Utgiftsområde 21 Energi

Fru talman! För ett år sedan stod jag här och kände mig väldigt hoppfull. Vi hade nyligen ingått Tidöavtalet, som på papperet innebar ett rejält avsteg från den tidigare fullständigt ansvarslösa politiken på flertalet områden, däribland energiområdet.

Det gångna året, fru talman, har trots min otålighet inte gjort mig besviken. Även om det går snabbare att bryta ned det som fungerar än att bygga upp det som har raserats har vi under det gångna året tydligt gått från ord till handling. Vi har tagit viktiga steg på vägen mot att återigen få ett robust, leveranssäkert och konkurrenskraftigt energisystem.

Vi har uppdaterat direktiven - regleringsbreven - till berörda myndigheter och affärsverk. Vi har banat väg för mer kärnkraft genom att först ändra det energipolitiska målet från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt och därefter se till att ta bort de lagar som alltför länge förhindrat både expansion och nybyggnation av kärnkraft i Sverige. För att öka investeringsviljan har vi också ställt ut kreditgarantier om 400 miljarder kronor riktade till kärnkraftsprojekt.

Fru talman! Under föregående mandatperiod såg den socialdemokratiska regeringen till att välfungerande, planerbar och fossilfri kärnkraft stängdes ned. Detta skedde trots varningar om konsekvenser som stigande priser, sämre överföringskapacitet och effektbrist i framför allt södra Sverige och trots alla egna prognoser om ett framtida ökat elbehov, inte minst till följd av elektrifiering. Allt gjordes dessutom utan att man försäkrade sig om att det fanns tillräckligt med effekt- och reglerkraft.

Oppositionen står nu, i kölvattnet av sin egen ansvarslösa politik, fascinerande nog och ropar på ännu mer av samma medicin. Man vill ha in ännu mer väderberoende - icke planerbar - energi i det svenska energisystemet, trots att Sverige numera har Europas sämsta kraftbalans och höga och volatila priser och trots att larmrapporterna kring just vindkraften duggar allt tätare.

Det brukar sägas, inte minst från oppositionen, att vindkraften är snabb, grön och billig och att investerarna - inte minst de utländska - står i kö för att få investera i Sverige. Jag har sagt det förr, och jag kommer att säga det igen: Om något verkar för bra för att vara sant är det oftast det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Hur ser det egentligen ut? Ja, fru talman, faktum är att vi just nu har ett tusental vindkraftsparker på svensk mark som är konkursmässiga. Jag ska ta ett av de tydligaste exemplen för att redogöra för en del av problematiken när det gäller just vindkraften.

Utanför Piteå pågår Sveriges och ett av Europas största vindkraftsprojekt, Markbygden Ett. Arbetet med anläggningarna påbörjades under pompa och ståt för ungefär 15 år sedan. I sällskap av såväl kungligheter som toppolitiker fick dåvarande näringsministern och tillika centerpartisten Maud Olofsson äran att sätta spaden i marken. Entusiasmen var stor, och några år senare sa Piteå kommuns energichef Erik Persson att varje pitebo borde fira med palt och champagne.

I dag är det mer läge för gravöl än champagne då bolaget, som för övrigt ägs av kinesiska staten, ansökt om rekonstruktion. Stora förluster skylls på ett ofördelaktigt elavtal med Norsk Hydro. Enkelt uttryckt har man låst in sig i ett avtal som kräver leverans av el till ett visst pris även när det inte blåser. Priset har inte varit i närheten av de nivåer bolaget har kunnat få för sin egen elproduktion.

I ansökan om rekonstruktion beklagar man sig också över hur vindkraften kannibaliserat på sig själv. Det är ett enligt mig välfunnet uttryck då det speglar en del av problematiken med väderberoende energislag. Trots att vindkraften hittills inte har behövt bära de merkostnader den innebär för elsystemet i sin helhet har den stora ogenomtänkta utbyggnaden även medfört att vindkraft på många håll blivit en dålig affär, inte bara för elkunderna och skattebetalarna utan även för sig själv. När det blåser mycket genererar vindkraften mycket el, vilket i sin tur medför ett överutbud och mycket låga eller till och med negativa priser. Omvänt är priserna höga när det inte blåser, men då kan man inte leverera. Då måste andra kraftslag kliva in, och det gör man till höga priser.

Fru talman! Det finns dock flera förklaringar till att bolaget nu är under rekonstruktion. De senaste tre åren har man betalat väsentligt högre räntor till sitt kinesiska moderbolag än till långivande banker och på så sätt tömt bolaget på över 200 miljoner kronor. Samtidigt har man erhållit hundratals miljoner i skattemedel från Sverige via de så kallade elcertifikaten. Utöver det har man inte kompenserat lokalbefolkningen för störningar i närmiljön, vilket man lovat.

Med detta upplägg, som används av många fler, är det inte konstigt att utländska riskkapitalbolag bokstavligen står i kö för att få investera i Sverige.

Man kan fråga sig hur reaktionerna hade varit här hemma om en utländsk ägare i en annan bransch hade fått samma särskilda stöd, mjölkat ut hundratals miljoner från skattebetalarna och med sin verksamhet sänkt fastighetsvärden och förstört natur samtidigt som man gjort det svenska bolaget konkursmässigt. Jag gissar att kritiken hade varit enorm, inte minst från Vänstern och Socialdemokraterna som ofta och med viss rätt talar om det omoraliska med en kapitalistisk ekonomi där vinster är privata medan risker, kostnader och förluster bärs upp av det allmänna, av skattebetalarna.

Men när det kommer till den så kallade gröna omställningen lyser kritiken märkligt nog med sin frånvaro. Debatten tystas, och kritiska frågor avfärdas. Det är skadligt. Varför? Jo för att det fattas sämre beslut och tas högre risker, och manegen krattas för bidragsentreprenörer och allehanda bedragare som ser sin chans att sko sig på det offentligas bekostnad till ringa nytta för både elkunder och skattebetalare i slutänden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Det har länge saknats ett systemperspektiv i svensk energipolitik. Elproduktionen behöver vara leveranssäker och lönsam, inte bara för producenten utan även för elkonsumenten, nätleverantören, miljön och samhället som helhet.

Men som vi sverigedemokrater säger: Verkligheten kommer förr eller senare i kapp även sossarna. Nyligen fick vi ta del av en rapport i vilken Socialdemokraterna några årtionden efter oss äntligen uppdaterat sin samhällsanalys gällande effekter av oansvarig invandringspolitik. Nu ser vi fram emot den kommande rapporten Föregångslandet Sverige - världsledande industri, ökad elproduktion och mer billig el i vilken jag hoppas på betydligt bättre analyser än den rådande att Sverige behöver fler väderberoende energislag.

Fru talman! Jag avslutar mitt anförande med att yrka bifall till utskottets förslag. Jag vill också tacka mina samarbetskollegor och övriga i utskottet samt presidiet för ett gott samarbete och önska alla god jul.

Fru talman! Jessica Stegrud inledde sitt anförande med att berätta hur nöjd hon var med det senaste årets arbete. Det är alltid bra att människor är glada och nöjda med det de gör på dagarna, men alla är inte riktigt lika nöjda med utvecklingen som Jessica Stegrud utan tvärtom ganska bekymrade.

Senast i veckan kom en ny rapport från Industrirådet som pekar på att svensk industri behöver ungefär 60-70 terawattimmar mer el till 2030. Efter att ha lyssnat på Jessica Stegruds anförande kan jag konstatera att de inte fick ett enda svar på någon av frågor de ställer i sin rapport. Vad tänker regeringen och regeringsunderlaget göra för att industrin ska få möjlighet att utvecklas, ställa om, bygga ut och bli mer framgångsrik?

Det står väldigt många jobb på spel. I positiva termer kan det röra sig om 50 000 nya jobb under några år. Men företag som inte får möjlighet att ställa om riskerar hela sin konkurrenskraft, och då riskerar jobb att försvinna. Jag tar gärna den positiva ingången i denna fråga, för vi har fantastiska möjligheter. Men det finns givetvis en risk om man inte löser dessa problem fram till 2030.

I en budgetdebatt som handlar om pengarna för nästa år och möjligen ytterligare något år framåt i tiden behöver man ha svar på frågan vad man gör här och nu för att vi fram till 2030, och egentligen varje år dit fram, ska få mer el i vårt system. Detta borde Jessica Stegrud kunna svara på här.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det är alltid intressant att höra socialdemokrater prata om planeringen de kommande åren, för vad sysslade Socialdemokraterna och föregående regering med för några år sedan? Jo, man lade ned fossilfri, planerbar kärnkraft utan en tanke på kommande ökande eluttagsbehov och den effektproblematik det har medfört, trots varningar från Svenska kraftnät och varningar om volatila, stigande priser, effektbrist och så vidare. Men nu står man här, fru talman, och undrar vad som ska hända de kommande åren. Det är otroligt intressant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Jag förstår mantrat "här och nu", för politiken som har förts tidigare har varit otroligt skadlig. Vi ser i framför allt södra Sverige där jag numera är hemmahörande hur företag inte kan etablera sig och inte expandera och hur man är ytterst bekymrad över effektsituationen. Nu har Tidösamarbetet sett till att det har börjat handlas upp effekt- och balanskraft i södra Sverige, vilket borde har stått högst på föregående regerings prioriteringslista med tanke på de nedläggningar man orsakade.

Var ska kraften komma från de kommande åren? Ja, det jobbar vi stenhårt med, för nu är det realpolitik som gäller. Själv har jag föreslagit att man kan utöka effektuttaget från kraftvärmen, något ledamotens parti också försökt minska. Men det finns många andra lösningar, och här kommer man att behöva vara kreativ.

Fru talman! Jessica Stegrud använder den modell för debatten som vi har hört under ganska lång tid där man påstår att det har tagits politiska beslut om att lägga ned planerbar kraft, trots att de som har gjort det har varit tydliga med vilka kommersiella beslut de har fattat. Det vi har gjort politiskt har snarare varit det motsatta. Vi har tagit bort effektskatten och gjort det lättare för kärnkraften. Det är den utveckling som Sverige har haft sedan 2016, och den politiken tycker jag har varit bra. Vi har ingått en sådan överenskommelse och står givetvis upp för den.

Men ingen historisk beskrivning, oavsett om den är min eller Jessica Stegruds, hjälper de företag som vill ha mer el under de kommande åren för att utveckla sin verksamhet, stärka sin konkurrenskraft, ställa om och ta bort fossilutsläpp, som de inte kan ha om de vill sälja sina produkter för att utveckla det som är nytt och kan bli framgångsrikt.

Jessica Stegrud och hennes parti har hamnat i det läget att man sitter vid makten. Det är alltså till er frågorna ställs - precis de frågor jag inledde replikskiftet med. Vad tänker ni göra för att få fram de 60-70 terawattimmar som industrin efterfrågar? Det är ett svar som ni inte vill ge, och jag tycker att det är rimligt i en budgetdebatt att peka på vilka mått och steg man är beredd att ta för att klara utmaningen. Alternativet blir det vi ofta hör från en del av högerpartierna och högerdebattörerna, nämligen att den här industriella utvecklingen inte ska bli av. Det är ju där ni egentligen står.

Fru talman! Det skulle ledamoten och Socialdemokraterna ha tänkt på lite tidigare. Sverige var ju så väl rustat för den industriella utveckling som sker nu. Vi var väl rustade för en omställning med fossilfri, planerbar, storskalig kärnkraft - men det lade man ned, och nu vill man inte ens ta ansvar för det utan skyller på de kommersiella villkoren. Det stämmer! Det har jag stått här i talarstolen och sagt många gånger. Men det är politiken som sätter villkoren, och om man inte ens förstår det blir jag väldigt orolig.

Vad som ska göras de kommande åren? Jo, framför allt är det inte mer el och mer av samma medicin vi behöver. Vi behöver planerbar kraft. Jag tycker att ledamoten och Socialdemokraterna med sitt otroligt offensiva mål 60 terawattimmar till 2030 borde vara svaret skyldiga gällande varifrån balans- och reglerkraften ska komma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Sverige exporterar mer el än någonsin men har sämre kraftbalans än någonsin. Det är alltså inte en marknad i balans. Vi har inte ett kraftsystem i balans. Att då trycka på med ännu mer väderberoende elproduktion är inte hela lösningen.

Dessutom klarade ledamotens parti under föregående mandatperiod inte av att godkänna några nya vindkraftsparker. Det är det man far efter. Det klarade man inte under sina åtta år vid makten, men nu har det minsann blivit bråttom när man själv inte längre sitter vid regeringsbordet. Jag tycker alltså att Socialdemokraterna är svaret skyldiga. Var ska regler- och balanskraften komma ifrån i den offensiva målsättning man har?

Fru talman! Jag hade också tänkt prata om 2030 och behoven där, men vi hör ju från Sverigedemokraterna att anfall är bästa försvar och att det kommer tämligen få svar på vad man tänker göra, så jag byter ämne helt - men vi håller oss såklart fortfarande till energifrågan.

Något som Sverigedemokraterna och Centerpartiet verkar vara eniga om är incitament till kommuner och regioner när det kommer till bland annat ny elproduktion. Sverigedemokraterna har i enkäter, debatter och andra sammanhang sagt att de vill se nya ekonomiska incitament till kommuner och regioner. Därför, Jessica Stegrud, är jag jättenyfiken på när de besluten kommer från Sverigedemokraterna och regeringen.

Fru talman! Jag har inget konkret svar på den frågan. Det är viktigt att de kommuner som trots allt belastas av diverse etableringar får adekvat ersättning. Det är uppenbart. Det är någonting som jag tror utreds för tillfället.

Fru talman! Jag kan upplysa ledamoten om att utredningen var klar redan förra våren. Den är färdigremitterad och ligger fortfarande på regeringens bord och samlar damm.

