionen har lidit under de här elpriserna. Situationen visar att vi i Europa inte har gjort hemläxan. Vi har inte tillräckligt snabbt ställt om vår energianvändning, vilket har gjort att vi är beroende av Putins gastillgångar och urantillgångar. Detta gör att han kan använda dessa tillgångar som ett maktmedel mot EU.

För att ta oss ur den här situationen och samtidigt påskynda omställningen till ett mer hållbart energisystem finns det några punkter som kräver politisk inblandning. För det första behöver vi genomföra kraftfulla energieffektiviseringar i systemet. Det är på tok för lite diskussion om det i den energipolitiska debatten. Energieffektivisering minskar både hushållens och näringslivets energiberoende. För det andra behöver vi bygga mer förnybar elproduktion. Här är framför allt havsbaserad vindkraft den viktigaste tekniken framåt. Så sent som i morse kom det en rapport som visade att det finns stora möjligheter att bygga ut storskalig havsbaserad vindkraftsproduktion och att det dessutom kan minska elpriset radikalt.

Fru talman! Nu har det visat sig att stora delar av oppositionen motarbetar båda de här två delarna. Låt oss börja med vinden! Jag har själv gjort lite research på området. Jag har gått igenom hur framför allt Moderaterna ställer sig till olika vindprojekt. Helt ärligt talat blev jag chockad när jag kom fram till hur mycket man är emot. Baltic Offshore Delta med 20 terawattimmar och Mareld och Poseidon med tillsammans 12 terawatttimmar är bara några få exempel på en lång lista av projekt, med en total mängd på nästan 60 terawattimmar, som Moderaterna på ett eller annat sätt motsätter sig.

Det är mycket siffror när man snackar om energi. Bara för att göra det tydligt hur mycket energi det handlar om vill jag säga att det motsvarar betydligt mer än den totala mängd kärnkraft vi har i Sverige i dag. Det är väldigt mycket energi som Moderaterna motarbetar. Det här är elproduktion som i närtid kan minska elpriset. Moderaterna har inte något alternativ till detta, vilket är viktigt att komma ihåg. Moderaterna och de blåbruna har till exempel inte avsatt en enda krona i sin budget för kärnkraft, som man i stället brukar lyfta fram som alternativ.

Dessutom är det så att man ljuger om kärnkraften. Man pratar om att det skulle ta sju år att bygga ut ny kärnkraft i Sverige. Men Sverige har inte slavar. Vi är inte Förenade Arabemiraten, som har slavar när de bygger sina kärnkraftverk. Det är där det tar sju år att bygga kärnkraftverk. Det tar inte sju år att bygga kärnkraftverk i Västeuropa - punkt slut. Vi har höga krav på säkerhet i Sverige och Västeuropa. Det tar inte sju år att bygga ny kärnkraft i Sverige. Det är helt enkelt en lögn.

Kontentan blir att Moderaterna motarbetar den viktigaste tekniken för att minska elpriset. Om du vill ha högt elpris, låna ut din röst till Ulf Kristersson!

Det andra är alltså energieffektivisering. I den blåbruna budgeten kapas stöd för energieffektivisering motsvarande flera miljarder kronor. Det är dels stöd till industrins energieffektivisering, ett väldigt populärt och positivt stöd som har nyttjats mycket, dels stöd till energieffektivisering av flerbostadshusen. Nu hotar det här att göra så att Sverige missar sina egna mål på energieffektiviseringsområdet.

Dessutom hotar det att göra så att Sverige går miste om 34 miljarder kronor i återstartspengar från EU. Det här är pengar som kommer med villkor om att man ska satsa en viss andel av sin återstart efter coronan på gröna områden. Vi riskerar helt enkelt att missa 34 miljarder kronor i pengar från EU på grund av den blåbruna servettskissen.

Om du inte vill ha effektivare elanvändning och därmed lägre elpris, låna ut din röst till Ulf Kristersson!

Jag ska runda av och tala om vad jag i stället tycker är framtiden. Jag har redan pratat om havsvinden och vindkraften generellt. Jag vill nämna några av de saker som krävs framåt för att vi ska få till den här vindrevolutionen, som vi redan delvis är inne i.

Vi behöver en nationell strategi för havsvind. Vi har haft en sådan på land. Det har gjort att vi kunnat ha en ganska kraftfull planerad utbyggnad på land. Vi behöver detta även för våra havsområden. Vi behöver havsplaner som tar höjd för en kraftfull utbyggnad av havsvinden. Där är det så att man måste väga intressen mot varandra. Men i de planer som ska läggas fram av regeringen måste man ta höjd för att vi ska kunna bygga ut havsvind.

Vi behöver få igång enklare tillståndsprocesser. Då är det framför allt det lokala vetot som måste göras om. Vi ska värna det lokala inflytandet, men processerna måste bli mer rättssäkra och enklare att följa. Försvarsmakten måste också byta inställning och bli mer konstruktiv i samarbetet.

För att det här ska funka, både på land och till havs, behöver vi en lokal acceptans. Det innebär att pengar behöver gå tillbaka till kommunerna och att de som bor i närheten av vindkraftverken ska få kompensation för det.

Solenergin är än så länge en liten del av Sveriges elproduktion, men den är ack så viktig. Framför allt är det någonting som kommer att växa och borde växa mycket framöver. Vi behöver bli bättre på att främja lokal andelsägd solenergi. Vi behöver stödja solvärmen, som är ett väldigt bra komplement kopplat till värmesystemet.

Energieffektivisering har jag pratat om gällande stöd. Vi behöver också en skarp lagstiftning som driver fram energieffektivisering. Det absolut enklaste sättet är att skapa en marknad. Vi behöver ett kvotsystem på nationell nivå för energieffektivisering.

Vi behöver också bli mycket mer flexibla i vår elanvändning för att det här ska funka på sikt. Solen skiner inte alltid. Vinden blåser inte alltid. Då måste vi hitta sätt att kombinera den nya förnybara elproduktionen med till exempel lagringsmetoder och flexiblare användning.

Om man i framtiden vill ha ett billigare och effektivare energisystem med förnybar energi ska man i stället låna ut sin röst till Miljöpartiet. Då får man detta. Man får politik som ställer om vårt samhälle i hållbar riktning. Jag ställer mig bakom det särskilda yttrandet.

Fru talman! Lorentz Tovatt pratar om att vi behöver bygga mer förnybar elproduktion. Jag instämmer. Den produktion som går snabbast att bygga och med i princip inget motstånd alls lokalt är solelen.

Lorentz Tovatt lyfte också fram att han vill se andelsägande och satsningar på solvärme. Det är vi helt eniga med. Men här kommer det stora men:et, fru talman. Den budget som Miljöpartiet har lagt fram motarbetar aktivt det som branschen säger skulle göra störst skillnad.

Den regering Miljöpartiet tillhörde införde och i Miljöpartiets budget finns fortfarande den skatt som Miljöpartiets förra språkrör kallade idiotskatten. Det är skatten på större solcellsansläggningar. Trots att elen används för eget bruk får de betala skatt. Det hämmar kommuner och regioner som är en enskild juridisk person som måste ta ett antal olika abonnemang och annat.

Det som är så spännande är att det argumenteras att det är EU som sagt att vi måste införa den skatten. Men det är väldigt få andra europeiska länder som ens har en sådan skatt. De som har det har ett betydligt högre tak än de 500 kilowatt som Sverige har.

I Centerpartiets budget är den skatten självklart slopad. Vi har hela tiden varit emot den och kommer att så vara tills idiotskatten är avskaffad. Min fråga till Lorentz Tovatt blir: Hur kan Miljöpartiet motivera denna skatt? Varför finns den fortfarande kvar i er budget?

Fru talman! Jag tackar Rickard Nordin för frågan. Rickard Nordin vet om att vi håller med varandra i den här frågan. Miljöpartiet har längre drivit att den här skatten ska försvinna helt.

Jag tror att den infördes på ett sätt som nog var lite lurigt. Vi lurades nog in i att tro att det krävdes av EU. Sedan finns det en del som tyder på att den svenska elbeskattningen generellt skiljer sig en del från den i övriga EU. Det finns ändå en del byråkratargument för att man skulle behöva ha en sådan skatt.

Med det sagt är jag den första att skriva under på att den ska bort. Miljöpartiet har i regering höjt taket för den skatten flera gånger om, två gånger om jag minns rätt. Vår ambition är att taket ska försvinna helt och att vi ska bli av med den fullständigt.

Det är det absolut mest rimliga. Om man till exempel har en lagerlokal och använder elen själv ska det inte behöva leda till att man ska betala skatt. Det är fullt rimligt.

Kontentan är väl att jag så fort det är möjligt alla dagar i veckan skriver under på det. Sedan finns det andra partier som inte är lika sugna på det. Det finns dessutom byråkrater som påstår att det absolut är en nödvändighet.

Några gånger har vi lyckats brotta ned byråkraterna en bit. Tyvärr har vi inte klarat det hela vägen. Men jag gör gärna det igen.

Fru talman! Miljöpartiet har länge tyckt att den här skatten ska avskaffas. Det var Miljöpartiet som var med och införde den här skatten. Den har inte funnits under någon annan regering än den Miljöpartiet var en del av. Möjligtvis kan den också finnas under den nuvarande, som än så länge inte har lagt fram en egen budget. Miljöpartiet har inte heller tagit bort den.

Att säga att man är emot en skatt som man själv varit med om att införa går inte ihop, Lorentz Tovatt. Att man sedan har gjort den lite mindre dålig är inte ett försvar. Andra länder i Europa har inte de här skatterna. Styrs Sverige av byråkraterna, som Miljöpartiet hänvisade till, eller av politiken och regeringen? Vilka är det egentligen som styr i Miljöpartiets Sverige?

Hur kan man fortfarande försvara att man inte har tagit bort en skatt som man säger sig vara emot? Det är för mig helt obegripligt, fru talman.

Fru talman! Det blir jättefånigt. Rickard Nordin vet exakt hur regerande fungerar och hur departementet fungerar. Han själv har lagt fram flera budgetar den här mandatperioden med solskatt i. Det är superfånigt att stå här och låtsas som att det är en jättebig deal att Miljöpartiet skulle driva den här skatten, vilket vi absolut inte gör. Vi är väldigt mycket emot den, vilket jag har sagt flera gånger här. Det är ett spel för gallerierna från Rickard Nordin när han själv i stället flera gånger har lagt fram en budget i den här kammaren med solskatt.

Fru talman! Jag hade inte tänkt att ta replik. Men det verkar nästan som att det är Moderaterna som har lagt fram den miljöpolitik och energipolitik som nu ligger. Lorentz Tovatt refererar till Moderaterna hela tiden. Det verkar som att Lorentz Tovatt glömmer bort att man har suttit sju och ett halvt år i regeringsställning.

Det är den effekt vi nu ser av den politik som har förts. Det är väldigt mycket stödpolitik. Man talar om att man ska bygga ut mer sol och vind. Det är inget problem med det.

Man brukar ofta säga att vi exporterar 25 terawattimmar per år. Det är just när solen skiner och det blåser som vi exporterar. Det är inte nu när vi har brist på elenergi som vi behöver vinden. Den skulle inte hjälpa ett dugg.

Det här stämmer inte. Jag skulle önska att Lorentz Tovatt någon gång var med på alla de kärnkraftseminarier som också anordnas i riksdagen eller skulle göra en studieresa och titta på kärnkraften. Men Miljöpartiet är aldrig med då.

Man har helt fokuserat på sin hypotes om hur energipolitiken ska skötas. Sedan tittar man inte alls på någon annan teknik. Lorentz Tovatt är läskigt ovetande om hur världen ser ut.

Camilla Brodin och jag har varit i Förenade Arabemiraten på en studieresa och tittat just på där man bygger ny kärnkraft. Ursäkta, men det är välbetalda amerikanska ingenjörer som bygger där. Det är inte slavar som går omkring. Det är högt kvalificerade välutbildade människor från hela världen som är där och bygger kärnkraft. Jag skulle rekommendera att han tittar där.

Sedan gäller det detta med att kommunerna ska köras över. En princip vore att varje kommun som själv förbrukar energi skapar sin energi. Jag skulle vilja se den dagen som Södermalm kommer att ta ansvaret för sin vindkraftsutbyggnad. Man måste respektera att människor bor i närområden. Jag tycker att det finns en arrogans i den här politiken.

Fru talman! Jag är ofantligt stolt över våra sju år i regering. Det är bara att titta på resultaten. Att vindkraften exploderar i Sverige är en fantastisk bedrift som Miljöpartiet har varit med och borgat för.

Skälet till att jag fokuserade lite på Moderaterna i mitt anförande är att Moderaterna är det största hotet mot den politik som vi har drivit de senaste sju åren på ett väldigt effektfullt sätt.

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om Förenade Arabemiraten. Det är väl inte upp till mig att ha synpunkter på andra ledamöters studiebesök. Jag hade nog kanske inte åkt till Förenade Arabemiraten hur som helst och lyssnat på deras profetior om ditten och datten.

Det finns till och med kritik som brukar riktas mot influencers som låter sig bjudas till Förenade Arabemiraten på olika sätt. Jag hade inte gjort det. Det är svårt att döma andra. Men jag tycker att det är lite konstigt.

Om det är så att Förenade Arabemiraten använder slavar tror jag inte att de hade visat upp det för Lotta Olsson. Jag tror inte att Förenade Arabemiraten hade visat och sagt: Det här är arbetskraften i våra kärnkraftverk.

Däremot är det vida känt hur det ser ut med arbetsförhållandena i de här länderna för dem som kommer dit och gästarbetar. Det är ett av skälen till att jag själv hade valt att tacka nej till den typen av resa och den typen av studiebesök. Det finns väldigt mycket att säga om hur fruktansvärda arbetsförhållandena är för de gästarbetare som kommer dit och jobbar under slavliknande förhållanden.

Låt oss gissa att det inte är slavar som jobbar på kärnkraftverken. Det är ändå så att Västeuropa har andra standarder och andra krav, vilket gör att det inte tar sju år att bygga ett kärnkraftverk. Alla exempel som finns just nu pekar på det.

Fru talman! Om nu Lorentz Tovatt inte vill åka till Förenade Arabemiraten på en studieresa som finansieras av de studiepengar vi har - vi har absolut inte blivit bjudna - skulle det räcka att vara med på någon av de föreläsningar som hålls och skaffa sig lite faktakunskap om kärnkraft och möjligheterna att ta till vara uttjänt kärnbränsle och göra det mindre skadligt. Det skulle vara väldigt nyttigt.

Dessutom blir jag lite provocerad av detta att vi skulle vara vindkraftsmotståndare. Själv har jag haft andelar i vindkraftverk i 20 år, och jag kan inte påstå att man skulle ha det om man är motståndare till vindkraft. Men jag ser också potentialen hos vindkraft som en sak och potentialen hos baskraft som någonting helt annat.

Man måste vara realist, Lorentz Tovatt. Jag tror inte att den här tekniken räcker som den ser ut i dag.

Fru talman! Det verkar som att skillnaden mellan den moderata och den miljöpartistiska energipolitiken är att den moderata befinner sig i Förenade Arabemiraten eller på studiecirklar och seminarier medan den miljöpartistiska befinner sig i verkligheten.

I verkligheten tar det 20 år att bygga ett kärnkraftverk i Västeuropa. Det är bara att titta på Finland, Frankrike och Storbritannien! Det är projekt efter projekt som inte tar sju år att bygga. Det är väldigt tydligt.

Jag väljer att leva mitt politiska liv i verkligheten snarare än att sitta på seminarier och lyssna på lobbyister eller, för den delen, att åka till Förenade Arabemiraten och lyssna på uppdiktade scenarier om hur möjligt det är att bygga kärnkraft på kort tid när man har slavarbetskraft eller olika typer av säkerhetslättnader för kärnkraftverken. Det är kanske den stora skillnaden mellan moderat och miljöpartistisk energipolitik.

Fru talman! Vi får se om det finns något kvar att diskutera; debatten är livfull!

Jag vill börja med att för Moderaterna yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet för utgiftsområde 21 Energi.

Det finns inget område i svensk politik där regeringens och oppositionens politik nu skiljer sig åt så mycket som just på energiområdet. Vi har en regering som har en nära nog helt faktaresistent hållning till de massiva problem och utmaningar vi står inför, och vi har en opposition som förtvivlat och högljutt påtalar detta och lyfter förslag.

Fru talman! Det är inte konstigt, för tillgången till el har varit och är en av de viktigaste faktorerna bakom att Sverige har utvecklats till en av världen främsta välfärdsnationer. Det är något som inget parti har deklarerat att man vill avstå från, eller har jag missat något?

Med ett elnät från 1950- och 1960-talet med mångåriga underhålls- och utbyggnadsskulder försöker man med förändrade energikällor balansera effekten mellan vindpustar och soltimmar. Det är ett elnät vars infrastruktur är anpassad till de tidigare nedlagda kärnkraftverken och till en industri som använder fossila bränslen.

Fru talman! Att man inte inser den massiva utmaning som detta innebär, samtidigt som elektrifiering av transporter och industri för klimatets skull fortskrider med en entusiasm som bara den svenska industrin kan uppbåda, är skrämmande.

Om jag vore regeringsföreträdare skulle jag faktiskt skämmas för och skrämmas av vad man har åstadkommit, eller faktiskt inte åstadkommit, under de sju årens regeringstid. Att till varje pris behålla regeringsmakten och slå knut på sina tidigare industri- och jobbambitioner borde vara smärtsamt.

Fru talman! Det borde vara smärtsamt att hela svenska folket nu tydligt ser vad en socialdemokratisk regering är villig att offra för att sitta vid maktens grytor och ser vilka som har fått betala priset: det svenska folket, med stigande priser och minskad nationell konkurrenskraft.

Nu ser vi att det inte bara är företag som får betala smärtsamt höga elräkningar; också privatpersoner kommer att tvingas betala tusenlappar i ökade elpriser nu i vinter. Det gäller dem som kan betala. Vissa kommer i stället att få ransonera sin elförbrukning.

Klimatutmaningen att sänka CO2-utsläppen till noll, helst, är en enorm utmaning. Bara genom en smart och framåtsyftande politik är detta möjligt. Men att som regeringen först ha en hög svansföring om Norrlands fantastiska utveckling, där fossilfri framställning av stål står för dörren, och sedan sätta den södra delen av landet i en elkris beroende på att elen inte räcker till alla ambitiösa projekt man har initierat kan få vilken ingenjör som helst att ligga sömnlös. Men regeringen sover!

Fru talman! Vi behöver använda hela verktygslådan av produktionsformer för el och energi och hela verktygslådan av smart konsumtion på bästa sätt. Vi behöver göra det snabbt, och vi behöver göra det tydligt.

Vi behöver värna den svenska vattenkraften, både den småskaliga och den storskaliga. Vattenkraften är och kommer att vara helt avgörande för att balansera den väderberoende vind- och solkraften.

Tillståndsprövningarna måste ta hänsyn till vattenkraftens viktiga roll. Det finns en överhängande risk att de nödvändiga miljöprövningar som vattenkraften nu genomgår annars leder till att tillgången till vattenkraft minskar radikalt, vilket äventyrar hela vår energiförsörjning.

Fru talman! Det senaste årets kraftigt utbyggda vindkraft kräver mer planerbar energi, som vatten- och kärnkraft. Det går inte att balansera vare sig vindkraft eller solenergi med dagens teknik; det kan vi bara göra med vattenkraft och kärnkraft. Det blåser inte hela tiden, och solen skiner inte alltid.

Fru talman! En kraftigt ökad vindkraftsproduktion innebär de facto att också kärnkraftselen i systemet måste öka. Att regeringen trots kraftiga protester från oss i opposition då i stället inte förhindrade nedstängning av Ringhals l och 2 i förtid innan livslängden var slut var ansvarslöst. Nu måste man starta ny kärnkraft.

Fru talman! Men det verkar som att kärleken till de knappt 4 procent av svenska folket som röstat på Miljöpartiet är så stor att regeringen låter resten av befolkningen få frysa för denna oförklarliga kärlek. Deras politik med er socialdemokrater värnar inte miljön. Det ger ju inte mindre CO2-utsläpp när man nu i stället kör elkraftverket i Karlshamn, som förbrukar 140 000 liter olja i timmen. Det är ett kraftverk som är tänkt som yttersta reservkraft och som nu används bara för att vi har normala vintertemperaturer.

Ska vi komma till rätta med elkrisutmaningen behöver vi snarast arbeta fram en plan för en kärnkraftsutbyggnad. En utbyggnad ska först ske där de gamla verken funnits och där elnäten finns. Vidare ska det vara en plan för att senare kunna initiera den nya kärnkraftsteknik som nu utvecklas i världen. Intresserade investerare finns om viljan och visionen från politiken är tydlig. Regeringen måste också ta tag i beslutet om slutförvar, vilket är ännu en surdeg.

Regelverk och lagstiftning för tillståndsprocesser av ny kärnkraftsteknik behöver snarast utarbetas. Klimatet kräver omställning nu, inte sedan. Det är vi skyldiga alla våra barn och ungdomar. Vi behöver visa att vi menar allvar med klimatutmaningen och att det inte är någon hittepålek.

Fru talman! Sverige har en unik chans att ställa om sin energiproduktion till fossilfritt, och det är också det som ska vara det prioriterade målet. Målet ska inte vara helt förnybart, för då missar vi klimatmålen.

Det vi saknar i betänkandet är satsningen på biogas via stöd för att komma igång med en lönsam produktion. Men den satsningen, på 500 miljoner för nästa år, finns med i miljö- och jordbruksutskottets budget.

Vi har samma ramar för Svenska kraftnät som regeringen, men vi vill att Svenska kraftnät agerar mer proaktivt för att höja handelskapaciteten i stamnätet så att den ligger närmare den fysiska kapaciteten. Ledningarna måste användas så effektivt som möjligt.

Fru talman! Sverige förtjänar efter valet en ny regering med en ansvarsfull klimat- och energipolitik.

Fru talman! Nästan 60 terawattimmar - det är de projekt som Moderaterna motarbetar. Det är betydligt mer än den befintliga kärnkraften i Sverige i dag.

Jag ska räkna upp lite aktörer: LKAB, SSAB, Vattenfall, Hybritprojektet, H2GS, Holmen, Ovako, SCA, Jernhusen, den tunga industrin. Detta är aktörer som Moderaterna brukar gå hand i hand med och vars verksamhet de brukar underlätta på olika sätt. Det är aktörer som alla vill ha den här kraftproduktionen. De längtar efter billig, förnybar el som de kan producera stål av som de kan sälja vidare med en förnybar stämpel på. De vill ha den förnybara stämpeln. De vill kunna säga till sina kunder: Det här är förnybart stål.

Nu vill Moderaterna inte ge alla dessa aktörer det de verkligen vill ha: den förnybara, billiga elproduktionen.

Jag undrar: Vad säger Moderaterna till H2GS, till Holmen, till Ovako, till SCA och till Jernhusen när man motiverar sitt motstånd mot billigare elproduktion, mot förnybar elproduktion, mot havsbaserad vindkraft och mot landbaserad vindkraft? Varför vill man inte ge den svenska industrin förnybar och billig el?

Fru talman! Jag har inte sett statistiken, men de här 60 terawattimmarna måste handla om kommuner som har nekat tillstånd till utbyggnad av vindkraft. Det måste vara så Lorentz Tovatt har tagit fram det. Detta är inget beslut som vi tar på riksnivå. Det är också enormt viktigt för oss att vi inte gör det. Vi kör inte över kommuner och talar om att här ska det stå en vindkraftspark. I så fall skulle till exempel Stockholm för att vara självförsörjande ha en stor vindkraftspark. Det kanske inte vore så kul för människor som bor där.

Man måste söka samförstånd med lokalbefolkningen. Det är också det man gör där kärnkraften finns etablerad. I Forsmark, till exempel, finns det 90 procents stöd i befolkningen för slutförvaring av kärnbränsle där. Man kan inte ha en diktaturstat på klimatets altare.

Det är inte heller sant, för det finns redan 25 terawattimmar vindkraft som vi exporterar, vilket man ofta skryter med. Varför inte använda dem här till att börja med? Det är ju inte så enkelt att man producerar ett överskott, och så kan det användas. Det finns egentligen inget som är en sådan färskvara som just elenergi. Det är värre än kylskåpet. Man måste verkligen förbruka den precis när man har producerat den. Den går inte att lagra till i morgon. Vi har fortfarande inte tekniken. Nu byggs det enormt mycket batterifabriker, och man pratar om att generera över energin till vätgas. Men än så länge har vi ingen billig, smart teknik som kan täcka de enorma behoven.

Jag tycker att det är hemskt när man vill köra över det lokala självstyret. Det visar tydligt att Miljöpartiet inte alls ser det lokala självstyret som viktigt utan att det här är det viktigaste. Då säger jag: Varför har man i så fall inte lyckats övertyga befolkningen om att detta är en fruktansvärt bra idé? Det finns ju ändå stöd på vissa ställen för både vindkraft och kärnkraft.

Fru talman! Jag hoppas att alla noterade två saker här: Dels vill Moderaterna motarbeta billig, förnybar elproduktion som kan generera elpriser som är konkurrenskraftiga för det svenska näringslivet, dels vill man tvinga på Sverige dyr elproduktion i form av ny kärnkraft. Lotta Olsson ägnade stora delar av sitt anförande åt att prata om hur Moderaterna vill forcera fram ny kärnkraft i Sverige. Det är alltså elproduktion som är dyrare och som kommer att leda till högre elpriser.

Kombinationen av att motarbeta billig elproduktion och att tvinga fram dyr elproduktion är en giftcocktail för elpriset. När vi nu debatterar under en period med rekordhöga elpriser vill alltså Moderaterna göra det värre - dels för svenska hushåll, dels för den svenska industrin. De ska helt enkelt få högre elpriser. Det är Moderaternas recept för den svenska energipolitiken.

Fru talman! Precis som jag sa är detta en färskvara. Om Lorentz Tovatt producerar jättemycket elenergi just nu och jag behöver den i morgon är det inte värt någonting. De 25 terawattimmar som vi exporterar har vi ju fått vid en tid när vi inte behövde dem. Det är det som fortfarande är dilemmat med den förnybara vind- och solkraften - vi kan inte lagra den.

Vi är för all typ av teknik, men vi kan inte hålla på och producera el som vi inte kan använda. Vi kan också titta i ett livscykelperspektiv. Om Lorentz Tovatt skulle vara med på någon av de föreläsningar eller seminarier i ämnet som faktiskt ofta hålls här i riksdagen där man tittar på livscykelanalyser av kostnaderna skulle han få höra att kärnkraften inte är dyrare. Det är nämligen väldigt mycket förspilld tid när vindkraftverken står och det inte blåser, och det kostar också.

Fru talman! Vi hörde Lotta Olsson prata om att alla verktyg i verktygslådan behöver användas. Hon pratade om vattenkraft och kärnkraft som planerbar kraft. Jag blir lite förvånad över att Lotta Olsson då helt glömmer bort kraftvärmen, som kanske är bland det viktigaste vi har, inte minst i södra Sverige, och som också avlastar elbehovet väldigt tydligt. Men det är vanligt att det bara blir vattenkraft och kärnkraft för Moderaterna.

Lotta Olsson pratar också väldigt väl på många sätt om att vi behöver väldigt mycket mer el, men hon glömmer bort att mycket av den tillkommande användningen av elen är flexibel. När man ska göra fossilfritt stål, till exempel, behöver man inte el 24:7. Det man ska göra är vätgas, och vätgasen går att lagra. Därför vill man använda el när den är billig och det finns mycket. Det är därför bolag som Ovako, SSAB, LKAB och H2 Green Steel pratar om det som går att få fram snabbt, det vill säga vindkraft. Det är det de vill ha.

Där sa Lotta Olsson det också väldigt bra: Klimatet kan inte vänta. Vi behöver agera nu och inte sedan. Då måste man göra det som går att göra nu och inte sedan. Det är väl här det blir problematiskt. Vi ser ju att Moderaterna runt om i Sverige säger nej till de här etableringarna. Vi har investerare som står och väntar på att få bygga, och så säger Moderaterna nej.

Lotta Olsson pratar om att Stockholm inte kan klara sin elförsörjning. Det hade gått jättebra. Det hade kunnat vara ett projekt ute i Sandhamn, fem mil från kusten, som nu Moderaterna i Stockholms län säger nej till.

Då blir jag lite nyfiken. Vad vill Lotta Olsson göra? Hon säger att man inte ska köra över befolkningen, och det håller jag som centerpartist såklart med om. Men vad vill Lotta Olsson göra för att underlätta denna utbyggnad och öka den lokala acceptansen? Just nu agerar nämligen Moderaterna precis tvärtom och piskar i stället upp en opinion mot detta. Vad vill man göra konkret för att förbättra för möjligheten att bygga vindkraft?

Fru talman! Jag upplever inte alls att vi piskar upp någon stämning mot vindkraft. Vi är för alla typer av kraftkällor, men det är viktigt att det finns en lokal förankring och en lokal acceptans. Naturligtvis måste man också välja områden. Det kan till exempel vara några av Europas sista tysta områden. Är det lämpligt att vi då kanske sätter stora vindkraftverk där? Och hur är det med naturvärden i förhållande till andra värden?

Jag gillar inte fundamentalism över huvud taget och inte miljöfundamentalism heller. Jag tror att vi måste vara kloka och söka samförstånd. Vindkraften kan finnas i områden där den inte stör eller ute till havs, men då måste man också finansiera sina egna kablar. Det är jättebra.

Att jag inte nämnde kraftvärme ber jag om ursäkt för. Precis som Rickard Nordin säger är den också en stor källa. Sverige har väldigt mycket infrastruktur för att kunna använda fjärrvärme som man inte har i andra länder. Amerikanerna säger: Ni är så socialistiska att ni har gemensamma värmesystem. Ja, och då kan det faktiskt vara bra att vi har varit socialistiska så att vi kan vara effektiva på det området.

Jag tror att det finns jättemycket spillvärme man kan använda. Man behöver också effektivisera. Men det är ju inte Rickard Nordins och min tvättmaskin som är det stora problemet; det är att vi ska ställa om hela vår tunga industri och hela vårt transportsystem som är dilemmat. Det är inte heller energi till Hybrit i Norrland som är problemet, som sagt, utan det är energi till södra Sverige. Därför stämmer inte detta med att skicka upp vindkraften till Norrland. Det är inte det som är det stora problemet, utan det är hur vi får energi till område 3 och 4.

Fru talman! Moderaterna säger att man är för alla kraftslag, men det är man ju inte i Gävle, i Kävlinge eller i Stockholm. I Stockholm pratar vi om en havsbaserad park fem mil utanför kusten. Den är knappt synlig. Den påverkar inga tysta områden. Ja, den påverkar det tysta området till havs, men där finns ju inga människor. Vilka är det man vill skydda egentligen?

Jag undrar: Vad kommer Moderaterna att göra för att förbättra möjligheterna om man nu är för alla kraftslag? Det enda jag hörde Lotta Olsson prata om var att man inte vill ge stöd till den havsbaserade vindkraften. Kan man på samma sätt lova att det inte kommer att betalas ut en spänn i subventioner till kärnkraft? För det behöver ju i så fall vara lika för alla kraftslag.

Jag har två frågor. Kan Lotta Olsson lova att Moderaterna inte kommer att subventionera kärnkraften över huvud taget? Och vad kommer Moderaterna att göra för att man ska få en ökad lokal acceptans - kan man till exempel ställa sig bakom Centerpartiets förslag om att fastighetsskatten ska gå tillbaka för att också ge nytta lokalt?

Fru talman! Jag börjar med den sista frågan. Vi har inte sagt så än, men det är ett förslag som vi funderar på. Om man hårdrar Rickard Nordins hypotes att man faktiskt ska kunna bestämma från statens håll skulle vi kunna säga att ett litet kärnkraftverk på Södermalm skulle vara perfekt. Man skulle behöva ha väldigt lite infrastruktur, det finns många konsumenter där och det skulle bli ett fantastiskt bra och säkert system. Men jag tror inte att vi skulle kunna göra det utan att människor skulle vara emot.

Vad är det då för skillnad? Det är faktiskt så att många kraftslag har dödat fler människor än vad kärnkraften har gjort. Kärnkraften är det kraftslag som har dödast minst antal människor. Kolkraft, annan fossil kraft och vindkraft har dödat fler människor rent statistiskt.

Jag är väldigt mycket emot den här typen av översitteri mot människor. Jag tycker att vi måste jobba med acceptans.

Fru talman! Jag känner att jag skulle ha behövt ha förlängd repliktid för att bemöta och ställa frågor om Lotta Olssons inlägg.

Jag vill först kommentera inlägget där Lotta Olsson sa att hon skulle skämmas över att vara med i ett regeringsparti som för den här energipolitiken. Det är precis tvärtom. Under Alliansens tid importerade vi el till landet. I dag exporterar vi 25 terawattimmar. Det skapar tusentals jobb, inte minst i norra Sverige där vi har låga elpriser och överskott på el. Det är jag stolt över.

Jag är också stolt över utvecklingen som sker nu med fler vindkraftverk på land och möjligheten till detsamma till havs. Jag är också stolt över solkraften som under den tid vi har regerat satt fart på den svenska elmixen.

Jag kan konstatera att kärnkraften lyfts fram i Lotta Olssons anförande och noterar att i budgeten som har klubbats igenom och som ni har medverkat till finns inte en enda krona till kärnkraften. Vi har hört i andra inlägg här från Moderaterna att man motarbetar havsvindkraften. Jag tycker att Moderaterna är svaret skyldiga när det gäller vilken elkonsumtion vi ska ha framöver i vårt land.

Utöver detta vill jag ställa en fråga till Lotta Olsson. I budgeten som går igenom rycker man undan pengar som skulle gå till energieffektivisering. Det är 100 miljoner som rycks undan. 600 miljoner till elektrifiering av transporter rycks undan. 500 miljoner rycks undan från energiteknik. Min fråga är: Vart tar dessa pengar vägen?

Fru talman! Vi ser lite olika på budget rent allmänt. Vi menar att om politiken visar att man tror på kärnkraft och på ny teknik som kan göra avfallet mindre farligt är det en styråra för att vilja investera. Men om man säger att man ställer upp det här och sedan får se, precis som man gör med slutförvaret av kärnavfallet, är det klart att ingen vill satsa en massa pengar även om det kommer att betala sig på en 40-årsperiod. Jag förstår inte att Socialdemokraterna inte förstår det.

Energipolitiken har förändrats väldigt mycket. Jag måste säga att jag för tio år sedan inte trodde på den enorma explosion av elektrifiering som nu kommer. Man måste vara snabb för att hänga med. Svensk fordonsindustri och svensk industri drar loket, och så kommer politiken efter och försöker lappa och laga där det finns dilemman. Så kan vi inte ha det. Vi måste vara proaktiva, och då kan man inte ha skygglappar och tro att det bara är vindkraft och solkraft till exempel som ska användas. Vi måste se på alla olika typer av energikällor.

Det var inte Mattias Jonsson utan Lorentz Tovatt som talade om detta, men jag skulle vilja veta om ni har tittat på hur alla solceller tillverkas och om det är i en demokrati. Kinas fabriker kanske inte är så kul att titta på. Det är lätt att moralisera när det gäller vissa saker, men ska man moralisera ska man nog göra det hela vägen. Det finns mycket med det här som kan vara svårt.

Om politiken visar att det här tror man på och vill satsa på får man inte säga: Vi får se. Ingen vill ha vi-får-se-förhållanden, varken om man håller på med politik eller någonting annat. Man måste säga: Det här tror vi på, och det här vill vi. Det är därför som Hybrit har lyckats.

Fru talman! Det är precis den tydligheten och de beskeden som behövs, och det är också de beskeden som jag förväntar mig att få på frågan om var pengarna läggs i stället. Jag hörde inte svaret på den frågan. Lotta Olsson ska få möjlighet igen att svara på den frågan, och hon får gärna komplettera med ett svar på varför det inte finns en enda krona i budgeten till kärnkraft.

Vi har kunnat höra i den här debatten att Moderaterna aktivt har motarbetat havsvindkraft samtidigt som det ropas efter kärnkraft, men det finns inga pengar i budgeten. Hur går detta ihop?

Fru talman! Det är sant. Vi vill att kraftslagen ska finansiera sig själva. Däremot vill vi ha forskningspengar där kärnkraften ska ingå precis som andra kraftslag.

Nu måste jag erkänna en sak, och det är att vi har prioriterat poliser i vår budget. Därför har vi inte prioriterat bidragssystem till energipolitiken, utan där måste det finansiera sig självt.

Det är dock inte så att vi missar några EU-pengar i och med att vi har tagit bort anslag. Det var någon tidigare debattör som tog upp det. Jag har faktiskt tagit upp det med Energimyndigheten, och vi förlorar inte några EU-pengar som vi annars skulle ha fått för att vi inte finansierar vissa saker. Jag är alltså inte så orolig för detta.

Vår vision framåt är att vi tror på alla kraftslag, värnar dem och ser att vi behöver utöka detta. Det betyder enormt mycket, och jag önskar att Mattias Jonsson också skulle se det.

Fru talman! Jag tror att jag ska göra det enkelt för Lotta Olsson att svara.

Vi hade en energikommission som ledde till en energiuppgörelse. Där fanns Moderaterna med. Den byggde på att man till och med kunde bygga ut kärnkraften i Sverige, givetvis utan stöd. Moderaterna brukar ofta prata om långsiktiga spelregler. De är viktiga, för de gör att aktörerna törs investera och vara med och ta de här stegen.

Den 10 juni 2016 slöts energiuppgörelsen. Vänsterpartiet var inte med, och det fanns en anledning till det. Men Moderaterna och Kristdemokraterna anslöt sig till den här energiuppgörelsen. Tre och ett halvt år senare valde Moderaterna att lämna energiuppgörelsen. Vad är långsiktiga spelregler för Moderaterna?

Fru talman! Att vi lämnade energiöverenskommelsen är väldigt smärtsamt också för oss. Men om vi inser att det här kommer att leda till det som vi faktiskt ser nu kan vi inte sitta kvar i båten för att vi har gjort upp med Birger Lahti och Mattias Jonsson och inte kan ändra på detta.

Det har hänt enormt mycket, och vi har inte sett att vi med den överenskommelsen vi då gjorde skulle klara uppdraget. Då måste man riva upp. Om man inte ser samma framtidsscenario fungerar det inte. Det skulle kanske inte vara ett stort problem med Birger Lahti och Mattias Jonsson. Men ni har andra samarbetspartier, som sitter lite högre upp här i kammaren och har en helt annan syn på saker.

Vi har ett ansvar. Om vi inte tror på politiken kan vi inte låta svenska folket betala ett pris, bara för att vi för tre och ett halvt år sedan trodde på något annat. Jag hade inte trott att man bara under den tid som jag har suttit i utskottet skulle gå från att tro att vi skulle behöva 180 megawattimmar till att nu vara är uppe i att vi ska ha det dubbla mot det vi har i dag. Vi ska ha 280 eller kanske 300 megawattimmar elenergi. Det krävs något helt annat än hur det var för tre och halvt år sedan.

Jag vet inte om Birger Lahti tycker att man ska stå kvar och gå rakt in i väggen eller om man faktiskt måste förändra sin politik. Det är så det ser ut hela tiden.

Omvärlden förändras mycket, och vi integreras med Europa. Vi är tvungna att klara oss i konkurrensen. Om vi inte gör det kommer vi allihop att få betala för det. Nu stiger till exempel inflationen i och med att energipriserna går upp. Det kommer att urholka både pensioner och löner.

Jag tycker inte att det är ansvarsfullt att stå bakom en politik som man inte längre tror på.

Fru talman! Jag kan hjälpa Lotta Olsson med att det ska vara terawatttimmar.

