Yrkestrafik m.m.
Debatt om förslag 4 april 2002
Protokoll från debatten
Anföranden: 6
Anf. 284 Lars Björkman (M)
Fru talman! I det här debattens sprinterlopp är det
inte lätt att göra sin stämma hörd och få fram de för-
hoppningsvis väl förberedda argument man har. Jag
hade tänkt att ta upp lite grann kring åkeriernas förut-
sättningar i landet. Jag tror att det är en välkänd fråga.
Alla vet vilka de insatser är som regeringen lovat att
utföra och som jag kunde tänka mig att kritisera. Jag
nöjer mig med att konstatera att ingenting har hänt.
Trots löften om förändrade konkurrensförhållanden
med jämlika förutsättningar mellan europeiska åkeri-
företag och svenska har vi fortfarande en situation
med en skillnad på 20 % till svensk åkerinärings
nackdel.
Det är naturligtvis en närmast omöjlig uppgift för
dem att finna vettiga förhållanden att utveckla sina
företag under. De åtgärder som har utlovats och de
utredningar som pågår tycks vara fast. Man kommer
inte loss och kan inte göra någonting. Det går allt
fortare utför för den svenska åkerinäringen.
Det är alldeles uppenbart att om vi ska rädda vo-
lymerna på den nivå som vi tycker att de ska ha när
det gäller inhemsk åkerinäring krävs det åtgärder. De
krävs inte 2003 eller 2004, utan de krävs under det
här året för att vi ska få möjlighet att bevara den livs-
kraft och den optimism som trots allt fortfarande
finns kvar. Det brinner med andra ord i knutarna i de
här frågorna.
Jag vill yrka bifall till reservation nr 1 som tar upp
de här frågorna.
Ett annat område som också är uppe till behand-
ling i detta betänkande är den ständigt återkommande
frågan om det monopol på fordonsbesiktningen som
vi har levt med under en alltför lång tid här i landet.
Vi har återkommit år efter år och fått stöd från flerta-
let borgerliga partier i de här frågorna. Vi driver fort-
farande frågan om att vi måste få till stånd en spänst i
den här verksamheten. Vi måste få den konkurrensut-
satt. Därför har vi tagit upp den frågan i en reserva-
tion. Det är en trepartireservation som även kristde-
mokrater och folkpartister står bakom. Vi hoppas
naturligtvis att vi med detta ska kunna föra frågan
framåt till en lösning som innebär att vi får en kon-
kurrens även på detta område så att monopolsituatio-
nen upphör.
Svarttaxiverksamheten har fått stort utrymme i
medierna under relativt lång tid. Det har föranlett ett
antal motionärer att ta upp frågan under det här riks-
dagsåret. Det har lett så långt att utskottet nu ger
regeringen till känna att åtgärder måste vidtas på det
här området. Det känns som en framgång att ett enigt
utskott ställer sig bakom den motion som bl.a. Maud
Ekendahl har lämnat in. Vi hoppas att det inte blir
med det tillkännagivandet som det tyvärr har blivit på
en rad andra områden tidigare, nämligen att det fast-
nar i ett utredningselände och att ingenting kommer
att hända under den närmaste tiden. Vi hoppas att
man verkligen rycker ut och konstaterar att det är ett
viktigt område som vi måste kunna sanera. Därmed
kan vi också sanera den verksamhet som finns kring
svarttaxi. Det handlar ofta om råa överfall, kvinno-
misshandel och sexbrott. Det handlar dessutom om
grov ekonomisk brottslighet. Det är en angelägen
fråga som vi har förhoppningar om att regeringen
verkligen ska ta på allvar och ta itu med.
Fru talman! Jag yrkar alltså bifall till reservation
nr 1. Jag hoppas därmed att åkeriverksamheten slip-
per att leva med den extravikt på 20 % som man
släpar omkring med i sin ryggsäck.
Anf. 285 Karin Svensson Smith (V)
Fru talman! För tids vinnande i denna sena timme
ska jag koncentrera mig på åtgärder mot överlast och
taxi. Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservationer
3 och 4.
I EU:s vitbok om en ny transportpolitik framgår
att fem sjättedelar av vägslitaget i Europa kan hänfö-
ras till den tunga trafiken. Sverige skiljer sig från
genomsnittet i Europa i två avseenden som är rele-
vanta i det här sammanhanget. För det första har vi ett
klimat som gör våra vägar känsligare för belastning. I
tjällossningstider ökar inte bara behovet av ny ytbe-
läggning, i många fall blir skadorna så stora att väg-
kroppen behöver rekonstrueras. För det andra har
Sverige genom ett framförhandlat undantag en max-
vikt på 60 ton, dvs. 20 ton mer än de 40 ton som en
långtradare i de andra EU-länderna max får väga.
Mot bakgrund av dessa två skillnader kan antas att
de tunga transporterna i Sverige svarar för en andel
som är betydligt större än fem sjättedelar av det väg-
slitage som förekommer.
Det är mot bakgrund av ovanstående som höstens
infrastrukturproposition förespråkar en skadeföre-
byggande strategi för det svenska vägnätet. Höjda
underhållsanslag underlättar för persontrafikens
framkomlighet bara om åtgärder mot slitaget och
vägdestruktionen vidtas samtidigt.
Fru talman! Taxinäringen har genomgått stora
förändringar sedan avregleringen 1990. Syftet med
avregleringen var att främja en sund konkurrens och
därmed höja effektiviteten i branschen. Servicen till
taxikunderna skulle öka. Resultatet har inte blivit det
förväntade. Såväl kunder och resenärer som anställda
visar prov på allt större missnöje med taxi på samma
sätt som i de flesta andra avreglerade branscher.
Avregleringarna på 1990-talet har varit ett led i
marknadsekonomins utbredning på de samhälleliga
och mänskliga behovens bekostnad. De vinster som
enligt de ekonomiska teorierna skulle uppstå har visat
sig resultera i en samhällelig förlust. Undanhållna
skattemedel och minskad uppfyllelse av de transport-
politiska målen är ett direkt resultat av avregleringen.
Taxi har utmärkt sig negativt i förhållande till
andra avreglerade branscher såtillvida att fusket tagit
överhanden över dem som försöker hålla sig till
skatte- och andra regler som gäller för näringen. Så-
som det beskrivs i en socialdemokratisk motion,
T352, präglas taxibranschen av en kraftig överetable-
ring, dålig arbetsmiljö, ökande trafiksäkerhetspro-
blem på grund av undermåligt vagnparksunderhåll,
svag lönsamhet sammanhängande med illojal konkur-
rens och en omfattande ekonomisk brottslighet.
Att ovanstående är riktiga uppgifter har jag erfarit
vid en konferens som Transportarbetarförbundets
avdelning 12 anordnade tillsammans med åklagare
från ekobrottsmyndigheten, polisens trafikavdelning
och skattemyndigheten.
Några hävdar att taxifusket är begränsat till stor-
städer, främst i södra Sverige. Detta förnekades be-
stämt av dem som deltog i nämnda taxikonferens.
Transportombudsman Stig Dahlqvist har genom ett
mångårigt arbete en nationell överblick som talar för
att rufflet är utbrett över hela landet.
I Danmark blev konsekvenserna av avregleringen
så avskräckande att taxibranschen har återreglerats.
För Sveriges vidkommande har ärendet beretts genom
utredningen om en kundvänligare taxi. Det är bara
regeringens förslag som fattas.
Hur stora belopp ska undanhållas statskassan, och
hur många kunder ska bli lurade innan statsmakterna
erkänner misstaget och återger taxi den reglering som
kan återupprätta förtroendet för branschen?
De mest angelägna åtgärderna är att tömning av
taxameter ska ske i av tillsynsmyndigheten fastställd
tömningscentral, att tillsynsmyndigheten tar fram en
handlingsplan för att komma till rätta med fusket i
branschen och att fastpriserna förbjuds.
För att upprätthålla ett civiliserat ansvarsfullt be-
teende i taxibranschen är det nödvändigt att alla be-
rörda myndigheter ges såväl personella som ekono-
miska resurser för att kunna fungera som en effektiv
kontrollfunktion. Det ska inte behöva ta länsstyrelsen
två år att utfärda näringsförbud efter det att en när-
ingsidkare blivit dömd för ett allvarligt brott.
Tack för ordet!
Anf. 286 Johnny Gylling (Kd)
Fru talman! I Kristdemokraternas motion T470
redovisas vår politik vad gäller den svenska åkeri-
näringen.
Det skulle gå att säga väldigt mycket om åkeri-
näringens problem och möjligheter, men det hade
bara blivit ett upprepande av vad jag och andra oppo-
sitionsföreträdare har sagt här i kammaren förra året,
förra året igen och ytterligare förra året igen, nämli-
gen: Ge den svenska åkerinäringen riktiga konkur-
rensförutsättningar.
Regeringen gör endast en sak, nämligen utreder.
Man utreder vägtrafikinspektion, utreder ett rättvist
bötessystem och utreder och utreder.
Fru talman! Jag hänvisar till vår motion där vi
kräver bättre konkurrensvillkor, lägre dieselskatt och
andra åtgärder för en sund och miljövänlig åkerinär-
ing.
Jag yrkar därför bifall till reservation 1.
Tack!
Anf. 287 Viviann Gerdin (C)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
reservation 1 som rör åkerinäringens konkurrensför-
utsättningar.
Jag kan konstatera att situationen är ungefär som
föregående år när vi debatterade konkurrensen mellan
utländska och inhemska åkare. Trots alla utredningar
och rapporter ser vi att regeringen väljer att dra frå-
gan i långbänk, vilket vi inte tycker är rättvist efter-
som företagen inte konkurrerar på lika villkor.
Med hänvisning till den sena timmen ska jag inte
förlänga debatten. Situationen är ungefär som tidigare
år, så jag kan tänka mig att argumenten både från
oppositionen och majoriteten kommer att vara något
likartade.
Jag tackar för ordet.
Anf. 288 Elver Jonsson (Fp)
Fru talman! Trafikutskottets bägge betänkanden
har ju nu passerat kammaren i turbofart. Det gör att
det står ett par minuter till buds som jag tänkte ut-
nyttja.
Yrkestrafiken är rubriken på betänkandet från ut-
skottet. Det är grundläggande villkor som ska ses som
en del av företagspolitiken. Det är en inställning som
jag tror vilar på en ganska enig grund inte minst från
oppositionens sida.
Många av dem som är verksamma som yrkesföra-
re är också småföretagare. Det gäller den lille åkeri-
ägaren som kör råvaror till och färdiga produkter från
skogsindustrin i t.ex. Dalsland eller Värmland. Det är
taxiåkaren som kör kunder mellan Göteborg och
Landvetter. Det är budbilen som budar ett protokoll
mellan två företag i Stockholm och Solna.
Det finns många exempel som visar att yrkestrafi-
ken är rullande företag. Det är därför viktigt att det
allmänna företagsklimatet i landet är så gott att dessa
småföretag kan överleva och växa.
Vi menar att det behövs insatser på en rad områ-
den för att företagsklimatet ska bli bättre. Det gäller
för företagsamheten strategiska skattesänkningar,
färre och enklare regler och bättre konkurrens.
En skattefråga som är av stor betydelse för åkeri-
näringen är dieselbeskattningen. Åkeritrafiken är
internationellt konkurrensutsatt, och svenska åkare
tvingas agera på samma marknad som utländska som
kan köra sina bilar på billigare drivmedel. Här vore
det läge att i första hand försöka harmonisera for-
dons- och bränsleskatten inom EU.
Fru talman! Jag har kort uppehållit mig vid yr-
kestrafiken ur ett näringsperspektiv, men betänkandet
är ju från Trafikutskottet och trafikfrågorna är natur-
ligtvis minst lika viktiga för yrkestrafiken som vad
företagspolitiken är.
I betänkandet behandlas också en rad yrkestrafik-
frågor såsom regler kring last, taxifrågor, bilprov-
ningsfrågor osv.
Den för yrkestrafiken och för åkerinäringen kan-
ske viktigaste frågan av alla tas inte upp. Det är den
som rör kravet på farbara vägar. Det är inte minst
viktigt nu i tjällossningstider.
Enligt Vägverket var 17.062 km väg avstängda
förra våren på grund av tjällossning. Det är vägar som
inte kan utnyttjas för transporter till och från företag
av råvaror och färdiga produkter.
Tjälavstängningar är inte enbart ett norrlandspro-
blem. De finns i så gott som hela landet.
Det behövs alltså en kraftfull satsning på vägnätet
så att hela landet har en sådan vägstandard att råvaru-
försörjningen till industrin kan tryggas hela året och
därmed trygga jobb på landsbygden. Det är därför
viktigt att vägnätet är tjälsäkrat så att inte skogsindu-
strin drabbas av avbrott i sin produktion på grund av
dåliga vägar.
Därför anser vi att väganslaget måste höjas. Det är
en fråga som har diskuterats mycket i denna kamma-
re. Regeringen borde därför snarast upprätta en ny
tioårsplan för väginvesteringar, och inte som nu en
tolvårsplan.
En målsättning i denna plan bör vara att samtliga
allmänna vägar i hela landet ska hållas öppna och
farbara under alla delar av året. Det är också viktigt
att kommunerna håller en sådan standard på sina
vägnät att inte en bygds utveckling hotas.
Vägnätet är av stor betydelse också för att boende
på lands- och glesbygd. De måste ges samma valfri-
het i valet av kommunikationssätt som de boende i
större tätorter har.
Min slutsats, fru talman blir, att om hela landet
ska leva och utvecklas harmoniskt måste vägarnas
upprustning få en hög prioritet.
Jag begränsa mig till att yrka bifall till reservation
nr 1.
Anf. 289 Claes-Göran Brandin (S)
Fru talman! Jag tänker fatta mig mycket mycket
kort.
Jag yrkar bifall till betänkandet och avslag på
samtliga motioner, förutom dem som gäller svarttaxi
där vi har ett tillkännagivande.
Dokument
Beslut
Regeringen bör överväga åtgärder mot svarttaxi (TU9)
Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att överväga vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att svarttaxiverksamheten ska minska. Regeringen bör snarast redovisa för riksdagen vilka åtgärder den anser vara erforderliga. Riksdagen avslog vidare motioner från allmänna motionstiderna 2000 och 2001 om yrkestrafik m.m.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag