Frågestund

Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till utrikesminister Margot Wallström.

Med ett försämrat och oroligt omvärldsläge, inte minst i vårt eget närområde i Östersjön, står vi tillsammans i Europa och över Atlanten inför stora utmaningar. Nato kommer om ungefär fyra veckor att samla medlemsländer och partnerländer för ett toppmöte i Warszawa. Nato har stora frågor att ta ställning till för att förbättra säkerheten inte minst i Europa.

Jag vill fråga utrikesministern hur regeringen ser på toppmötet. Vad är den viktigaste frågan på dagordningen för den svenska regeringen? Vilka kommer att delta i detta toppmöte i Warszawa?

Herr talman! Det är riktigt att Europeiska rådets möte i juni och sedan Natos toppmöte i juli är två säkerhetspolitiska fästpunkter framöver. Regeringen verkar för att partnerländer ska bjudas in till Natos toppmöte i Warszawa för att diskutera säkerhetspolitiska utmaningar i en bredare krets.

Sverige är framför allt intresserat av en dialog om utvecklingen runt Östersjön och även av andra säkerhetspolitiska frågor, till exempel kampen mot Daish samt situationen i Syrien och Irak. Vi vill gärna vara med när man diskuterar Resolute Support Mission i Afghanistan. Både försvarsministern och undertecknad kommer att vara med.

Herr talman! Jag tror också att en hel del av de frågor som utrikesministern räknade upp kommer att behandlas. Jag skulle vilja ha svar på vilken fråga regeringen hoppas få mest genomslag för eller som känns viktigast där Sverige ändå bör ha en plats vid bordet. Vore det inte bra om statsministern också kunde åka till Warszawa?

Herr talman! Det är framför allt situationen runt Östersjön som är den mest brännande frågan för oss och som påverkar vår egen säkerhetspolitiska situation. Jag kan tänka mig att Nato är lite bekymrat över vad som händer, inte minst i USA, och vad som händer i Turkiet. Det blir säkert många spännande diskussioner i randen av samtalen vid bordet.

Vad som pågår i Ryssland och Ukraina och runt Östersjön är det som kommer att diskuteras under mötet. Det är också där vi har störst intressen.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Per Bolund.

Många företag använder sig av telefonförsäljning som ett sätt att nå nya kunder, vilket de också beskriver som en effektiv metod. Men många konsumenter upplever att det finns stora problem med oseriösa aktörer. Det är svårt att uppfatta vilket avtal man har ingått via telefon, och många känner sig lurade.

Konsumentverket uppger att det fortfarande kommer in många anmälningar om oseriös telefonförsäljning, och problemen för konsumenterna ökar. Utredningen Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning är klar och har remissbehandlats. Där föreslås till exempel ett skriftlighetskrav som en åtgärd för att stärka konsumentskyddet.

Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta för att öka konsumentskyddet och komma åt problemet med oseriösa aktörer på telefonförsäljningsmarknaden?

Herr talman! Tack, Johanna Haraldsson, för en viktig fråga!

Vi är i en ny värld när det gäller marknadsföring. Många av oss konsumenter märker att vi ibland nås av aggressiva marknadsföringsmetoder. Det kan ibland verka inkräktande på vår vardag. Det har väl hänt många av oss att man har blivit uppringd i ett läge när man inte alls tycker att det passar. Därför är denna utredning viktig och har lagt fram viktiga analyser av hur situationen kan förbättras.

Det handlar om att förbättra Nixregistret - det register man kan anmäla sig till om man vill slippa den typen av reklam - och att förbättra situationen i övrigt. Skriftlighetskrav är ett förslag som har lagts fram och som vi nu bereder på Regeringskansliet.

Många frågor måste vägas mot varandra, och vi är inte helt klara med den beredningen än, men vi hoppas att bli klara så fort det bara går. Vi anser att det här är en viktig fråga för många konsumenter. Skriftlighetskravet är en fråga som står högt på dagordningen.

Herr talman! Tack för svaret, Per Bolund!

Det är ett bra initiativ, och det är glädjande att regeringen verkligen vill ta tag i frågan. Det här är något som många konsumenter upplever som ett problem, och det gäller även många små företag som kanske inte uppfattar sig som företag på det sättet. De skulle också vilja ha ett större skydd. Finns det åtgärder även på det området som regeringen tänker vidta?

Herr talman! Det här är ett problem för både enskilda konsumenter och för näringsidkare. Ibland är den gränsen inte helt solklar. Det finns nog fall där man agerar och svarar i telefon som privatperson fastän man i lagens mening är näringsidkare.

Näringsidkarens situation ligger framför allt under Näringsdepartementet, men vi jobbar också med att förbättra villkoren genom att till exempel ge Konsumentombudsmannen stärkta sanktionsmöjligheter att kunna agera när det är fråga om vilseledande marknadsföring, till exempel per telefon.

Herr talman! Min fråga riktar sig till civilministern.

Valfrihet och mångfald inom välfärdssektorn innebär ökad kvalitet, ökad makt åt den enskilde och fler arbetsgivare att välja på för den anställda. Att förbjuda vinstdrivande företag skulle innebära att utbudet av alternativ minskar, vilket vore en inskränkning i medborgarens valmöjligheter. Den som drivs av ett vinstsyfte har ett incitament att utveckla kvaliteten och locka till sig fler kunder. Jag ser klara fördelar i att välfärden till viss del bedrivs av vinstdrivande företag.

Vi politiker borde fokusera vår kraft på att skapa effektiv vård och skola med så god kvalitet som möjligt och att få denna att gå ihop. I stället verkar man ha fokus på att jaga de företag som lyckas gå med vinst.

Kan ministern lova att det inte kommer några regleringar från regeringen som innebär att ni förbjuder vinster i välfärden utan att ni i stället fokuserar på att lösa problemen med förlusterna i välfärden?

Herr talman! Jag kan lova denna riksdag och allmänheten att regeringen inte kommer att lägga fram några förslag som handlar om att förbjuda vinst. Det finns ingen utredning som tittar på den frågan. Det finns inget parti i Sveriges riksdag som driver den frågan.

Den fråga vi jobbar med är hur vi ska säkerställa att resurserna används till det de är avsedda för. Den fråga vi jobbar med är att säkerställa att överskott som huvudregel återinvesteras i verksamheten, används till att anställa fler lärare och för att få fler människor att jobba i vården och omsorgen.

Skattebetalarna förväntar sig ett regelverk som säkerställer ordning och reda i välfärden. Så kan vi både höja kvaliteten i verksamheterna och skydda mångfalden och valfriheten för medborgarna. Det kräver att det finns regler som säkerställer rätt resursanvändning. De reglerna finns inte på plats, och vi jobbar för att få den typen av lagstiftning på plats så fort som möjligt.

Herr talman! För mig är det väldigt konstigt om man fokuserar på dem som gör vinster. Vinster uppstår när man är effektiv och när kunder vill anlita en.

Hälften av de offentligt drivna vårdcentralerna går med förlust. Då vill jag fråga civilministern om han tycker att det är ett ansvarsfullt sätt att bedriva verksamheter, att man inte fokuserar på det som är det stora problemet, det vill säga att en hel del välfärdsverksamheter går med förlust.

Herr talman! Vi måste arbeta med effektiviteten i den offentliga sektorn. Vi måste säkerställa att resurserna används så effektivt som möjligt och också till det som de är avsedda för.

Vi har i dag ett regelverk som möjliggör för privata utförare inom välfärden att använda skattepengar som ska gå till skolan och använda dem till andra saker: vinstutdelning, placering i skatteparadis. Pengarna används till och med för placeringar i andra länder.

Resurserna ska användas till det som de är avsedda för. Då krävs det också nya regler, och det är precis det som regeringen jobbar med.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till energiminister Ibrahim Baylan. Den handlar om det planerade byggandet av en ny 400-kilovoltsledning i Småland och Blekinge. Vi har diskuterat detta tidigare.

I höstas var statsrådet själv på plats i Småland och konfronterades med frågeställningen. Det uppfattades då som att statsrådet reagerade positivt på de framförda kraven på att nyttja mer marksnål och skonsam teknik vid byggande av högspänningsledningar i Sverige.

Hoppet om en ny och bättre ordning grusas dock i takt med att samma statsråd är med och avslår folks krav på omprövning av ledningsbygget. Man uppfattar nu att det är fritt fram för Svenska kraftnät att fortsätta projekteringen och genomförandet av ledningsbygget enligt gamla och mycket ifrågasatta metoder.

Min fråga till statsrådet lyder därför: Har statsrådet tagit eller har han för avsikt att ta några initiativ i syfte att styra Svenska kraftnät mot att använda modernare och mycket mer marksnål teknik vid byggande av kraftledningar?

Herr talman! Tack, Anders Åkesson, för frågan! Vi har ju debatterat och diskuterat den här i kammaren vid flera tillfällen.

Grunden är naturligtvis att Svenska kraftnät ser behov - och jag tror att också Anders Åkesson delar den uppfattningen - av en förstärkning av nätet så att vi inte hamnar i situationer där flaskhalsar i systemet gör att vi får strömavbrott. Det tror jag inte att någon, vare sig medborgare eller politiker, skulle vilja ha.

Ordningen är ju den att det är Svenska kraftnät som enligt regelverket projekterar och tar fram förslag till projekt, och det är Energimarknadsinspektionen som ger koncession. Förutsättningarna är att projektet ska vara bland annat ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Om inte, kommer regeringen i ett senare skede att ta ställning till detta.

Men hur det här ska gå till finns tydligt reglerat. Reglerna är beslutade av riksdagen, och det är den ordningen som fortsatt kommer att gälla.

Herr talman! Tack för svaret! Ingen ifrågasätter behovet av ett robust samhällsbygge, statsrådet. Men man ifrågasätter de metoder som delar av statens affärsdrivande verksamhet tillämpar och det sätt på vilket man icke för dialog, snarare motsatsen till dialog med de berörda. Samrådsprocessen genomförs på ett märkligt sätt. Man vet att det finns teknik och utförandesätt.

Vilka intryck fick statsrådet av sitt besök i Småland i höstas när de löften som då uppfattades utställdes?

Herr talman! Jag har full respekt och full förståelse för att det väcker oro, eftersom det innebär en inskränkning för den enskilde när det ska dras fram en infrastruktur av den här typen. Man har naturligtvis också alltid en diskussion om hur denna ska användas.

Men det är viktigt att veta att detta finns väldigt tydligt reglerat. Det var samma regler som gällde under den förra regeringens period. Det är den ordning som vi har, och den ska vi också hålla oss till. Då krävs det både ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet. Det är den ordning som vi fortsatt ska följa.

Herr talman! Min fråga går till utrikesminister Margot Wallström.

Hur ser en PKK-terrorist ut egentligen? Jag tyckte att jag såg en bild på en i morse när jag var på väg hem från min sons skolavslutning. Min son är sju år gammal, och han var jätteglad i morse för att hans skoltermin äntligen var slut.

På vägen därifrån öppnade jag telefonen, och då kom det upp en bild på en jämngammal pojke, fast han var kurd. Han var död.

I förrgår sa Turkiets president belåtet att man nu hade dödat 7 600 kurder - förlåt, terrorister. Som exempel kan nämnas den lilla döda, ihjälskjutna pojken på bilden.

Oavsett hur man ser på PKK som organisation måste man kunna se vad Erdogan håller på med. Det handlar inte bara om att utrota terrorism. Den del av Kurdistan som ligger i Turkiet är under attack av nationalistisk karaktär, och det är oskyldiga kurdiska kvinnor, män och barn som dör.

Utrikesministern och regeringen ser nog egentligen det här också, så min fråga är: Varför sitter det så långt inne att fördöma det som Turkiet gör mot kurderna?

Herr talman! Det som sker i den våldsamma utvecklingen i sydöstra Turkiet är oerhört beklagligt. Det är också föremål för diskussion både i EU och vid bilaterala kontakter. Självklart har Turkiet rätt till självförsvar, men som alltid måste ju insatserna ske så att civila skyddas.

Både Sverige och EU har uttalat att det är viktigt att man lägger ned vapnen och att man återupptar fredssamtalen.

Vi påverkar utvecklingen i Turkiet framför allt genom EU-närmandet, genom våra bilaterala kontakter och genom de uttalanden som vi gör. Vi är drivande i att anslutningsprocessen ska ta konkreta steg framåt.

Vi har förstås träffat kurdiska ledare, och vi uttalar oss också när det gäller skyddet av kurder. Det är oerhört viktigt att se till att inte civila drabbas så att kriget inte blir ett krig mot kurderna.

Herr talman! I beroendeställning blir man ju ofta benägen att se mellan fingrarna eller acceptera saker som man annars aldrig hade accepterat. Är vi så beroende av en god relation till den turkiska staten att vi inte vill trampa den på tårna?

Ett fördömande från Sveriges sida skulle definitivt göra att det blir en ganska frostig stämning, men det är det ju värt.

Det finns runt 100 000 svensk-kurder i Sverige, och de förtjänar att få veta varför Sverige inte reagerar hårdare på det som händer deras familjer. Kan du ge dem ett svar, Margot Wallström?

Herr talman! Som jag har sagt har vi naturligtvis fördömt alla attacker mot kurder. Det är precis det budskap som jag här redogjorde för och som vi upprepar via EU och i alla våra bilaterala kontakter.

Jag har själv mött Demirtas, och jag har vid upprepade tillfällen talat om hur viktigt det är att inte göra detta till ett krig mot kurderna. Turkiet har förstås rätt till självförsvar mot terrorister, men det får inte göras på ett sådant sätt att civila drabbas. Vi kan inte vara tydligare.

Herr talman! Vi Sverigedemokrater har under många år drivit frågan om att de som vanvårdats som barn ska få den upprättelse som de förtjänar. Nu läggs Ersättningsnämnden snart ned, och det står alla övriga sju riksdagspartier bakom.

Det är ett mörkt bokslut som Ersättningsnämnden så här i slutskedet av sin verksamhet visar upp. Beviljandegraden för ansökningar om ersättning är endast 46 procent. Det är mycket lågt i ett internationellt perspektiv. Även Göran Johansson, som ledde Vanvårdsutredningen, är starkt kritisk till att det är så få personer som har beviljats ersättning.

Mot den bakgrunden önskar jag ställa en fråga till statsrådet Per Bolund. Av den cirka miljard som avsattes för att ersätta de vanvårdade har bara hälften använts. Har regeringen medvetet velat spara pengar genom att ställa så höga beviskrav på dem som vanvårdats? Var det från början det som man eftersträvade när man avsåg att kompensera dem som vanvårdats som barn?

Herr talman! Tack, Christina Östberg, för en viktig fråga! Det här är såklart människor som i många fall har utsatts för ett svårt lidande. Vi har all anledning att ta till oss all kunskap och information, inte minst för att kunna vidta åtgärder för att nuvarande och kommande generationer inte ska råka ut för samma öde.

Självklart har vi avsatt dessa pengar i syfte att de ska användas, det är ju själva grunden. Jag är glad över att det har funnits en så bred samsyn i Sveriges riksdag kring den här frågan. Vi har kunnat enas brett i politiken för att ge möjligheter att få ut en ersättning.

Samtidigt är det viktigt att vi håller oss till principer om att det ska vara en hög nivå av rättssäkerhet. Man ska kunna veta i vilka fall som man kan få ut pengar och i vilka fall som man inte kan det. Det ska inte upplevas som att det är någonting som sker slumpvis, utan det ska finnas ett gediget arbete bakom.

Jag tycker också att det är viktigt att se att vi måste åtgärda de problem som finns i vårt samhälle i dag. Där tror jag att de 10 miljarder i välfärdssatsningar som regeringen avsätter kommer att öka kvaliteten i omsorgen om utsatta barn här och nu, i dag.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Vi är inte nöjda med att så få av de som har vanvårdats som barn har fått ersättning. Vi har därför framfört krav på en oberoende kommitté som kan gå igenom alla avgöranden som har meddelats av Ersättningsnämnden, med extra fokus på de avgöranden som har lett till avslag.

Är regeringen öppen för att åter lyfta upp denna fråga och låta en oberoende kommitté granska de avgöranden som meddelats?

Herr talman! Som jag sa i mitt tidigare inlägg är den samlade responsen från en bred grupp i riksdagen självklart att vi ska ha ett system för detta, och att vi har avsatt pengar för det är ett tydligt tecken på att vi ser det här som ett problem. Vi behöver hitta vägar för att möta de människor som har råkat illa ut under sin uppväxt när samhället helt enkelt inte har tagit sitt ansvar.

Självklart fortsätter vi att följa frågan, och ser vi att det finns problem är vi också beredda att ta steg för att de ska kunna åtgärdas. Det tror jag också gäller för en bred sammanslutning i riksdagen.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi. En fråga som blir alltmer aktuell är den om kommunerna och den kommande kommunstrukturutredningen. Statsrådet har varit tydlig med att detta inte behöver innebära kommunsammanslagningar utan att andra lösningar för kommuner bättre kan svara mot de utmaningar som finns.

Inte desto mindre är det förstås viktigt att också föra en diskussion om hur kommunerna kan se ut. Det är väldigt mycket som har hänt sedan kommunreformen på 70-talet. Det är i dag allt fler som ligger under den dåvarande gränsen för att klara välfärdsuppdraget. I andra kommuner är det tvärtom - kommuner har vuxit ihop, och det finns ingen naturligt synlig gräns.

Jag har två frågor. Den första är enkel: Tycker statsrådet att detta är en viktig debatt att föra? Den andra frågan är: Vilka är de övriga lösningar som statsrådet tänker sig kan vara aktuella i den här utredningen?

Herr talman! Tack, Rasmus Ling, för en mycket intressant fråga! Regeringen står upp för och försvarar den decentraliserade välfärdsmodellen, där besluten ska fattas nära människorna i kommuner och regioner. Då krävs det att kommuner och regioner har rätt förutsättningar.

Vi var ett av de första länderna i västvärlden som genomförde en stor kommunreform, just i syfte att decentralisera välfärden. Vi behöver också ständigt jobba med att modernisera strukturen i den offentliga sektorn i syfte att ge kommunerna så goda förutsättningar som möjligt.

Det behövs åtgärder. Det kan handla om att utvidga samverkansmöjligheterna. Det kan handla om uppgiftsfördelningen mellan kommun, region och stat. Det kan handla om stödet från statliga myndigheter och tillsynens effekter. Mot den bakgrunden ser vi ett behov av att under detta år sätta igång en parlamentarisk utredning där man tittar brett på de frågor som handlar om den kommunala strukturen, gärna i dialog med riksdagspartierna.

Herr talman! Tack så mycket för svaret! Det är givetvis viktigt att inte föregripa utredningen, och vi måste oavsett fråga vara restriktiva med att göra förändringar för kommunsektorn utan att det finns förankring. Men det är en fråga som vi alltjämt behöver diskutera i olika sammanhang - inte minst perspektivet om det kommunala självstyret, som är oerhört viktigt.

Min följdfråga är: Menar statsrådet att de förslag som kommer ska stärka möjligheten till kommunalt självstyre? Är det ingången?

Herr talman! Vi har ett starkt skydd för det kommunala självstyret, men det skyddet måste ständigt försvaras och utvecklas. Det innebär att kommunerna måste få rätt förutsättningar för att ta hand om de olika välfärdsuppgifterna. Då krävs det bättre samverkan mellan kommuner. Det finns i dag rättsliga hinder för en sådan samverkan. De hindren måste rivas.

Vi behöver också titta på hur den statliga styrningen påverkar kommunsektorn, och det arbetet har vi satt igång i och med tillitsreformen.

Herr talman! Först vill jag instämma i utrikesministerns fördömande av det fruktansvärda terrordådet i Tel Aviv i går.

Sedan vill jag fråga om en annan terror, nämligen den från Hizbullah. De senaste åren har Hizbullah ägnat sig åt att flytta vapen från glesbefolkade områden till tätbefolkade områden. I små byar och små städer, vid

skolor och sjukhus och på andra ställen där det finns civila, har man sina vapendepåer och raketramper. Syftet är naturligtvis mycket cyniskt. Om det blir en ny konflikt med Israel, och Israel skjuter tillbaka mot de här raketerna, är risken väldigt stor att man träffar civila, skolor, sjukhus och så vidare.

Känner du till detta som har skett, utrikesministern? Har du agerat, eller tänker du agera, för att uppmärksamma detta internationellt och fördöma detta internationellt?

Herr talman! Det är viktigt att vi tar avstånd från alla terrorhandlingar och terroristdåd. Själva grundtanken är att de ska riktas mot oskyldiga civila, gärna på platser där man vistas i vardagen, och ställa till med största möjliga skada. Det är viktigt att vi som enskilt land och som ministrar reagerar och också att världen gör det. Det är viktigt att vi agerar via såväl EU och FN som alla andra organ där vi är aktiva, och det kommer vi att fortsätta att göra för att uppmärksamma också dessa terrorhandlingar.

Herr talman! I fallet Hizbullah är det ännu inte fråga om terrorhandlingar. De har gjort en del, men det är framför allt uppbyggnaden och förflyttningen av vapen in i tätbefolkade områden som jag frågar om. Hizbullah har en väldigt stark militär. Man har över 100 000 raketer och missiler med både bra pricksäkerhet och stor förstörelsestyrka.

Utrikesministern! Tänker du agera mot detta internationellt? Tänker du lyfta fram internationellt vad Hizbullah gör nu?

Herr talman! Tack vare våra utlandsmyndigheter skaffar vi oss en god kontroll och en insyn i vad som sker runt om i världen. De rapporterar hem till oss på UD, och så vidtar vi nödvändiga åtgärder. Det kan vara fråga om att verka på många olika sätt för att se till att vi håller ögonen på en viss utveckling. Vi agerar också via våra diplomatiska och politiska kanaler, och det kommer vi att fortsätta att göra.

Herr talman! Jag ställer min fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi.

Som vi hörde i ett tidigare svar här heter det inte att man är för ett förbud mot vinster i välfärden. Nu heter det rätt resursanvändning. Det är nya ord men samma effekt, och det är det värsta.

Det här handlar om att se vad man skapar för förutsättningar för de företag som finns inom vård, skola och omsorg och som levererar kvalitet. Om de inte gör det väljer inte personer att gå tillbaka till dem.

Samma sak skulle ske om man hade samma regler eller begränsningar beträffande bygg och anläggning eller läkemedel. Väldigt många skulle försvinna därifrån ifall man inte hade möjlighet att driva företag fullt ut.

Det som är lite skrämmande är att man försöker fila av argumenten men lik förbannat är kvar i samma sak. Vill statsrådet att många företag som levererar bra kvalitet ska sluta inom den här verksamheten?

Herr talman! Vi har en skyldighet gentemot medborgarna att ha en lagstiftning som säkerställer att resurserna används till det som de är avsedda för i välfärden. Det är våra skattepengar vi talar om. Men den lagstiftningen finns inte.

När Stockholms stad ville höja anslagen till skolorna i syfte att höja lärarlönerna kunde en fristående skola säga: Nej, vi vill inte använda det här till att höja lärarlönerna, vi vill använda det till att etablera oss någon annanstans. Och så kunde man flytta pengarna, kommunens pengar, skattebetalarnas pengar, som skulle gå till utbildning, och i värsta fall använda dem till vinstutdelning, till något helt annat än syftet.

Så kan vi inte ha det. Vi måste ha ordning och reda i välfärden. Det kräver skattebetalarna av oss.

Det kommunala självstyret kräver också att kommunerna har inflytande. Centerrörelsen har alltid stått upp för det kommunala självstyret och en decentraliserad välfärd. Då måste också kommunerna ha rätt verktyg, så att de kan samverka med privata utförare utifrån rätt förutsättningar.

Alla modeller har sina brister. Vi har genomfört rätt stora förändringar sedan 90-talet på det här området, och det är klart att det finns brister i lagstiftningen. Då måste vi åtgärda dem. Vi måste släppa ideologiska skygglappar och tänka på den skyldighet vi har gentemot medborgarna.

Herr talman! Det var en bra avslutning, och jag måste skicka tillbaka den. Som jag ser det har det inom arbetarrörelsen funnits en strävan efter att skapa bra förutsättningar för arbetarklassens barn och alla andra barn beträffande vård och utbildning och att kunna göra en "resa". De utmaningar vi står inför inom vården, omsorgen och utbildningsväsendet kräver att det är många fler som är med och tänker nytt och tänker utanför boxen.

Om man valt att fokusera på kvaliteten i stället för företagsformen hade man hamnat mer rätt. Det är olyckligt från start.

Herr talman! Vi måste fokusera på kvaliteten, och det gör vi också. Vi måste också låta proffsen vara proffs. Vi måste våga visa en större grad av tillit gentemot professionerna i den offentliga sektorn. Därför är det så viktigt att regeringen har satt igång tillitsreformen som utgår från professionernas kunskap och erfarenhet i de olika välfärdsverksamheterna. Men det krävs också regler.

Det är förskräckligt att Sverige används som ett skräckexempel i norska debatten av den norska högern, av den danska högern och av den brittiska högern. Vi ska ha ordning och reda i svensk skola. Det går att förena med valfrihet och mångfald, och det måste gå att förena med valfrihet och mångfald.

Herr talman! Min fråga går till utrikesminister Margot Wallström.

Jag lyfter upp frågan om regeringens årliga rapporter om mänskliga rättigheter i specifika länder. Tidigare år har Utrikesdepartementet alltid publicerat årliga rapporter om mänskliga rättigheter i enskilda länder. Det har inte kommit någon rapport från den nuvarande socialdemokratiska rödgröna regeringen sedan 2014. Varför inte det? När kan det komma nya rapporter?

Jag ställer frågan därför att det i tider när mänskliga rättigheter ifrågasätts på allt fler håll är viktigt att Sverige står upp för dessa. Det är också så att när regeringen inte publicerar rapporter blir riksdagen liksom intresseorganisationer hänvisade till andra källor. Så kan det inte vara. Det är viktigt att Sveriges regering presenterar dokument.

Herr talman! Det är helt riktigt. Vi har därför lagt om hela politiken och vårt sätt att hantera frågan om mänskliga rättigheter. Vi har tillsatt en ambassadör för mänskliga rättigheter. Vi gör en skrivelse som kommer nu i sommar till riksdagen. Där anvisar vi precis hur vi ska ta oss an det.

Vi tänker göra rapporter som inte bara är för en region i taget, något som gjorde dem gamla snabbt. Vi ska göra det för alla regioner runt om i världen, och vi ska göra det så att vi täcker både demokrati och mänskliga rättigheter och rättssamhället. Därför måste vi inrikta hela departementet på detta jobb, och det gör vi just nu.

Vi kommer inom kort med skrivelsen till riksdagen, och vi kommer sedan att påbörja arbetet med rapporter. Vi lägger om arbetet och gör det vidare, bredare och djupare. Vi visar på alla sätt att det är en av våra hörnpelare i utrikespolitiken.

Herr talman! Så långt låter allting väl. Men om nu frågan verkligen är en hörnpelare för regeringen, varför har vi inte fått information om hur utvecklingen ska se ut? Varför har det inte presenterats en enda rapport?

Det är inte rimligt att det när mänskliga rättigheter verkligen dallrar världen över inte kommer några dokument från Sveriges regering. Det är nu som de svenska värderingarna behövs. De har behövts under hela 2015 och halva 2014. Det är detta jag efterlyser. När händer det något?

Herr talman! Ända sedan vi tillträdde har vi berättat att vi kommer att lägga om arbetet med MR-frågorna. Så sent som i går var jag här i riksdagen och deltog i en debatt om just detta. Jag har svarat på interpellationer och frågor, och vi har sagt det i regeringsdeklarationen och utrikesdeklarationen. Jag vet inte hur många gånger jag ska behöva säga det.

Vi har inte resurser att driva flera olika processer parallellt och samtidigt. Vi lägger om arbetet. Ni får redan i sommar en skrivelse som redovisar det här. Vi jobbar på för fullt med att rapportera om situationen för mänskliga rättigheter runt om i världen.

Herr talman! Också min fråga är riktad till utrikesministern.

På senare tid har vi återigen nåtts av fruktansvärda bilder och nyheter om massdöd på Medelhavet. Över 10 000 människor på flykt från krig, elände och armod har drunknat i Medelhavets vatten sedan 2014, och bara i år är det över 3 000. Situationen är uppenbarligen helt ohållbar. Sverige självt kan förstås inte lösa flyktingkrisen, och den är heller inte bara ett europeiskt bekymmer utan ett globalt ansvar.

Därför är det glädjande att USA:s regering i fredags meddelade att statsminister Löfven och Sverige blir medarrangör till det flyktingtoppmöte om globalt ansvar för flyktingar som ska hållas i New York i september. Sverige har inbjudits som medarrangör tillsammans med ett gäng andra länder. Jag undrar vad Sverige kan tänkas bidra med för perspektiv.

Herr talman! Det är förstås hedrande att vi har bjudits in. Det beror på att inget enskilt OECD-land någonsin i historien har tagit emot så många flyktingar som Sverige har gjort per capita. Det innebär ett jättestort ansvar och framför allt att vi ska visa att vi klarar av det. Det är inte utan hårt arbete och stora utmaningar, men vi kommer att göra det.

Flyktingtoppmötet syftar till att man ska kunna öka den internationella responsen på den stora globala flyktingkrisen genom att man delar på ansvaret globalt på ett helt annat sätt än hittills. Man vill ha en humanitär finansiering som är utökad med 30 procent, en fördubbling av antalet vidarebosättningsplatser och andra legala vägar, och en förbättrat integration av flyktingar.

Det är huvudsyftet och målen för toppmötet. Det fokuserar på att man ska göra väldigt konkreta utfästelser och åtaganden. Det ska vi gärna bidra med.

Herr talman! Tack för svaret. Det är sannerligen så att flyktingkrisen inte är över. Även om det kommer färre asylsökande till Sveriges kust och gräns är frågan ändå brännande akut. Jag skulle vilja passa på att fråga statsrådet vad Sverige kan göra för att minska risken med den rutt som går över Libyen - nu när det är stängt över Turkiet - och som skördar så många dödsoffer och som är mycket farligare än den turkiska rutten och vad vi gör för att sätta press på andra länder att se till att människor inte dör på det sätt som de gör nu.

Herr talman! Framför allt verkar vi via EU. Vi verkar på flera spår samtidigt för att få en politisk lösning i Libyen, som är ett land med stor politisk oreda. Det gäller dessutom att stoppa smugglingsnätverken men också att se till att fler EU-länder är med och delar på ansvaret.

Det är det allra viktigaste vi kan göra just nu. Vi måste se till att vi räddar människor och att vi använder Frontex och andra insatser på ett sätt som hjälper civila oskyldiga människor på väg i båtar över Medelhavet.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Per Bolund. Jag är en gammal lärare, så jag ska inte grotta ned för djupt i detaljfrågorna eftersom jag vet att det kanske inte är Per Bolunds specialområde.

Jag ska tala om proposition 184 som handlar om att 5 procent nyanlända får gå före i kön till friskolorna. Man kan på flera ställen i propositionen klart och tydligt läsa: Förslaget syftar till att skapa förutsättningar för ett bättre utnyttjande av skolväsendets samlade resurser.

Jag känner att det kanske är en liten lögn som har lyckats smyga sig in. Elever som knuffas ur kön kommer att kosta lika mycket oavsett vilken skola de går på. Skulle det nu vara så att det inte finns någon kö till friskolorna går de nyanlända före.

Jag skulle vilja veta hur man tänker kring ett bättre utnyttjande av skolväsendets samlade resurser.

Herr talman! Tack, Stefan Jakobsson, för en angelägen fråga.

Vi har fått väldigt många människor till vårt land som flytt från krig och förföljelse och som vi har ett ansvar att ge en trygghet i vårt land men också ge bästa möjliga start när de kommer hit. Det gäller inte minst barnen, som i slutänden är en ganska stor resurs för Sverige. Ger vi de barn som kommer hit en god skolgång och en bra utbildning är de också en stor resurs för vårt land.

Där tror vi att det är viktigt att alla skolor kan göra sin insats. Vi vet att många kommunala skolor har gjort ett fantastiskt, heroiskt arbete med att etablera platser. Men vi tror också friskolorna kan vara en del i det. Många friskolor vill också göra mer, men hittills har lagstiftningen varit ett hinder mot det.

Vi tror heller inte att det är en sluten krets och att det bara finns ett visst antal platser. Kommer det fler elever kan man expandera i sin verksamhet, och det kan man göra även i friskolorna. Med det nya regelverket på plats kommer man att kunna ge plats till asylsökande och människor som kommer nya till vårt land samtidigt som man kan erbjuda plats även till dem som stått i kö sedan länge. Det är ambitionen.

Herr talman! Ja, Per Bolund, statsråd! I den här frågan kanske vi inte tycker riktigt samma sak, men det beror på sakkunskapen som jag har utifrån verkligheten.

Men vidare till nästa fråga. Jag trodde aldrig att jag skulle stå och beskylla regeringen för att driva en elitpolitik, men jag måste ifrågasätta hur man har tänkt här.

Det är nämligen så att om man har anlänt till Sverige de senaste två åren ska de här reglerna gälla. Detta gäller även för återvändande svenska diplomaters barn. Det betyder alltså att diplomatbarn som har vistats utomlands och kommer tillbaka till Sverige kan välja fritt vilken friskola de vill kliva in i. Hur tänker man här?

Herr talman! Jag tycker att det är viktigt att vi så långt det är möjligt försöker ha en likabehandlingsprincip i svensk lagstiftning och svenska regler.

Vi vet ju att det finns en stor utmaning nu. Det har kommit väldigt många människor till vårt land. Man kan alltid lyfta fram särfall som sticker ut, men den stora utmaningen vi står inför är ju att ge goda möjligheter till alla de barn som nu har kommit hit och behöver ha en god skolgång. Det är framför allt asylsökande där familjen har tvingats fly från krig och förtryck. Jag ser inget problem med om det skulle vara några barn från andra familjer som följer med.

Herr talman! Min fråga är till statsrådet Ibrahim Baylan.

Sverige har en feministisk regering som vill främja jämställdhet på alla områden. Inom energibranschen finns det en hel del kvar att jobba med när det gäller jämställdhet mellan män och kvinnor.

Sett till jämställdheten i energibolagens styrelser var det 2015 bara 18  procent av energibolagen som nådde upp till 40 procent kvinnor i styrelsen.

Om man tittar på ansökningar och beviljade forskningsanslag ser man att män får mellan 70 och 80 procent av kakan medan kvinnorna får resterande del. Man ser också att kvinnor och män jobbar i olika delar av branschen.

Dessutom skiljer sig inställningen till olika energislag mellan kvinnor och män i Sverige. Kvinnor är till exempel betydligt mer positiva än män till vind- och solkraft.

Min fråga är hur regeringen arbetar för att främja jämställdheten mellan kvinnor och män just i energibranschen.

Herr talman! Tack, Åsa Westlund, för en angelägen fråga!

Det här är i grunden inte bara en rättvisefråga utan också en strategisk fråga för energisektorn. Regeringen har valt att lyfta fram den här frågan i dialog med branschen men också genom att anordna hearingar och seminarier där vi, vilket är glädjande, har haft en stark medverkan från branschen och energibolagen.

Grunden är naturligtvis att vi tror att det är bättre att ha en mer jämställd sammansättning, inte minst i energisektorn - av flera skäl. Vi vet att företag som är mer jämställda också är mer vinstgivande. Vi vet att det blir en bättre energibransch.

Nu när vi är i ett läge där arbetslösheten i Sverige sjunker väldigt snabbt tror jag att det också handlar om att kunna rekrytera de bästa, och i det perspektivet blir jämställdheten en kompetens- och strategifråga för energibranschen.

Jag hoppas kunna fortsätta driva de här frågorna tillsammans med energibranschen.

Herr talman! Jag väljer att följa upp det jag var inne på - att man i SOM-undersökningarna kan se att inställningen hos kvinnor och män när det gäller olika energislag skiljer sig åt. Män är generellt mer positiva till kärnkraft medan kvinnor är mer positiva till vind- och solkraft.

Tror statsrådet att energidebatten skulle se annorlunda ut om vi hade större jämställdhet på det här området?

Herr talman! Det är förstås svårt att spekulera i. Men vi vet ju att energibranschen i dag genomgår en ganska stor strukturell förändring, inte bara i Sverige utan över hela världen, och jag tror att möjligheterna att hantera strukturella förändringar blir bättre om man har mer blandade grupper när det gäller såväl jämställdhet som mångfald.

Det är mot den bakgrunden som regeringen har valt att lyfta fram den här diskussionen. Jag är glad att det finns ett engagemang i energisektorn. Man ser den här bristen och är beredd att åtgärda den.

Herr talman! Min frågeställning är riktad till utrikesminister Margot Wallström.

Jag vill börja med att instämma i det Mathias Sundin sa och berömma utrikesministern för hennes fördömande av det terrordåd som i går ägde rum i Tel Aviv. Men följdfrågan på det måste rimligen vara när regeringen tänker agera med kraft mot den palestinska myndigheten.

Det vi nu ser spelas upp i Israel är ju bara ett utflöde av det som den palestinska myndigheten hela tiden ger uttryck för. Man urskuldar det som nu sker. Man döper grundskolor efter självmordsbombare. Man visar tv-program riktade till barn där man uppmuntrar våldsanvändning.

När är regeringen beredd att på allvar markera mot den palestinska myndigheten genom att se över den 1 ½ miljard i bistånd som den svenska regeringen villkorslöst ger till den palestinska myndigheten?

Herr talman! Om jag förstått saken rätt har Hamas tagit på sig dådet i Tel Aviv, och Hamas är en terrorlistad organisation som vi inte har några kontakter med över huvud taget.

Vi tar avstånd från alla terrorhandlingar av det här slaget, allt våld och allt som uppmuntrar till våldsdåd. Det är inte vägen framåt. Vi tror på en tvåstatslösning. Det var också ett av skälen till att vi erkände Palestina. Vi uppmuntrar båda parter att återgå till fredsförhandlingar. Det tror vi är vägen framåt när det gäller situationen i Mellanöstern. I övrigt måste vi fortsätta att mycket starkt ta avstånd från terroristdåd.

Herr talman! Det är som sagt mycket bra att utrikesministern har fördömt detta enskilda agerande. Men faktum kvarstår: Den palestinska myndigheten bär ett ansvar för att ha uppmuntrat de terrordåd som har skett den senaste tiden.

När är Margot Wallström beredd att fundera över det bistånd som Sverige ger till en ledare som är odemokratiskt vald och som har suttit utomrättsligt längre än Pinochet?

Herr talman! Återigen: Det är Hamas som har tagit på sig det här dådet. Den palestinska myndigheten har ingenting med det att göra.

Vårt bistånd och vår hjälp till den palestinska myndigheten - det är en mycket viktig dialog vi för - går via Pegasus, som är ett EU-system. Det är också så medlen utbetalas.

Resten är en politisk dialog med Palestina och den palestinska myndigheten om behovet av att reformera och fortsätta arbetet så att vi förhoppningsvis en dag kan komma till en tvåstatslösning.

Herr talman! Min fråga är riktad till statsrådet Per Bolund.

Sedan 2014 omfattas även den ambulerande torg- och marknadshandeln av kassaregisterlagen, som kräver att köpet registreras på plats i fungerande kassaregister samt att kunden kan erbjudas kvitto.

Problemet är att dessa två krav slår mot verksamheten i till exempel Karl-Tövåsens levande fäbod & gårdsmejeri i Rättvik, som inte har vare sig el eller internettäckning, och mot den ambulerande torg- och marknadshandeln eftersom det inte finns några enkla portabla IP44-klassade kassaregister för utomhusbruk att tillgå.

Min fråga är vad regeringen tänker vidta för åtgärder så att inte verksamheten på fäbodvallen i Rättvik ska tvingas stänga och så att inte knallar ska behöva böta 12 500 kronor var gång de ertappas med att deras kassaregister för inomhusbruk slutar fungera i kyla eller fuktig väderlek.

Herr talman! Tack, Lars-Axel Nordell, för en viktig fråga!

Det är viktigt att komma ihåg historiken bakom reformen av kassaregister. Vi har ju haft en del problem med att skattebetalningen från vissa branscher ibland har varit bristande och att man har haft dålig kontroll på vilka som har arbetat. Det har medfört risker att vi både får en svart eller grå zon i ekonomin och svårigheter när det gäller arbetsmiljöarbete och liknande.

Jag skulle vilja säga att den här regleringen har haft stor och positiv effekt. Det kan självklart vara så att den kan medföra konsekvenser för vissa delar av marknaden, vilket inte är huvudsyftet. Men här hoppas jag att man med nya tekniker kan hitta lösningar. Jag har själv besökt fintechbolag, bolag inom finansiell teknologi, som utvecklar lösningar. Man kan till exempel använda en mobiltelefon för att göra enkla kortbetalningar eller helt enkelt för att föra över pengar. Jag vet att det finns områden där det är svårt att få täckning. Där kan det vara svårt, men jag hoppas att tekniska lösningar kommer även där.

Herr talman! Den här frågan har hamnat i en moment 22-situation, där kassaregisterlagen och elsäkerhetslagstiftningen står i konflikt med varandra. Kontant betalning dominerar i dag marknadsförsäljningen till 90 procent. Så mycket bedöms det vara. Även om statsrådet pekar på tekniska möjligheter här vill jag säga att 90 procent är ganska mycket.

Min fråga är då: Kommer regeringen att ta initiativ till att utvärdera och se över hur det fungerar med dessa speciella villkor?

Herr talman! Vi är ett land som ganska snabbt rör sig mot digitala lösningar på många olika områden. Tydligast kanske man ser det när det gäller betalningsväsendet, där vi har kommit längst i hela världen med att gå över till digitala lösningar.

Andelen kontanter minskar snabbt i vårt land. Det medför omställningsproblem i vissa fall. Vi för självklart en dialog med våra myndigheter om alla delar av marknaden och hur vi kan underlätta för dem att sköta sin verksamhet. Det kommer vi att göra även i det här fallet.

Herr talman! Min fråga går till utrikesminister Margot Wallström.

Vi får alltjämt rapporter om att Daish begår grova och systematiska brott mot de mänskliga rättigheterna i Syrien och Irak. Brotten är riktade inte minst mot de etniska kristna minoriteterna - assyrier/syrianer och kaldéer - och yazidier. I EU-parlamentet står de flesta svenska riksdagspartier bakom att kalla Daishs övergrepp i Syrien och Irak för ett folkmord.

Det finns även andra parlament i Europa som har kallat detta för folkmord. Mot denna bakgrund vill jag därför fråga statsrådet Margot Wallström: Vad gör regeringen när det gäller de kristnas situation i Irak och Syrien, och hänger kraften i regeringens agerande ihop med hur man betecknar de brott som begås?

Herr talman! Det är ett mycket allvarligt läge som vi just nu ser i Syrien. Asadregimen lever inte upp till åtagandena i säkerhetsrådets resolutioner om vapenstillestånd, om humanitärt tillträde till belägrade områden och om att upphöra med våldet mot civila, till exempel. Det är förfärliga scener som vi ser utspela sig.

Fortfarande hoppas väl Syriensändebudet Staffan de Mistura att kunna återuppta fredssamtalen, men det verkar inte lovande just nu. Oavsett vad vi kallar det som pågår måste vi agera. Vi i det internationella samfundet måste göra allt vad vi kan.

Det finns ingen hierarki mellan de olika begrepp som vi använder för att benämna det som just nu sker. Vi har alltid en skyldighet att först och främst se till att hjälpa de nödställda och att försöka lösa detta politiskt, för det är den enda långsiktiga lösningen.

Herr talman! Tack, utrikesministern, för svaret! Inte minst de kristna - assyrier/syrianer och kaldéer - och yazidier drabbas extra eftersom de inte är muslimer. De har också annan etnisk bakgrund. Att kalla det för folkmord skulle pressa omvärlden ytterligare att agera.

I Syrien och Irak säger man nu: Betala, konvertera till islam eller dö! Andra parlament och EU-parlamentet har sagt att det är ett folkmord. Det vore ett bättre och starkare agerande att även här i Sverige kalla det för ett folkmord.

Herr talman! Jag har den största förståelse för dessa krav. Detta är en väldigt viktig debatt som vi har haft vid upprepade tillfällen också här i riksdagen. Så sent som häromdagen diskuterade vi användningen av begreppet.

Politiker och regeringar tvekar ofta att använda det därför att det är en juridisk term. Det är viktigt att Internationella brottmålsdomstolen får hantera den här typen av frågor. Men oavsett vad man kallar det eller vem som ska ta ansvar för den juridiska processen har vi en skyldighet att agera för att skydda alla civila. Det är det viktigaste just nu i Syrien och Irak.

Herr talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Ardalan Shekarabi.

Som civilminister har statsrådet ansvar för e-förvaltningen i landet. Då är inte minst digitaliseringen av hela den offentliga sektorn ett viktigt arbete. Det finns bra saker med digitaliseringen, till exempel att pappershanteringen för medborgare och myndigheter kan minska. Det har miljövinster. Men samtidigt bygger det på att det ska finnas utbyggt bredband i landet, så det finns många frågor här.

Jag vill börja med att helt enkelt fråga: Vad ser statsrådet för möjligheter och eventuella svårigheter i arbetet med digitaliseringen av den offentliga förvaltningen?

Herr talman! Tack, Björn Wiechel, för en mycket viktig fråga! Jag ser fantastiska möjligheter med digitaliseringen av offentlig sektor. Sverige har riktigt goda förutsättningar.

Utmaningen är att vi har en decentraliserad välfärdsmodell och förvaltningsmodell, vilket innebär att en stor del av verksamheterna sköts av kommunerna, och så har vi statliga myndigheter som är fristående. Ska det bli en digitalisering av den offentliga sektorn krävs det styrning från regeringens sida.

Vi har satt igång detta arbete. Nu kommer det att intensifieras. Vi har en väldigt konstruktiv dialog med Sveriges kommuner och landsting. Det finns en plan för digitalisering av den statliga sektorn. Jag är övertygad om att vi under de kommande två åren kommer att ta viktiga steg som underlättar myndighetskontakter för företag och medborgare och också effektiviserar den offentliga sektorn.

Vi lägger ned tiotals miljarder på it i den offentliga sektorn. Samordnar vi detta kommer vi också att kunna spara på kostnaderna. Då frigör vi resurser till kärnverksamheterna.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det finns onekligen stora vinster men eventuellt också ett eller annat hinder. Jag funderar då på vilken insats som kan vara prioriterad att gå vidare med. Finns det något särskilt som är viktigt för att just intensifiera arbetet? Hur ska man gå vidare med frågan? Har statsrådet något som han kan dela med sig av?

Herr talman! Jag kan ta några exempel. Vi kan samordna it-tjänsterna i staten. Just nu sköts de separat på myndigheterna. Det är verkligen slöseri med resurser.

Vi kan intensifiera arbetet med att samordna e-arkiveringen av de dokument som ska arkiveras i staten. Då kan vi både effektivisera och digitalisera och också omlokalisera verksamheter från Stockholm till andra delar av landet, vilket är en av de viktiga prioriteringarna för regeringens förvaltningspolitik.

Det går alltså att förena digitalisering med omlokalisering av myndigheter.

Herr talman! Min fråga går till fru minister Margot Wallström.

Al-Jazira rapporterade i måndags att minst 53 personer dödats i regimens flygbombningar i Aleppo de senaste dagarna. Samtidigt rapporteras att rebellerna attackerat regimkontrollerade områden i Aleppo med flera civila dödsoffer.

Uppskattningsvis är ca 300 000 civila fast i rebellkontrollerade områden i Aleppo. Det råder brist på mat och vatten, och man är under det ständiga hotet från flygbombningar och markattacker. Dessa människor sitter fast medan regeringen har ambitionen att ta över staden, och Daish vill införa ett kalifat.

Vad anser utrikesministern att omvärlden kan göra för att hjälpa dessa människor? Vad finns det för verktyg för att nå en vapenvila, så att mat och förnödenheter kan nå Aleppo?

Herr talman! Det är att fortsätta den diskussion som vi redan har påbörjat här. Det finns överst på vår dagordning, både för regeringen i sin utrikespolitik och i EU- och FN-sammanhang. Vi känner stor förtvivlan inför den situation som vi ser just nu, med förhandlingar som inte kommer någon vart och med en försämrad situation på marken. Parterna lever inte upp till sina åtaganden att tillåta humanitärt tillträde och att hjälpa människor med mat och förnödenheter.

Sverige har hittills bidragit med mer än 2,2 miljarder kronor i humanitärt bistånd till Syrienkrisen. Vi har en Syrienstrategi som är femårig och som vi menar hanterar många av dessa långsiktiga problem.

Just nu gäller det att få alla inblandade parter att faktiskt bidra på ett konstruktivt sätt. Förhoppningsvis ska man kunna komma tillbaka till förhandlingsbordet, så att Staffan de Mistura ska kunna fortsätta sitt arbete. Utsikterna är just nu ganska mörka, för att vara helt uppriktig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack så mycket för svaret! Det internationella samfundet får inte blunda för de människor som lider eller har mist livet inom de krigshärjade områdena. Enligt Amnesty International har mellan februari och april 2016 minst 83 civila dödats i attacker, bland dem 30 barn.

Jag har en fundering. Jag vet inte hur det går i fredssamtalen - har utrikesministern någon information om hur det går i fredssamtalen i Genève?

Herr talman! Tyvärr måste jag säga att det inte går bra. Just nu ligger de nere helt och hållet. Staffan de Mistura är en optimist och hoppas fortfarande att samtalen ska kunna återupptas i juni enligt planerna.

Men här handlar det framför allt om ett ansvar som måste tas inte minst av USA och Ryssland. Asadregimen måste leva upp till åtagandena och se till att garantera humanitärt tillträde så att man kan hjälpa alla dessa människor som just nu är belägrade och saknar mat, mediciner och vatten.

Herr talman! Även min fråga går till utrikesminister Margot Wallström.

Jag skulle vilja ta upp det östliga partnerskapet. Det är oerhört viktigt, och vi har från svensk sida haft en stark röst när det gäller det östliga partnerskapet. Det finns stora förväntningar på Sverige.

Nu är diskussionen högaktuell huruvida vi ska ge viseringsfrihet till länder som har uppnått de krav som vi har ställt. Ett av de länder som anser sig ha uppfyllt kraven är Georgien. Men de har placerats i samma grupp som Ukraina och Turkiet, och därmed känner de sig blockerade.

Jag skulle vilja fråga utrikesministern vad hon är beredd att göra för att låsa upp detta och ge möjlighet både för EU att stå upp för sina löften och för Georgien att få sin viseringsfrihet.

Herr talman! I går pratade jag på telefon med min georgiske utrikesministerkollega och kunde meddela att Sverige ställer sig bakom viseringsfrihet för Georgien. Det är den position som vi har intagit, och det är det vi kommer att driva.

Vi kommer dessutom att fortsätta att driva på i EU-kretsen, dels för att hålla frågan om det östliga partnerskapet högst upp på vår dagordning, dels för att vara konsekventa. Vi har ställt upp en rad krav på Georgien. När de har uppfyllt dem ska de också veta att de kan uppnå viseringsfrihet.

Detta kommer vi att driva med full kraft, och den georgiske utrikesministern uttryckte också uppskattning för att Sverige spelar den här pådrivande rollen i EU-kretsen när det gäller det östliga partnerskapet.

Herr talman! Tack, utrikesministern, för det svaret! Det viktiga är ju att vi också får andra EU-länder att ställa upp på den positionen, för om EU inte levererar när andra har levererat på sina löften riskerar EU att tappa trovärdighet.

Därför är det så oerhört viktigt att man inte låter dem som inte har uppfyllt löften blockera dem som har uppfyllt sina löften. Georgien är ett sådant land.

Herr talman! Jag tycker att det är så roligt att Kerstin Lundgren och jag kan vara helt överens. I den här frågan har vi exakt samma politiska hållning, och Kerstin Lundgren kan lita på att vi även fortsättningsvis kommer att vara ett land som driver på i EU-kretsen och insisterar på att när vi en gång har ställt ut löften, när vi har satt upp villkor och länderna lever upp till dem, då ska vi också svara på rätt sätt. Det gäller inte minst viseringsfriheten, inte bara för Georgien utan också för de andra länderna.

Herr talman! Min fråga går till samordnings- och energiministern Ibrahim Baylan.

Regeringen har ju tagit tydliga och ambitiösa initiativ för att stärka Sveriges roll som forsknings- och innovationsland. Till hösten förbereds en särskild forsknings- och innovationsproposition också inom energiområdet. Det är bra om nya steg nu kan tas för att betona kunskap och kompetens, teknik och tjänsteutveckling för en hållbar energiutveckling. Det stärker svensk konkurrenskraft och leder till jobb, fortsatt utveckling och tillväxt.

Nyligen besökte jag Kristianstads kommuns egen klimat- och energiberedning. Där lyftes just solceller och vindkraft fram som profilerade framtidssatsningar. Oavsett var i landet vi befinner oss har vi ju naturtillgångarna som sol, vind och skog som starka kort.

Min fråga till samordningsministern är: Ur forskningssynpunkt, vilka energiområden ser han har störst potential att utvecklas, och hur satsar vi bäst på dessa?

Herr talman! Tack, Per-Arne Håkansson, för en väldigt viktig fråga!

För närvarande bereds just en innovations- och forskningsproposition där naturligtvis energiområdet är ett av de viktigaste. Jag vill på intet sätt föregripa den, men det är klart att i en värld där vi tydligt och konkret ser ett klimathot, en klimatkris, är en av de stora orsakerna just användandet av fossil energi.

I ett sådant läge är det klart att det finns väldigt mycket att vinna för ett land som Sverige att fortsätta driva på för en hållbar energipolitik som bidrar till att minska denna klimatkris.

Därför kommer vi naturligtvis när vi lägger fram den här propositionen att ha fortsatt fokus inte bara på tillförsel av elektricitet utan också på alla de andra delarna - energieffektivisering, värme och kyla, smarta nät med mera - så att Sverige inte bara kan lösa utmaningar utan också exportera dessa för jobb och tillväxt i landet.

Herr talman! Forsknings- och innovationsarbete är av stor vikt. Jag nämnde Kristianstad här, men oavsett geografisk plats bygger det på ett samarbete mellan samhälle, näringsliv och akademi. Nyindustrialisering och exportstrategi nämns också.

Hur ser ministern på att koordinera alla de här enskilda och lokala initiativen med just ett nationellt forsknings- och innovationsarbete?

Herr talman! Det är klart att samverkan är en väldigt viktig del av den svenska modellen, att vi försöker jobba tillsammans inte bara lokalt och nationellt utan också med den privata sektorn. Jag tror att vi har väldigt mycket att vinna på det just på det här området.

Jag skulle gärna se att Sverige blir ett storskaligt testlabb för många av de hållbara lösningar som vi behöver för att ta oss an klimathotet och se till att människor kan leva ett gott liv utan att förstöra miljön och klimatet.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi angående upphandling och den svenska modellen.

Vi tycker att det borde vara självklart att vi ska stödja seriösa företagare som ställer upp på sjysta villkor för de anställda och ökar tryggheten och värnar den svenska modellen. Men så är det inte i dag, och den förra regeringen drog benen efter sig när det gällde att försöka förändra detta.

Nu används i stället upphandlingar. Vi upphandlar för 600 miljarder om året, och vissa upphandlingar sker på helt fel sätt så att människor utnyttjas. Inom städbranschen, taxibranschen och i transportföretag utnyttjas till och med människor under slavliknande förhållanden.

Hur tror Ardalan Shekarabi att det kommer sig att det finns krafter i samhället som vill ha kvar det här systemet att människor ska utnyttjas och att kollektivavtal inte ska gälla?

Herr talman! Jag ska erkänna att jag inte kan svara på just den frågan. Det är svårt att spekulera i varför människor vill försvara ett system där svenska bönder har diskriminerats i åratal genom att upphandlande myndigheter inte har ställt krav på att svenska djurskyddsregler ska respekteras. Det är väldigt svårt att förstå hur människor kan försvara att företag som ger låga löner till sina anställda ska ha förtur till offentliga kontrakt.

Men det jag vet, herr talman, är att det är slut på detta. Nu ska vi försvara den svenska modellen. Vi ska skapa ordning och reda på den offentliga marknaden, och vi kommer snart att lägga fram en proposition som gör det obligatoriskt att ställa krav på villkor enligt svenska kollektivavtal i samband med offentliga upphandlingar.

Vi möjliggör även för upphandlande myndigheter att ställa krav på att de bönder som ska leverera till den offentliga sektorn också ska respektera miniminivåerna i svensk lagstiftning när det gäller djurskydd. Vi ska sluta diskriminera de seriösa företagen som verkar i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är utmärkt! Vi kommer snart att behandla ett motionsbetänkande från finansutskottet, och vi förväntar oss att propositionen kommer inom kort och att vi kan börja behandla den här stora förändringen så att vi äntligen kommer till skott. Vi tycker ju att det har tagit alldeles för lång tid med den gamla regeringen, som inte ville ta i dessa frågor på samma sätt.

Det verkar finnas krafter i samhället som vill bevara det gamla, som vill att människor ska utnyttjas och som inte vill att man ska följa kollektivavtal. Vad gör Ardalan Shekarabi för att förändra det?

Herr talman! Vi har alla möjligheter i världen att förändra det. Vi kommer nu att lägga fram förslag. Och då kommer det att vara Sveriges riksdag som avgör. Ska det ställas krav på villkor enligt svenska kollektivavtal, eller ska vi fortsätta gynna företag som ger dåliga villkor till sina anställda? Ska vi sluta diskriminera svenska bönder, eller ska vi fortsätta gynna utländska bönder?

Det är frågor som kommer att avgöras här, i denna kammare, av Sveriges riksdag. De lagförslagen kommer att påverka verkligheten från och med den 1 januari 2017. Det gäller alltså att rösta rätt.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till Margot Wallström.

I internationella samarbeten har vi i Norden mycket att vinna på att samordna oss. Då får vi en starkare röst. Men även i relationerna mellan de nordiska länderna har vi mycket att vinna på samarbete. Ett exempel handlar om att riva gränshinder i gränsregionerna, för att underlätta för arbete, studier och familjebildning över gränsen. Vi har många gränspendlare.

Det kan handla om våra socialförsäkringar, om att försöka samordna dem så att man vet vilka regler som gäller och för att det ska bli smidigt. Det kan handla om regler för vilka utbildningar som ska vara godkända. Det kan handla om skatteregler och många sådana saker. Vi har mycket att vinna, såväl ekonomiskt som när det gäller nya jobb och smidighet för medborgarna i fråga om att lösa sådana problem.

Min sammanfattande fråga är: Hur kan vi stärka och utveckla det nordiska samarbetet?

Herr talman! Det kanske också var en fråga om hur jag ser på min roll som Nordenminister och på att vara ansvarig för nordiska frågor. Jag ser mycket fram emot det. Jag tror att det kan bli allt viktigare, inte minst eftersom vi har en så kallad nordisk samhällsmodell som vi gärna försvarar och för vilken det finns ett stort intresse. Det var ingen tillfällighet att vi bjöds in av president Obama. Han tittar på just Norden. Även från många andra håll i världen tittar man på hur vi samarbetar, hur vi löser praktiska problem och så vidare.

Hillevi Larsson har just nämnt några områden där vi måste fortsätta samarbeta. Och nu när EU upplevs vara i en slags existentiell kris kommer det nordiska samarbetet att stärkas.

Jag kommer att gå in med full kraft i det arbetet och ser mycket fram emot att jobba med mina nordiska kollegor. Kristina Persson har, med det arbete som hon har gjort, lagt grunden för det.

Herr talman! Vi har en gemensam grund att bygga på i Norden. Vi har stor samhörighet. Man kan tala om den nordiska modellen på samma sätt som vi brukar tala om den svenska modellen här hemma.

Det arbetet kan vi driva även i EU. Det handlar om att satsa mycket på välfärd och forskning, vilket har lett till jämställdhet och många jobb, alltså en positiv utveckling. Det handlar om alltifrån stora internationella samarbeten till vardagsnära frågor i gränsregionerna.

Det är ett jätteviktigt politikområde. Jag önskar ministern lycka till.

Herr talman! Det tackar jag för.

Jag träffade generalsekreteraren i Nordiska rådet, Dagfinn Høybråten, häromdagen för att diskutera hur vi kan lägga upp arbetet och hur prioriteringarna ska se ut. Vi diskuterade också att det på Nordiska ministerrådet, och dess olika konstellationer, ska ges utrymme för dagsaktuella frågor, så att vi kan ta oss an till exempel flyktingfrågan på ett bra sätt och dela erfarenheter och best practices.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till utrikesministern. Det gäller Vitryssland.

Alla minns säkert 2012, då relationerna mellan Sverige och Vitryssland nådde sitt lågvattenmärke. Efter en incident blev Sveriges ambassadör hemskickad från Vitryssland. Sedan dess har mycket hänt i vår relation. Jag har varit en flitig besökare i Vitryssland. I landet tas små steg framåt. De politiska fångarna har släppts, och vi ser att små steg tas åt rätt håll.

Vi har dock ett problem. Det gäller viseringsfrågor. Den svenska ambassaden, som är jättefin, har en hel våning i bottenplan som är inredd som en viseringsavdelning. Jag vill fråga utrikesministern ifall Sverige kan tänkas att under de kommande åren ta kliv framåt för att öppna en viseringsavdelning på ambassaden i Minsk, för att ge inte minst unga människor möjlighet att få tillträde till EU.

Herr talman! Jag vill tacka för frågan.

Det är en riktig historisk beskrivning.

Jag vet att det finns ett starkt engagemang också bland andra riksdagsledamöter för frågan om Vitryssland och den politiska utvecklingen och hur vi ska förhålla oss till Vitryssland, både från EU:s sida och bilateralt.

Tack så mycket för det jobb som jag vet att du och andra gör, Kent Härstedt! Ni arbetar för att driva på i fråga om mänskliga rättigheter och för en utveckling i en mer demokratisk riktning. Det är viktigt och uppskattat.

Självklart måste vi titta också på de här frågorna på lång sikt, precis som vi gör med länderna i det östliga partnerskapet. Utan att ställa ut några löften vill jag säga att det här är en av de frågor som vi är beredda att ta oss an framöver. Det förutsätter att Vitryssland vill röra sig i rätt riktning, mot mer av demokrati och respekt för mänskliga rättigheter och för rättsstaten.

Herr talman! Det som utrikesministern precis sa uppskattas. Jag för dialog med företrädare för regimen - jag träffade utrikesministern så sent som i förra veckan - men också med företrädarna för oppositionen. När det gäller önskemål om möjlighet till visering genom Sveriges ambassad är det en samstämmig sång som sjungs från alla håll och kanter.

I dag måste unga människor i Vitryssland ta sig till Estland för att kunna söka visum. Med de mycket goda förutsättningar vi har på den svenska ambassaden skulle det vara väldigt tacknämligt.

Herr talman! Jag kan som sagt bara säga att det är en fråga som vi är villiga att titta på. Det gäller också hur det skulle kunna göras tidsmässigt och praktiskt.

Återigen, tack för de viktiga insatser som Kent Härstedt och andra i riksdagen gör för att uppmärksamma frågan om Vitryssland!