Vissa frågor om sjukpenninggrundande inkomst och livränta

Fru talman! I detta betänkande diskuteras ändringar av beräkning och underlag för sjukpenning. Vi i alliansen saknar några viktiga utestående frågor som regeringen har utlovat att återkomma till sedan flera år tillbaka. En sådan fråga som stått på dagordningen är en teknisk översyn av reglerna för karensdagar. Om man har flera arbetsgivare finns situationer där det å ena sidan kan bli karenstid hos var och en. Å andra sidan finns det situationer där den som går från arbetet kvart i fem och är sjuk bara har en karensdag som är en kvart lång. Regeringens förslag har aviserats återkommande sedan år 2002, och nu börjar det bli hög tid för ett sådant förslag. Vi moderater anser att sjukpenningen ska grundas på den inkomst man faktiskt har haft. Vi har mycket krångliga regler för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. Reglerna blir dessutom krångligare och än svårare att förstå varje gång vi går in och justerar. På Försäkringskassan arbetar 400 tjänstemän med att fastställa sjukpenninggrundande inkomst. Det är svårt för experterna, men det är ännu svårare för oss övriga. Dagens regler innebär att sjukpenningen bestäms av en tänkt framtida inkomst utan avstämning mot verklig inkomst. Reglerna har sannolikt medverkat till de förändrade attityderna till användningen av sjukförsäkringen som vi har sett och kanske också bidragit till fusk. Vi vill ha så fusksäkra regler som möjligt. Ett mer rörligt arbetsliv betyder att många har fler arbeten, växlar mellan arbeten och har ojämna inkomster. Vi föreslår därför att sjukpenningen ska grundas på de senaste 24 månadernas inkomst. Vi kan inte längre ha regler som utformas efter den som stannar kvar på samma arbete med fast anställning men inte anpassas till alla dem som har helt andra arbetsförhållanden. Flexibilitet och förändring är en verklighet på arbetsmarknaden. En förändring av reglerna stöttar vår ambition att få fler i arbete och i olika typer av arbeten. Utbildning och rehabilitering är en förutsättning för att vi ska få fler i arbete. Här saknas det idéer och förslag från regeringen. Socialdemokraterna har visat ett märkvärdigt litet intresse för detta område. Att studera för att kunna få arbete och kanske nya arbetsuppgifter är en förutsättning för att få fler i arbete. Det måste gå att kombinera deltidsstudier med deltidssjukskrivning. Vi saknar förslag om detta i propositionen som behandlas i dagens betänkande. Vi i alliansen kräver att regeringen på allvar tar tag i frågan och lägger fram förslag om hur man ska kunna kombinera deltidssjukskrivning med deltidsstudier. Fru talman! Jag yrkar bifall till alliansens gemensamma reservation nr 4.

Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till reservation nr 4. Vi står bakom flera av reservationerna, men reservation nr 4 handlar om karensdag vid anställningsförhållanden. När det gäller huvudförslaget i propositionen har vi från Folkpartiet inte haft några invändningar, men det finns en del som saknas i den. Det är det jag ska kommentera, och det är det som våra reservationer handlar om. Vi är missnöjda med att regeringen inte redovisar en analys av effekterna för enskilda individer vad gäller de nya reglerna för fastställande av livränteunderlaget. Utskottsmajoriteten utgår från att regeringen följer upp detta i efterhand. Det tycker vi inte är tillräckligt. En andra punkt som vi också tycker behöver påtalas extra är den som handlar om partiell sjukskrivning vid studier. Alla är ense om att möjligheterna att kombinera partiell sjukskrivning med studier behöver åtgärdas och förbättras. Det har påpekats från många håll, även utanför det politiska området. Jag har full förståelse för att man behöver vara noggrann vid en förändring av regelverk. Alla regelverk på sjukförsäkringsområdet är ganska krångliga, men man har haft en del tid på sig. Eftersom det här är oerhört viktigt för att ge människor möjligheter att komma tillbaka till arbete måste riksdagen vara mycket tydlig i budskapet till regeringen. En proposition i frågan så snart som möjligt är vad vi förväntar oss. Den tredje och sista punkten är frågan om karenstid vid anställningsförhållanden. Med de nuvarande karensreglerna drabbas den som har flera arbetsgivare på ett negativt sätt. Det är inte så ovanligt att människor i dag har flera arbetsgivare. Eftersom det kanske kan vara svårt att få heltidsarbete kan man ha flera deltidsarbeten. Det här har utskottet tidigare påtalat, och regeringen har lovat att komma med förslag. Men det har inte hänt, vilket min partikollega Martin Andreasson påpekar i sin motion. Under förra riksdagsåret lät utskottet sig nöja med att regeringen talade om att det pågick en översyn. Nu är fortfarande beskedet från regeringen att det pågår en teknisk översyn. Utskottsmajoriteten är då som vanligt lojal och nöjer sig med att förutsätta att det kommer ett förslag så snart som möjligt. Men, fru talman, vi i alliansen tycker, efter att ha hört regeringens förklaring om teknisk översyn ett antal gånger att det nu är dags för riksdagen att kräva resultat. Därför menar vi att riksdagen bör uppmana regeringen att snarast presentera ett förslag som eliminerar de olägenheter som nu vissa anställda utsätts för. Det är det som återfinns i reservation 4.

Fru talman! Vi har flera gemensamma reservationer, och jag står naturligtvis bakom samtliga kristdemokratiska reservationer. Men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 4 i likhet med mina allianssystrar. Vi är inte överens om allt när det gäller att komma till rätta med de höga sjukskrivningstalen. Ohälsotalen måste sänkas. Där är vi helt överens. Men på vilket sätt de ska sänkas är vi inte alls överens om. Vi anser att det är en bra väg att gå om vi kan öka antalet deltidssjukskrivna människor. Det är en bra väg som också ger en god kontakt dels i arbetslivet, dels till den sociala gemenskapen kolleger emellan som är viktig att erbjuda vid sjukskrivningar. Vi kristdemokrater vill dessutom ta bort de nuvarande fasta nivåerna och ha en mer flexibel tillämpning av deltidssjukskrivningar. Vi har påmint om detta vid ett flertal tillfällen i motionsskrivandet. Vi noterar nu, långt om länge, att det finns en växande insikt på den punkten även i utskottet och hos regeringsunderlaget. Vi ser fram emot - vilket vi har gjort länge - reformen, och vi tror att den kommer att få betydelse. Jag skulle gärna vilja ha ett besked från Kurt Kvarnström om hur länge vi ska behöva stå ut med att vänta på den reform som inte borde vara så komplicerad att genomföra. Det är ett verksamt bidrag att kunna minska ohälsan och öka deltidssjukskrivningarna. Det finns människor som kontaktar oss i dessa frågor, och de beklagar sig över stelbentheten hos Försäkringskassan som måste följa de fasta reglerna om kvartindelningar på sjukskrivningstalen. Dessa tekniska problem måste gå att lösa bara ambitionen finns. Jag ifrågasätter att ambitionen verkligen finns. Det kanske Kurt Kvarnström kan återkomma till så småningom. Deltidssjukskrivning är att föredra i de allra flesta fall. Arbete och sjukskrivning borde vara en rimlig modell. Därför är det anmärkningsvärt att det i dag inte finns möjlighet att kombinera deltidsstudier och deltidssjukskrivning. Det finns utredningsförslag på området som pekar på hur olika förändringar av sjukpenningreglerna skulle kunna hjälpa oss att komma till rätta med nuvarande problem. I dag hamnar många människor i stora personliga svårigheter, och tilltron på detta område till socialförsäkringssystemet tar allvarlig skada om inte människor upplever att det finns konsekvens och rimlighet i regelsystemet. Man blir på något sätt, Kvarnström, systemets fånge i stället för att få stöd i en för tillfället svår situation. Man menar i den sociala utredningen att systemet bör öppnas upp så att det går att förena partiell sjukskrivning med studier på deltid. Flera försäkringskassor har också sagt i sina svar på utredningens enkät att studier kan underlätta rehabiliteringsarbetet för sjukskrivna. Möjligheten att kombinera partiella studier med sjukskrivning på deltid kan vara en viktig förutsättning just för att personer som är heltidssjukskrivna ska kunna - och framför allt våga - ta steget ut i studier. Detta bör enligt utredningens mening ses som ett viktigt led i målet att minska ohälsan i samhället. Utredningen har erfarit att frågan om möjlighet att kombinera partiell sjukskrivning med deltidsstudier för närvarande bereds i regeringen. Där sitter tydligen proppen - det är det som är problemet. När får vi en lösning på detta problem? Fru talman! Jag ska inte förlänga debatten utan vill påminna om reservation nr 4. Angående karensdagar har vi väl kända ståndpunkter i detta ärende, och jag hoppas att Kurt Kvarnström kan ge svar på en del av våra frågor på detta område.

Fru talman! Jag börjar mitt anförande med att yrka bifall till reservation 4 under punkt 7 som de fyra allianspartierna står bakom. I det här betänkandet kan man säga att vi fortsätter att lappa och laga i vårt socialförsäkringssystem. Det är viktigt att vi gör nödvändiga justeringar och förändringar när vi är medvetna om olika fel och brister. Det tycker också vi i Centerpartiet. Även om frågan bara delvis hör hemma i det här betänkandet kan jag inte låta bli att lyfta upp frågan om Göran Perssons löfte här i kammaren den 13 november 2003 att tillsätta en parlamentariskt sammansatt grupp som ska se över hela socialförsäkringssystemet. Vi i Centerpartiet tycker att det är mycket viktigt att denna parlamentariska grupp tillsätts och inte, som i dag, att en ensamutredare ska se över systemen och sedan en grupp tillsättas. Det är viktigt, när en sådan här översyn görs av ett trygghetssystem som berör alla människor mer eller mindre under stora delar av livet, att denna utredning är folkligt förankrad och att det finns en stor politisk enighet om de förslag som denna så småningom presenterar. Fru talman! När kostnaderna för sjukförsäkringen skjutit i höjden och antalet sjukskrivna ökat så lavinartat som det gjort de senaste åren är det viktigt att åtgärder vidtas som gör att kostnaderna hålls på en betydligt lägre nivå än vad som sker i dag. Där menar vi i Centerpartiet att stora besparingar skulle kunna göras om rehabiliteringsåtgärder sattes in mycket snabbare än i dag. I dag, när vi kan se att sjukskrivningarna minskar något, kan vi samtidigt se hur kostnaderna ökar för personer med förtidspension. Detta tycker jag är ett sätt att sopa problemen under mattan. Att flytta personer från ett utgiftsområde till ett annat löser inte problemen. Fru talman! Detta var mera allmänt om det viktiga socialförsäkringsområdet, och sedan går jag över till några av reservationerna i detta betänkande. I propositionen finns en uttalad ambition att man ska möjliggöra för deltidssjukskrivna att kombinera detta med deltidsstudier. Men det konkreta förslaget lyser med sin frånvaro, detta trots att flera remissinstanser har påpekat att denna fråga måste prioriteras och en lösning måste komma snart. Det är viktigt att regeringen tar sitt ansvar och återkommer till riksdagen med en proposition med förslag som möjliggör en kombination av deltidssjukskrivning och deltidsstudier. En annan fråga som diskuterats vid tidigare tillfällen är den orättvisa som drabbar personer som har flera arbetsgivare. Arbetsmarknaden förändras, och alltfler personer har mer än en arbetsgivare. Med de nuvarande karensdagsbestämmelserna kan dessa personer missgynnas genom att de kan drabbas av flera karensdagar. Även här väntar vi på regeringens förslag. När kommer dessa förändringar? Även om vi snarast vill se den parlamentariska utredning som ser över alla trygghetssystemen uppmanar jag regeringen att återkomma med förslag som gör dessa justeringar i nuvarande socialförsäkring.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner och reservationer. Dagens debatt förefaller handla om saker som betänkandet inte riktigt handlar om. Jag vill ändå vara tydlig på den punkten, var de här sakerna tas upp. Jag tycker att det är viktigt att lyfta fram att de förändringar som nu föreslås också är ett steg i att förenkla de regler vi har. Det talas många gånger om att regelverken är komplicerade, och i de här förslagen finns en klar linje när det gäller förenkling. Det handlar om SGI, sjukpenninggrundande inkomst, och beräkning av livränta i arbetsskadeförsäkringen. Det föreslås också en årlig uppräkning när det gäller SGI för egenföretagarna. Det är någonting som har efterlysts rätt ofta. Förslagen innehåller också regler om SGI-skydd för de försäkrade som uppbär ersättning från det omställningsavtal som har kommit på arbetsmarknaden och som har ingåtts mellan arbetsmarknadens parter. Det är också en nödvändig justering för att de grupperna ska omfattas av den sjukförsäkring som de bör tillhöra. När det gäller den sjukpenninggrundande inkomsten ska den här uppräkningen ske årligen med konsumentprisindex. Man har valt konsumentprisindex av praktiska skäl, för att det hela tiden är ett aktuellt värde. Det är mycket svårt att ha en lönekoppling här, i och med att det ofta är en retroaktivitet i lönesättningen som gör att det hela tiden justeras. Därför har man valt konsumentprisindex. Jag tycker att det kan vara relevant i det sammanhanget. Det handlar ju om människor som inte har någon anställning och egenföretagare. För den gruppen är det i dag väldigt svårt att plocka fram underlag som är relevanta och bra. Den här förändringen tycker jag är viktig ur rättvisesynpunkt, att alla som är i den här situationen behandlas lika. Jag tycker också att den är viktig ur administrativ synpunkt och innebär en klarhet för de försäkrade, helt enkelt en förenkling av de regler som finns. I betänkandet föreslås samma regel när det gäller föräldraförsäkringen och hur föräldrapenningen baseras för dem som saknar anställning, så att det sker en uppräkning även för de grupperna. Jag tycker att det är viktigt. När det sedan gäller livräntorna och arbetsskadeförsäkringen föreslås att förändringen sker från januari 2006, att livräntan ska fastställas vid en tidpunkt när livräntan ska börja utges första gången och att den ska bestämmas från inkomstförhållandet vid det tillfället. Det innebär att de livräntor som i dag är beviljade fortsättningsvis kommer att följa de gamla reglerna och räknas om på samma sätt. Det blir de nya livräntorna som kommer att ha den årliga uppräkningen, med tal som består av både en pris- och en löneförändring. Det har visat sig att det här är ett väldigt svårt område. Arbetsskadelivräntor är kanske en av de mest komplicerade bitarna i vårt försäkringssystem. Det visar sig också rent praktiskt när man tittar på det här att det i dag har stor betydelse när Försäkringskassan fattar sina beslut. Det kan påverka den enskilde rätt mycket. Jag tror att det här kan vara ett enklare sätt att hantera frågorna. Det kommer naturligtvis att bli oerhört viktigt - än viktigare, vill jag påstå - att det underlag som man tar ställning till från början är väl utrett och verkligen stämmer med den lönesituation som man har. Noggrannheten kommer naturligtvis att bli än viktigare i livräntesituationen. Vi ska ju leva upp till den lagstiftning som finns, och den enskilde ska inte förlora på det här. Det kommer att bli viktigt att följa det här och se att vi lever upp till lagstiftningen. I det här förslaget säger man att retroaktiva löneavtal, som ofta är en komplikation i sammanhanget, och som retroaktivt infaller vid den tidpunkt när man skulle få sin livränta fastställd ska beaktas i bedömningen av livräntan. Det har ofta varit en stridsfråga, att det är först när det lokala avtalet är påskrivet som man har använt sig av uppräkningen. Jag tror att det är en klar fördel att man tar med den delen, för det är ofta där som det är en konflikt och en diskussion om hur det egentligen ser ut. Livräntorna är väl, som jag var inne på, både tekniskt och praktiskt väldigt svåra att hantera. Jag hoppas att det här ska kunna innebära en bättre praktisk hantering och en tydlighet för de enskilda personerna. När det gäller SGI-skyddet för dem som uppbär ersättning efter omställningsavtalet tycker jag att det är en nödvändig justering av de regler vi har på det här området för att de grupperna inte ska ramla ur försäkringen om de drabbas av sjukdom. För övrigt kan jag väl säga att de avtal som har kommit till under de senare åren har fungerat väldigt bra som omställningsavtal på arbetsmarknaden. Sedan gäller det sjukskrivningarna i kombination med studier. Där har vi tidigare i utskottet varit väldigt tydliga gentemot regeringen. Jag vill bara stryka under att den här översynen, som nu måste bli av, verkligen också blir av. Jag vill verkligen understryka att det också är vår uppfattning att regeringen snarast bör återkomma med förslag på den här punkten. På den punkten tror jag inte att vi har några delade meningar. Jag tror egentligen att vi är lika överens om att det är viktigt att man hittar en form för det här, så att det här blir praktiskt hanterbart för de enskilda och för dem som ska administrera det. Jag tror inte att det är alldeles enkelt - det är lätt att tycka - men jag ser verkligen fram emot att det kommer ett förslag som vi får diskutera och förhoppningsvis också sätta i sjön.