Det vore väldigt bra om utredningens förslag kunde genomföras. Det är därför jag ställer frågan om Sverigedemokraterna är beredda att se till att förslagen från utredningen som är klar och färdigremitterad faktiskt också genomförs av regeringen, som ju Sverigedemokraterna är stödparti till. Det vore väldigt välkommet.

Det här gäller såklart inte bara vindkraft. Enligt mig gäller det all kraftproduktion och gärna industrilokaler och annat också. Men frågan är om Sverigedemokraterna är beredda att driva på regeringen för att genomföra förslagen i utredningen som finns och är färdigremitterad.

Fru talman! Som Rickard Nordin förstår är detta inte högst prioriterat just nu, men det är en proposition på gång där den helt nya inriktningen för svensk energipolitik framöver kommer att klargöras tydligare. Jag får alltså hänvisa till den eller till mina kollegor i Tidösamarbetet.

Fru talman! Jag har två enkla frågor.

Vet ledamoten hur elcertifikatsystemet finansieras? Det kom en antydan om någonting annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Tror Sverigedemokraterna på den gröna omställningen med hjälp av vätgas som stora investerare nu flaggar för och där vätgas kommer att vara insatsvara för att reducera det vi gör med kol i dag? Tror Sverigedemokraterna på den tekniken?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna! Ja, jag vet hur elcertifikatsystemet finansieras. Jag gissar att det var en passning gällande om det är skattebetalarna som står för den subventionen. Det kan man säga att det är, indirekt. Allting belastar ju i slutändan elkunder och skattebetalare.

Nästa fråga var om jag tror på vätgas som storskalig lösning, fru talman. Jag kan säga så här: Det är otroligt ineffektivt och därmed också väldigt dyrt med vätgaslagring eller att göra om vätgas till el. Jag tror att det innebär förluster på 70 procent, vilket ju skulle innebära otroligt höga kostnader.

Min fråga är varför man ska ge sig in i ett system som inte är helt beprövat och som förmodligen kommer att vara extremt mycket dyrare än det vi redan hade i form av välfungerande system och storskalig fossilfri elproduktion, där vi inte behövde lägga miljarder på att balansera nätet. Det är ju också något som ökar lavinartat. I kölvattnet av all väderberoende kraft har balanseringskostnaderna gått från 1 till beräknade 20 miljarder per år de senaste fem åren. Det väntas bara fortsätta.

Vätgasproduktion förekommer redan runt om i Europa, och om man skulle göra den fossilfri skulle det kräva lika mycket kraft som hela Frankrike. Då förstår man proportionerna i det här.

Jag tror alltså inte på den lösningen, även om jag är öppen för nya tekniker. Vi får se vad framtiden ger, men det ser inte lovande ut.

Fru talman! Jag tackar för svaret från Sverigedemokraterna och ledamoten Stegrud. Det var en bra hälsning till industriinvesterarna i norra Sverige att Sverigedemokraterna inte tror på den teknik som exempelvis LKAB flaggar för att de tänker investera 400 miljarder i under tio år och som övriga investerare står i kö till med ytterligare 600 miljarder. Deras teknik bygger på vätgas och reduktion via ljusbågsugnar. Hälsningen om vad Sverigedemokraterna, som är underlag för regeringen, tror på har gått fram, och de vet vad de har att förvänta sig.

Fru talman! Jag talade i första hand om energilagring, för jag trodde det var det vi pratade om. För övrigt lägger jag mig inte i nya tekniker; jag tycker inte att det är politikens roll. Ser man en framtid i det här och är beredd att satsa pengar kan man göra det. Däremot tycker jag inte att det ska gå en massa skattepengar till högriskprojekt. Man måste kunna redovisa riskerna och svara på de enkla frågorna varifrån kraften ska komma, vem som ska stå för all infrastruktur och så vidare. Det är frågor som jag har ställt många gånger här i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Som politiker ska vi inte välja teknikslag i första hand utan bana väg för goda förutsättningar. Min hälsning till industrin är att de ska komma fram med bra affärsidéer som bär och klarar granskningar och där riskerna är rimliga när det ska spenderas skattepengar. Då är jag för.

Fru talman! I riksdagen är det i december månad en enda lång radda med budgetdebatter, och som alla säkert har märkt har vi nu kommit till energipolitiken. Detta sker i ett läge när Sverige blir allt fattigare. Tio års reallöneökningar har utraderats. Julmaten - för att ta ett aktuellt exempel - har aldrig varit dyrare.

Man kan säga att regeringen nu också driver fram ett stålbad inom hälso- och sjukvården. Utvecklingen i svensk ekonomi är svagast i EU, och vi har enligt regeringen att se fram emot ökad arbetslöshet.

Den industriella omställningen och nyindustrialiseringen, som är ett kraftfullt draglok för investeringar i fler jobb, i bättre betalda jobb och i konkurrenskraft, ifrågasätts, precis som vi nyss hörde, kanske framför allt av det största partiet i regeringsunderlaget.

Regeringen och SD går också fram med stora besparingar riktade mot svensk innovationsförmåga och utvecklingskraft. Tidöpartierna agerar helt enkelt inte som att de vill ha den industriella utvecklingen. Statsråden klipper nog gärna band och inviger sådant som satts igång tidigare, men fortfarande är inställningen till omställningen ifrågasatt till höger i politiken. Det är beklagligt.

I den debatt om budgetramarna för 2024 som hölls här för några veckor sedan attackerades just denna utveckling hårt av Sverigedemokraterna, och inte heller finansministern kunde riktigt stå upp och ge de positiva besked som industrin behöver inför framtiden.

Vi ser dessutom en rad uteblivna besked om den snabba utbyggnaden av elproduktion och eldistribution som krävs för att möjliggöra en kraftfull utveckling. Villkoren för vindkraften har försämrats. Färdiga förslag som skulle förenkla regelverken har lagts i skrivbordslådan på Regeringskansliet i stället för att omsättas i lag.

Även på energiområdet borde politiken alltså ha en annan inriktning och ett högre tempo. Regeringens och Sverigedemokraternas enögda energipolitik hotar helt enkelt svensk industri och svenska jobb. Om vi inte bygger ut energiproduktionen här och nu riskerar stora investeringar och nya företag att hamna i andra länder.

Även om Sverige är en stor elexportör behövs det mer el varje år från och med nu och in på 2030-talet för att matcha den ökade användning som inte minst industrin efterfrågar. Det är en förutsättning för välstånd och för att säkra nya jobb och låga elpriser.

Om inte produktionen ökar blir vi snart beroende av andra. Därför behövs en annan politik än den som regeringen har lagt fram. Vi behöver behålla instruktionerna till Svenska kraftnät om att få in mer havsvindproduktion i näten, prioritera utbyggnaden av elnät i Sverige framför exempelvis en ny kabel till Tyskland, säga ja till de havsvindparker som ligger och väntar på regeringens bord och genomföra de färdiga förslag som redan finns när det handlar om bättre besluts- och tillståndsprocesser för elproduktion och för att bygga ut våra elnät.

Fru talman! Även kärnkraften är en viktig del av den svenska elmixen. Redan 2016 tog vi ställning för möjligheten att bygga ny kärnkraft. Det var en S-regering som gav myndigheterna i uppdrag att vara i takt med den tekniska utvecklingen, inte minst när det handlar om regelverken för små modulära reaktorer. Vi har även ställt oss bakom förslag om att göra det möjligt att bygga fler reaktorer, men inte på fler platser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Kärnkraft tar dock lång tid att bygga. Sveriges elförsörjning behöver tryggas för denna och kommande mandatperiod för att Sverige nu inte ska gå miste om de investeringar och arbetstillfällen som industrin vill skapa. Företag kommer att besluta om lokalisering av sina stora investeringar redan under de allra närmaste åren, och en del har redan påbörjats. Utan årliga stora tillskott riskerar vi att gå miste om det.

Det är dags att regeringen ställer sig bakom mer ambitiösa mål på kortare sikt. Vi har exempelvis föreslagit ett nytt energipolitiskt mål till 2030. Om regeringen inte klarar detta uppdrag riskerar Sverige att missa investeringståget.

Om regeringen inte gör mer för att tillföra mer el borde man i alla fall göra mer för att åstadkomma ökad energieffektivisering. Det skapas också utrymme för nya jobb som behöver el om andra använder sin potential för effektivisering.

Vi socialdemokrater föreslår ökade statliga insatser för att inte bara vissa småhus ska kunna få stöd. Vi vill exempelvis höja subventionsgraden i rotavdraget till 50 procent och helt styra det till energieffektivisering. Eftersom regeringsunderlaget har utformat politiken så att flerbostadshus inte får del av åtgärderna vill vi tvärtom se till att de får det framöver. Dessutom vill vi underlätta för fastighetsbolag att bli en aktiv part i arbetet med att öka försörjningstryggheten.

Den socialdemokratiska regeringen gav 2021 en utredare i uppdrag att föreslå ett certifikatsystem för energieffektivisering. Syftet var att åstadkomma ett marknadsbaserat och kostnadseffektivt styrmedel för att öka takten i energieffektiviseringen och därmed bidra till de energi- och klimatpolitiska målen. Den nya regeringen beslutade att lägga ned denna utredning, vilket jag tycker är högst beklagligt. Att bli mer effektiv är en viktig del, och arbetet borde återupptas.

Fru talman! Regelförenklingar efterfrågas på bred front. Dagens system för den landbaserade vindkraften är inte rättssäkert. Det finns nu exempel på att tillstånd rivs upp trots att man har haft dem under lång tid och till och med har hunnit beställa sina verk.

Att förbättra processen och öka de kommunala incitamenten för att acceptera mer vindkraft är nödvändigt, och det finns redan förslag. En del av dessa har högerpartierna förvisso röstat emot. Där är det dags att man ändrar sig. Andra förslag är remissbehandlade och klara att lägga i en proposition. Detta gäller inte minst frågan om att bygga elnät snabbare. Vi föreslår i vårt budgetförslag att EI ska få ytterligare resurser för att korta ned sina tillståndsprocesser.

Fru talman! Eftersom riksdagen redan har beslutat om andra budgetramar än de vi skulle vilja se och eftersom vi tycker att vårt budgetalternativ är en helhet finns ingen reservation för mig att yrka bifall till. Vi avstår från ställningstagande och beskriver i stället i ett särskilt yttrande hur vi vill se politiken.

Förutom mer pengar till energieffektivisering och mer resurser till kortade tillståndsprocesser vill vi se kreditgarantier om 400 miljarder som riktas till all storskalig fossilfri energiproduktion. Jag tycker heller inte att riksdagen borde ställa upp på och godkänna Hansa Power Bridge, den nya Tysklandskabeln som ligger i Svenska kraftnäts investeringsplan och som riksdagen alltså förväntas ställa sig bakom. Man kan läsa mer om detta i vårt särskilda yttrande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Avslutningsvis vill jag understryka att Sverige behöver ansvarstagande och breda överenskommelser. Detta krävs för att möjliggöra långsiktiga investeringsbeslut. Det är gott och väl att ha mål och planer till 2045, men som regering och regeringsunderlag är man också skyldig att ha en plan för att få el de närmaste åren. Det är hög tid att dessa svar börjar levereras.

Fru talman! Tack, Fredrik Olovsson, för anförandet! Vi delar synen på rätt mycket av problembilden och en hel del av lösningarna också.

Ledamoten hade ett replikskifte med Sverigedemokraterna och lyfte då fram att industrin vill ha mellan 60 och 70 terawattimmar fram till 2030, men där har inte behoven hos till exempel transportsektorn tagits med.

Det kan också tänkas att det blir fler personer i landet som använder mer el överlag, så behoven kommer kanske att landa betydligt högre än 60-70 terawattimmar, snarare kanske 80 terawattimmar. Socialdemokraternas mål är 60 terawattimmar, och min fråga till Fredrik Olovsson blir därför: Vilka projekt är det som Socialdemokraterna tänker sig inte ska bli av, med tanke på att man har ett mycket lägre mål än vad industrin själv har?

Fru talman! Jag tackar för frågan. Vi har utformat vårt mål som att det ska handla om minst 60 terawattimmar.

Jag ska säga att det händer saker ganska fort på detta område också. Det kommer till en hel del ny produktion de kommande åren, och vi har naturligtvis ett något bättre läge nu. Men när den politik som Jessica Stegrud och de andra partierna på högerkanten nu bedriver får genomslag kommer det naturligtvis att se sämre ut. De närmaste åren kommer takten att se hygglig ut. Men kraven på regeringspartierna om att presentera en plan för hur man ska komma upp till minst 60 terawattimmar till 2030 tycker jag är högst relevanta.

Sedan anser vi att det är viktigt att kunna ha en ännu högre takt för att möjliggöra ännu fler investeringar. Men det är ett tufft mål som vi har satt upp, och det skulle vara väldigt bra om regeringspartierna anslöt sig till målet om att åtminstone 60 terawattimmar behöver tas fram till 2030.

Fru talman! Kritiken mot regeringspartierna delar jag och Fredrik Olovsson - inte tu tal om det. Men när industrin själva talar om 70 terawattimmar - det visar till exempel rapporten från SKGS - och sedan ytterligare i transportsektorn och annat blir summan mer än de minst 60 terawattimmar som Socialdemokraterna har som mål.

Vi i Centerpartiet lade fram en rapport för snart två år sedan med en planeringsram på 100 terawattimmar, just för att visa att vi nog behöver allt vi kan få. Där framgick hur man skulle kunna göra det och att dessa potentialer finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Min fråga kvarstår därför. Socialdemokraterna har ett mål om minst 60 terawattimmar och säger att det är miniminivån, men industrin själv säger att miniminivån ligger på 70 terawattimmar plus transporter. Då kanske man hamnar på runt 80 terawattimmar, och då fattas det ju 20 terawatttimmar för miniminivån.

Så om vi bara genomför Socialdemokraternas mål om minimumnivån är det projekt som faller ifrån. Vilka industriprojekt är det som Socialdemokraterna tänker inte ska få sin el?

Fru talman! Vi vill naturligtvis att produktionen ökar i samma takt som behoven och efterfrågan. Man kan lugnt säga att om vi tittar bara några år tillbaka i tiden är utvecklingen ganska dramatisk. Här har det verkligen hänt någonting när allt fler företag tittar på sin egen verksamhet och konstaterar att de behöver ställa om. Och andra ser fantastiska möjligheter att utveckla ny verksamhet och nya produkter just i Sverige för att vinna nya marknader. Här har vi naturligtvis i grunden väldigt stora möjligheter.

Det som bekymrar mig är inte att vi inte är ambitiösa nog i vår målsättning - den är väldigt hög - utan att regeringen inte ens verkar ha några planer på att nå ens detta mål och än mindre ser de stora behov som finns i industrin eller ens tycker att detta är värt att uppnå.

Fru talman! Jag hör här hur ledamoten, som under tidigare anföranden har försökt ha två positioner samtidigt vad gäller just kärnkraften, här i dag är väldigt tydlig med att kärnkraften behövs och att Socialdemokraterna har varit för kärnkraft så långt tillbaka som 2016.

Samtidigt har ledamoten och Socialdemokraterna konsekvent röstat nej till de förslag om ny kärnkraft som regeringsunderlaget faktiskt har lagt fram här i kammaren. Det är därför väldigt svårt att försöka förstå vilken position som den socialdemokratiska energipolitiken ska ta när det gäller just kärnkraften. Man kan inte vara både för och emot den samtidigt. Det är ett trolleritrick som jag inte tror att ens Socialdemokraterna klarar av.

Varför röstar Socialdemokraterna mot kärnkraft i denna kammare om de nu är så mycket för den?

Fru talman! Jag tror att Louise Eklund syftar på den senaste omröstningen som vi hade om ett första steg för ny kärnkraft, där vi socialdemokrater inte vill genomföra den politik som Liberalerna vill genomföra. Men vi lade fram egna förslag om att tillåta fler reaktorer än tio på de platser där vi redan har kärnverksamhet i dag. Det var vårt sätt att ta ett steg till i den utveckling som vi har haft sedan 2016. Det var då som detta blev väldigt tydligt, och regelverken öppnades upp för att vi skulle kunna bygga mer kärnkraft i Sverige. Det var en bred överenskommelse, där förvisso Liberalerna inte var med men väl de flesta andra partierna i riksdagen, som innebar att man skulle kunna bygga upp till tio nya reaktorer.

Nu tycker vi att den tekniska utveckling som sker, och att många aktörer pratar om att de vill bygga små modulära reaktorer, innebär att det är rimligt att tänka sig fler reaktorer än de tio. Därför röstade vi för att den typen av begränsningar ska lyftas. Jag tycker att det i grunden inte är så svårt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Däremot är den omröstningen på intet sätt någonting som löser de problem som jag har tagit upp i mitt anförande om att vi behöver mer el redan till 2030 för att vi ska klara de stora industrietableringar som nu ligger i pipeline och där man behöver besked. Det behövs besked primärt från regeringen om hur man tänker lösa frågan om industrins behov. Det hoppas jag att Louise Eklund och hennes kamrater i regeringspartierna nu kan berätta om i den fortsatta debatten.

Fru talman! Vi är absolut ense om det stora behovet framöver där kärnkraften kommer att vara viktig.

Om vi ska titta tillbaka på den breda överenskommelsen, som ledamoten talade om, var Liberalerna inte med i den just för att kärnkraften var utesluten för att det inte skulle vara fossilfria mål utan förnybara. Detta är ett av de viktiga skiften som denna regering har initierat.

För mig blir frågan om just kärnkraft nästan binär - antingen är man för den, eller också är man emot den. Om man är för den förstår man behovet av att bygga ut den typen av energiproduktion i hela landet - inte minst i de södra delarna där vi inte har möjlighet till vattenkraft eller till annan typ av energiproduktion som innebär andra fördelar och inte bara själva produktionen, så att säga - som också är planerbar och ger ett mervärde till elsystemet.

För mig blir det därför konstigt att ledamoten och ledamotens parti Socialdemokraterna har denna njugga inställning att de är lite för och lite emot och inte riktigt kan bestämma sig för vilken riktning energipolitiken ska ta.

Fru talman! Det råder inget tvivel om att Louise Eklund och Liberalerna är väldigt positiva till kärnkraft. Det tror jag har framgått. Jag tror att de är så positiva till kärnkraft att de egentligen inte heller riktigt bryr sig om vad den kostar. Det är en aspekt som jag tycker är högst väsentlig att ha med i denna diskussion.

När man ska bygga det framtida elsystemet ser vi och de flesta andra att kärnkraften har en viktig roll att spela - också ny kärnkraft, som jag precis har redogjort för. Men det är klart att det finns gränser för hur mycket pengar som man kan lägga på ett sådant system. Vi behöver också se till att kärnkraften har tillräckligt låga priser för att vi ska vara konkurrenskraftiga. Annars kommer dessa investeringar inte att komma till i alla fall. Och då har kärnkraften ingen avsättning för den el som den kan producera någon gång - om ganska lång tid dessutom.

Därför kan jag mycket väl tänka mig att vi behöver ha en fortsatt debatt om kärnkraft. Men om vi inte får dessa industrier på plats nu under de närmaste fem, sex, sju eller åtta åren kommer elbehoven i Sverige på längre sikt att vara mycket mindre än enligt de väldigt lovande prognoser som vi har i dag.

Därför tror jag också att det skulle vara bra om Liberalerna koncentrerade sig på hur man ska få dessa investeringar att bli gjorda på riktigt - att man bygger och kommer igång. Då måste man ha besked också om vad som händer med elen de närmaste åren, just de år då Louise Eklunds parti dessutom sitter i regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Låt mig börja med att yrka bifall till näringsutskottets förslag till beslut.

Med målmedvetna steg tar regeringen och Tidöpartierna Sverige mot en verklighetsförankrad energipolitik och ett stabilt och välfungerande kraftsystem.

Tiden då svensk energipolitik baserades på fantasier, chansningar och politiska önskedrömmar lämnas alltmer bakom oss. Regeringen tar i den här budgeten ett antal viktiga steg för att ge svenska medborgare och företag det kraftsystem som de förtjänar. Omläggningen inom svensk energipolitik är tydlig. Tidigare regering slog sig för bröstet och talade enbart om energi från väderberoende kraftslag. Med en ny regering har energipolitikens riktning nu fokuserats mot effekttillgång, lokal överföringskapacitet, frekvensstabilitet och hur man skapar ett fungerande kraftsystem på helheten.

Fru talman! Jag tänkte framför allt uppehålla mig vid två viktiga delar i regeringens budget. Först gäller det regional elplanering, ett område som under den tidigare regeringen länge ignorerades men där den nuvarande regeringen gör en välkommen satsning.

Det bästa sättet att hantera problem är att lösa dem innan de uppstår. Ett avskräckande exempel på hur det kan se ut när problemen inte hanteras i förväg är elområde 4, det vill säga bland annat Skåne och större delen av Småland, inklusive den företagsamma Gnosjöregionen, som jag har förmånen att få representera i Sveriges riksdag. Det finns inte ett enda företag som har ansökt om ökat effektuttag från elnätet i det här området. Det beror på ett underdimensionerat elnät samt på avsaknaden av lokal planerbar kraft. En gång i tiden fanns sådan, innan Socialdemokraterna lade ned kärnkraften, men det gör det inte längre. Genom att arbeta förebyggande med lokal energiplanering, nätutvecklingsplaner och energiscenarier kommer framtidens brister att uppdagas tidigare och kunna hanteras innan de sätter käppar i hjulet för näringslivets fortsatta utveckling.

Regeringens andra viktiga satsning, fru talman, är de statliga kreditgarantier på 400 miljarder kronor som ska ställas ut till ny kärnkraft. Tre partier i oppositionen önskar stryka dessa pengar helt och hållet, medan det sista vill ge dem till andra kraftslag.

Varför är då det här så viktigt? Jo, för att det största hålet i det svenska kraftsystemet är avsaknaden av planerbar kraft i södra Sverige. Detta löses enbart genom att tillföra ny planerbar kraft. Mer vindkraft kan göra nytta i kraftsystemet men kan inte ta hand om just det här problemet och kan aldrig ersätta den planerbara kraften. Mer kärnkraft minskar behovet av överföringskapacitet, ökar denna förmåga och gör det möjligt att implementera mer vindkraft i systemet. Kreditgarantierna blir även en första form av riskdelning och minskar den största risken i kärnkraftsprojekt, nämligen att Socialdemokraterna återigen lägger sig ned för Miljöpartiets ultimatum och stänger fullt fungerande klimatsmart kärnkraft i förtid.

Det har, som sig bör, fru talman, presenterats ett antal alternativ till regeringens budget. Självklart bör även de belysas, så att svenska folket får en inblick i alternativen till regeringens energipolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Med ett annat valresultat hade vi kunnat förvänta oss miljöpartistisk roulett. Miljöpartiet har efter många år insett att intermittent kraftproduktion inte kan fungera som basen i ett kraftsystem. Men väljer då Miljöpartiet att återgå till beprövad vetenskap och lägga fram ett paket för mer baskraft? Svaret, fru talman, är nej. I stället ska man satsa mer på intermittent väderberoende kraft. De enorma fluktuationer som kommer att uppstå ska hanteras via energilagring.

Problemet är att Miljöpartiet först måste instifta ett stort statligt forskningsprogram på 3 miljarder om året för att forska fram storskalig energilagring. Man vill alltså egentligen sätta hela Sverige på paus medan det här forskas fram. Vi kan då också konstatera att Svenska kraftnät avfärdar långsiktig storskalig energilagring som något totalt orealistiskt både på medellång sikt och på lång sikt. Detta hasardspel ska täckas genom en skattebredsida mot alla arbetande svenskar och en rejäl ökning av statsskulden. Miljöpartiets energipolitik är att satsa hela Sveriges energisystem på noll på roulettbordet, dessutom med lånade pengar.

Vänsterpartiet vill välja den tyska energipolitiken fullt ut. Kärnkraften ska avvecklas, och vindkraften ska byggas ut än mer. De önskar gå så långt att de avskaffar det kommunala vetot. I sann vänsterpartistisk anda vill man alltså köra över alla dem som bor, lever och verkar på landet. Vänsterpartiet levererar en veritabel skattebomb på både företag och arbetare. Kommer det ens att finnas något näringsliv kvar i Sverige som behöver elektricitet med deras budget? Nej, antagligen inte, fru talman.

Vidare till Centerpartiet, som vill framställa sig som handlingskraftiga och instifta en kriskommission! För att göra detta tar man självfallet pengar från två mycket viktiga områden. Först tar man från den lokala planeringen för ökad elanvändning - ett av de vitala områden som varit eftersatta i flera år. Sedan följs detta upp med att man tar pengar från regeringens satsning på förenklade tillståndsprocesser - ett kanske lite oväntat drag från ett parti som gärna slår sig för bröstet gällande just förenklade tillståndsprocesser.

Fru talman! Sist till det parti som ska knyta ihop denna surt-och-blandat-påse! Socialdemokraternas energipolitik består av att de önskar väldigt många och breda samtal. Ett sådant samtal genomfördes för flera månader sedan. Socialdemokraterna har lyckats lägga fram ett enda mål, 60 terawattimmar till 2030. Att ett energimål kommer att ingå i energipropositionen har varit känt sedan Tidöavtalet presenterades för över ett år sedan.

Kära socialdemokrater! När ska ni lämna avbytarbänken och säga vad ni önskar göra inom energipolitiken? När ska ni sluta med tysta leken?

Fru talman! Vi inom Tidösamarbetet kommer att köra vidare mot att skapa ett fungerande kraftsystem. Ni socialdemokrater och givetvis även andra är välkomna att delta, men ärligt talat - tro inte att vi kommer att sitta och vänta på ert velande och era önskedrömmar om oändliga kafferep.

I slutändan finns det bara en tydligt enande sak inom oppositionens energipolitik. Det är att man inte förstår vad ett kraftsystem är. Ingenstans hittar vi en helhetstanke om hur den nationella energiinfrastrukturen egentligen ska se ut. Inget parti i oppositionen är medvetet om att elektricitet är en färskprodukt som måste konsumeras i samma sekund som den produceras. Man pratar enbart om energi på årsbasis, vilket är ett sekundärt mått. Ingen klarar av att hantera det betydligt viktigare måttet effekt, som är det som måste tillgodoses varje sekund över hela landet. Det är av denna anledning oppositionen inte klarar av att prata om planerbara kraftslag utan endast fokuserar på väderberoende kraftslag, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Låt mig avsluta: Med den här budgeten tas ytterligare ett steg bort från oppositionens fantasilösningar och ett steg tillbaka mot världens bästa kraftsystem. Det är ett kraftsystem där varje familj har råd med elräkningen och där vartenda svenskt företag, nytt som gammalt, vet att de aldrig behöver tvivla på om de kan expandera i Sverige eller tvingas flytta.

Med det, fru talman, vill jag önska utskottet och även fru talmannen en god jul och ett gott nytt år. Jag vill också erinra om att även om tomten är röd är himlen blå.

I detta anförande instämde Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M).

Fru talman! Även här verkar anfall vara bästa försvar i brist på egna idéer. Det är trevligt att Mats Green har läst åtminstone delar av Centerpartiets budget, men det hade varit bra om han hade läst hela. Då hade han sett att när det kommer till lokal energiplanering finns det andra pengar avsatta, och när det kommer till kriskommissionen handlar det just om att korta tillståndsprocesserna.

Om man hade velat korta processerna är ett bra exempel på åtgärd att genomföra de förslag som ligger på regeringens bord och samlar damm i form av klimaträttsutredningen och miljöprövningsutredningen.

Jag vill jättegärna höra lite om Moderaternas energipolitik. Vi vet att industrin och SKGS har sagt att 70 terawattimmar behövs till 2030. Svenska kraftnät kom med sin tioårsplan, där de var mycket tydliga med att det behöver byggas ut väldigt mycket här och nu. De pratar om att det behöver byggas ut av allt.

Den stora frågan är: Hur ska regeringen få ihop detta? Vi kan prata kärnkraft hur mycket som helst, men jag tror att vi är eniga om att den inte kommer att komma fram till 2030. I de bästa scenarierna ligger det någonstans runt 2035.

Vad tänker regeringen och Moderaterna göra fram till dess, tills en eventuell kärnkraft finns på plats? Industrins behov är ju betydligt större på kort sikt än att de bara kan vänta på ny kärnkraft.

Fru talman! Vad gäller tillståndsprocesserna och de utredningar som finns är detta utredningar som vi tvingade den tidigare regeringen att göra, för den ville inte göra detta över huvud taget. Vi har inte gått vidare med det här eftersom utredningsförslagen är alltför oambitiösa. Vi behöver mer ambitiösa förslag, och där ser vi gärna att Centerpartiet stöttar upp - även om jag kanske inte blir särskilt hoppfull när jag hör Rickard Nordin här i dag.

När det gäller 70 terawatt till 2030 är det klart att vi vill ha så många terawattimmar som möjligt, men det måste vara realistiskt också. Det här tar lång tid. Och varför är det så? Jo, därför att Centerpartiet tillsammans med Socialdemokraterna har avvecklat sex av tolv fullt fungerande klimatsmarta reaktorer i Sverige, i synnerhet i södra Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Jag har en fråga till Rickard Nordin. Centerpartiet har motsatt sig all ny planerbar produktion i södra Sverige, vilket innebär att Skåne och industrin där aldrig kommer att kunna ha planerbar produktion. Det innebär att det blir väldigt svårt att bedriva industriverksamhet i Skåne, för Centerpartiet säger alltså tillsammans med Socialdemokraterna nej till nya tänkbara platser för bland annat kärnkraft.

När det gäller 70 terawatt till 2030 är det just därför vi har tagit ett helhetsgrepp på energipolitiken. Vi kommer inte att få fram några kärnkraftverk - åtminstone inte konventionella sådana - till 2030. Men man kommer inte heller att kunna få fram mer vindkraft än den som redan är beslutad och tillståndsgiven. Det är långa tillståndsprocesser, som man också behöver förenkla.

Men vi gör det som ni borde, kunde och skulle ha gjort under tidigare mandatperioder. Vi tar ett helhetsgrepp på tillståndsprocesserna och förenklar dem, men framför allt ser vi till att vi får mer planerbar kraft i hela Sverige i allmänhet och i södra Sverige i synnerhet, där ni har avvecklat den planerbara kraften. Ni lade ned kärnkraften, och ni skattade bort kraftvärmen.

Fru talman! Mats Green har en historia av att hålla på med historierevision och hitta på saker. Det var alltså jag personligen som drev fram flera av utredningarna i de diskussioner vi hade inom januarisamarbetet. Det var inte Moderaterna.

Industrin vill ha förslagen från Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen genomförda. Jag pratade med Energiföretagen så sent som i dag, och de undrar vad regeringen håller på med. Det finns viktiga beslut och viktiga förslag i utredningarna. Mats Green säger att de är alltför oambitiösa. Men börja med dem, då! Jag säger inte att det är den enda lösningen, men vi måste ju börja någonstans. Att bara sitta och vänta och låta utredningarna samla damm kommer inte att korta några tillståndsprocesser över huvud taget.

Vad väntar regeringen på egentligen? Det finns förslag som går att genomföra som kortar tillståndsprocesserna. Och nu sitter Moderaterna och säger att de inte ska genomföras! För mig är det vansinnigt.

Mats Green säger att vi är emot all planerbar produktion i södra Sverige därför att vi inte har sagt ja till att bygga ny kärnkraft var som helst i Sverige. Då har Mats Green problem med sin definition av planerbarhet. För det första är "planerbar" inte ett kraftslag, utan det är en egenskap. För det andra går det att uppnå planerbarhet på ganska många sätt, exempelvis via kraftvärme. Vi har lagt fram ett antal förslag på hur man skulle kunna få ut mer effekt ur befintlig kraftvärmeproduktion. Vi pratar om motsvarande ett till två kärnkraftverk i både effekt och energi, men framför allt effekt - det är alltså inte bara energi - om man nu är intresserad av det.

När det handlar om den småskaliga vattenkraften ser den paus som Tidöpartierna genomför, och som ju är bra, inte ut att leda någonstans. Det är ett jätteproblem. Centerpartiet tog fram förslag under förra mandatperioden och drev igenom ett tillkännagivande tillsammans med Moderaterna, där man nu inte gör någonting över huvud taget. Vi har lagring, och vi kan jobba med flexibilitet. Det finns ett antal saker vi kan göra för att öka planerbarheten och ha ett stabilare kraftsystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Det är alltså inte bara kärnkraft. Om kärnkraft är den enda lösningen har man dömt södra Sverige till höga elpriser de kommande 10-15 åren, innan den skulle vara på plats. Hur tänker Moderaterna lösa utmaningarna fram till 2030 eller fram till dess att vi har ny kärnkraft på plats? Det vill jag veta.

Fru talman! Jag får ändå hälsa Centerpartiet och Rickard Nordin välkomna till verkligheten, för det är trots allt så att Centerpartiet har stått för framför allt tre bidrag till den svenska energipolitiken under de senaste 50 åren: tankeförbud, årtalsexercis och dogmatism. Så välkomna till verkligheten!

Centerpartiet motsatte sig mer kärnkraft eller kärnkraft över huvud taget i elområde 4. De har ingen nu. Centerpartiet har tillsammans med Socialdemokraterna infört massor med straffskatter på kraftvärmen. Det är jättebra att ni har vänt där nu och börjar omfamna kraftvärmen. Det var inte så det lät tidigare mandatperiod, när ni själva var med och införde en mängd nya skatter - bara riktade mot kraftvärmen.

Man säger att det var Centerpartiet och Rickard Nordin som drev fram kortare tillståndsprocesser under den tidigare regeringen när ni hade ett avtal med den. Den tidigare regeringen lyckades inte få tummen ur och godkänna en enda havsbaserad vindkraftpark. Vi har gjort mer där på ett år än vad den tidigare regeringen klarade av under åtta år. Den genomförde inte några tillståndsförenklingar eller effektiviseringar över huvud taget under de här åtta åren.

Allt detta gör vi nu. Även när det gäller det här har vi alltså genomfört mer på detta första år än den tidigare regeringen klarade av under åtta år. Det kommer att ta tid; det måste man vara ärlig och säga. Men det kommer också att ta tid för att den förra regeringen har avvecklat sex av tolv fullt fungerande klimatsmarta reaktorer i södra Sverige.

Centerpartiet har i vissa delar varit ett enfrågeparti under de senaste 50 åren. Det har handlat om att få bort all kärnkraft ur systemet. Se alltså även er del i detta! Men var också konstruktiva och för en konstruktiv dialog med oss om hur vi återuppbygger världens bästa kraftsystem! Där väntar vi fortfarande på Centerpartiet.

Fru talman! Mats Green verkar absolut använda anfall som bästa försvar med lite lösryckta påhopp om diverse saker.

Jag tror ändå att vi ska fokusera lite grann. Moderaterna innehar statsministerposten och är ytterst ansvariga för Sverige just nu, och jag tycker att man behöver ta detta ansvar på stort allvar. Jag hörde absolut inget svar på frågan om hur regeringen avser att leverera 70 terawattimmar eller mer till 2030. Och inte nog med det - enligt industrins prognoser behövs ytterligare 70 terawattimmar redan till 2035 om vi ska klara av den stora industriomställning som vi står inför.

Jag vet faktiskt inte om jag vill eller inte vill att de som står redo att göra gigantiska investeringar i Sverige - det handlar om 50 000 jobb i framtiden, enligt industrin - ska höra Mats Greens svar på frågan. Vi har inte fått något svar än, och vi behöver ett svar. Det är det första jag vill ha svar på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Vad ledamoten Linus Lakso egentligen säger är att han inte gillar att vi pratar alltför mycket om Miljöpartiets energipolitik. Det hade jag kanske inte heller velat om jag var miljöpartist här i kammaren, med det track record man har efter åtta år i regering, som vi nu behöver hantera. Detta är inte helt irrelevant.

Jag skulle vilja ställa en fråga om att få fram mer energi till 2030. Vi har på ett år gett godkännande till fler havsbaserade vindkraftsparker än ni mäktade med under åtta år i regeringsställning, Linus Lakso. Ni klarade egentligen inte av att säga ja till någon havsbaserad vindkraftspark under den tiden, men ni mäktade med att sätta stopp för två nya reaktorer och lägga ned fyra andra. Vi skulle kunna orda väldigt mycket om detta, men det är just därför vi sitter där vi sitter när det gäller problemen med ny elförsörjning i Sverige.

Vi har alltså sagt ja till ett antal havsbaserade vindkraftsparker men också påbörjat den långa, mödosamma vägen för att ta oss tillbaka till världens bästa kraftsystem. Det är återigen den planerbara, stabila kraften det handlar om: kärnkraft, vattenkraft, som ni vill riva ut, och kraftvärme, som ni vill skatta bort. Det är den som är A och O.

När vi pratar om planerbar kraft är detta inte ett inlägg i kulturkriget mellan vindkraften och kärnkraften. Det handlar inte om ideologi och politik utan om teknik, vetenskap och naturlagar. Vi har redan, med befintliga givna tillstånd för ny vindkraft, en 50-procentig ökning av vindkraften. Men det räcker inte, utan vi behöver mer kraftvärme, mer vattenkraft och mer kärnkraft. Det är detta vi håller på att leverera, men det kommer att ta tid på grund av er kärnkraftsavveckling, bland annat.

Fru talman! Jag vet inte om jag kan bena ut allt detta på två minuter, men jag får börja.

För det första överensstämmer det inte med verkligheten att Sverige skulle ha ett nedmonterat energisystem, tvärtom. Enligt World Energy Council har Sverige världens bästa elsystem i en internationell rankning. Jag tror att vi ändå måste ta in verkligheten i detta.

Efter åtta år med Miljöpartiet i regering har Sverige Europas största överskott på el. Förra året hade vi ett överskott på 33 terawattimmar, som vi också kunde exportera och därmed ersätta fossil energi i andra delar av Europa.

När det gäller kraftvärmen har elcertifikatssystemet, som vi har stått bakom, bidragit till stora investeringar i kraftvärme. Detta är något vi är positiva till, och det behövs. Det stämmer alltså inte alls att vi skulle vara emot detta, och inte heller att vi skulle vara emot vattenkraften. Vi är tvärtom positiva till de effekthöjningar som sker. Inte minst Skellefteå Kraft investerar i effekthöjningar, men vi ser ingen politik som främjar den utvecklingen från den här regeringen.

När det gäller energilagringen handlar det om teknik som redan finns. Vätgas är ingen ny teknik; det handlar om att skala upp den. Batterier är redan med och stabiliserar elsystemet. Jag vet inte om den här regeringen har gjort någonting konkret för frekvensstabiliteten, som Mats Green tog upp. Tvärtom är det ju Svenska kraftnät som har instiftat marknaden för detta. Det är en utveckling som sker redan nu, så det stämmer inte att detta inte skulle vara på gång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Detta med fullt fungerande kärnkraft vill jag också ifrågasätta, när Vattenfalls ordförande själv säger till exempel att bottenplattan i Ringhals 2 var helt sönderrostad och att man inte klarar säkerhetskraven.

Jag tycker att vi ändå kan försöka hålla oss till det som är korrekt i debatten, även om vi har olika åsikter i sak.

Fru talman! Vad Linus Lakso egentligen säger är att han inte vill bli plågad med alltför mycket faktakunskaper. Det är ändå så att ni lade ned kärnkraften, skattade bort kraftvärmen och rev ut vattenkraften, Linus Lakso. Om man hade velat gå in för att riva ned världens bäst fungerande kraftsystem hade man gjort så. Ni gjorde detta till förmån bara för väderberoende kraftslag.

Visst, det stämmer som Linus Lakso säger att elproduktionen har ökat med 10 000 megawatt jämfört med för tio år sedan. Men det spelar ingen roll, för på grund av detta har vi skyhöga elpriser och ett instabilare system - just för att man spontant sätter upp väderberoende kraft där man känner för det, utan något som helst helhetstänk kring kraftsystemet. Vi var väldigt nära att få elransonering i elområde 4 för exakt ett år sedan, tack vare Miljöpartiets framfart i kraftsystemet under de tidigare åtta åren.

Ni behöver, tillsammans med oss, ta ansvar för att ta fram ett nytt fossilfritt kraftsystem där kärnkraften ingår som en teknisk förutsättning. Problemet är nämligen att det inte finns något exempel i världen på ett fungerande kraftsystem av det slag som Miljöpartiet vill ha, av svensk skala. Var skulle det finnas i så fall? Nu står ledamoten här och nickar, så jag hoppas att ledamoten i sitt inlägg senare kan ge ett exempel på ett sådant kraftsystem - det finns inte i världen.

Återigen: Vi förenklar för alla fossilfria kraftslag. Men det är klart att den planerbara kraften, det vill säga kärnkraft, kraftvärme och vattenkraft, är A och O i kraftsystemet, av vetenskapliga skäl. Det är just därför vi prioriterar dessa. Det är bara så man får ett fungerande kraftsystem igen.

Fru talman och ledamoten Mats Green! Jag tror inte att den tunga industrin i Norrbotten är imponerad av allt Mats Greens raljerande från talarstolen.

Jag reagerar när Mats Green säger att Vänsterpartiet vill ha ett tyskt elsystem. I dag är det faktiskt bara Vänsterpartiet som vill komma bort från att det tyska elsystemet smittar svenska konsumenter med höga priser. Vi är i dag tyvärr det enda parti som skulle vilja koppla bort den prissättning som smittar svenska konsumenter så att de betalar flera gånger mer för den svenskproducerade elen. Några vill till och med bygga mer kablar så att vi smittas ytterligare av de priser som råder på kontinenten, på grund av en dålig politik för elsystemet - det kan jag hålla med om.

Jag vill ställa en fråga till Mats Green. Tror Moderaterna på att det finns ett bästföredatum för svenska kärnkraftverk? Eller är det politiken som avgör om ett kärnkraftverk är för gammalt eller om man kan köra vidare? Har vi ett system som Mats Green litar på, där professionen och vetenskapen, som ledamoten själv lyfter fram, säger att bästföredatum har passerat? Tror Moderaterna på ett sådant system, eller tror man på att det är politiken som sätter ramarna för när vi stänger kärnkraftverk?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Tack för frågan, Birger Lahti! Jag börjar med den sista frågan. Nej, det är ju politiken som har tvingat fram stängning av kärnkraft genom att brandskatta den och införa en mängd andra stopplagar. Detta är ett faktum.

Vi behöver tillåta våra kärnkraftverk att fungera under hela livslängden, men framför allt måste vi ge förutsättningar för fler. Södra Sverige i allmänhet och elområde 4, det vill säga allra sydligaste Sverige, i synnerhet kommer aldrig bort från detta. Jag skulle också kunna ställa en fråga till Birger Lahti: Varför ska södra Sverige inte ha någon planerbar el över huvud taget?

Birger Lahti säger att Vänsterpartiet inte vill ha ett tyskt kraftsystem. Det är just det man vill. För vad är det som kännetecknar ett tyskt kraftsystem mer än att det är klimatvidrigt, miljövidrigt, opålitligt och dyrt? Jo, det är att man har infört ett tankeförbud och alla övriga förbud mot ny kärnkraft. Man har alltså bara kolgruvor och väderberoende kraft, vilket också har inneburit att Tysklands energiintensiva industri tittar på om den är tvungen att lämna Tyskland.

Det är alltså det totala kärnkraftsförbudet, som Vänsterpartiet vill ha, och det totala beroendet av väderberoende kraftslag, som Vänsterpartiet också vill ha, som är vad jag syftar på när jag säger att Vänsterpartiet vill ha ett tyskt kraftsystem.

Ingen som slår vakt om en fungerande industri i Sverige - jag vet att ledamoten gör det, men problemet är att hans parti inte gör det längre - kan egentligen rösta för det förslag ni har.

Återigen: Vi behöver inte ett tyskt kraftsystem, utan vi ska återgå till världens bästa kraftsystem, det vill säga det tidigare svenska.

Fru talman! Tack, ledamoten Green, för svar och påståenden!

Risken med den politik som regeringen nu driver är precis samma risk som ledamoten nu säger att Tyskland löper, det vill säga att företag lämnar landet. Om vi inte får på plats mer produktion till 2030 riskerar vi, precis som Mats Green beskriver i fråga om Tyskland, att hamna i farozonen för att mista arbetstillfällen. Det är ju detta som händer om industrisatsningarna uteblir.

Vi hade tidigare en debatt här där man sa att politiken inte ska säga vilken teknik vi ska använda. Men det är precis det man gör i dag. Vi har industrisatsningar där man pekar ut vad man vill åstadkomma och med vilken teknik. Nu har vi en regering som tillsammans med Sverigedemokraterna bromsar det som är på väg att hända.

Man vill ha billig elproduktion, trots att den är volatil, där man gör vätgas där det är överproduktion. Den kommer att bidra till en omställning i industrin. Men den här regeringen gör ingenting för att underlätta för den omställning som ska ske.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Jag är ärligt orolig, fru talman. Jag trodde ändå att den här regeringen, trots att jag inte skulle tycka om allt som händer, skulle bana vägen för att företagen skulle känna sig trygga. Men det är inte de signalerna jag nu får från norra Sverige. I stället är man orolig för att nu mista chansen och de arbetstillfällen som den gröna omställningen leder till. Det är beklagligt.

Fru talman! Låt oss då prata om industrin i norra Sverige! De behöver el hela tiden - stabilt, klimatsmart och billigt. Det kan inte bara vara när vinden blåser eller solen skiner, utan det ska vara året runt, dygnet runt och varje sekund. Det kan bara den planerbara elproduktionen leverera. Det handlar om kärnkraft, vattenkraft och kraftvärme.

Vad satsar då Vänsterpartiet på när det gäller norra Sverige? Jo, på att förbättra överföringskapaciteten från norra Sverige till södra Sverige. Det är kanske inte riktigt vad industrierna i norr önskar. De behöver ju mer elproduktion. Då kan man inte ta el från norra Sverige och föra över till södra Sverige. Norrland behöver ju självt all den el man producerar där. Vi i södra Sverige får lösa våra egna problem. Det innebär att vi behöver mer planerbar kärnkraft här.

Vänsterpartiet vill göra det lättare att transportera el från norra Sverige till södra Sverige. Vi inser att norrländska industrisatsningar kräver enorma elmängder. Även om Hybrit eller H2 Green Steel inte skulle bli av kommer elen att behövas av andra industrisatsningar i Norrland. Lösningen på det kan inte vara att föra över mer el från norra Sverige till södra Sverige.

Lösningen är pålitlig, stabil, planerbar och klimatsmart kraft, det vill säga kärnkraft, vattenkraft och kraftvärme - inte endast vindkraft och solkraft och totalt orealistiska och opålitliga tekniklösningar som inte finns och som handlar om storskalig och långsiktig energilagring. Lyssna på vad Svenska kraftnät har att säga om detta. Det kommer aldrig att kunna vara aktuellt för Sverige, inte på medellång sikt och heller inte på lång sikt.

Fru talman! Det är ju ingen hemlighet vad vi håller på med nu i kväll. Vi debatterar alltså näringsutskottets betänkande NU3 Utgiftsområde 21 Energi.

Regeringen anser att Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. Vidare anför regeringen att en hög försörjningstrygghet av fossilfri el är viktig för att fasa ut fossila bränslen och minska importberoendet under svåra säkerhetspolitiska tider. En av regeringens främsta prioriteringar är därför att skapa förutsättningar för ny planerbar och fossilfri elproduktion, främst kärnkraft.

Det är väl ingenting nytt, och visst kan det låta som en bra plan, eller hur? Men det som regeringen med hjälp av Sverigedemokraterna gör i dag är att motarbeta Sveriges konkurrenskraft och elenergi till svenska företag och privatpersoner till konkurrenskraftiga priser. Det är precis detta som händer nu.

Regeringspartierna och Sverigedemokraterna brukar tala om teknikneutralitet, men ändå pekar man ut kreditgarantier bara för kärnkraft. När Vänsterpartiet föreslår stora statliga investeringar på nät och produktion väljer jag att inte såga de kreditgarantier som regeringen föreslår trots att jag egentligen borde göra det. Men dessa bör givetvis omarbetas till att gälla andra kraftslag också.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Svenska folket förväntar sig att energipolitiken ska få bättre långsiktighet och därigenom bli det som regeringen också skriver: en konkurrenskraft för vår välfärd och vägen till fossilfrihet och omställning av samhället. Men då kan vi inte ha energipolitiken som valfråga i varje val. I dagsläget motarbetar den elektrifieringen och investeringar.

Vänsterpartiet vill att den gröna omställningen av den tunga industrin ska lyckas. Därför är det viktigt att utbyggnaden av elproduktion till 2030 ska komma på plats. Då går det inte att motarbeta de kraftslag som skulle kunna komma på plats till 2030 och de behov som investerarna i detsamma flaggar för.

Ett robust och motståndskraftigt samhälle kräver att det offentliga har kontroll över samhällsviktig verksamhet. Trots att det finns en stor potential för havsbaserad vindkraft i Sverige har byggandet ännu inte tagit fart. Sverige ligger långt efter andra länder med liknande förutsättningar. Jag vill därför få slut på marknadskaoset och inrätta en ny modell vilken i korthet innebär att Energimyndigheten ska få i uppdrag att peka ut lämpliga områden för utbyggnad och arrangera auktioner. De företag som begär lägst subvention skulle sedan få anbuden.

Detta kan gärna kombineras med ett stopp för utbyggnaden av elkablar till Europa. För att få kontroll över priserna måste kontrollen över den svenska elmarknaden tas tillbaka. Offentliga investeringar i svensk elproduktion riskerar annars att i praktiken bli subventioner av grannländernas bristfälliga insatser. Vänsterpartiet har redan tidigare föreslagit Sverigepriser på el, där de svenska elpriserna frikopplas från de höga exportpriserna.

Med den modell jag förordar blir hushållens elpriser betydligt lägre, och klimatomställningen snabbas på. Samtidigt kan exporten av el fortsätta som i dag. Jag förespråkade även att det ska inrättas ett statligt bolag för att staten ska säkerställa en ägarandel i kommande havsvindprojekt.

I dag stoppar flera kommuner vindkraftsprojekt med det kommunala vetot, då det inte finns incitament för kommunerna att säga ja. Helt klart måste mer av värden som skapas ute i våra kommuner bli ett mervärde för kommunmedborgarna. Jag förespråkar även lagstiftning om en produktionsbaserad ersättning som betalas av elproducenten till de lokalsamhällen där vindkraft byggs, gärna genom att man vänder om fastighetsskatten. Men regeringen tog bort verktyget i incitamentsutredningen som skulle ha löst problemet och gett kommuner ersättning. Man kunde åtminstone ha haft ett förslag på hur det skulle gå till.

Marknaden är en bra dräng och passar på väldigt många områden. Men när marknaden blir herre och börjar ha motsatt effekt på samhällsviktiga funktioner som elförsörjningen, ja, då gäller det för oss politiker att släppa prestigen och samla oss och titta på vad som är till gagn för Sveriges konkurrenskraft och svenska medborgare.

Klimatet kräver av oss att vi gör vårt yttersta för att både behålla arbetstillfällen i landet och bidra med elektrifieringen för att fasa ut det fossila. Vet ni hur många småföretag och hushåll som drabbas av den politik som nu bedrivs i ivern att låta EU:s marknadsprissättning råda över den samhällsviktiga funktion som elförsörjningen faktiskt borde vara?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Jag vet att denna debatt gäller anslag för ett utgiftsområde, men det är många medborgare som drabbas av att vi har släppt samhällsviktig infrastruktur och funktion till marknaden och en dysfunktionell prissättningsmodell. Om det finns några lyssnare där ute vill jag fråga er: Kommer ni på något annat som ni inte kan välja bort i vardagen som gått upp med över 100 procent på två år?

Givetvis är det många som kommer att fixa sina elräkningar, men oerhört många drabbas mycket hårt. Lägg då till allt annat som gröpt ut vår privatekonomi - det gäller löner, livsmedelspriser och bränslekostnader. Ja, inflationen drabbar många hårt. Men när det gäller elproduktionen har inte kostnaden stigit nämnvärt i fråga om det som vi producerar i Sverige, men ändå accepterar de flesta partier läget och gör inget för att påverka den ohållbara utvecklingen av prissättningen för svensk el till svenska konsumenter. Jag skulle förstå detta om alla dörrar till lösningen vore låsta och onåbara, men man har inte ens försökt hitta lösningar.

Historien kommer inte att vara nådig om denna tafatthet från regeringen och Sverigedemokraterna leder till att investeringar som kunde göra oss i ett litet land som Sverige till föregångare i den gröna omställningen går oss förbi och tusentals arbetstillfällen går förlorade. Historien kommer då inte att bli nådig.

Fru talman! I dag skor sig några bolag och svenska staten enormt på en dysfunktionell prissättningsmodell för svensk el.

Vänsterpartiet väljer att avstå från att delta i detta beslut.

Fru talman! Som kristdemokrat vill jag börja med att yrka bifall till utskottets förslag i näringsutskottets betänkande NU3. Det handlar om utgiftsområde 21 Energi.

Utan tillräckligt med el blir det ingen klimatomställning. Det kommer inte heller att finnas ett välfärdssamhälle värt namnet. Vi har nu påbörjat en historisk resa där vårt land ska genomgå elektrifiering 2.0. Vi håller på att bana väg för att detta ska bli verklighet.

Det kan vara svårt för oss som lever i dag att förstå vilken dramatisk omställning världen upplevde när fotogenlamporna ersattes av elektriskt ljus och det skapades helt nya möjligheter till utveckling, tillväxt och välfärd. Det är ungefär lika svårt att ta in som det är för dagens unga när de får höra den äldre generationen berätta om telefoner som satt fast i väggen eller att man behövde vänta ett halvår på att få se en film som just hade släppts i USA.

Fru talman! Vi gjorde det förut, och vi kan göra det igen. Sverige ska bli fossilfritt och visa att man kan vara en modern välfärdsstat med hållbar tillväxt. Jag tror att vårt lands bästa dagar ligger framför oss. Vi har stora möjligheter att fortsätta att utvecklas, fortsätta att vara ett land i teknisk framkant och visa att problem går att lösa.

Vi kristdemokrater var tidigt ute och pratade om behovet av att skala upp vår elproduktion för att möta de utmaningar som vi står inför. Jag var nyvald ledamot i denna kammare 2018. Jag satt då också i näringsutskottet. Och jag började prata om att Sverige borde sikta på att producera - håll i er nu - 200 terawattimmar el. Många tittade då på mig som om jag hade tappat det helt. Det var ingen som trodde att man över huvud taget pratade om 200, utan det var mycket lägre siffror.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Men sedan började det hända saker, steg för steg. Det har nästan varit en sifferbingo de två tre senaste åren om hur mycket el vi kommer att behöva inom en generation. Det är väl ärligt talat ingen som egentligen vet exakt på terawattimmen hur mycket som behövs ett visst årtal i framtiden, men en klok inriktning är att vi ska kunna pricka in 300 terawatt om cirka 20 år.

Jag är glad att vi tidigare i år har kunnat besluta om att justera målet - att all energi ska vara fossilfri - och att vi inte längre låser oss fast vid att den måste vara förnybar. Jag är också glad över att vi för bara ett par veckor sedan i denna kammare kunde besluta om en moderniserad kärnkraftslag. Taket för antalet reaktorer lyftes bort, och kärnkraften slipper sin kommunarrest.

Jag är glad över att vi har en regering med energiminister Ebba Busch i spetsen som tillsammans med andra länder under FN:s klimattoppmöte COP 28 i Dubai formerar en allians för en kraftigt utbyggd kärnkraft för klimatets skull. Det handlar om en tredubbling.

Alla fossilfria energislag har en plats att fylla i energimixen. Det är lika korkat att ställa en cykel och en bil mot varandra och göra dem till fiender som att ställa vindkraft och kärnkraft mot varandra. Cyklar behövs och gör nytta, bilar likaså. Likadant är det med energislagen. De kompletterar varandra och bidrar med olika nyttor och värden. De har olika egenskaper och tar oss olika långt på olika tid.

Men vi måste komma ihåg att värna, vårda och utveckla själva elsystemet. För oss kristdemokrater är det en hygienfråga att återupprätta elsystemets stabilitet, leveranssäkerhet och prisvärdhet.

Fru talman! Jag ser fram emot den kommande energipolitiska inriktningsproposition som är aviserad av regeringen. Samtal förs nu kring att politiken ska sätta målen. Myndigheternas styrning kommer att vara viktig, och outputen av arbetet kommer att vara avgörande för Sverige. Viljan och modet finns. Jag är oerhört glad över att vi nu lägger om energipolitiken och skapar en robusthet i elsystemet.

Med detta, fru talman, önskar jag utskottet och talmanspresidiet en god jul. Detta är nämligen min sista debatt för året.

Fru talman! Camilla Brodin började sitt anförande med: Utan tillgång till el blir det ingen klimatomställning. Det är jag beredd att skriva under på. Jag kanske hade sagt: Utan tillgång till el före 2030 blir det ingen klimatomställning. Industrin pratar om 70 terawattimmar. Till det kan vi lägga transporter och annat.

Hur ska regeringen lösa detta? Det enda Camilla Brodin pratade om var ju om 20 år, alltså någonstans runt 2045. Där behöver vi säkert också planeringsmål och annat. Det är inte omöjligt att det är något mer eller något mindre än 300 terawattimmar; det återstår att se. Men det vi vet är att prognoserna på kort sikt är mycket klarare, och där har vi inte hört någonting från regeringen. Det enda som vi har sett på kort sikt är sådant som faktiskt försämrar för olika typer av förnybara kraftslag.

Min fråga är mycket enkel: Hur ska regeringen möta industrins behov av ny elproduktion till 2030?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Tack, ledamoten Nordin, för frågan! Denna fråga har du ställt till flera ledamöter här i dag.

Om jag inte missminner mig är energieffektivisering en del som också Centerpartiet ser. Jag tror att man kan göra något genom energieffektivisering och genom att stärka kraftvärmens roll. Den förra regeringen åttadubblade skatten för kraftvärmen. Det var kanske inte det smartaste man gjorde. Här finns det möjlighet till en och en halv reaktor, om man nu översätter det lite krasst. Det handlar om att kunna bygga ut den och få mer produktion på det sättet.

Jag tror att vi måste ta de allra lägst hängande frukterna, för vi vet att den havsbaserade vindkraften inte heller tar så kort tid. All den vindkraft som finns i Sverige i dag kommer också att behöva bytas ut. Många av de verk som ställdes upp för 15 år sedan när man rullade ut vindkraftsmattan kommer att behöva bytas ut.

Den här regeringen pausade miljöprövningen av vattenkraften, och jag vet att ledamoten Nordin har jobbat hårt med tillsammans med regeringspartierna under den förra mandatperioden för att värna vattenkraftens roll så att vi inte riskerar utrivning i mycket högre utsträckning än vad vi ser.

Vi kommer att kunna presentera förslag efter förslag, och det ser jag fram emot. Men det är ingen lätt utmaning att behöva städa efter den förra regeringen.

Fru talman! Tack, Camilla Brodin! Jag uppskattar att man inte bara blickar bakåt utan också framåt, för det är ju det som är relevant.

Jag tycker också att det är toppenbra att man lyfter fram effektivisering. Tyvärr ser vi inte så många förslag från regeringen gällande detta. Det finns lite kring småhusen, och det är väl bra, även om vi gärna hade sett ett ännu mer vidgat grönt avdrag, till exempel.

På kraftvärmen tar man bort några skatter. Framför allt handlade det om fossila delar som tidigare regering ville fasa ut. Det finns bra saker som ni har gjort där, men det ger ingen ny kraftvärme, och vi ser redan nu hur tufft det är.

Att byta ut vindkraft är jättebra, men det finns ju inga förslag från regeringen om hur man ska underlätta det. Det hade varit jättebra om ni proaktivt hade tagit fram ett sådant regelverk, men vi har inte sett något.

Vattenkraftens miljöprövning är pausad. Det har också varit bra, men inte heller där finns några konkreta förslag. Det hjälper inte mot utrivning om man pausar ett år; då har man bara skjutit upp problemet.

När det kommer till landbaserad vindkraft är Camilla Brodins eget parti en av de största motståndarna lokalt, och vi har heller inte sett några lokala incitament. En utredning samlar damm på regeringens bord tillsammans med väldigt många ansökningar om havsbaserad vindkraft som skulle kunna vara på plats före 2030, exempelvis Kriegers flak från Vattenfall som fått tillstånd. Men man försämrade förutsättningarna för dem, och de säger själva att det kan vara klart 2029.

Den stora frågan kvarstår alltså. Man pratar väldigt bra om effektivisering, kraftvärme, vindkraft och vattenkraft. Men det har inte lagts fram några förslag, och det är bråttom. Ska vi klara det här till 2030 måste förslagen komma nu så att investeringarna kan komma, för det tar också tid att bygga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Vad kan vi förvänta oss från regeringen? När kommer det några förslag gällande effektivisering, kraftvärme, vindkraft och vattenkraft? Vi kan även nämna solen, flexibilitet och lagring. Det enda man har gjort hittills är att försämra på många sätt.

Fru talman! Tack, ledamoten, för uppräkningen av det som man anser att regeringen inte har gjort! Det har gått ett år, och jag ser verkligen vad regeringen har presterat under detta år när det gäller att börja städa upp i ett elsystem som verkligen förtjänar att återupprättas på riktigt.

De megawatt som vi måste ha för att industrin ska kunna klara av att ställa om är superviktiga. Då måste man ta ett helhetsgrepp och titta på fysikens lagar, lägga känslorna som politiker verkligen har i energifrågorna åt sidan och titta på vad elsystemet behöver för att vi ska kunna rikta om hela den energipolitik som varit så nedmonterad men som vi har varit väldigt stolta över.

För tio år sedan ägnade vi inte så mycket tid åt energifrågan över huvud taget här i kammaren, för den har funnits där som en hygienfaktor. Elen har funnits där till konkurrenskraftiga priser. Det är också därför man har kunnat etablera industriverksamheter och vara väldigt grön i hela den omställningen.

Det är någonting som vi ska vara stolta över, men den väg som den förra regeringen slog in på är inte den rätta. Därför har vi numera lagt om hela energipolitiken, vilket jag är superstolt över. Jag lovar att den här regeringen kommer att visa handlingskraft och leverera utifrån alla de olika utredningarna som ligger fast.

Jag lovar också att jag kommer att stå här i kammaren och vara stolt och glad över att kunna se industrin rakt i ögonen, för de ska kunna fortsätta att vara konkurrenskraftiga för Sverige.

Fru talman! Energi är mer än bara el, även om det i den här debatten kan låta som att det bara handlar om el. Den föregående vintern innebar väldigt kraftiga prisökningar på både el och drivmedel för hushåll och företag, som drabbades hårt ekonomiskt. Den stora orsaken till det är dock inte vad det låter som här i kammaren, alltså den svenska energipolitiken, utan höga fossilgaspriser på kontinenten som spillt över på Sverige, och det beror på Rysslands energikrigföring i Europa.

Höga råoljepriser tillsammans med en skakig kronkurs har också påverkat drivmedelspriserna. Faktum är att med precis samma andel förnybart i dieseln har priset varierat mellan 28 och 20 kronor per liter. När regeringen nu har beslutat om att öka de fossila bränslena med 4 miljoner liter om dagen för att lyckas sänka priset får man därför börja med att förstå hur drivmedelsmarknaden funkar.

Nu behövs såklart kraftfulla åtgärder på både kort och lång sikt så att de här höga priserna inte upprepas. Inte minst behöver vi se till att fossila bränslen från skurkstater som Ryssland, Saudiarabien och Qatar inte ska kunna orsaka så här stora konsekvenser för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Regeringspartierna och Centerpartiet uppmanade före valet den förra regeringen att stoppa leveranserna av rysk energi till Sverige. Nu är tongångarna helt andra. Jag vet inte om det är ryssvännerna i Sverigedemokraterna som har fått regeringen att släppa ambitionerna om att stoppa den ryska gasen, för det tillkännagivande som vi då drev igenom är man nu beredd att skrota.

I stället borde man fokusera på att få upp produktionen av de svenska drivmedlen. När regeringen vill öka importen av fossila bränslen vill vi producera billigt och förnybart här. Alla bilar ska kunna bli miljöbilar, och alla som kör bil ska kunna vara miljöhjältar. Vi vet att nya biodrivmedel från restprodukter som annars hade legat och ruttnat i skogen skulle kunna kosta mellan 11 och 15 kronor per liter. Det står i färdiga utredningar. Det skulle enligt Energimyndigheten också kunna skapa tiotusentals arbetstillfällen. Snacka om vinst! I stället för att importera de fossila bränslena kan vi göra det här och samtidigt stärka vårt säkerhetsläge, exempelvis genom contracts for difference, eller omvända auktioner, som vi i Centerpartiet har föreslagit.

När vi talar om drivmedel går det inte att undvika biogasen. I december förra året kom en EU-dom som i ett slag gjorde det 5 kronor dyrare vid pumpen att tanka biogas. Med en regering som pratade sig igenom hela valrörelsen om höga pumppriser hade man ju trott att de skulle göra någonting. I stället har man skickat brev till kommissionen och hoppas på det bästa.

Är den ryska gasen viktigare att försvara än den svenska biogasen? Det är någonting som inte står rätt till här. Dessutom drar man undan mattan för de stöd som lastbilssektorn som går på biogas har fått. Nu är de inte ens välkomna, trots att de är klimatmässigt mycket kloka.

Energidebatten handlar ofta om elproduktion. Det är ett bolagsfokus och ett produktionsfokus och handlar sällan om det enskilda hushållets situation eller roll. Vi i Centerpartiet vill ge fler hushåll mer frihet att välja mer själva och också en möjlighet att vara en del av omställningen. Det var därför vi drev igenom förslaget om grönt avdrag för den som sätter upp solceller eller installerar laddstolpe eller batterilager.

Nu är det dags att vidga detta och gå vidare. Den som inte har ett eget tak men vill gå ihop med grannarna och producera egen energi borde få göra det. Energigemenskaper är undantag i Sverige i dag, medan vi på många andra ställen i Europa ser hur det växer. Vi har ju en tradition i Sverige av att gå samman och göra saker ihop. Vi har haft vägföreningar, fiskeföreningar och fiberföreningar - nu är det dags för energiföreningarna.

Vi har i vår budget föreslagit ett stöd till dem som energieffektiviserar och vill byta ut sin direktverkande el, och vi vill ge dem som har mycket små marginaler statligt lån för att kunna göra den investeringen och sänka sina kostnader. De med små medel sitter nämligen fast i en fattigdomsfälla i dag. Vi vet att elbilen är billigare i drift, men den är dyrare i inköp. Då måste man kunna göra den investeringen.

Samma sak ser vi för uppvärmningen hemma. Det är billigare att ha bergvärme än direktverkande el, men man måste klara av att göra investeringen. Det är därför det är så viktigt med miljöbilsbonusar, gröna avdrag och statliga lån för energieffektivisering. Det är också något som hela samhället vinner på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Det behövs också större frihet och skydd mot naturliga monopol. Elnätsbolag och fjärrvärmebolag kan höja priserna tämligen kraftigt, till och med så mycket att de har blivit utkastade ur de branschorgan som finns för transparensens skull. Det är problematiskt. Kraftvärmen och fjärrvärmen är viktiga för det svenska energisystemet. Där behöver politik, näringsliv och bolag ta ett större ansvar så att vi får slut på domstolsprocesser och överklaganden. Det måste bli ordning och reda. Det behövs en borgfred mellan elnätsbolag och konsumenter. Här behöver de stora bolagen ta ett särskilt ansvar, inte minst eftersom vi vet hur viktigt det är.

Det är oacceptabelt att det finns i princip färdiga fabriker i Småland men att de inte kan få el eftersom regionnätsägarna har för långa ledtider.

Den gröna omställningen är en möjlighet för Sverige. Nu har regeringspartierna lämnat kammaren eftersom de inte är intresserade, och det säger rätt mycket om den gröna fernissa som detta verkar vara. Det verkar inte spela så stor roll, och det är inte så viktigt att gå före. Inget kunde vara mer fel.

Det är tydligt att det är Centerpartiet som driver den borgerliga agendan i svensk politik just nu. Det är näringslivet som pressar på i omställningen. När moderater i talarstolen och i replikskiften säger att industrin vill ha stabil och pålitlig el har de inte lyssnat. Man vet att en stor andel av den tillkommande användningen handlar om vätgas, och vätgas kan lagras.

Pilotprojekten i samband med Hybritprojektet visar att det kan bli upp till 40 procent billigare att använda el när det blåser mycket och det finns god tillgång till el. Sedan använder man mindre el därefter. Det är ingen slump att Holmen, SCA, Volvo, Northvolt, LKAB, SSAB och många andra industriföretag säger att det är mycket möjligt att de vill ha kärnkraft framöver, men först vill de ha vindkraft. Ändå står regeringen och bara pratar om kärnkraft. Man gör det aktivt svårare för vindkraften, trots att vi vet att den behövs, trots att den tillsammans med flexibilitet, lagring, solenergi, ökad effekt i kraftvärmen, ökad effekt i kärnkraften och bättre vattenkraft kan lösa problem på kort sikt. Ända väljer man att bortse från det. Det här är skadligt för Sverige, skadligt för näringslivet och skadligt för klimatomställningen.

När man pratar om att hålla klimatpolitiken på en europeisk miniminivå har man inte förstått att vi står inför ett vägval den här mandatperioden. Antingen går Sverige före, och då kan vi sälja lösningar till resten av världen när de kommer i kapp, eller så går vi efter, och då får vi köpa från dem. Men då har våra företag flyttat till andra länder. De är inte Sverigesentimentala, utan de vill befinna sig där det finns bäst förutsättningar.

I stället vill regeringen först riskera kreditgarantier på 40 000 kronor per svensk, och sedan vill man lägga ytterligare subventioner ovanpå för någonting som i bästa fall finns på plats 2035. Om det är så bra, och något som näringslivet vill ha, är det väl rimligt att betala. Trots det verkar det inte som att man litar på sin egen politik utan måste subventionera fram den. Det om något är dogmatism och enögdhet.

Tyvärr är det inte bara ansökningar om vindkraft som samlar damm på regeringens bord. Utredningar som kortar tillståndsprocesserna har inte tagits vidare. Pausen för vattenkraftens miljöprövning har inte lett till ett enda kommunicerat förslag. Bioekonomiutredningens betänkande om drivmedelsproduktion har inte ens remitterats. Lokala incitament för elproduktion har inte tagits vidare. Listan kan göras lång. Det enda man verkar prioritera är kärnkraft. Det är mycket möjligt att den kan vara relevant från 2035 och framåt, men de behov som industrin har till 2030 löses inte med kärnkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Det är dags att göra verkstad. Börja med att genomföra förslagen om att ersätta dem som påverkas av ny elproduktion och elnät. Låt fastighetsskatten betalas tillbaka till kommuner. Det är ganska många som har varit överens om detta. Det var en debatt i Agenda nyligen där alla partier tyckte att det var ett bra förslag. Men genomför det! Det räcker inte att stå i tv och säga att det är ett bra förslag. Det som spelar någon roll är vad som läggs på riksdagens bord. Målet måste ju vara att det blir lika attraktivt med ny elproduktion i kommunen som det är med batterifabriker. De hänger ihop. Utan elen, inga batterifabriker och inga andra industrisatsningar.

Lös ersättningsfrågorna för elnäten. Använd ny teknik så att försvaret inte behöver säga nej. Saab har inga problem att se igenom en vindkraftspark med sin radar. Varför är det då ett problem för regeringen och Försvarsmakten? Låt Svenska kraftnät bygga ut rejält och marksnålt. Det finns otroliga mängder pengar på Riksgäldens konto, till ingen nytta just nu.

Regeringen behöver visa handlingskraft. Snabba på med att rensa i den statliga byråkratin. Det kan göras med enkla åtgärder. Det är klart att det behövs nya utredningar, men börja med att genomföra det som är klart. Det handlar helt enkelt om att vi från politiken måste vilja. Vi måste prioritera omställningen, utbyggnaden, klimatet och konkurrenskraftiga elpriser.

Centerpartiet är berett att prioritera detta. Frågan är om andra är villiga att prioritera detta tillsammans. Genom att sänka den politiska risken kan investeringarna nämligen ske billigare och snabbare. Det sänker också kostnaden för hushållen.

Det är dags att vi löser problemen. Hushållen, näringslivet och klimatet förväntar sig det. Centerpartiet sträcker ut handen till övriga partier. Frågan är om man är villig att ta den utsträckta handen och komma till förhandlingsbordet. Jag är övertygad om att vi kan lösa problemen tillsammans för hushållen, för klimatet, för företagen och för Sveriges bästa.

Fru talman! Ledamoten lyfte i sitt anförande upp förra vinterns priser och pekade på Rysslands invasion av Ukraina som en bidragande orsak till detta. Det stämmer naturligtvis. Men det fanns flera faktorer som bidrog till de elpriser vi såg förra vintern, och vi är överens om att vi inte vill hamna där igen.

En av de större bidragande orsakerna till de skenande elpriserna, framför allt i de södra delarna av landet, är de elprisområden som finns i södra Sverige. I Skåne sätter man prisnivån utifrån priserna på kontinenten.

Centerpartiet pratar sällan om detta. Har jag uppfattat saken rätt när jag förstår det som att Centerpartiet tycker att det är EU som ska styra priserna genom att sätta elprisområdena i Europa och därmed också i Sverige? Det skulle vara intressant att höra var Centerpartiet tycker att linjerna för elprisområdena i Sverige ska dras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Jag ska ge en eloge till Louise Eklund, som är den från regeringspartierna som inte har lämnat kammaren utan faktiskt har lyssnat - vilket jag tycker är trevligt.

Det är korrekt att Ryssland är huvudorsaken till de höga priserna. Därefter kommer att den franska kärnkraften inte levererar utan går på halvfart, och även den svenska gick tidvis på halvfart under förra vintern. Det är de stora effekterna som gjorde att priserna skenade inte minst i södra Sverige. Det har framkommit i olika utredningar, och även branschen har sagt det.

Det som skulle göra störst skillnad är att Tyskland gör samma sak som Sverige och inför elprisområden. Det borde vi driva på tydligare från svensk sida, inte minst från den svenska regeringen. Tyskland har en liknande situation som Sverige med mycket produktion i norr och mycket användning i söder. Man har inte delat in landet i elprisområden, vilket är en teknisk begränsning. Men det är inte politiken som ska säga var gränserna ska gå, utan i stället ska de styras av fysikaliska lagar i överföringen. Men till skillnad från att de fysikaliska lagarna säger exakt vilka kraftslag som ska användas bestäms detta på myndighetsnivå.

Det som skulle vara bra är om den svenska regeringen gör som den danska gjorde mot Sverige och faktiskt stämmer Tyskland till att införa tyska elprisområden. Det skulle sänka priset radikalt i södra Sverige.

Är den här regeringen beredd att ta fajten mot Tyskland och se till att man får helt andra förutsättningar även i södra Sverige genom att elpriserna kan sänkas i och med att Tyskland tvingas införa elprisområden?

Fru talman! Jag noterar att ledamoten inte svarar på min fråga om hur Centerpartiet ställer sig till den svenska elprisområdesindelningen. Då får jag väl dra slutsatsen att man är nöjd med den indelning som finns i Sverige med fyra elprisområden där elprisområde 4, det vill säga södra Sverige, periodvis har skenande elpriser, mycket på grund av att man är kopplad till kontinentens prisbild.

Det var ju just den elprisområdesindelningen som gjorde att skånska bönder och livsmedelsproducenter förra vintern höll på att gå under, vilket faktiskt var på väg att sänka hela den svenska livsmedelsproduktionen. Därför tycker jag att det är intressant att Centerpartiet inte längre verkar värdera - eller tycka att det är viktigt att försvara - skånska bönders och livsmedelsproducenters möjligheter att bedriva sin verksamhet och ha samma rimliga villkor för sin elräkning som livsmedelsproducenter i andra delar av landet.

Fru talman! Jag tror att Louise Eklund får lyssna lite bättre, för jag svarade visst på frågan. Det är inte politiken som delar in Sverige och andra länder i elprisområden, utan detta görs på myndighetsnivå utifrån de flaskhalsar som finns i elnätet.

Det är inte heller elprisområdena som har gjort att man har fått höga elpriser. Det beror bland annat på att södra Sverige har alldeles för lite elproduktion. Centerpartiet har lagt fram ett antal förslag för att öka den. Vi vet att det finns inte minst moderata kommunalråd, som ju Louise Eklund och andra samarbetar med, som säger nej till i princip all ny elproduktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Vi vet också att man med bara två havsvindparker hade sänkt priset radikalt i elområde 4. Ändå är man inte beredd att godkänna dem. Det ligger ett antal förslag på regeringens bord. Då har jag inte nämnt de många landbaserade vindkraftsparker som också hade sänkt elpriset. Dessa säger man blankt nej till i kommun efter kommun i södra Sverige. Detta är också att säga ja till höga elpriser.

Det är klart att det finns saker att göra. Vi behöver jobba mycket mer med kraftvärme, småskalig vattenkraft och annat som den här regeringen inte verkar prioritera.

Man hade kunnat stämma den tyska staten, som den danska staten stämde den svenska, för att tvinga den att införa tyska elprisområden. Det hade sänkt priset i södra Sverige även om det inte hade byggts någon ny kraft. Louise Eklund svarade dock inte på om regeringen är beredd att göra det. Jag tycker att det är lite ynkligt. Detta är någonting som man faktiskt borde ta tag i, speciellt med ett sådant högt tonläge om att det borde göras någonting för södra Sverige.

Jag ser ingenting som den här regeringen har fattat beslut om som skulle sänka priset i södra Sverige. Jag tycker att det är problematiskt. Det behövs radikalt förändrade förutsättningar med lokala incitament till dem som bygger ny elproduktion, oavsett kraftslag, och fattar beslut om de solcellsparker som skulle kunna öka produktionen i Skåne med 50 procent. Nu ligger detta bara på länsstyrelsens bord och samlar damm.

Regeringen pekar inte med hela handen. På område efter område fattas det inga beslut. Undantaget är kärnkraften, och den löser inte problemet - åtminstone inte de närmaste 15 åren.

Fru talman! Jag är så otroligt glad att stå i talarstolen just i dag. Äntligen har vi fått ett klimatavtal på plats. Världens ledare har i dag enats om vilken riktning den globala klimatpolitiken ska ta. För första gången någonsin har ett slutavtal från FN:s klimatförhandlingar slagit fast att världen på ett ordnat och rättvist sätt ska genomföra en övergång från fossila bränslen.

Vad vi ser nu är början på slutet för den fossila eran. Det är historiskt att samtliga deltagare har kunnat enas och ställa sig bakom gemensamma mål. Det är historiskt att länder som Kina och Saudiarabien har kunnat ställa sig bakom samma mål som EU och USA. Det är faktiskt också historiskt att Sverige har spelat en så aktiv roll i att få det här avtalet på plats. Tack, klimatminister Romina Pourmokhtari, för att du har varit med och förhandlat fram detta helt avgörande dokument!

För omvärlden och inte minst näringslivet är signalen nu väldigt tydlig: Fossila bränslen kommer inte att vara kommersiellt gångbara speciellt mycket längre. Detta kommer att få stor betydelse även för Sverige, inte minst på energiområdet.

Tack vare de helt avgörande beslut som vi har tagit på energiområdet det senaste året har vi rustat oss för att ta oss an detta historiska skifte. Vi har under hösten tagit beslut om ny kärnkraft. Förbudet mot nya kärnkraftsreaktorer har tagits bort, och det har blivit tillåtet att etablera kärnkraft på nya platser. Regeringen har också gått fram med en färdplan för kärnkraft som syftar till en omfattande utbyggnad av den fossilfria kärnkraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Att gå från fossila till fossilfria energikällor tror jag är det enskilt viktigaste som vi i Sverige kan göra för att leva upp till våra åtaganden i det globala klimatarbetet. Det går inte att komma ifrån att kärnkraften är avgörande för detta och kommer att vara det även i morgon. Det går inte att snabbt ställa om energiproduktionen med bibehållna leverans- och driftssäkerhetsmål på något annat sätt.

Dagens debatt har i mycket varit en fortsättning på den fossilfria ambition som regeringen driver på för. Jag noterar än en gång socialdemokratins ambivalenta hållning till kärnkraften. Jag fortsätter, även efter dagens debatt, att fråga mig vad partiet egentligen vill med sin energipolitik. Man kan inte ha två positioner samtidigt - antingen tror man att kärnkraften behövs för att nå det fossilfria samhället, eller så gör man det inte.

Det är anmärkningsvärt att vissa partier kan ställa sig bakom de globala målen och att vi rör oss i en fossilfri riktning samtidigt som de i denna kammare röstar på ett annat sätt. Jag tycker att det är extra anmärkningsvärt mot bakgrund av att elbehovet i Sverige kommer att öka kraftigt när vi nu går mot elektrifiering. Industrin och transportsektorn går före, men hela samhället håller nu på att ställa om. Vi måste rusta oss för att möta ett elbehov om kanske 300 terawattimmar år 2045. De i denna kammare som inte ställer sig bakom förslagen om ny kärnkraft när det väl är dags att trycka på knappen och rösta har väldigt svårt att förklara hur vi i Sverige ska klara av att nå detta mål.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att behovet av mer fossilfri och planerbar energiproduktion blir extra tydligt om man ser på energifrågan ur ett sydsvenskt perspektiv. Som konstateras i den skrivelse vi debatterar har nedläggningen av kärnkraft fått stora konsekvenser för just södra Sverige, inte minst i form av exponering för höga elpriser. Det har blivit väldigt dyrt för alla hushåll men också för klimatet, då mycket av den energi södra Sverige har tvingats att importera har varit fossil.

Det är otidsenligt att importera kol för att säkra eltillgången i Sverige. Om vi ska undvika att göra det framöver behöver vi satsningar på fossilfri energiproduktion i hela landet.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Jag stämmer helt in i att vi måste gå mot en fossilfri framtid och i en fossilfri riktning. I Sverige gör regeringen dock precis tvärtom och ökar, helt medvetet, de fossila utsläppen. Hur motiverar man det?

Fru talman! Denna regering har det senaste året, inte minst genom det beslut som togs den 15 december i fjol och de beslut på energiområdet som vi har debatterat i den här kammaren, valt att göra förändringar och gå från förnybart till fossilfritt. Vi har fått en färdplan på plats. Vi har också fattat beslut om att kunna ha mer kärnkraft, både på fler ställen och med fler reaktorer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Allt detta syftar till att i en snabbare takt och på ett långsiktigt hållbart sätt göra Sverige fritt från de fossila källorna och till ett fossiloberoende samhälle. Jag tycker att denna regering har tagit flera viktiga och stora steg i den riktningen.

Fru talman! Atmosfären och klimatet bryr sig ju inte så mycket om vad Louise Eklund och den här regeringen tycker. Atmosfären och klimatet bryr sig om vad man faktiskt gör.

Det stämmer att regeringen har tagit ett antal beslut, men dessa beslut har ju inte minskat utsläppen med ett enda kilo koldioxid. Däremot har man fattat ett antal stora beslut om att öka användningen av fossila bränslen. Bara på dieselsidan pratar vi om 4 miljoner liter om dagen. Vi pratar om 10 miljoner ton fram till 2030. Det är de ackumulerade utsläppen som spelar roll för klimatet, inte vad man säger att man ska göra någon gång i framtiden.

Jag har fortfarande inte fått något svar. Jag tycker att det är trevligt att regeringen säger att man gör saker, men man har inte gjort någonting för att minska utsläppen. Enligt regeringens egna beräkningar i den budget som vi debatterar har utsläppen tvärtom ökat. De kommer att öka de närmaste åren, och vi vet vilka som kommer att få betala för det. Det är inte bara framtida generationer, utan det är den här generationen och de kommande regeringarna - kanske till och med denna regering. Framför allt är det jord- och skogsbruket.

Romina Pourmokhtari, som är klimatminister, sa i Dubai att vi måste fasa ut de fossila bränslena. Regeringen ökar användningen av fossila bränslen. Hur kan Louise Eklund och Liberalerna försvara det?

Fru talman! Nu var det inte bara den svenska klimatministern som sa detta under klimatmötet, utan samtliga världens ledare tog beslutet att fasa ut de fossila källorna och gå mot ett fossilfritt samhälle. Det är alltså många fler än jag och klimatministern som tycker att det är viktigt att gå mot ett fossilfritt samhälle. Den uppräkning jag gjorde av de beslut regeringen har initierat pekar också i riktningen att vi 2045 ska övergå till ett ökat elbehov och ett fossilfritt samhälle.

Fru talman! För att kunna leverera energi som möter samhällets behov krävs några grundläggande saker. Den energi vi producerar behöver vara billig och miljövänlig, och den måste komma på plats i tid för att vi ska klara klimatomställningen. Regeringen misslyckas på samtliga punkter. Utsläppen ökar, och man har ingen som helst aning om hur man ska leverera den energi som både industri och klimatomställning behöver till 2030. Vi står inför en klimatkris som hotar vårt samhälle, och ändå är insikten om att handlingskraft och målmedvetenhet behövs frånvarande hos regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Det som Sverige och världen behöver är en energipolitik byggd på fakta och omvärldsanalys. Då skulle man se att vi behöver satsa på en kraftig utbyggnad av den förnybara energin, inte minst vindkraft och solceller, givetvis i kombination med storskalig energilagring, mer elnät och ett smart och flexibelt energisystem. Tunga aktörer som Internationella energibyrån, FN:s klimatpanel IPCC och Chalmers pekar alla på att det är vindkraft och solkraft som har potential att leverera stora mängder fossilfri el tillräckligt snabbt för att möta det klimathot vi står inför.

Det vi behöver göra är att hantera denna kris på precis samma sätt som vi har hanterat pandemin och finanskrisen. Staten behöver ta ett tydligt ledarskap, och vi behöver en investeringsbudget för klimatet. Därför har Miljöpartiet avsatt 100 miljarder per år de närmaste tio åren för att klara omställningen tillräckligt snabbt. Vi behöver agera nu, inte sedan när det är för sent.

Dessutom har vi en unik möjlighet att behålla en ledande position i den gröna omställningen, vilket skapar både utveckling och arbetstillfällen i hela Sverige - upp till 50 000 jobb, enligt industrin. Den potentialen måste vi ta till vara, men regeringen håller på att sjabbla bort den.

Miljöpartiet vill satsa stort på förnybar, billig energi. Vindkraften är i dag det billigaste energislaget som byggs i stor skala utan subventioner. Redan 2024 väntas vindkraften vara Sveriges näst största teknik för elproduktion, och företag står på kö för att bygga i de bästa vindlägena. Denna utveckling borde främjas, inte minst genom ersättning till närboende och kommuner. Det är ett förslag som borde förverkligas så snart som möjligt, och det finns redan utredda förslag att implementera.

Även solenergin har stor potential i Sverige. Med solceller på villatak, lägenhetshus och industrilokaler kan alla producera egen energi. Skatten på egenproducerad el borde slopas helt, även över 500 kilowatt. Med större solparker kan man producera stora volymer el som kommer alla till nytta. Upp till 30 terawattimmar till 2030 är branschens bedömning.

Med en satsning på storskalig solvärme kan vi också ersätta en del bioenergi och avfallsförbränning för produktion av värme till fjärrvärmenätet. För att främja detta vill vi se ett investeringsstöd. Det möjliggör användning av biobränslen där de behövs allra mest, nämligen för att ersätta fossila bränslen i transportsektorn. Solvärme bör även inkluderas i det gröna teknikavdraget.

Fru talman! Energieffektivisering är det snabbaste, billigaste och mest miljövänliga sättet att minska kostnaderna för energi. För att möjliggöra en snabb omställning vill Miljöpartiet att staten tar en mer aktiv roll i att stötta hushållen och företagen. Vi föreslår att staten under en period tar 60 procent av kostnaden för alla åtgärder som effektiviserar energianvändning. Det skulle sänka elpriset. Bedömningar visar nämligen att om man minskar elanvändningen med 1 procent sjunker elpriset med 5 procent. Det innebär att med en energieffektivisering på 10 procent skulle elpriset sjunka med 50 procent. Detta möjliggör också en snabbare omställning då det blir mer plats i elnätet och så vidare.

Framtidens energisystem kommer att ha en högre andel variabel elproduktion, vilket är naturligt när elen i stor utsträckning kommer från vindkraft och solenergi i både Sverige och våra grannländer. Därför behöver systemet givetvis balanseras. Svaret på hur vi löser det är egentligen ganska enkelt. I århundraden har vi odlat mat på sommaren och lagrat den till när vi behöver den på vintern, och precis så kan vi göra med energin. Vi lagrar den när vi har god tillgång för att använda den när vi behöver. Systemet måste helt enkelt bli smartare och mer flexibelt och inkludera mer energilagring. För att stimulera och snabba på utvecklingen av olika slags lagring för att kunna möta klimatkrisen har Miljöpartiet ett investeringsstöd på 3 miljarder per år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Sverige har dessutom goda förutsättningar att producera elektrobränslen, och den tekniken vill vi snabba på med ett introduktionsstöd.

Sveriges elnät är i stort behov av utbyggnad och utveckling. Miljöpartiet vill uppgradera det svenska elnätet så att hela landet får ett smart, flexibelt och robust elnät som klarar betydligt mer el. Här finns också färdigutredda förslag som regeringen snarast bör implementera.

Miljöpartiet avvisar självfallet regeringens förslag på kreditgarantier till ny kärnkraft, men det kunde åtminstone ha varit teknikneutralt så att det inkluderar alla energislag som man själv säger behövs för omställningen.

Regeringen gör lite motsatsen till att främja den elektrifiering man säger är svaret på mycket av den klimatutmaning vi står inför eftersom man höjer skatten på el och sänker skatten på bensin. Från och med nästa år kommer skatten på el att vara nästan dubbelt så hög som på bensin per energienhet, och det är ett steg i fel riktning.

Fru talman! Det vi behöver är ett statligt ledarskap i den gröna omställningen, en investeringsbudget som möjliggör den, en kraftig utbyggnad av hållbart producerad energi redan till 2030 och därefter en satsning på energieffektivisering, ett utbyggt elnät och ett smart elsystem.

Fru talman! Tack, Linus Lakso, för anförandet! Man kan diskutera Miljöpartiets energipolitik eller så kan man diskutera verkligheten.

Jag har två frågor. Den första gäller det energisystem som Miljöpartiet säger sig vilja ha och som består av förnybara, väderberoende energikällor, är flexibelt samt har energilagring och så kallade smarta elnät. Finns det ett exempel på något sådant som fungerar i världen? Jag bad om ett sådant exempel tidigare i debatten men fick inget i anförandet. Ge mig ett enda exempel på att det här är möjligt och realistiskt! Svenska kraftnät säger exempelvis att det är totalt och fullständigt orealistiskt.

Vi skulle kunna gå igenom många delar av Miljöpartiets drömvärld som är totalt orealistiska. Bland annat ska man satsa 3 miljarder på att ta fram den energilagring som alla säger är orealistisk på såväl kort som medellång och lång sikt. Miljöpartiet vill sätta Sverige och det svenska näringslivet på paus medan detta forskas fram, om det över huvud taget är möjligt.

Jag vill ha ett exempel i världen på just det kraftsystem som Miljöpartiet föreslår. Sedan kan vi diskutera realismen i detta. Jag inser att jag är tråkig som pratar om realism, vetenskap, teknik och naturlagar i den här debatten med Miljöpartiet, men jag vill ändå ha det där exemplet.

Linus Lakso nämnde också den Chalmersrapport, fru talman, som kom i somras och som säger att det är helt möjligt med ett system baserat på förnybara kraftslag. Min fråga är om Linus Lakso har läst den rapporten och om han i så fall tycker att den är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Ja, jag har läst den rapporten och ja, jag tycker att den är bra. Jag förstår inte problemet som ledamoten pekar på. Jag vet inte om jag kan ana vart ledamoten vill komma, men i rapporten tittar man på hur man kan balansera ett förnybart energisystem på timbasis, och det finns redan i dag sådana tekniker. Redan i dag är batterier med och balanserar elsystemet, till exempel när en kärnkraftreaktor snabbstoppas. Det har hänt både i vinter och förra vintern. Då är klustrade batterier en del av lösningen och kan snabbt tillföra effekt.

Olika elnätsbolag som jag har pratat med har prognoser som visar att vi kanske redan till sommaren eller inom ett år kommer att ha 1 gigawatt batterikapacitet installerad i det svenska elnätet. Det är tillräckligt för att ersätta all rotationsenergi eller svängmassa som finns i hela det nordiska elsystemet.

Fru talman! De problem som Mats Green målar upp finns det alltså redan i dag lösningar på. De energilagringstekniker jag nämnde redan i förra replikskiftet är hundra år gamla och kan användas nu, till exempel pumpkraft, värmelager, batterier och inte minst vätgas. Det är så finurligt att energibehovet som tillkommer till stor del bygger på att industrin vill använda just vätgas i sina processer. Industrin i norr vill använda det till fossilfri ståltillverkning och på västkusten vill man använda det i kemiindustrin. Det blir då per definition väldigt flexibelt.

Fru talman! Jag får alltså inte ett enda exempel på det fantasienergisystem som Miljöpartiet förespråkar. Det finns inte ett enda exempel i världen på att det är realistiskt. Det är inte heller önskvärt för någon när det inte finns någon planerbar energi över huvud taget. Det bygger på teknik som inte finns i stället för gammal, beprövad, hederlig, klimatsmart teknik som vi vet levererar. Det finns inte ett enda exempel på att Miljöpartiets fantasienergisystem fungerar någonstans. Jag tror att man behöver ha med sig det.

Vi har inte råd att experimentera eller att sätta Sverige på paus medan den här tekniken eventuellt utvecklas långt i framtiden. Svenska kraftnät och många andra säger att det är totalt orealistiskt.

När det gäller Chalmersrapporten som jag frågade om ledamoten hade läst kan jag bara konstatera att den är väldigt intressant. Linus Lakso tyckte att det var en bra rapport, men i alla scenarier finns kärnkraft med. Rapporten bygger på att man bygger massivt med kärnkraft i Tyskland. Ett av de mest kärnkraftsfientliga länderna i världen förutsätts i den här rapporten genomföra en historiskt stor satsning på ny kärnkraft. Det säger nog ganska mycket om realismen i rapporten.

För att Sverige ska klara sig med ett kraftsystem som bara har väderberoende kraftslag förutsätts i alla scenarier i Chalmersrapporten att Tyskland har satsat på kärnkraft. Det är vad vi pratar om, fru talman.

Jag vill ha ytterligare svar från ledamoten Linus Lakso både när det gäller Chalmersrapporten och om det finns något exempel på Miljöpartiets fantasisystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Mats Green har synnerligen gott självförtroende som går emot aktörer som IEA, FN:s klimatpanel och Chalmers tekniska högskola. De pekar på att det är Miljöpartiets politik som har förankring i verkligheten och de fysikaliska lagarna. I Australien finns redan nu delar av elsystemet som baseras på i princip 100 procent förnybart, men framför allt är detta en teknikutveckling som sker.

Det mest anmärkningsvärda och fantasibaserade här är att Mats Greens egen regering inte har ett enda svar på hur vi ska leverera tillräckliga mängder fossilfri el till 2030 och 2035. Även om man i den bästa av världar har två nya kärnkraftverk på plats 2035 täcker det bara 20 procent av elbehovet. Att man inte förstår den ekvationen är skrämmande både för oss som faktiskt är oroade av det klimathot vi står inför och för industrin, såklart. De står inför gigantiska investeringar och vill veta om det finns långsiktiga spelregler.

Kommer vi att ha en regering som sätter igång processerna redan nu för att ha den energi vi behöver på plats till 2030? Tidöpartierna agerar ju i motsatt riktning. De stoppar 70-100 procent av vindkraften genom det kommunala vetot, och med den statistiken är svaret tyvärr nej. Den här regeringen kommer inte att kunna leverera vare sig det klimatomställningen eller industrin behöver. Det är väldigt allvarligt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 19 december.)