Utgiftsområde 24 Näringsliv

Fru talman! Vi ska nu debattera utgiftsområde 24 Näringsliv. Det blir en av riksdagens sista debatter detta kalenderår.

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Sverigedemokraterna är som bekant ett näringslivsvänligt parti som tror på och värnar om marknadsekonomi, sund konkurrens och en öppen och fri internationell handel. Jag är därför glad över att vara en del av ett regeringsunderlag som värnar om näringslivets förutsättningar och vidtar politiska åtgärder för att underlätta för detsamma. En sådan åtgärd är inte sällan att från politikens sida ta ett steg tillbaka och låta marknaden sköta sitt.

I stället för att tynga ned näringslivet med regelbörda och administration fokuserar Tidöpartierna därför på det motsatta. Det är därför som Tidöavtalet bland annat stipulerar följande ambitioner: Det ska vara lägre administrativa kostnader för företagen. Det är ett arbete som inte minst påbörjats i och med denna budget och det förenklingsråd som nu ska installeras, men även det implementeringsråd som kommer att komma på plats för att säkerställa att Sverige inte överimplementerar den EUlagstiftning som faller på oss att implementera och därmed orsakar en onödig börda för det svenska näringslivet.

Det sägs också i Tidöavtalet att bolagsskatter och kapitalskatter ska vara konkurrenskraftiga och främja fler nya företag som bidrar till jobb, tillväxt och välstånd. Därutöver konstateras det att företagen bör ha goda incitament att investera i forskning samt ges bättre möjligheter att attrahera och behålla nyckelkompetens, exempelvis genom ändrade villkor för personaloptioner. Det är ett arbete som påverkats genom en tillsatt utredning, men som också kommer att tangeras av den forsknings- och innovationsproposition som kommer att läggas fram under nästa år.

Vidare står det i Tidöavtalet att villkoren för små och medelstora företag att växa, anställa och attrahera kapital ska förbättras, exempelvis genom förändringar i 3:12-regelverket där tilläggsdirektiv till befintlig utredning redan har annonserats.

Det sista från Tidöavtalet som jag tänkte lyfta fram, fru talman, är att man konstaterar att det behöver bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete, att utbilda sig och att ta ett utökat ansvar på jobbet. Det är något som bland annat har manifesterats genom jobbskatteavdraget men också det kommande men redan annonserade bidragstaket.

Allt det som ska ske kopplat till dessa och övriga reformer för företagande och produktivitet hanteras inte i detta betänkande och kommer inte att hanteras av näringsutskottet.

En del som förvisso hanteras i näringsutskottet men inte i detta betänkande, men som är oerhört viktigt för näringslivets förutsättningar, är energipolitiken. Där har regeringen som bekant tillsammans med Sverigedemokraterna lagt om den energipolitik som rått och som föranlett nedläggningen av hälften av Sveriges kärnkraftsreaktorer och bidragit till ett mindre robust elsystem med volatila priser och volatil tillgång. Där sker ett omfattande arbete som på sikt kommer att stärka näringslivets förutsättningar för inte minst den omställning som pågår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

En annan del som varken hanteras i detta betänkande eller i näringsutskottet men som ändå är ytterst viktig för näringslivets förutsättningar är kriminalpolitiken. Där ser vi i dag uppskattningar om att det för näringslivet innebär en kostnad om 100 miljarder kronor för att investera i brottsförebyggande insatser men också för att ta den kostnad som vältras över på företagen som en följd av den kriminalitet som fått fäste i Sverige under socialdemokratiska regeringar.

Fru talman! Låt mig med detta sagt lyfta fram några delar från detta betänkande genom att rada upp några av Tidöpartiernas satsningar på utgiftsområdet för näringsliv.

Vi riktar 10 miljoner till Tillväxtverket för det förenklingsråd som jag redan har nämnt.

När det gäller näringslivsutveckling ges riktade medel på 7 miljoner för bland annat förenklingsuppdrag till myndigheter, 5 miljoner för förbättrade myndighetskontakter med företag, 15 miljoner för en systematisk översyn av företagsfrämjande insatser och 20 miljoner för att attrahera och behålla internationell spetskompetens.

Vi riktar även 6 miljoner till Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser för att utöka myndighetens effektutvärderingar. Det är ett oerhört viktigt arbete för att säkerställa att de medel som går från det offentliga till det privata får den effekt som politiken efterfrågar och att det inte snedvrider konkurrensen eller dylikt.

Det är också så att den mest gruvpositiva regeringen och regeringsunderlaget i mannaminne även visar detta i regeringens budget genom att rikta 27 miljoner till Sveriges geologiska undersökning för en kompletterande maringeologisk kartläggning och genom att rikta 70 miljoner ytterligare för en systematisk kartläggning av malmpotentiella områden samt övriga insatser kopplade till främjandet av mineralutvinningen i Sverige.

Vi riktar 14,5 miljoner till ett utökat stöd till Verksamt.se hos Bolagsverket och 30 miljoner till Konkurrensverket för att stärka en effektiv och tillförlitlig konkurrenstillsyn, vilket inte minst är viktigt när man ser risker med att det offentliga i allt högre grad konkurrerar ut privata.

Vi riktar också 100 miljoner i tillskott till Business Sweden för deras arbete med att förstärka exportfrämjandet.

Fru talman! Detta är några exempel på vad som ryms i betänkandet och i budgeten för utgiftsområde 24 som vi debatterar här i dag.

Det sista som jag lyfte fram berör handelspolitiken, vilket som bekant är en del av utgiftsområdet näringsliv. Och jag tänkte uppehålla mig lite grann kring det.

Det är inte minst mot bakgrund av det stundande valet till Europaparlamentet som jag tycker att det är viktigt, men också mot bakgrund av att vi ser hur frihandelslinjen är på tillbakagång runt om i världen. Jag tycker mig se en tendens att allt färre efterlever och efterfrågar frihandel och marknadsekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Klassisk ekonomisk liberalism blir alltmer främmande i en tid då krig, ökade spänningar mellan stormakter och tilltagande statsstöd utgör den nya verkligheten. Ideologiskt utpekade näringar attraherar statsstöd i miljardklassen i allt från Sverige till USA, och olika handelshinder blir alltmer vanliga.

Idén om att ekonomisk integrering och frihandel, även mellan oliktänkande stater, skulle sprida den liberala demokratin över världen och bidra till en positiv utveckling även i auktoritära länder torde i dag vara ett minne blott.

I stället har västvärlden försatt sig i en rävsax med låg självförsörjningsgrad när det gäller några av de viktigaste materialen, komponenterna, processerna och kompetenserna för framtidens industri. Detta kombinerat med en snudd på obefintlig tillväxt i Europa bör göra alla vänner av väst oroliga för vår plats på den ekonomiska världskartan framöver.

Inklämda mellan USA och Kina och eventuellt utan vår traditionella konkurrensfördel med låga elpriser, och i en tid då statsstöd avgör var investeringar placeras i stället för hur konkurrenskraftig marknaden är, bådar illa för Sverige. Det är därför bra att regeringen nu presenterat en strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft med tydligare målsättningar på området än tidigare.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag bara betona vikten av att detta regeringsunderlag fortsätter arbetet med att skapa bättre förutsättningar för det svenska näringslivet genom att stärka myndigheternas närvaro på området, minska regelkrånglet, främja handel och utbyte med andra - och samtidigt bara ta ett steg tillbaka och låta marknaden och näringslivet stå i fokus.

(Applåder)

I detta anförande instämde Josef Fransson (SD).

Fru talman! Tack för ditt anförande, Tobias Andersson!

När jag läste avsnittet om utgiftsområde 24 i regeringens budgetproposition lade jag märke till en skrivning om kvinnors företagande. Det är en fråga som jag tycker är angelägen och som jag tycker att det är bra att regeringen satsar på. Det är nämligen en rätt allvarlig situation att kvinnor i mindre utsträckning än män driver företag - men vad jag tror är mer alarmerande är att kvinnor inte får samma förutsättningar att skapa företag och se sina idéer bli förverkligade.

Sverigedemokraterna har tidigare kritiserat att resurser ska tilldelas för att öka kvinnors företagande i branscher där de är underrepresenterade. Jag tror att vi hade en liknande debatt om detta i våras, eller om det var förra året. Tobias Andersson har själv varit kritisk till stöd som ämnat minska könsgapet inom det svenska företagandet, men nu ser vi att regeringen uttryckligen skriver - detta är ett citat från budgetpropositionen - att "förbättrade förutsättningar för kvinnors företagande är en prioriterad fråga för regeringen".

Eftersom Sverigedemokraterna har ett budgetsamarbete med regeringen vill jag passa på att fråga Tobias Andersson om Sverigedemokraterna har ändrat sin uppfattning vad gäller kvinnors företagande och det stöd som regeringen och politiken kan ge för att se till att fler kvinnor får se sina idéer förverkligade i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Fru talman! Jag tackar för frågan. Det stämmer att det uppdrag som har getts till Tillväxtverket att analysera anledningen till att kvinnor i mindre utsträckning än män väljer att starta och driva eget företag inte var något som samordnades med Sverigedemokraterna.

Det har alltså inte formellt varit så att Sverigedemokraterna haft en avvikande mening, men däremot har vi efter att vi informerades om uppdraget kanske varit kritiska till ansatsen. Vi anser nämligen att det politiken borde fokusera på är att säkerställa goda förutsättningar för alla som väljer att - eller alla som önskar - starta och driva eget företag. De ska få de möjligheter det kan innebära, alldeles oavsett vilket kön eller vilken bakgrund de har.

Vi tror kanske mer på generella insatser från politikens sida än på att från politiskt håll konstatera att kvinnor driver eget företag i mindre utsträckning än män och sedan välja att problematisera det. Det kan ju vara så enkelt, fru talman, som att män och kvinnor har något olika grad av riskaversion. Det är något vi ser världen över - att män är benägna att ta högre risker i olika beslut, när det kommer till såväl karriärval och valet att starta eget företag som helt andra frågor - och det måste inte nödvändigtvis vara ett bekymmer.

Detta har väl alltså varit den generella ingången från Sverigedemokraternas sida, men med det sagt ser vi fram emot den rapport som kommer att komma från Tillväxtverket. Vi kan då se om det finns några strukturella hinder för kvinnor att välja att driva företag i Sverige. Så ska det naturligtvis inte vara; det vill jag vara tydlig med gentemot ledamoten Daniel Vencu Velasquez Castro. Men vi tycker kanske inte att politiken ska problematisera vilka val enskilda individer gör - oavsett deras kön.

Fru talman! Jag skulle då vilja få lite konkretion gällande vilka generella satsningar som Sverigedemokraterna ser behöver göras för att kvinnors företagande ska öka i Sverige. Jag tror också att Tobias Andersson behöver fundera över vad som händer med en bransch där hälften av befolkningen inte är med och bidrar.

Jag tycker mig ändå höra kritik av typen att det skulle handla om någon form av identitetspolitik att se till att förändra läget för kvinnor som driver företag i Sverige och se till att fler får se sina idéer förverkligade. Ledamoten Tobias Andersson verkar inte heller bry sig om att kvinnor i mindre utsträckning får ta del av riskkapital i vårt land och att kvinnors företagande uppgår till knappt 30 procent av det totala företagandet i Sverige. Det verkar inte heller vara ett problem att kvinnors idéer inte förverkligas eller att andelen kvinnor som får njuta av friheten som företagare är låg.

Fru talman! Det låter nästan som att man inte ska investera i halva befolkningen. Det låter som att männen ska få allt och att allt som handlar om att investera i kvinnors företagande - eller i människor med utrikesbakgrund - är identitetspolitik och att man inte ska satsa på det. Det är inte så man bedriver politik, fru talman, men i Sverigedemokraternas näringspolitik ska vissa människor lämnas utanför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Detta problem är dock på riktigt, och det påverkar de kvinnor som faktiskt vill att även deras idéer ska förverkligas i samma utsträckning som männens. Därför är jag glad att regeringen ser detta som en prioriterad fråga. Men min fråga till Tobias Andersson och Sverigedemokraterna, fru talman, är om Tobias Andersson kommer att motverka det arbete med att prioritera kvinnors företagande som bedrivs inom regeringssamarbetet?

Fru talman! Jag är lite oförmögen att förstå vad det är för halmgubbe som ledamoten väljer att debattera mot. Det är nämligen varken mig eller Sverigedemokraternas politik som ledamoten väljer att angripa.

Det jag försökte göra tydligt i min första replik är det faktum att Sverigedemokraterna framför allt vill fokusera på att skapa goda förutsättningar för alla som önskar driva företag att få förverkliga sina drömmar och prova på att vara entreprenörer. De ska få de förutsättningar som krävs, inte minst genom att vi underlättar.

Det handlar om en så enkel sak som Förenklingsrådet, vilket Socialdemokraterna motsätter sig i sin budgetmotion. Man drar ned på anslaget till Tillväxtverket, som vi väljer att fokusera på. Man vill alltså inte arbeta aktivt med regelförenklingsarbete - något som är viktigt alldeles oavsett könet på den som driver det företag som lider under den regelbörda som kommit på plats under socialdemokratiska regeringars tid vid makten.

Det är onekligen så att den form av diskriminering genom kvotering som Socialdemokraterna tror på inte är någonting som Sverigedemokraterna tror på. Vi tror inte på kvotering till bolagsstyrelser, och vi tror inte på kvotering av riskkapital. Vi tror däremot på den fria marknaden, och vi tror att såväl män som kvinnor står fria att välja om de vill vara anställda eller om de vill anställa andra genom sitt företag.

Det är kanske någonstans det som är problemet: Från Socialdemokraternas sida vill man alltid att politiken ska in och peta i näringslivet - styra och ställa och diktera villkoren. Det är klart att man från ledamotens och Socialdemokraternas sida då tycker att det är problematiskt att män väljer att driva företag. Ändå finns det branscher där en majoritet av dem som driver företag är kvinnor, inte minst inom städbranschen och i andra typer av serviceyrken.

För min och Sverigedemokraternas del är det inget fel eller konstigt med att det är fler män som driver företag inom vvs-branschen och fler kvinnor som driver företag inom exempelvis städbranschen. Det behöver inte vara ett problem.

Fru talman! Sverige befinner sig i ett ytterst exceptionellt läge. Vi har en hög inflation som har lett till höga matpriser och volatila elpriser som skapar osäkerhet för svenska hushåll. Tio års reallöneökningar är bortblåsta, och vi ser en stigande arbetslöshet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Samtidigt ser vi att antalet miljardärer ökar i Sverige och att bankerna gör otroliga övervinster. Många talar om en Svantessoneffekt, och det börjar bli tydligt vad den Svantessoneffekten innebär: att vanligt folk blir fattigare och att bankerna blir rikare. Det är ett orättvist Sverige som växer fram.

Det vårt utskott behandlar i statens budget är sådant som är direkt eller indirekt jobbskapande. Under de två gångna mandatperioderna har vi sett en expansiv grön industri växa fram i Sverige sedan stat och näringsliv bestämde sig för att Sverige ska bli en vinnare i klimatomställningen.

Tillsammans startade vi samverkansprogram, investerade i inkubatorer som stöttade höginnovativa bolag, såg till att svenska projekt ansågs vara av gemensamt europeiskt intresse, byggde ut elproduktionen och var ledande i klimatförhandlingar i EU och i framtagandet av Parisavtalet. Vi såg också till att det i flera delar av vårt land skapades tusentals arbeten och att orter som tidigare varit eftersatta nu i allra högsta grad är levande.

Om det finns något som ingjuter hopp i mig, men också i samhället, är det just den gröna omställningen och det ökade välstånd som vi vet kan komma som en effekt av den. När vi som en liten nation bestämmer oss för någonting och gör det tillsammans kan vi uppnå stordåd.

Det finns flera goda exempel på Sveriges förmåga att via samarbete växla upp och skapa välstånd för den svenska befolkningen. Ett sådant exempel ser vi i Dalarna, där inkubatorsprogrammet vid Dalarna Science Park har sett till att de bolag som varit med i deras inkubator nu omsätter över 1 miljard kronor. Vi kan också titta på det nationella inkubatorsprogrammet - de som har deltagit i excellensinkubatorer sysselsätter i dag över 20 000 människor i Sverige och omsätter omkring 30 miljarder kronor. I norra Sverige ser vi hur batterifabriker och fossilfritt stål skapar en otrolig framtidstro genom att konkurrera med kvalitativa svenska produkter och se till att Sveriges konkurrenskraft stärks.

Det är uppenbart att Sverige har legat i framkant och behöver fortsätta att utvecklas i en grön riktning. Men, fru talman, Sverige får inte gå i den gröna riktning som har pekats ut på bekostnad av dem som arbetar i fabrikerna. Två personer har dött vid en batterifabrik i Västerbotten. Två arbetare gick till jobbet och kom aldrig hem igen. När industrialiseringen tog fart i Sverige för över hundra år sedan var arbetsplatsolyckor som ledde till dödsfall vanligt förekommande. Det får de inte bli i den gröna industriella revolutionen.

Det som har hänt är fruktansvärt. Den gröna omställningen kan inte bara fokusera på ekonomisk tillväxt för bolagen utan måste även fokusera på trygghet för vanligt folk och för dem som arbetar i de gröna näringarna. Arbetare ska vara trygga på sina arbetsplatser. Ingen ska behöva vinka adjö till sin familj på morgonen och aldrig komma hem igen på grund av att man gick till jobbet. Det har blivit uppenbart att facken kommer att spela en avgörande roll i klimatomställningen. Det har också blivit uppenbart att skyddsombudens roll behöver stärkas.

Fru talman! Nu har vi en regering som inte alls satsar på den gröna omställningen utan snarare lämnar industrin och de höginnovativa bolagen därhän. Samverkansprogram har lagts ned. Strategier har tagits bort. Myndigheter har fått färre uppdrag att arbeta med de här frågorna. Detta är nedskärningar som direkt påverkar framför allt de höginnovativa bolagen och bolag inom den gröna omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Jag tycker att regeringsunderlagets engagemang i dessa frågor exemplifieras allra tydligast i de nedskärningar vi nu ser på Verket för innovationssystem, Vinnova. Detta är en myndighet som i allra högsta grad har spelat och fortsätter att spela en avgörande roll för att Sverige ska klara klimatomställningen.

Här har Socialdemokraterna högre ambitioner. Klimatomställningen är viktig. Det är genom den som vi kan se Sveriges konkurrenskraft stärkas. Vi är ett exportberoende land - handel med omvärlden är avgörande om vi ska klara av att öka vårt välstånd.

Satsningar från staten för att främja exporten behövs inte enbart för att öka exporten utan även för att stärka Sverigebilden. Exporten måste vara fri, hållbar och rättvis. Detta skapar inte bara ett konkurrenskraftigt Sverige utan även en bättre värld som tar hänsyn till miljö och klimat, arbetstagares rättigheter och demokratiska värden.

Det är just detta som är Sverigebilden. Det är detta som gör oss konkurrenskraftiga. Vi är kända för kvalitativa varor som är hållbara och för att tvångsarbete eller barnarbete inte förekommer i en av världens starkaste demokratier.

Det är i spåren av en sådan Sverigebild som vi har fortsatt att satsa på innovation och forskning och velat stärka skyddsombudens roll och ständigt utveckla demokratin.

Fru talman! Jag tycker att Sverige är ett möjligheternas land. Överallt ser jag möjligheter. Jag ser möjligheter i norr med grönt stål och stor elproduktion. Jag ser möjligheter i väst med nya batterifabriker. Jag ser möjligheter i södra Sverige med små och medelstora företag som bidrar till klimatomställningen. Jag ser möjligheter i Stockholm med mängder av höginnovativa bolag som kommer att se till att vi snabbar på den gröna omställningen.

Jag ser jobb växa fram, och det hela handlar till sist om jobben. Vi har ett fantastiskt land som är värt att investera i, att bo i, att leva i och att besöka. Vi behöver stärka Sverigebilden, fru talman, och investera oss ur de många kriser vi står inför. Vi behöver satsa på innovation och se till att Sverige är ett land som många vill besöka och investera i.

Det är målet, fru talman. Vi ska inte bara klara oss igenom krisen, utan vi ska komma stärkta ur den. Men då måste vi investera i Sverige, och jag kan bara konstatera att den här regeringen inte gör det. Det är djupt beklagligt och kommer att skada Sverige på lång sikt.

Vi vet att Sverige kan bättre. Därför behöver vi en socialdemokratisk regering igen. Med anledning av det, fru talman, yrkar jag bifall till Socialdemokraternas reservationer 1 och 2.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Daniel Vencu Velasquez Castro för anförandet.

Jag tänkte på en sak som står under punkt 3 i det särskilda yttrandet från Socialdemokraterna. Där skriver man att man vill understryka vikten av att Sverige har ett robust elförsörjningssystem som skapar konkurrensfördelar för företag.

Det var just det robusta elförsörjningssystemet som jag valde att hänga upp mig på, fru talman. Jag får lite svårt att se när jag blickar bakåt och funderar på vad Socialdemokraterna har gjort de senaste åren för att stärka robustheten i vårt elsystem. I Riksrevisionens granskningsrapport om tidigare förd energipolitik är man ganska tydlig med att regeringarna inte har förstått vilka politiska beslut de har fattat eller vilka följder dessa skulle få. De har heller inte genomfört ordentliga konsekvensanalyser. Inte minst pekar man ut den effektskatt som säkerställde att fyra av de kärnkraftsreaktorer vi hade lades ned. Man poängterar också de straffskatter som funnits på kraftvärme och fjärrvärme, avfallsförbränningsskatten och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Detta är ju faktorer som har bidragit till att vi har mindre robusthet i vårt elsystem, så vad menar man från Socialdemokraternas håll att man har gjort på detta område? Eller har man i sitt särskilda yttrande fört in en ny ambition, fru talman, om att man framöver - trots de beslut Socialdemokraterna fattat tidigare - skulle vilja se ett mer robust elsystem? Vilka åtgärder vill man då vidta?

