Frågestund

Frågestund

Herr talman! Förra helgen var mörk. En 15-årig pojke mördades på en pizzeria, en annan fick livshotande skador och en kvinna misshandlades brutalt vid en busshållplats. I Brås nationella trygghetsundersökning uppger drygt en fjärdedel av befolkningen att de under förra året utsattes för brott som misshandel, hot eller sexualbrott. Det här är mycket illa.

Regeringen talar gärna om 10 000 fler polisanställda, men mycket mer måste göras. Polisyrkets attraktivitet måste höjas. Höjs inte attraktiviteten kommer inte målet om 10 000 fler polisanställda att nås. I dag är avhoppen från polishögskolan mycket stora, och 120 av 950 platser står tomma.

Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta för att stärka polisyrkets attraktivitet?

Herr talman! Tack, Magdalena Schröder, för frågan!

Vi ser frågan om den ökade brottsligheten och framför allt brottsligheten på våra gator och torg och bland ungdomar som oerhört oroande. Vi har sedan länge arbetat med den här frågan, inte minst för att kunna stärka polisen. 10 000 nya polisanställda är vad regeringen har satt som mål. Just nu är det mer än dubbelt så många som tidigare som har börjat på polisutbildningen, och vi har startat två nya polisutbildningar, en i Malmö och en i Borås.

Vi konstaterar också att lönerna är på väg upp. Vi konstaterar att det tar två och ett halvt år att utbilda en polis. Vi är på väg att kunna stärka polisens närvaro på gator och torg för att kunna stävja dessa fruktansvärda brott, men vi måste också jobba mer med förebyggande av brott, för en del av brotten som vi ser begås av väldigt unga personer.

Herr talman! Att 120 av 950 platser står tomma är ingenting att vara stolt över. Polisyrket är ett av de mest hedersamma yrken man kan välja, och man borde också avlönas därefter. Därför föreslår Moderaterna en särskild lönesatsning, betald polisutbildning och åtgärder för att återanställa pensionerade poliser. Varför gör inte regeringen något av detta?

Jag frågar igen: Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta för att stärka polisyrkets attraktivitet?

Herr talman! Vi har fört över 360 miljoner till Polismyndigheten för att förbättra polisernas arbetsvillkor, och vi har sett att Polismyndigheten har växt med nära 3 000 anställda sedan 2014. Polismyndigheten och Polisförbundet har slutit avtal om polisernas löner som kommer att öka med 5,7 procent i år, vilket är en bra bit över riktmärket på arbetsmarknaden.

Vi arbetar vidare för att göra polisyrket så attraktivt som möjligt.

Herr talman! Min fråga går till Isabella Lövin.

Vi ser i dag en utveckling i Sverige med ökad gängkriminalitet som sprider sig allt lägre ned i åldrarna. Inget annat land i Västeuropa har så många unga som är inblandade i skottlossningar och dödskjutningar. Trots den katastrofala utvecklingen fortsätter regeringen envist att hävda att man gör allt för att krossa den växande gängkriminaliteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Reaktioner har väckts i våra grannländer, och det finns en oro för att kaoset i vårt land ska sprida sig. Danmarks justitieminister säger: "Det här får inte bli vardag i Danmark. Vi ska säkra danskarnas trygghet." För att uppnå detta har Danmark nu infört gränskontroller mot Sverige. Anledningen är det ökade hotet från svensk organiserad brottslighet som legat bakom både sprängningar och mord i Köpenhamn.

Norden är världens mest integrerade region och har en gemensam arbetsmarknad. Sverigedemokraterna vill att det förblir så, men tyvärr sätter den svenska regeringens misslyckande käppar i hjulet och påfrestar de nordiska relationerna.

Hur kunde det bli så här, och kan regeringen se något eget ansvar i detta misslyckande?

Herr talman! Tack, Katja Nyberg, för frågan!

Regeringen har skärpt straffen och infört nya straffrubriker för ett femtiotal olika brott sedan vi tillträdde 2014. Det har aldrig varit en så stor aktivitet när det gäller hur vi ska bekämpa brottsligheten.

Att Danmark har meddelat att man ämnar införa inre gränskontroll mot Sverige har vi noterat. Efter att vi införde kontroller mot Danmark såg vi hur bland annat antalet bostadsinbrott i södra Sverige minskade.

Jag har respekt för att den danska regeringen förstärker gränskontrollen i syfte att hålla kriminella kort. Vi har samråd med Danmark och EU enligt gängse procedurer. Det är väldigt viktigt att vi samarbetar grannländer emellan och inom EU för att stävja den gränsöverskridande brottsligheten.

Herr talman! Säg mig, Isabella Lövin, vad det är som säger att er politik som gång på gång misslyckas skulle fungera nu? Pannkakan blir inte bättre av att man vänder den två gånger. Ni har en kraftfull retorik, men i verkligheten vrider sig brottslingarna av skratt när de hör om era tafatta försök. Var finns de riktiga, effektiva åtgärderna? Vad har regeringen för plan för att vi ska kunna upprätthålla den interna nordiska mobiliteten? Just nu går det åt motsatt håll.

Herr talman! Jag tror att vi är många som uppskattar den interna nordiska mobiliteten, och vi uppskattar det nordiska samarbetet när det gäller bland annat säkerhet och att bekämpa gränsöverskridande brottslighet. Sverige och Danmark samarbetar, och det gör vi också inom ramen för Norden och EU, och det kommer vi att fortsätta att göra.

Det är viktigt att vi har ett informationsutbyte, och det är också viktigt vad vi gör här hemma för att faktiskt bura in brottslingarna. När det gäller det kan vi se att vi har gjort ett väldigt stort och systematiskt arbete de senaste fem åren.

Herr talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Isabella Lövin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I Sverige köper vi i genomsnitt drygt 13 kilo nya kläder och textilier per person och år. Då är inte e-handeln inräknad, och förmodligen är siffran betydligt högre.

Konsumtion och produktion av textilier har en stor påverkan på miljö och klimat. För att minska den påverkan måste vi ställa om till en mer ansvarsfull och hållbar produktion.

I januariavtalet har vi enats om att införa ett producentansvar för textilier. Det är väldigt viktigt. Men en avgörande utmaning är också att lyckas skapa en marknad för återbruk och återvunna material.

Det finns pionjärer på det här området. Man kan nämna Renewcell i Kristianstad och Södra Skogsägarna som har spjutspetsprojekt, men man ser en utmaning i att lyckas skala upp sin verksamhet. Det här är oroande eftersom risken är att vi inte lyckas skapa den här marknaden eller att verksamheten flyttas till andra länder, till exempel Tyskland.

Min fråga till statsrådet är därför: Vad avser regeringen att göra för att stärka förutsättningarna för de här spjutspetsprojekten och företagen som bidrar till att skapa en mer hållbar produktion och konsumtion?

Herr talman! Tack, Magnus Ek, för en viktig fråga!

Textilier är en av de produkter i världen som skapar störst miljöproblem och påverkar klimatet mest, inte minst genom odling av bomull och den frisättning av växthusgaser som sker i samband med det. Därför måste vi bli mycket bättre på att återvinna textilier och ha nya hållbara textila material.

I januariavtalet är vi överens om att införa ett producentansvar för textilier. Det vill säga att producenterna ska ha ett ansvar för att återvinna på precis samma sätt som för papper, plast, glas och andra avfallsfraktioner. Man måste kunna samla in och se till att det blir en bra marknad för dem som vill satsa på textilier som är återvunna.

Jag vill också nämna att vi stöder Finland i att ha en EU-strategi för cirkulär ekonomi, och vi trycker särskilt på att textilier ska in i den cirkulära ekonomin.

Herr talman! Allt det här välkomnar jag. Det som jag riktar in mig på i frågan är om statsrådet ser att det finns något mer vi kan göra för att stärka de företag som lyckas skapa marknader när vi har samlat in textilierna. Vi är överens om det, och det finns initiativ som är på gång för att vi ska lyckas samla in textilmaterial för återvinning eller återbruk.

Det är klart att vi vill återbruka så mycket som möjligt. Men en del måste också återvinnas och bli nya textilier. Det måste kunna gå ut på en ny marknad, och det måste gå att få ekonomi i det.

Herr talman! Ja, det måste bli ett slut på det köp-och-släng-samhälle som vi har utvecklat. Vi behöver verkligen se till att få igång de cirkulära materialflödena.

Man kan använda ekonomiska incitament. Det är också något som partierna i januariavtalet gemensamt diskuterar. Hur ska vi genomföra en cirkulär ekonomi och strategi som riktar sig till Sverige? Vi jobbar med det också på EU-nivå, så att man ska kunna få tillräckliga flöden för att återvinna såväl plast som textilier och andra material. En del av det hamnar i dag på tippen eller bränns. Det är inte hållbart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Matilda Ernkrans om flytten av Internationella biblioteket här i Stockholm och det nationella uppdrag som man har genom Kungliga biblioteket, KB.

Sedan den 2 november är Internationella biblioteket stängt för flytt, och inga beställningar av medier kan göras förrän i januari. Kritiken mot den grönblåa majoritet som har fattat beslutet om att dela upp verksamheten och minska antalet anställda har varit omfattande.

Personalstyrkan hade när den var som störst kunskap i 20 språk och besitter en spetskunskap inom världslitteraturen som inget annat bibliotek kan matcha. Inom sin specialisering har man kunnat hitta böcker från länder där det knappt finns fungerande bokutgivning och på språk som varit förbjudna i delar av världen. Bibliotekarierna har kunnat hjälpa besökare på plats och har försett hela landet med litteratur och andra medier utifrån det uppdrag man har fått från KB.

Min och många andras bedömning är att det nya upplägget med två olika platser och färre specialiserade bibliotekarier kommer att innebära en försämring. Min fråga till statsrådet är därför: Hur ser hon på att Stockholms stad gör den här förändringen? Och hur ska statsrådet säkerställa att den nya verksamheten kan erbjuda folkbibliotek och dess låntagare samma högkvalitativa utbud som Internationella biblioteket har erbjudit?

Herr talman! Tack för frågan, Vasiliki Tsouplaki!

Det är en viktig fråga. Men beslut som man har fattat lokalt måste man också ta ansvar för lokalt. Det som jag har försäkrat mig om är att Kungliga biblioteket har fått försäkringar om och avser att se till att det man har beställt och fått löfte om när det gäller hur Internationella biblioteket ska arrangeras också fullföljs.

Jag har försäkrat mig om att Kungliga biblioteket vet vad Internationella biblioteket ska leverera och vilka uppgörelser som har gjorts med den lokala nivån. Sedan måste den lokala nivån ta ansvar för sina beslut.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

En stor del av det här är såklart en lokal fråga för Stockholm. Men jag är inte riktigt lugnad när det gäller hur den bantade verksamhet som kommer att finnas på Liljeholmen ska kunna leva upp till det nationella uppdraget med samma kvalitet som tidigare. IB har förvaltat en bokskatt på runt 200 000 titlar på över 100 språk. Denna har delvis byggts upp med nationella medel.

Min följdfråga blir: Är statsrådet Ernkrans beredd att agera om det visar sig att den nya organisationen i Stockholm innebär försämrad service för resten av landet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, ledamoten!

De beslut som fattas lokalt måste man som sagt ta ansvar för lokalt. Jag har försäkrat mig om att Kungliga biblioteket känner en trygghet. De är också noga med och har varit tydliga gentemot den lokala nivån vilket uppdrag som KB har avtalat om och hur man ska leva upp till det nationella uppdraget.

Det är där vi är just nu.

Herr talman! Vi har en helt unik situation i Sverige med 200 skjutningar och närmare 200 sprängningar hittills i år. Det finns givetvis mycket att fråga regeringen om avseende det, inte minst vad gäller Miljöpartiets deltagande i regeringen. Från utsidan framstår det ofta som att man lägger in vetokortet i fråga efter fråga och därmed har bromsat rättspolitiken i flera år.

Min fråga gäller dock otryggheten på ett annat sätt. Den gäller otryggheten i butiker, i simhallar och på bibliotek. I januari i år kom nämligen en utredning om att införa tillträdesförbud. Remissinstanserna kom med sina synpunkter för ett halvår sedan. Svensk Handel har efterlyst det här i flera år.

Kristdemokraternas uppfattning är att det är en viktig fråga. Ingen ska behöva vara orolig för att utsättas för övergrepp i en simhall. Det måste också bli ordning och reda på biblioteken där det i dag tyvärr går åt fel håll.

Varför har regeringen ännu inte lagt fram ett förslag? Det har gått ett halvår sedan remissinstanserna lämnade sina synpunkter.

Herr talman! Tack, Andreas Carlson, för frågan!

Eftersom ledamoten inledde med en svepande anklagelse mot det parti som jag leder vill jag passa på att invända att vi under den här mandatperioden och den förra har skärpt straffen för mer än 50 olika förseelser och brott. Vi har också infört nya brott. Miljöpartiet har varit delaktigt i de besluten samt framfört flera olika synpunkter på för vad man bör skärpa straffen, bland annat rekrytering av minderåriga till brottslig verksamhet.

I fråga om en exakt tidtabell för när olika lagförslag för det ledamoten frågar om kommer att läggas fram får jag hänvisa till min kollega justitieminister Morgan Johansson.

Herr talman! Min generella oro gäller inte så mycket de frågor och förslag som har lagts fram utan de förslag som inte har lagts fram och som har bromsats. Men nu gäller den specifika frågan tillträdesförbudet.

Svensk handel lägger 11 miljarder om året på säkerhetskostnader. Det är en halv polisbudget. Det stjäls; förra året stals det för 6,8 miljarder i butikerna. Det här är en mycket angelägen fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är klart oroväckande att det inte har nått vice statsministern när förslag ska läggas fram. Det borgar för vidare förskjutningar. Det skulle vara oerhört allvarligt. Situationen är mycket allvarlig här och nu.

Herr talman! Jag vill återigen invända mot ledamotens beskrivning. Jag vet inte vilka förslag han hänvisar till. Faktum är att Miljöpartiet verkligen vill se att vi i det här landet har både rättssäkerhet och effektiv bekämpning av brott.

Det är inte alltid skärpning av straff som leder till minskad brottslighet. Vi behöver också jobba med att ungdomar inte ska komma in i brottslighet och med ytterligare säkerhetsåtgärder i samhället.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Matilda Ernkrans. När man är ute och tittar på den fina forskningspolitiken och forskningsmöjligheterna runt om i landet blir man som svensk politiker stolt att vi i Sverige i internationell jämförelse har väldigt många som forskar och är aktiva inom akademin på hög nivå med tanke på vårt invånarantal. Vi är också väldigt produktiva när det gäller olika vetenskapliga publikationer och artiklar. När man sedan borrar lite grann på djupet och granskar kvalitetsmåtten och det kvalitativa ser man dock att Sverige halkar efter och inte klarar den tuffa konkurrensen från inte minst Asien.

När vi nu diskuterar forskningspropositioner och andra aktuella frågor undrar jag vilka initiativ statsrådet tänker ta för att också öka kvalitetskulturen och kvaliteten inom forskningspolitiken i Sverige.

Herr talman! Tack för frågan, Roger Haddad! Vi är mitt inne i en stor process och dialog med inte minst alla engagerade inom näringsliv, forskningsråd, lärosäten och andra enskilda aktörer om hur vi ska forma framtidens forskningspolitik. Vi har precis fått in över 200 svar - nästan 300 inspel - om hur vi ska hantera den framtida forskningspolitiken. Jag tycker att vi måste ha respekt för det arbete som görs så att vi kan göra noggranna analyser om hur vi ska ta oss vidare framåt.

Det är också viktigt att hitta en bra dialog här i Sveriges riksdag. Det gäller inte minst mellan Liberalerna, regeringen och Centerpartiet, som ju har ett budgetsamarbete. Detta är såklart viktiga saker som Sverige ska fortsätta att investera i så att vi har forskning av god kvalitet i hela vårt land.

Herr talman! När man tittar på rapporten från Vetenskapsrådet, vår expertmyndighet, ser man att åtgärder för ökad kvalitet och en bättre kvalitetskultur efterfrågas. Detta är ingen budgetfråga. Jag noterar att processen kring forskningspropositionen har karaktären av vilka områden man vill prioritera och vilka medel man skulle vilja se. Min fråga handlar också om Styr- och resursutredningen vars betänkande snart har legat i ett år på Utbildningsdepartementet. I den är fokuset bland annat på kvalitet. När kommer den konkret tillbaka?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Att vi har hanterat Styr- och resursutredningens förslag i ett år är nog en sanning med modifikation. Den utredningen fick jag ta emot i början av detta år. Den hade genomgått en väldigt stor process med stort engagemang från många delar av lärosätena. Vi har analyserat den, och i dag vet vi ungefär hur förslagen ser ut. En del av detta kommer vi att hantera i den forskningspolitiska propositionen, hoppas jag. Annat kanske vi kan ta i andra delar. Sådant får vi återkomma om.

Herr talman! Med de allvarliga händelser som sker i vårt land och inte minst i den del av landet som jag kommer ifrån är det lätt att ibland känna oro inför framtiden. Kanske känner man även ett visst mått av uppgivenhet. Dessa allvarliga händelser dominerar såklart samhällsdebatten och även arbetet i Sveriges riksdag, för sådan är politikens natur. Den bygger på konflikt och debatt. Men politikens natur bygger också på förmågan att ta ansvar och att skapa framtidstro. I kontrast till dessa händelser finns det anledning att också fundera över områden där vi tillför resurser och där det finns en entusiasm för att politiken levererar.

När jag i mitt arbete som försvarspolitiker möter anställda vid Försvarsmakten, berörda myndigheter och medlemmar i frivilligorganisationer märker jag framtidstron. Jag märker att politiken konsekvent och kraftfullt satsar. Därför vill jag ställa en fråga till försvarsministern om hur han ser på de satsningar som sedan 2014 tillförts totalförsvaret.

Herr talman! 33 miljarder under perioden 2016-2020 är en nivåökning med 14 miljarder. Överenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna innebär en satsning på 25 miljarder åren 2021-2025. Totalt är det ungefär 75 miljarder som tillförs under perioden. Detta är mycket stora belopp. Det lägger en bra plattform för en kommande diskussion nästa år inför en försvarsproposition som ska garantera en militär förmågeökning under nästkommande försvarsperiod, åren 2021-2025.

Vi kommer att få Försvarsmaktens analys av Försvarsberedningens förslag i morgon. Jag har också kallat samtliga partier i Försvarsberedningen till ett informationstillfälle på måndag. Därefter börjar processen mot en proposition.

Herr talman! Jag konstaterar att 33 miljarder har tillförts till Försvarsmakten under den senaste mandatperioden för att stärka hela totalförsvaret, både militärt och civilt. Det har slutits en uppgörelse i Sveriges riksdag mellan fyra partier: Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet. Där vill man nu ta sig an ytterligare satsningar på det framtida totalförsvaret. Hur ser försvarsministern på de kommande åren?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag ser att det finns en bra grundförutsättning för att få fram en proposition som garanterar en militär förmågeökning även fram till 2025. Jag ser också att den plattform som vi har i Försvarsberedningens förslag kan utgöra en mycket bra grund för att föra dessa diskussioner. Det finns därmed också goda förutsättningar för en bred politisk överenskommelse.

Processen kommer att börja inom kort, och propositionen är beräknad till nästkommande år.

Herr talman! Vår tids största utmaning är klimatförändringarna. Jag vill därför ställa min fråga till miljö- och klimatminister Isabella Lövin.

Det globala hållbarhetsmålet nr 11, Hållbara städer och samhällen, är ett mål som jag i min roll som ordförande i riksdagens civilutskott men också personligen brinner väldigt mycket för. Målet innebär att göra städer och samhällen inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.

Min fråga till statsrådet är: Hur jobbar regeringen för att Sverige ska nå mål nr 11, Hållbara städer och samhällen?

Herr talman! Tack, Emma Hult, för en väldigt viktig fråga! Det förhåller sig nämligen så att en mycket stor del av jordens befolkning bor i städer. Utvecklingen är att fler och fler flyttar in till städer och inte minst till stora megastäder, som kan ha en befolkning som är större än hela Sveriges befolkning. Därför är det väldigt viktigt att vi jobbar med hållbar stadsutveckling, också med koncept som vi kan exportera.

Detta gör Sverige. Med utgångspunkt i Agenda 2030 och mål nr 11 har vi en investeringsplattform för smarta städer, Smart City Sweden. Under förra mandatperioden införde vi ett stöd, kallat stadsmiljöavtal, i vilket vi delfinansierar hållbar infrastruktur. Man kan bygga bostäder som har bra kollektivtrafik, bra möjligheter för barn och en säker miljö med grönska. Detta är oerhört viktigt när vi kommer att se mer extrema väderhändelser. Titta på Venedig nu med översvämningarna där! Vi behöver stadsgrönska för att kunna absorbera regn men också för att kyla våra städer.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det är nu vi bygger framtidens samhälle. Jag hoppas att vi alla kommer att jobba för att bygga det så hållbart vi kan. Isabella Lövin hann bara inleda med att tala om de delar som handlar om hur klimatförändringarna kommer att påverka de städer och samhällen som vi har. Min fråga handlade också om det finns fler exempel där vi i Sverige skulle kunna exportera lösningar. Stadsmiljöavtal är ju en del, men finns det andra exempel på lösningar som vi lätt skulle kunna exportera och också hjälpa andra länder med?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Ja, genom FN-organet UN-Habitat driver Sverige dessa frågor. Vi har inför budgetpropositionen 2020 också aviserat 50 miljoner kronor för att jobba med gröna och trygga samhällen. Detta är oerhört viktiga strategier som vi omedelbart behöver se till att kunna förmedla och dela med oss av om vi ska klara av ett klimat med mer extrema väderhändelser.

Statsgrönska kan kyla ned städer, men den kan också minska risken för extrema översvämningar när klimatet drabbar oss i form av ökad nederbörd.

Herr talman! Jag vänder mig till minister Hans Dahlgren, även om det tidigare meningsutbytet med försvarsministern väckte oerhört många frågor om det ekonomiska akrobattricket, något vi får återkomma till efter att morgondagens redovisning kommit från myndigheterna.

Herr talman! Den 16 november 2009 dog Sergej Magnitskij i sin fångcell i Moskva, dödad av regimen. Sedan dess har det i åratal pågått ett arbete världen över, både i Europa och i USA, för att införa så kallade Magnitskijlagar i syfte att jaga de människor som dödar och attackerar människor och begår brott mot mänskliga rättigheter.

I Europa finns kanske förutsättningar för en Magnitskijlag. Hur ställer sig regeringen till det? Om man inte kan nå en EU-överenskommelse, skulle Sverige vara berett att tillsammans med likasinnade länder leta efter förutsättningar för en Magnitskijlag?

Herr talman! Jag tackar Hans Wallmark för frågan.

Detta är en fråga som handlar om vad man kan använda för instrument för att komma åt situationer med grova förbrytelser mot grundläggande mänskliga rättigheter, som förstås innefattar rätten till liv, vilket det handlar om i Magnitskijfallet. Det är en angelägen fråga. Sverige är intresserat av att arbeta med det här. Vi har ett samarbete med andra länder i Europeiska unionen för att hitta en gemensam ordning för detta. Att vi jobbar tillsammans med våra europeiska partner tror vi är det bästa sättet att få en effektiv ordning.

Herr talman! Jag avser att ställa min fråga till statsrådet Isabella Lövin.

18 av 20 regioner har stora ekonomiska svårigheter och kommer att gå med underskott inom hälso- och sjukvårdsområdet i år. Förra veckan varslade Karolinska universitetssjukhuset 250 läkare och 350 undersköterskor - detta i en tid när vi redan brottas med brist på vårdplatser och ett samtidigt ökat vårdbehov. Den här typen av besparingar kommer givetvis att få allvarliga konsekvenser för patientsäkerheten och försämra tillgängligheten till vården ytterligare. Välfärdsservicen i vårt land försämras hastigt, och det är inget annat än resultatet av en ansvarslös politik som länge har förts på nationell nivå och som landets regioner nu måste hantera med alla tänkbara medel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill därför fråga statsrådet vilka akuta åtgärder regeringen avser att vidta för att säkra rätten till en patientsäker och tillgänglig vård i samtliga regioner.

Herr talman! Jag tackar Clara Aranda för frågan. Det är naturligtvis en väldigt viktig fråga. Jag ser med stor oro på alla de varsel som lagts på Karolinska sjukhuset.

Regeringen jobbar väldigt aktivt för att korta köerna till sjukvården, bland annat genom en satsning på 1 280 000 000 kronor för 2020. Vi föreslår ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting, så att man ska kunna föra över mer medel till de mest behövande landstingen och kommunerna. Vi kan konstatera att det är många landsting och kommuner som i dag går med underskott efter ett antal år med väldigt god ekonomi. Det är någonting som vi behöver hantera. Det är också viktigt att vi vid en förändrad demografisk utveckling med allt fler äldre kan tillse att vi har tillräckligt med resurser för att ta hand om dem som har behov. Alla ska tas om hand.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Peter Hultqvist.

Återmilitariseringen av Gotland har varit en prioriterad fråga för Centerpartiet och alla andra partier. Vi har varit helt överens. Man kan så här långt konstatera att det är en väldigt stor framgång. Det har byggts ett nytt rationellt regemente, det första på väldigt många år. Rekryteringen av officerare har gått väldigt bra. Acceptansen är stor bland gotlänningarna. Jag konstaterar också att Försvarsberedningen är enig om att fortsätta satsa på Gotland.

I morgon - en viktig dag - ska Försvarsmakten komma med sin bedömning av vad som ligger i korten. Jag vill ställa frågan till försvarsminister Peter Hultqvist: Vilka kommande förmågeförstärkningar ser statsrådet behövs på Gotland under kommande försvarsperiod?

Herr talman! Som jag tidigare har sagt är Gotland ett av de områden som bör prioriteras i ett kommande försvarsbeslut. Vilka förmågeförstärkningar som det exakt ska handla om får vi återkomma till när processen mot en proposition har fått genomföras. Det är i dag för tidigt att redovisa den typen av uppfattningar.

Gotland har ett utomordentligt strategiskt läge mitt i Östersjön. Det som sker på Gotland påverkar såväl Baltikum och Finland som det svenska fastlandet. Jag ser framför mig att det kommer att ske ytterligare investeringar på Gotland. Jag hoppas att vi ska kunna ha en bred enighet om det i Sveriges riksdag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Dagens Nyheter har i flera artiklar granskat Sveriges uppköp av billiga och osäkra utsläppskrediter. Krediterna må vara billiga, men klimatnyttan är låg eller ingen alls. Energimyndighetens uppköp av spisar och trädplanteringar i Uganda granskas specifikt. I Uganda har exempelvis tusentals familjer tvångsfördrivits på grund av Energimyndighetens trädplanteringar. Man talar om luftslott och klimatkolonialism.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatministern vilka slutsatser hon drar av dessa granskningar. Jag vill också fråga ministern om hon tänker se till att fortsatta uppköp av osäkra utsläppskrediter stoppas för att uppnå våra svenska klimatmål samt om hon tänker verka för att dessa två specifika fall, där Energimyndigheten har varit involverad, ska utredas.

Herr talman! Frågan om huruvida man kan köpa utsläppsminskningar i ett annat land har varit aktuell väldigt länge. Sedan klimatförhandlingarna startade och man antog det så kallade Kyotoprotokollet har det funnits mekanismer som kallas för clean development mechanisms. Jag tycker personligen att det är ett slags avlatsbrev för oss rika - vi köper utsläppsminskningar någon annanstans - om det inte är så att det vi gör verkligen hjälper utvecklingen i det landet, vilket vi inte ska utesluta att CDM-mekanismerna faktiskt gör. Vi har sett en rejäl skärpning i hur man kontrollerar att de ger additionella utsläppsminskningar.

Det finns inga ursäkter för folkfördrivning eller annat. Vi har en kontinuerlig kontroll och revision på FN-nivå och förstås även från Sverige. Man ska se till att man lever upp till de här kriterierna. För mig blir uppdraget att se till att man uppfyller kriterierna i enlighet med § 6 i Parisavtalet.

Herr talman! Jag har en fråga till EU-ministern.

Jag har många gånger tagit upp den sociala pelare som finns i EU och som egentligen var avsedd för eurozonen men som statsministern valde att skriva under och gå in i. Den var frivillig. Nu ser vi konsekvenserna. Vi kommer att få minimilöner. Vi kommer också att få problem att hålla nere EU-budgeten. Det står i den sociala pelaren att EU-fonderna ska finansiera olika reformer i den sociala pelaren. Hur ska EU-ministern se till att vi inte riskerar att öka vår EU-budget? Vi från Kristdemokraterna har varit tydliga med att det inte får bli mer än 1 procent av bni.

Jag skulle också vilja höra om EU-ministern möjligtvis skulle kunna ordna någon typ av opt-out, som Storbritannien och Danmark har på olika områden, framför allt när det gäller arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har fått löften om att vi inte ska behöva delta i olika program på arbetsmarknadsområdet. Hur ser EU-ministern att vi ska kunna hålla oss utanför minimilöner?

Herr talman! Tack, Désirée Pethrus, för frågan!

Vi kommer inte att automatiskt få några minimilöner i Sverige. Vi kommer att arbeta för att den ordning och de förslag som eventuellt ska komma från kommissionen blir utformade på ett sådant sätt att vi bevarar den svenska och den nordiska modellen i vårt eget land.

Vi har många kontakter redan nu med den inkommande kommissionären för dessa frågor. Vi har också haft kontakter tillsammans med våra likasinnade med den inkommande ordföranden i kommissionen. Vi har goda förhoppningar om att det ska lösa sig på ett sätt som respekterar varje lands nationella ordning inklusive den som vi har i vårt eget land.

Min slutsats av det är att vi heller inte behöver befara några andra besvärligheter som gör att vi skulle begära en opt-out. Hela statsministerns deklaration i går inför denna kammare handlade om att vi är med i den europeiska gemenskapen fullt ut, med vissa undantag förstås när det gäller eurosamarbetet och så.

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till statsrådet Matilda Ernkrans.

Att jag med min klassbakgrund valde att studera vidare efter gymnasiet var inte en självklarhet. Det är inte bara sociala faktorer som påverkar övergången utan det finns även problem när det kommer till geografiska avstånd men också skillnader mellan kön.

Trots att universitet och högskolor sedan länge har haft uppdraget att arbeta för och främja breddad rekrytering är det fortfarande dubbelt så vanligt att de som har högskoleutbildade föräldrar eller är kvinnor väljer att studera vidare framför män.

Min fråga är därför: Vad avser statsrådet att göra inom detta område för att få flera att välja högre studier?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Detta är verkligen någonting som jag känner att vi behöver göra mer av.

Lärosätena har länge haft det här uppdraget. Det är så självklart att det inte bara kan vara akademikernas barn som går på våra högskolor. Det ska också vara byggnadsarbetarens dotter likaväl som tjänstemannens son eller den unge mannen från landsorten som kliver in på högre utbildning.

Om man inte tycker att klass, kön eller geografi är viktigt för att fler ska få tillgång till högre utbildning är bara det att vi har stora kompetensbrister ett skäl. Vi behöver fler som kliver in på högskolan för att utbilda sig till sjuksköterska, lärare eller vad det nu kan vara. Vi behöver verkligen göra någonting åt det här.

Universitetskanslersämbetet har nu fått ett tematiskt uppdrag från regeringen. Under ungefär ett år ska man granska lärosätenas arbete med detta för att sätta en ännu större fart och en ännu större press på att vi ska kunna komma längre. Det ser jag fram emot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till förvarsminister Peter Hultqvist.

Vid Saab Kockums varv i Karlskrona produceras ytstridsfartyg och ubåtar till den svenska marinen. Trots att Saab Kockums de senaste åren gått på högvarv med både halvtidsmodifiering och nyproduktion av ubåtar hotas nu verksamheten av orderbrist. Behovet av nya beställningar framför allt från nästa år är stort. Annars blir det svårt att behålla dagens verksamhet.

Saab Kockums besitter unika kompetenser inom ubåtskonstruktion och kompositproduktion för ytstridsfartyg av klassen Visby. Väsentliga nationella säkerhetsintressen är ett uttryck som försvarsministern i princip själv har myntat. Marinen har dessutom tydligt uttryckt det stora behovet av utvecklingen av nästa generation ytstridsfartyg.

Alliansregeringen agerade genom extraordinära åtgärder för att upprätthålla kompetensen och beläggningen under sin regeringsperiod. Hur ämnar försvarsministern agera med anledning av den aviserade orderbristen?

Herr talman! Agerandet i samband med övertagandet av varvet i Karlskrona från Saabs sida hade en bred politisk förankring. Jag känner väl till hur hela den uppbyggnaden och aktiviteten genomfördes, och de var fullständigt nödvändiga.

Ubåtskompetensen har en lång tradition i Sverige och är väldigt viktig för Sverige. Den ubåtoperativa förmågan i Östersjön har väsentlig bäring på svensk försvarsförmåga. Det som produceras inom ramen för svensk ubåtsproduktion är specialdesignat för Östersjöns vatten och förhållanden.

Jag är väl informerad om situationen när det gäller Kockums, Saab och de långsiktiga frågorna. Det är någonting som måste hanteras i förhållande till den försvarsproposition som nu ska iordningställas och säkerligen kommer att diskuteras i de överläggningar som kommer att vara mellan de politiska partierna. Tack för frågan!

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till Matilda Ernkrans.

Utbildning är på många sätt lösningen på både arbetslösheten och arbetskraftsbristen. Vi kan se att om man har gymnasie- eller högskoleutbildning har man mycket större chans att få jobb. Det är också inom den gruppen som arbetsmarknaden skriker efter utbildade människor. En del av bristyrkena kräver högskoleutbildning. Det gäller till exempel inom barnomsorg, förskolan, äldreomsorg, sjukvård och skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till regeringen är: Hur jobbar regeringen för att se till att det finns tillräckligt många utbildningsplatser inom de områden som är bristyrken? Hur ser vi till att tillräckligt många söker till utbildningarna och helst också fullföljer dem?

Herr talman! Tack för frågan!

Också detta är en väldigt viktig fråga. Ett av de riktigt stora uppdragen vi har är att se till att vi dimensionerar högre utbildning så att den i större utsträckning möter det som är arbetsmarknadens behov.

Vi gör en hel del. Vi lägger ut utbildningsplatser på olika lärosäten. Vi har prioriterat utbildningsinsatser när det gäller lärare, sjuksköterskor, läkare och ingenjörer. Det är stora breda yrkesgrupper som vi vet behövs.

Vi gör också insatser för lärosätena med att ge en extra budgetstimulans till att höja kvaliteten på utbildningarna. Inte minst gäller det möjligheterna att få mer lärarledd tid. Det är ett sätt inte minst i våra lärarutbildningar som vi tror gör att fler kan klara lärarutbildningarna när de kommer in.

Det här är någonting som vi måste jobba ännu mer intensivt med.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Isabella Lövin.

Den 1 februari nästa år har Migrationsverket beslutat att slänga ut 70 gymnasielagsungdomar på gatan i Halmstad. Inför det beslutet lovade Migrationsverket att se på konsekvenserna för de enskilda ungdomarna och för Halmstads kommun.

Frågan är alltså om det finns möjlighet att på tre månader skaffa fram 70 bostäder för ungdomar utan någon som helst förankring i Halmstad. När inte ens ungdomar med goda förutsättningar kan skaffa sig en lägenhet är svaret på den frågan enkel. Det är helt enkelt omöjligt. Men den frågan ställdes aldrig till kommunen trots att man lovat att göra just detta.

Konsekvenserna av det är uppenbara. Hela kostnaden och hela ansvaret kommer att hamna i kommunens knä. Min fråga till regeringen är därför: Är det verkligen en enskild kommun som ska ta hela ansvaret både för ekonomin och för att skaffa bostäder och inte staten?

Herr talman! Sverige har tagit ett väldigt stort ansvar för många som har flytt från krig och konflikter. Vi har tagit emot dem och måste naturligtvis se till att de får de bästa förutsättningarna för att kunna bidra till vårt samhälle.

Självklart ska kommunerna få tillräcklig ersättning för de kostnader som de har. I budgeten för 2020 tillskjuter vi 5 miljarder i generella tillskott till kommuner och landsting, och 500 miljoner går till särskilt socioekonomiskt utsatta områden. Vi ger ytterligare 80 miljoner till kommuner som har tagit emot många nyanlända.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

På längre sikt är vi övertygade om att ungdomar som är etablerade i en kommun kommer att bli en ekonomisk tillgång för den kommunen. Men staten bidrar på många sätt för att underlätta för kommunerna. Naturligtvis ligger en stor del av ansvaret hos kommunen men staten hjälper också till.

Herr talman! EU:s långtidsbudget är en högst aktuell fråga som vi noga följer. Det råder ingen tvekan om att medlemsländerna står långt ifrån varandra.

Många är de länder som vill se en ökad budget med mer utgifter och större åtaganden. Dessutom höjs röster för att de rabatter som några större nettobetalare, till exempel Sverige, har haft ska försvinna. Här hemma oroas många över om vår EU-avgift väsentligt kommer att öka. Sveriges linje är att vi inte vill se en kraftigt ökad avgift som överstiger 1 procent av bruttonationalinkomsten. Jag är övertygad om att regeringen driver den linjen tydligt i förhandlingarna, och jag vet att Sverige har stöd även av andra medlemsländer.

Därför undrar jag om statsrådet Hans Dahlgren skulle kunna ge en kort lägesbild av hur det går i förhandlingarna om EU:s långtidsbudget.

Herr talman! Tack, Pia Nilsson, för frågan! Om man ska redovisa förhandlingsläget på en minut får man tala fort. Men jag kan säga att motsättningarna mellan medlemsstaterna i unionen i denna fråga har blivit tydligare nu under hösten. Jag tror inte att någon egentligen tror att det blir möjligt att - som vi hade föresatt oss ett tag - före årets slut komma till ett avslut. Det verkar inte ligga i korten.

Vi har en stark grupp länder som slår vakt om jordbrukspolitiken och som till och med vill öka på det som kommissionen har föreslagit. Vi hade för någon vecka sedan ett möte med sammanhållningspolitikens vänner i Prag, som kräver mer pengar till strukturfonderna. Vi har en grupp länder som tycker illa om det här med rabatter, som bland andra Sverige har nytta av.

Vi själva argumenterar mycket hårt för att vi måste rätta mun efter matsäcken. Det måste vara en budget som inte går över 1 procent av bruttonationalinkomsten, och vi måste få behålla de rabatter som vi behöver av rättviseskäl.

Detta gör vi för att vi vill hålla nere den svenska avgiften, och det gör vi på mandat av Sveriges riksdag.

Herr talman! Jag har en fråga till försvarsministern rörande Gävle flygplats.

Försvarsmakten har kommit in med ett sent yttrande till Gävle kommun. Gävle kommun tänker stänga Gävle flygplats den sista december. Försvarsmakten har lagt fram en skarp skrivelse där man motsätter sig att Rörbergs flygplats görs obrukbar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Man skriver att flygplatsen på grund av sitt geografiska läge, sin infrastruktur och sin kapacitet är en unik resurs för de förband som använder den. Det finns inga alternativa flygplatser som kan ersätta Rörbergs flygplats funktion. Det är därför ur ett militärregionalt perspektiv angeläget att bibehålla möjligheten att använda Rörbergs flygplats. Försvarsmakten avslutar med att konstatera att om kommunen skulle stänga flygplatsen blir det en negativ påverkan på Försvarsmaktens operativa förmåga.

Jag skulle vilja veta hur försvarsministern ser på att kommunen planerar att stänga denna viktiga flygplats.

Herr talman! Jag är inte den som ska gå in och recensera kommunala beslut. Det jag kan säga utifrån Beckmans information är att jag ska se till att ta del av den information som finns i ärendet och som är officiellt publicerad. Jag ska ta det initiativet med anledning av frågeställningen och se vad det är man skriver i skrivelserna.

Man kan ha många synpunkter på hur olika flygplatser i Sverige ska kunna användas från Försvarsmaktens sida. Civila flygplatser kan användas i en krissituation när det gäller spridning av olika typer av resurser inom ramen för Försvarsmakten. De kan på det sättet vara en viktig operativ tillgång.

Men jag ska som sagt informera mig djupare om Gävlefallet.

Herr talman! Vi ser i dag att allt fler arbetstillfällen samlas i och omkring våra storstäder samtidigt som vi saknar bostäder just där. Med en fungerande kollektivtrafik skulle områden inom rimliga pendlingsavstånd lätta på bostadstrycket. Tyvärr fungerar inte det här i dag.

Ett av problemen med att få robusthet och en attraktiv tidtabell är att vi har prioriteringsregler med kriterier för hur tåglägen tilldelas som viktar olika resor med spårbunden trafik mot varandra. Med dagens kriterier är det så olyckligt att ett knökfullt pendeltåg med studie- och arbetspendlare väger fjäderlätt mot ett långväga tåg med långt färre passagerare.

Om vi hade kunnat skriva om direktiven till prioriteringsreglerna så att korta arbetsresor däremot ges prioritet hade vi snabbt kunnat hitta en konkret lösning på bostadsbristen i storstäderna.

Min fråga med anledning av detta är: Inser regeringen problemet med prioriteringsreglerna, och är ni i så fall villiga att arbeta för en förändring av dessa?

Herr talman! Tack, Ann-Sofie Lifvenhage, för en viktig fråga! Bostadsbyggandet, bostadsförsörjningen, kollektivtrafiken och möjligheterna att färdas på ett hållbart sätt är prioriterade frågor för regeringen.

Jag kan konstatera att sedan regeringen tillträdde 2014, förra mandatperioden, har vi ett rekordstort byggande, bland annat till följd av det investeringsstöd som vi har infört. Vi har också en historiskt stor satsning på järnvägen och järnvägsunderhåll. Jag tänker inte minst på den nyhet som kom i dag om att vi tydliggör ansvaret för underhåll av järnvägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Den specifika fråga som ledamoten ställer om prioritering av olika pendlingsfärdmedel är någonting som min kollega infrastrukturministern bör titta på och som han säkert också tittar på. Vi är av åsikten att kollektivtrafiken är det viktigaste om vi ska ha hållbara städer och klara klimatmålen.

Herr talman! Jag har en fråga till ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans.

Jag vill börja med att säga att jag verkligen uppskattar ministerns engagemang för att Sverige ska vara en ledande kunskaps- och forskningsnation. Sverige rankas som ett av Europas mest innovativa länder inom sektorer som stål, skog och fordon. Men när det gäller livsmedel rankas vi först på 14:e plats. Här har vi alltså en utvecklingspotential. Forskningen har en jätteviktig roll för att vi ska nå livsmedelsstrategins mål om bland annat en hållbar livsmedelskedja.

Min fråga lyder: Hur tänker ministern kring forskningens roll för att vi ska hitta nya innovationer och utvecklingsmöjligheter inom livsmedelskedjan?

Herr talman! Tack, Malin Larsson, för en viktig fråga! Forskningspolitiken är någonting som vi verkligen har satt igång ett arbete med att fortsätta att utveckla. Hösten 2020 hoppas jag att kunna komma tillbaka till kammaren med ett förslag till beslut som jag hoppas att många partier ställer sig bakom.

Detta ska vara en forskningspolitik där Sverige fortsätter att vara en ledande kunskaps- och forskningsnation. Det är helt enkelt så vi har bestämt oss för att bygga det här landet: mer av kunskap och mer av innovation.

Det gäller också livsmedelsforskningen. Det är klart att om vi ska ställa om till mer hållbarhet måste vi kunna bygga ett starkare samhälle som ger jobb, som ger människor hälsa och som tar till vara det som är våra styrkor. En av våra styrkor är naturligtvis att Sverige är ett duktigt land när det gäller hållbar livsmedelsproduktion.

Exakt hur och på vilket sätt detta ska se ut får vi återkomma med. Processen har bara börjat.

Herr talman! Jag tänker på situationen för kvinnor och barn i Afghanistan. Trots att vi har fantastiskt bra personal på plats som är utbildade i resolution 1325 och som även utbildar vidare på plats inom detta ser situationen ganska hemsk ut.

Många kvinnor och barn faller fortfarande offer. Det var över 300 döda barn per halvårsskiftet 2019, vilket strider mot egentligen alla mänskliga rättigheter och barnkonventionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag har därför en fråga till försvarsministern. Mer av samma är inte alltid lösningen. Avser regeringen att göra något ytterligare eller att vidta några ytterligare åtgärder inom Sveriges internationella insats för att öka jämställdheten och förbättra situationen för kvinnor och barn i Afghanistan?

Herr talman! Mödradödligheten har gått ned i Afghanistan. Kvinnor har fått en bättre position i samhället i Afghanistan. Det har skett mycket positivt på hälsovårdsområdet i Afghanistan. Den internationella insatsen har över huvud taget haft en bra effekt på det afghanska samhället. Sedan finns det naturligtvis djupa problem med säkerheten, och den har tidvis också blivit försämrad. Just nu är situationen rätt så tillspetsad.

Sveriges riksdag kommer att besluta om att fortsätta vår insats i Afghanistan, som har pågått under många år. Jag tror att det vore rent skadligt om vi skulle dra oss ur.

Sverige har också ett omfattande humanitärt bistånd till Afghanistan. En av punkterna i vårt arbete är att förbättra barns och kvinnors situation. Det arbetet kommer att fortsätta inom den breda humanitära insats som också möjliggörs av den militära insats som genomförs.

Herr talman! När det inkommit över 11 000 orosanmälningar om barn i Malmö, när vart fjärde barn växer upp i fattigdom och vart femte barn går ut skolan utan gymnasiebehörighet, när det är dubbelt så stor risk att bli skjuten i Malmö som i Stockholm och när det i hela kroppen känns som att någonting i grunden håller på att förändras i samhället, då undrar man: Varför gör regeringen inget särskilt? Varför gör regeringen inget extraordinärt? Varför gör man inte det som krävs och använder sin maktposition för att skapa de jämlika förutsättningar som man så gärna vill prata om?

Vi fick ett brev i går från Malmöpolisen. Det beskriver helvetet man upplever och känner när man kommer till platsen och finner ett barn med skotthål i sig.

Isabella Lövin! Som vice statsminister är du skyldig Malmöborna ett svar, åtminstone en ansats till räddning. Varför gör ni inte mer?

Herr talman! Tack, Noria Manouchi, för en väldigt viktig fråga, även om jag inte instämmer i att regeringen inte gör något.

Vi ser hur våldet går ned i åldrarna, och det är helt oacceptabelt. Vi behöver arbeta för att barn ska gå i skolan och bygga sig en framtid, inte lämna skolan och förstöra sin och andras framtid genom att gå in i gängkriminalitet.

Polisen har nu inrättat en särskild händelse för att göra tre saker, framför allt i Malmö: få bort de grövst kriminella från gatorna, se till att vapnen försvinner från gatorna och se till att det finns exitstrategier för de unga som är inne i gängkriminalitet så att de kan bygga sig en framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sedan har regeringen i dag, till exempel, sagt att vi kommer att kunna använda ett slags mellantvång för LVU där man mot föräldrars önskan kan ge ungdomar hjälp när de är på väg in i gängkriminalitet eller utsätts för hedersvåld.

Herr talman! Jag har en fråga till försvarsminister Peter Hultqvist angående klimatförändringarnas geopolitiska konsekvenser kring Arktis.

Klimathotet börjar nu till slut klarna för oss alla. Med stigande temperaturer och smältande glaciärer uppstår nya farleder, och det blir ett än starkare fokus på vårt arktiska område.

Mot denna bakgrund är min fråga: Hur resonerar försvarsministern kring klimatförändringarnas möjliga geopolitiska konsekvenser, och då särskilt i Arktis?

Herr talman! Klimatförändringarna är ju en realitet och måste åtgärdas på ett brett fält. Den utveckling vi ser i Arktisområdet är en fortsatt investering i militär förmåga på Kolahalvön, att man öppnar olika gamla baser från den sovjetiska tiden, en ökad övningsverksamhet och också en ökad operativ verksamhet i området. Det är klart att vi har en situation där också de säkerhetspolitiska frågorna ställs på sin spets och där det finns ambitioner att på olika sätt markera i det här området.

Klimatförändringarna har alltså en effekt. De kan ju också öppna för att det blir enklare att få intresse för att utnyttja naturtillgångar och liknande, vilket i sin tur också kan slå över på säkerhetspolitiska aspekter. Men vi ser alltså ett ökat säkerhetspolitiskt intresse i området.

Herr talman! Vi ska vara stolta över våra frivilliga försvarsorganisationer - Försvarsutbildarna, Frivilliga flygkåren, Sjövärnskåren med flera - och deras insatser. De fyller en viktig och central roll i både det militära och det civila försvaret. De bidrar dessutom till Sveriges krisberedskap.

I Försvarsberedningens rapport Motståndskraft lyfts en utökad roll för de frivilliga försvarsorganisationerna fram, inte minst i den framtida personalförsörjningen i totalförsvaret, liksom att detta måste ske i dialog med de frivilliga försvarsorganisationerna.

Försvarsberedningen anser att regeringen ska ge Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ett gemensamt uppdrag om översyn av detta. Därför vill jag fråga försvarsministern: Har regeringen givit Försvarsmakten och MSB ett gemensamt uppdrag att göra en sådan översyn tillsammans med de frivilliga försvarsorganisationerna för att stärka totalförsvaret i enlighet med Försvarsberedningens förslag på detta område?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Som läget är när det gäller Försvarsberedningens arbete kommer detta att hanteras i de överläggningar som nu kommer att ske mellan de politiska partierna inför en kommande proposition. Det kommer att utgöra grunden för de olika förslag som kommer att läggas fram om hur vi ska förhålla oss till uppdrag, översyner och olika typer av initiativ.

Det finns en bred enighet i Sveriges riksdag om att de frivilliga försvarsorganisationerna har en stor betydelse. Det är också omvittnat i samband med olika typer av krissituationer, exempelvis de bränder som förekom 2018 där det gjordes stora insatser från frivilligorganisationer, både med militär förankring och från den civila sidan. Jag ser detta som en oerhört viktig resurs. Jag besökte också rikshemvärnstinget i Sunne i helgen och fick där ta del av den omfattande och viktiga verksamhet som hemvärnet bedriver som en viktig del av svensk försvarsmakt.

Herr talman! Frågan är till miljö- och klimatministern.

Skatten på husbilar höjs nu kraftigt på grund av det sätt på vilket den nya beräkningsmodellen för utsläpp implementeras i Sverige. Endast Sverige kommer att straffbeskatta husbilar på detta sätt. Det är modellerna i mellansegmentet, de mest populära modellerna, som kommer att få den högsta höjningen på 30 000-35 000 kronor per år. Detta kommer att drabba de svenskar som följt uppmaningen att semestra i Sverige. Det är en obefogad skatt som sätter krokben för turism, sysselsättning och tillväxt. Regeringen, med Miljöpartiet i spetsen, skapar en straffskatt mot husbilar.

Regeringen har möjlighet att agera för att se till att skatten på utsläpp är proportionerlig och skälig. Så min fråga är, herr talman: Tänker ministern göra något för att ta bort straffskatten mot husbilar?

Herr talman! Den reform vi har genomfört som kallas bonus-malus är en reform som är självfinansierande. Den är väldigt bra, eftersom ägarna till de mest utsläppande bilarna får betala för att man ska gynna de minst utsläppande bilarna. Detta är helt nödvändigt. Ska vi klara klimatkrisen måste vi få bort de fossila bränslena.

Denna reform har, precis som ledamoten understryker, fått effekt på de mest bränsleförbrukande fordonen, och dit hör husbilarna. Den stora skattehöjning som ledamoten beskriver kommer dock knappast att avspeglas i verkligheten eftersom husbilar oftast är avställda under en stor del av året och man bara betalar skatt för den tid man kör sitt fordon.

Herr talman! 1900-talet var en era då användningen av naturresurser och material växte utan motstycke. Materialkonsumtionen beräknas fördubblas till år 2060 om vi inte åstadkommer förändringar och använder våra resurser mer effektivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En övergång från en linjär till en cirkulär ekonomi kräver förändring av hela värdekedjor samt nya affärsmodeller. Vi behöver innovationer, smartare produktion och mer hållbara konsumtionsmönster.

Innovationskraften finns bland svenska företag, men för att man ska våga investera i ny teknik eller nya affärsmodeller måste det finnas en tydlig efterfrågan på återvunnet material.

Ett steg kan vara att det offentliga Sverige sätter mer ambitiösa mål för upphandling av återvunnet material. Hur ser miljö- och klimatministern på det, och hur jobbar regeringen i stort för att främja den cirkulära ekonomin?

Herr talman! Det måste bli ett slut på köp och slängsamhället som vi har byggt upp. Det är alldeles för billigt med jungfruliga råvaror, inte minst plast. Vi måste se till att få cirkularitet på detta område.

Ett sätt att göra det är att öka efterfrågan på återvunnet material. Olika ekonomiska incitament kan göra att det blir bättre.

Pant på mobiltelefoner, batterier och annan elektronik är någonting som vi är överens om i januariavtalet, liksom ett produktpass för prylar. Man ska kunna ange var de kommer ifrån, vad de innehåller för material och även hur de ska repareras för att ytterligare gynna en hållbar och cirkulär ekonomi.

Det offentliga upphandlingsinstrumentet som Marlene Burwick är inne på är enormt kraftfullt. Vi vill gärna se över hur man kan skärpa det ytterligare så att vi kan få igång en cirkulär ekonomi ännu snabbare, i linje med den strategi som vi är på väg att ta fram.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Matilda Ernkrans.

Att få komma in på en efterlängtad utbildning är en dröm för många. En chans i dag är att göra högskoleprovet. Många kallar det en andra chans. Förra året var det så många som 100 000 som gjorde högskoleprovet.

Tyvärr har det de senaste åren förekommit flera fall av organiserat fusk. Man har mot betalning fått de rätta svaren. Så får det förstås inte vara.

För att komma till rätta med detta tillsatte regeringen en utredning den 23 augusti 2018 för att se vad som kan göras för att stävja fusket. Det var alltså mer än ett år sedan, och fusket kan fortfarande pågå. Vi måste påskynda utredningen.

Förvaltningslagen säger att man kan bli av med sin plats om man fått den via fusk. Man kan dock ännu inte bli av med de poäng man tillskansat sig när man kommit in efter att ha fuskat.

Nu har det kommit delförslag från utredningen om hur man kan komma till rätta med fusket. Man talar om radiovågsdetektorer och kroppsvisitation vid in och utpassage. Det kanske kommer ytterligare förslag.

Min fråga till statsrådet är om statsrådet anser att detta är bra förslag och om dessa åtgärder räcker för att komma åt alla former av fusk. Eller tycker statsrådet fortfarande att man kanske ska ta bort högskoleprovet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Marie-Louise Hänel Sandström!

Det har aldrig varit tal om att ta bort högskoleprovet. Det finns ett starkt engagemang hos regeringen och mig själv för att se till att högskoleprovet har den legitimitet som det ska ha så att det förblir en andra chans för dem som kanske inte riktigt fick gymnasiet att fungera hela vägen och behöver chansen till högre utbildning via högskoleprovet. Det vill jag vara tydlig med, och jag tycker att det är riktigt dåligt att insinuera något annat.

När det gäller nya initiativ för att komma åt fusket på högskoleprovet har den utredning som suttit lämnat ett delbetänkande om kroppsvisitation och radiovågsdetektorer. Det har varit ute på remiss, och vi håller just nu på och analyserar förslagen.

Jag var väldigt snabb att lägga ett tilläggsdirektiv till denna utredning att också titta på hur vi hanterar dem som har tagit poäng fast de har fuskat sig in på sin plats. Samma utredning tittar på detta, och snart kommer vi att få ett underlag också för det. Jag är beredd att gå vidare med de förslagen om de fungerar.

Herr talman! Min fråga är till miljö- och klimatminister Isabella Lövin.

Då näringsutskottet tidigare i höst besökte Kanada tog man hos skogsindustrin där specifikt upp frågan om granbarkborren, som man ser som en förstörare av skog och fibervärdet i virke men också som en riskfaktor eftersom torr skog ger ökad mängd skogsbränder.

Sverige har i dag 800 000 hektar skog skyddad i naturreservat. Dessa reservat behöver omsorg och omvårdnad för att inte bli hemvist för just granbarkborren.

Min fråga till miljö- och klimatminister Isabella Lövin lyder: Anser ministern att den svenska staten tillräckligt skyddar sina skogar mot granbarkborre och därmed mot bränder?

Herr talman! Tack, Lotta Olsson!

Låt oss tänka tillbaka till sommaren 2018 och den extrema hettan då, som ledde till skogsbränder som vi aldrig tidigare sett maken till. Det är effekterna av den torkan som har gjort det lättare för granbarkborren att sprida sig till Sverige.

Vi har sett att stora arealer i Tjeckien och Centraleuropa har haft väldigt torra och varma somrar de senaste fyra fem åren. Det har fått katastrofala konsekvenser, och man har inte agerat på angreppen i tid.

Monokulturer är mest sårbara för angrepp, och vi har stora arealer med monokulturer. Vi har dock gjort stora insatser för att se till att man tar bort de träd som är angripna. Det är viktigt. Skogsstyrelsen har gjort en inventering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För skogsägarna finns det förstås försäkringar som de kan teckna mot angrepp av granbarkborre, brand och stormskador. Men det är viktigt att vi också angriper grundorsakerna till att detta sker.

Frågestunden var härmed avslutad.