Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Debatt om förslag 20 december 2018
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenKristina Yngwe (C)
  2. Hoppa till i videospelarenIsak From (S)
  3. Hoppa till i videospelarenMaria Malmer Stenergard (M)
  4. Hoppa till i videospelarenIsak From (S)
  5. Hoppa till i videospelarenMaria Malmer Stenergard (M)
  6. Hoppa till i videospelarenIsak From (S)
  7. Hoppa till i videospelarenMaria Malmer Stenergard (M)
  8. Hoppa till i videospelarenMaria Gardfjell (MP)
  9. Hoppa till i videospelarenMaria Malmer Stenergard (M)
  10. Hoppa till i videospelarenMaria Gardfjell (MP)
  11. Hoppa till i videospelarenMaria Malmer Stenergard (M)
  12. Hoppa till i videospelarenStaffan Eklöf (SD)
  13. Hoppa till i videospelarenIsak From (S)
  14. Hoppa till i videospelarenStaffan Eklöf (SD)
  15. Hoppa till i videospelarenIsak From (S)
  16. Hoppa till i videospelarenStaffan Eklöf (SD)
  17. Hoppa till i videospelarenElin Segerlind (V)
  18. Hoppa till i videospelarenMagnus Oscarsson (KD)
  19. Hoppa till i videospelarenIsak From (S)
  20. Hoppa till i videospelarenMagnus Oscarsson (KD)
  21. Hoppa till i videospelarenIsak From (S)
  22. Hoppa till i videospelarenMagnus Oscarsson (KD)
  23. Hoppa till i videospelarenMaria Gardfjell (MP)
  24. Hoppa till i videospelarenMaria Malmer Stenergard (M)
  25. Hoppa till i videospelarenMaria Gardfjell (MP)
  26. Hoppa till i videospelarenMaria Malmer Stenergard (M)
  27. Hoppa till i videospelarenMaria Gardfjell (MP)
  28. Hoppa till i videospelarenStaffan Eklöf (SD)
  29. Hoppa till i videospelarenMaria Gardfjell (MP)
  30. Hoppa till i videospelarenStaffan Eklöf (SD)
  31. Hoppa till i videospelarenMaria Gardfjell (MP)
  32. Hoppa till i videospelarenRunar Filper (SD)
  33. Hoppa till i videospelarenMaria Gardfjell (MP)
  34. Hoppa till i videospelarenRunar Filper (SD)
  35. Hoppa till i videospelarenMaria Gardfjell (MP)
  36. Hoppa till i videospelarenRunar Filper (SD)
  37. Hoppa till i videospelarenRebecka Le Moine (MP)
  38. Hoppa till i videospelarenElisabeth Falkhaven (MP)
  39. Hoppa till i videospelarenBetty Malmberg (M)
  40. Hoppa till i videospelarenMaria Gardfjell (MP)
  41. Hoppa till i videospelarenBetty Malmberg (M)
  42. Hoppa till i videospelarenMaria Gardfjell (MP)
  43. Hoppa till i videospelarenBetty Malmberg (M)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 43

Anf. 133 Kristina Yngwe (C)

Fru talman! "Jag är 16 år och är fruktansvärt orolig för att min far ska förlora sitt jobb på grund av denna torka." Citatet kommer från ett brev som Elin, dotter till en mjölkbonde, skickade till sin kommun i samband med sommarens torka, där hon bad kommunen att agera för att stödja kommunens lantbrukare. Elins ord fångar den oro som många i Lantbrukssverige kände under sommarens torka men också det engagemang som fanns och den kraftsamling som gjordes hos konsumenter, lantbrukare, myndigheter och politiker för att hitta lösningar.

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Ett antal månader har nu gått sedan de efterlängtade regndropparna äntligen kom, och när snön faller utanför plenisalen är det svårt att riktigt komma ihåg sommarens tryckande värme. Men även om minnet av sommaren falnat något är konsekvenserna av sommarens torka högst levande hos många lantbrukare i vårt land.

Vi i Centerpartiet menar allvar när vi säger att vi tror på svenskt lantbruks framtid, och vi avsätter därför totalt 2,4 miljarder kronor under 2019 för åtgärder på lång och kort sikt med anledning av sommarens torka och för att stärka konkurrenskraften inom svensk livsmedelsproduktion.

Ska vi nå det mål om ökad livsmedelsproduktion som riksdagen fattade beslut om 2017 behövs kortsiktiga krisåtgärder för att stärka likviditeten här och nu. Centerpartiet vill därför se ett nytt krisstöd under 2019. Det är viktigt att detta blir ett stöd som riktas till fler branschgrenar än hösten 2018, då man bland annat missade såväl grisuppfödning som växtodling.

Men torkan visar också hur sårbart svenskt lantbruk är. Nu krävs långsiktiga åtgärder som gör att företagen kan bygga en god lönsamhet, så att de klarar framtida dalar, och också ger lantbrukarna verktyg att hantera ett förändrat klimat. Det handlar om att sänka kostnader för arbete och insatsvaror såsom diesel, att säkerställa att lantbrukare kan bedriva sin verksamhet utan risk för hat och hot och att se till att regelverk och myndigheters agerande bidrar till lantbruksföretagens utveckling snarare än hindrar. Det handlar om att ställa om till fossilfritt lantbruk med tåliga grödor och system som kan hantera ett förändrat klimat med både för mycket och för lite nederbörd.

Många som verkar inom de gröna näringarna är småföretagare med små marginaler och begränsad likviditet. Det är därför avgörande att myndigheters agerande, till exempel när det gäller stödutbetalningar, är tydligt och förutsägbart. Centerpartiet ser därför mycket allvarligt på att Jordbruksverket har misslyckats med att i tid betala ut de ersättningar som lantbruksföretagarna har rätt till, och det är av största vikt att myndigheten får de resurser och förutsättningar som behövs för att klara sitt uppdrag och återställa lantbrukarnas förtroende.

Fru talman! Även inom skogsnäringen var 2018 ett år som många kommer att minnas, inte minst på grund av de fasansfulla skogsbränder som drabbade delar av vårt land men också för att debattvågorna om skogen fortsatte att gå höga trots att regeringen under våren presenterade ett nationellt skogsprogram som var tänkt att lösa upp flera av de knutar som funnits inom skogen.

Skogen är oerhört viktig för svensk ekonomi. Den skapar jobb på landsbygden och har stor betydelse för vår omställning till en hållbar och långsiktig bioekonomi. Samtidigt är det viktigt att skydda värdefull natur och hotade arter så att vi stärker den biologiska mångfalden i skog och mark. Men när skogsägare känner sig överkörda, när de fråntas makten över den skog de har brukat och förvaltat och vars värden de byggt under decennier och när staten tar mark utan ersättning är det något som inte fungerar i svensk naturvård. Centerpartiet anser därför att det behövs ett omtag kring skogsskyddet för att vi ska få en bättre fungerande naturvård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

För att naturvården ska vara långsiktigt hållbar måste den bygga på legitimitet och delaktighet från dem som berörs. Vi vill därför se en översyn av artskyddsförordningen, stopp för nyckelbiotopsinventeringen till dess att metoden är mer rättssäker samt säkerställande av att vi har skyddsformer som är ändamålsenliga och där skogsägaren involveras i högre grad.

Fru talman! Slutligen var 2018 också året då denna riksdag fattade beslut om långsiktiga mål för landsbygden. Men precis som med livsmedelsstrategin och det nationella skogsprogrammet är mål och strategier ingenting innan de omsätts i konkret handling.

Vi i Centerpartiet tror starkt på hela Sveriges potential och möjligheter. Vi vill se ett Sverige där alla kan leva och förverkliga sina drömmar oavsett var de bor. För såväl enskilda människor som företag är frihet och självbestämmande väsentliga delar för viljan och möjligheten att skapa utveckling. Vid sidan av åtgärder som landsbygdsavdrag och avskrivna studieskulder i glesbygdskommuner vill Centerpartiet därför genomföra en rad frihetsreformer för att underlätta förutsättningarna för att bo och verka på landsbygden och ge mer makt åt människor i hela landet att bestämma själva.

Det handlar bland annat om ett kommunaliserat strandskydd, gårdsförsäljning och enklare regelverk för företagslokaler på landsbygden, men det handlar också om att återföra medel från naturresurser som vind och vatten till berörda regioner, säkerställa en fungerande viltförvaltning genom till exempel en viltmyndighet samt decentralisera förvaltning och statliga jobb i hela landet.

Fru talman! Vi står inför ett vägskäl för landsbygden och de gröna näringarna. Under kommande mandatperiod måste politiken gå från målsättningar och ord till konkret handling och åtgärder som ger framtidstro. Vi måste visa Elin och hennes 16-åriga kamrater att vi menar allvar när vi säger att framtiden finns på landsbygden.

Eftersom riksdagen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den Centerpartiet önskar kommer vi att avstå från att delta i beslutet om anslagens fördelning. Men vi tror att Centerpartiets politik för bättre förutsättningar, större självbestämmande och mer frihet åt människor och företagare på landsbygden är den politik som kommer att föra Sverige framåt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ulrika Heie och Annika Qarlsson (båda C).


Anf. 134 Isak From (S)

Fru talman! Vi debatterar miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2 om areella näringar.

Detta är första gången som en övergångsregering lämnar en budgetproposition till riksdagen. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om hur det ska gå till och om innehållet. Någon särskild reglering av hur den ska utformas finns inte. Det var därför vi socialdemokrater var angelägna om att detta skulle gå till på ett för alla acceptabelt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Trots att Sverige har en övergångsregering som följer överenskommelserna och lägger fram en övergångsbudget har Moderaterna och Kristdemokraterna valt att lägga fram egna budgetmotioner, som så småningom skrevs om till en servettskiss och med Sverigedemokraternas hjälp blev riksdagens budget.

Fru talman! Ordning och reda är vad jag under mina år i riksdagen har lärt mig präglar riksdagens arbete. Det var till och med så att riksdagen beslöt att tidigarelägga valet en vecka så att tillträdande regering skulle få mer tid på sig att utforma en budget så att det skulle gå att styra riket på ett rättssäkert sätt.

Nu ska statens finanser i stället styras av en hastigt utformad servettskiss. I stället för en genomarbetad budgetproposition styrs statens finanser nu av en otydlig reservation med prioritering av stora skattesänkningar för mångmiljardbelopp och oklara nedskärningar. Detta leder till osäkra planeringsförutsättningar i välfärden och för våra myndigheter men framför allt för våra medborgare.

Vi är nu i det läge som vi socialdemokrater har varnat för, där Sverigedemokraterna har fått ett avgörande inflytande över svensk politik.

Moderaternas och Kristdemokraternas budget representerar en helt annan politik än den vi socialdemokrater gick till val på och vill bedriva. Vi vill bygga ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige och investera i välfärd och trygghet. Medborgarnas välfärd ska gå före stora ofinansierade skattesänkningar.

Riksdagen har genom sitt beslut den 12 december 2018 fastställt de samlade utgifterna för utgiftsområde 23. Eftersom vår budget och våra ramar har fallit har vi avstått från att delta i beslutet och lämnat ett särskilt yttrande i betänkandet om vår politik inom utgiftsområde 23.

Anslaget borde ha utformats i enlighet med övergångsregeringens budgetproposition så att tillträdande regering så snart som möjligt fått möjlighet att utforma en genomarbetad ändringsbudget.

Men, fru talman, vi ska debattera MJU2 om areella näringar.

Jag hade gärna velat stå här med S i regeringsställning och presentera fortsättningen på livsmedelsstrategin, hur vi socialdemokrater vill öka självförsörjningsgraden, hur vi kan få mer svensk mat på borden och hur vi kan öka livsmedelsexporten.

Jag hade gärna velat stå här och presentera hur vi kan fortsätta på den inslagna vägen för att få en sammanhållen landsbygd med statlig närvaro i hela landet.

