Utgiftsområde 24 Näringsliv

Debatt om förslag 12 december 2016
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenLars Hjälmered (M)
  2. Hoppa till i videospelarenJosef Fransson (SD)
  3. Hoppa till i videospelarenLars Hjälmered (M)
  4. Hoppa till i videospelarenJosef Fransson (SD)
  5. Hoppa till i videospelarenLars Hjälmered (M)
  6. Hoppa till i videospelarenJosef Fransson (SD)
  7. Hoppa till i videospelarenLars Hjälmered (M)
  8. Hoppa till i videospelarenJosef Fransson (SD)
  9. Hoppa till i videospelarenLars Hjälmered (M)
  10. Hoppa till i videospelarenJosef Fransson (SD)
  11. Hoppa till i videospelarenHelena Lindahl (C)
  12. Hoppa till i videospelarenJosef Fransson (SD)
  13. Hoppa till i videospelarenHelena Lindahl (C)
  14. Hoppa till i videospelarenJosef Fransson (SD)
  15. Hoppa till i videospelarenHelena Lindahl (C)
  16. Hoppa till i videospelarenSaid Abdu (L)
  17. Hoppa till i videospelarenPenilla Gunther (KD)
  18. Hoppa till i videospelarenJennie Nilsson (S)
  19. Hoppa till i videospelarenLars Hjälmered (M)
  20. Hoppa till i videospelarenJennie Nilsson (S)
  21. Hoppa till i videospelarenLars Hjälmered (M)
  22. Hoppa till i videospelarenJennie Nilsson (S)
  23. Hoppa till i videospelarenJosef Fransson (SD)
  24. Hoppa till i videospelarenJennie Nilsson (S)
  25. Hoppa till i videospelarenJosef Fransson (SD)
  26. Hoppa till i videospelarenJennie Nilsson (S)
  27. Hoppa till i videospelarenHelena Lindahl (C)
  28. Hoppa till i videospelarenJennie Nilsson (S)
  29. Hoppa till i videospelarenHelena Lindahl (C)
  30. Hoppa till i videospelarenJennie Nilsson (S)
  31. Hoppa till i videospelarenJonas Eriksson (MP)
  32. Hoppa till i videospelarenLars Hjälmered (M)
  33. Hoppa till i videospelarenJonas Eriksson (MP)
  34. Hoppa till i videospelarenLars Hjälmered (M)
  35. Hoppa till i videospelarenJonas Eriksson (MP)
  36. Hoppa till i videospelarenHelena Lindahl (C)
  37. Hoppa till i videospelarenJonas Eriksson (MP)
  38. Hoppa till i videospelarenHelena Lindahl (C)
  39. Hoppa till i videospelarenJonas Eriksson (MP)
  40. Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
  41. Hoppa till i videospelarenLars Hjälmered (M)
  42. Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
  43. Hoppa till i videospelarenLars Hjälmered (M)
  44. Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
  45. Hoppa till i videospelarenAnna-Caren Sätherberg (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 45

Anf. 126 Lars Hjälmered (M)

Herr talman! I förra veckan besökte jag företaget Estrella i Angered i Göteborg. Estrella tillverkar chips - massor av chips. Om man frågar folk hur mycket chips och nötter de äter står det inte riktigt i korrelation till hur mycket som faktiskt säljs på den svenska marknaden. Estrella är en av de stora aktörerna.

I praktiken leder varje såld chipspåse till jobb i Angered och Göteborg. Jag tycker att företaget Estrella är intressant också av andra skäl. Det är ett medelstort företag med bortåt 200 anställda. Bland medarbetarna finns 23 nationaliteter. Företaget är en viktig lokal arbetsgivare i en del av Göteborg, och det är viktigt för integrationen. Företaget ägs av en internationell företagsgrupp.

Beslut som vi fattar i Sveriges riksdag påverkar Estrella liksom en mängd andra företag. Finns det kompetens? Vad kostar transporterna? Finns det bostäder till medarbetare om man anställer folk? Hur står sig Sverige mot andra länder när man ska investera i en ny line för chipsproduktion? För Moderaterna handlar näringspolitiken om att på olika sätt underlätta för och hjälpa företag som Estrella i deras utveckling.

Bortom det, herr talman, möter Sverige ett antal större utmaningar under de kommande åren. En sådan handlar om den svenska konkurrenskraften, där Sverige och svenska företag på daglig basis prövas gentemot konkurrenter i andra länder och andra delar av världen.

Som politiska beslutsfattare måste vi hela tiden fundera på hur de beslut vi fattar nationellt och lokalt men också gemensamt i Europa påverkar såväl stora svenska företag som mindre, som är handelsberoende och finns i andra delar av världen. Konkurrensen är knivskarp, och olika beslut som vi fattar om transport, kompetens eller skatter påverkar vardagen för landets företag.

En annan stor utmaning, herr talman, handlar om utanförskapet och jobben. Regeringen säger själv i budgetpropositionen att det en vanlig dag i dag är över 900 000 människor som inte går till jobbet. Detta håller inte långsiktigt för de enskilda människor som inte kommer in på arbetsmarknaden och som inte får en egen lön med allt vad det betyder - kunna köpa en bil, hyra en lägenhet och åka på semester. Det håller för den delen heller inte om vi tittar på den stora och viktiga integrationsutmaning som Sverige har och möter, när vi vet att det kanske bästa sättet att bli en del av det svenska samhället och lära sig språket är att komma in på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Vi har en utmaning med entreprenörskapet utifrån att fler ska vilja starta företag men framför allt att fler företag ska växa till, och detta behöver vi lyfta upp på olika sätt. Slutsatsen för oss handlar om att vi måste ha fler förslag och beslut som underlättar företagande och entreprenörskap.

Samtidigt, herr talman, har vi en regering som tydligt för Sverige i fel riktning. S, MP och V har, bildligt talat, gett en käftsmäll i ett antal beslut och besked som har kommit. Det handlar om försämringar av RUT och ROT och om att göra det dyrare att anställa och mindre lönsamt att arbeta. Man har jobbat med att försvåra för mindre företag att vara med i offentlig upphandling och på olika sätt trycka undan entreprenörskap inom vård- och omsorgsverksamheter. Man vill kraftigt fördyra transporter, med lastbilsskatt och flygskatt. Nu senast har vi förslaget om en kraftigt höjd entreprenörsskatt - det som emellanåt kallas 3:12-regelverket och som tydligt slår mot framför allt de minsta företagen.

Jag vet att alla inte blir imponerade när en oppositionsföreträdare säger att regeringen för Sverige i fel riktning på detta område, men det räcker med att fråga landets entreprenörer. Då ser vi att en majoritet tycker att det sker fel saker just nu.

Det kan för en företagare handla om 3:12-regelverket. För en annan kan det handla om ROT-försämringen. För ytterligare någon kan det handla om reglerna för den offentliga upphandlingen. Men det genomgående är egentligen mattan av åtgärder som på olika sätt trycker undan företagandet och entreprenörskapet.

Herr talman! Det som Sverige egentligen behöver är en agenda för företagande och entreprenörskap med satsningar på forskning och infrastruktur. Det behövs satsningar i skolan med längre undervisningstid och mer matematik. Det behövs också fler karriärtjänster för att förbättra undervisningen. Det behövs regelförenklingspaket för företag och bättre tillgång till riskkapital. Det behövs mer frihandel med avtal mellan Sverige och länder som Kanada och USA. Det behövs sänkta krav på aktiekapital. Det behövs bättre skattevillkor för entreprenörer som väljer att använda personaloptioner när de bygger sitt företag. När det gäller entreprenörskatter och 3:12-regelverket ska inriktningen vara att underlätta inte minst generationsskiften i stället för det som regeringen nu tittar på, nämligen en kraftigt höjd skatt.

Sverige möter ett antal större utmaningar under de kommande åren. Ska vi lyckas klara konkurrenskraften, trycka tillbaka utanförskapet och lyfta entreprenörskapet behöver vi fler förslag och beslut som på olika sätt underlättar och hjälper företagare och entreprenörer. Det menar jag att man får med allianspartierna men inte med regeringspartierna. Ytterst handlar nämligen näringspolitiken om att vi på olika sätt med de saker som vi gör ska kunna underlätta för företag som Estrella att vara framgångsrika när de ska sälja chips och nötter till fredagsmyset.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Charlotte Hammar Johnsson och och Hans Rothenberg (båda M) samt Said Abdu (L).


Anf. 127 Josef Fransson (SD)

Herr talman! Jag kommer senare i mitt anförande att tala lite mer om det ämne som jag tänker ta upp nu, nämligen införandet av kemikalieskatten som kommer att ske i och med denna budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Moderaterna skriver tämligen korrekt i sin budgetmotion om brister och nackdelar med införandet av denna kemikalieskatt på elektronikprodukter.

Moderaterna skriver: Den utformning av kemikalieskatten som regeringen nu föreslår fungerar enbart som en straffskatt på vitvaror och hem-elektronik. Det är för den svenska aktören en betydande konkurrensnackdel jämfört med internationella konkurrenter och riskerar att endast ge begränsad miljönytta. I stället leder det till att konsumenterna gör sina inköp av vitvaror och hemelektronik via utländska återförsäljare.

Sedan skriver ni: Moderaterna vill därför på sikt se en annan utformning av denna kemikalieskatt.

Trots att ni inser vansinnet med denna skatt lyfter ni inte ett finger för att stoppa införandet av den. Vad kommer det sig? Hade det inte varit på sin plats att agera utifrån övertygelse? Eller är detta någonting som ingår i planen för att köra landet i botten så mycket det går för att öka Moderaternas chanser i valet 2018?


Anf. 128 Lars Hjälmered (M)

Herr talman! Josef Fransson talade om att köra landet i botten. Jag skulle snarare säga att politik för oss naturligtvis är på riktigt. I alla de förslag som vi har i vår budget och presenterar i övrigt tar vi som utgångspunkt vad som är de större utmaningarna för Sverige när det handlar om entreprenörskap, utanförskap, konkurrenskraft och andra saker. När vi tittar på olika typer av skatteförändringar och andra regelförändringar handlar det för oss om att se vad som är kostnadseffektiva åtgärder.

Om vi tittar på detta nu kan vi se att Sverige är ett mycket handelsberoende land. Ungefär hälften av vår ekonomi är kopplad till handel, det vill säga att vi importerar och exporterar. Med den gränsöverskridande handel som sker kan det ibland vara befogat med nationell lagstiftning och nationella styrmedel. Andra gånger måste man titta på gemensamma europeiska beslut.

Mycket ofta när det handlar om miljöpolitik landar vi på att man ska titta på gemensamma europeiska lösningar, till exempel när man ställer krav på vad som ska gälla för att få sälja en bil eller en lastbil och annat på den europeiska marknaden. Vi förordar framför allt att man ska ha internationella lösningar tillsammans i Europa. Det tycker vi borde vara mest lämpligt även inom kemikaliepolitikens område.

Sedan har det kommit ett förslag från regeringen. Vi överväger detta på olika sätt. Hur skulle en klok utformning kunna se ut när man tittar på näringslivets konkurrenskraft i kombination med effekterna för det enskilda företaget?

Vi tror att det bästa många gånger är de internationella lösningarna. Det är Josef Franssons problem. Han och hans parti vill lämna Europeiska unionen. Det är en organisation med stora fördelar, men naturligtvis också med en hel del brister. Men många gånger är det mest framgångsrika för näringslivet att få gemensamma besked som gäller för att sälja till en hel kontinent. Då säger Josef Fransson: Låt oss lämna unionen.

Då får man 28 olika regelverk i Europa med olika skattesystem. Det skulle vara direkt dåligt, herr talman.


Anf. 129 Josef Fransson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Just diskussionen om EU har vi haft förr, och jag tänker inte fördjupa mig i den här och nu. Jag tänkte faktiskt hålla mig till kemikalieskatten.

Det som är så anmärkningsvärt här är att Moderaterna, likt Sverigedemokraterna, inser vansinnet i införandet av kemikalieskatten. Men ändå vill de behålla den miljard som regeringen tror sig kunna räkna hem i fråga om ökade skatteintäkter. Moderaterna inser alltså detta, men de väljer att bara skriva ett par kritiska rader. De vill uppenbarligen ändå använda dessa pengar till någon bjudpolitik för att ha så mycket reformutrymme att de kan bjuda inom andra områden. Men jag tycker inte att det är ett seriöst sätt att föra politik. Jag hoppas att vi alla här inne så snart som möjligt kan inse att detta bara kommer att vara dåligt för Sverige och inte leda till någon nämnvärd miljöförbättring, om ens någon.


Anf. 130 Lars Hjälmered (M)

Herr talman! Det som Josef Fransson kallar för bjudpolitik är en del av de viktigaste näringspolitiska reformer och välfärdsreformer som vi har i vår budget. Det handlar till exempel om att vi är tydliga med att vi tror att det vore en direkt dålig idé som regeringen nu tittar på, det vill säga att kraftigt höja entreprenörsskatten och försämra 3:12-reglerna. Det handlar också om att vi föreslår andra satsningar i vår budget, inte minst satsningar för att stärka skolan. Då måste man utvärdera varenda budgetpost för att se vad som är klokast.

Jag ska vara ärlig och säga att vi kan se brister med att man nationellt fattar vissa beslut när det gäller kemikalielagstiftning och annat. Men det betyder inte att man aldrig någonsin kan fatta den typen av beslut nationellt i Sverige.

Vi kommer naturligtvis att titta på denna typ av förslag i fortsättningen också, eftersom vi där har en gränsöverskridande handel. Många av oss konsumenter kanske går in på en prisjämförelsesajt och tänker kanske inte på, eller bryr oss kanske inte om, om leverantören är i Sverige, Danmark, Tyskland eller någon annanstans. Detta ger en stor konsumentmakt och stora möjligheter. Men det gör också att man lätt sidsteppar nationella beslut.

Det är inte minst därför som vi menar att man för att få ett fungerande näringsliv och stärka de svenska företagen måste ha gemensamma europeiska beslut på olika sätt. Det handlar om produktkrav och miljökrav som ställs på näringslivet. Det görs bäst tillsammans i Europa, därför att det då gäller alla 28 medlemsländer. EU är sammantaget världens största ekonomi. Detta är Josef Franssons stora problem och blinda fläck, eftersom han och hans parti säger: Låt oss lämna Europeiska unionen.

Jag har respekt för att man kan ha den åsikten och att det finns nackdelar med samarbetet. Men problemet blir att vi får 28 olika regelverk. Det skulle bara krångla till det för svenska företag och inte underlätta, vare sig de håller på med kemikalier eller annat.


Anf. 131 Josef Fransson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande 1 Näringsliv.

Sverigedemokraterna har i detta betänkande en reservation som jag vill börja med att yrka bifall till. Vi är faktiskt det enda oppositionsparti som reserverar oss mot regeringens anslagsfördelning inom utgiftsområdet. Allt är som vanligt, med andra ord, där låtsasoppositionen ger Stefan Löfven röda mattan oavsett politiskt innehåll.

Herr talman! I dag tänkte jag passa på att tala om årets stora näringspolitiska haveri, nämligen kemikaliskatten som jag redan har varit inne och nosat på lite grann. Jag menar att den är så illa genomtänkt att man nästan ramlar av stolen av förundran. Men innan jag går in på den vill jag kort redogöra för våra anslagsförändringar.

Vår politik ligger i stort fast från föregående år på utgiftsområde 24, där vi har ett antal prioriteringar som skiljer sig gentemot regeringens.

Ramen för utgiftsområdet ligger på nästan 6 miljarder kronor. Av denna summa föreslår vi en total nedskärning om 200 miljoner kronor. Det är alltså inte särskilt mycket. Men detta är en följd av ett antal omprioriteringar.

Den största enskilda neddragningen gäller Vinnova. Där vill vi skära ned anslagen med totalt 260 miljoner kronor. Det är kopplat till att vi avvisar den stora ökning av Vinnovas budget som regeringen föreslår. Detta gör vi inte minst eftersom det är ifrågasatt av andra myndigheter hur effektiv denna stödjande verksamhet faktiskt är.

Däremot ger vi signifikanta tillskott till Tillväxtverket, Sveriges geologiska undersökningar och Tillväxtanalys. Den sistnämnda är kopplad till att vi ser ett stort värde i myndighetens omvärldsanalyser, vilka sker bland annat genom ett antal utlandsbaserade kontor. Detta är ett viktigt stöd för såväl näringsliv som politik. Sverige är, som åtminstone alla här inne känner till, ett mycket exportberoende land. Sverigedemokraterna ser goda möjligheter att fortsätta utveckla exporten med vår politik.

Detta var en kort sammanfattning av innehållet i vår reservation, herr talman. Den innehåller naturligtvis betydligt mer om vår näringspolitik, men återstoden av min talartid tänker jag ägna åt det näringslivspolitiska haveri som missvisande går under namnet "kemikalieskatt".

Herr talman! Den rödgröna regeringen är i akut behov av pengar, så nu har man hittat ett nytt sätt att beskatta det svenska folket - genom en punktskatt på elektronik. Det ska väl tillstås att denna skatt började utredas redan under den förra alliansregeringen, med Centerpartiet som drivande kraft, men med tanke på vad som kom fram av utredningen är det fullständigt obegripligt hur man ens kan överväga att gå vidare med förslaget.

Än mer märkligt är det att Sverigedemokraterna faktiskt var helt ensamma om att avstyrka införandet. Från allianspartierna välkomnar man i stället detta haveri - möjligen bortsett från Moderaterna, vilket vi hörde i ett replikskifte alldeles nyss. Moderaterna har problematiserat förslaget med ett par rader, men pengarna vill man behålla.

Det är sällan vi får läsa så här uppenbart usla lagförslag. Det går inte ens med en stor kämpainsats att frambringa några som helst hållbara argument. I utformningen av skatteuttaget saknas i princip helt incitament att ändra beteende i form av att köpa andra, och då förment mer miljövänliga, produkter - detta inte minst eftersom man får betala en stor del av skatten även om produkten inte ens innehåller något av de listade ämnena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Vidare har man listat lågtoxiska fosfororganiska flamskyddsmedel bredvid mer toxiska bromerade medel, trots att det inte finns andra alternativ att tillgå. Alla måste rimligen förstå att flamskyddsmedel finns i vår elektronik av en anledning, nämligen att våra hem och familjer inte ska förgöras i brand. Det är faktiskt helt otroligt naivt att tro att de globala elektronikjättarna, som Samsung, Apple eller Sony, skulle byta till mindre säkra brandskyddsmedel bara för att tillfredsställa en obetydlig mikromarknad som Sverige. Flera experter och sakkunniga bedömer att skatten sannolikt inte kommer att leda till minskad kemikalieanvändning över huvud taget.

Herr talman! Denna punktskatt slår hårt mot många produkter i framför allt lågprisskikten. Därmed drabbas familjer och mindre bemedlade extra hårt. Exempelvis kommer en liten tv till barnrummet för 1 400 kronor i framtiden i stället att kosta 1 800 kronor. En stationär dator med bildskärm blir 800 kronor dyrare, ett Xbox blir 400 kronor dyrare och så vidare.

Det värsta är dock kanske att skatten ensidigt gäller varor som säljs av företag på plats här i Sverige, vilket kraftigt kommer att påverka svensk detaljhandel och forcera ut affärer och arbetstillfällen till andra länder. Redan i dag är det mycket enkelt att handla hemelektronik via internet, och om i princip varenda vara kostar 400 kronor mer här kommer ju fler och fler konsumenter att gå över till det. Då går Sverige miste om arbetsgivaravgifter, inkomstskatter, moms, bolagsskatt och så vidare, vilket riskerar att vida överstiga de skatteintäkter Magdalena Andersson och company hade tänkt sig från första början.

Remissinstanserna står på rad för att avstyrka förslaget, och även utredningens egen expert från Skatteverket har i skarpa ordalag avstyrkt införandet. Branschen tror att skatten kommer att innebära att 500-1 300 jobb bara försvinner ur svensk industri. Förmodligen försvinner i storleksordningen lika många jobb även inom detaljhandeln. Jag menar att detta totalt sett sannolikt är årets största näringspolitiska haveri.

Herr talman! Det tråkiga ämnet till trots vill jag önska talmannen, utskottkollegor och övriga åhörare en god jul. Jag önskar er alla en lugn stund med familj och vänner.


Anf. 132 Lars Hjälmered (M)

Herr talman! Om man slår ihop alla EU:s 28 medlemsstater är det världens största ekonomi. EU har 500 miljoner invånare, och lägger man ihop alla länderna utgör de alltså en större ekonomi än både USA och Kina.

Som organisation har EU både förtjänster och brister. Bristerna är ganska tydliga - alltför generös jordbrukspolitik och sammanhållningspolitik samt byråkratin i Bryssel, för att nämna några exempel. Men det är uppenbart att det också finns ett antal väldigt stora fördelar, såsom att vi kan fatta gemensamma beslut i delar av brottsbekämpningen och att det finns möjlighet för svenska ungdomar att studera och arbeta i andra länder. Det finns också en viktig del för näringslivet och svenska företag, nämligen möjligheten att få del av andra marknader i Europa.

Till exempel fattar vi gemensamma beslut om så kallade produktkrav. Det kan handla om vilka regler som ska gälla för att man ska få sätta en personbil eller en lastbil på den europeiska marknaden. Tidigare var inriktningen mer att det var olika regelverk som gällde i olika länder, men genom möjligheten att fatta gemensamma beslut kan man till exempel säga till ett företag som ska sälja en lastbil: Följande miljö- och produktkrav gäller. Det är ett krav för 28 medlemsländer, som utgör världens största ekonomi med 500 miljoner invånare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

I Josef Franssons hemstad Skövde finns en ansenlig del av den svenska fordonsindustrin, däribland världens största fabrik för tillverkning av stora dieselmotorer. Josef Fransson säger att vi ska lämna EU, och det innebär i praktiken att man går ifrån ett regelverk - en dieselmotor - för hela Europa och får olika regelverk i olika länder. Därför vill jag fråga dig, Josef Fransson: Varför vill du försämra för en så viktig arbetsgivare som Volvo i Skövde?


Anf. 133 Josef Fransson (SD)

Herr talman! Det var ju en fint formulerad fråga - varför jag vill göra det sämre för den stora arbetsgivaren i Skövde. Det är naturligtvis inte sant.

Frågan om det europeiska samarbetet är naturligtvis en jättestor diskussion. Jag hoppas att den kommer att ta mer plats i den politiska debatten framgent, inte minst med tanke på Englands brexit. Fler länder kanske följer efter, och då blir det intressant att fråga sig vad som händer den dagen EU - detta monsterstatsbygge - faktiskt kollapsar.

Det jag tror att Lars Hjälmered och många andra med honom inte har förstått är att Sverigedemokraterna vill ha ett europeiskt samarbete. Vi vill ha ett nära samarbete med andra demokratiska europeiska stater på en lång rad områden. Däremot sluter vi inte upp bakom EU och ambitionerna att göra hela Europa till en enda stor monsterstat eller något som mer liknar USA än Europa med dess fria stater som har växt fram under årtusenden.

Jag menar att EU borde reformeras. EU borde inte ha en så stor budget över huvud taget, som exempel. Däremot kan vi samarbeta om till exempel gränsöverskridande brottslighet eller om kemikalielagstiftning, standardisering av olika produkter och så vidare. Jag vill ha en frihandelsunion - låt det vara solklart! Men EU skulle inte behöva vara allt det andra. Ta bort det! Låt det vara en ren frihandelsunion som har bilaterala och multilaterala samarbeten på ett antal politikområden. Det är dit jag skulle vilja komma, och jag tror att jag har Sverigedemokraterna med mig.


Anf. 134 Lars Hjälmered (M)

Herr talman! Man får ju ta de organisationer som finns tillgängliga, och då skulle jag säga att EU med alla dess förtjänster och brister är det vi har. Fördelarna med detta överstiger vida nackdelarna.

Jag är den första att säga att det måste ske ett antal rätt stora reformer av samarbetet. Jag nämnde några, som jordbrukspolitiken, byråkratin och sammanhållningspolitiken, och vi behöver ha mer av frihandel i det europeiska samarbetet. Med detta kommer som sagt också att vi kan fatta ett antal gemensamma beslut, såsom att säga vilka krav som ska gälla om man vill sälja en lastbil i Europa.

Josef Fransson började med att säga att den brittiska diskussionen föranleder oss att ta en svensk diskussion om ifall vi ska lämna samarbetet, och sedan säger han: Vänta, förresten, vi ska samarbeta lite grann! Det är ju här problemet uppstår, herr talman. Han säger att vi ska lämna EU men har egentligen ingen idé, annat än fromma förhoppningar och gissningar, om vilken typ av avtal, samarbeten eller effekter detta skulle få för det svenska näringslivet. Det gör mig djupt oroad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

För en så viktig arbetsgivare som AB Volvo, som finns i Josef Franssons hemstad och som tillverkar en ryslig massa dieselmotorer, är det en direkt konkurrensfördel att veta att ett enda regelverk gäller i hela Europa - för 28 länder, världens största ekonomi. Det är en enda marknad. Det vill Josef Fransson och Sverigedemokraterna splittra. Det blir sämre för Volvo att lämna EU och trampa den väg Sverigedemokraterna vill. Återigen, Josef Fransson: Varför vill du försämra för AB Volvo, som är en viktig arbetsgivare i Skövde?


Anf. 135 Josef Fransson (SD)

Herr talman! Där fick jag samma fråga igen, lite klatschigt så där.

Lars Hjälmered kommer med tomma ord. Han talar om att EU behöver reformeras och räknar upp ett antal dåliga saker, till exempel jordbrukspolitiken. Men det säger allianspartierna, eller partier som är EU-kritiska lite halvt på låtsas, vid vartenda val eller åtminstone vid varje val till EU.

Men alla vet att EU inte går bakåt. EU går bara framåt. EU backar aldrig. Därför blir det bara tomma ord. Det kommer aldrig att bli en reform av EU, om inte fler följer i Storbritanniens spår, om inte fler länder säger: "Enough is enough. Det här går vi inte med på längre. Vi vill ha ett Europa med fria nationer."

Det blir bara tomt.

Jag har inget mer att tillägga.


Anf. 136 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Jag vill börja med att ställa mig bakom förslaget om ett särskilt yttrande om den fördelning av anslagen inom utgiftsområdet som vi debatterar i dag och som förordas i Centerpartiets motion 2016/17:3435.

Häromdagen träffade jag en företagare från min hemkommun. Han var ganska uppriven, emellanåt också ganska uppgiven, under tiden vi samtalade. Han äger ett verkstadsföretag, precis som många andra i vårt land. Han var upprörd över ytterligare regelkrångel som hans företag kommer att bli tvunget att sätta tänderna i från och med årsskiftet. Jag ska försöka göra en krånglig historia lite enklare att förstå.

Tidigare har verkstadsföretagen betalat 0,5 öre i elskatt för varje kilowattimme. Andra företag, som inte förbrukar lika mycket energi, har betalat 29 öre per kilowattimme till Skatteverket. Nu måste alla, det vill säga även verkstadsföretagen, betala 29 öre. Men var tredje månad ska de företagen få tillbaka mellanskillnaden.

Det blir som att gå baklänges. Först måste företagen lägga ut pengar. Det är pengar som skulle kunna användas till räkningar eller till att investera i företaget. Sedan ska de jobba med byråkratin för att få tillbaka pengar. Och så håller det på var tredje månad. En företagare har inte tid att hålla på med sådant. Och det är bara en grej bland många.

Vad ska man då göra? Centerpartiet har några förslag. Vi vill införa krav på en regel in och en regel ut.

En annan sak vi pratar om är solnedgångsklausul. Det låter jättetjusigt. Men det betyder att en regel ges ett slutdatum då man ska titta på regeln. Om nackdelarna överväger fördelarna tar man helt enkelt bort den.

En annan tröskel för företagen är förstås att kostnaderna för att anställa är väldigt höga. Det gäller speciellt små företag. När man ska anställa den första personen funderar man på om man kommer att ha råd att betala lön hela året. Ibland är det toppar, och ibland är det dalar. Men den anställde ska ändå ha lön hela året. Centerpartiet föreslår därför att företag som anställer sin första person ska slippa betala arbetsgivaravgift de första två åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Vi föreslår också höjt tak för RUT. Regeringen har sänkt, från 50 000 till 25 000. Vi vill höja taket till 75 000. Det kommer nämligen många nyanlända. Och många med utländsk bakgrund har fått sina första jobb inom RUT-sektorn. Därför tror vi att det är viktigt att stärka den.

En annan idé vi har kan också gynna nya svenskar, även ungdomar och kanske många som funderar på att starta företag men tycker att det är krångligt. Vi föreslår ingångsföretag. Då behöver man egentligen två saker: en väldigt bra idé och en mobiltelefon. Man får omsätta max 250 000 per år. Om man har gjort ett arbete, fyller man i kostnaden. Appen drar direkt av 25 procent och skickar det till Skatteverket. Man slipper krångla med moms och arbetsgivaravgifter. Det kan också vara ett sätt att komma in i företagande direkt och prova vingarna.

Det finns några saker som jag inte kan låta bli att nämna. Trafikutskottet har nog talat om dem hela dagen i dag. Men eftersom det är viktigt tycker jag att man kan upprepa det i alla fall. Det gäller kilometerskatten och flygskatten. Jag ska lägga särskild tonvikt vid kilometerskatten, eftersom vi inte har så mycket tid.

För mig som bor i den norra delen av landet, där avstånden är långa, blir det problem med en avståndsskatt. Man kan också se det som en straffskatt för landsbygden.

Även norra Sverige bidrar till Sveriges exporter. 50 procent av de inkomster vi får kommer från export. Vi har höga löner i Sverige och kommer alltså inte att kunna konkurrera med det. Om ytterligare kostnader läggs på våra produkter kommer det att bli svårt att konkurrera.

Jag blev lite provocerad för en månad sedan när Magdalena Andersson uttalade sig i Västerbottensnytt. Hon sa att Norrland har så dåliga vägar att det som kommer att komma in från vägslitageavgiften - som den också så fint kallas - kan läggas på en del av vägarna där.

Då undrar jag vilka som ska köra på de vägarna. Många av företagen kommer nämligen att ha gått i konkurs när det kommer till stånd.

En annan sak som jag är besjälad av och som är viktig att tala om är kvinnors företagande. I dag är var fjärde företagare kvinna. Det är inte ett jättebra betyg för Sverige, som är ett av världens mest jämställda länder.

Många kvinnor gick från hemarbete under 60-70-talen till att börja arbeta i offentlig sektor. Det i kombination med dagis och förskola gjorde att många kvinnor kunde komma ut på arbetsmarknaden. Och det har bidragit till att vi är så jämställda. Men det har också hämmat företagandet i den sektorn. Det var egentligen inte förrän 2009 som vi fick rätt att välja utförare inom vård, skola och omsorg - tack vare alliansregeringen. Då började också kurvan för kvinnors företagande att vända uppåt. Men nu vänder den nedåt igen. Det är ingen hemlighet att diskussionen och utredningen om ett tak för vinster i välfärden har satt sina spår.

Många tycker att det är fel att de stora bolagen tar ut övervinster och försvinner med pengarna till ett lågskatteparadis. Men problemet är att man då drar alla över en kam. De flesta företagen är små, och många ägs och drivs av kvinnor. Att sänka taket för RUT kommer att leda till att många kommer att tvingas lägga ned sin verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Avslutningsvis måste jag säga att det irriterar mig att den feministiska regeringen struntar totalt i vinster som manliga byggföretag, elföretag och snöröjningsfirmor gör via skattepengar. Men när det gäller branscher där majoriteten av företagarna är kvinnor då jädrar ska det sättas vinsttak.

I grunden handlar detta om att regeringen tycker att det finns ful- och finjobb. Det är inte speciellt feministiskt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Said Abdu (L).


Anf. 137 Josef Fransson (SD)

Herr talman! Jag vill återigen tala om kemikalieskatten. Centerpartiet var drivande i den frågan. Åtminstone upplevde jag det så. Du får rätta mig om du har en annan bild, Helena Lindahl. Men det är verkligen min bild.

I er budgetmotion skriver ni att regeringen föreslår i budgetpropositionen att kemikalieskatt införs, vilket är glädjande. Införandet har dock dröjt, vilket är olyckligt.

Sedan föreslår Centerpartiet att kemikalieskatten ska utökas. Det ska vara samma modell, men den ska innefatta fler produktgrupper för att inbringa ytterligare 2 miljarder till statskassan, redan under kommande år. Jag vet inte vilka produktgrupper ni tänker er, men vi kan hålla oss till vitvaror och elektronik. Det kommer obönhörligen att driva arbetstillfällen bort från Sverige - utan att det har lett till någon som helst mätbar nytta, vare sig för miljön eller när det gäller exponering av kemikalier.

Man kan fråga sig hur Centerpartiet har lyckats få ett sådant rykte om sig att vara företagsvänligt. Det skulle vara ganska intressant att få veta. Och varför tycker ni att det är bättre att utländsk detaljhandel förser Sverige med varor?


Anf. 138 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Tack, Josef Fransson, för frågan! Jag tror att man måste hålla flera bollar i luften. Det är väl känt att Centerpartiet är för företagande, men vi är också ett parti som värnar miljön. Vi tror på grön skatteväxling. Det betyder inte att vi bara höjer skatter enahanda och sedan går vidare, utan det betyder att vi vill höja skatter på det som smutsar ned och sänka skatter på annat, som gynnar företagande. Det gäller till exempel arbetsgivaravgifter, eller vad det nu kan vara för något. I slutändan är det inte tänkt att det ska bli dyrare för företagen.

Däremot är det som gäller miljön bekymmersamt. Vi måste ställa om, och jag tror att man kan göra både och.


Anf. 139 Josef Fransson (SD)

Herr talman! Till saken hör att Centerpartiet inte har andats ett uns av kritik mot utformningen av förslaget. Det är det som är hela min poäng. Om ni hade kommit med en annan modell hade ni kunnat hänvisa till den, men ni har ingen annan modell. Här är det skatt på elektronik som säljs i Sverige, men om man i stället importerar sin tv från Danmark eller något annat EU-land eller från Norge slipper man skatten. 400 kronor för en billig tv - det är en väsentlig summa pengar åtminstone för de flesta medborgare här i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Spelar det då någon roll om jag köper min Samsung-tv i Sverige eller om jag köper den från Danmark? Det spelar ingen roll för miljön. Det spelar ingen roll alls. Det enda som händer är att det svenska företaget får sälja mindre till förmån för det danska företaget eller att det svenska företaget bygger om sin bolagsstruktur och skaffar lager i Danmark. Svenska jobb försvinner från Sverige till en massa andra länder - till vilken nytta, till vilken nytta för miljön? Det är ingen nytta alls. Där är Centerpartiet svaret skyldigt. Varför vill ni inte ha de här jobben i Sverige? Vad gör det för skillnad?


Anf. 140 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Josef Fransson får det att låta precis som att det här skulle vara den enda posten i vår budget. Jag undrar: Har du bara letat specifikt efter den här posten, Josef Fransson, eller har du läst hela vår budget? I det senare fallet skulle du ha läst att det finns en hel del satsningar på jobb och företagande som absolut gynnar svenska företag och bidrar till att arbetstillfällena kommer att kunna stanna i Sverige.

Låt mig ge några exempel! Jag börjar med kvinnors företagande. Jag vet inte om det är så bekant för Josef Fransson, för jag har inte sett ett enda ord om kvinnors företagande förutom att ni vill ta bort olika jämställdhetssatsningar när det gäller statliga bolag. Vi vill främja kvinnors företagande genom olika satsningar, till exempel ungt företagande. Vi vill att unga redan i grundskolan ska få ta del av att starta och driva ett företag. Vi vill att kvinnorna som jobbar i offentlig sektor också ska få möjlighet att se sig själva som entreprenörer och innovatörer och att genom innovationscheckar kanske kunna utveckla en idé som kan ha betydelse för andra. Vi vill ha regionala satsningar på jämställdhet och på kvinnors företagande via Winnet, och vi vill se en mängd andra satsningar. Om det skulle vara lika många kvinnor som män som skulle starta och driva företag i det här landet skulle vi ha 220 000 fler företag. Det är ett exempel.

Ett annat exempel är att vi vill starta ingångsföretag, som jag nämnde i mitt huvudanförande. Också detta skulle kunna leda till att fler startar företag och att färre blir arbetslösa. Vi vill dessutom höja taket när det gäller RUT-sektorn, för vi ser att tjänstesektorn växer och att många skulle kunna få sitt första jobb där. Det är några exempel på satsningar som vi gör och som gynnar företagande och jobb i Sverige.


Anf. 141 Said Abdu (L)

Herr talman! Vi liberaler vill att det ska vara enkelt, givande och lönsamt att driva företag. För oss är företagandet både ett utryck för individens möjlighet att förverkliga sina drömmar och en grundförutsättning för vårt gemensamma samhällsbygge. Det är genom företagens möjligheter att växa som jobben skapas. Fler jobb i växande företag betyder nya livschanser för individer och minskat utanförskap. I förlängningen betyder det ökade skatteintäkter, vilket i sin tur finansierar vår gemensamma välfärd.

Det är i denna dubbla tankebana - frihet åt individen och solidaritet med den som ännu inte realiserat sina drömmar - som socialliberalismen har sin kärna. Företagandet är en förutsättning för att socialpolitiska satsningar ska kunna genomföras. Detta har genom åren formulerats i visioner från Bertil Ohlins "fri företagsamhet med socialt ansvar" till Bengt Westerbergs devis "Sverige behöver både företag och dagis".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Balansgången mellan statens klåfingrighet och rovkapitalismens kartellbildningar kräver politiskt ledarskap och fingertoppskänsla. För att kunna stifta goda lagar som stärker näringsklimatet i ett land måste det finnas en insikt, en empati och - skulle jag vilja säga - en tacksamhet inför var grunden till vårt välstånd finns. Välståndet finns i företagandet. Det handlar om människor av kött och blod, herr talman, strävsamma välfärdsskapare som förtjänar vår respekt morgon som kväll.

Vi har ännu en gång samlats i denna kammare för att diskutera näringspolitiken som ett utgiftsområde, närmare bestämt utgiftsområde 24. Detta är ett politiskt feltänk som trängt hela vägen in i riksdagsordningen, skulle jag säga - som att näringslivet skulle vara en utgift för staten, när det i själva verket är precis tvärtom.

Bland utgiftsområdena återfinns exempelvis utgiftsområde 1 Rikets styrelse, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap och utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Samtliga ger exempel på statens utgifter av olika typer. Bland dessa kan inte näringslivet räknas in. Denna post behandlar ett av statens främsta intäktsområden och bör benämnas som ett sådant.

Herr talman! Det är företag och företagsamma människor som skapar jobb och tillväxt. Fler jobb i växande företag betyder ökade skatteintäkter, vilket i sin tur finansierar vår gemensamma välfärd och övriga utgiftsområden i statsbudgeten. Enligt Ekonomistyrningsverket uppgick statens intäkter till 1 787 miljarder kronor under 2015. Det är intäkter som kan fördelas på till exempel utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.

Vad jag här vill lyfta fram är egentligen synsättet, synen på den offentliga förvaltningen. Det är inte politiker och det politiska ingenjörskapet som skapar jobb genom offentligt ägda företag, offentliga satsningar på subventioner eller liknande.

Jag vill säga några ord om Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu överlämnade nyligen ett betänkande till regeringen. Utredningen har förslag om ett vinsttak på 7 procent för vissa bolag som verkar inom välfärden. Utredningen använder en ny juridisk term, "övervinster". Det är en utredning med nya direkt näringsfientliga förslag som slår direkt mot en hel bransch där många kvinnor är aktiva som bolagsägare, chefer och ledare.

Osäkerhetsregeringen må tänka sig ett vinstförbud som ett spel för att hålla stödet från Vänsterpartiet vid liv. Men för de näringsidkare som drabbas är detta ett direkt slag mot verksamheten. Att införa ett vinstförbud i välfärdsföretagande utgör en regelbörda som saknar motstycke. Blotta hotet om en sådan lagstiftning har redan slagit hårt mot nyföretagande för effektivisering av välfärden. Ett exempel är att banker börjat neka växande företag finansiering, eftersom återbetalningsförmågan minskar lika mycket som vinsterna begränsas. Osäkerheten drabbar välfärdsskapande entreprenörer som vill effektivisera och skapa förutsättningar i vård, skola och omsorg, exempelvis via en centraliserad it-avdelning. Om det är något som ska begränsas, herr talman, är det enligt mig den här typen av lagstiftning.

Riktiga jobb skapas av riktiga företag. För att nå dit måste jordmånen vara näringsrik, och pengar måste satsas där de gör mest nytta. Inom intäktsområde 24 - jag vägrar kalla det något annat - gör vi i Liberalerna exempelvis en liten men genomtänkt avsättning för Almis fortsatta utveckling. Det gör vi för att investeringar ska göras i små och medelstora företag som en gång kommer att växa sig stora, företag som kommer att bidra med ytterliga intäkter till statskassan. Vi vet alla att fyra av fem nya jobb skapas i de små och medelstora företagen, och om vi ska satsa någonstans så är det där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Vi liberaler ifrågasätter regeringens så kallade aktiva näringslivspolitik, som i huvudsak går ut på att gömma ytterligare skattekronor i korridorerna på statliga myndigheter. Hur dessa miljoner ska gynna företagen är oklart. Verket för innovationssystem skapar inga jobb. Det gör landets företagare, och de behöver mindre, inte mer, inblandning från politikens och det offentligas sida.

Liberalernas förslag för hur vi ska styra landet i rätt riktning är att betrakta som en helhet, med ett heltäckande och välavvägt budgetförslag. Vi ser ett värde i att hålla samman budgetprocessen och undviker således enskilda utbrytningar ur rådande budgetordning, i motsats till vad Socialdemokraterna gjorde 2013 när de bröt denna ordning.

I vårt förslag till en ansvarsfull näringspolitik för Sverige presenterar vi startjobb. Det är en anställningsform för unga och nyanlända med lägre ingångslön, lägre inkomstskatt och avskaffade arbetsgivaravgifter. Reformen är primärt en insats för att öppna dörren för de grupper i vårt samhälle som utestängts av inlåsningseffekternas murar. Men den finns också till för de näringsidkare som vill och vågar ta chansen att expandera sitt företag.

En aktiv näringslivspolitik måste börja och sluta i de välfärdsskapare som gör det möjligt för oss att samlas och fördela en statsbudget. Att fördela resurser ovanför deras huvuden känns i grunden fel för den som har vuxit upp med jobb på verkstadsgolvet på Saab Automotives och som entreprenör inom högskolevärlden. En lägre beskattning och smartare anställningsformer hade stärkt förutsättningarna för näringsidkarna. Det är dock ett beslut som Sveriges riksdag inte är redo för just i dag.

Jag ställer mig bakom vårt särskilda yttrande och önskar alla en god jul.

(Applåder)


Anf. 142 Penilla Gunther (KD)

Herr talman! Vi vet att Sverige är ett av världens bästa länder på innovation men bland de sämsta på att kommersialisera resultaten. Kristdemokraterna vill stärka samverkan mellan universitet, forskningsinstitut och näringsliv och se nya gemensamma forskningsprogram som återspeglar näringslivets behov. Staten ska där delta som betydande finansiär. Men hela det totala innovationssystemet omsätter en stor mängd offentliga medel, och det behövs en genomgång av aktörer på alla nivåer för att göra systemet mer lättillgängligt, begripligt och adekvat.

För att en innovation ska komma till stånd behövs kunskap och ett företag eller en entreprenör som kan omsätta kunskapen och idéerna till produkter, tjänster eller förbättringar rent allmänt samt en marknad där kunden köper produkterna och tjänsterna. Att ha ett tillåtande klimat i samhället där idéer uppskattas, tas om hand till uppfinningar och kan vidareutvecklas är en del av Kristdemokraternas syn på personlig utveckling som medverkar till ett medskapande Sverige, där allas unika och lika värde är grunden för samhällsbygget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Jag tror att hela kedjan av aktörer i detta ekosystem säkert kan motivera sin existens och påvisa ett gott arbete. Trots detta och trots att det finns hjälp att få över hela landet startas många företag utan någon som helst kontakt med företagsrådgivare för att de inte vet var de ska leta efter någon som kan ge råd och stöd. Det kan också vara så att befintliga företag saknar kontakter med akademi och forskning liksom inte vet hur man söker medel för utveckling av företagen. Att ge uppfinnare stöd till deras idéer och ekonomisk support till ansökan om skydd för immateriella rättigheter eller till att söka patent är också angeläget och viktigt.

Startup-scenen, som det i många sammanhang talas om, låter som något käckt och flott. I Stockholm är tydligen startup-scenen en av Europas eller till och med en av världens främsta. Det finns många nystartade företag, som man ju också kan kalla dem. Vi har i Sverige även sex unicorns, alltså företag som är värderade till över 1 miljard dollar. Som ett litet land ska vi naturligtvis vara oerhört stolta över detta.

Låt mig dock också få belysa att startup-scenen inte bara behöver finnas i Stockholm. Vi behöver stöd och råd till företagsskapande även i Åmål, i Sundsvall eller någon annanstans i landet. Eftersom de flesta är beroende av både privata och offentliga medel på lokal, regional och nationell nivå behövs, enligt min mening, en översyn av processkedjan från uppfinnarstadiet till företagsrådgivning, forskning och utveckling.

Vi vet att statliga medel fördelas genom myndigheter, till exempel Vinnova och Tillväxtverket. Andra typer av stöd ges genom forskningsinstitut och företagsrådgivarorganisationer. Det senare minskar dock stadigt med nuvarande regering. Frågan är hur det blir 2017. Ska osthyveln eller snarare tårtspaden tas fram även denna gång när regleringsbreven skrivs?

Att, som man gjorde förra året veckan före jul och ända in i januari, dra ned på stödet i hela innovationskedjan för de riktigt unga via Snilleblixtarna, för kvinnligt företagande via Winnet och för andra aktörer som Nyföretagarcentrum och Coompanion med flera är och var otroligt dåligt hanterat. Det handlar naturligtvis om att kunna ha en plan för hur man vill omfördela resurser och kunna motivera varför. Det har man fortfarande inte gjort på ett tillfredsställande sätt. När vi talar om en omfördelning och kanske en omplanering av dessa aktörers insatser ska det ske på ett sådant sätt att de känner att det fungerar.

Det måste kunna utvecklas en metod för att mäta inte bara antalet företag som kommer fram utan också hur dessa växer i omsättning ekonomiskt eller antalet anställda. Startup-företagen som finns runt omkring oss blir ju oftast inte unicorns. Det ska vi vara medvetna om. I stället är det ofta ganska små företag. Om vi talar om en startup-scen i Åmål eller Sundsvall skulle de flesta nog inte känna igen sig i detta begrepp. De talar om att starta och driva företag utifrån ett behov som de har sett.

Detta med styrning och ledning av medel och vem som gör vad i innovationssystemet har det kommit påpekanden om från OECD, Esbri och Forska Sverige. Även andra organisationer har skrivit om innovationsutveckling på olika sätt. Det är inte så att regeringen inte har att ta av inför kommande forskningsproposition.

Det är intressant att näringsutskottet inte får forsknings- och innovationspropositionen för kännedom. Alla partier håller ju nu på att skriva följdmotioner till denna. Vi borde naturligtvis ha fått den med automatik. Om man talar om innovation bör vi ju få ha synpunkter på det. Det vore naturligt, tycker jag. Det finns ju emellanåt samordning mellan andra utskott. Varför finns det inte det mellan närings- och utbildningsutskotten?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Life science är också en viktig bransch för Sverige. Alla delar i innova-tionssystemet finns med där. Besöksnäringen är en bransch som verkligen behöver få mer stöd i sin forskning och utveckling. Jämför man med andra länder ligger vi klart efter på detta område. Rymd och flyg är andra näringar som Sverige är bra på, där det också krävs fortsatta satsningar på forskning och utveckling.

Vi har möjligheter att planera och genomföra satsningar med bärighet på kommersialisering, nyttogörande i allmänhet och för vissa områden i synnerhet så att inte minst den akademiska världen tillsammans med näringslivet och det offentliga kan bli mycket bättre på att få fram innovationer.

(Applåder)


Anf. 143 Jennie Nilsson (S)

Herr talman! Jag vill börja med att konstatera att det så här långt har varit en något märklig debatt, åtminstone om man betänker att det som vi ska debattera är NU1 Utgiftsområde 24 Näringsliv. Det som vi debatterar här är de insatser som vi gör för att stärka näringslivet i Sverige. Det är olika typer av riktade insatser fördelade via våra verk och myndigheter. Liberalernas missförstånd kan möjligen förklara varför man skär så otroligt hårt i detta anslag.

Samtliga partier avsätter betydligt mindre pengar än vad regeringen gör på detta utgiftsområde. Däremot drar man ned på väldigt olika sätt, vilket visar på en stor spretighet i dessa frågor. Tillsammans kapar man bort ohyggligt mycket, om man skulle väga samman alla deras olika hyvlingar på området.

Det är kanske det som är skälet till att man har valt att tala så lite om själva utgiftsområdet i den här debatten. Snarare har det handlat om allt möjligt annat, även om det för allt i världen är sådant som berör näringslivet.

Den gemensamma nämnaren så här långt är skattesänkningar. Räknar man ihop samtliga skattesänkningar som de borgerliga partierna föreslår landar man på drygt 80 miljarder. Då ska man komma ihåg att det inte är länge sedan som vi lämnade en politik som handlade om just skattesänkningar som universalmedel för att hantera alla utmaningar som både näringslivet och samhället i övrigt har.

Den förra borgerliga regeringen sänkte skatter med 130 miljarder kronor, utan att för den sakens skull få någon vidare skjuts på vare sig näringsliv, jobbtillväxt eller välfärd. Det är en politik som är testad och som har misslyckats.

Därför har vi nu i stället en regering som gör investeringar i människor, i att bygga svensk konkurrenskraft och som investerar i jobb och tillväxt.

Trots att man skulle kunna tro att det går väldigt dåligt för Sverige just nu kan jag - som motbild - konstatera att det inte är min bild. Det går bra för Sverige, och det går bra för svenska företag. Nyföretagandet ökar, inte minskar som man skulle kunna tro när man lyssnade på Helena Lindahl och Centerpartiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Investeringar i produktivitet ökar för första gången sedan finanskrisen. Det skulle man inte kunna tro när man lyssnar på Lars Hjälmered och Moderaterna.

Restaurangbranschen växer trots fruktansvärda övertoner om hur denna bransch skulle drabbas av en rödgrön regeringspolitik. Jag noterade att hamburgerkedjan Max, som har varit aktiv i valrörelsen och i den här debatten innan beslut fattades, nu planerar för sin största rekryteringssatsning någonsin. Man ska anställda 750 nya medarbetare på kort tid.

Jobben blir fler. Det har blivit ungefär 120 000 fler jobb. Det är lika många jobb som skapades under den borgerliga alliansregeringen. Man brukar säga att det beror på att det har varit finanskris. Det är sant. Vi hade en finanskris 2008 och 2009. Men innan dess var det två tillväxtår, och efter det var det fyra tillväxtår. Den matematiken gick inte ihop.

Den här regeringens politik för att stärka svensk konkurrenskraft har faktiskt lyckats.

Jobben blir fler. Arbetslösheten är nu under 7 procent, alltså lägre än vad den var under hela den borgerliga alliansregeringen. Ungdomsarbetslösheten är den lägsta i EU, vilket den definitivt inte var för bara några år sedan. Tillväxten har stabiliserat sig på höga nivåer, runt 3 procent, vilket för tillfället är den högsta tillväxten i hela EU - högre än i USA.

Givetvis har vi också stora utmaningar. De som de företagare som jag möter ofta beskriver som de största flaskhalsarna är bristen på personal med rätt kompetens. Det är brist på bostäder, så man kan inte flytta dit jobben finns. Det gäller också infrastruktur.

Alla dessa tre områden investerar regeringen tungt i. Det är också områden som, i varierande grad, de borgerliga partierna och SD avvisar i budgeten. Man vill inte lägga några pengar på dem. Man avvisar Kompetenslyftet med 70 000 nya utbildningsplatser i såväl yrkesvux som UH-platser och högskoleplatser. Detta är centralt och avgörande för en fortsatt svensk tillväxt.

Jag har noterat att man på sina håll har gjort avbön och bett om ursäkt för den förda politiken, inte minst hos Moderaterna. Finns det någonting som man borde göra avbön för är det att man inte satsade på detta område när man hade möjlighet.

Det byggs också mer nu än vad det har byggts sedan 70-talet, då man byggde miljonprogrammet. Det byggs 64 000 nya bostäder i år och 67 000 nya bostäder nästa år, enligt Boverkets prognoser.

När det gäller det utgiftsområde som vi har att hantera här i dag - alla andra frågor ligger egentligen på andra utgiftsområden - är det sorgligt att man från den samlade oppositionen avvisar regeringens satsningar på exempelvis nyindustrialiseringsstrategin.

Detta med fuljobb och finjobb får stå för den som säger det. För mig finns inga fula och inga fina jobb. Men man kan ju fundera på hur man tänker om man inte tycker att det är viktigt att satsa på digitalisering, på automatisering, på kompetensutveckling, på stärkt innovationskraft och på testbäddar - bara för att ta några exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Också demofonden har stor betydelse för den fortsatta tillväxten. Den ligger också inom det här utgiftsområdet. Även Almis utlåning till företag i hela landet ingår i området. Det är områden som delvis skärs bort av flera av de borgerliga partierna.

Exportstrategin är ohyggligt viktig. Svensk konkurrenskraft och svensk tillväxt blir stark av att vi är ett starkt exportland. Också här skär flertalet - dock inte alla - av de borgerliga partierna ned på de satsningar som regeringen gör.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jonas Eriksson (MP).


Anf. 144 Lars Hjälmered (M)

Herr talman! Det slående i anförandet av Jennie Nilsson från Socialdemokraterna är hur otroligt nöjd hon är med sakernas tillstånd, hur fantastiskt allting är i Sverige. Det finns inga problem och inga mörka moln någonstans.

Nyanserna finns där, och vi ser att Sverige i grunden är ett väldigt bra land. För många människor här fungerar det alldeles utmärkt, och det fungerar bra för många företag.

Herr talman! Vi har också en stor utmaning och problem med utanförskapet. För att använda regeringens egna siffror: En vanlig dag är det över 900 000 människor som inte kliver upp, klär på sig, dricker morgonkaffe och ger sig i väg till jobbet. Enligt regeringens egna siffror kommer antalet att öka till bortemot 1 miljon människor som inte jobbar en vanlig dag 2020.

Vi ser svårigheterna för unga människor som inte har läst klart gymnasiet och för utrikes födda med lite eller ingen utbildning. Det har kommit en stor mängd människor till Sverige under de senaste åren.

Man kan se på ett historiskt track record över hur det har fungerat i Sverige, och då pratar jag över tid och inte om denna eller den gamla regeringen. Efter åtta år har hälften av dem som har kommit från ett annat land varit i sysselsättning och en av fyra har arbetat. Det är en av våra allra största utmaningar.

Samtidigt vet vi att fyra av fem jobb kommer i de minsta företagen. Då borde den politiska slutsatsen vara: Hur kan vi på olika sätt underlätta för dessa människor och hjälpa dem?

Socialdemokraterna arbetar nu för en chockhöjning av skatten på landets småföretagare och entreprenörer, det som man kallar för 3:12-regelverket. Det kan röra sig om ett litet eller stort företag, men väldigt ofta handlar det om vanliga anständiga företagare: bagare, bilplåtslagare och andra som nu får en 25-procentig skattehöjning.

Herr talman! Jag vill därför fråga Jennie Nilsson: Varför chockhöjer ni skatten för landets småföretagare? Hur leder det till fler jobb?


Anf. 145 Jennie Nilsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Tack så mycket för frågan, Lars Hjälmered!

Jag kan dela delar av den problembeskrivning som Lars Hjälmered gör av de utmaningar som Sverige står inför. Däremot delar jag inte Lars Hjälmereds förslag till lösningar. Jag tror inte att jobben blir fler för att man enkom sänker skatter. Det krävs investeringar i utbildning, infrastruktur, bostäder och i stärkt svensk konkurrenskraft. Det gör regeringen, och det ger också resultat.

Vi har många utmaningar, inte minst kopplat till integration, som Lars Hjälmered lyfter upp. Där kan jag hålla med om att den etableringstid som vi har i Sverige är alldeles för lång. Det måste vara en prioriterad politisk fråga att korta etableringstiden in på svensk arbetsmarknad. Det är därför väldigt tråkigt att exempelvis Moderaterna och Lars Hjälmered avvisar det snabbspår för flyktingar att bli egenföretagare som finns på det utgiftsområde vi behandlar i dag. Man avvisar också de snabbspår som finns, om jag kommer ihåg rätt, på en del andra områden för att människor kvickare ska kunna validera sina kunskaper från sitt hemland och komma i arbete i Sverige.

När det gäller 3:12-reglerna vet vi inte hur det förslag som kommer från regeringen kommer att se ut. Det finns en utredning. Utredningen har varit på remiss. Men det har ännu inte kommit något förslag eller någon proposition från regeringen. Det hade varit betydligt lättare att diskutera ett förslag när vi faktiskt ser hur det ser ut när regeringen har vägt in de synpunkter som har kommit i remissrundan och satt ned foten i ett förslag.


Anf. 146 Lars Hjälmered (M)

Herr talman! Låt oss först konstatera att Moderaterna är för snabbspår. Vi har en särskild budgetsatsning på att få nyanlända att komma in i till exempel egen företagsamhet. Det blir också mer skolsatsningar med Moderaternas budget än med regeringens budget.

Tillbaka till detta med utanförskapet och villkoren för entreprenörerna. Vi konstaterar att en vanlig dag är det 900 000 människor i Sverige som inte går till jobbet. Det är snart bortåt 1 miljon. Då borde vi på olika sätt fundera: Hur kan vi underlätta för landets småföretagare och entreprenörer när vi vet att fyra av fem nya jobb kommer där?

Den tidigare alliansregeringen tillsatte en utredning som skulle titta över entreprenörskatten, 3:12-regelverket. Inriktningen på den utredningen och den tydliga uppgiften var att underlätta generationsskiften och att förbättra regelverket. Sedan valde denna regering att ändra regelverket. Nu har vi förslaget på bordet med en kraftig skattehöjning.

För en vanlig bagare, ett blomsterbud eller någonting annat innebär det en skattehöjning i storleksordningen 25 procent för den enskilde entreprenören och småföretagaren. Vill man inte lita på mig, för jag förstår att Jennie Nilsson inte alltid är så imponerad av vad en oppositionsföreträdare säger, kan man titta i tidningen Företagaren. Det är organisationen Företagarnas egen tidning. Den har 70 000 medlemmar.

Om förslaget regeringen arbetar med säger de: Resultatet kan beskrivas som företagsfientligt. Sammantaget ger utredningens förslag enligt vår uppfattning sämre förutsättningar för företagande, vilket skulle leda till minskat nyföretagande, färre investeringar och lägre sysselsättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

De fortsätter: Det är återigen mycket företagsfientliga tongångar, något som vi dessvärre har tvingats uppleva vid flera tillfällen under den senaste tiden. Regeringen signalerar att det inte är önskvärt att man ska vara företagare. Det är inte heller önskvärt att anställa. Hela förslaget andas en negativ attityd mot landets små och medelstora företagare.

Jag undrar därför, Jennie Nilsson: Varför vill ni på ett så kraftfullt sätt slå mot just dem som skapar jobben och kan hjälpa oss att trycka tillbaka det stora och ökande utanförskapet?


Anf. 147 Jennie Nilsson (S)

Herr talman! Det är fortfarande så att vi inte har förslaget på bordet. Det som finns är utredningens förslag plus att frågan nu bereds i Regeringskansliet efter att den har varit ute på remiss. Där tar man och tittar på de olika synpunkter som har kommit in från olika intressenter.

Jag vill samtidigt säga att vi i dag har ett skattesystem som är gammalt och hade behövt ses över. Man hade framför allt behövt titta på hur man bättre premierar långsiktigt ägande och så vidare. Det finns en hel uppsjö av saker, när det gäller skatteområdet i dess helhet och dess syften, som vi hade behövt göra. Det är väldigt synd att inte Moderaterna så här långt har visat intresse för att göra det.

Däremot kan jag notera att den utredning som har initierat att vi nu över huvud taget tittar på 3:12-reglerna kom, precis som Lars Hjälmered sa, under alliansregeringen. Ett skäl var att 3:12-reglerna utnyttjades för att skatteplanera, att helt enkelt undandra skatt. Det fanns en problematik i hur systemet användes.

Jag tror att alla regeringar har ändrat i 3:12-reglerna. Det är bekymmersamt. Det innebär per definition i princip att man flyttar gränser någon annanstans i systemet. Jag hade helst sett att man hade tagit ett helhetstag. Men jag litar på att regeringen kommer att lyssna på de remissinstanser som finns och titta på den verklighetsbeskrivning som finns och landa i ett balanserat förslag.

När det kommer hoppas jag att Lars Hjälmered och Moderaterna kan ha en seriös diskussion om vad som är bra och dåligt i det och inte alltid bara vara förespråkare för så låga skatter som möjligt.


Anf. 148 Josef Fransson (SD)

Herr talman! Jag har talat mycket kemikalieskatt här i dag, och jag tänker fortsätta på samma tema. Jag hoppas att ni när ni går och lägger er i kväll ska drömma om kemikalieskatt tillsammans med begreppet näringspolitiskt haveri. Om ni gör så känner jag att jag har lyckats.

Regeringen väljer nu att införa en skatt som är framhastad, illa genomtänkt och som knappast kommer att leda till andra effekter än att svenska jobb hamnar i andra länder. Sannolikt kommer också förlusterna från arbetsgivaravgifter, inkomstskatt, moms och bolagsskatt att vida överstiga de intäkter till staten som skatten är tänkt att dra in.

Hundratals jobb, kanske rent av tusentals, förväntas gå förlorade inom såväl detaljhandel som svensk industri. Min fråga till Jennie Nilsson är: Hur rimmar detta med Stefan Löfvens högtravande mål om EU:s lägsta arbetslöshet till 2020? Detta är i allra högsta grad precis den typen av jobb som vi behöver ha kvar i Sverige.


Anf. 149 Jennie Nilsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Tack så mycket för frågan, Josef Fransson!

Jag är fortfarande helt häpen över att Sverigedemokraterna i en hel budget, med så många satsningar på investeringar på massvis med områden som rör näringslivet, förslag på skattesänkningar och för den delen skattejusteringar uppåt, så totalt fastnar i en enda skatt. Den ligger dess-utom inte på vårt ansvarsområde och finns inte med i vårt betänkande. Jag är helt förbryllad.

Det jag kan konstatera är att syftet med skatten är att vi ska ha en giftfri vardag och att förorenarna ska betala för sina utsläpp. Det är grundläggande principer som många av partierna i kammaren står bakom.

Jag kan också konstatera något annat. Om en producent kan visa, till skillnad från vad Josef Fransson sa i sitt anförande, att den inte har den här typen av ämnen i sin produktion kan den få en reduktion av skatten med upp till 90 procent. Jag har väldigt svårt att förstå hur man kan landa så hårt i bara den här skatten.

Jag vill ställa en fråga tillbaka till Josef Fransson som är kopplad till vårt utgiftsområde. Ni skär ned 490 miljoner kronor på anslaget 1:2 Forskning och utveckling. Ni gör det på det anslaget dessutom uttryckt i er budget på den delen som handlar om forskning och utveckling för små och medelstora företag. Det är betydligt mer relevant för den här debatten. Jag skulle gärna vilja ha ett svar på hur man tänker där.


Anf. 150 Josef Fransson (SD)

Herr talman! Jag tycker att det är beklagligt att man viftar bort tusentals jobb bara så där.

Nu införs ett nytt system som utredningens expert från Skatteverket avfärdar - yrkar avslag på eftersom det kommer att bli administrativt krångligt och innebära en mängd kostnader.

Remissinstanserna och experter på en lång rad områden säger att förslaget inte kommer att innebära att vi exponeras för en mindre mängd kemikalier utan endast kommer att innebära att vi handlar våra produkter någon annanstans. Det är därför jag tycker att det är viktigt att ta upp frågan eftersom den inte har debatterats. Nu kanske den i första hand ligger på skatteutskottet - jag vet inte - men de har inte näringslivsperspektivet såsom vårt utskott har. Vi sysslar med näringsliv dagligdags, och därför anser jag att den frågan mycket väl kan lyftas upp här. Det är inte det minsta konstigt. Förslaget ska inte införas vid halvårsskiftet 2017. Kanske kan vi alla enas om att förslaget inte blev bra. Stryk det. Det kommer att kosta mer än det smakar.

Låt mig säga något om Jennie Nilssons fråga. En felaktig siffra kom med. Jag vill minnas att det är fråga om 260 miljoner - inte 400-någonting. Men siffran är kopplad till Vinnova, till den kraftiga kritik som myndigheten har fått därför att den inte kan visa på en bra effektivitet, ett bra utfall, av pengarna. Vi från Sverigedemokraterna tycker att det är konstigt att regeringen bara öser mer pengar på en verksamhet där det är svårt att påvisa nyttan.


Anf. 151 Jennie Nilsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Siffran var fel såtillvida att jag avrundade den snällt nedåt. Den exakta siffran enligt tabellerna är 493 miljoner kronor. Sverigedemokraterna motiverar det i sin budgetmotion med att utredningarna inte entydigt kan visa på ett resultat, men samtidigt kan utredningarna inte utesluta att förslaget ger resultat.

Sverigedemokraterna sopar bort nästan en halv miljard, det vill säga 493 miljoner, genom att säga att man borde utreda vilken effekt det blir innan man gör allvar av förslaget. Vad betyder det i budgetsammanhang? Givet oseriositeten i att över huvud taget hantera en budget på det sättet finns det en sak som Sverigedemokraterna skriver i sin reservation på området, nämligen att man konstaterar lite glatt att man står fritt från både socialdemokratiska och liberala ekonomiska teorier. Jag skulle vilja dra det längre än så. Jag hävdar att Sverigedemokraterna står fritt från alla ekonomiska teorier.

(Applåder)


Anf. 152 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Tack, Jennie Nilsson, för ditt anförande!

Jag noterade också att Jennie Nilsson var oerhört nöjd med de satsningar som regeringen gör på jobb och företagande. Hon talar framför allt om hur mycket regeringen nu satsar på jobb och tillväxt. Jag noterade att Jennie Nilsson glömde den lilla detaljen att regeringen också höjer skatter och avgifter för företagen med 30 miljarder.

Min fråga handlar om kvinnors företagande. I Centerpartiets budget har vi avsatt pengar för detta. Vi tycker inte att det är jämställt att var fjärde företagare är kvinna. Vi kan mycket bättre. Sverige skulle tjäna ekonomiskt om fler kvinnor startade och drev företag. Centerpartiet satsar på att återinföra Winnet. Vi vill också satsa på vardagsnära innovationer hos offentlig sektor. Det är kvinnor som kanske inte alltid ser på sig själva som innovatörer eller entreprenörer. De kanske inte ens har ett företag i dag. De flesta har inte det.

Vi i Centerpartiet vill dela ut innovationscheckar. Vi tror att det kan finnas guldkorn som kan effektivisera vård och omsorg och som kan bli revolutionerande. Det är inte bara fråga om de tjusiga företagen som tas upp i forsknings- och innovationspropositionen utan det finns många guldkorn även på arbetsgolvet.

Centerpartiet satsar på Ung Företagsamhet även i grundskolan och invandrarkvinnors företagande.

Vilka satsningar gör Socialdemokraterna i sin budget när det gäller att främja kvinnors företagande?


Anf. 153 Jennie Nilsson (S)

Herr talman! Tack, Helena Lindahl, för frågan!

Vi har delvis en annorlunda syn på vad som är effektivt i att lyfta fram kvinnors företagande. Regeringen gav 2015 ett uppdrag till Tillväxtverket att ta fram en strategi för att säkerställa att kvinnor och män har ett jämnt uttag av alla de företagsstöd som finns. Så är nämligen inte fallet. Det gäller exempelvis att Almi särskilt ska beakta och se till att det finns strukturer som gör att man både ser och förstår de innovationer, idéer och affärsplaner som kvinnor har som möjligen ser något annorlunda ut än de som traditionellt är kopplade till män. Det är en stor styrka, inte bara för att fler kvinnor kommer i fråga för lån eller för riskkapital utan också för att andra typer av företag kan komma i fråga för den typen av åtgärder i andra delar av värdekedjor och så vidare. Det är viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Jag kan också konstatera att förslaget om innovationscheckar, som Helena Lindahl pratar om, redan finns. 90 miljoner fördelat på tre år har Vinnova att erbjuda till små och medelstora företag, som då kan användas till utveckling av affärsidéer, produkter, tjänster och processer.

Jag tycker att vi har täckt in området väl, och vi tänker framför allt brett och med mer struktur.


Anf. 154 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Tack, Jennie Nilsson, för svaret!

Jag konstaterar att regeringen tog bort alla riktade satsningar på kvinnors företagande när den tillträdde. Nu har ni inga satsningar. Det är vad Jennie Nilsson förmedlar.

När det gäller innovationscheckar till små och medelstora företag har Jennie Nilsson missuppfattat. Förslaget är inte riktat till befintliga företag, utan det är riktat mot undersköterskor och vårdbiträden som jobbar på golvet och som inte har startat ett företag, som kanske inte ens ser sig själva som framtida entreprenörer eller innovatörer. Men det finns enormt stora värden som skulle kunna utvecklas.

Vi vill uppmuntra offentlig sektor eftersom vi tror att guldkornen kan finnas där.

På vilket sätt är regeringen feministisk? Ni säger att regeringen är feministisk när det gäller satsningar på kvinnors företagande. Det finns inte några riktade satsningar på kvinnors företagande. Det är bara en av fyra företagare som är kvinna. Jag önskar att det inte skulle behövas riktade satsningar utan att det skulle vara mer jämställt. Men nu är det inte så, och då behövs riktade satsningar.

Därför känns det för mig provocerande att ni vill sätta ett tak för vinster i välfärden där det finns så många små företag som ägs och drivs av kvinnor. Förstår ni inte att ni kapar kvinnorna vid fotknölarna i er iver att jaga storföretagen som smiter i väg med penningpåsen till lågskatteländer? Det är inte detta det handlar om.

Varför sätter ni inte tak på mansdominerade branscher? Ni har aldrig någonsin pratat om dem som grusar vägar eller annat åt offentlig sektor, men kvinnorna ska ni ger er på. Varför gör ni det, Jennie Nilsson?


Anf. 155 Jennie Nilsson (S)

Herr talman! Jag vet inte riktigt i vilken ände jag ska börja, och jag har bara två minuter.

Jag börjar med att konstatera att enligt den information jag har - och jag är säker på att Helena Lindahl har precis samma - finns i princip inga små företag som ägs av kvinnor inom offentlig sektor som har vinster som är över 8 procent. Det är inte vad förslaget handlar om, och det är inte dem förslaget har för avsikt att komma åt.

Det som däremot är beklämmande med hela Helena Lindahls anförande och med samtliga förslag som hon lägger fram är att hon konsekvent riktar alla sina förslag för kvinnligt företagande till offentlig sektor. Kvinnorna ska hålla sig i offentlig sektor. Det är ju ett bekvämt sätt att själv säga sig vara feminist; då behöver man inte få någon kritik om männen blir upprörda om kvinnorna tar sig in på deras arenor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

För mig finns det varken fina eller fula företag. Däremot är det en grundförutsättning att företagare har en affärsidé där någon vill betala mer för varan eller tjänsten som man säljer än vad den kostar att producera. Det är grunden. Sedan behöver det uppmuntras med att man ser till att det finns goda förutsättningar runt omkring. Det ska finnas tillgång till kompetens, kapital, bostäder och så vidare. Det gäller både kvinnor och män.

Att lägga ett generellt tryck på samtliga myndigheter att exempelvis se till att det stöd som man betalar ut betalas ut lika till kvinnor och män är en ganska kraftfull åtgärd som Helena Lindahl bara räknade bort.

Jag kan bara konstatera att jag tycker att det är synd att vi inte kan ha en debatt om kvinnligt företagande som handlar om att vi vill se kvinnor som företagande i alla delar av vårt näringsliv. Det tycker jag hade varit en seriös debatt, och det tycker jag att kvinnorna hade förtjänat.

(Applåder)


Anf. 156 Jonas Eriksson (MP)

Herr talman! Som Jennie Nilsson påpekade är det utgiftsområde 24 Näringsliv som vi debatterar här i dag.

Jag tror att alla här i kammaren ser värdet av ett levande och väl fungerande näringsliv. Jag ägnade gårdagen åt att titta igenom förra årets debatt i den här frågan. Jag upptäckte att många av de olika politiska företrädarna pekade på samma mål men hade lite olika lösningar på det hela och väldigt olika bilder av vad de olika politiska förslagen innebär. Det har vi också märkt här i dag.

Målet för näringspolitiken uttryckt i regeringens budgetproposition är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler växande företag. Alla som har varit uppe här i talarstolen har alltså talat om precis samma sak, och det är skönt att vi har samma mål gällande det här politikområdet.

På golvet handlar det om möjligheter för människor att få sina behov tillgodosedda. Det handlar om att kunna köpa de varor och tjänster man själv inte kan producera men också om att tjäna sitt levebröd och utvecklas. Jag kommer själv från en företagarfamilj och vet vad det innebär att vara småföretagare. I andra delar av min släkt finns erfarenhet av den tunga industrin.

Näringslivet och politiken inom området påverkar inte bara mitt liv och mina medmänniskors liv utan också samhällets gemensamma och globala utmaningar. Näringslivspolitiken kan också handla om sociala, ekonomiska och miljömässiga frågor, som hållbarhet. Det är viktigt att väga ihop alla de här områdena i politiken.

De 6 ½ miljarder som det här utgiftsområdet har som ram används för att skapa goda villkor för företagsutveckling, främjande av entreprenörskap, arbete för att stärka innovationskraften, arbete för att förenkla för fö-retag, konkurrensfrämjande arbete, turistfrämjande samt immaterial och associationsrättsliga frågor.

Det här är komplicerad materia. När jag är utanför riksdagen möter jag enskilda företagare och branschorganisationer som har betydligt mer konkreta bekymmer. Gemensamt för de flesta som jag har träffat är svårigheten att hitta rätt kompetens. Man vill anställa men hittar inte människor med de kvalifikationer man söker. Det handlar inte längre om att matcha arbetssökande mot dem som vill anställa. Mer resurser behöver läggas på att hjälpa människor som saknar arbete att få den utbildning och kompetens som företagen söker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Därför är jag glad över regeringens satsningar på utbildningssystemet. Det är satsningar på fortbildning, kompletteringsutbildning, yrkeshögskola och komvux - rätten att gå på komvux.

Det behövs särskilda utbildningssatsningar i bristyrken, och det här är saker som regeringen tar tag i och försöker åtgärda. Insatserna är många.

Vi behöver också bli snabbare på att ta vara på de nyanländas kompetens. Flera partier har nämnt detta i dag. Genom regeringens satsningar på sfi och snabbspår in på arbetsmarknaden ges utlandsfödda snabbare vägar in i samhället och in i arbete.

Även regeringens satsningar på transportinfrastruktur är betydelsefulla då de förstorar och knyter samman arbetsmarknadsregioner och ökar företagens möjligheter att hitta personal och bredda sina marknader.

Bredbandssatsningar är också viktiga då de skapar förutsättningar för företag i hela landet.

Herr talman! För de små och medelstora företagen som vill växa och anställa tillkommer många gånger andra svårigheter, inte minst när det gäller tillgången till kapital. För de allra minsta är bankernas allt färre lokala kontor ett bekymmer. Jag menar att regeringen behöver se över hur man kan förbättra tillgången till kapital, och jag vet att regeringen också jobbar med detta, inte minst genom sina egna myndigheter. Genom Almi och Norrlandsfonden har man ökat möjligheten att låna pengar. De statliga finansieringsinsatserna håller på att reformeras just för att stärka tillgången till kapital för innovativa och växande företag i hela landet.

Regeringen fortsätter också med att arbeta för ett minskat regelkrångel. Det är någonting som vi har ett gemensamt mål om: att göra det enklare för små och medelstora företag att utveckla och driva sin verksamhet. Jag har inte hört någon partiföreträdare säga att man har en ambition att göra det svårare. Däremot vet vi alla att vi behöver lagstiftning som dels borgar för en sund konkurrens, dels värnar om miljöskydd, arbetsskydd och många andra viktiga samhälleliga intressen.

Regeringen avser också att styra relevanta myndigheter mot att digitalisera många av de kontaktvägar man har med företagare och medborgare. Det ska vara förstahandsvalet, och på så sätt ska det bli lättare för företag att lämna uppgifter.

En annan viktig fråga som vi inte hinner gå in på i dag är förstås att jobba för de sociala och kooperativa företagen. De behöver också bättre förutsättningar för att växa, och de har en stor uppgift i samhället att vara en väg in för människor som i dag står långt från arbetsmarknaden.

Jag vill yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)


Anf. 157 Lars Hjälmered (M)

Herr talman! Låt mig börja med frågan om kompetens, som Jonas Eriksson lyfte fram. Jag delar åsikten att det här är ett av de största tillväxthindren vi har just nu, och det är klart att en del av svaret är att utveckla det svenska skol- och utbildningsväsendet så att vi lär oss rätt saker och står förberedda för yrkesliv och kanske ett liv som egenföretagare senare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Men bortom det finns också ett behov av att, tycker jag, vårda och utveckla den viktiga arbetskraftsinvandringsreform som Miljöpartiet tillsammans med allianspartierna drev igenom för sex sju år sedan. Den har varit otroligt betydelsefull, och vi ser att reformen som sådan i grunden är positiv och bra, men vi har stora utmaningar i dag på svensk arbetsmarknad kring tillämpningen av det hela. Det här slår inte minst hårt mot den svenska it-sektorn där man i stället för att se till en samlad helhet när man ska ompröva tillstånd slår ned på en enskild liten felaktighet, och människor som faktiskt arbetar och betalar skatt tvingas lämna landet samtidigt som vi har den breda diskussionen om utanförskapet.

Jag vill börja med att rikta en förhoppning till Miljöpartiet om att vi gemensamt kan ändra och utveckla detta, för vi behöver attrahera fler duktiga människor till Sverige.

Herr talman! Det andra jag vill komma in på handlar om entreprenörskapet och entreprenörskapsskatten. Jonas Eriksson nämnde själv hur viktigt det är med tillgången till kapital. Då är vi inne på beskattningen av den enskilde småföretagaren och entreprenören.

Det finns en jättestor oro just nu i landet kring det förslag som regeringen har på sitt bord om en kraftfullt höjd entreprenörsskatt eller ett försämrat 3:12-regelverk som ju för vanliga, anständiga företagare kan betyda otroligt mycket i höjd skatt, både i kronor och ören och procentuellt räknat. Det var alltså det som organisationen Företagarna kallade för företagsfientligt.

Då vill jag ställa frågan: Vad anser Jonas Eriksson om detta? Är det verkligen rimligt att chockhöja skatten för småföretag och entreprenörer så som regeringen nu överväger att göra?


Anf. 158 Jonas Eriksson (MP)

Herr talman! Jag tackar för detta replikskifte, vilket ger mig tillfälle att ytterligare utveckla några saker.

Jag är glad att ni vill fortsätta att utveckla politiken rörande arbetskraftsinvandring, som vi var överens om förra mandatperioden. Jag hoppas också att ni kan komma tillbaka vad gäller vissa andra områden, inom invandrings- och migrationspolitiken, där vi också hade en samsyn då.

Vad gäller 3:12-reglerna har inte jag något annat svar än vad Jennie Nilsson har. Vi representerar ju båda regeringen i denna debatt. Jag är övertygad om att regeringen kommer att lyssna på remissinstanserna och göra rimliga avvägningar, vilket också har nämnts tidigare i den här debatten.

Det finns ju skäl till att man nu ser över 3:12-reglerna. Även tidigare regeringar har gjort detta. Målet är förstås inte att slå undan benen för småföretagare, eller företagare överlag, utan att komma åt missbruket av 3:12-reglerna som ett skatteplaneringsverktyg.


Anf. 159 Lars Hjälmered (M)

Herr talman! Jag hoppas - och det menar jag verkligen - att vi kan komma tillbaka till frågan om arbetskraftsinvandring, även om det inte är näringsutskottet som formellt har hand om detta i riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Om vi tittar på behoven som finns inom viktiga delar av det svenska näringslivet ser vi att det finns ett behov av att attrahera fler talanger och fler duktiga personer till Sverige. Då behöver vi vårda och utveckla det regelverk som finns. Jag tycker också att vi bör titta på de förändringar som skedde 2014 i fråga om att hålla kvar duktiga utomeuropeiska studenter och forskare i landet. Detta är viktigt inom en lång rad delar av det svenska näringslivet.

Låt mig nu komma tillbaka till detta med 3:12. Jag är fullt medveten om att det här är ett utredningsförslag, men problemet för dessa regeringspartier är att det ligger en matta av åtgärder som på olika sätt har försämrat, fördyrat och - framför allt - skapat en stor oro hos småföretagare och entreprenörer.

Jennie Nilsson sa i sitt replikskifte med mig att svaret inte alltid är att sänka skatten. Detta är alldeles riktigt, men det regeringen gör nu är att kraftigt höja skatten för småföretagare och entreprenörer. Detta gör man samtidigt som vi har ett brett utanförskap med över 900 000 människor som inte går till jobbet en vanlig dag. Vi vet att fyra av fem nya jobb skapas i de minsta företagen.

Regeringen tittar på förslag som på olika sätt försämrar för enskilda småföretagare. För bagare, bilplåtslagare och blomsterbud - för enskilda entreprenörer och småföretagare - kanske det handlar om en 25-procentig skattehöjning. Då kan man ställa sig frågan hur detta skulle kunna leda till bättre förutsättningar för dem att driva sina idéer och skapa nya arbetstillfällen.

Tvärtom skulle jag säga att inriktningen borde vara att ta fasta på det som var huvudanledningen till att Alliansen tillsatte utredningen, nämligen att underlätta generationsskiften. Jag värjer mig mot regeringspartiernas syn när de talar om stora skatteläckage och målar ut småföretagarna som fifflare. Inriktningen borde snarare vara att man frågar sig hur vi kan hjälpa och underlätta för dem att skapa ytterligare jobb för att vi ska klara av de stora samhällsutmaningarna.

Varför denna skattechock, Jonas Eriksson?


Anf. 160 Jonas Eriksson (MP)

Herr talman! Visst är det många som är arbetslösa i dag, men dem hjälper vi inte till jobb genom att sänka skatter. Vad de människorna behöver är utbildning, kanske en kompletterande sådan. Det kan hända att de befinner sig i något slags limbostadium där de tidigare har varit sjukskrivna och inte är tillräckligt duktiga för att söka ett jobb, men de är heller inte tillräckligt sjuka för att vara sjukskrivna och på grund av detta få pengar att leva på.

Vad gäller de människor som är arbetslösa i dag handlar det inte längre om en matchningsproblematik, som vi tidigare har talat om. Det rör sig i stället om att man saknar den kompetens eller arbetslivserfarenhet som arbetsmarknaden efterfrågar. Kanske har man heller inte rätt kunskap om hur arbetsmarknaden fungerar.

Därför är det oerhört viktigt att regeringen fortsätter med sina arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Detta är dock inte detsamma som att man bara ska höja skatten för företagarna. Det måste finnas skäl för skatter. Skatterna är ju en finansieringsform, men skattesystemet måste vara korrekt utformat. Varken jag eller regeringen har någon ambition att på något sätt höja skatter för sakens skull. Det finns inga ambitioner av enbart sådan fiskal karaktär. Däremot finns det många andra skäl att se över skattesystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Därför tycker jag, precis som Jennie Nilsson från Socialdemokraterna var inne på, att det vore positivt om vi tillsammans kunde börja att diskutera formerna för en större skatteöversyn som gör det billigare att jobba och dyrare att konsumera det som på sikt inte är bra för samhället eller för enskilda människor.


Anf. 161 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Tack, Jonas Eriksson, för ditt anförande!

Jag skulle vilja fortsätta med att tala om kvinnors företagande. Jag är nämligen lite intresserad av vad Jonas Eriksson och Miljöpartiet tycker.

Häromdagen kunde man läsa en debattartikel i Aftonbladet av två välkända näringslivsprofiler i Sverige: Rune Andersson, ordförande för Mellby Gård AB, och Carl Bennet, ordförande för Getinge AB.

De skriver att det stora revisionsföretaget PWC har gjort en analys av Ilmar Reepalus rapport. Skribenterna meddelar att "revisorernas konsekvensanalys är krass. 25 procent av alla välfärdsföretag i Sverige, cirka 4 500 stycken, kommer att avvecklas tämligen omedelbart eftersom de i praktiken, med Reepalus strypkoppel, inte kommer att kunna göra någon vinst över huvud taget."

Miljöpartiet medverkar uppenbarligen till att sätta tak på vinster i välfärden. Välfärden omfattar ju branscher där många kvinnor driver företag och jobbar. Jag undrar varför ni begränsar kvinnors möjligheter att tjäna pengar på ett väl utfört arbete när ni inte gör detsamma gentemot män. Och varför struntar ni i vinster som till exempel manliga byggföretag gör, via skattepengar, men sätter ett tak för kvinnor som exempelvis bedriver privat hemtjänst?


Anf. 162 Jonas Eriksson (MP)

Herr talman! Jag vet inte om vi har olika uppfattning om vad som egentligen har hänt. Som jag minns det var det inte bara förändringar gällande RUT som regeringen genomdrev tidigare utan också förändringar i ROT - man införde en begränsning av möjligheterna att använda ROT. Att hävda att man bara ger sig på traditionellt kvinnliga företagssektorer är inte korrekt.

Jag tror att den absolut viktigaste jämställdhetspolitiska åtgärden, eller reformen, skulle vara om vi kunde få ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen. Om föräldrarna som man och kvinna, man och man eller kvinna och kvinna kunde dela på rollen som föräldraledig skulle detta påverka arbetsmarknaden, förväntningarna på män och kvinnor och även möjligheterna för män och kvinnor.

Om vi kunde enas på det området, att få en delad föräldraförsäkring, tror jag att detta genast skulle slå igenom också vad gäller kvinnors möjligheter att starta och driva företag. De skulle då inte bara vara hänvisade till välfärdsområdet eller traditionella kvinnoyrken.


Anf. 163 Helena Lindahl (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Tack så mycket för svaret, Jonas Eriksson! Jag kan sympatisera med en del av det du säger, men jag tycker ändå inte att jag riktigt har fått svar på de frågor som jag ställde. Detta handlar ju inte bara om RUT utan även om LOV, lagen om valfrihet, som helt kommer att försvinna i takt med att massor av dessa företag läggs ned. Människor kommer inte att ha någon frihet att välja.

När jag talar om den offentliga sektorn och om vård och omsorg gör jag det för att väldigt många kvinnor finns inom dessa branscher. Man kan se att kvinnors företagande ökade efter att LOV infördes 2009, men nu går kurvan ganska brant nedåt. Detta beror på att man är jätterädd, eftersom man inte vet vad som kommer att hända när det sätts ett tak på att göra vinst inom dessa branscher.

När det gäller offentliga pengar har jag aldrig någonsin hört talas om att ni över huvud taget har sagt: "Vi ska kolla vad vi ska göra nu med det här byggföretagets pengar. Vi ska kolla hur stor vinst företaget gör och vad de gör med vinsten. De kanske inte ska tjäna så mycket pengar."

Jag har heller inte hört något sådant i fråga om ett elföretag eller snöröjningsföretag som utför arbete åt en kommun eller ett landsting. Aldrig någonsin har ni sagt att ni ska sätta ett tak för de vinster som dessa företag gör.

Inom omsorg, vård och skola finns det väldigt många kvinnor representerade med sina företag, många gånger små företag. Inser ni inte att ni kommer att kapa dem vid fotknölarna?


Anf. 164 Jonas Eriksson (MP)

Herr talman! Enligt en Sifo-undersökning vill hela åtta av tio svenskar se begränsningar av vinstuttaget i välfärden. Regeringspartierna och Vänsterpartiet är också väldigt måna om att skattemedlen i de här sektorerna faktiskt går till det som de är avsedda för.

På de företagsområden som du berör är rörelsemarginalerna inte särskilt höga, men avkastningen på eget kapital är mycket högre än i tjänstesektorn - i vissa delar så hög som 37-40 procent. Jag kan inte den exakta siffran.

Om man jämför oss i Sverige med de andra nordiska länderna sticker vi ut. Det finns andra sätt att organisera alternativen. Men jag har ingenting emot att man bedriver verksamhet även i de här sektorerna med privatägda företag. Egentligen spelar det inte så stor roll, men jag vill säga att om man nu tror att det finns företag som av vinstintresse inte längre vill driva de här företagen finns det andra som är beredda att driva alternativa verksamheter där. Det fanns det även innan vi gav den här möjligheten.

Sedan är det oerhört många kvinnor i de här yrkena, och jag är glad att det är många som vill jobba i dem. Men bekymret är att det är så få män som vill jobba i dem. Vi måste väl jobba för att få in män i de här yrkesgrupperna snarare än att skjutsa in ännu fler kvinnor där. Vi behöver ha en jämställd arbetsmarknad på alla områden. Det är det som jag tycker att vi ska lägga krut på och inte att fortsatt möjliggöra stora vinstuttag i den här sektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

(Applåder)


Anf. 165 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Sveriges ekonomi går bra, men det är långt ifrån alla som får ta del av det. Under lång tid har klyftorna ökat. Det har aldrig funnits fler svenska miljardärer än i dag, och de är rikare än någonsin.

Vi är många runt om i Sverige som vill ha en ekonomisk politik som är till för alla och som gör upp med ojämlikheten. Det var med det i ryggen som vi i Vänsterpartiet gick in i budgetförhandlingarna med regeringen. Och vi har fått igenom reform efter reform som gör livet bättre för vanliga medborgare.

Som vänsterpartist är jag stolt över alla de fina jämlikhetsreformer som vi har fått igenom. Men vi behöver bli fler som trycker på för att ta tag i den stora ojämlikheten. Det behövs en politik som tar problemen med de ekonomiska klyftorna på allvar. Det behövs en ekonomisk politik för alla, inte bara för de rikaste.

Herr talman! Jag skulle påstå att rådgivning och riskkapital som vågar satsa på nya idéer och företag är bland det viktigaste som staten kan göra för att stödja företagandet. Framför allt är det viktigt med rådgivning och kapital som kommer många personers idéer till del, så att många kan försöka och så att vi kan få fram de framtida spjutspetsarna till företag i Sverige.

I likhet med tidigare år skär alla de borgerliga partierna och det rasistiska partiet ned på utgiftsområdet näringsliv jämfört med vårt budgetförslag, trots att de själva lyfter fram sig som näringslivets vänner. Till sitt försvar drar de en lans för att det är åtgärder på andra områden - tänk då sänkta skatter - som ska stödja företagandet. Här går skiljelinjen i svensk politik. Det är en skiljelinje som är tydlig och ideologisk, för skattesystemet är redan riggat för de rikaste. Den politiska målsättningen är som sagt densamma, ett stärkt Sverige där företag utvecklas och växer.

Jag är i dag stolt över den budget som Vänsterpartiet har förhandlat fram med regeringen, med satsningar som tar sikte både på stora och små företag och med satsningar på både befintliga företagare och framtidens företagare.

Under året har det statliga riskkapitalet organiserats om. En slutsats man kan dra är att med den tidigare strukturen har de statliga aktörerna varit väldigt många och att möjligheterna till styrning och nya initiativ har varit små. Jag tycker därför att det var välkommet att regeringen lade fram propositionen Staten och kapitalet, som man förhandlade fram med oss, där man sa att en sammanslagning av Inlandsinnovation och Fouriertransform var rätt väg att gå. Vid årsskiftet startar det nybildade bolaget Saminvest AB. Jag tror att utskottet ska följa dess utveckling noggrant, för vi behöver fortsatt bevaka det regionala perspektivet så att det statliga riskkapitalet bidrar till regional tillväxt i hela Sverige.

I arbetet med att stärka Sveriges konkurrenskraft anser jag att Almi har en nyckelroll i att stödja, ge råd och vara långivare till människor som startar upp företag. Särskilt glädjande är det att Almis verksamhet i stor utsträckning lånar ut till kvinnor, personer med utländsk bakgrund och unga, grupper som annars riskerar att diskrimineras på lånemarknaden. Och när Almi lånar ut kommer också bankerna att vara med och våga skjuta till medel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Jag tror att det är viktigt att också lyfta fram satsningar på andra utgiftsområden som är viktiga för företagandet och näringslivet i Sverige, och jag ska lyfta fram tre av dem.

Trots att körkort i många fall är nödvändigt för att få jobb är det många, framför allt unga, som inte har råd att fixa det. Därför finns det en avsikt i budgeten att införa CSN-lån för körkortsutbildning under mandatperioden. Detta tror jag kan leda både till att företag får lättare att hitta kvalificerad arbetskraft och till att underlätta för nya entreprenörer att starta sina företag.

Det kommer pengar till bredband, 1 miljard kronor. Satsningarna kommer att göras i områden där kommersiell utbyggnad inte är möjlig. Det innebär att det befintliga bredbandsstödet ökar från 3,25 miljarder kronor till 4,25 miljarder kronor. Tillgången till snabbt bredband gör det lättare för människor på landsbygden att bo kvar och för nya att flytta dit. Det underlättar också för nyetablering av företag och gör att de företag som finns där kan fortsätta att bedriva och utveckla sin verksamhet.

En fortsatt internationellt konkurrenskraftig industri är en av de viktigaste förutsättningarna för Sveriges välstånd. Politiken behöver stödja företagens omställningsförmåga och konkurrenskraft så att de kan dra nytta av den tekniska utvecklingen.

I dag fattade Billerud Korsnäs styrelse ett otroligt viktigt beslut för Sverige. Det handlar om att man ska bygga en ny kartongmaskin vid Gruvöns pappersbruk i Grums för 5,7 miljarder kronor. Maskinen kommer att ersätta fyra av dagens pappersmaskiner och är 400 meter lång, vilket gör att den kommer att bli en av världens största maskiner. Beslutet innebär att drygt 1 000 personer kommer att arbeta under byggtiden och att jobben vid pappersbruket i Grums kommer att finnas kvar för lång tid framöver, då man har stärkt sin konkurrenskraft.

Vänsterpartiet har i år lagt fram en industrimotion till riksdagen, vars förslag vi kommer att debattera i andra betänkanden. Jag tror att det är särskilt viktigt att vi gör som norrmännen och kopplar samman vår industripolitik med vår landsbygdspolitik så att hela Sverige faktiskt kan leva.

Herr talman! För Vänsterpartiet är arbetet för full sysselsättning centralt. Frågan är dock var de nya jobben ska utvecklas i den globaliserade ekonomin och hur framtidens välfärd och välstånd ska byggas. Det är Vänsterpartiets övertygelse att det inte är genom lägre löner och sämre villkor på arbetsmarknaden som vi skapar framtidens jobb. Vi behöver i stället vara ett land där vi utvecklar innovationer och nytänkande som omsätts i nya produkter och tjänster. Då kan Sverige stå starkt, nå målet om full sysselsättning och utvecklas som en kunskapsdriven nation. Därför var forskningspropositionen välkommen med ännu mer satsningar på Sverige som ett land som utvecklar framtidens företag. Därför är också satsningen under anslaget 1:2 Forskning och utveckling med 265 miljoner kronor en viktig satsning.

Vänsterpartiet är ett näringspositivt parti som vill ställa om Sverige mot framtidens utmaningar för att behålla och stärka vår konkurrenskraft inför framtiden.

Jag yrkar bifall till budgetpropositionen.

(Applåder)


Anf. 166 Lars Hjälmered (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Nödvändigt för företag, nämnde Håkan Svenneling i sitt anförande. Ja, jag skulle säga att det finns ett antal saker som är helt nödvändiga. Att få fler handelsavtal är en sådan sak. Till exempel vore det väldigt bra om Sverige och Europa kunde få det med länder som Kanada och USA. Där vet vi att Vänsterpartiet tillhör de verkliga banerförarna, och Håkan Svenneling närmast personligen, när det handlar om att gå emot den typen av handelsavtal som är jätteviktiga för många industriföretag och andra företag i Sverige. Rimliga och bra villkor för småföretagare och entreprenörer är också en sådan sak. Vi har tidigare i dag diskuterat detta med entreprenörsskatten, och där kan man ju nästan gissa vad Vänsterpartiet vill, nämligen strama åt och klämma åt olika entreprenörer.

Herr talman! Jag skulle vilja lyfta fram en annan sak, nämligen detta med fristående aktörer som driver bland annat skolor och vårdcentraler. Där är ju Vänsterpartiet också banerförare när det handlar om breda penseldrag vad gäller vinst i välfärden. I praktiken handlar det om att på olika sätt trycka undan personalkooperativ, stiftelser och privata företag som driver olika typer av verksamheter.

Som göteborgare kan jag ta ett konkret exempel som visar hur det funkar om man är funktionsnedsatt i Göteborg och bedöms ha behov av daglig verksamhet. I Göteborg säger Håkan Svennelings kamrater att som funktionsnedsatt får du bara välja mellan olika kommunala utförare.

Jag ställer mig frågan: Varför? Det rimliga med denna typ av rättighetslagstiftning är att man får sina grundläggande och fullt rimliga behov tillgodosedda och att man själv som funktionsnedsatt avgör om det är assistans eller annat. Jag förstår inte varför Vänsterpartiet är bättre lämpat att avgöra vem som ska erbjuda daglig verksamhet än den funktionsnedsatta göteborgaren själv.


Anf. 167 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Lars Hjälmered tar upp många av de frågor som Vänsterpartiet driver och som vår politik handlar om.

Låt oss börja med vinster i välfärden. Vänsterpartiets förslag handlar inte om att minska mångfalden av utförare utan om att städa upp i de otroliga vinsterna och bland dem som har vinstjakten som incitament i välfärden. Vi ser hur stora internationella bolag skriver på sina hemsidor att de investerar i Sverige för att de vet att de får betalt för sina investeringar eftersom det går att plocka ut hur mycket vinst som helst. De kanske inte formulerar sig exakt så, men det är betydelsen av det de skriver på sina hemsidor.

Det vi vill göra och det Ilmar Reepalus utredning Ordning och reda i välfärden vill göra är att just skapa ordning och reda. Det handlar om att få ett tillstånd för att få ta emot skattemedel i syfte att bedriva verksamhet. Det handlar om att pengarna ska gå till det som de är avsedda för. Om man bedriver personlig assistans, sjukvård, äldreomsorg eller skola ska pengarna gå till detta. De ska inte gå till något annat, och de ska inte hamna i ett skatteparadis. Därför har utredaren föreslagit att man ska ha en begränsning av hur mycket vinst man får göra.

I dag görs det övervinster inom välfärden, och dessa måste vi sätta stopp för. Jag förstår inte varför Moderaterna inte vill sätta stopp för dessa övervinster. Det här är resurser som vi tar in i skatt från våra företag och som vi vill använda till välfärd, men ni vill i stället låta dem gå till rika människor som gömmer dem i skatteparadis. Det är för mig ologiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det vore mycket smartare att sätta stopp för övervinsterna och skapa ett system där vi kan ha en mångfald av utförare som kan konkurrera om olika innovativa idéer. Nu konkurrerar man om vem som kan skära mest i lönerna, vem som kan servera barnen knäckebröd och vem som kan ge sämst omsorg till dem som behöver det. Det är inte den välfärd jag vill se i Sverige.


Anf. 168 Lars Hjälmered (M)

Herr talman! Moderaternas förslag är att man ska ha ett vinstförbud vid de tillfällen då en verksamhet inte håller rätt kvalitet. Här tycker vi att man ska strama åt ordentligt och på ett sätt vi inte har sett tidigare. Det är fullt rimligt.

Låt oss titta bortom Håkan Svennelings retorik och se vad detta innebär i praktiken. Vad är det han och hans kamrater egentligen vill? Det var därför jag tog det konkreta exemplet från Göteborg.

Har man en medfödd eller förvärvad funktionsnedsättning handlar det om basala och viktiga behov för att funka i samhället. Man kan bedömas ha behov av assistans, särskilt boende eller daglig verksamhet.

När det gäller den dagliga verksamheten säger Vänsterpartiet i Göteborg att man får välja fritt så länge man väljer kommunal verksamhet. Det innebär i praktiken att man beskär de funktionsnedsattas inflytande och makt över sin vardag. Det är så Vänsterpartiet vill ha det. Det andra det innebär är att om personalen i dessa viktiga verksamheter vill starta ett personalkooperativ säger Vänsterpartiet nej.

Det är så det är i konkret politisk handling. Agendan i den stad där de har styrt i två decennier är att man ska ha mindre inflytande om man är funktionsnedsatt och att vänsterpartistiska politiker ska styra över vilken verksamhet som är bäst.

Jag tycker att vi ska ha tydliga kvalitetskrav och möjlighet att strama åt om man inte lever upp till kvalitetskraven. Men vi ska också vara tydliga med att säga att människor som har fullt rimliga behov, till exempel funktionsnedsatta som behöver daglig verksamhet, ska avgöra var de får dessa tillgodosedda, inte vänsterpartistiska politiker.


Anf. 169 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Jag vågar påstå att Ilmar Reepalu i sin 856 sidor långa utredning om ordning och reda i välfärden tydligt kommer fram till varför man inte ska ha kvalitetskrav. Det funkar inte som modell, och därför föreslår han i stället en modell där det införs ett tak på hur mycket vinst man kan göra.

Låt mig ta ett exempel på varför det inte funkar. I Kanada har man en modell med tydliga krav på kvaliteten. Bland annat har man ett krav på att allas tandborstar på äldreboenden ska vara märkta med namn så att ingen får någon annans tandborste och blir sjuk. Det har nämligen hänt en gång på ett äldreboende i Kanada. Ett kriterium är alltså att tandborstarna ska vara märkta med brukarnas namn.

Jag tror att det är ett ganska dåligt sätt. Det är bättre att äldreboendet har mycket personal och en god omsorg där man tar hand om de gamla utifrån de gamlas behov. Det är denna väg jag vill gå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Lars Hjälmered tog ett exempel från Göteborg. Jag kan ta ett exempel från min hemkommun Karlstad. Där valde det moderatledda styret att privatisera den personliga assistansen. Man gjorde det helt enkelt omöjligt att välja kommunen som utförare. Det hade helt tydligt ideologiska förtecken. Man valde att lägga ut det på en aktör som ägdes av ett riskkapitalbolag som gömde undan skatt. Effekten blev att människor slutade eller fick sämre lön, avtal och villkor, och det ledde till försämringar för brukarna.

Jag tror att vi har hamnat i en debatt i Sverige där man lyssnar väldigt lite på vad medborgarna vill och tycker. Till och med en majoritet av Lars Hjälmereds egna väljare vill ha begränsningar av vinster i välfärden. Men i stället ställer sig Moderaterna på kapitalets sida och löser inte de problem som vinsterna i välfärden har skapat.

(Applåder)


Anf. 170 Anna-Caren Sätherberg (S)

Herr talman! Debatten har som Jennie Nilsson sa inte riktigt handlat om det betänkande vi har framför oss. Det kan vara för att det råder ganska stor enighet bland de politiska partierna vad gäller näringspolitiken. Eller så är det för att övriga partier har lite lägre ambitioner och lägger lite mindre resurser än vad regeringspartierna tillsammans med Vänsterpartiet gör. En annan skillnad är att samverkan verkar ge en närmast allergisk reaktion.

Jag ska ta upp tre områden och börjar med just samverkan. Låt mig citera en nybliven Nobelpristagare, Bob Dylan: "Strange how people who suffer together have stronger connections than people who are most content."

De flesta företagare jag träffar är inte nöjda. De efterlyser mer dialog och mer samverkan mellan näringslivet, forskningen och det offentliga.

Vi tror precis som näringslivet på mer samverkan. Därför inrättade statsministern ett innovationsråd direkt efter regeringsskiftet. Innovationsrådet tog fem initiativ till samverkansprogram för att kraftsamla kring innovationsinsatser och förstärka Sveriges konkurrenskraft.

Det första handlar om nästa generations resor och transporter. Här är utmaningen att göra Sverige till ett mer transporteffektivt samhälle med mer resurseffektiva fordon, mer förnybara bränslen och mindre utsläpp. Det känns onekligen spännande med självkörande, delade och elektriska fordon i systemlösningar. Varför inte börja på landsbygden?

Det andra samverkansprogrammet handlar om smarta städer. Här belyses städers växande miljöbelastning och skillnader för befolkningsgrupper i städer i fråga om hälsa och omsorg.

Det tredje handlar om uppkopplad industri och nya material. Sverige behöver industrins och de industrinära tjänsteföretagens innovationskraft för att möta de samhällsutmaningar vi står inför. Här ingår hållbara material, molntjänster och additiv tillverkning.

Det fjärde samverkansprogrammet handlar om life science, och det har varit igång längst, ända sedan juni 2015. Här återfinns biologiska läkemedel, meritering och anställningsformer samt digital standardisering.

Det femte handlar om cirkulär och biobaserad ekonomi. På ett år förbrukas det som jorden behöver ett år och tre månader på sig för att återskapa, och det är förstås inte hållbart. Här är innovationsupphandlingar, materialåtervinning och träbyggnad några viktiga områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Samverkan är viktigt liksom ett växande och väl fungerande näringsliv i hela Sverige. Här har skogen sin givna plats. 70 procent av landets yta är täckt av skog, och den är vår främsta naturresurs.

Tillväxtanalys och Statistiska centralbyrån har på regeringens uppdrag undersökt hur stor del av den svenska ekonomin som är biobaserad. Det rör sig om 7,1 procent av Sveriges bnp och 23 procent av den totala varuexporten.

Skogsbruket och produkter med skog som råvara dominerar den svens-ka bioekonomin och har alla möjligheter att öka. Allt man kan göra av olja kan man göra av skog, och inte minst kan träbyggnadsproduktionen öka. Det nationella skogsprogrammet, som regeringen har tagit fram i samverkan med intressenterna, har remitterats och jobbas med för fullt.

Herr talman! Det sista jag vill ta upp är den växande besöksnäringen, som sysselsätter människor från Abisko till Österlen. Det är en viktig näring i hela Sverige, inte minst hemma hos mig i Åre. Besöksnäringen tar just nu marknadsandelar från resten av Europa.

Besöksnäringen vill ha mer samverkan, och regeringen har därför inrättat ett forum för regelbundna möten där allt som är viktigt för besöksnäringen diskuteras. Regeringen har även tillsatt en utredning om en sammanhållen politik för hållbar turism och växande besöksnäring. Senast detta gjordes var år 2004.

Många insatser görs redan, och jag vill nämna några av dem. Tillväxtverket fortsätter med insatser för destinationsutveckling, Visit Sweden har mer resurser till marknadsföring av Sverige utomlands, i regeringens exportstrategi finns insatser för att få fler internationella evenemang till Sverige och regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har slutit en överenskommelse om förenklingar för restaurangföretagare med hjälp av digitala lösningar.

Avslutningsvis kan man genom samverkan och dialog framgångsrikt identifiera gemensamma prioriteringar och kraftsamla kring Sveriges styrkor och utmaningar, vilket gör att hela Sverige blir mer konkurrenskraftigt. Därför finns det även resurser avsatta till detta i regeringens budget. Tillsammans är ett vackert ord, herr talman.

För övrigt instämmer jag i allt i Jennie Nilssons anförande och yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Anna Wallén (S).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 13 december.)

Beslut

Pengar till näringsliv (NU1)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengar till utgiftsområdet näringsliv ska fördelas. Sammanlagt handlar det om knappt 6,5 miljarder kronor för år 2017. Mest pengar går till Verket för innovationssystem - området forskning och utveckling, forskningsinstitutens strategiska kompetensmedel, näringslivsutveckling och exportfrämjande verksamhet.

Riksdagen sa också ja till de lagändringar som behövs när Revisorsnämnden byter namn till Revisorsinspektionen. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om att föra samman och ändra inriktningen för de verksamheter som Research Institutes of Sweden AB och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB bedriver.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.