Från Sverigedemokraternas sida ser vi det som uppenbart att baskraft från kärnkraft kommer att vara det som genererar robusthet till elsystemet, men även gasturbiner och annat skulle kunna bidra.

Vad har Socialdemokraterna gjort för robustheten i elsystemet, och vad vill man göra framöver om man får chansen på nytt?

Fru talman! Jag tackar Tobias Andersson för frågan.

Jag uppfattar inte att ledamoten med sin fråga söker svar på vad Socialdemokraterna tycker i fråga om elproduktionen eller om elsystemet. Jag uppfattar att det finns en misstänksamhet när det gäller vad Socialdemokraterna egentligen tycker om kärnkraft. Om detta är otydligt får jag be ledamoten att gå tillbaka till Socialdemokraternas reservation, som jag antar att Tobias Andersson var i kammaren och voterade om, och läsa vad Socialdemokraterna tycker om kärnkraft.

Vi har inga problem med att man planerar för nya reaktorer eller att de senare uppförs på platser där det i dag finns kärnkraft. Vi är alltså för att ta bort den bestämmelse om tio reaktorer som finns i miljöbalken, och det vet Tobias Andersson.

Sverige är i dag nettoexportör av el. Jag tror inte att vi hade varit det om vi inte hade ökat vår elproduktion under de gångna åtta åren.

Att Sverige behöver ett mer robust elsystem är vi överens om. Det är därför Socialdemokraterna vill ha en energiöverenskommelse med framför allt regeringspartierna. Om vi ska ha ett robust elsystem och öka elproduktionen i vårt land behöver vi ha långsiktiga spelregler för att investeringarna ska hamna i Sverige.

Det absolut viktigaste för elsystemet, Tobias Andersson, är dock billig el. Det viktigaste är att vi kan se till att fortsätta vara konkurrenskraftiga med låga elpriser genom en bra energimix som levererar billig el när den behövs och där den behövs. Det är så vi lockar investeringar till Sverige.

Jag kan inte riktigt begripa varför en viss sorts elproduktion skulle vara bättre än en annan. Det jag bryr mig om - och det Socialdemokraterna bryr sig om - är billig el. Vi behöver ett robust elsystem som klarar av att leverera den effekt som behövs.

Vad är Sverigedemokraternas svar till svenska hushåll och investerare, som vill se billig el här och nu? Är det att de ska vänta 15 år på ny kärnkraft? Vad är Sverigedemokraternas plan för 2030?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Fru talman! Det är faktiskt inte så enkelt som att billig el är det enda som spelar roll, att all elproduktion är lika viktig för elsystemet eller, som ledamoten sa, att billig el är det viktigaste för elsystemet. Så behöver det inte vara. Rent hypotetiskt - i vissa scenarier - kan det som är dyrare faktiskt vara det som garanterar att systemet håller ihop.

Det elsystem som vi har i dag, som inte minst Socialdemokraterna har skapat, är ett system där man premierar de kraftslag som tär på vårt elsystem. Dessa kraftslag tar heller inte den kostnad de genererar för andra. Vattenkraften behöver hela tiden reglera de väderberoende kraftslag som Socialdemokraterna har subventionerat in i vår energimix men får ingen kompensation för det. Samtidigt som vindkraften har förtur ut på nät, reducerad fastighetsskatt, elcertifikat och så vidare har man från Socialdemokraternas sida valt att straffbeskatta de kraftslag - den elproduktion - som faktiskt garanterar att systemet fungerar.

Fru talman! Det är därför jag tycker att man ska vända sig bort från tesen att all billig el är bra. Den är bara bra när den kan levereras, och den kan bara levereras när den kan regleras och när det finns en baskraft som möjliggör för anslutningen av densamma. Det är dit Sverigedemokraterna vill komma. Vi vill komma bort från tanken att det enda som spelar roll är det exakta öret per kilowatten, om det är utformat som i nuläget. Vi har nämligen ett riggat system. Socialdemokraterna har valt att behandla olika kraftslag på helt olika sätt och med olika förutsättningar utan att ta hänsyn till elsystemet.

Fru talman! Det var mot den bakgrunden jag hängde upp mig på att Socialdemokraterna skriver att de tror på ett robust elförsörjningssystem. Samtidigt har de vid regeringsmakten vidtagit åtgärd efter åtgärd för att förstöra det elsystem som en gång i tiden var robust och som denna regering avser att göra robust på nytt.

Fru talman! Om jag förstår det rätt är Tobias Andersson alltså upprörd över att Socialdemokraterna vill se ett robust elsystem. Jag tycker att vi har en ganska rimlig hållning för ett politiskt parti som gör anspråk på att ha regeringsmakten i Sverige.

Jag tror dock fortfarande på att vi behöver föra dialog över partigränserna om vi ska bygga ett robust elsystem. Vi har gång efter annan sagt till regeringspartierna att vi står här med öppen famn och att vi söker dialog för att vi vill skapa den långsiktighet som behövs i Sverige.

Men nu finns det ingen dialog. Och det verkar som att regeringens enda lösning på elkriser är ny kärnkraft.

Jag fick inget svar, och jag vet att man inte ska ställa frågor när ledamoten inte har möjlighet att svara. Jag kan bara konstatera att Sverigedemokraterna och regeringen inte har något svar på vad man vill göra för svensk elproduktion och svenskt elsystem till 2030.

Det visar sig att ny kärnkraft förmodligen kommer att bli väldigt dyr och ta otroligt lång tid att få på plats. Vi kan få fram annan elproduktion tills man får investeringar för ny kärnkraft. Det finns andra energislag man kan investera i och skapa förutsättningar för att investera i. Det ensidiga fokuset på ett energislag tror jag är skadligt för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Om energiöverenskommelsen från 2016 hade varit kvar tror jag att vi hade varit på god väg mot nya reaktorer i Sverige i dag. Men i stället för att producera el valde nuvarande regering att politisera och polarisera elen. Det är en märklig strategi om man vill se till att öka elproduktionen i Sverige.

Fru talman! Jag kan konstatera att regeringsunderlaget inte har någon plan för 2030, och det finns ingen plan från Sverigedemokraterna eller Tobias Andersson vad gäller ett ordentligt och robust elsystem.

(Applåder)

Fru talman! I en artikel i Expressen häromveckan beskrevs några av Sveriges mest framgångsrika företagare som lyckosamma. Det är en beskrivning som får mig att tänka på Ingemar Stenmarks citat: Ju mer jag tränar, desto mer tur har jag.

Det är klart att tur och otur är en parameter i vardagen för oss alla. Men det är hårt arbetande entreprenörer, inga lyckosamma Trissvinnare, som bär fram Sveriges välstånd. Sverige är ett företagarland. Innovation, strävsamhet och företagares mod när det gäller att ta risker och våga satsa på en idé, på en dröm har drivit den utveckling som har gynnat oss alla.

Att stärka svensk tillväxt och konkurrenskraft handlar om att stärka den företagsamheten. Det är ett arbete som Moderaterna är besjälade av. Det behöver bli enklare, tryggare och mer lönsamt att vara företagare i vårt land. Det jobbar vi för.

I dessa tider har det arbetet varit ett synnerligen brett penseldrag. Svensk företagsamhet utmanas av ett antal faktorer som just nu skapar en tuff situation. Det är inflationen, bristen på leveranssäker och rimligt prissatt el, en kriminalitet som hemsöker såväl den lilla företagaren som storbolagen och ovanpå det en orimligt tung byråkratisk börda. En besvärande stor del av företagarens utmaningar är med andra ord skapade av politiska misslyckanden och felbedömningar och behöver alltså åtgärdas med klokare politiska lösningar.

Fru talman! Där står vi nu, med armarna uppkavlade och jobbar för att så snabbt som möjligt släcka inflationsbrasan och stabilisera ekonomin, kväva den brottslighet som tillåtits skena under åtta år av socialdemokratisk passivitet, återuppbygga vårt fossilfria, leveranssäkra energisystem och säkerställa att vi på bästa sätt fördelar och förbrukar den kraft vi redan har.

I tillägg till det sker ett antal reformer, exempelvis för att minska bidragsberoendet och få fler i jobb, stärka landsbygden genom att reformera strandskyddet och införa gårdsförsäljning, avskaffa meningslösa regler som danstillstånd och så vidare. Det är åtgärder som gör Sverige såväl bättre som friare och faktiskt lite roligare.

Utöver det arbete som görs för att återföra Sverige till det normalläge vi en gång hade blickar vi framåt. Då är honnörsorden för regeringens och Tidöpartiernas samarbete: starkare och enklare. Sverige ska bli starkare genom att vi nu vidtar åtgärder för att stärka svensk tillväxt och konkurrenskraft. Och det ska bli enklare genom att en viktig del i arbetet är att göra det lättare att vara företagare i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Företagens kostnader har ökat över tid. Tillväxtverket uppskattade företagens totala regelkostnad under 2021 till närmare 380 miljarder kronor. Det är en problematisk utveckling, för att uttrycka det milt. För att tala klarspråk är det något av en bojsten för svensk konkurrenskraft.

För att bryta trenden och minska kostnaderna driver regeringen en offensiv förenklingsagenda. Det är ett brett arbete som innebär att landets myndigheter får ett tydligare uppdrag för att minska regelbörda och onödig byråkrati. Regeringen och samarbetspartierna tillsätter två råd: Förenklingsrådet och Implementeringsrådet. Förenklingsrådet ska jobba med förenklingar i redan befintlig lagstiftning, och Implementeringsrådet ska säkra att Sverige inte överimplementerar EU-direktiv. De ska tvärtom införas på ett sätt som i största möjliga mån främjar vårt svenska näringsliv.

De tillståndsprocesser som ofta står som bromskloss för såväl företagandet som den gröna omställningen ses över med det uttryckliga målet att de ska förenklas och förkortas så att prövningen ska vara mer flexibel, effektiv och förutsebar. Det är alltså breda grepp för att förenkla för företagarna.

Vid sidan om det ska det tas lika breda grepp för att också stärka vårt näringsliv. Regeringen tar fram ett antal strategier för att få större effektivitet i det företagsfrämjande arbetet. Tre strategier gäller svensk industri, och en strategi gäller utrikeshandeln och konkurrenskraften.

Industristrategierna syftar till att stärka Sveriges position som världsledande när det gäller innovativ och hållbar produktion. Särskilt fokus läggs på nyindustrialiseringen i norr och den samhällsomvandling som sker i samband med den men också på att säkra inhemsk metallproduktion och stärka svensk gruvnäring och tillvarata vårt lands naturtillgångar på ett klokt och hållbart sätt.

Fru talman! Som sörmlänning vet jag vikten av en industri som står stark. Vi har många goda exempel på det i mitt hemlän. Där skapar såväl tillverknings- och stålindustrin som livsmedelsproduktion och skogsbruk inte bara jobb som finansierar vår välfärd; de bidrar också till utveckling och innovation. Samma sak gäller såklart alla våra småföretagare som också bidrar till att bygga Sörmland och Sverige starkt.

Därför gläds jag lite extra åt den strategi för utrikeshandel, investeringar och konkurrenskraft som tagits fram under utrikeshandelsminister Johan Forssells ledning. För en handelsnation som Sverige är samspelet med omvärlden lika viktigt som vårt nationella arbete. Vår regering tar här ett helt nytt grepp om möjligheterna att stärka våra företag också i den internationella kontexten. Den tidigare exportstrategin har utvecklats till att hantera även import och investeringar med det tydliga målet att stärka svensk tillväxt och konkurrenskraft. För första gången lyfts också små och medelstora företag in i sammanhanget, och det är mycket viktigt och välkommet.

En viktig del i det internationella arbetet är också att synkronisera bistånd och handel. Kontroll och krav skärps för bistånd. Men vi stärker också svenska företags möjligheter att vara med i humanitära insatser och återuppbyggnad i kris- och krigsdrabbade länder såsom exempelvis Ukraina.

Fru talman! Låt mig i det sammanhanget konstatera följande. Företagsamhet är gränslös. Entreprenörskap är något man förstår, vet värdet av och kan samlas kring i alla länder. Därför handlar företagsamhet om så mycket mer än att göra affärer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det handlar också om att knyta samman människor och länder och att skapa samhällen som hänger ihop. Det är företagens innovation som gör vår vardag bättre och löser framtidens utmaningar.

Företagsamhet är hoppfullhet. Med en blå politik för fri företagsamhet, tillväxt och stärkt konkurrenskraft är framtiden ljus. Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

I detta anförande instämde Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M).

Fru talman! Tack, Anna af Sillén, för anförandet!

Sverige har historiskt haft en ganska stark konkurrenskraft. Det har gjort att vi har kunnat öka vårt välstånd genom att ha innovativa produkter och vara ett höginnovativt land som bidrar till framtidens lösningar och produkter.

Jag hörde Anna af Sillén säga i sitt anförande att Sverige återgår till ett normalläge. Vi talar om innovativ hållbar produktion. Då blir man lite fundersam när man läser regeringens budget och ser de nedskärningar som föreslås på Vinnova.

Jag undrar om ledamoten har läst Vinnovas konsekvensanalys av vad det kommer att innebära för just de höginnovativa bolagen när man gör nedskärningar som uppgår till omkring en halv miljard kronor till 2026.

Har ledamoten tagit del av näringslivets kritik mot just de nedskärningarna och vad det kommer att innebära för den regionala närvaron och utvecklingen av höginnovativa bolag? De ska, för att citera Anna af Sillén, se till att vi har innovativ hållbar produktion i Sverige.

Det är viktiga frågor som jag skulle vilja ha svar på, fru talman.

Fru talman! Tack, Daniel Vencu Velasquez Castro, för frågan!

Socialdemokraternas fokus på innovation gläder mig. Jag har tagit del av analyserna av regeringens förslag när det gäller Vinnova. Men jag har framför allt tagit del av regeringens förslag om forskning och innovation i sin helhet. Det är inte någonting som drivs av Vinnova allena. Det vi kan konstatera är att i regeringens budget finns ökade anslag till Vetenskapsrådet, ökade satsningar på Industriklivet och såklart fortsatt anslag till Vinnova.

Innovation drivs från företagen. Forskningen och innovationen kommer ur det fria arbetet. Därför är regeringens arbete för att göra det enklare att driva företag och riva ned hinder för tillväxt en otroligt viktig del också när det gäller att främja innovation i Sverige.

Fru talman! Jag kan bara konstatera att det myndigheten slår fast är någonting som regeringsunderlaget egentligen inte bryr sig särskilt mycket om. Att näringslivet ganska så tydligt alarmerar om situationen för just de höginnovativa bolagen är inte heller någonting som regeringsunderlaget tror på.

Regeringsunderlaget vet bättre än näringslivet och Verket för innovationssystem. Det verkar vara rätt så övertygat om att man fortsatt kommer att kunna satsa på innovation i Sverige. Då kan jag passa på att fråga: Kommer det att komma en innovationsstrategi?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Kommer vi att få en plan och färdriktning för vad den svenska regeringen vill med det som gör oss så konkurrenskraftiga, stärker vårt välstånd och gör att vi är ett höginnovativt land?

Fru talman! Det har jag och många av mina kollegor frågat statsrådet Ebba Busch om. Men jag kan kanske få ett tydligare svar av Anna af Sillén, som ändå verkar vara väldigt övertygad om att regeringens satsningar på innovation är tillräckliga trots att ingen annan är det.

Fru talman! Jag är lite orolig för vad det gör med Sverigebilden. Det är inte så att Sverigebilden är som den var för ungefär ett och ett halvt år sedan. Nu talar man om ett Sverige som drar sig undan det arbete vi behöver göra för att stävja klimatkrisen och ett Sverige som ökar utsläppen. Samtidigt försvårar vi för de bolag som är avgörande för att vi ska klara den gröna omställningen.

Det är via innovationerna som vi kommer att se till att vara i framkant, stärka Sverigebilden och vara en del av lösningen på den klimatkris som vi befinner oss i. Det gäller att se till att Sverige inte bara klarar oss igenom alla de kriser vi ser utan att vi kommer stärkta ur dem och får se fler jobb skapas.

Fru talman! Mina frågor är: Är regeringsunderlaget av en annan uppfattning än vad nästan hela näringslivet är? Har regeringen en plan, och kommer det att presenteras en innovationsstrategi?

Fru talman! Att ta del av Socialdemokraternas näringslivspolitik de senaste nio åren är lite som att sitta hemma vid köksbordet och se sitt yngsta barn hantera ketchupflaskan. Först kommer ingenting, sedan kommer ingenting och sedan kommer allt. I det här fallet handlar det om att någon annan ska leverera allt.

Socialdemokraterna har haft åtta år på sig att stärka svensk innovation, stärka svensk företagsamhet och stärka svensk tillväxt och konkurrenskraft, Daniel Vencu Velasquez Castro. Under de åtta åren har vi seglat ned till jumboplats i den europeiska ligan när det gäller tillväxt. Naturligtvis påverkar det också vår innovationsförmåga.

Jag kan naturligtvis svara på allt här. Men känslan är lite av att ledamoten själv har bestämt sig för vad han vill höra. Låt mig ändå hjälpa Daniel Vencu Velasquez Castro lite på traven.

Något som näringslivet har skrikit sig blå efter de senaste åren är rimligare förutsättningar för att driva sin verksamhet. Det ska vara enklare att vara företagare i Sverige. Det handlar om att en orimlig byråkratisk börda ska minska och att tillståndsprocesser ska vara rimliga och förankrade i en rättssäker och effektiv process.

Det vi ser nu från socialdemokratisk sida är noll och ingenting när det gäller det arbetet. Vi lägger fram ett förslag om förenklingsråd och implementeringsråd. Regeringen tillsammans med samarbetspartiet Sverigedemokraterna har höga ambitioner och samsyn om att göra det enklare att vara företagare i Sverige. I den dialogen står Socialdemokraterna tysta och är svaret skyldiga, och det är synd.

Fru talman! Anna af Sillén nämner att man ska riva hinder för tillväxt. När Miljöpartiet satt tillsammans med Socialdemokraterna i regeringen såg vi en stark ekonomisk utveckling i Sverige, samtidigt som vi inte minst hanterade coronapandemin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det som näringslivet nu efterfrågar för att vi ska fortsätta att ha en stark utveckling och stärka svensk konkurrenskraft är kompetensförsörjning, el i närtid och snabbare tillståndsprocesser.

När vi satt i regering tillsatte vi utredningar för att just skynda på tillståndsprocesserna. Det finns färdigutredda förslag på regeringens bord som den moderatledda regeringen valt att inte gå vidare med.

I stället har man tillsatt en ny utredning. Man förhalar processen i stället för att snabbt börja jobba med att leverera åtgärder som möjliggör för företagens investeringar och kraftiga utvecklingspotential.

När det gäller kompetensförsörjningen har vi i dag arbetskraftsbrist i delar av landet. Sveriges Kommuner och Regioner visar i en rapport att enbart välfärden behöver 50 procent av den tillkommande arbetskraften, och näringslivet behöver 70 procent. Redan där är vi över 100 procent.

Men i stället väljer regeringen att kraftigt försvåra för rekryteringen från tredjeland, och samtidigt drar man ned på stödet till bostadsbyggandet. En central del för att se till att människor flyttar dit där jobben finns är att det också finns bostäder. Detta försvårar den nuvarande regeringen.

I stället för att satsa på el i närtid, på att möjliggöra landanslutningar för havsbaserad vindkraft och på att skapa incitament för kommunerna att bygga elproduktion försvårar man för den elproduktion som skulle kunna levereras i närtid.

Fru talman! Tack, Elin Söderberg, för frågorna och för att vi får ta del av ditt resonemang som jag, inte helt överraskande, inte delar!

Miljöpartiet har i allra högsta grad varit roder på den socialdemokratiska ketchupstrategi som har försatt Sverige i den situation vi nu befinner oss i och som kräver omfattande åtgärder för att kunna styras upp.

Det är intressant att höra Miljöpartiets resonemang när det gäller drivkrafterna för arbete. I Miljöpartiets budget höjs skatten på arbete samtidigt som ni höjer bidragen. Regeringskansliet beräknar att Miljöpartiets budget skulle leda till att sysselsättningen minskar med motsvarande 100 000 heltidstjänster.

För ett Sverige som arbetar, för ett svenskt näringsliv som kan få hjälp att komma till rätta med den kompetensförsörjning som är ett stort problem i dag är det alltså inte Miljöpartiet som är det politiska svaret.

Tvärtom behövs den här regeringens politik för en tydlig arbetslinje, där man sätter ett tak på bidragen och hjälper och styr människor till en arbetande tillvaro och på så sätt skapar större intäkter till den välfärd som vi, helt riktigt, alla är mycket beroende av.

Fru talman! Vi befinner oss i en svår ekonomisk situation just nu, inte minst till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Vi har inflation och höga livsmedelspriser.

För oss i Miljöpartiet är det självklart att hela landet ska leva och att alla ska ha en ekonomisk grundtrygghet. Man ska också känna sig trygg genom hela den gröna omställning som vi vill driva. Vi ser att de som har de absolut minsta ekonomiska marginalerna också ska skyddas genom detta ekonomiska tuffa läge för hushållen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Moderaterna står här och säger att det är dåligt att Miljöpartiet vill skydda hushållen med de minsta ekonomiska marginalerna. Samtidigt använder man samma argument, alltså att skydda hushållen, när man sänker bensinskatten, fasar in mer fossilt i drivmedlen och på andra sätt gör den svenska befolkningen mer beroende av oljenationer och mer utsatta för volatila oljepriser. Det hänger inte ihop.

Det vi talar om nu är näringslivsutvecklingen. Anna af Sillén nämner i sitt anförande en orimlig byråkratisk börda och hinder för tillväxt. Men de områden som näringslivet tydligast pekar ut som hinder för tillväxt i dag är kompetensförsörjning, el i närtid och tillståndsprocesser. Där levererar inte den moderatledda regeringen, och jag tycker att det är högst anmärkningsvärt.

Sverige har nu en fantastisk potential för stärkt konkurrenskraft och en stark samhällsutveckling i hela landet genom den gröna omställningen och genom den kraftiga drivkraft som finns i det svenska näringslivet. Det är en potential som jag tycker att det borde vara självklart för Moderaterna att ta till vara. Men Moderaterna tar inte vara på den här chansen. I stället slänger man grus i maskineriet och försvårar för det svenska näringslivet.

Fru talman! Om det är en fras som skickar lite kalla kårar längs företagares ryggar är det när Miljöpartiet säger att hela landet ska leva. För de mentala kullerbyttor som Elin Söderberg ger prov på här i kväll hänger jag inte riktigt med i, om jag ska vara helt ärlig.

En sak är vi överens om, Elin Söderberg, och det är din slutsats: Det hänger inte ihop. Det är det som är problematiken med Miljöpartiets politik. Jag brukar alltid tänka att vi alla står i den här kammaren och har detta förtroendeuppdrag för att vi alla vill det bästa för Sverige. Men Miljöpartiets politik har visat sig vara direkt skadlig.

Vi har en fantastisk företagsamhet och en fantastisk industri som är motorn i den gröna omställningen, och det är de trots den politik som Miljöpartiet och Socialdemokraterna har drivit de senaste åtta åren.

Nu blir det skillnad. Nu kommer den här regeringen och de här samarbetspartierna att tydligt peka ut en riktning där vi stärker svensk tillväxt, där vi förenklar för företag och där vi återskapar det energisystem som Miljöpartiet systematiskt har jobbat för att montera ned. På det sättet, genom att skapa tydlighet, goda förutsättningar och trygghet för svenskt näringsliv, stärker vi svensk konkurrenskraft och tillväxt.

Då kommer vi också att kunna öka takten när det gäller arbetet för den gröna omställningen och när det gäller att arbeta mot klimatförändringar och nå de mål vi har satt upp för detta.

(Applåder)

Fru talman! Det är många saker som inte håller ihop i den budget vi debatterar i dag.

En sak som jag reagerade på var när ledamoten nämnde handel och bistånd. Jag vet att regeringen har lagt fram förslag där den menar att man kan använda handel som en del av biståndet och så vidare. Men jag kan inte säga att jag har sett regeringen jobba för den perfekta balansen, och någonstans måste man ju ha mycket tydligare regler inom handelspolitiken för att kunna åstadkomma den del av biståndet som man pratar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Nu har Sverige röstat för FN-resolutionen om eldupphör i Palestina. Jag undrar vilka handelsverktyg regeringen har tänkt använda för att åstadkomma eldupphör.

Fru talman! Jag skulle då gärna inleda med ett lästips, nämligen regeringens nyligen utgivna strategi för export, import och konkurrenskraft, som jag också nämnde i mitt anförande.

Det som är utgångspunkten för moderat biståndspolitik är tron på människans förmåga och vilja att bygga sin egen framtid och sitt eget liv, att kunna ta hand om sin familj och så vidare. Därför är det för oss helt självklart att koppla ihop handel med bistånd.

Jag tror att det är ett genuint efterlängtat grepp också bland svenska företag, som här får utökade affärsmöjligheter utomlands. På så sätt stärker vi vår tillväxt även när vi arbetar i biståndsfrågorna. Det är alltså en vinn-vinnsituation.

När det gäller handelsfrågor och att använda handelsåtgärder i olika politiska syften kopplat till konflikter är det naturligtvis någonting som kräver beredning i särskild ordning, och jag hänvisar med varm hand dessa frågor till kollegorna i utrikesutskottet.

Fru talman! Jag kan konstatera att Moderaterna inte vet om man över huvud taget diskuterar vilka handelsverktyg man ska använda för att åstadkomma det man faktiskt röstade för i FN-resolutionen - eldupphör i Palestina.

Jag kan ge några tips. Vi har ett associeringsavtal med Israel som man kan bryta. Man kan också bryta samarbeten med Israel. Vi har till exempel Vinnova, som diskuterades alldeles nyss, som har forskningssamarbeten med Israel. Vi har föreslagit att man skulle avbryta dessa forskningssamarbeten tills Palestina blivit fritt från ockupationsmakt.

Fru talman! Jag är strängt uppfostrad i Nyköpings kommunfullmäktige av en ordförande som var synnerligen noggrann med att man höll sig till ämnet i den fråga som faktiskt skulle debatteras. Jag har förstått att det inte är lika hårt i riksdagen. Det kan jag tycka är väldigt positivt. Jag drar dock gränsen här, vid att i en debatt om vår näringslivspolitik diskutera aktuella konflikter utomlands. Jag är säker på att fru talmannen har förståelse för det.

Låt mig använda min återstående talartid till att understryka några delar som jag tycker är viktiga att förstå, när jag ändå har förmånen att få ha ett replikskifte med Vänsterpartiet och Lorena Delgado Varas. Vi kan konstatera att Vänsterpartiet lägger fram en budget med extremt fokus på bidrag och höjda skatter. Utöver bankskatt och fastighetsskatt vill ni också återinföra värnskatt och avskaffa rut- och rotavdragen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Detta är en budget som skulle vara förödande för svensk tillväxt och svensk konkurrenskraft. Det är med glädje jag konstaterar, när jag lägger de två nuvarande regeringsalternativen i Sverige bredvid varandra, att det finns en betryggande enighet inom Tidösamarbetet kring att stärka svensk konkurrenskraft, att göra det enklare för företagen och att på lång sikt och uthålligt stärka svensk tillväxt. Det är ett samarbete som kommer att gynna Sverige AB.

Det återstår för vänstersidan att arbeta på den enighet som hittills fullständigt lyst med sin frånvaro.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar i dag näringsliv, en ganska bred fråga. Det är inte heller ett område som är fritt och självständigt utan ett område som är en av många trådar som formar den väv som utgör vårt samhälle.

Tyvärr presenteras en budget som inte kommer att kunna binda ihop vår väv. Det finns stora luckor, och dessa kommer såklart att påverka helheten. Näringslivet är ju beroende av att vi har ett fungerande samhälle - att folk har tillgång till vård, att de som är sjuka kan stanna hemma och inte riskera att andra blir sjuka, att vi kan bemöta trångboddheten så att man kan gå till jobbet eller starta dagen i småföretaget utan oro, att det basala är tillgängligt, att vi kan stötta varandra i allt detta och att vi kan prioritera om, det vill säga möta arbetslösheten med gedigna investeringar för att möta klimatkrisen.

De nedskärningar vi nu ser i kommuner och regioner kommer att påverka företagare på tusen olika sätt. Det är faktiskt vi, alla vi, som gör det möjligt för företagen att finnas till, antingen som arbetare eller som företagare. Till exempel är det många unga som inte når gymnasiebehörighet. Dessa unga måste få möjlighet att hitta en väg framåt. Vi som samhälle och företagen är beroende av deras framtida kompetens.

Den ekonomiska tryggheten minskar kriminaliteten, något som påverkar vår samhällsutveckling. Den gör också att företagare känner sig villiga och trygga i att investera. De företag som ska söka tillstånd kommer antagligen att möta myndigheter som kommer att ha fullt upp med att hålla sig flytande och kanske inte ha den bemanning som krävs för att möta upp och underlätta administration.

Sedan har vi en rad investeringar som måste till, offentliga investeringar som stimulerar ekonomin och skapar jobb. Satsningar på elnät, tågförbindelser och bostadsbyggande måste till. Dessa kommer också företagen till del och är A och O för att de ska kunna utveckla och förnya, inte minst i klimatomställningsarbetet.

Vi från Vänsterpartiet har en budget som satsar på att minska de enorma klyftor som finns i Sverige i dag. Vår budget går också ut på att stärka välfärden och ställa om samhället till ett grönare samhälle.

Vi har i vår budget två viktiga generella delar som jag särskilt vill lyfta.

Den ena är vår klimat- och miljöpolitik, som tar sin utgångspunkt i att samhället behöver ställa om på ett omfattande, skyndsamt och strukturerat vis för att uppnå klimatmålen. Därför har vi föreslagit ett omfattande investeringspaket för klimatet. Genom investeringar på 700 miljarder kronor vill vi de kommande tio åren se till att klimatomställningen accelereras. Detta behövs för att skynda på den nödvändiga omställningen och för att skapa fler arbetstillfällen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Den andra delen jag väljer att lyfta är att vi vill införa en skattereform som ska skapa ett rättvist skattesystem som kan bidra till en långsiktig och stabil finansiering av välfärden. Det mest prioriterade området att komma till rätta med är den urholkade kapitalbeskattningen och den extremt ojämna förmögenhetsfördelningen i Sverige.

Bostadsbrist, dåligt underhållna elnät som inte täcker behovet, avsaknad av utbyggnad av tågtrafik, bristande tillgänglighet till kollektivtrafik, utarmning av landsbygd och förorter, ett folk som inte har råd att leva ett värdigt liv och ett segregerande skolsystem bidrar inte till att ge en bra grund för att odla fram nyskapande hållbara företag. Vår politik ger lösningar på detta.

Vi måste tänka om i frågan om hur företag ska drivas, hur produktionen ska se ut och hur vi egentligen ska stötta våra småföretag. Det är inte rimligt att stora företag gör så enorma vinster genom att utnyttja mindre företag eller att basala företag såsom de inom livsmedelsområdet tjänar astronomiska siffror på matpriserna utan skäl och tvingar barnfamiljer att välja bort mat samtidigt som enorma aktieutdelningar görs.

Inte heller ska vårt näringsliv vila på att arbetare riskerar sina liv, något vi tyvärr har sett bevis på inte minst de senaste veckorna. Det är en siffra som ökar år efter år.

Vi måste reducera transporterna och göra fler hållbara produktionskedjor. Det kan vi göra genom att ge företagen möjlighet att ta fler steg i sin förädlingsprocess fram till slutgiltig produkt. Det här skulle ge stora utvecklingsmöjligheter, speciellt för de små och medelstora industrierna som i dag är de som genererar mest jobb. De skulle få anledning att vidareutbilda eller nyanställa för att utöka sin produktionskedja. Det skulle också ge klimatvinningar om man kunde eliminera några av de transporter som sker mellan företag och process. Förädlingsstegen skulle också kunna bli grönare.

Alla dessa klimatinvesteringar kräver en koordination, ett fokus. Därför föreslår vi från Vänsterpartiet att det inrättas en klimatinvesteringsmyndighet. Myndigheten skulle behöva inleda sitt arbete omgående för att effektivt ta till vara syftet att planera för en fullskalig klimatinvesteringsplan. För att förankra myndigheten politiskt föreslår vi en omställningsminister - ett statsråd som ansvarar för den politiska styrningen av klimatinvesteringarna, helt enkelt.

Ett område som jag är djupt oroad över är vår innovationsstyrka. Här sker en rad försämringar på flera områden, som kommer att få mycket negativa konsekvenser för innovationen. Det gäller bland annat nedskärningar inom högre utbildning. Där har vi redan sett det vi varnat för tidigare.

Nu lägger till exempel KTH ned i både Kista och Södertälje. Man behåller dock ett labb i Kista. Det innebär att fler elever måste samsas om utrymmena som är kvar. Man förlorar en viktig förankring i it-sektorn samtidigt som KTH Kistas viktiga Electrumlaboratoriet blir isolerat och förlorar den pedagogiska närheten - för att inte tala om vad det innebär för Järva och Södertälje att förlora närheten till högre utbildning.

Men det räcker inte med nedskärningarna inom högre utbildning eller att man inte har ordentliga investeringsplaner för framtiden, utan man drar också ned på de myndigheter som jobbar nära de företag som driver fram innovation. För innovationsmyndigheten Vinnova drar man ned budgeten medan andra länder väljer att investera i innovation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Vinnova finansierar till exempel det nationella inkubatorprogrammet. Det attraherar kapital. Antalet anställda och omsättningen i de bolag som är i inkubation har ökat jämfört med marknaden. Programmet har haft samma budget sedan 2016, men nu möter de en minskning utöver den generella besparing de måste göra. Det här är inte att satsa på svensk innovation. I Vänsterpartiets budget väljer vi att avvisa minskningen och lägger i stället en högre budget, eftersom vi anser att Vinnova behöver arbeta mer med hållbara byggmaterial för att möta framtiden.

I rapporten Innovationskritiska metaller och mineral - en forskningsöversikt konstateras att det finns otillräckligt med berggrundsgeologisk och malmgenetisk forskning i Sverige vad gäller innovationskritiska metaller och mineral, som är något vi verkligen behöver. Det behövs en kunskapsuppbyggnad i detta, och därför har Vänsterpartiet utökat budgeten för att SGU bland annat ska kunna kartlägga förekomsten av innovationskritiska metaller.

En annan viktig del av punkten Näringsliv är handelspolitiken - något en annan ledamot menade inte var fallet, men jag vill tala om det här. Svåra tider påminner oss om hur sårbara vi är i den globala världen. En stor del av våra råvaror och produkter importeras från andra kontinenter. I det avseendet behöver vi också blicka ut från våra gränser och inse vilken påverkan vi har på andra länders utveckling. Vi kan bidra med att förbättra utvecklingen både här och där.

Handelspolitiken är menad att vara ett verktyg som bygger broar och öppnar upp länder - så fint brukar det beskrivas av många politiska partier. Men sanningen är att vi har bedrivit handel i decennier med vissa diktaturer utan att det har skett förändringar. Dessutom finns det transnationella företag som inte tar ansvar och som bidrar till förföljelse av och mord på lokala miljö- och urfolksaktivister.

Vi behöver göra om våra handelsavtal och verkligen ställa krav på förändring när vi öppnar för handel med diktaturer och pseudodemokratier. Vi måste också ta mer ansvar för produktionen längs hela kedjan för de produkter vi så gärna vill konsumera här i Sverige.

Klimatkrisen och även andra globala kriser kommer inte att lösa sig genom att vi håller oss flytande här. Vi måste se helheten. Det här borde komma upp mer på bordet, men oftast finns inte viljan att lägga fram de konkreta förslagen. När de läggs fram urvattnas de tyvärr.

Makten storföretagen har ser vi till exempel i exploateringen av barn i Madagaskars gruvor som försörjer de elbilar vi behöver för omställningen. Dessa företag kan till och med påverka hur mycket kritisk journalistik exponeras i sociala medier, och vad värre är nyttjar vi faktiskt de mineral som utvunnits genom exploatering av barns kroppar. Fler länder kan nämnas: Kongo-Kinshasa är ett exempel. För att upprätthålla systemet har vi ansett att det är viktigare att säkra tillgången än att säkra barnen. Det måste förändras.

Regeringen har också dragit ned på det internationella biståndet och menat att det ska vara mer knutet till vår handelspolitik. Men för att det ska bli verklighet borde man ställa högre krav på till exempel handelsavtalen och hur vi inför sanktioner när det behövs.

Under kriget i Ukraina har vi konsekvent använt verktyget sanktioner inom handel, till exempel med gas och olja, för att inte bidra till den ryska statskassan. Förhoppningen har varit att minimera det civila lidandet och att kriget ska få ett slut. Tyvärr har vi som land inte varit konsekventa med hur vi använt handelsverktygen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Staten Israel har mördat över 18 000 palestinier, och antagligen är över 10 000 av dem barn. Innan någon av riksdagsledamöterna som inte har sagt någonting om det palestinska folkets lidande hoppar på och frågar om Hamas kan jag säga: Ja, Hamas begick en terrorhandling den 7 oktober, och såklart ska vi också synliggöra lidandet bland de civila som mördades och kidnappades då.

Nyligen röstade Sverige om FN-resolutionen om eldupphör, och nu måste Sverige agera. Det innebär helt enkelt att använda sig av de verktyg som finns för att få den israeliska staten att sluta med folkmordet. Jag tänker på några av de påtryckningar som Vänsterpartiet har lyft fram gång på gång efter Israels ockupation av Palestina. Det handlar om att bryta associeringsavtalet med Israel, införa sanktioner och stoppa samarbeten av den typ jag nämnde tidigare, till exempel det Vinnova har med staten Israel.

I första hand måste vi få till ett eldupphör för att rädda liv. Vi måste stötta den internationella brottmålsdomstolens utredning och ge mer bistånd till Palestina. Därefter måste vi ställa krav på att ockupationen avslutas och att bosättarna avväpnas och lämnar de olagliga bosättningarna. Bara så kan vi uppnå fred.

Jag yrkar bifall till reservation 3 där Vänsterpartiet lyfter fram att vi vill att människor, social rättvisa, djur, miljö och klimat står över vinsterna som storföretagen kan göra.

(ANDRE VICE TALMANNEN: Jag vill upplysa ledamoten om att talartiden överskreds med ganska nära 100 procent.

Jag vill också påminna om att det vi debatterar i dag är utgiftsområde 24 Näringsliv.)

Fru talman! Jag tänkte att när allt annat än det vi ska debattera ändå debatteras kanske man ändå borde ge sig in i debatten för debattens skull - inte minst eftersom Lorena Delgado Varas beklagade att jag och övriga ledamöter från utskottet som deltagit i debatten hittills inte under någon del av vår talartid valt att lyfta fram att den israeliska staten mördar tusentals palestinier, som Lorena Delgado Varas sa. Om man i varje anförande förväntas belysa alla konflikter som pågår runt om i världen kanske det blir ohållbart att debattera i denna kammare.

Lorena Delgado Varas fokuserade mycket på innovationer, vikten av svensk innovationskraft och så vidare. Är det något land i världen som är duktigt på innovationer, utöver Sverige vill säga, är det Israel. Israel har vi mycket att lära av i termer av innovation. Vi har många svenska högteknologiska företag verksamma på den israeliska marknaden och israeliska företag verksamma på den svenska marknaden. Vi ser en stor potential för ett fördjupat samarbete dels mellan den svenska staten och den israeliska staten, dels mellan svenska bolag och israeliska bolag, inte minst rörande teknikutbyte inför de för oss stora utmaningar som finns framöver.

Jag tycker att det är viktigt att betona vilka förutsättningar som finns för svenskt vidkommande att stärka vår innovationskraft genom att slå våra kloka hjärnor ihop med likasinnade runt om i världen, till exempel Israel, som också är väldigt duktiga på detta område. Jag skulle vilja höra om även Lorena Delgado Varas tycker att det är viktigt med svensk innovationskraft och hur vi kan samverka med Israel på det området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Fru talman! Så länge Israel bedriver ockupation menar jag att vi inte kan ha ett sådant samarbete, som jag dock vet att ledamoten Tobias Andersson uppskattar jättemycket. Den innovation som Israel bedriver sker med hjälp av ett handelsavtal som är mycket generöst gentemot Israel och ett stöd från bland annat USA som också är mycket generöst. Man bedriver jordbruk i olagliga bosättningar, och man har ett apartheidsystem.

Då är min fråga till ledamoten: Hur långt är ledamoten villig att gå för att samarbeta med en regering som gång på gång bryter mot mänskliga rättigheter och nu till och med bedriver folkmord? Sist vi pratade om Israel var det covidtider, och då tyckte ledamoten bland annat att det var helt okej att Israel nekade den palestinska befolkningen läkemedel.

(ANDRE VICE TALMANNEN: Jag vill återigen påminna om att det är utgiftsområde 24 Näringsliv som vi debatterar.)

Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att detta poängteras, för det jag försöker belysa är de förutsättningar som finns inom inte minst svensk handelspolitik att stärka relationerna med den israeliska staten och marknaden. På frågan vad jag anser att Sverige ska göra på området svarar jag att jag tycker att Sverige kan göra mer för att fördjupa sina relationer med Israel. Från sverigedemokratiskt håll har vi inte minst velat se en flytt av den svenska ambassaden för att betona var i Mellanöstern vi tycker att den borde vara lokaliserad.

Men om det är som så att Lorena Delgado Varas å ena sidan tycker att innovation är viktigt men å andra sidan inte tycker att man bör samverka med Israel i termer av innovation skulle jag gärna vilja se Lorena Delgado Varas belysa andra framgångsrika länder i den berörda region där Israel befinner sig som är duktiga på innovation. Kan vi få några bra exempel på stater i regionen som rankas högt i termer av innovationskraft? Kan vi få några exempel på framgångsrika patent eller annat från övriga delar av regionen? Kan Lorena Delgado Varas rada upp ett par duktiga företag som är verksamma i regionen och som också har bäring på den svenska marknaden?

För min del, fru talman, är det en kunskapslucka vilka innovationer, patent och framgångsrika företag med bäring på den svenska marknaden som finns någon annanstans i den berörda regionen än i just Israel.

Fru talman! Jag tycker att det är intressant att ledamoten just i den här specifika frågan väljer att titta enbart på en region men när det kommer till marknadsfrågor tittar på hela världen. Om en värdekedja slutar att fungera i en del av världen insisterar man ju inte på att hitta ytterligare en värdekedja åt det hållet, utan man söker någon annanstans. Det finns väldigt många länder i världen som skulle kunna ha ett ypperligt samarbete med Sverige i innovationsfrågor, som är demokratier, som inte bedriver ockupation av en annan stat, som inte bedriver folkmord och som inte har ett apartheidsystem som gör skillnad på invånarna i det landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Jag tycker att det är bedrövligt att man fortsätter att insistera på att stötta en sådan här stat. Man måste faktiskt markera gentemot staten Israel att detta inte är hållbart. Det här är frågor som vi internationellt har kommit överens om: Vi ska respektera mänskliga rättigheter, vi ska inte bedriva folkmord och vi ska inte införa apartheidsystem. Så enkelt är det.

Fru talman! För Kristdemokraternas räkning yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet Utgiftsområde 24 Näringsliv.

Kristdemokraternas ekonomiska politik vilar på insikten om att arbete och välfärd åt alla bara kan uppnås genom att personer, familjer, företag och civilsamhälle tillsammans tar ansvar för vårt gemensamma samhälle. Kristdemokraterna slår vakt om ett livskraftigt näringsliv som kan skapa fler arbetstillfällen och ökad tillväxt. Vi vet att en majoritet av de nya jobben växer fram i små och växande företag.

Utöver att anställa ett antal handläggare i den politiska överbyggnaden skapar politiken inte ett enda arbetstillfälle. Det är näringslivet som skapar möjligheter för människor att få arbete. Däremot är det en av politikens viktigaste uppgifter, fru talman, att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och därmed skatteintäkter som kan användas till den gemensamma välfärden. Därför är jag glad och stolt då jag ser hur regeringen hanterar de utmaningar som de svenska företagen har och ger dem bästa möjliga förutsättningar att växa nationellt och konkurrera internationellt, inte minst för att ta vara på den affärspotential som bland annat finns i den gröna och digitala omställningen.

Fru talman! Det har länge funnits behov av att minska en stor belastning på företagens livskraft och konkurrenskraft genom att genomföra regelförenklingar, kapa administrativa pålagor och möjliggöra för entreprenörer att välja optimala arbetssätt samt välja bort det som inte skapar mervärden. Tidseffektivisering och förutsebarhet i tillståndsprocesser är av stor vikt för alla branscher som omfattas av tillståndskrav. Regeringen arbetar målmedvetet för att stärka näringslivets möjligheter att ligga längst fram i klimatomställningen. En viktig del i detta är det pågående arbetet med att effektivisera tillståndsprocesserna, samtidigt som Sverige fortsatt ska ha höga miljökrav.

Därför, fru talman, är jag stolt över att regeringen har tagit ett stort grepp för att förenkla för företag att fokusera på kärnverksamheten i stället för att hindra utveckling i tillståndsprocesserna och onödiga förlegade regelverk. I budgeten har nu regeringen avsatt medel för att inrätta två nya råd, Förenklingsrådet och Implementeringsrådet. Vi hörde tidigare ledamoten från Moderaterna berätta om vad Förenklingsrådet och Implementeringsrådet står för, och jag vill tydliggöra det igen. Förenklingsrådet ska förenkla i befintlig lagstiftning. Implementeringsrådet ska vid implementering av EU-direktiv motverka omotiverade regelbördor.

Fru talman! Jag vill framhålla industrins centrala roll för Sveriges ekonomi. Att skapa goda villkor och förutsättningar för att möta den pågående gröna och digitala strukturomvandlingen är viktigt för att stärka Sveriges konkurrenskraft och bidra till fler investeringar. Jag ser fram emot regeringens kommande industristrategi, som ska sätta ramarna för hur Sverige kan fortsätta att vara världsledande inom innovativ och hållbar industriell produktion av varor och tjänster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Sverige har förmånen att ha en tillväxt av större internationella företag som också efterfrågar ett gynnsamt regelverk för att kunna fortsätta växa och stanna kvar i vårt land. Att de små företagen får möjlighet att växa och att de större företagen får fortsätta utvecklas är en förutsättning för att vårt land även framöver ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen med kompetens, produkter och tjänster.

Fru talman! Regeringen tar nu ett nytt och samlat helhetsgrepp för att utveckla Sveriges utrikeshandel och främja investeringar. Vi kristdemokrater är varma frihandelsvänner. Handel binder samman länder och marknader världen över. Möjligheten att exportera varor och tjänster gynnar såväl företag och konsumenter som samhällsekonomin i stort.

Strategin för Sveriges utrikeshandel, export och investeringar är nu framtagen för att stärka det svenska näringslivets position, vilket är av stor betydelse för ekonomin och samhället i stort, särskilt med anledning av de senaste årens omvärldsutveckling. Strategin breddas med åtgärder för att upprätthålla Sveriges ställning som ett ledande innovationsland med ett konkurrenskraftigt investeringsklimat och med fortsatt stark attraktionskraft.

Fru talman! Jag ska också uppehålla mig vid impact för Sveriges konkurrenskraft. Sverige behöver ta stora investeringar i hamn, attrahera kompetent arbetskraftsinvandring och ha en bnp som levererar. Här krävs mål och resultatuppföljning. Jag skulle vilja säga att det har regeringen, och där känner jag mig hemma.

Jag tackar för ordet och yrkar än en gång bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Lili André nämnde i sitt anförande att regeringen stärker näringslivets förutsättningar att ligga längst fram i klimatomställningen. Jag skulle vilja veta hur. I Kristdemokraternas anförande var det mycket fina ord och fluff, och det lät som att alla i kammaren är överens. Men när det kommer till faktisk handling av regeringspartierna saknar jag leverans och konkreta förslag för att just stärka näringslivets förutsättningar att ligga längst fram i klimatomställningen.

Ledamoten nämner att det i dagsläget behövs snabba tillståndsprocesser. Men regeringen har valt att inte gå vidare med redan beredda förslag om snabbare tillståndsprocesser. Man har inte heller gett de myndigheter som jobbar med tillståndsprocesser de resurser myndigheterna har efterfrågat.

Kompetensförsörjning behövs också. Lili André nämnde i sitt anförande att vi ska attrahera arbetskraftsinvandring. Men regeringen har lagt fram förslag som kraftigt försvårar arbetskraftsinvandring och som dessutom gör det svårare för människor som redan finns här och jobbar i flera olika branscher inom flera olika sektorer med flera olika arbetsuppgifter att kunna fortsätta att jobba i Sverige och bidra till näringslivets utveckling.

Regeringen har sedan den tillträdde försvårat kompetensförsörjningen, försämrat bostadsbyggandet och försvårat arbetskraftsinvandringen. Man har även försvårat för nyproduktion av el i närtid, som näringslivet efterfrågar, lagt ned en utredning om energieffektiviseringar när bara månader var kvar och vingklippt incitamentsutredningen om kommunerna. Det vi behöver se är att man faktiskt satsar på näringslivets förutsättningar att ligga i framkant i klimatomställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Fru talman! Jag tackar Elin Söderberg för hennes inlägg och synpunkter.

Regeringen har ett mål för klimatomställningen, och det är samma mål som Europa, Parisavtalet, om att nå klimatneutralitet 2045. Dit kan man nå på många olika sätt. Vi satsar mycket på forskning och utveckling, och vi prioriterar samma områden som Europa gör för att gå hand i hand med den viktiga forskningen och utvecklingen för grön omställning. Det är viktigt att tillsammans med resten av Europa satsa på rätt saker för att stärka vår position i världen.

Fru talman! Elin Söderberg tar upp tillståndsprocesser. Här har regeringen lagt ned oerhört mycket arbete. Det handlar om att förenkla och förkorta tillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra den mer flexibel, effektiv och förutsägbar. Regeringen gör nu det den förra regeringen borde ha gjort för att Sverige ska komma ännu längre i att nå de klimatmål vi strävar efter att nå.

Fru talman! Så till kompetensförsörjningen. Sverige har stort behov av hög kompetens. Vi behöver attrahera forskare, professorer och ingenjörer till vårt land. Här har regeringen inte bromsat.

Fru talman! Jag blir bekymrad. Kristdemokraterna säger att Sverige har ett klimatmål och att det är Parisavtalets och Europas. Men de är inte desamma.

Parisavtalet säger att den globala uppvärmningen ska begränsas till max två grader jämfört med förindustriell tid men med sikte på att begränsa den till 1,5 grader jämfört med förindustriell tid. Där står också tydligt att detta ska göras på ett globalt rättvist sätt eftersom olika länder har olika förutsättningar. Sverige har några av de bästa förutsättningarna i världen för att ställa om till fossilfrihet och begränsa växthusgasutsläppen, och EU är en av de absolut bästa regionerna i världen för detta.

EU:s klimatmål är ett annat än det internationella i Parisavtalet. EU har en långsiktig vision till 2050, inte 2045, och Fit for 55 till 2030, inte 2045. I EU kommer man också under kommande mandatperiod förhandla om nya klimatmål för 2040.

Vilken klimatpolitik vi har påverkar näringslivets utveckling och innovationskraft, och regeringen bedriver inte samma klimatpolitik som EU. Regeringen har ju vid ett flertal tillfällen motsatt sig EU:s klimatarbete och motarbetat de stora reformerna för att hejda klimatförändringen och stärka näringslivsutvecklingen, innovationstakten och företagandet i EU och Sverige. Det gäller till exempel utsläppshandeln och inte minst skogen. Här ser Miljöpartiet att vi kan få nya affärsmöjligheter i det svenska skogsbruket tack vare EU:s klimatpolitik för skogen, men den har regeringen motarbetat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Att bara säga en massa ord utan att leverera innehåll duger inte.

Fru talman! Jag håller inte med ledamoten Söderberg när hon påstår att regeringen inte har mål för klimatneutraliteten. Regeringen tar strategiska krafttag för att också ge de svenska företagen bästa möjliga förutsättningar att ta stora steg i den gröna omställningen.

Regeringen har suttit i ett år och har flera strategier som kommer att bidra till att nå klimatmålen. Det handlar främst om innovation och forskning men även om Industriklivet och nyindustrialiseringen, som ligger i framkant. Tillsammans med näringslivet kommer detta att bidra till en samhällsomvandling. Speciellt i Norrbotten och Västerbotten stärks nu näringslivet, industrin och den gröna omställningen.

Fru talman! Jag ser att regeringen har en strategi framåt, och vi kommer att besluta om olika insatser.

Fru talman! Det är bekymmersamt att tillväxten i Sverige har varit svag sedan 2007. I den så kallade välståndsligan befinner sig Sverige nu på tolfte plats. Det är den lägsta platsen någonsin. Inte ens under 90-talskrisen var vi nere på så låga nivåer. I år prognostiserar EU-kommissionen att Sverige kommer att ha lägst tillväxt i EU.

Den ekonomiska politikens utformning är här av stor betydelse. Hur gynnsamt innovations, investerings- och företagsklimatet är hänger tätt samman med hur väl fungerande vårt skattesystem och vår arbetsmarknad och offentliga sektor är. Med rätt reformer kan vi höja både vår produktivitet och vårt välstånd.

I dag fokuserar jag på det som skulle kunna göra vårt näringsklimat så gynnsamt som möjligt och konstaterar att Centerpartiet har ett särskilt yttrande på detta utgiftsområde.

Fru talman! Företagarlandet, industrinationen och unicornfabriken Sverige står vid ett vägskäl. De höga räntorna slår mot alla företag.

De höga räntorna påverkar de snabbväxande tillväxtföretagen som inte hittar något riskvilligt kapital i dag - inte för att deras idéer är så mycket sämre nu än de var för 18 månader sedan, utan för att det inte finns så många investerare eller affärsänglar som vill eller kan ta risk.

De höga räntorna påverkar också de små företag runt om i Sverige i städer och på landsbygd som vill expandera för att de kanske befinner sig i en nisch där det faktiskt går bra just nu. De möter stenhårda krav och höga räntor hos bankerna.

De höga räntorna påverkar även de stora företagen som har kunnat vända sig till likvida marknader runt om i världen för kapital till låg kostnad. De får nu lita till sin egen balansräkning.

Det är inte bara i Sverige som man har utmaningar med hög inflation och höga räntor. I omvärlden har man, vilket även har nämnts tidigare här i kväll, svarat med att sjösätta enorma program för att investera i klimatomställningen. I många fall är det rena subventioner till redan fungerande teknik, och ibland är det investeringar i ny teknik. I USA ligger 22 000 miljarder kronor under tio år på bordet, färdiga att fördelas. Det är uppenbart nu när jag talar med företag i både Sverige och USA att detta får effekt. Man lägger verksamheten där efterfrågan finns på företagen och de jobb som de för med sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Fru talman! Det sätt som Sverige kan möta detta på kan bara vara genom att ha en så attraktiv företagarpolitik som möjligt. Därför är det obegripligt för mig varför regeringen väljer att höja skatter och bara prata om minskat regelkrångel.

Centerpartiet vill fortfarande sänka arbetsgivaravgifterna. Som ett första steg vill vi halvera dem för alla som har en lön på uppemot 22 000 kronor. Den säsongsjusterade ungdomsarbetslösheten ligger i dag på 22 procent - var femte ung människa är i dag arbetslös. För företag som har en vikande efterfrågan spelar det roll om det är 30 procents eller 15 procents påslag på lönekostnaden. Att sänka arbetsgivaravgifterna driver inte heller på inflationen.

Fru talman! Sänkta arbetsgivaravgifter är som en julklapp med tre presenter i en. Det ger fler jobb till unga, det ökar skatteintäkterna i hårt pressade kommuner och det minskar inflationen.

Centerpartiet vill också att arbetskraft som inte är från Europa ska kunna jobba i Sverige på ett legalt sätt. Att totalt strypa arbetskraftsinvandringen för människor med inkomster som är lägre än 27 360 kronor i månaden kommer att försätta företag i mycket svåra situationer. Vi har ännu inte sett effekten av detta för många företag, men jag hör deras problem när jag besöker dem runt om i Sverige.

Centerpartiet vill också fortsätta med en politik som inte ökar kostnaderna för småföretagen. Regeringen har föreslagit att företagen ska få ett utökat sjuklöneansvar. Tidigare borgerliga regeringar har förstått att när en restaurangs kock bryter handen i skidbacken har det inte något med företagets förebyggande hälsoarbete att göra. Företaget får med regeringens politik betala både sjuklön för den handledsskadade och för en vikare för att verksamheten ska fungera. Det är en politik som är väldigt dyr för företagen.

Vad har då hänt när det gäller regelkrångel för stora och små företag? Regelrådet, som är vår bästa bromskloss för att ny lagstiftning inte ska gå igenom helt ogenomtänkt, har varken fått ett utökat mandat eller mer pengar. Om det inte sker kommer vi, eller kanske andra politiker om några år, stå där och säga: Varför tänkte ingen på att detta skulle bli effekten för företagen?

Regelförenkling handlar om att tillämpa lagar och föreskrifter på ett sätt som minskar väntetider, att se möjligheter i stället för problem i varje ärende och, där så är möjligt, hantera olika delar i en ansökan parallellt mellan myndigheter. Det gäller såväl för industriinvesteringar som för säsongsberoende tillstånd. Regelrådet måste komma in tidigare i lagstiftningsprocessen och ges ett utökat uppdrag att följa upp de avgifter som företagen åläggs för olika typer av tillstånd och handläggningstiderna hos myndigheter.

När det gäller snabbare tillståndsprocesser för koldioxidfri energi och kritiska mineral går det också alldeles för långsamt. Sverige har goda fyndigheter av teknik- och innovationskritiska metaller och goda förutsättningar att bedriva en hållbar utvinning av dessa, vilket också skapar utmärkta exportmöjligheter. Men för att utvinning ska bli möjligt behövs en ökad acceptans hos, och intäkt till, markägare och lokalbefolkningen. Det är orimligt att företag i dag måste sitta i vänteläge för att få investera hundratals miljoner kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

För att bryta den negativa trenden med skenande handläggningstider krävs dels åtgärder här och nu för att förtydliga och effektivisera relevanta processer, dels en mer långsiktig översyn av potentiella åtgärder för att förkorta handläggningstiderna. Det handlar om att ha en handläggningsgaranti, men det krävs också att vi har "en väg in", där såväl nationella som regionala och kommunala tillstånd hanteras.

Besöksnäringen, som omsätter hundratals miljarder kronor och skapar tillväxt och arbetstillfällen både på landsbygden och i städer, består av en brokig skara företag som också ständigt drabbas av mer regelkrångel.

Ett exempel är de små livsmedelsproducenterna, som faktiskt också är en del av besöksnäringen på landsbygden. De drabbas av fler regler och högre kostnader. I stället för att öka sin verksamhet för att efterfrågan på produkterna är stor väljer de att stå still. Kontrollkostnaderna blir helt enkelt för stora för att de ska kunna växa. Det krävs en uppdaterad nationell strategi för besöksnäringen.

Fru talman! Det räcker inte med sänkta kostnader för företagen och effektivare tillämpning av regler och kontroller. Det krävs också en del nytänkande.

Centerpartiet vill att det ska vara både prestigefullt, karriärdrivande och lönsamt för forskare att kunna forska, både på universitet och ute i olika branscher. Sverige behöver bli mer attraktivt för investeringar i forskning och innovation. Vi behöver skapa forsknings- och innovationsmiljöer och bättre villkor för företag att bedriva forskning i Sverige.

Därefter är vi tillbaka i de goda förutsättningarna för näringslivet, som jag talade om tidigare, som är grunden för att innovationer ska bli globala företag.

Fru talman! Med sänkta kostnader för att anställa och ha personal, med ett fokus på innovation, med en politik som säkerställer att ny lagstiftning inte gör det krångligare för företagen och med myndigheter som samordnar och hjälper företag genom tillstånds- och kontrollprocesserna kan vi börja klättra i välståndsligan igen.

Fru talman! Vi debatterar utgiftsområde 24 och näringslivspolitiken. När det gäller målen för utrikeshandel och export- och investeringsfrämjande yrkar jag bifall till reservation 4.

För oss i Miljöpartiet är det viktigt att handelspolitiken bidrar till att stärka miljö, klimat, mänskliga rättigheter och de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Såväl näringslivspolitiken som handelspolitiken är en del av den samhällsutveckling som vi tillsammans skapar, och för mig är det självklart att vi tillsammans ska bygga ett hållbart samhälle.

Ett annat område som jag vill belysa är de kulturella och kreativa näringarna. I Sverige är vi otroligt starka när det gäller musikbranschen, filmproduktion och inte minst dataspelsindustrin. Under alldeles för lång tid har dataspelsbranschen vuxit starkt men utan att får samma gehör från politiken som andra kulturella och kreativa näringar. Därför har vi i Miljöpartiet i vår budgetmotion lyft in utvecklingsmedel till dataspelsindustrin på 30 miljoner kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det jag noterar, fru talman, är att vi i dag befinner oss i en situation där stärkt konkurrenskraft är detsamma som grön omställning. Multilaterala företag över hela världen satsar nu enorma resurser på att säkerställa sin gröna omställning för att bibehålla och stärka sin konkurrenskraft på den globala marknaden. Det gäller även det svenska näringslivet.

Tyvärr ser vi att regeringen i detta utgiftsområde sänker stödet till Vinnova, som bland annat har stött denna utveckling. Vi i Miljöpartiet vill därför tillföra dessa 200 miljoner kronor till Vinnova för mer innovation.

För att säkerställa den gröna omställningen och stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft behöver mycket mer göras. Det behövs el i närtid, och det kan vi leverera med en förbättrad effekttilldelning, utbyggnad av smarta nät, ökad flexibilitet och genom att skapa goda förutsättningar för ny produktion av förnybar el som kan komma på plats i närtid.

Det behövs också en förbättrad kompetensförsörjning med bättre förutsättningar för att rekrytera den kompetens man de facto behöver från hela världen. När vi är i ett stort behov av personal är det ett hårt slag att regeringen i stället väljer att försvåra och försämra arbetskraftsinvandringen. När näringsliv, företag och flera branscher ropar efter mer personal drar regeringen åt kranen. Det är allvarligt.

För att säkra kompetensförsörjningen behöver också bostadsbyggandet förbättras. Inte minst är det viktigt att stärka bostadsbyggandet i den här ekonomiska dippen för att behålla kompetensen i byggbranschen, för när den ekonomiska dippen är över kan vi annars stå utan de byggarbetare vi så väl behöver. Därför har Miljöpartiet också lyft in stöd till bostadsbyggandet i vår budgetmotion. Det är en viktig del också för näringspolitiken.

Det tredje är tillståndsprocesser, som vi återkommit till flera gånger i kammaren i dag. När Miljöpartiet satt i regering tillsatte vi både Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen, just för att snabba på tillståndsprocesserna. Flera myndigheter har också själva gjort rapporter om hur de kan skynda på tillståndsprocesserna. Men tyvärr har regeringen valt att inte gå vidare med redan beredda förslag. I stället har man tillsatt en ny utredning.

Den nya utredningen har som sin första punkt att lägga Sveriges miljökrav på EU:s miniminivå. Detta är också ett hårt slag mot svensk konkurrenskraft. Svenska företag konkurrerar nämligen i dag på att man har den bästa miljö- och klimatprestandan och att vi har goda arbetsförhållanden i Sverige. Det är det som stärker svensk konkurrenskraft. Att sänka miljökraven kan såklart dels leda till allvarliga miljörisker och försämrade förutsättningar för lokalbefolkningen, dels sänka den trovärdighet och konkurrensstyrka och konkurrensfördel som svenska företag i dag har. Det ser jag allvarligt på. Det finns många sätt att skynda på tillståndsprocesserna, och de sätten bör vi snabbt gå vidare med.

Till sist vill jag nämna några ord om mineral- och metallförsörjningen och jord- och skogsbruk.

Från Miljöpartiets sida ser vi i dag att det behövs fyra fokusområden för att stärka en hållbar mineral- och metallförsörjning för att säkerställa den gröna omställningen.

Det första handlar om att satsa på en mer cirkulär och resurseffektiv ekonomi. Vi har en stor efterfrågan på mineral och metall i dag, men det finns mycket vi kan göra för att använda resurserna mer effektivt.

Det andra är att satsa på alternativa material. Vi ser i dag att vi kan tillverka batterier utan litium, till exempel. Den typen av innovation bör vi investera i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det tredje är att den svenska gruvnäringen självklart ska vara den bästa när det gäller miljö, klimat och sociala rättigheter. Det är också så vi stärker förutsättningarna för hela branschen.

Det fjärde är att driva på de globala värdekedjorna. I EU ska vi se till att det ställs krav när det gäller hållbarhet för mänskliga rättigheter, miljö och klimat i de globala värdekedjorna. På så sätt kan vi se till att den konsumtion som vi är beroende av här inte leder till barnarbete eller allvarliga miljörisker i andra länder.

Sveriges jord- och skogsbruk är också en central del av en hållbar näringslivsutveckling och en grön omställning. Vi ser fantastiska affärsmöjligheter i både jord- och skogsbruket när vi stärker den biologiska mångfalden, ökar kolinbindningen och ser mer av ett mångbrukande i vårt jord- och skogsbruk. På så sätt kan vi öka den inhemska livsmedelsproduktionen, stärka krisberedskapen och få mer värde ut ur den skog som vi avverkar.

Med det vill jag tacka för en trevlig debatt och önska er alla en god jul och ett gott nytt år!

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 december.)