Jag hade gärna velat stå här och fortsätta att utveckla skogspolitiken och ett nationellt skogsprogram, med regionala skogsprogram i hela landet.

Jag hade gärna velat stå här och presentera hur vi kan få fortsatta nya investeringar i skogsindustrin och nya produkter och biobränslen som vi kan tanka.

Jag hade gärna velat stå här och presentera hur vi kan säkerställa att svensk viltförvaltning utvecklas med säkerställt regionalt inflytande, hur vi vill skapa en sammanhållen klövviltsförvaltning, hur vi kan satsa på vattenbruket, hur vi ser på jordbrukspolitiken, den nya CAP:en och fisket i brexits spår, hur vi ser på torkan och nya typer av torka och hur det påverkar jordbruket. Vi har i långliga tider dränerat bort vatten, men nu behöver vi tillsammans med jordbrukssektorn se till att politiken utformas så att vi säkerställer det vatten som jordbruket så väl behöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Allt detta och mycket mer därtill hade jag velat presentera. Jag hoppas naturligtvis att vi kan komma tillbaka och presentera detta och att Socialdemokraterna tillsammans med andra sansade partier kan lägga fram en regeringsförklaring som klarar detta och mycket mer.

Om vi nu tittar på den servettskiss som vi har att ta ställning till kan vi konstatera att gröna jobb försvinner. Och utan nyckelbiotopsinventeringarna förlorar Sverige trovärdighet i arbetet med biologisk mångfald. Skogsägarna förlorar kunskapsunderlag i arbetet med att bruka sina skogar.

Vi kommer på sikt att försämra konkurrenskraften med sämre möjligheter till certifierat virke, vilket kommer att drabba vår export och den sektor som efterfrågar certifierat virke för att kunna vara relevant på marknaden. Tillsammans med de nedskärningar som görs på utgiftsområde 20 innebär detta ett hårt slag mot det pågående arbetet med att sköta värdefull natur runt om i landet. Det är också allvarligt för alla skogsägare som tagit ett aktivt ansvar för naturvården runt om i landet. Det är också allvarligt för alla som har påbörjat ett avtal om ersättning och som nu förlorar möjligheten till ersättning. Vi är också övertygade om att arbetstillfällen runt om i landet kommer att gå förlorade i alla de företag som Skogsstyrelsen arbetar tillsammans med till följd av de neddragningar som kommer att ske på Skogsstyrelsen.

Fru talman! Skogsindustrin går för högtryck. Sektorn redovisar rekordvinster i spåren av det rödgröna styret och i spåren av omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Fru talman! Det råder nu stor personalbrist i sektorn. Skogsentreprenörerna säger att det aldrig har varit svårare att hitta folk till plantering och till röjning. Det har aldrig varit svårare att locka unga till utbildning i sektorn. I detta läge väljer den nya högermajoriteten att skrota inkörsporten Gröna jobb - 1 400 arbetstillfällen runt om i landet och ca 140 jobb i varje skogslän. Det har initialt börjat där, och det ses som framtiden och en möjlighet. Det klipps bort den 1 januari.

Hur ska den nya majoriteten hitta folk som vill, kan och orkar? Är det lägre lön och lägre ersättningar som är den enda vägen fram för högermajoriteten, eller tänker man bussa hit mer folk från östra Europa som ska göra de lätta jobben? Är det svaret, alltså att fler människor från östra Europa ska komma hit och göra det som vi kan klara själva?

Fru talman! Med de ramar som riksdagen har beslutat om minskar möjligheten för en ny regering att lägga fram en tilläggsbudget för att klara de investeringar som gör att Sverige håller ihop och säkerställer jobb och arbetstillfällen på landsbygden. Det är inte omöjligt, men det blir trots allt svårare. Men vi kommer att göra vad vi kan för att bryta detta negativa instick och denna negativa skiss.

För att de areella näringarna ska utvecklas krävs en levande landsbygd, det krävs att vi som bor där känner tilltro, det krävs mycket mer än sänkta dieselpriser och det krävs fungerande infrastruktur, samhällsservice, statliga jobb, lanthandlare, banker, it, infrastruktur och äldrevård. På varje politikområde för vi socialdemokrater fram hur viktigt det är att Sverige håller ihop. Det gemensamma samhällsbygget ska säkras, från Kiruna till Trelleborg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Det är ingen lätt budgetprocess som utskottet har genomfört. Därför förtjänar utskottets och riksdagens övriga tjänstemän ett särskilt stort tack och en önskan om vilsamma helger. Efter helgerna kommer utskottet att köra igång med att följa upp hur ansvariga myndigheter tänker administrera de förändrade anslagen och de drastiska nedskärningarna.

Med detta önskar jag mina kamrater i miljö- och jordbruksutskottet en god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)


Anf. 135 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet under punkterna 1 och 2.

Denna debatt handlar om våra prioriteringar när det gäller areella näringar, landsbygd och livsmedel. Detta är en oerhört viktig del av vår budget.

De gröna näringarna utgör basen för en levande landsbygd. Deras välmående bygger vårt välstånd. Stad och land är beroende av dem. Det är även klimatet. Deras gröna fingrar vårdar Sveriges gröna lungor. Därför, fru talman, är det vårt jobb att skapa förutsättningar för de gröna näringarna att göra sitt jobb. Därför är Moderaternas och Kristdemokraternas budget ett viktigt steg på landsvägen.

Många är de politiker som talar sig varma för en levande landsbygd och ökad livsmedelsproduktion. Men när det väl kommer till kritan är det inte alla som trycker på rätt knappar i denna kammare. De väljer att straffa avstånd i stället för utsläpp. De säger nej till regelförenklingar som kan minska administrationen och stärka konkurrenskraften. De säger nej till gårdsförsäljning, trots att det finns all anledning att låta det sjuda på landsbygden. De misstror skogsbrukarnas förmåga att ta ansvar under frihet. Och de ökar ständigt kostnaderna för jordbrukarna som om de tog dem för givna.

Fru talman! I somras drabbades jord- och skogsbruk hårt. Svår torka bredde ut sig, och omfattande skogsbränder härjade. Skördar gick förlorade, skog som brukats i generationer gick upp i rök och lantbrukare tvingades nödslakta djur. Det var en sommar som kommer att gå till historien, och vi kommer alltid att minnas hur samhället ställde upp. Nu är det tid för oss politiker att ställa upp.

I vår budget har vi därför avsatt 760 miljoner kronor till dem vars inkomster har gått förlorade till följd av torkan. Utöver detta har vi avsatt 72 miljoner kronor till landets skogsbrukare. Men det krävs mer. Den akuta krisen har riktat ljuset mot ett ännu större problem, nämligen bristande marginaler och alltför svag motståndskraft. Vår linje är tydlig: Lantbrukarnas konkurrenskraft måste stärkas. För att det ska ske måste regelkrånglet och kostnaderna minska. Alltför stora pålagor riskerar att leda till att den svenska produktionen slås ut till förmån för varor från andra länder. Det är inte så vi stärker svensk livsmedelsproduktion, det är inte så vi stärker svensk ekonomi och det är inte så vi förbättrar miljön.

En stor del av kostnadsbördan består av skatter, inte minst på drivmedel till de maskiner som behövs i produktionsleden för jord- och skogsbruk. Transporter av råvaror från skogen eller livsmedel från åkrar och stall är en förutsättning för att vi ska kunna göra en grön och hållbar omställning i samhället. För allt detta krävs det dock att vårt jord- och skogsbruk inte konkurreras ut till förmån för andra alternativ. Det vinner ingen på. Därför föreslår Moderaterna och Kristdemokraterna ytterligare återbetalning av skatten på den diesel som används i de gröna näringarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Devisen "frihet under ansvar" har tidigare gällt för svensk skogspolitik. Det har tjänat oss väl. Just frihet under ansvar har byggt upp de fina värden som vi ser i skogarna i dag och som många nu vill skydda.

Under den senaste mandatperioden har dock osäkerheten blivit allt större hos våra svenska skogsägare. Regeringen och myndigheterna gör alltmer omfattande ansträngningar för att inskränka vårt hållbara skogsbruk. Miljöministern har till och med gått så långt att hon i denna kammare har gett uttryck för att det vore orimligt om staten skulle ersätta alla som får sin äganderätt inskränkt. Det skadar tilltron, långsiktigheten och investeringsviljan. Alla tycks samtidigt tycka att skogen spelar en nyckelroll i omställningen genom att tillhandahålla alternativ till fossila material och bränslen. Men hur ska någon våga investera i skogen när man inte vet om man får en rättssäker behandling av våra myndigheter? Hur ska någon våga satsa när man inte vet om man får skörda frukterna?

Tilltro, rättssäkerhet och långsiktighet krävs för viktiga gröna investeringar. Därför stoppar vi nyckelbiotopsinventeringen till dess att den kan genomföras på ett rättssäkert sätt. Det är också någonting som riksdagen länge har krävt och kräver i dag igen och någonting som regeringen redan för länge sedan borde ha gjort.

Fru talman! Den som tror på svensk landsbygd och på riktigt förstår att stad och land hänger ihop gör allt den kan för att låta de gröna näringarna grönska. Detta är en debatt om jordbruk, skogsbruk, livsmedel och landsbygd, men det är också en debatt om klimatet, miljön och näringspolitiken. På alla dessa områden behövs en blå politik som förstår vad som krävs för konkurrenskraft, för investeringsvilja och för att företag ska kunna stå på egna ben och växa av egen kraft. De gröna näringarna och de gröna värdena mår bäst av en blå politik.

(Applåder)


Anf. 136 Isak From (S)

Fru talman! Tack för anförandet, Maria Malmer Stenergard!

Jag kan faktiskt inte låta bli att undra om Maria Malmer Stenergard, Moderaterna och den nya högeralliansen tycker att myndigheterna inte följer svensk lagstiftning - lagstiftning som har lagts fram på det här området av borgerliga regeringar alltsedan principen om frihet under ansvar genomfördes. I propositionen om biologisk mångfald från 2013 lade man fram målen för vad staten ska spara, vad frivilliga avsättningar ska innebära och hur vi ska uppnå biologisk mångfald i hela landet. Är det egentligen den propositionen som Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vill göra om - eller skrota?

Nu går man ju bakvägen och drar in på ersättningarna, vilket direkt kommer att drabba dem som nu är i färd med att teckna eller har tecknat avtal om ersättning. Man kapar budgeten direkt. De som faktiskt gör sitt jobb tycker att det här har fungerat. Ungefär 9 000 skogsägare per år har fått eller är på väg att få ersättning. Tycker Maria Malmer Stenergard att det är dåligt?


Anf. 137 Maria Malmer Stenergard (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Man ska ha stor respekt för lagstiftningens inflytande, men man ska också ha stor respekt för vad det innebär med ledning och styrning i offentlig sektor. Under den tid som den rödgröna regeringen har suttit i Rosenbad har det verkligen visat sig att det spelar roll vilka signaler man sänder till myndigheter. Det har funnits en otroligt oroväckande tendens hos myndigheterna när det gäller hur skogsägare behandlas i det här landet.

Låt mig vara väldigt tydlig: Moderaterna står upp för äganderätten och skogsägarnas rätt att bruka sin skog. Vi stoppar därför den hårt kritiserade nyckelbiotopsinventeringen. Det är dessutom ett beslut som riksdagen har fattat. En majoritet här i riksdagen står bakom det, och ledamotens regering borde ha gjort detta för länge sedan.

Principen om frihet under ansvar har gynnat den svenska skogen och skogsnäringen, och den måste fortsatt vara bärande. Staten ska inte ianspråkta egendom från enskilda utan att skälig ersättning ges. Sedan kan ersättning utgå på annat sätt - till exempel i form av skogsbyte, som Alliansen nu vill att man återinför - men just nyckelbiotopsinventeringen har lett till att människor inte har fått ersättning vid äganderättsinskränkningar. Detta är särskilt sorgligt eftersom de värden man nu säger sig vilja skydda i stor omfattning har uppkommit just tack vare familjers brukande av skogen i generationer.

När det kommer till äganderätten kan man lita på Moderaterna. Vi kommer att vara the last man standing.


Anf. 138 Isak From (S)

Fru talman! Vi kan ju konstatera att det fattas en del pengar. Det fattas en del pengar, precis som det gjorde innan den rödgröna regeringen tillträdde. Det fanns ett stort eftersatt underhåll, där det var flera tusen skogsägare som väntade på ersättning eftersom anslagen var för små.

Nu kapar man detta helt och hållet. Man kapar även Skogsstyrelsen och säger: Vi stoppar nyckelbiotopsinventeringarna tills vidare. Just nu känns det som att det inte kommer att komma igång med den här budgeten, och jag menar att det i så fall vore mer ärligt om Moderaterna sa som det var: att de vill göra om hur man ser på skyddet av biologisk mångfald och att de vill ändra den grundläggande lagstiftningen. Jag vill nämligen hävda att våra svenska myndigheter följer svensk lagstiftning.


Anf. 139 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Nu måste rätt ändå få vara rätt: Vi kapar inte ersättningen helt, utan vi behåller en del av anslaget. Vi kapar dock ersättningen för nyckelbiotopsinventeringarna till dess att de kan ske på ett rättssäkert sätt. Det är som sagt helt i enlighet med vad riksdagsmajoriteten har föreslagit.

Det är också så att regeringen själv har konstaterat att 31 procent av Sveriges skogsmark i dag är undantagen från bruk. Frågan blir då hur stor del Isak From egentligen skulle vilja undanta från bruk. Är det 40 procent eller 50 procent? Det finns som sagt andra sätt att skydda skog, till exempel genom skogsbyte.

Jag vill också påminna om den rapport som nyligen kom från Riksrevisionen och som visar att Sverige i alldeles för stor utsträckning har fokuserat på kvantitet och inte kvalitet när det kommer till skydd. Det är dags för en förändring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

(Applåder)


Anf. 140 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Tack för ditt anförande, Maria Malmer Stenergard!

Torkan i somras var en effekt av klimatförändringarna. Maria Malmer Stenergard har flera gånger sagt att klimatarbetet nu får minska på grund av att det - som hon uttrycker det - inte är tillräckligt effektivt.

Att vi klarar av klimatomställningen till en fossilfri fordonsflotta är av absolut största vikt för landsbygden. Som miljöpartist kan jag verkligen slå fast följande: Är det någonstans bilen behövs är det just på landsbygden. Därför behövs det också lokalproducerade fossilfria drivmedel som är distribuerade i hela landet, och det behöver finnas el-laddstationer i hela landet. Maria Malmer Stenergard har sagt att Klimatklivet är en symbolisk satsning, men jag menar att 30 000 laddstationer inte är symbolik.

I går fick vi i Miljöpartiet oväntad hjälp från en organisation som normalt sett inte brukar vara på vår sida, nämligen Bil Sweden som i Svenska Dagbladet kritiserade Moderaterna och Kristdemokraterna för att de skär ned på Klimatklivet. Man menar att det är ett stort misstag att lägga ned den svenska klimatpolitiken på det sättet.

Fru talman! Jag skulle vilja fråga Maria Malmer Stenergard om hon verkligen har tryckt på rätt knapp här i kammaren när det gäller klimatpolitiken.


Anf. 141 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Tack för att du tar upp otroligt viktiga frågor som rör utsläppen från transportsektorn, Maria Gardfjell! Vi måste ju komma till rätta med dem, för de står för en tredjedel av våra utsläpp här i Sverige. Men, återigen: Rätt ska vara rätt.

Klimatarbetet får minska, säger Maria Gardfjell. Det stämmer inte. Vi gör däremot om klimatarbetet genom vår budget, eller tar i alla fall viktiga steg. Vi slutar fokusera på antal satsade kronor och symbolåtgärder, vilket flera expertmyndigheter har konstaterat att det rör sig om, och fokuserar i stället på sådant som gör särskild nytta. Därför har vi faktiskt plockat en del av Klimatklivet, nämligen den del som experter som Konjunkturinstitutet har sagt är mer effektiv. Det handlar om utbyggnad av laddinfrastruktur på publika platser, där fler kan ta del av dem. Det satsar vi på i en särskild ny budgetpost, och det tror jag faktiskt inte har undgått Maria Gardfjell.

När det gäller kritiken från Bil Sweden rör den framför allt ladda-hemma-stödet. Det är sällan en skräll när någon som har åtnjutit bidrag och inte längre kan göra det har lite synpunkter på saken. Jag känner mig dock väldigt trygg i våra beslut, för detta har kallats ett fiasko. Det är ytterst få som har sökt bidraget, och det handlar om åtgärder som ändå hade genomförts, konstaterar experterna.

Så nej, det blir inte mindre klimatarbete nu, men det blir ett bättre fokus. Jag vill återigen påminna om att vi satsar 1,1 miljarder mer i den budget som vi diskuterar i dag och som handlar om de gröna näringarna, eftersom de är så otroligt viktiga för vårt klimatarbete. Ingen - allra minst klimatet - tjänar på att de slås ut.


Anf. 142 Maria Gardfjell (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Det finns inte en enda krona av dessa 1,1 miljarder extra som inte regeringen har aviserat i tidigare budgetpropositioner eller i utspel om torkan i somras. Det är helt i linje med det som finns sedan tidigare.

Jag vill ställa en ny fråga till Maria Malmer Stenergard.

Jag hör att du inte nämner ekologisk produktion i ditt anförande, Maria Malmer Stenergard, men de av regeringen aviserade satsningarna på 25 miljoner kronor på just omställning till ekologisk produktion uteblir. Dessa 25 miljoner är det enda av regeringens aviserade förslag som ni inte tar med.

Vi vet att det behövs mer satsning på ekologisk produktion eftersom efterfrågan ökar starkt och eftersom detta ger en möjlighet för svenskt jordbruk att utvecklas. Ska jag, fru talman, uppfatta det som att Maria Malmer Stenergard inte vill utveckla Sveriges jordbruk utifrån marknadens krav?


Anf. 143 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! I frågan låg svaret! Den kraftiga efterfrågeökning som man har sett talar väl absolut för att det inte behövs några stöd. Vi ser jättegärna att man ökar livsmedelsproduktionen, men vi ser också gärna att konsumenterna är med och styr och påverkar vilket utbud som ska finnas.

Vi anser att vi från politiskt håll - från denna kammare - inte ska tala om för människor vad de bör lägga på sin tallrik. Där har ledamoten Maria Gardfjell också sitt svar.

(Applåder)


Anf. 144 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Riksdagen har ju fastställt de samlade utgifterna för utgiftsområde 23. Eftersom Sverigedemokraternas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för vårt förslag. Jag hänvisar i stället till vårt särskilda yttrande.

Jag yrkar dock bifall till reservation 2 om utbetalning av jordbrukarstöd och reservation 7 om stöd till avbytartjänst.

Utgiftsområdet handlar om de areella näringarna, alltså jordbruk, skog, renskötsel, jakt och fiske, men även om de livsmedel som produceras och de miljövärden som är knutna till dessa näringar. Man kanske kan tro att man kan se isolerat på exempelvis miljövärdena i landskapet och ta beslut som endast ser till dessa värden, men det är fel. Utgiftsområdets delområden är tätt sammanflätade. Ett beslut utifrån ett miljövärde kan till exempel indirekt hota ett annat om det innebär att lönsamheten i jordbruket blir för låg.

Generellt gäller att om de areella näringarna har god lönsamhet är det så mycket mer som är möjligt att göra. Det gäller inte minst en levande landsbygd, men det gäller även vad som är möjligt vad gäller naturhänsyn, livsmedelskvalitet och djurskydd.

Det högpresterande svenska jordbruket måste tillförsäkras rimliga långsiktiga konkurrensförutsättningar och arbetsvillkor samt en rättvis ersättning för de mervärden för samhället som lantbrukarna producerar. Sommarens torka visade framför allt på den sårbarhet som följer av alltför små marginaler i jordbruksnäringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

För skogsbruket gäller att inte föra en kortsiktig politik som slår undan benen för markägare och skogsbrukare och inte minst för det förtroende och den samarbetsanda som har präglat förhållandet mellan branschen och staten och som är en absolut förutsättning för privata ägares vilja att satsa på något så långsiktigt som skogsskötsel. Svenskt skogsbruk har en god potential som motor i bioekonomi, men då måste vi lyckas att samtidigt se till biologiska, sociala, ekonomiska och kulturella värden.

Jag tror att det är mycket svårt att nå en effektiv politik inom areella näringar utan helhetssyn. Området är, som de flesta andra områden, fullt med målkonflikter som gör att man måste se alla värden och väga av dem mot varandra i god konsekvensetisk anda.

Det är även viktigt att aktivt söka synergier, där åtgärder samtidigt som de främjar miljön ger bättre förutsättningar för produktion och främjande av andra värden.

När det kommer till siffror har vi i vår budget tilldelat två budgetposter mindre anslag och sex budgetposter högre anslag än övergångsregeringen. Därtill tillkommer fyra nya budgetposter i vår budget. Totalt lägger vi en halv miljard mer än övergångsregeringen inom utgiftsområdet. I budgeten som helhet lägger vi 2 miljarder mer på de gröna näringarna. Dessutom skulle ytterligare medel ha tillkommit genom slopad allmän löneavgift för de tre första anställda om Sverigedemokraternas budget i sin helhet hade antagits. Kom ihåg det till nästa budgetomröstning nästa år!

Vi gör nedskärningar på Skogsstyrelsens medel till insatser för skogsbruket. Det har att göra med att vi tillfälligt vill stoppa de tungt kritiserade nyckelbiotopsinventeringarna, där skogsägare har hamnat i limbo. De ska återupptas, men först när rättssäkerhet för skogsägarna är garanterad.

Den svenska modellen för vardagshänsyn i skogsbruket, med en stor grad av frivillighet, behöver bevaras och utvecklas samt utgöra grunden för miljöarbetet knutet till skogen. Modellen har skadats av den kortsiktiga politiken kring nyckelbiotopsinventeringar.

Vi minskar också den stora uppskalning av gröna jobb inom skogen som finns i denna budget.

Skogsstyrelsens förvaltningsanslag minskas också, eftersom de delar av myndigheten som hanterar biotopinventeringar och gröna jobb kan minskas. Vårt budgeterade anslag ligger ändå en god bit över 2017 års anslag.

Lantbrukets förutsättningar kräver ett antal reformer. Dels bevakar vi att de nya stödreglerna inom EU och i Sverige blir rimliga, ändamålsenliga och enklare, dels måste kostnadsläget för svenska lantbrukare komma nära det som gäller för konkurrerande lantbrukare i andra länder. För att åstadkomma detta sänker vi dieselskatten permanent med 1 ½ miljard, vilket inte syns i budgeten för utgiftsområde 23.

På längre sikt förväntar vi oss att dieselskattesänkningen sekundärt kommer att leda till lägre foderpriser, vilket även andra aktörer inom branschen kan dra nytta av.

Vi inför en djurvälfärdsersättning om 1 000 kronor per mjölkko för att de får gå ute och beta.

På grund av årets svåra torka inför vi ett ettårigt stöd till jordbruksbranscher som inte träffas så mycket av dieselskattesänkningen eller djurvälfärdsersättningen, exempelvis grisproduktion, äggproduktion och grönsaksodling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Den totala satsningen på lantbrukarna för år 2019 blir 2,1 miljarder och än mer om slopandet av den allmänna löneavgiften räknas in, vilket ju borde göras.

Självförsörjningsgraden i Sverige måste upp från de historiskt låga nivåerna nu. För att satsningarna på en bättre konkurrenssituation ska ge god utväxling för en ökad produktion fördelar vi extra medel till vattenbruk, importkontroll, kompetensutveckling och exportstrategier samt verkar för att svensk upphandling ska ta hänsyn till svenska mervärden.

Produktion i Sverige resulterar i lägre klimatbelastning och lägre användning av bekämpningsmedel. Det betyder att samtidigt som vi ökar produktionen i Sverige och förbättrar förutsättningarna för en levande landsbygd minskar vi svenska och utländska konsumenters miljöbelastning.

Slutligen ser vi till att den intensivt brukade jordbruksmarken äntligen får en övervakning, som kommer att ge tidig information om förändring av avgörande miljöparametrar och odlingsparametrar som är viktiga både ur ett miljöperspektiv och ur ett produktionsperspektiv. Detta är en åtgärd med tydliga synergier.

Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budget innehåller även den en omstart för Skogsstyrelsen för arbetet med skydd av värdefull natur i en riktning som ger högre effektivitet och bättre helhetssyn. Budgeten innehåller tyvärr inte en permanent sänkning av dieselskatten men väl en tillfällig återbetalning av en stor del av pengarna för att lindra effekterna av sommarens torka.

Flera av våra framåtsatsande anslag saknas tyvärr. Budgeten går dock i stort i rätt riktning och är avgjort bättre än övergångsregeringens.

I detta anförande instämde Yasmine Eriksson, Runar Filper och Mats Nordberg (alla SD).


Anf. 145 Isak From (S)

Fru talman! I mitt anförande glömde jag att yrka bifall till reservation 1, som handlar om nyckelbiotopsinventeringen och det omtag som den Sledda regeringen faktiskt har gjort. Jag yrkar bifall till reservation 1.

Tack, Staffan Eklöf, för ditt anförande! Sverigedemokraterna har ju valt att nu sälla sig till en ny högerallians, och då har man ju inte så mycket av egen politik. Sedan har man fått ett stort inflytande. Det ser vi inte minst på det här budgetområdet. Då är frågan: Vad är nästa steg som man ska driva på? Är det att få den djurvälfärdsersättning som Sverigedemokraterna driver fullt ut? Är tanken att Moderaterna och Kristdemokraterna ska skattefinansiera djurskydd som varje djurägare självklart ska stå för utan skattesubvention?


Anf. 146 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Tack, Isak From, för frågan!

Vi har givetvis en ambition att djurvälfärdsersättningen ska genomföras, ju förr desto bättre naturligtvis, för det handlar om en konkurrensnackdel för svenska lantbrukare jämfört med lantbrukare i andra länder. Men vi tycker att det är väldigt bra att man har mjölkkor på bete. Därför vill vi ersätta lantbrukarna för detta mervärde som de ger det svenska folket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag kan försäkra Isak From om att Sverigedemokraterna alltid kommer att verka för så mycket genomslag för vår politik som möjligt, oavsett vilket område det handlar om.


Anf. 147 Isak From (S)

Fru talman! Ja, vi ser att Sverigedemokraterna har fått ett stort inflytande här. Men det är helt orimligt att skattebetalarna ska vara med och subventionera något som varje djurägare självklart ska göra utifrån lagstiftningen.

Jag ställde en fråga i mitt anförande - Staffan Eklöf kanske har tänkt på den. Hur ska den nya högermajoriteten hitta folk till skogssektorn? Är det lägre ersättningar och lägre löner som är den enda vägen fram? Eller ska vi bussa hit ännu fler människor från östra Europa för att utföra röjnings- och planteringstjänster? Är det Sverigedemokraternas idé om hur vi för skogspolitiken framåt att fler gästarbetare från östra Europa ska komma hit och jobba?


Anf. 148 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Djurvälfärd och mjölkkor på bete skulle kunna genomföras med olika modeller. Nu har man valt lagstiftningsmodellen. Men samtidigt köper offentliga inköpare in sådant som inte är godkänt enligt svensk lagstiftning, och så kan vi ju inte ha det. Vi straffar våra egna lantbrukare om vi säger åt dem att följa ett visst regelverk och sedan köper kött från utlandet som inte måste följa regelverket. De måste helt enkelt få ersättning. Det är en moralisk fråga, bland annat.

Lägre löner säger vi nej till; vi vill inte ha lägre löner. De här branscherna är välfungerande, och om de bara får förutsättningar att vara lönsamma kommer de att vara lönsamma. Det kommer också att göra att det blir möjligt att leva på landsbygden. Med vår politik kommer det att finnas många fler personer som kan bo på landsbygden och därmed kommer kompetensbehovet att lösa sig.

(Applåder)


Anf. 149 Elin Segerlind (V)

Fru talman! Dagens debatt kan ta vid där vi slutade i tisdags. Skillnaden mellan övergångsbudgeten och den högerkonservativa budgeten belyser en viktig skillnad. Det handlar om värden som att bruka och vårda.

I den budget som vi nu diskuterar är det glasklart att näringsperspektivet prioriteras på bekostnad av miljön. Det är ett viktigt perspektiv, men blandat med kortsiktiga lösningar och kortsiktiga problemformuleringar blir det stora konsekvenser.

Om vi ska kunna fortsätta leva och bruka naturen på den här jorden måste något mycket drastiskt hända. Vi måste ställa om våra liv. I FN:s klimatrapport står det klart att det är de rika länderna som måste gå före i det arbetet. Det är världens rika länder som har orsakat klimatförändringarna och som också i störst utsträckning fortsätter att göra det, för vi vet att med inkomst växer utsläppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Den fattigaste halvan av jordens befolkning, omkring 3,5 miljarder människor, står för 10 procent av världens utsläpp medan den rikaste tiondelen, ca 700 miljoner människor, ansvarar för hälften av världens utsläpp. Det ställer historiska krav på oss och andra länder som nått långt att inte låta utsläppsutrymmet begränsa deras utveckling. Vi har dragit nytta av en koldioxidintensiv utvecklingsperiod, och det är inte mer än rimligt att vi nu också tar konsekvenserna av och ansvaret för det.

När det kommer till klimatbistånd har Vänsterpartiet arbetat för det men sagt att det aldrig får tas från det redan existerande biståndsarbetet så som nu sker. Det får inte heller användas som en ursäkt för att göra mindre här i Sverige. Vi säger att vi ska bruka i dag och samtidigt vårda så att vi kan bruka även om 10, 20 eller 30 år när nästa generation tar över. Att vårda står inte högt i kurs i den budget som nu ligger framför oss. Nyckelbiotopsinventeringen stoppas. Anledningen är de borgerliga partiernas ovilja att genomföra den, trots att Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och en samlad miljörörelse menar att den är viktig.

En nyckelbiotop med sina höga naturvärden och med sin stora betydelse för skogens växter och djur är viktig för den biologiska mångfalden, och kunskap om nyckelbiotopernas förekomst är ett viktigt underlag för det svenska naturvårdsarbetet. Idén med nyckelbiotopsinventeringen är på inget sätt ny. En inventering gjordes på 90-talet, och den inventering som vi i dag talar om skulle kunna förnya det då insamlade kunskapsunderlaget.

Trots att frågan varit uppe länge väljer de högerkonservativa nu att stryka inventeringen utan att presentera något förslag på vad vi skulle kunna göra i stället. Skogsägare har uttryckt oro över inventeringen. De är oroliga för att stå med marker som plötsligt förlorar ekonomiskt värde. Därför är det så viktigt att ersättning i allt större utsträckning utgår till dem som har stor andel skyddsvärd skog på sina marker, inte att inventeringen stoppas. Ett minskat anslag till utbetalningar av ersättning för skyddsvärd skog om 200 miljoner kronor ger bilden av två partier som inte tycker att den ersättningen är speciellt viktig. Vi vet att det redan i dag är många som får ersättningen och att behovet av den kommer att öka framöver, samtidigt som många i dag inte får ersättning utan väntar på att få den. Risken när ersättningen uteblir är att de helt enkelt väljer att i stället avverka sin skog.

Hur inventeringen av nyckelbiotoperna ska gå till är inte statiskt. Förändringar har gjorts i bland annat hur man utvärderar skogarna i landets nordvästra delar. En aktiv kunskapsinhämtning kräver såklart även en aktiv utvärdering där processen hela tiden kan förbättras. Det är viktigt att inventeringen träffar rätt, att vi skyddar de skogar som behövs för att bevara artrikedomen.

Ja, men hur mycket ska vi då skydda, blir vi aldrig klara? undrar de högerkonservativa där de sitter i baksätet som otåliga barn på en resa som de tycker är alldeles för lång. De räknar som barn också och menar att vi i dag skyddar upp till 30 procent av all skog. De vet att det är en siffra som inte stämmer. Enligt Nagoyaavtalet, som Sverige ska leva upp till, har vi kommit överens om att avsätta 17 procent av all vår produktiva skog. Om vi i dag räknar den formellt avsatta skogen, naturreservat och så vidare, tillsammans med frivilligt avsatt skog får vi 8 procent. Hur kan då 8 procent bli 30 procent? Ja, kanske av samma anledning som 143 blir fler än 144. Eller så är det för att de väljer att räkna med marker som inte är skyddade och inte heller brukbara, för ska man se det ur ett ekonomiskt perspektiv är det såklart bra att skydda marker som man ändå inte använder. Marker som impediment där några träd inte växer får då plötsligt ett syfte. Man kan säga att man avsatt 30 procent utan att egentligen behöva offra någonting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Det är så de räknar. Genom att ta med hänsynsytor och improduktiv skog, som impediment som är fattiga marker för både biologisk mångfald och produktion, når de snabbt upp till 30 procent.

Problemet är att det gör att vi inte lever upp till Nagoyaavtalet, som kräver att vi avsätter 17 procent av ekologiskt representativa skogar inom förbundna nätverk, och dessa skogar ska skyddas genom reservat och andra effektiva naturskyddsåtgärder.

Budgeten får fler konsekvenser. Skogsstyrelsen har redan påbörjat avvecklingen av arbetsmarknadsåtgärden naturnära jobb. Syftet med dessa arbetstillfällen var att underlätta för långtidsarbetslösa och nyanlända att komma ut på arbetsmarknaden. I dag deltar omkring 1 500 över hela landet, men lagom till jul får de nu veta att deras anställning inte förlängs efter nyår.

Genomgående i detta högerkonservativa förslag är kortsiktiga satsningar som sätter vinstintresse före miljöhänsyn och solidaritet med kommande generationer.

Därför yrkar jag bifall till vår gemensamma reservation, nr 1, om nyckelbiotopsinventering och avstår i övrigt från att delta i beslutet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jon Thorbjörnson och Ciczie Weidby (båda V) samt Rebecka Le Moine (MP).

(forts. § 11)


Anf. 150 Magnus Oscarsson (KD)

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag under punkterna 1 och 2.

Fru talman! Sommaren 2018 kommer att gå till historien som en av de torraste och varmaste i mannaminne. Många lantbrukare har haft det mycket bekymmersamt med att få fram tillräckligt med foder till sina djur. Foderpriset har skjutit i höjden, så det är svårt att få ekonomin att gå ihop. Det är därför av vikt att vi i budgeten från M och KD föreslår 760 miljoner kronor för att stärka den drabbade jordbruksnäringen.

Sommarens torka sätter fingret på problemet. Det finns inga ekonomiska reserver att ta ur när det krisar som detta år. Lönsamheten är för dålig. Här måste det till politiska åtgärder, så att lönsamheten ökar. Vi talar gärna i denna kammare om livsmedelsstrategin, och det är ett viktigt dokument. Men det räcker inte att bara ha ett dokument, utan här måste politiken gå från fina ord till handling.

Konkurrenskraftsutredaren visade på flera åtgärder för att stärka konkurrenskraften och höja lönsamheten. Ett förslag var att sänka dieselskatten. Därför finns sänkt skatt på diesel med som en åtgärd för jord- och skogsbruket i vår budget. Det är en början, men vi hoppas kunna få en ny regering som vidtar ännu fler viktiga åtgärder för svensk jordbrukspolitik.

Jag tänker också på den regelbörda som bara blir tyngre och tyngre. En lantbrukare som i dag har produktion av till exempel mjölk eller spannmål har ca 900 regler att förhålla sig till. Inte konstigt då att en bonde jag träffade på en bondefrukost i Nässjö sagt att varje morgon när man vaknar tänker man tanken: Vilken regel kommer jag att bryta mot i dag?

En ny regering måste arbeta målinriktat med regelförenklingar för våra företagare.

Tyvärr, fru talman, pekar mätningarna som görs på att jordbruk läggs ned i Sverige, att mängden invägd mjölk minskar och att självförsörjningen av livsmedel är på allvarligt låga nivåer, under 50 procent. Tänk att hyllorna i mataffärerna här i Stockholm vid en krissituation skulle stå tomma efter två dygn! Det duger naturligtvis inte. Vi måste höja vår självförsörjning av livsmedel. Tänk om vi kunde höja vårt mål så att vi närmade oss vårt grannland Finland, som har uppåt 80 procent!

Fru talman! Ett annat stort hot vi ser på landsbygden är den stora vildsvinsstammen. Under förra året förstörde vildsvinen för 1,5 miljarder kronor för jordbrukarna, och då räknas inte alla kostnader för trafikolyckor och förstörelse av villatomter och annat med. Det är enorma skador. Det måste komma till beslut för att minska vildsvinsstammen, och det är bråttom.

Fru talman! Jag är mycket oroad över utvecklingen med hoten mot jordbruksföretagare. Kriminella djurrättsaktivister hotar familjer så pass allvarligt att vissa till och med får flytta till skyddade boenden. Så här får det inte fortsätta. Det är ett enormt mänskligt lidande och ett hot mot demokratin. Vi politiker har ett stort ansvar för att stifta lagar som gör att detta får ett slut.

Jag vill önska alla i utskottet en riktigt god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

I detta anförande instämde Kjell-Arne Ottosson (KD).


Anf. 151 Isak From (S)

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Jag får väl fortsätta fråga högermajoriteten hur man tänker nu när man klipper de gröna jobben. Det är fråga om drygt 1 400 personer, ungefär 140 i varje stort skogslän, som är på väg in för att skapa sitt arbete och sin försörjning i skogssektorn.

Det klipper man bort. Vad är högeralliansens svar på det? Är det lägre löner, lägre ersättningar, eller tänker ni fortsätta att öka andelen som bussas hit från östra Europa för att kunna genomföra planteringar, röjningar och så vidare?


Anf. 152 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Tack, Isak From, för din fråga!

Det är en jättebra fråga som ställs. Jag undrar lite grann hur ledamoten tänker. Är det fel att det kommer människor från andra länder i Europa? Det verkar som att ledamoten ser lite ner på östeuropéer. De gör väldigt mycket nytta. Vi är med i Schengenavtalet. Ledamoten måste nog förklara lite hur han tänker och varför det är så hemskt att de kommer och jobbar här. Jag skulle vilja veta hur du tänker om det.

Vi är måna om våra företag, ledamoten. Vi är måna om våra skogsbolag och markägare. Är det någonting som har varit intressant under dessa fyra år är det när vi har haft Skogens dag, exempelvis. Ledamoten har själv varit med. Det visar sig att många är så oroade över tendensen med äganderätten och hur man hanterar de här sakerna.

Det är intressant att fråga ledamoten Isak From hur han ser på äganderätten och de frågor som ligger i den delen.


Anf. 153 Isak From (S)

Fru talman! Jag förstår att riksdagsledamoten Magnus Oscarsson inte förstår. Vi förstår inte heller hur man kan klippa bort 1 400 gröna jobb med en möjlighet att komma in i det svenska samhället.

Normalt sett har Kristdemokraterna värnat nyanländas möjlighet att komma ut i jobb. Man har nu bytt fot och ställt sig på högeralliansens sida. Nu ser man i stället att det är lägre löner, lägre ersättningar och gästarbetare från östra Europa som ska konkurrera ut svenska företag. Det är tydligen framåt värre.

Det är allvarligt att de som har fått en möjlighet att komma in nu förlorar den möjligheten. Kristdemokraterna har här gjort ett aktivt val, fru talman.


Anf. 154 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten Isak From! Jag hör inte att du svarar på min fråga. Men jag ska försöka svara på ledamotens fråga.

Vi är måna om att människor som kommer hit ska få arbete. Vi är måna om att de ska få utbildning. Vi är måna om att man kommer ut i arbetslivet om man är nyanländ i vårt land. Det är svar på ledamotens fråga.

(Applåder)


Anf. 155 Maria Gardfjell (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Mer än hälften av spannmålsskörden torkade bort under sommaren 2018. Skörden summerades till ca 3 ½ miljon ton jämfört med 6,2 miljoner ton som är snittskörden de senaste åren. Det är den sämsta skörden i Sverige när det gäller spannmål sedan 50-talet. Torkan har även påverkat stora delar av norra Europa. Vad gäller grovfoder summeras skörden till 60-80 procent av det normala. Den svenska skörden av grönsaker och rotfrukter ser ut att bli 50-90 procent av det normala.

För svenska produkter leder torkan 2018 i Sverige till exempel till att det blir ökade priser på foder. Det leder i sin tur till ökade priser på mejeri, nöt- och grisproduktion. Tillgången till ekologiskt foder minskar, vilket ger mindre utbud av ekologiska produkter. Det kan bli kommande brist på svenska mejeriprodukter som grädde, smör och ost och kanske också på svensk fågel och ägg.

Det blir minskad tillgång på svenska grönsaker och rotfrukter. Det blir prishöjningar inom de områdena. Svenskproducerade varor kan helt enkelt ta slut i butikshyllorna.

Klimatförändringarna innebär att situationer med extremväder kommer att bli vanligare. Därför är det viktigaste att utifrån sommarens torka se hur lantbruket kan göras mindre sårbart och mer klimatanpassat.

Fru talman! Det tillförs medel till landsbygdssatsningar. Det gäller åtgärder med anledning av torkan. Det är en satsning som regeringen har aviserat för sommaren 2018. Därutöver tillförs det 650 miljoner kronor för landsbygdspolitiska åtgärder och 100 miljoner kronor för bredbandsutbyggnad. Det är två satsningar som också aviserades av den rödgröna regeringen i budgetpropositionen för 2018.

Regeringen har tagit flera initiativ till att Jordbruksverket ska betala ut de stöd till lantbruket som släpar efter. En styrelse har tillsatts och extra resurser har tillförts. Jag tror dock att vi behöver peka ut roten till det onda. Outsourcing av it inom Jordbruksverket är kostnadsdrivande och fungerar helt enkelt inte. Det är inte mer pengar som behövs nu. Det är hög tid att stoppa outsourcingen.

För det extra stödet för torkan slår M, KD och SD fast att satsningen ska låsas till användningen av diesel och villaolja i lantbruket. Dessutom har M, KD och SD en politik som ökar subventionerna på diesel till lantbruket och som inte ger extra stöd åt eller vill premiera de lantbruk som ligger i framkant. Det är de ekologiska lantbrukarna, de lantbrukare som är klimatsmarta och landets naturbetesbönder.

Från Miljöpartiets sida skulle vi hellre se att stödet fördelas utifrån lantbrukets behov och inte för att premiera ökad användning av fossil energi. De förmodligen klimatsmartaste lantbrukarna i vårt land missgynnas med Moderaternas politik. Det är de som satsat på cirkulär ekonomi, till exempel maskinringar. Det är de som verkligen har gått in för att satsa energieffektivisering.

Fru talman! Den bästa livsmedelspolitiken för att minska sårbarheten är enligt MSB att införa politiska styrmedel och genomföra satsningar för att snabba på omställningen till ett fossilfritt lantbruk. Det är mycket viktigt att det svenska jordbruket inte är totalt beroende av importerade drivmedel, konstgödsel eller fodermedel. Självförsörjningen av livsmedel måste öka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi ser nu tydligt att Moderaterna och KD för en politik som hotar utvecklingen av framtidens svenska jordbruk.

Fru talman! Jag kan inte nog understryka hur oseriöst jag tycker att det är, utifrån det rådande politiska läget, att vi inte får övergångsbudgeten på plats. Den byggde på ett fåtal principer för att värna ordning och reda inte bara i Sveriges ekonomi utan i Sverige som land.

Fru talman! Vi måste prata om den svenska skogen. Det är alltför många som inte ser skogen, utan bara träden, träet och råvaran till massaindustrin. Skogen är alla de arter och naturtyper som existerar i skogsmarkerna. Vi har många skogsägare i det här landet som under mycket lång tid har gjort stora insatser för naturen i våra skogar.

Nu minskar Moderaterna och Kristdemokraterna naturanslaget med 298 miljoner kronor. Det handlar om anslaget för att erbjuda skogsägare med nyckelbiotoprika brukningsenheter ersättning och pengar för att erbjuda möjligheten till enkla gröna jobb. De enkla gröna jobben i skogssektorn ses som en viktig del av kompetensförsörjningen i det svenska skogsbruket. Anslaget för att skydda skog genom naturvårdsavtal minskar också.

Fru talman! I spåren efter bränderna i Ljusdal och på andra ställen i landet behövs mer resurser av flera olika slag. Tyvärr bortser Moderaterna och Kristdemokraterna från att medel till naturskydd är en viktig komponent i detta. De vill stoppa inventeringen av så kallade nyckelbiotoper. Detta är en viktig kartläggning av var det finns värdefull natur med ekosystem som behöver skyddas av skogsägarna. Inventeringen behövs om skogsägarna ska kunna få ett mervärde vid försäljningen av sina skogsprodukter.

Våra sista skyddsvärda skogar måste bevaras. De skyddsvärda markerna blir inte mindre förekommande bara för att de inte inventeras. Skogsägarna har enligt miljöbalken skyldigheter att känna till om deras skog är skyddsvärd, och de måste samråda inför åtgärder. Pengarna till ersättning och inventeringar är en hjälp till skogsägarna att få kunskap om skyddsvärda områden i god tid för att kunna planera sina avverkningar och sin ekonomi. Man kanske vill ha certifiering, göra naturvårdsinsatser och så vidare.

De skogsägare som har mer än 5 procent nyckelbiotoper i sin mark får nu inte längre den ersättning de så väl behöver. Det är de enskilda skogsägarna som drabbas av Moderaternas och Kristdemokraternas politik.

Fru talman! Jag är stolt över att den rödgröna regeringen har lagt om kursen för landsbygdspolitiken. Inriktningen är att klyftan mellan stad och land ska slutas. Alla politikområden måste bidra till att landsbygden stärks. Det är därför extra olyckligt, fru talman, att neddragningen på subventionerna av bostäder med rimliga hyror försvinner. De hade verkligen gynnat landsbygden. Det är olyckligt att så många gröna jobb försvinner. Det gäller både enkla jobb, biologjobb och jobb i de gröna näringarna.

Fru talman! Sverige har högt ställda mål för it-politiken. Vi ska vara bäst i världen på att använda oss av digitaliseringens möjligheter. För att hela landet ska vara med krävs det därför satsningar på bredband på landsbygden. Genom att staten kompletterar de privata företagens satsningar kan hela Sverige få en bättre uppkoppling.