Ingenting har förändrats från att ni anslöt. Man kan upprepa en lögn tills alla tror att det är en sanning. Ni har upprepade gånger sagt att regeringspartierna stänger fungerande kärnkraftverk. Men det stämmer inte. Det är inte politiken utan marknadskrafterna som har stängt de reaktorerna. Men det kommer aldrig upp.

Ni har hela tiden, framför allt när ni lämnade, sagt att det är ordet "förnybart" som stör och att ingen törs investera. Nu har ni fått in en text i anslaget 1:4 Energiforskning om att beslutet innebär att "ordet 'förnybar' ersätts med 'fossilfri' såväl i anslagets namn som i anslagets ändamål".

Jag vill fråga ledamoten Lotta Olsson hur ni tänker marknadsföra så att investeringarna kommer på plats nu när ni har ändrat ordet.

Fru talman! Birger Lahti! Vi kommer verkligen att försöka marknadsföra det. Det är enormt viktigt att vi får investerare. Svenska folket ska inte betala det här genom annat än elräkningen. Vi kan inte ha ett bidragssystem på energisidan, utan den måste finansiera sig själv.

Det har förändrats enormt mycket, och omvärlden har förändrats mycket. Vi kan se på Frankrike och Tyskland som har valt två helt olika vägar. När vi diskuterar det ser vi också på Frankrike och Tyskland på olika sätt.

Det är viktigt att vi klarar både vår konkurrenskraft och att freda oss mot främmande makt och att vi inte gör oss beroende. Det finns enormt mycket som är viktigt i det här. Vi kan inte heller ställa upp vindkraftverk så att det svenska försvaret inte kan försvara oss mot en invasion. Så långt är jag inte beredd att gå. Då duschar jag hellre kallt.

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till förslaget i betänkandet vi nu debatterar, om utgiftsområde 21 Energi. Det är första gången någonsin som Sverigedemokraterna inte har någon reservation eller något särskilt yttrande i detta betänkande. Det är med anledning av att riksdagen för två veckor sedan röstade igenom den budget som vi har lagt fram tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna.

Inom ramen för betänkandet finns det framför allt ett förtydligande av ändamålen för de anslag som finns här. Regeringen har tidigare snävat in det energipolitiska arbetet genom att ha sin tyngd mot förnybart, vilket exkluderar framför allt kärnkraften. Det kommer det att bli ändring på när riksdagen antar förslaget i betänkandet och byter ut ord som "förnybart" mot "fossilfritt".

Det gäller kanske framför allt anslaget för energiforskning. Ändamålet från regeringen har varit att främja utveckling av teknik som baserar sig på förnybara energislag. Det har inte bidragit till att Energimyndigheten har kunnat anslå medel för kärnteknisk forskning eller åtminstone upprätthålla det som ett argument, trots att tillkännagivanden har riktats från riksdagen. Regeringen har valt att begränsa sig till att införa det i de regleringsbrev som utfärdats till Energimyndigheten men inte i ändamålet för anslaget. Det kommer det nu att bli ändring på.

Fru talman! Sverige befinner sig i en energikris, en kris som regeringen i allra högsta grad bär ansvaret för på grund av en illa skött energipolitik. Socialdemokraterna har låtit Miljöpartiet få genomslag för sin iver att lägga ned kärnkraften.

Från sommarens pristoppar har vi nu kommit in i en kallare väderlek och har för varje vecka som gått kunnat se gamla prisrekord slås. Priserna har stundvis under bara den gångna veckan befunnit sig på en fullständigt ohållbar nivå. Om det fortsätter på den vägen med en volatil prisbild och om den under längre tid lägger sig på höga nivåer kommer det att vara svårt att se någon som helst elektrifieringsvåg ta fart. Vissa industrier har kanske möjlighet att vara flexibla. Men för många andra finns inte den möjligheten. Det går i stället direkt ut över deras konkurrenskraft.

För hushållen i södra Sverige innebär det här även att flera tusenlappar går till merkostnader för elräkningarna man ska betala. I tidningarna har vi kunnat läsa om tips till hushållen från energibransch och andra kommentatorer om att gärna lägga undan lite pengar till elräkningen som kommer i januari. Vi kommer snart att se utbredda begrepp som energifattigdom även i Sverige. Det blir kanske en klassfråga när det gäller vilken uppvärmningsform man har och vad man har råd med. Den utvecklingen har vi inte sett tidigare. Det är något man har kunnat se nere på kontinenten i spåren av Energiewende och liknande fantasier om helt förnybara kraftsystem.

En starkt bidragande orsak till de extremt höga elpriserna i södra Sverige är att man under relativt kort tid har stängt ned hälften av de kärnkraftsreaktorer som har funnits i Sverige, utan att bygga ut elproduktionen i södra Sverige i motsvarande mån för att kompensera för effektbortfallet. Regeringen har uppenbarligen inte reflekterat kring varför de har varit placerade nära våra storstadsområden, där konsumenterna av elen finns. Man har byggt dem nära konsumenterna för att se till att behovet av överföringskapacitet ska vara så litet som möjligt och för att bygga ett så effektivt kraftsystem som möjligt. Det borde inte komma som någon överraskning. Men nu ser vi konsekvenserna av när man inte förstår det faktumet.

Inte heller den brist på effekt när behovet är som störst borde komma som någon direkt överraskning. Vi måste ha en produktionsapparat som någorlunda korrelerar med när vi har behov av el och med att vi kan producera el när vi vill använda den. Här går utvecklingen åt fel håll. Vi tenderar att göra tvärtom, att i allt högre grad producera el när vi inte har behov av den, och när vi har behov av den har vi i stället effektbrist. Det är en problematik som Sverigedemokraterna återkommande har påtalat och fört fram i denna kammare.

Just effektbalansen är ett mått på hur bra vi klarar att försörja oss på el i Sverige under vintern, och den beräknas årligen av Svenska kraftnät. Under hela den period som den rödgröna regeringen, numera röda regeringen, har suttit vid makten har effektbalansen kontinuerligt försämrats. Det har gått från betryggande till obefintliga marginaler till att för första gången sedan 70-talet halka ned till minussiffror i Sverige.

Det har även blivit så illa att det inte räcker att titta över den här situationen bara under vinterhalvåret. Nu gör man driftssäkerhetsanalyser av vår elförsörjning även sommartid. Det har vi aldrig någonsin gjort tidigare.

Just denna bristande förståelse är ett av de främsta skälen till att denna regering är oförmögen att lösa problemen. Det gäller inte minst inför den elektrifiering som nu är på gång, och där man räknar med att efterfrågan på el kommer att öka avsevärt. Med de prisnivåer som vi nu har kommer det att vara en högst begränsad möjlighet till elektrifiering. Man får nog i stället vara glad för de delar av den energiintensiva industrin som kommer att vara möjliga att behålla i södra Sverige.

Vad behöver man då göra i den energipolitik som Sverigedemokraterna vill se och som vi tror behövs i Sverige för att få fart på elektrifieringen? Det är att ha en insikt om att vi måste kunna få el under årets alla timmar till rimliga priser. Kostnaderna måste beaktas ur ett systemperspektiv, inte enbart för själva elproduktionen utan också vilket behov som finns av utbyggd överföringskapacitet, i systemstödstjänster och för att se till att detta sammantaget leder till de lägsta kostnaderna för slutkonsumenten.

Av dessa skäl är vi övertygade om att en hållbar omställning behövs där kärnkraft tillsammans med vattenkraft utgör en bas som kan kompletteras av ett visst mått av väderberoende kraftproduktion men som dock ska balanseras av den. För kärnkraftens del handlar det i närtid om att fatta beslut om att gå vidare med både tillåtlighet och tillstånd för slutförvaring för att kunna säkra den befintliga kärnkraften. Vi måste också satsa på kärnteknisk forskning och ta bort de regulatoriska hinder som finns så att vi kan utveckla och bygga ny kärnkraft i Sverige och planera för nästa generations kärnkraft.

För vattenkraftens del måste man säkerställa att den inte rivs ut i onödan när man nu ska införa nya moderna miljötillstånd. I stället måste vi se till att nyttja den effekt och de avvägningar som har gjorts tidigare då man exploaterat för det industriella intresset. Detta kommer att vara välbehövligt om vi ska kunna integrera väderberoende kraftproduktion.

Kraftvärmen är den planerbara kraftproduktion som finns. Där handlar det om att stärka konkurrenskraften för kraft- och fjärrvärmen, vilket stod med i den energiöverenskommelse som togs fram av vissa partier. Vi har dock enbart sett att man velat straffbeskatta den i och med avfallsförbränningsskatten som i stället urholkar konkurrenskraften.

Vindkraften har diskuterats i debatten. För den handlar det mycket om en social hållbarhet, som inte är tillräcklig. Det finns ett lokalt motstånd som kan kopplas till att det påverkar människors vardag. Det kommer inte att underlättas av det faktum att man vill begränsa eller inskränka det kommunala självbestämmandet och göra det svårare för folkvalda församlingar närmast medborgarna att fatta beslut och skicka signaler om det från denna kammare. I stället handlar det om att betala en rimlig kompensation för de ingrepp, bland annat visuella, det innebär lokalt i närmiljön. Detta måste ställas mot andra intressen som kan finnas på det lokala planet.

Det kanske viktigaste är överföringskapaciteten, framför allt med tanke på nedläggningen av planerbar kraftproduktion. Överföringskapaciteten måste byggas ut. Det måste gå snabbare, och det handlar främst om att korta handläggningstiderna. Om man lyssnar till vad som sägs här finns det en uttrycklig vilja för detta. Men vi har fortfarande inte kommit särskilt långt med de förslag som fanns i den nätkoncessionsutredning som regeringen gjort.

Andra debattörer har varit inne på elmarknaden och hur vi ska bygga ny kärnkraft eller på olika sätt stimulera utbyggnad av planerbar kraftproduktion. Det handlar mycket om att utveckla elmarknaden. Dagens marknad baseras på pris på energi, som man uppenbart har kunnat leverera. Men man har inte kunnat leverera effekttillräcklighet eller de systemstödstjänster som behövs. Det är uppenbart att politiken måste landa i att prissätta de nyttor som behövs för att vi ska kunna ha ett fungerande kraftsystem även i framtiden. Då ska man självklart även kunna få betalt för de nyttor som man levererar och som andra kraftslag inte har förmåga att leverera.

Sammantaget kommer detta att innebära att marknaden kommer att kunna ta hand om och leverera de bitarna i det framtida energisystemet. Om man ska kunna börja ta steg i denna riktning är vi i Sverigedemokraterna helt övertygade om att det först också krävs att regeringen byts ut.

Fru talman! Det är alltid intressant att lyssna till Mattias Bäckström Johansson - han är en påläst ledamot - även om vi inte alltid delar slutsatserna.

En uppfattning som vi faktiskt delar och som jag tycker är värd att lyfta fram är att man ska få ersättning lokalt för den påverkan som sker. Det tycker jag av många skäl är klokt. Det handlar inte minst om en stärkt äganderätt. Om man får en lokal påverkan ska man också få ersättning för det.

Sverigedemokraterna har föreslagit att detta ska gå regionalt. Jag har däremot inte hört något om att man även ska ge ersättning till närboende, det vill säga de som inte är markägare men som ändå får en påverkan. Detta är något som Centerpartiet har föreslagit, och jag skulle gärna vilja höra vad Mattias Bäckström Johansson och Sverigedemokraterna tycker om det. Det var min första fråga.

Min andra fråga gäller följande: I medierna har det tydligt stått att Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna bland annat har diskuterat energifrågor inom ramen för sina gemensamma samtal. Det har mynnat ut i ett par debattartiklar och lite andra saker. Jag blir därför nyfiken om Mattias Bäckström Johansson lyft upp frågorna om lokal ersättning i dessa samtal. Vad har responsen i så fall blivit? Vi ser ju inte ett spår av det i budgeten från SD, M och KD som nu går igenom. Jag undrar om det här bara är tomma ord från Sverigedemokraterna eller om det är något som kommer så småningom.

Fru talman! Jag är helt övertygad om att det stora för vindkraftens del handlar om att förbättra den sociala hållbarheten och jobbar med incitament snarare än att gå fram med inskränkningar av det kommunala självbestämmandet eller försöka tvinga på människor dessa beslut. Det kan faktiskt bli så att en folkvald församling tvingas fatta olagliga beslut för att det står i en översiktsplan att det finns ett utpekat intresse för vindkraft och att man enligt lag därför inte får säga nej till det. Det vore en dålig väg att gå.

Ersättningsfrågorna har vi lyft fram länge. Den bygdepeng som i dag finns skulle delvis kunna regleras. Men det gäller framför allt även fastighetsskatten, som egentligen borde kopplas till alla industrifastigheter. Man måste rikta om dem för att skapa incitament som man kan jobba med genom exploatering ute i kommunerna. Om man riktar det direkt till kommunerna skulle det slå väldigt fel enligt de modeller som vi har tittat på. Det finns dock ett behov att skapa incitament för den nyindustrialisering som vi ser i Sverige.

Vi driver inga förslag om ersättningsmodeller för dem som blir mer indirekt påverkade i närheten av en etablering, men däremot vill vi utreda vilken påverkan det har när det gäller fastighetspriser. Det ska även kopplas till andra intressen. Vi är beredda att titta närmare på hur man skulle kunna göra det. Det är rimligt att vi kommer att få en stor utbyggnad av elnät. Där kommer ersättningsfrågan också att vara högst aktuell som ett smörjmedel för att möjliggöra den utbyggnad som behövs om vi ska lyckas med elektrifieringen. Då måste man lämna rimlig kompensation till markägare och i sak närmast berörda.

Vad gäller budgeten som sådan är det en produkt som har förhandlats fram under en relativt kort period. Den tar sikte på en mer övergripande samhällsproblematik med den otrygghet som finns runt om i landet med skjutningar på öppna gator och på behovet att stärka polis och rättsväsen. Det är dessa bitar som för stunden har varit i fokus.

Fru talman! Att fastighetsskatten på industrifastigheter ska kunna gå tillbaka lokalt är något som SD har fått inspiration av från Centerpartiets modell. Det är välkommet. Vi ser gärna att fler partier hämtar inspiration från våra modeller och också genomför dem.

Utmaningen här är väl att det redan före budgetdiskussionen fanns samtal mellan SD, M och KD. Min fråga var därför om man har lyft upp dessa frågor i samtalen. Vilken respons fick man i så fall? Vi ser ju att inget av detta har fått genomslag i budgeten.

Mattias Bäckström Johansson verkar säga att det är viktigare att bekämpa gängkriminaliteten än att få utbyggd energiförsörjning. Det här är ett sätt att öka acceptansen för en utbyggnad. Jag tycker därför att Mattias Bäckström Johansson gör en dålig prioritering, för det går att göra båda saker samtidigt. Det visar vi i vår budget.

Jag återkommer till min fråga: Vad får Mattias Bäckström Johansson och Sverigedemokraterna egentligen för gehör? Prioriterar man ens frågan? Det syns nämligen inte i budgeten och inte heller i några andra samtal.

Fru talman! Vi kan väl kolla upp vem som har föreslagit detta först och gå till botten med hur det ser ut. Sverigedemokraterna har under lång tid drivit sådana förslag, inte bara sådana som är kopplade till industrifastighetsskatt och vindkraft utan även att man ska kompensera markägare vid markintrång. Det gäller oavsett om det handlar om vindkraft eller elnätsledningar.

Initialt gick vi fram med ett eget budgetförslag. Där visade vi vilka prioriteringar vi ville göra. Därefter fanns det en begränsad tid då vi kunde titta på vilka prioriteringar vi gemensamt ville göra med det begränsade utrymme som fanns. Då var trygghetsfrågorna med polisen och ett förstärkt rättsväsen en viktig prioritering liksom även en sänkning av drivmedelsskatten för dem som bor på landsbygden och är beroende av bilen i sin vardag. De kan inte ta tunnelbanan till jobbet eller låta barnen åka till skolan med buss. De måste ta bilen. Detta tycker vi är viktigt att prioritera. Det har också varit viktigt att sänka skatten på pensionerna och stärka äldres ekonomiska villkor.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Ren, fossilfri el är vår brygga för att kunna ställa om vårt samhälle till att bli klimatneutralt och samtidigt fortsätta att vara en välfärdsnation värd namnet.

Vi kristdemokrater vill, för vilken gång i ordningen vet jag inte, lyfta fram ett viktigt beslut som denna kammare borde fatta ganska omgående: Sätt målet att Sverige ska ha en fossilfri energiproduktion även efter 2040 och ta bort det onödigt begränsande målet om förnybart.

Det finns ett uttryck som lyder "fakta bryr sig inte om dina känslor". Jag tycker att det passar in bra på debatten om kärnkraftens vara eller icke vara. Man kan tycka och man kan känna, och i vårt land har det investerats oerhört mycket känslor och prestige i denna fråga. Men jag skulle önska att fler orkade titta på kärnkraften utifrån hur dagens verklighet ser ut och vilka utmaningar vi står inför.

Det handlar om utmaningar att kunna bygga ut och kanske till och med fördubbla dagens elproduktion, utmaningar att bygga ut produktionskraft i södra halvan av landet där vi har det största effektunderskottet i dag, utmaningar att kunna häva de i dag allt högre priserna som drabbar hushåll och företag och utmaningen att rädda vårt klimat.

Utan kärnkraften kollapsar ekvationen. Sveriges riksdag måste därför tydligt signalera till marknaden att kärnkraften inte bara är till nöds tolererad under en övergångsperiod utan är innerligt efterfrågad utan några stoppdatum i sikte.

Fru talman! Sverige har under många år haft en väldigt stark konkurrensfördel gentemot många andra länder tack vare våra relativt låga elpriser som är frukten av en väl utbyggd basproduktion från vattenkraft och kärnenergi. Att vi dessutom lyckats bli näst intill fossilfria gör sannerligen inte saken sämre.

Men detta är något som håller på att förskingras på grund av den förtida avvecklingen av reaktorer i Sverige. Den uteblivna produktionens effekter förvärras när vi nu ser hur priserna på utsläppsrätter sticker i höjden.

Låt mig nu snabbt få skjuta in att jag inte beklagar att utsläppsrätterna har blivit mycket dyrare. Det är snarast ett bevis för att systemet med utsläppshandel äntligen börjar få avsedd effekt. Det är meningen att det ska kosta att producera fulel.

Det blir ändå ett problem för alla hushåll och företag när elräkningen blir något som tränger undan andra nödvändiga kostnader. Jag såg nyligen att inkassobolagen i Norge rustar för att många norska hushåll kommer att få svårt att betala sina elräkningar den kommande vintern. Men man tröstar sig samtidigt med att många nog kommer att klara av priserna eftersom folk har kunnat spara pengar under pandemin när så mycket har varit nedstängt och det inte gjorts några inköpsresor till svensk gränshandel.

I januari 2014 kunde vi i SVT ta del av en nyhet med rubriken "Lågt elpris trots kylan". Då var det också kallt, men priset sköt inte i höjden så som vi har kunnat se den senaste tiden. Förklaringen då var att vattenkraften och kärnkraften körde för fullt. Kom ihåg att vi då hade fyra fler reaktorer i drift än vi har i dag. Men från regeringen och Miljöpartiet hör jag inget om just denna anledning, utan det höga elpriset beror på Ryssland och gasen.

Det är en dålig idé för Sverige att ha stängt ned kärnkraft och bli beroende av rysk gas. Gasen eldas ju i grannländerna, och vi blir beroende av att de gör det.

Fru talman! Det här är en helt absurd situation som utspelas framför våra ögon. Så här kan vi inte ha det. Vi måste ha en stabil, leveranssäker, väderoberoende och fossilfri elproduktion som är tillräckligt stor för att möta behoven i och med klimatomställningen som nu sker inom den tunga industrin och inom fordonsflottan.

Vi måste planera för ett samhälle som håller och tänker helhet. Sverige kommer av allt att döma att behöva dubblera sin elproduktion fram till 2040, och många tror att vi enbart vill ha kärnkraft. Men det skulle inte vara det mest kostnadseffektiva. Det system som kommer möta vårt ökade elbehov är enligt Svenskt Näringsliv en fördubbling av dagens elproduktion, och för att det ska bli mest kostnadseffektivt behöver vi lika delar kärnkraft, vatten och vindkraft. Men just nu ser det inte ut så.

Fru talman! Nästan varje gång denna fråga kommer på tal svarar de rödgröna partierna att Sverige har ett elöverskott och att vi producerar mer än vi använder. Det stämmer. Men det är ungefär som att säga att båtar inte kan gå på grund, eftersom världshavet i snitt är 3,7 kilometer djupt. Att Sverige exporterar el i juli är en mycket klen tröst en kall och vindstilla kväll i december.

Jag lägger till ytterligare en aspekt. Vi vet vad vi har för energimix i dag. Baskraften är kärnkraften och vattenkraften. Vattenkraften tjänar oss väl, och de flesta tar den lite grann för givet.

Men jag vill höja ett varningens finger. Precis som Centerpartiet sa ska över 2 000 vattenkraftverk miljöprövas och få nya tillstånd. Gott så. Men med vetskap om de ofta långdragna och ovissa tillståndsprocesserna kopplat till miljölagstiftning känner jag oro över att den befintliga vattenkraften inte ska vara en självklarhet i framtiden. Här måste politiken vara tydlig och uppföljningen noggrann.

Vi kristdemokrater anser att vattenkraften är en oerhört viktig energikälla, som också kan öka sin produktion om den får rätt förutsättningar.

Fru talman! I våras släppte Energimyndigheten en rapport som visade att kärnkraften kan bli lönsam tack vare den enorma efterfrågan på el som kommer med elektrifieringen. I kombination med en ny svensk energipolitik som inte bestraffar kärnkraften och samtidigt subventionerar alternativen går det att göra verklighet av den potentialen. Detta har även Frankrikes president Macron insett, och han har redan slagit fast att ny kärnkraft ska byggas.

För Sveriges del borde det även bli möjligt att använda sig av SMR, små modulära reaktorer, som bland andra Bill Gates nu investerar i. Även i Finland pågår projekt som syftar till att ersätta el från kolkraft med SMR-reaktorer.

När det gäller kärnkraft håller vinden på att vända. Det bådar gott för klimatet, tillväxten och Sveriges fortsatta välstånd.

Sverige förtjänar en ny energipolitik för att hela Sverige ska fungera.

Fru talman! Timmen är sen. Det var lite glada tillrop på vägen upp till talarstolen, ska vi sammanfatta allt? Nej, vi gör inte det.

Jag står naturligtvis bakom vårt särskilda yttrande. Vi deltar inte i beslutet, precis som Mattias Jonsson på ett förtjänstfullt sätt redovisade här tidigare.

Fru talman! Detta är min sista session här i talarstolen. Jag skulle vilja tacka talmannen och talmannens kansli för de år som jag har fått vara i riksdagen. Jag vill även passa på att tacka utskottets personal för det samarbete som vi har haft under åren. Det har varit både omöjliga och möjliga frågor, men det har varit ett oerhört professionellt samarbete med personalen i utskottet.

Jag vill även passa på att tacka ledamöterna, kanske framför allt de energipolitiska talespersonerna. Vi har inte alltid varit överens, men oftast har det varit en god ton i debatten och med glimten i ögat. Det uppskattar jag verkligen.

Avslutningsvis: Timmen är sen, och vi har hållit igång ganska länge i dag. Vad passar väl bättre då än några ord från Karl-Bertil Jonssons julsaga: Efter ett väl utfört arbete känner man inre frid, och det är detta som samhället vilar på.

Med detta tackar jag för mig och önskar er alla en god jul och gott nytt år och lycka i framtiden.

(Applåder)

(ANDRE VICE TALMANNEN: Jag vill också passa på att tacka ledamoten så mycket för hans insatser här i kammaren och önska stort lycka till.)

Fru talman! Jag ska inte förlänga debatten för mycket. Vi behöver inte prata energipolitik, men jag tänkte passa på att på utskottets och alla de andra ledamöternas vägnar tacka för det samarbete som vi har haft. Ledamoten är alltid påläst och kunnig, och det var varit spännande debatter här i kammaren. Stort tack!

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 9 december.)