I den bredbandsmiljard som den rödgröna regeringen har satsat fanns aviserat de 100 miljoner kronor som nu också Moderaterna och Kristdemokraterna ställer sig bakom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag vill med detta yrka bifall till Miljöpartiets med fleras reservation nr 1 om nyckelbiotoper och hänvisa till det särskilda yttrandet. Jag vill också passa på att önska talmannen, alla kollegor och alla politiker i miljö och jordbrukspolitiken en riktigt god jul.

(Applåder)

I detta anförande instämde Rebecka Le Moine (MP).


Anf. 156 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Tack för det mycket omfångsrika inlägget, Maria Gardfjell! Jag har en fråga till att börja med. Jag reagerade nämligen på uttalandet att hon inte nog kan betona hur oseriöst det är att vi inte har fått övergångsbudgeten på plats.

I övergångsbudgeten fanns det inte med något stöd till de lantbrukare som drabbats av torkan och de skogsbrukare som drabbats av bränder. Tack vare att Moderaterna och Kristdemokraterna lade denna budget på riksdagens bord kan nu arbetet med att skyndsamt betala ut ersättningen komma igång. Det hade stått Miljöpartiet helt fritt att lägga fram en budget på liknande sätt så att lantbrukarna hade kunnat få ersättning om den hade vunnit gehör.

På vilket sätt anser Maria Gardfjell att det är oseriöst att vi vill se till att lantbrukarna får ersättning?


Anf. 157 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Jag kan verkligen inte nog understryka hur oseriöst jag tycker att det är utifrån det rådande politiska läget att vi inte har en övergångsbudget utan en M-KD-budget.

Övergångsbudgeten byggde på principer för att värna ordning och reda i den situation vi nu befinner oss mellan valet och en kommande regering. Principen hade finansministern noggrant förankrat såväl i KU som med alla de finanspolitiska talespersonerna. Det oroväckande är att Moderaterna, som jag tidigare har sett som ett seriöst parti, nu ansluter sig till Sverigedemokraternas kaoslinje och inte längre accepterar ordning och reda.

Det som var viktigt med en övergångsbudget var just att den kommande regeringen, oavsett hur den ser ut, skulle få full makt att utveckla den politik som den regeringen vill utveckla. Därför är en övergångsbudget den bästa lösningen.

De exempel på åtgärder som Moderaterna och Kristdemokraterna har lagt in i sin budget just på detta område råkar sammanfalla med det som den rödgröna regeringen har aviserat. Just här får vi väl därför tacka för att ni inte har tagit ut svängarna. Men på miljöområdet är det, som ett annat exempel, ett stort problem att ni har hittat på saker som kanske inte går att genomföra.


Anf. 158 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Man kan lätt få intrycket att övergångsbudgeten är någon form av neutral budget. Men det är den alltså inte alls, utan den är en förlängning på den rödgröna politik som har varit så oerhört skadlig för just de gröna näringarna under alldeles för lång tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Glädjande nog kom tidigare i höst ersättning på plats för dem som har drabbats av torkan. Men som en konsekvens av den politik som man sedan länge har aviserat föreslog man i övergångsbudgeten att stödet till stor del skulle ätas upp av en höjning av dieselskatten just för de näringar som har drabbats så hårt av torkan. Det skulle inte gynna vår livsmedelsproduktion, och vi säger ju att vi vill att den ska öka.

Jag kan bara hålla med ledaren i tidningen Land i dag där man skriver att det nu bara är att hålla tummarna för att vi får en regering som vill arbeta i enlighet med den klubbade budgeten.

Med detta vill också jag önska alla en riktigt god jul.


Anf. 159 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Den absolut största utmaning vi står inför är klimathotet. Om vi inte säkerställer möjligheten för det svenska lantbruket att gå över till fossilfritt kommer vi att ha stora problem i framtiden. Det gäller inte bara lantbrukarna, som kan få missväxt och drabbas av torka fler somrar. Det kan också bli brist på mat och svårt att leva inte bara här i Sverige utan i hela världen.

Det är helt avgörande, Maria Malmer Stenergard, att vi fasar ut subventionerna på diesel och olja. Det är helt avgörande för att lantbruket ska kunna ställa om att vi inte fortsätter att subventionera fossil energi.

(Applåder)


Anf. 160 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Tack för föredragningen, ledamot Maria Gardfjell!

Maria Gardfjell säger att vi subventionerar dieselanvändning i MKDbudgeten som stöds av SD. Hon tycker att det är ett oseriöst förfarande och menar att vi förstör klimatet. Samtidigt talar ledamoten om ökad självförsörjning, men jag anser att Miljöpartiets klimatpolitik och självförsörjning av livsmedel är två oförenliga mål som kommer utifrån en bristande helhetssyn.

Låt mig vara tydlig. Sverige höjer bensinskatten för landsbygdens folk som behöver bilen. Kina bygger kolkraftverk. Sverige straffbeskattar svenskt lantbruk. Indien bygger kolkraftverk. Sverige subventionerar elbilar till övre medelklassen och installerar laddstationer i deras hem. Ryssland utvinner mer naturgas. Sverige subventionerar leksaker till dem som inte vill trampa själva. Kina bygger kolkraftverk i andra länder.

Det här är en kapplöpning som vi inte kan vinna oavsett hur mycket vi späker oss i Sverige. Sverige står för 1 promille av världens utsläpp. Kina står för 26 procent av världens koldioxidutsläpp och ökade sina utsläpp med 1 procent i fjol. Indien ökade sina utsläpp med 3 procent i fjol. Siffror från 2017 anger att Kina bygger 700 nya kolkraftverk runt om i världen. Det visar två saker. Den första är att våra bidrag till minskade klimatgasutsläpp är försumbara. Den andra är att våra ansträngningar inte får andra att följa efter, tyvärr.

De delar av övergångsregeringens budget som handlar om innovationer och teknikutveckling är de viktiga klimatsatsningarna. Vi sverigedemokrater renodlar den strategin genom att ta bort en hel del ineffektiv politik och lägga ett extra anslag om en halv miljard till innovation och teknikutveckling. Vi lägger dessutom en kvarts miljard på ansträngningar på att få fjärde generationens kärnkraft att fungera med uttjänt kärnavfall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Lyckas dessa satsningar på så sätt att fossil energi relativt sett blir för dyr och ointressant kan Sverige åstadkomma en global effekt i stället för en lokal effekt och en bestående effekt i stället för en övergående effekt.


Anf. 161 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Häromdagen stod Staffan Eklöfs partivän Martin Kinnunen här i en dialog och sa att Sverigedemokraterna minsann står bakom Parisavtalet. Jag minns det som i går fast det var i förrgår.

Att stå bakom Parisavtalet innebär att stå bakom det faktum att vi här i Sverige måste minska våra utsläpp. Vi kan inte bara peka på att andra ska ta det ansvaret och göra det någon annanstans någon annan gång, utan vi har ett ansvar. Sverige är också tack vare den starka klimatpolitik vi driver en ledande kraft i internationella sammanhang. Vi ses som en av de viktigaste företrädarna och klimatledarna i världen. Det gör vi tack vare vårt goda renommé men också för att vi kan visa upp en effektiv politik där vi jobbar med styrmedel för till exempel bensin och diesel, klimatinvesteringar och andra satsningar. Det är helt avgörande för landsbygden i framtiden att vi klarar av klimatomställningen och får tillräcklig tillgång till fossilfria drivmedel.

Jag måste säga, fru talman, att bristande helhetssyn tror jag inte att Staffan Eklöf ska beskylla Miljöpartiet för i de här frågorna. Här har vi faktiskt den senaste mandatperioden lyckats med att få till stånd ett klimatpolitiskt ramverk, en klimatlag och ett arbetssätt som förenar Sveriges riksdag.


Anf. 162 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Ny teknik minskar även utsläppen i Sverige, vilket kan göra att Parisavtalet kan hållas. Men det är det lilla i det här sammanhanget. Ny teknik kan minska utsläppen i världen. Det är där den stora potentialen ligger.

Slutsatsen är att ska vi lyckas rädda jordens klimat måste vi göra ett metodskifte. Det handlar inte om ambition, utan det handlar om olika sätt att se på metoder. Vi anser att de metoder som används i dag är orealistiska. De kommer inte att leda till det önskade resultatet. Vi har kvitto på det i och med att de andra länderna nu bygger kolkraftverk efter kolkraftverk. Malawi får sin första kolkraftsproduktion snart, och de har aldrig haft kolkraft förut. Det gör de för att de inte har alternativ. Det finns inte alternativ teknik, men det skulle vi kunna utveckla. Det finns inte heller pengar satsade, i samma utsträckning som vi vill, på u-länderna för dem att använda till förnybar energi. Vi lägger 500 miljoner extra.


Anf. 163 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Jag är väldigt glad att Staffan Eklöf talar om ny teknik och att Sverige kan bli en förebild. Inom de projekt som stöds av Industriklivet som nu Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna successivt vill avveckla helt får vi fram ny svensk teknik där vi kan producera stål utan kol. Cementindustrin står på tur att eventuellt kunna få det här stödet, men det har ni satt stopp för. Med den budget som ni har lagt fram i riksdagen har ni satt stopp för möjligheten till metodskiften. Ni har satt stopp för möjligheten för Sverige att gå före.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag tycker att det är olyckligt, Staffan Eklöf, att du står här och pratar om ny teknik samtidigt som ni faktiskt inte gör något åt det i verkligheten.

(Applåder)


Anf. 164 Runar Filper (SD)

Fru talman! Riksdagen har genom sitt beslut den 12 december fastställt de samlade utgifterna för utgiftsområde 23. Eftersom Sverigedemokraternas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för vårt förslag. Jag hänvisar i stället till vårt särskilda yttrande i likhet med vad Staffan Eklöf gjorde tidigare. I likhet med Staffan Eklöf vill jag också yrka bifall till reservationerna om utbetalning av jordbrukarstöd och om stöd till en avbytartjänst.

För Sverigedemokraterna är det viktigt med en levande landsbygd. Vi är hela Sveriges parti och anser att landsbygden i alltför hög utsträckning har kommit i skymundan. Vi vill balansera det som vi uppfattar som en storstadsfixering genom att i någon mån vrida fokus mot det Sverige som ligger utanför storstadsregionerna. Men vi vill noga betona att vi arbetar med politik för hela Sverige.

En mycket stor del av Sveriges yta består av lands- och skogsbygd, bäckar, sjöar, tjärnar, hagmarker, åkrar, berg och djupa dalar. Det vet inte minst jag som fryksdaling, för allt detta har vi i Fryksdalen. Det enda vi saknar är fjäll.

Vackra landskap och traditionell bebyggelse är viktigt i sig, men för SD ska politiken i första hand handla om de människor som lever och verkar där året runt. Det har blivit allt svårare att leva och tjäna sitt uppehälle på landsbygden. Många unga har inget annat val än att söka sig till städerna trots att de många gånger gärna skulle ha stannat i sin hembygd. På många orter har det blivit alldeles för svårt att hålla igång mindre företag. Utan ett fungerande näringsliv försvinner människorna och med dem affärer, skolor och andra serviceinrättningar som vårdcentraler.

Det finns ett brett spektrum av viktiga näringar, och vi efterlyser generella förbättringar för småföretag. Men vi noterar att jord- och skogsbruk är av central betydelse för samhälle och ekonomi.

Fru talman! Sverigedemokraterna budgeterar för en betesersättning för betande kor på 1 000 kronor per mjölkko och år i det nya anslaget för djurvälfärdsersättning där vi satsar 320 miljoner. Det är ett sätt att kompensera för den konkurrensnackdel som svenska mjölkbönder har gentemot andra länder på den inre marknaden till följd av bättre djurskydd och beteskravet.

Svenska lantbruks- och skogsföretag betalar mer skatt på drivmedel än man gör i våra grannländer. Det ger stora konkurrensnackdelar. Därför vill Sverigedemokraterna höja återbetalningen av drivmedelsskatt för dessa företag, så att svenska bönder når samma skattenivå som danska bönder. Skatt på bränsle är en viktig inkomstkälla för staten. Men bortfallet av inkomst är hanterbart eftersom det är nödvändigt att lantbrukets konkurrenskraft stärks.

Fru talman! Sverige har mycket goda förutsättningar för matfiskproduktion, nämligen fiskodling. Det ger även regionalpolitiska effekter och varaktiga arbetstillfällen på landsbygden. Utredningen Det växande vattenbrukslandet har tydligt belyst potentialen i ett växande vattenbruk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Det finns enorm potential i vårt land vad gäller vattenbruk. Grannlandet Norge har 100 gånger så många vattenbruk som vi har i Sverige. Det finns all anledning att utveckla det. Satsningar på vattenbruk kan leda till många jobb, inte minst ute på svensk landsbygd. Men då måste etableringen av nya fiskodlingar underlättas och förutsättningarna avseende byråkrati och regeltillstånd för befintliga och nya odlingar utvecklas och expandera, så att de blir bättre.

Vi satsar 25 miljoner mer än regeringen, räknat på treårsperioden 75 miljoner mer, på stödåtgärder för fisk- och vattenbruk.

Fru talman! Marker som växer igen och byggnader som förfaller kan restaureras och vårdas långsiktigt. Betesdjur kan släppas ut på marker där de gör mest natur- och kulturvårdsnytta. Artrika vägkanter och slåtterängar gynnas av slåtter och skörd. I ett öppet och aktivt brukat landskap med välbevarade lador, betande djur och synliga vattenspeglar trivs såväl vilda djur som växter, människor och deras boskap. Ersättningen till jordbrukare för skötsel av natur- och kulturmiljöer ger kostnadseffektiv miljönytta.

Från såväl Jordbruksverket som Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet finns olika stödformer att söka för att restaurera och underhålla diverse kulturmiljöer. Tidigare fanns det genom projektet utvald miljö i Landsbygdsprogrammet en möjlighet till ersättning för restaurering av kultur- och landskapsvårdande objekt i odlingslandskapet. Sverigedemokraterna vill se över möjligheten att återinföra ett sådant restaureringsstöd.

Med ovanstående i beaktande bör regeringen också se över möjligheten att ta fram ett större och mer riktat stöd till restaureringar av gamla ladugårdar och uthus, så kallade överlappsbyggnader, som inte längre brukas eller behövs för gårdens drift.

Vad gäller ersättningen för viltskador med mera budgeterar Sverigedemokraterna 5 miljoner mer än regeringen, 15 miljoner mer över en treårsperiod. Det är för utgifter för att förebygga skador av vilt och ersättning för sådan skada. För Sverigedemokraterna är det viktigt med väl fungerande viltförvaltning, inte bara för att minska antalet vilttrafikolyckor eller skador på gröda, skog eller tamdjur. Jakten är också viktig för en långsiktigt frisk och hållbar viltpopulation.

Dagens viltvårdspolitik har en del olösta knutar. Vi anser att den kan fungera bättre. Sverigedemokraterna vill att Naturvårdsverket befrias från sitt uppdrag kring vilt och jakt och att det i stället skapas en ny myndighet med ansvar för dessa frågor. År 2015 utfärdade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att en viltmyndighet bör inrättas. Men ingenting har hänt i frågan sedan dess.

Förvaltningen av de vilda djuren behöver en nystart och en kompetent myndighet som kan renodla verksamheten och arbeta flexibelt. I dag har vi mer vilt i Sverige än vi haft på århundraden. Då är det viktigt att myndighetsutövningen anpassas till det.

I detta anförande instämde Yasmine Eriksson (SD).


Anf. 165 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Jag har lite svårt att förstå otydligheten från Sverigedemokraterna. Man vill både äta kakan och ha den kvar. Man både har stöttat M-KD-budgeten och har egna förslag. Därför tänkte jag ställa en fråga till Runar Filper om hans anförande, som jag får tacka för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Runar Filper talar om människorna på landsbygden och hur problematiskt det är där. Faktum är att de neddragningar som görs i budgetanslaget under Skogsstyrelsen och på insatser för skogsbruket påverkar möjligheterna för landsbygdens befolkning att få jobb. Totalt sett, inom både det här området och utgiftsområde 20, räknar vi med att den svenska landsbygden förlorar över 7 000 jobb inom en tvåårsperiod.

Jag undrar om det är något som Sverigedemokraterna står bakom.


Anf. 166 Runar Filper (SD)

Fru talman! Tack för frågan, Maria Gardfjell!

Sverigedemokraterna står för en skogspolitik som gynnar brukande av skogen och respekterar äganderätten. Det är väldigt viktigt. Om man äger någonting vill man gärna få behålla det och kunna dra vinning av det. Fortsatt arbetsro och sysselsättning är viktigt för oss. Vi vill prioritera forskning och utveckling framför reservatsbildningar och inskränkningar i brukandet. Information är också viktigt att få i stället för att det ska vara detaljstyrande lagar och regler som styr.

Vi sätter äganderätten i absolut första rummet för svenskt skogsbruk. Skog som inte kan produceras är en indirekt kostnad. Det blir ineffektivt att inte kunna dra nytta av den produktion som man skulle kunna ha, när det sätts stopp för det av till exempel Miljöpartiet.


Anf. 167 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Äganderätten påverkas inte på något sätt negativt av att det tillskapas nya gröna jobb som skogsbruket kan dra nytta av. De gröna jobb som nu går förlorade innebar faktiskt en kompetensutveckling för skogsbruket. Det var en möjlighet att få gjort det arbete som behöver göras i den svenska skogen för att skogsnäringen ska fungera som den borde.

Runar Filper tar upp en annan fråga, om att betesdjuren är viktiga i marker där det går att göra naturvårdsnytta. Tyvärr halverade Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna de anslag som går till just betesdrift, betesdjur och slåtter. Risken är alltså mycket stor att Sverige kommer att växa igen.


Anf. 168 Runar Filper (SD)

Fru talman! Sverigedemokraterna vill bevara den svenska skogsmodellen. Vi respekterar den och tycker att den är bra, med två övergripande och jämställda mål - miljö- och produktionsmålen.

Vi har också en landsbygdspolitik som Miljöpartiet helt saknar. Vi vill att den allmänna löneavgiften ska tas bort för de minsta företagarna, så att de får incitament för att nyanställa. Vi vill ha mindre byråkrati och enklare regler.

Vi vill inte införa den vägslitageskatt som Miljöpartiet värnar om. Den skulle slå hårt mot orter som inte har den infrastruktur som andra orter har, till exempel järnväg.

Djurvälfärdsersättningen är jätteviktig, liksom sänkning av skatt för jord- och skogsbruk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi vill ha mindre byråkrati för skogsägare och mindre regelbörda för lantbrukarna. Vid EU-inträdet hade en lantbrukare 200 regler att förhålla sig till. Nu är det 600.

(Applåder)


Anf. 170 Rebecka Le Moine (MP)

Fru talman! I dag debatteras utgiftsområde 23 Areella näringar. Det är ett samlingsnamn på näringar som täcker stora geografiska ytor på land eller i vatten. Exempel på areell näring är skogsbruk, jordbruk och fiskerinäringen. Det finns även näringar som använder sig av naturens vidder och vyer, till exempel natur- och ekoturism. En av dess största inkomstkällor är de naturupplevelser som ryms i naturliga ekosystem.

Jag skulle vilja betrakta naturen i sig som en areell näring. Den är ytrelaterad och förser oss med tjänster som är livsnödvändiga, såsom rent vatten och ren luft, men även rekreation som ökar livskvaliteten och gör oss friskare och lyckligare. Det enda problemet med ekosystemtjänsterna är att de är gratis. Vi måste alltså inte sysselsätta oss 40 timmar i veckan för att kunna skapa fotosyntes och få näringskretsloppet att gå ihop.

Därför skapas det inga jobb, inga monetära vinster, inga loggor som kan spridas till internationella arenor och sätta Sverige på kartan. Nej, naturen bara är. Naturen bara är en förutsättning för hela vår välfärd. Och ur ett snävt perspektiv kan det som är ovärderligt bli värdelöst.

Ett sätt, fru talman, att försöka få de areella näringar som genererar monetära värden att samsas med dem som inte gör det, men som förser oss med sina gratis ekosystemtjänster, är att försöka hitta en bra balans mellan exploatering och bevarande. Vi behöver hållbara areella näringar där de planetära gränserna respekteras. Det är en stor utmaning för bland annat skogsbruket, och för att nå dit krävs det två saker.

För det första: Vi måste avsätta tillräckligt mycket natur och skog som skydd. Vi måste steppa upp från 5 procent skyddad produktiv skogsmark till vårt etappmål på 20 procent.

För det andra: Skogen måste brukas hållbart. Vi vet i dag att kalavverkning och markberedning är bland det mest destruktiva vi kan göra mot den biologiska mångfalden. Mer än 1 800 arter är hotade på grund av dessa åtgärder. Vi måste därför ställa om skogsbruket och öka andelen hyggesfritt.

Det här kan vi bara göra genom att samarbeta. Vi här inne måste samarbeta. Det måste ske ett samarbete mellan stat, kommun, kyrka, industri och inte minst, fru talman, våra privata skogsaktörer. Ca 50 procent av skogen ägs av privata skogsaktörer. Genom sina olika roller och sitt sätt att bruka skogen har de gett Sverige ett lite mer variationsrikt skogsbruk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! I dag råder frihet under ansvar i skogsnäringen. Det är nästan ett orimligt stort ansvar att lägga dagens skogspolitik på den enskilda brukarens axlar. Jag vet att det är många skogsägare som gör sitt allra bästa för att förvalta skogen på ett hänsynsfullt sätt. Men så som skogsvårdslagen är skriven måste personen i fråga ha stor kunskap om biologi och ekologi, forn- och kulturlämningar och juridik. Därför måste staten hjälpa till att ge ett kunskapsunderlag till dessa markägare.

Ett namn för de mest naturvärdefulla skogsområdena är nyckelbiotop. Där bedöms både ekologiska strukturer och förekomst av arter, och inventeringen genomförs av naturläskunniga biologer på Skogsstyrelsen. Underlaget gör det enklare för skogsägaren att veta vad som är skyddsvärt och inte. Det är något som måste göras på ett systematiskt vis.

Nyckelbiotopsinventeringen bör inte betraktas som politik mer än vad en bilbesiktning eller läkarkontroll betraktas som. Det handlar om ett kunskapsunderlag. Att säga nej till kunskap är att stoppa huvudet i sanden. Det löser inga problem, och det är direkt oansvarigt. Vad vi väljer att göra av kunskapen är däremot politik. Det ligger på vårt ansvar att diskutera detta.

Fru talman! För mig som miljöpartist är det självklart att det ska vara lätt att göra rätt, särskilt när det gäller naturvården och skogsbrukandet. Självklart måste våra miljöhjältar på landsbygden få en rimlig ersättning för att de inte avverkar biologisk värdefulla och skyddsvärda skogar. Snarare bidrar de till att naturvärden får utvecklas under tid. Därför har jag själv lagt en motion om att utreda ett bonus-malus-system för markanvändning där de som vårdar och skyddar natur ska gynnas ekonomiskt medan de som exploaterar högt skyddsvärda naturområden ska betala.

Vad som framgår med all tydlighet från M:s och KD:s budget är att de inte vill ersätta våra miljöhjältar på landsbygden trots att de förväntas bidra stort.

Fru talman! Det blir en dubbel bestraffning för de markägare som vill göra rätt för sig när både underlagen och ersättningen försvinner.

Den skyddsvärda skogen finns ju kvar, oavsett hur mycket M och KD önskar att de inte behövde ta ansvar för den. När M och KD skär ned anslaget om 200 miljoner kronor och ursäktar det med att de vill öka effektiviteten, så menar de att markägare ska göra det av ren och skär godvillighet. Antingen saknas det en helhetsbild kring skogsbruket i Sverige eller så saknas det respekt för alla de markägare som redan i dag drar ett viktigt strå till stacken.

Eftersom M och KD skär ned och halverar de kompletterande satsningarna på skydd för värdefull natur och åtgärder för värdefull natur kommer vi längre ifrån våra miljömål som kräver just det: mer skydd och mer skötsel. Enligt bedömningen från Naturvårdsverket kommer det inte att funka, utan etappmålet för skydd av värdefull natur kommer inte att nås till 2020.

Fru talman! Trots att läget ser oerhört svårt ut just nu kommer jag och mina kollegor att lägga vår fulla politiska kraft på att se till att Sveriges miljöhjältar på landsbygden får den uppskattning och ersättning som de förtjänar i kampen om att uppnå våra nationella och internationella åtaganden.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

I detta anförande instämde Elisabeth Falkhaven, Maria Gardfjell och Emma Hult (alla MP).


Anf. 171 Elisabeth Falkhaven (MP)

Fru talman! Jag börjar med målet för utgiftsområde 23. Målet är att insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och till att naturresurserna används hållbart. Detta sagt bara för att vi ska komma ihåg våra mål.

Jag tänker prata lite om ålen, eftersom jag började gårdagen med ett seminarium anordnat av Baltic Eye, där forskare inom området medverkade och berättade om tillståndet för ålen i världen. Och så är det ju jul.

Vi vet detta, så egentligen behöver jag inte säga det igen: Ålen är akut utrotningshotad, men vi fiskar den fortfarande. Det rimmar väldigt illa med att använda naturresurserna hållbart. Att fiska en akut utrotningshotad art är ohållbart.

Det blir färre och färre ålar för varje år som går. Snart finns det så få att ingen reproduktion längre är möjlig.

Och trots det fortsätter vi i Sverige att fiska ål. Sverige är politiskt splittrat i synen på hur ålens framtid ska säkras. Det är inte mer forskning som behövs, det som behövs är att vi politiker bestämmer oss för att vi vill ha kvar ålen som art.

Om vi vill rädda ålen som art så behöver vi enas kring att det är just det vi vill och sedan lyssna på forskarna och göra som de har sagt för att det ska finnas en chans. Sluta fiska ål, helt enkelt!

I EU beslutades det för ett år sedan om ett fiskestopp på tre månader om året. Det är ett steg på vägen men vi hade, enligt regeringens vilja då, kunnat åka till EU och säga att vi i Sverige nu slutar att fiska ål och samtidigt fråga hur ni tänker göra för att bevara denna akut utrotningshotade art.

Så som det ser ut just nu kan vi välja att ha fiskestopp under tre månader av året. Vi kan välja att ha det under de tre månader när inget fiske ändå skulle ha skett. Då blir effekten av en överenskommelse helt verkningslös. Vi får inte välja det bästa alternativet, det vill säga den tidsperiod när blankålen vandrar ned till Sargassohavet, som är på högsommaren. Men vi bör lägga vårt fiskestopp så nära den tidsperioden som möjligt, alltså september till november. Det visar väl sig, tänker jag, om vi vill nå vårt mål om att använda naturresurserna hållbart eller inte.

Bäst är det naturligtvis om vi kan komma överens om att sluta fiska en utrotningshotad art. Kan vi det? Vi säger ofta att vi ska lyssna på forskningen och i möjligaste mån följa de råd som ges till oss av forskarna. Ices har under de senaste 15 åren sagt att allt fiske av ål bör upphöra om vi vill ha kvar arten.

Min fråga till oss alla här är därför: Vill vi ha kvar ålen som art på planeten, eller vill vi ha kvar den just nu på vårt julbord? Vill vi ha kvar ålen som art på planeten finns möjligheterna att den senare åter kan finnas på vårt julbord. Vill vi ha kvar den på vårt julbord nu finns det inget "sedan" för ålen.

Av tomten önskar jag först och främst att vi alla tillsammans gör precis allt vi kan för att stoppa klimatförändringarna. Min nästa önskan är att det inte ska finnas ål på något julbord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Det finns en fisk som heter clarias, som odlas i slutna system inomhus. Rökt clarias är en delikatess som är minst lika god som ålen och som vi kan ha på julbordet i stället. På så vis kan vi ge fiskodling i slutna system inomhus, kanske i gamla lador, en skjuts i utvecklingen. Lantbrukare som behöver fler ben att stå på kan få ytterligare en inkomstkälla. Småföretagandet på landsbygden kan på så sätt få en skjuts då man kan fylla tomma lador med fiskodling i recirkulerande hållbara system utan utsläpp. Samtidigt ser vi till att sluta äta en utrotningshotad art. Det blir helt enkelt en vinn-vinnsituation.

(Applåder)

I detta anförande instämde Maria Gardfjell, Emma Hult och Rebecka Le Moine (alla MP).


Anf. 173 Betty Malmberg (M)

Fru talman! Som sista talare i budgetdebatten om areella näringar, landsbygd och livsmedel ska jag försöka skapa lite julfrid över hela området. Även om det kan tyckas att uppfattningarna går isär när alla partier redovisar sina ståndpunkter finns det områden där vi är överens, nämligen när det gäller uppföljning och utvärdering av den resultatredovisning som regeringen har lagt fram.

Det är kutym i miljö- och jordbruksutskottet att vi ska redovisa detta, och som ordförande i uppföljningsgruppen har det fallit på min lott att göra det och redovisa de iakttagelser vi har gjort.

Häromdagen redogjorde jag för en liknande uppföljning som gjordes på utgiftsområdet om miljö och naturvård. Vi var i stort sett nöjda. Det fanns inte så mycket som var värt att förbättra.

När det däremot gäller dagens område tycker vi att det finns en del i övrigt att önska. Det gäller inte minst för att vi ska kunna fullgöra det uppdrag som regeringsformen och budgetlagen föreskriver.

De synpunkter vi lämnar beror inte på att vi har en övergångsregering som står bakom budgeten, utan detta är något som utskottet har noterat och framfört till regeringen de senaste åren. Vi hoppas och förväntar oss därför att en kommande regering tar till sig detta budskap och framdeles analyserar om den politik den har fört faktiskt kan sägas ha haft effekt och har bidragit till att målen på området nås. Det är detta som vi i utskotten är satta att ta ställning till.

I år har vi i analysen fokuserat på ett resultatområde som heter En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja. Några trender som kan vara intressanta att nämna är att antalet livsmedelsföretag, framför allt inom dryckesbranschen, ökar medan antalet jordbruksföretag har minskat med 13 procent de senaste tio åren. Antibiotikaanvändningen har minskat med 36 procent under perioden 2005-2015. Livsmedelsexporten ökar. Andelen ekologiska livsmedel som såldes inom den offentliga marknaden ökade med 15 procent år 2017.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Lantbruksuniversitetet och frågan om kompetens har också varit uppe. Vi kan nu se att man attraherar något fler studenter, och andelen som fullföljer studierna är hög.

Resultatområdet Konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja spänner som ni hör över väldigt många områden. Den inkluderar även livsmedelsstrategin som antogs för ett och ett halvt år sedan. Vi är särskilt glada över att regeringen redovisar hur implementeringen och effekterna av livsmedelsstrategin ska kunna följas från start.

Vi förvånas däremot över andra delar. Det gäller till exempel varför regeringen inte längre redovisar uppgifter om hur arbetet med regelförenklingar fortgår. Likaså saknas uppgifter om hur arbetet med den gemensamma jordbrukspolitiken går. Detta är ett område som inkluderar Jordbruksverkets stödutbetalningar från EU men också uppfyllelsen av flera miljömål och målen för landsbygdsutveckling.

Med tanke på den uppmärksamhet som några av dessa frågor har fått tycker vi att det hade varit intressant att få ta del av regeringens egen analys av området och om man anser att de åtgärder som vidtogs fick avsedd effekt.

För att lära mer inför framtiden tycker vi slutligen att det behövs en fördjupad redogörelse av hanteringen av den torka som i år drabbade Sveriges lantbrukare. Det behövs inte bara en redovisning av det ekonomiska tillskott som presenterades, utan vi vill också ha en analys av åtgärder som kan behöva vidtas utöver dessa.

Fru talman! Jag vill slutligen framföra ett tack till samtliga partirepresentanter i utvärderingsgruppen och till de tjänstemän som har bistått oss väl. Jag hoppas på fortsatt gott samarbete.

Avslutningsvis vill jag önska en god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ulrika Heie (C).


Anf. 174 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Jag har bara en kommentar till Betty Malmberg. Jag tror att det kanske smög sig in ett litet fel i det som Betty Malmberg framförde.

Hon hänvisade till övergångsbudgeten och att utvärderingsgruppen har utgått från den när den skrivit detta dokument. Problemet var dock, fru talman, att detta antogs innan vi visste att det skulle bli en M-KD-budget. Det gör det hela lite problematiskt.

Vi godkände detta i utskottet mot bakgrund av att det tydligt skulle stå i dokumentet att vi hade haft fel underlag framför oss när vi tog fram detta. Det här påverkar naturligtvis vilka synpunkter man skulle kunna ha och vilka frågor som borde utvärderas noggrannare. Jag hoppas dock att det kommer att bli bra i slutändan.

Betty Malmberg framförde inte allt detta på ett tydligt sätt.


Anf. 175 Betty Malmberg (M)

Fru talman! Det stämmer att en sådan diskussion kom upp, och det står också om det i dokumentet.

Till syvende och sist är detta en uppföljning av den resultatredovisning som fanns i övergångsbudgeten. Vi har inget annat uppdrag. Det Maria Gardfjell tänker sig handlar om vilka uppföljningar och utvärderingar som kommer att kunna göras. Men det vi nu har redovisat och som utskottet har beslutat om och ställt sig bakom är den resultatredovisning som övergångsregeringen har presenterat i övergångsbudgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag hoppas att det inte ska föreligga något missförstånd om det.


Anf. 176 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Det är onekligen viktigt att väga orden. Det som sas i talarstolen var nämligen att vi har en övergångsbudget, och det har vi, trots allt, inte.

Jag skulle också, fru talman, vilja säga att jag tycker att den markering som gjordes tidigare kring fiskefrågorna var lite olycklig, för fiske och fiskodling tillhör det här området. Och tidigare talare som har pratat om detta område har inte blivit stoppade av talmannen.


Anf. 177 Betty Malmberg (M)

Fru talman! Jag vet inte om vi ska förlänga diskussionen. Vårt uppdrag i riksdagens utskott är, som sagt, att vi ska följa upp och utvärdera den resultatredovisning som lämnas till oss i en budgetproposition. Det var då i övergångsregeringens budgetproposition som den resultatredovisningen fanns. Det är därför som jag hänvisar till det.

(Applåder)

Beslut

Pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MjU2)

Cirka 21 miljarder kronor ur statens budget 2019 går till areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen sa också ja till att 760 miljoner kronor avsätts för utgifter för ekonomiskt stöd till livsmedelsproduktionen i syfte att kompensera för inkomstbortfall i spåren av 2018 års torka samt att 72 miljoner kronor avsätts i syfte att stödja skogsägare som drabbats av sommarens omfattande bränder.

Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv samt att klassificeringen tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Delvis bifall till proposition 2018/19:1 utgiftsområde 23 punkt 1. Bifall till proposition 2018/19:1 utgiftsområde 23 punkt 2. Delvis bifall till motionerna 2018/19:2736 yrkande 1 och 2018/19:2935 yrkandena 1-6. Avslag på övriga motioner. Utskottet föreslår ett tillkännagivande om att säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv samt att klassificeringen tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna.