Frågestund

Frågestund 20 maj 2021
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenLars Hjälmered (M)
  2. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  3. Hoppa till i videospelarenLars Hjälmered (M)
  4. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  5. Hoppa till i videospelarenLudvig Aspling (SD)
  6. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Märta Stenevi (MP)
  7. Hoppa till i videospelarenLudvig Aspling (SD)
  8. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Märta Stenevi (MP)
  9. Hoppa till i videospelarenHelena Vilhelmsson (C)
  10. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Märta Stenevi (MP)
  11. Hoppa till i videospelarenHelena Vilhelmsson (C)
  12. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Märta Stenevi (MP)
  13. Hoppa till i videospelarenHanna Gunnarsson (V)
  14. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  15. Hoppa till i videospelarenHanna Gunnarsson (V)
  16. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  17. Hoppa till i videospelarenKjell-Arne Ottosson (KD)
  18. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  19. Hoppa till i videospelarenKjell-Arne Ottosson (KD)
  20. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  21. Hoppa till i videospelarenRobert Hannah (L)
  22. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Märta Stenevi (MP)
  23. Hoppa till i videospelarenRobert Hannah (L)
  24. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Märta Stenevi (MP)
  25. Hoppa till i videospelarenDaniel Färm (S)
  26. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  27. Hoppa till i videospelarenDaniel Färm (S)
  28. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  29. Hoppa till i videospelarenCamilla Hansén (MP)
  30. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  31. Hoppa till i videospelarenCamilla Hansén (MP)
  32. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  33. Hoppa till i videospelarenEllen Juntti (M)
  34. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Märta Stenevi (MP)
  35. Hoppa till i videospelarenEllen Juntti (M)
  36. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Märta Stenevi (MP)
  37. Hoppa till i videospelarenSven-Olof Sällström (SD)
  38. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  39. Hoppa till i videospelarenSven-Olof Sällström (SD)
  40. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  41. Hoppa till i videospelarenMagnus Ek (C)
  42. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  43. Hoppa till i videospelarenMagnus Ek (C)
  44. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  45. Hoppa till i videospelarenRoland Utbult (KD)
  46. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  47. Hoppa till i videospelarenRoland Utbult (KD)
  48. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  49. Hoppa till i videospelarenIngela Nylund Watz (S)
  50. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  51. Hoppa till i videospelarenIngela Nylund Watz (S)
  52. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  53. Hoppa till i videospelarenCarl-Oskar Bohlin (M)
  54. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Märta Stenevi (MP)
  55. Hoppa till i videospelarenCarl-Oskar Bohlin (M)
  56. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Märta Stenevi (MP)
  57. Hoppa till i videospelarenEric Palmqvist (SD)
  58. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  59. Hoppa till i videospelarenEric Palmqvist (SD)
  60. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  61. Hoppa till i videospelarenLarry Söder (KD)
  62. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Märta Stenevi (MP)
  63. Hoppa till i videospelarenLarry Söder (KD)
  64. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Märta Stenevi (MP)
  65. Hoppa till i videospelarenMarlene Burwick (S)
  66. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  67. Hoppa till i videospelarenMarlene Burwick (S)
  68. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  69. Hoppa till i videospelarenSofia Westergren (M)
  70. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  71. Hoppa till i videospelarenSofia Westergren (M)
  72. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  73. Hoppa till i videospelarenRoger Hedlund (SD)
  74. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Märta Stenevi (MP)
  75. Hoppa till i videospelarenRoger Hedlund (SD)
  76. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Märta Stenevi (MP)
  77. Hoppa till i videospelarenÅsa Coenraads (M)
  78. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  79. Hoppa till i videospelarenTobias Andersson (SD)
  80. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  81. Hoppa till i videospelarenEmma Ahlström Köster (M)
  82. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Märta Stenevi (MP)
  83. Hoppa till i videospelarenJan Ericson (M)
  84. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 84

Anf. 29 Lars Hjälmered (M)

Herr talman! Coronakrisen har under det senaste året slagit stenhårt mot företag och jobb i Sverige. Vi ser att arbetslösheten nu stiger kraftigt. Många företag har fått krisstöd, men samtidigt har tiotusentals företagare under året fått vänta i veckor, ofta i månader, på besked om de får hjälp. Fortfarande väntar tusentals på besked för att näringsministern och hans stödpartier inte har skött krisstöden tillräckligt väl.

Krisstöden kommer nu att förlängas ett antal månader, vilket är bra. Taxiägare, krögare, butiksägare och andra kämpar fortfarande med svåra ekonomiska problem på grund av pandemin. Det är då viktigt att dra lärdom av de misstag som har skett de senaste åren. Med anledning av det, herr talman, vill jag fråga näringsministern vad han konkret kommer att göra för att drabbade företagare ska få pengar utbetalda under de kommande månaderna och för att han och regeringen inte ska göra om de misstag som de har gjort under det gångna året.


Anf. 30 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Herr talman! Coronakrisen är inte lik någon annan kris som vi har varit med om, i djup, bredd och längd. Jag tror att Lars Hjälmered är väl medveten om att vi fortfarande är mitt i krisen. Vi kommer även fortsättningsvis att behöva jobba för att mildra effekterna för jobb och företagande.

Hittills, herr talman, har över 95 miljarder gått ut i direktstöd till företagen för att de ska kunna övervintra under den här situationen. Vi har gjort det för vi tror att det är viktigt att i en djup kris stå tillsammans. Det innebär tyvärr inte att vi inte kommer att ha sett och se negativa effekter. Men jag skulle tro att vi, när vi har gått igenom krisen, kommer att ha klarat den bättre i Sverige än många andra länder har gjort. Likväl kommer vi naturligtvis att behöva dra slutsatser om vad som har gjorts som kunde ha gjorts bättre men också sådant som har varit bra.

Herr talman! Vi kommer att fortsätta jobba för att se till att Sveriges företag och löntagare kan övervintra under krisen. Vi ska naturligtvis också dra lärdomar inför framtiden.


Anf. 31 Lars Hjälmered (M)

Herr talman! Under det gångna året har många företag fått hjälp, men det finns också tusentals företagare som väntar på besked. De har fått göra det under månader samtidigt som de verkligen bokstavligen kämpar för sina företags överlevnad. Risken är att jobb och företag som vi behöver när vi går ur krisen går förlorade. Det är viktigt att dra lärdom av detta när nu krisstöden förlängs under ett antal månader. Man ska inte behöva vänta ånyo och för länge. Vad tänker näringsministern konkret göra för att pengarna ska betalas ut och misstag inte ska göras om?


Anf. 32 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Herr talman! Vi har föreslagit ett stort antal åtgärder. Vi har gjort det i över dussinet ändringsbudgetar. Vi har skjutit till resurser för att anställa över 700 personer som ska hantera dessa åtgärder. Det är bra att vi har kunnat göra det på detta sätt, herr talman, för om Moderaternas förslag från förra våren om utbetalningar på 100 miljarder i månaden gått igenom hade pengarna sedan länge varit slut trots att krisen inte är det. Det är därför bra att göra det här på ett effektivt sätt i stället för att bara låta pengarna skölja ut.


Anf. 33 Ludvig Aspling (SD)

Herr talman! I debatten om kvinnovåld finns en enorm beröringsskräck för frågan om den importerade delen av problemet. Under perioden 2002-2006 var exempelvis överrisken för våldtäkt över 700 procent för personer från Afrika eller Latinamerika. Flera andra studier har visat på en liknande trend. Märta Stenevi hävdade nyligen i tidningen Expressen att det här egentligen beror på psykisk ohälsa, missbruksproblem och socioekonomiska faktorer, men varken Brå eller någon svensk kriminolog har mig veterligen kunnat påvisa något sådant samband när det just gäller sexualbrott.

Jag vill därför fråga Märta Stenevi om hon kan peka på någon vetenskaplig undersökning som bekräftar det hon säger, det vill säga att den enorma överrisken för sexualbrott bland vissa invandrargrupper beror på missbruk eller socioekonomiska faktorer.


Anf. 34 Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Herr talman! Frågan som Expressen ställde rörde mäns våld mot kvinnor och det dödliga våldet. Där ser vi en tydlig koppling till psykisk ohälsa och missbruk. Det var också den frågan jag svarade på.

Vi vet dock att det finns en överrepresentation bland utlandsfödda män. Det här är framför allt viktigt att uppmärksamma för att vi ska kunna fånga upp riskfaktorer och därmed också kunna bryta det dödliga våldet och det våld av män som framför allt drabbar kvinnor. För att veta var vi ska sätta in rätt insatser behöver vi förstå vilka som begår sexualbrott och inte minst det dödliga våldet i hemmet som drabbar ett stort antal kvinnor i Sverige varje år och har gjort så sedan långa tider tillbaka.

Tack och lov minskar det dödliga våldet i Sverige, men vi har mycket kvar att göra. För så länge någon kvinna blir dödad av sin närstående är vi inte klara.


Anf. 35 Ludvig Aspling (SD)

Herr talman! Brå skrev en rapport 2019 som handlade om våld i nära relationer. På sidan 46 står det "att vissa utlandsfödda brottsoffer inte uppfattar relationsvåld som något brottsligt. Detsamma kan gälla handlingar som i Sverige betraktas som barnmisshandel. Det beskrivs inte som en fråga om ren kunskapsbrist, utan att det handlar om normsystem".

Tror statsrådet att Brå är någonting på spåret när man pratar om importerade normsystem som ett problem?


Anf. 36 Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Herr talman! Det är oerhört glädjande att en sverigedemokratisk ledamot för första gången i denna kammare talar om destruktiva mansnormer. Det är ett oerhört viktigt problem som vi ska ta på allvar och som vi definitivt behöver komma åt. Exempelvis har 40 procent av tillfrågade gymnasieelever upplevt våld i en nära relation. Att vi behöver nå olika män med olika slags åtgärder är vi nog överens om. Det är dock glädjande att Ludvig Aspling nu för första gången accepterar att vi behöver bryta de destruktiva mansnormerna.


Anf. 37 Helena Vilhelmsson (C)

Herr talman! Nästan 10 000 kvinnor i Sverige lever med skyddad identitet. Bara i år har 150 kvinnor under årets första fyra månader beviljats skyddad folkbokföring. 9 700 barn lever med personskydd. Förutom att de gömda kvinnorna får flytta och riva upp kontakterna med vänner, familj och nätverk måste de själva betala larm, skydd och eventuell kamerabevakning. Dessutom måste de leta efter en ny lägenhet om de måste flytta igen. Det finns slutligen kvinnor som har fått beslut om skyddad identitet för resten av livet utan att förövaren ens har fått en fängelsedom. Det här är svårt att ta in. Förövaren har alltså inte alls fått sin verklighet och vardag kringskuren.

Min fråga till jämställdhetsminister Märta Stenevi är: Vad anser du om situationen, och vilka planer har regeringen för att återge gömda kvinnor ett drägligt liv?


Anf. 38 Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Herr talman! Det är en oerhört viktig fråga som ledamoten lyfter fram. Att gömda kvinnor får så svårt att klara vardagen är ett systemproblem som vi har sett under lång tid. Inte minst gäller det här barnen i de familjer som drabbas. När personuppgifter röjs tvingas familjer flytta igen. Barn tvingas leva under namn som de inte är födda till och hitta nya kompisar från gång till gång.

Vi har gett uppdrag för att framför allt stärka arbetet med att informera alla yrkesverksamma kring de här familjerna, så att inte personuppgifterna ska röjas. Jag vill också peka på möjligheten att sätta fotboja vid utvidgat kontaktförbud. Därigenom kan vi begränsa förövarnas geografiska område, så att vi kan hålla förövarna borta från familjerna i stället för tvärtom. Men här finns mycket mer som vi behöver vända på och göra för att lösa situationen för de här kvinnorna och barnen.


Anf. 39 Helena Vilhelmsson (C)

Herr talman! Att det begås misstag i hanteringen när det gäller kvinnor med skyddad identitet är en sak, och detta utgår jag från att Jämställdhetsmyndigheten jobbar med i sitt uppdrag. Men jag tycker att det är en så konstig sak att det här kan ske - kvinnan har fått beslut om skyddad identitet under hela sitt liv, men förövaren går fri. Jag hoppas innerligt att uppdraget till Jämställdhetsmyndigheten inte bara går ut på att kvinnorna ska få en dräglig tid som gömda utan att de ska kunna återgå till ett normalt liv.


Anf. 40 Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Herr talman! I de fall där förövarna inte döms för brotten är naturligtvis situationen ännu svårare att hantera. Det finns också utredningar som har tittat på möjligheten att flytta på förövaren. Det som vi behöver hantera i de situationerna är den risk som då paradoxalt nog uppstår för den kvinna som inte lever gömd utan lever på en känd adress. Det som vi också går fram med nu är möjligheten att ytterligare begränsa förövarens rätt till den gemensamma bostaden. Bit för bit försöker vi komma åt den här problematiken. Den är knepig men oerhört viktig att få ordning på.


Anf. 41 Hanna Gunnarsson (V)

Herr talman! Min fråga går till försvarsministern.

Förra veckan träffade jag några av mina grannar i Revingeby, där jag bor. Det är ett par kilometer från regementet P 7. De har bott där väldigt länge och upplever en förändring i kontakten mellan byborna och Försvarsmakten. De upplever att det har blivit lite svårare att bo i närheten av övningsfältet Revingehed. Det gäller bland annat för näringsidkare på heden, för fiskare vid sjön och såklart för dem som vill bygga nya hus inne i byn på de tomma tomter som finns. Man upplever en lite större fyrkantighet från Försvarsmaktens sida. Man upplever att man har fått lite sämre samspel och kontakt med myndigheten angående händelserna runt övningsfältet.

Jag undrar hur försvarsministern ser på de här viktiga frågorna gällande kontakten mellan civila bybor och Försvarsmakten.


Anf. 42 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Jag tackar för frågan. Det här är både för Försvarsmakten och för mig väldigt viktiga och intressanta perspektiv. I all samhällsverksamhet vi bedriver uppstår ofta frågor om balans mellan olika intressen. Nu när vi bygger den nya Försvarsmakten ökar övningsverksamheten och användandet av våra resurser och övningsområden.

Jag vet sedan tidigare att man har haft ett harmoniskt förhållande just nere på Revingehed. Jag har själv besökt området ett flertal gånger, så jag vet väl hur det ser ut. Det här är väl en sådan signal jag helt enkelt får ta med mig i fortsatt dialog. Jag för ju regelbundet dialog med Försvarsmaktens ledning om bland annat den här typen av problematik: tillståndsproblematik, effekter av övningar, effekter av byggande av vindkraft och så vidare.

Jag tackar för frågan och kommer att ta med mig det här perspektivet i kommande dialog.


Anf. 43 Hanna Gunnarsson (V)

Herr talman! Jag tackar försvarsministern för svaret. Jag upplever som boende i Revingeby att det finns en väldigt stor stolthet över att bo så nära regementet och så nära övningsfältet. Som boende känner man sig nästan själv som en del av försvaret av Sverige. Därför blir jag också lite ledsen och orolig när man börjar höra att de som är så väldigt stolta samtidigt känner att kontakten med myndigheten börjar bli lite sämre. Det tror jag drabbar folkförankringen.


Anf. 44 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Jag noterar det som Hanna Gunnarsson framför. Jag ska bära det vidare i de kommande dialoger som jag har. I övrigt har jag inga ytterligare kommentarer.


Anf. 45 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Herr talman! Torsdagen den 6 maj beslutade regeringen om nya jakttider. I det beslutet finns en del som kan diskuteras. En fråga som för väldigt många kanske upplevs som liten har ändå tagit väldigt stor plats i medierna, nämligen beslutet om ändrade jakttider på ripa. I Norrbotten och Västerbotten förkortas jakttiden med en hel månad ovanför lappmarksgränsen. I Jämtland och Dalarna förkortas den med en halv månad. I vissa andra län tas jakten bort helt. Det här innebär att den populära vinterjakten försvinner i de områden där man förkortar jakten.

Enligt Naturvårdsverket finns det inga biologiska skäl för att förkorta jakttiden. Den uppfattningen bygger på ledande och samlad forskning. Med anledning av detta ställde jag en skriftlig fråga till landsbygdsminister Nilsson om vilka konkreta skäl som ligger bakom beslutet. Jag fick svar på min fråga i går, men texten är egentligen kemiskt ren från svar, herr talman. Därför vill jag ge landsbygdsministern en chans till: Vilka konkreta skäl ligger bakom beslutet om att förkorta vinterjakten på ripa?


Anf. 46 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Herr talman! Jag tackar Kjell-Arne Ottosson för frågan. Beslutet om jakttider är ett väldigt stort beslut. Det innefattar väldigt många olika arter och jakttider som hanteras i ett samlat grepp. Det är första gången på 20 år som man tar ett samlat grepp och analyserar helheten på det sätt som man nu har gjort. Det absolut viktigaste har varit att säkerställa att vi hanterar olika intressen i en balanserad helhet.

Kjell-Arne Ottosson har alldeles rätt i att beslutet specifikt gällande ripa har väckt mycket uppmärksamhet och en hel del kritik, särskilt från vissa intresseorganisationer och vissa delar av landet. Jag kan bara konstatera att det man har försökt göra är att ta ett balanserat beslut med hänsyn till både jaktintresset och ripornas biologiska förutsättningar.


Anf. 47 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Herr talman! Jag tackar Jennie Nilsson för svaret, även om jag inte heller denna gång fick svar på vilka konkreta skäl som ligger bakom.

Jag har noterat att man ofta stöder sig på sin expertmyndighet, Naturvårdsverket, i andra frågor, inte minst den för Värmland så viktiga frågan om vargen. Men här stöder man sig inte på sin expertmyndighet, utan man frångår det som expertmyndigheten säger. Därför vill jag fråga statsrådet om statsrådet är beredd att göra en pudel och säga: Det här blev fel - vi gör om och gör rätt.


Anf. 48 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Herr talman! Jag kan konstatera att det här beslutet är omfattande och har föregåtts av ett gediget arbete och dialog. Det har varit remitterat två gånger. Jag tror att Kjell-Arne Ottosson håller med om att man också tittar på vad remissinstanser säger. Här har det funnits många synpunkter. Jaktintresset har överlag vägts in väl. Men jag hoppas givetvis på en fortsatt god dialog. Jag lyssnar självklart in den kritik och de synpunkter som nu framförs. Vi får återkomma i frågan om det finns skäl till det.


Anf. 49 Robert Hannah (L)

Herr talman! Min farbror ska inte också vara min svärfar. Det är en ganska enkel regel. Men kusinäktenskap finns, och de möjliggör och upprätthåller släktkollektivets makt och kontroll över individen. Barn lovas bort tidigt och tvingas in i arrangerade äktenskap.

Norge har infört ett förbud mot kusinäktenskap, och i flera andra länder bedrivs stora och viktiga upplysningskampanjer om de medicinska riskerna när två kusiner skaffar barn med varandra. Liberalernas partistyrelse vill ha en utredning om att förbjuda kusinäktenskap. Jag tycker att det är rätt och rimligt. Ett förbud mot kusinäktenskap är en av väldigt många åtgärder som fortfarande behövs i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Därutöver måste också myndigheter få i uppdrag att genomföra en upplysningskampanj om riskerna med att ingå kusinäktenskap.

Jag har en fråga till jämställdhetsministern: Är jämställdhetsministern beredd att tillsätta en utredning om förbud mot kusinäktenskap, och hur tänker jämställdhetsministern kring att utveckla samhällsinformationen om riskerna med kusinäktenskap?


Anf. 50 Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Herr talman! De frågor som ledamoten lyfter fram vad gäller hedersrelaterat våld och förtryck och tvångsäktenskap är otroligt viktiga. Det faktum att många unga kvinnor och flickor i Sverige i dag tvingas in i äktenskap både i andra länder och inte minst här hemma är oacceptabelt och något som vi med alla samhällets verktyg måste komma åt.

Man ska gifta sig av egen fri vilja och därför att man väljer att göra det och inte av några som helst andra skäl. Det gäller oavsett om den person man tvingas gifta sig med är en släkting eller inte. Vad gäller specifikt att förbjuda kusinäktenskap oavsett om de är frivilliga eller påtvingade är det en fråga som jag får återkomma till och som jag inte har tagit ställning till i dagsläget.

Jag vill understryka att oavsett vem man förväntas gifta sig med ska äktenskap enbart ingås av frivillighet och aldrig utifrån tvång.


Anf. 51 Robert Hannah (L)

Herr talman! Det är bra att jämställdhetsministern ändå inte sätter ned foten och säger nej. Vi vet faktiskt inte hur det ser ut i Sverige. I andra länder som har haft upplysningskampanjer och där man studerat grupperna ser man, till exempel i Danmark, att antalet kusinäktenskap i vissa grupper har minskat medan de närmast har ökat i Storbritannien.

Vad vi vet i Sverige är att det är 0,1 promille av äktenskapen som ingås av personer med svensk bakgrund som är kusinäktenskap. Vi vet att till exempel 30 procent av äktenskapen i Syrien är kusinäktenskap. Men vi har ingen aning om hur det är i Sverige, och det kan vara värt att ta reda på det.


Anf. 52 Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Herr talman! Jag vill återigen understryka att det är oerhört centralt i detta att vi aldrig någonsin vacklar i frågan om det hedersrelaterade våldet och förtrycket och hur vi måste agera mot tvångsäktenskap. Detta gäller alldeles oavsett vem det är man tvingas in i äktenskap med.

När det specifikt gäller frågan om kusinäktenskap, frivilliga eller icke frivilliga sådana, ber jag att få återkomma.


Anf. 53 Daniel Färm (S)

Herr talman! Pandemin har tydligt visat på folkrörelsernas betydelse i en kris. Fackförbund, pensionärsorganisationer, funktionshindersrörelsen och patientföreningar har alla varit en stark röst för dem som har drabbats men också en konstruktiv part i krishanteringen.

Jag vet att den civila krisberedskapen är inrikesministerns ansvarsområde. Men nästa kris kan mycket väl ha militära förtecken eller vara i gråzonen. Jag vill därför fråga försvarsministern hur regeringen ytterligare kan stärka också de icke-militära folkrörelsernas roll i kommande kriser oavsett om de är militära eller ej.


Anf. 54 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Tack för frågan!

Det finns en civil beredskapsdimension som är ett stöd för det militära försvaret. Här handlar det om att sjukvårdsorganisation och infrastruktur måste kunna fungera och att alla möjliga organisationer som bär upp samhället i en räddningssituation kan fungera.

Det pågår i dag ett utvecklingsarbete där det civila försvaret övar alltmer ihop med det militära försvaret. Vi har sett i samband med exempelvis skogsbränderna hur Försvarsmakten genom bland annat hemvärnet, räddningstjänst och olika folkrörelser och civila organisationer har kunnat samverka.

Det är klart att det är erfarenheter som bidrar till en högre samlad civil och militär förmåga. Det civila försvaret och det militära försvaret hänger ihop.


Anf. 55 Daniel Färm (S)

Herr talman! Tack, försvarsministern, för svaret!

Folkrörelser är folkrörelser. De är ingenting som staten ska styra. Men om vi hämtar inspiration från den svenska modellen för arbetsmarknaden kan vi se att det finns sätt att organisera ansvarsfördelningen mellan det offentliga och medlemsstyrda ideella organisationer. Det är alltid folkrörelsernas medlemmar som drabbas av en kris. Frågan är: Hur kan man ytterligare etablera en svensk modell också inom krisberedskapen?


Anf. 56 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Det nya totalförsvaret kommer att växa fram stegvis. Det som har blivit väldigt tydligt i samband med både skogsbränder och pandemi är hur de samlade resurserna i praktiskt utövande gemensamt leder till att vi får en högre förmåga både civilt och militärt. Det pekas där ut att folkrörelserna genom ideellt engagemang får en allt större roll. Jag tycker att verkligheten är ett bra argument för varför man ska engagera sig i den här typen av folkrörelser.


Anf. 57 Camilla Hansén (MP)

Herr talman! Vi är många som älskar skogen för friluftsliv, bärplockning och motion. Den är viktig för oss på så många olika sätt. Men det är den inte bara för oss utan också för alla som lever i skogen och av skogen.

Om vi använder skogen klokt binder den massor av kol och kan hjälpa oss att nå klimatmålen. Tyvärr är utvecklingen för klimatmålet Levande skogar negativt, enligt Naturvårdsverkets senaste rapport från i år.

De sista urskogarna och naturskogarna behöver skyddas, och den skog som brukas behöver brukas på ett hållbart sätt. Det är också något som är viktigt för rennäringen.

Min fråga till statsrådet Jennie Nilsson är vad hon anser behöver hända för att de som lever av rennäringen ska känna sig trygga med att de kan fortsätta att utveckla sin näring på ett hållbart och långsiktigt sätt.

Det handlar om att med kraft hejda klimatförändringarna och att det ska finnas marker för renarna att leva på.


Anf. 58 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Herr talman! Tack, Camilla Hansén, för frågan!

Skogen är något som rymmer väldigt många värden, precis som Camilla Hansén säger. Vi älskar den alla, men ibland på olika sätt. Det är väl en av utmaningarna i den skogliga debatten som från och till är alltför polariserad.

Vi försöker dock nu att ta ett samlat grepp om de skogliga frågorna. Vi försöker att säkerställa att vi får en bra balans mellan alla de olika värden som måste hanteras inom ramen för skogspolitiken.

Det handlar givetvis om att vi ska skydda värdefull natur och ha fungerande ekosystem och ekosystembalans. Men det handlar också om att vi brukar skogen. Vi kan på så sätt ta till vara det värde som finns och förädla varor som innebär att vi kan ersätta exempelvis fossilbaserade varor.

Det är väldigt många olika frågor som behöver rymmas. Vi håller just nu på att ta ett stort samlat grepp om de frågorna. Jag tror att det är väldigt viktigt och rätt.


Anf. 59 Camilla Hansén (MP)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Ett mer variationsrikt skogsbruk som bidrar till klimatomställningen och värnar biologisk mångfald behöver vara lönsamt för skogsbrukaren samtidigt som det behöver fungera för friluftsliv, och där har vi allemansrätten att tacka för så mycket.

Det behöver fungera för rennäring och naturturism, som också ger mervärde. Hur kan skogsbruket bli ett mångbruk som stärker rennäringen? Min tidigare fråga kvarstår: Värnar skogsbruket allemansrätten, ger det de råvaror vi behöver och hejdar det klimatförändringarna?


Anf. 60 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Herr talman! Jag tror att det är helt centralt att vi har en konstruktiv debatt om hur vi utvecklar alla värdena och givetvis också hur vi brukar vår skog. För mig är det självklart att vi ska bruka den, och vi ska också bruka den hållbart.

Här finns potential att utveckla brukningsmetoder. Det är en av de delarna som jag hade önskat att debatten hade handlat mycket mer om. Det är inte en debatt om huruvida ett träd är värdefullast om det står eller om det inte står. Vi behöver titta på hela värdekedjan och alla intressen som finns.


Anf. 61 Ellen Juntti (M)

Herr talman! Den som utsatts för grov kvinnofridskränkning eller sexualbrott har rätt till målsägandebiträde. Regeringen ändrade reglerna 2018, vilket innebar att man inte automatiskt får ha kvar målsägandebiträdet i hovrätten.

Från flera olika håll har det framkommit att många har blivit nekade målsägandebiträde i hovrättsprocessen. En stor nackdel gäller behovet av att få information av hovrätten. Det kan till exempel handla om att hovrätten släpper den åtalade från häktet.

När det inte finns målsägandebiträde är det ingen som ansvarar för den informationen. Risken är stor att brottsoffret utsätts för nya våldsbrott när gärningsmannen helt plötsligt står bakom dörren.

Vi moderater har motionerat om en utvärdering. Regeringspartierna reserverade sig förra veckan med motiveringen att de utgår från att regeringen noga följer frågan och vid behov vidtar åtgärder som behövs. Tydligen har regeringen missat alla varningsklockor.

Min fråga till jämställdhetsminister Stenevi är: Varför vill ni inte ens utvärdera detta?


Anf. 62 Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Herr talman! Det skulle jag nog vilja säga att vi vill. Men i gängse ordning hanteras motionerna av riksdagen, och regeringen arbetar med den här frågan och med många andra frågor inom samma område.

Vi hoppas att inom mycket kort tid kunna komma tillbaka med det utlovade åtgärdsprogrammet mot mäns våld mot kvinnor. I det tar vi ett brett grepp och tittar på vilka åtgärder som behöver vidtas för att stävja mäns våld mot kvinnor. Då handlar det om både det förebyggande, det förhindrande och det straffrättsliga arbetet.

Det här är en av de frågor som jag är övertygad om att vi kommer att titta på och utvärdera, även om det i första hand ligger under andra statsråds portföljer än just min.


Anf. 63 Ellen Juntti (M)

Herr talman! Tack för svaret! Det låter lovande. Men kan då jämställdhetsminister Stenevi lova - någorlunda i alla fall - att kvinnor som har utsatts för grov brottslighet kommer att få målsägandebiträde med sig i hovrättsprocessen, vilket de alltså inte får nu?

Det här har både åklagare, målsägandebiträden och brottsoffer själva tagit upp under ganska lång tid. Brottsoffren står där mer eller mindre ensamma och får inte den information de behöver.


Anf. 64 Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Herr talman! Jag uppskattar verkligen engagemanget i frågan. Det är en oerhört viktig fråga att man får den hjälp och det stöd som krävs i de här svåra situationerna. Däremot kan jag inte lova detta, för det här ligger på andra departement än mitt. Jag måste därför be att få återkomma med detaljer i frågan, för jag har inte kunskap om det i dag.

Men det är en viktig fråga, och vi kommer snart att återrapportera om det stora åtgärdsprogrammet. Det här är en dimension som vi har tittat på.


Anf. 65 Sven-Olof Sällström (SD)

Herr talman! Jag har en fråga till försvarsminister Peter Hultqvist.

Med anledning av pandemin har inte Försvarsmakten kunnat öva och utbilda i den omfattning som var planerad. Därför stod man redan i fjol med anslag över som man inte hade använt under innevarande år, och det kommer rimligtvis att vara på samma sätt i år.

Min fråga är: Hur kommer försvarsministern att arbeta för att Försvarsmakten kommande budgetperioder för kommande budgetår kan få ökade anslag för att återuppta och återuppbygga den övningsverksamhet som inte kunde genomföras? I detta viktiga uppbyggnadsskede får inte Försvarsmakten tappa fart i den uppbyggnad av det svenska försvaret som vi alla har röstat ja till i den här kammaren.


Anf. 66 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Tack för frågan! Jag har redan fört diskussioner med Försvarsmakten om just hur övningsverksamheten har varit under den pandemi som vi har drabbats av.

När pandemin tonar ut ska också övningsverksamheten tona upp. Vissa större övningar har tyvärr fått ställas in, men jag är i alla fall glad åt att Sydfront med 3 500 deltagare kunde genomföras. Den genomfördes i ett brigadformat, men man prövade också divisionsnivån i sammanhanget.

Det är en viktig säkerhetspolitisk signal att vi klarar att genomföra en sådan här stor övning med pandemin och med coronahänsyn. Det är väldigt viktigt både gentemot svenska folket och gentemot omvärlden. Vi har naturligtvis ambitionen att tona upp verksamheten rejält när pandemin är över.


Anf. 67 Sven-Olof Sällström (SD)

Herr talman! Tack för svaret, ministern! Vi i Sverigedemokraterna föreslog en treårsbudget för Försvarsmakten, helt enkelt för att man ska kunna flytta medel mellan åren i till exempel en sådan här situation. Vi har kollat med riksdagens utredningstjänst, och detta bryter inte mot det finanspolitiska ramverket.

Tycker inte regeringen och försvarsministern att det vore en bra ordning att göra så i framtiden? Det kan ju finnas fler tillfällen, speciellt nu i uppbyggnadsskedet, där Försvarsmakten måste kunna disponera de medel man har fått sig tilldelade.


Anf. 68 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Jag tänker inte gå in i de budgettekniska delarna av diskussionen. Däremot kan jag mycket tydligt ge beskedet att när pandemin tonar ut ska övningsverksamheten tona upp. Det gäller både den nationella och den internationella.

Jag kan berätta för kammaren att vi nu planerar att delta i en stor övning i Rovajärvi i Finland med 300 svenska soldater inom en icke alltför avlägsen framtid.


Anf. 69 Magnus Ek (C)

Herr talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Jennie Nilsson.

För 50 år sedan, herr talman, hade Sverige ungefär 3 miljoner hektar brukad jordbruksmark. I nuläget har vi tappat en halv miljon av dessa hektar. Var sjätte hektar brukad mark har tagits ur bruk på 50 år.

Det här har sina orsaker, och en del av dem är ganska positiva, till exempel en ökad rationalisering av jordbruket. Andra är mindre positiva. Det handlar om byggande på åkermark, sviktande lönsamhet och att man ibland har varit ålagd att plantera igen.

Nu har jag noterat att ett av de förslag som Skogsutredningen verkar luta åt handlar om att bryta upp de här gamla granåkrarna och återkonvertera dem till jordbruksmark. Men det är ganska tunt med förslag om hur vi får till det här.

Detta är negativt både för att vi tar det som hade kunnat vara produktiv mark ur bruk och för att det är ett miljöproblem i och med att värdefulla livsmiljöer har försvunnit för en lång rad hotade arter.

Min fråga till statsrådet är därför: Vad ser statsrådet att regeringen kan göra för att gynna fler lantbrukare som tar marker åter i bruk eller åtminstone ser till att vi inte tappar mer jordbruksmark?


Anf. 70 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Herr talman! Tack för frågan, Magnus Ek! Att vi säkerställer att vi har en god livsmedelsproduktion och goda förutsättningar för det är givetvis viktigt. Det har inte minst pandemin visat, kopplat till att medvetenheten kring hur viktigt det är med livsmedel har blivit tydligare och större, skulle jag vilja säga, hos både politiker och allmänhet.

Vi antog förra mandatperioden en livsmedelsstrategi. Den var historisk på så sätt att vi aldrig har haft någon tidigare. Den är tydlig med att vi ska säkerställa att vi framför allt jobbar med lönsamhetsfrågorna men också med kompetensförsörjning, regelförenkling och andra förutsättningar som möjliggör att man både kan och vill vara lantbrukare.

Utöver detta håller vi just nu på att förhandla CAP, alltså den gemensamma jordbrukspolitiken inom ramen för EU. En del av de här frågorna, särskilt relaterat till den frågeställning som Magnus Ek tar upp nu, är svåra och komplexa utifrån ett svenskt perspektiv. Vi behöver ha stor bevakning på dem. Trepartssamtalen pågår just nu.


Anf. 71 Magnus Ek (C)

Herr talman! Det är verkligen glädjande att Sverige har en livsmedelsstrategi.

Det vi ofta får höra är något jag är säker på att också statsrådet har upplevt: ett ifrågasättande av om den faktiskt genomsyrar den övriga politiken. Är livsmedelsstrategin faktiskt någonting vi vill uppnå? Kommer den att genomsyra hur vi från politikens håll ser till exempel på att bygga på åkermark? Kommer vi faktiskt att ha en inriktning på ökande produktivitet i nästa CAP-period? Och inte minst: Kommer vi att få se stärkta förutsättningar för nästa generation som ska, eller åtminstone vill, ta över och bruka vidare?


Anf. 72 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Herr talman! Jag tror att det är väldigt viktigt att man är tydlig med att en strategi givetvis är långsiktig. Man vänder inte utvecklingen över en natt. Däremot behöver man vara konsekvent och uthållig i det man gör.

Jag kan konstatera att vi glädjande nog ser ett trendbrott när det gäller mycket av det vi producerar i Sverige. Man har både ökad lönsamhet, ökad export och ökad produktivitet, exempelvis ökad mjölkinvägning för första gången på väldigt länge i de senaste prognoserna.

Men vi behöver hålla i och vara konstruktiva på den här vägen.


Anf. 73 Roland Utbult (KD)

Herr talman! Min fråga går till landsbygdsministern.

Havs- och vattenmyndigheten, också kallad HaV, redovisade i slutet av augusti 2020 sitt regeringsuppdrag Utvärdering av system med individuella fiskemöjligheter (2020). Myndigheten föreslog införande av ett system med överlåtbara fiskerättigheter i det demersala fisket, alltså fiske på havets botten. HaV:s förslag stöds av mer än 90 procent av det svenska demersala fisket.

När kommer regeringen att tilldela HaV en uppgift att ta fram ett detaljerat förslag på en sådan ordning som myndigheten alltså redan förordat och som fiskenäringen vill se?


Anf. 74 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Herr talman! Tack för frågan, Roland Utbult! Fiskefrågorna är stora och viktiga, och fisket är en näring som har varit hårt drabbad både av miljösituationen i haven och av covidsituationen och restriktioner. Det finns stor anledning att ta samlade grepp kring fiskefrågorna.

När det gäller just den utredning om individuella fiskerättigheter för det demersala fisket som frågeställaren hänvisar till är detta en fråga som bereds i Regeringskansliet. Jag ber att få återkomma i den.


Anf. 75 Roland Utbult (KD)

Herr talman! Vidare när det gäller fisket ser vi nu en mängd vindkraftföretag som vill bygga marina vindkraftsparker mer eller mindre överallt i havet. I exempelvis Kattegatt förefaller det som att alla områden är paxade. Hur och var ska marin livsmedelsproduktion i form av fiske, som ju är en basnäring, kunna ske i framtiden?


Anf. 76 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Herr talman! Nu ligger inte vindkraftverk i min portfölj, men självklart behöver vi säkerställa att allt vi gör och alla politikområden hänger ihop. Jag tror i och för sig att andra frågor är viktigare och högre prioriterade, inte minst att vi säkerställer att vi får en bra politik som säkrar de långsiktiga bestånden och där vi utvecklar näringen. Diversifieringen som gör att man kan få lönsamhet i sin bransch är viktigare.


Anf. 77 Ingela Nylund Watz (S)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Baylan.

Sedan pandemin startade är det väldigt många företag som har påverkats allvarligt av både vikande intäkter och kraftigt minskad efterfrågan. Det är väl känt. Tack vare alla omfattande stödåtgärder på hundratals miljarder kronor som regeringen har levererat har dock en hel del kunnat räddas. Vi har kunnat ha en hyfsad takt i ekonomin i Sverige ändå, jämfört med omvärlden.

Men det är som sagt väldigt mycket pengar. Jag blev väldigt bekymrad när jag lyssnade på Ekot för någon vecka sedan och man rapporterade att det nu startats ungefär hundra brottsutredningar på grund av att man misstänker fusk med de ekonomiska stöden. Dessutom har flera åtal väckts.

Min fråga är helt enkelt: Hur ser statsrådet på det faktum att det fuskas med detta, och vad tänker regeringen göra för att komma till rätta med fusket?


Anf. 78 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Herr talman! Tack, Ingela Nylund Watz, för en väldigt viktig fråga!

När man använder så stora resurser - vi pratar om hundratals miljarder - för att mildra effekterna för jobb och företagande i vårt land är det viktigt att man också ser till att så långt det är möjligt ha både kontroll och uppföljning. Det är också precis det vi har gjort.

Vi har i den här kammaren, herr talman, fått kritik från delar av oppositionen för att det ibland har tagit tid. Tid har det tagit just när man inte har haft kompletta handlingar. Då är det upp till de myndigheter som ska hantera så här stora delar av skattebetalarnas pengar att se till att göra det ordentligt, och då tar det ibland lång tid om handlingen inte är komplett eller om myndigheten märker att det man har uppgett till den myndigheten inte stämmer överens med det man har uppgett till exempelvis Skattemyndigheten.

Samma rapport visar att vi tack vare regelverket ändå har kunnat hålla borta det värsta av den organiserade brottsligheten, i alla fall vad vi kan se än så länge. Vi kommer att fortsätta att både stödja och kontrollera för att se till att fusket blir så minimalt som möjligt.


Anf. 79 Ingela Nylund Watz (S)

Herr talman! Tack för svaret, ministern!

Det finns fortfarande de som hävdar att vi borde betala ut stöden mycket snabbare och göra kontroller i efterhand i stället. Därför tycker jag att det är viktigt att få svar av statsrådet om hur regeringen ser på Stefan Strömbergs utredning om riskerna med så kallad coronabrottslighet i alla de stödformer som vi har fått på plats. Han menar att det finns en uppenbar risk att vi aldrig skulle få tillbaka pengarna om vi inte kontrollerade på förhand.


Anf. 80 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Herr talman! Jag tror att han har helt rätt. Det var också mot den bakgrunden vi gjorde förändringar i regelverket. I början var det väldigt viktigt att snabbt få åtgärder på plats så att vi inte i onödan tappade både friska företag och arbetstillfällen. Sedermera har vi skruvat i regelverket just för att öka kontrollerna.

Mot den bakgrunden, herr talman, tror jag att det vore ett misstag om en majoritet i riksdagen beslutade att man först ska betala ut pengarna per automatik efter fyra veckor och sedan försöka få tillbaka dem från den organiserade brottsligheten. Jag tror att vi inte skulle se skymten av de pengarna.


Anf. 81 Carl-Oskar Bohlin (M)

Herr talman! Huspriserna i Sverige skenar. Det är många som vill flytta till villa i pandemins fotspår. Regeringen gör dock ingenting för att öka tillgången på byggbar mark och upprätthåller därmed den fiktiva bristen.

För den som ändå har turen att få tag på en bit mark uppstår ofta nästa problem, nämligen att det tar i snitt ett år att få en lantmäteriförrättning.

I dag har kommuner en laglig rätt att ansöka om att bilda egna lantmäterimyndigheter för att kunna snabba på processen. Trots att det alltså tar i genomsnitt ett år att få hjälp av den statliga lantmäterimyndigheten säger regeringen nästan alltid nej till kommuner som vill bilda egna.

Varför säger regeringen konsekvent nej till bildandet av kommunala lantmäterimyndigheter?


Anf. 82 Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Herr talman! Frågan om Lantmäteriet och Lantmäteriets handläggningstider är en viktig fråga som engagerar många och som jag har debatterat mycket i den här kammaren. Det är oerhört viktigt att Lantmäteriet fortsätter arbeta med sina handläggningstider. Man har nu en positiv utveckling inom fem av sju områden, och vi ser hur man betar av ärenden som har legat länge. Därmed kommer man förhoppningsvis snart att kunna vara ännu snabbare i sin handläggning.

När det gäller kommunernas ansökningar finns det ingen konsekvent linje som säger att vi säger nej till dem. Däremot finns det krav, eftersom det är väldigt viktigt att denna hantering är rättssäker för den som behöver hjälp från lantmäterierna, på en viss grundbemanning och en viss storlek på den kommunala lantmäterimyndigheten. När en kommun inte bedöms uppfylla de kraven har den fått avslag. Vi hade ett aktuellt ärende nyligen, som jag gissar att ledamoten syftar på.


Anf. 83 Carl-Oskar Bohlin (M)

Herr talman! Nej, jag syftar på den rapport som Statskontoret tog fram 2017, där man uttryckligen säger att man antar att detta beror på att regeringen tycker att behovet i dag är tillgodosett av de lantmäterimyndigheter som finns. Då är frågan: Är regeringen nöjd med att det tar ett år att få en lantmäteriförrättning i dag? Eller varför säger man annars nej?


Anf. 84 Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Herr talman! Då kan jag lugna ledamoten med att regeringen inte är nöjd med de långa handläggningstiderna men däremot med den positiva utveckling som sker hos Lantmäteriet, där man successivt har arbetat med att korta handläggningstiderna.

Jag kan också lugna ledamoten med att det inte finns någon som helst konsekvent linje där vi skulle säga nej för sakens skull. Däremot finns det ett lagkrav på att man ska ha tillräcklig kompetens i den kommunala lantmäterimyndigheten, och när inte de kraven uppfyllts har vi avslagit de här ansökningarna. Svårare än så är det inte.


Anf. 85 Eric Palmqvist (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Den 1 juli nästa år träder nya regler för bensinstationer i kraft, regler som innebär att mackarnas rörledningar måste säkras mot rost och fukt. Dessa regler tvingar landets mackägare till mycket kostsamma investeringar, detta samtidigt som många mackägare i dag beskriver bränsleförsäljningen som en samhällsservice som det knappt går att tjäna pengar på. Enligt Svensk Bensinhandel riskerar följden att bli att uppemot 500 bensinmackar läggs ned, främst i Sveriges landsbygder där macken inte sällan också fungerar som livsmedelsbutik, postutlämning och apoteksombud.

Min fråga till landsbygdsminister Jennie Nilsson lyder därför: Avser man från regeringens sida att vidta åtgärder för att de nya reglerna inte ska tvinga befintliga bensinmackar till nedläggning, med de negativa konsekvenser detta skulle medföra för människor och företag i Sveriges landsbygder?


Anf. 86 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Herr talman! Tack för frågan, Eric Palmqvist!

Jag delar bilden att det är väldigt viktigt att man har tillgång till all sorts service på landsbygden, också kommersiell service. Därför har regeringen också satsat på ett lanthandlarstöd som har inneburit att vi faktiskt har vänt trenden att lanthandlarna lade ned i den omfattning de gjorde tidigare. Vi ser till och med en positiv ökning där det har etablerats några nya. Det är viktigt, inte minst utifrån att de precis som ledamoten säger ofta utgör navet också för annan service som post, apotek, systembolag och så vidare.

Den fråga som jag tror specifikt ligger till grund för frågeställningen handlar väl om de föreskrifter som MSB tog fram för flera år sedan om brandfarligt avfall och explosiva varor. Jag tror inte att någon har någon annan åsikt än att det är viktigt att detta är säkert. Det jag kan säga här är väl att det är möjligt att söka investeringsstöd för att göra de här investeringarna. Det är ett stöd som finns.


Anf. 87 Eric Palmqvist (SD)

Herr talman! Att det är regler som redan finns på plats och som man har infört för ökad säkerhet känner vi till. Det är givetvis positivt att värna säkerheten. Men man måste kunna väga säkerheten mot de negativa konsekvenserna av beslutsfattandet.

Om regeringen anser att bensinmackarna på landsbygden faktiskt fyller en viktig funktion och om de nya reglerna, om de inte ändras, kommer att ha de här negativa effekterna .

(TALMANNEN: Tack!)

Ja, tack! Det blev ingen fråga.


Anf. 88 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Herr talman! Jag har inte uppfattat att det finns någon politisk oenighet sedan tidigare kopplad till huruvida MSB:s föreskrifter är rätta och rimliga. Det tror jag inte att Sverigedemokraterna heller tycker.

Däremot är det givetvis viktigt att säkerställa att företag som behöver göra de här investeringarna har verktyg för att söka investeringsstöd. Det är ett stöd som finns på plats; man får möjligen titta på omfattningen.

Frågan är dock inte min, vill jag säga, utan den ligger på inrikesminister Mikael Damberg.

(TALMANNEN: Tack! Jag försöker vara lite strängare nu, för jag ser att tiderna drar iväg lite. Det var inte riktat mot just den här ledamoten.)


Anf. 89 Larry Söder (KD)

Herr talman! Sverige har ett oacceptabelt och frustrerande lågt småhusbyggande. Under 10 000 småhus kommer enligt prognosen att byggas i år. Det är den lägsta nivån på 100 år.

Nivån i Sverige är sedan länge ungefär hälften av den europeiska nivån. Detta är anmärkningsvärt med tanke på att 70 procent av svenskarna enligt flera undersökningar vill bo i småhus. Faktum är att en större andel av befolkningen än i Sverige bor i småhus i nästan alla andra EU-länder, vilket är mycket märkligt eftersom Sverige hör till de länder som har mest mark per invånare.

En bidragande orsak till att småhusbyggandet är så lågt är regeringens ensidiga inriktning på hyresrätter, vilket borde mana till åtgärder från samma regering för att öka framtida småhusbyggnation.

Vi kristdemokrater har på olika sätt lagt fram förslag för att öka småhusbyggnationen, förslag som regeringen gärna får kopiera och använda sig av.

Min fråga till ministern är vilka åtgärder ministern tänker vidta för att öka och underlätta småhusbyggnationen i Sverige.


Anf. 90 Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Herr talman! Vi ser i dagsläget inget behov att med statliga medel stimulera just småhusbyggandet. Däremot håller vi på med en utredning av hur vi kan underlätta för förstagångsköpare som vill in i det ägda boendet, och det skulle kunna komma också småhusbyggandet till del.

Hur vi planerar städer och hur mark anvisas till olika typer av byggnation är i första hand en kommunal fråga. Vi hörde tidigare en fråga till landsbygdsministern om andelen jordbruksmark. I vissa delar av Sverige är det ju en väldigt angelägen fråga att bevara åkermarken. Då är det inte alltid lämpligt att planlägga för just småhus i kommunerna, utan det kan finnas anledning att hitta mer markeffektiv bebyggelse. Men det här är en kommunal fråga i första hand.

När det gäller stimulanser för själva byggandet ser jag i dagsläget inget behov att gå in med statliga subventioner för småhusbyggandet. Däremot tittar vi på tröskeleffekter för förstagångsköpare.


Anf. 91 Larry Söder (KD)

Herr talman! Vi kan ju konstatera att kommunerna inte klarar av att planera tillräckligt med småhus eftersom småhusbyggnationen ligger på under 10 000. Då måste vi hitta sätt att stimulera kommunerna att göra planering av småhusbyggnation.

Vi kristdemokrater har till exempel föreslagit att länsstyrelsen ska kunna gå in och tala om vilka områden som skulle kunna bebyggas som en hjälp för kommunerna. Vi har också föreslagit en planeringsbonus till kommunerna.

Varför tycker inte ministern att detta är en bra idé?


Anf. 92 Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Herr talman! Det handlar om att jag i första hand har tilltro till kommunernas rådighet över sin mark. Jag tror att det är viktigt att det är beslut som ligger väldigt nära medborgarna, och det kommunala planmonopolet i Sverige är en viktig princip som jag tycker att vi ska värna.

Småhusbyggandet ligger på en relativt stabil nivå. Dock ser man en coronaeffekt på byggandet. Investeringsstödet har hållit emot den, men det är lite av en annan fråga.


Anf. 93 Marlene Burwick (S)

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Jennie Nilsson.

Det pågår just nu förhandlingar i EU om den kommande gemensamma jordbrukspolitiken. Målet är att nå en bred överenskommelse som ska forma den reformerade jordbrukspolitiken för perioden 2023-2027.

Min fråga till statsrådet handlar om vikten av att jordbruket i EU bidrar till klimatomställningen. Jag undrar vilka möjligheter statsrådet ser i förhandlingarna att öka klimat- och miljönyttan i den kommande gemensamma jordbrukspolitiken.


Anf. 94 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Herr talman! Det här är givetvis en viktig och angelägen fråga som tar upp ganska mycket tid just nu. Vi har ju förhandlat den gemensamma jordbrukspolitiken väldigt länge. Den är kraftigt försenad. En av de stora prioriteringarna just nu, om man ska vara krass, är att den blir färdigförhandlad under våren.

Just nu pågår trepartssamtal. De svenska prioriteringarna är fastslagna sedan länge, och klimat och miljö är en av våra största prioriteringar.

Vi vill se en jordbrukspolitik som bidrar till att vi ställer om och som har bra incitament för omställning. Då är det viktigt med öronmärkning av procentsatser men framför allt med en utformning av stöden som innebär att man använder stöden där de gör mest klimatnytta. Det är en av de saker som vi kommer att bevaka i de triloger som nu pågår.

Det är planerat för rådsmöte och förhandlingar i nästa vecka.


Anf. 95 Marlene Burwick (S)

Herr talman! Det är ju oerhört bra att Sverige har en sådan aktiv och kraftfull roll i denna för EU så viktiga fråga.

Min uppföljande fråga till statsrådet är vilka de största hindren är för att få igenom de tre prioriteringar vi har, framför allt de som rör klimat och miljönytta.


Anf. 96 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Herr talman! Vi var ganska framgångsrika i det som blev rådets slutsats när det gällde alla våra prioriteringar.

Vår ambition är att vara en konstruktiv part i att få till bra lösningar som ger riktig klimat- och miljönytta också i den kompromiss som ska till mellan rådet, kommissionen och parlamentet.


Anf. 97 Sofia Westergren (M)

Herr talman! Min fråga är till Jennie Nilsson.

Hästar far illa under konsumentköplagen. Det är för att den är gjord för att stärka konsumentens roll när det är fråga om varor. Värre fungerar lagen för levande djur eftersom lagen här blir processdrivande.

Under tiden processen pågår - och det tar ofta över ett år - får inte hästen adekvat veterinärvård, träning, foder eller utevistelse. Man kan med fog säga att hästen alltför ofta missköts, och det är en misskötsel som kan kosta hästen livet eller kräva lång rehabilitering.

I en tidigare debatt med statsrådet gav hon svaret att Sverige har ett högt djurskydd och att skyddet inkluderar hästar under processtiden. Jag vill fråga statsrådet vad hon hade för grund för det och om hon känner till något fall där detta har hänt.


Anf. 98 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Herr talman! Tack, Sofia Westergren, för frågan!

Ja, Sverige har en stark djurskyddslagstiftning, sannolikt en av de starkaste, och den gäller i alla lägen. Det är i alla fall den bild jag har och den information som jag i den här frågan. Det innebär tyvärr inte att djur aldrig far illa, vare sig i den här processen eller någon annan. Ibland är det människor som inte bör ha djur som äger dem eller har tillgång till dem, och det är alltid förkastligt.

Utöver en stark djurskyddslagstiftning behöver vi därför ha effektiva verktyg för kontroll men också sanktioner. Det senare är delar som vi håller på och tittar på just nu. I delen som handlar om sanktioner, alltså straff när man bryter mot lagen, är vi på väg fram med förslag till riksdagen inom kort.


Anf. 99 Sofia Westergren (M)

Herr talman! Efter vår debatt som jag och statsrådet hade i kammaren ringde jag runt hos länsstyrelsen för att fråga hur det förhåller sig, om någon på länsstyrelsen kände till något fall där djurskyddet har hjälpt hästar som far illa under processerna. Av dem jag pratade med kände ingen till något fall där djurskyddet trädde in.

Jag vill göra ett medskick till statsrådet till det kommande arbetet om att det ser illa ut.


Anf. 100 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Herr talman! Jag tar givetvis med mig medskicket. Det innebär dock inte att lagen inte gäller. Däremot kan det absolut finnas saker att göra med tillämpning, kontroll, uppföljning och sanktioner. Jag tar med mig medskicket.


Anf. 101 Roger Hedlund (SD)

Herr talman! Under nuvarande regering har Sverige tagit emot stora volymer migranter. Den generella såväl som den akuta hemlösheten är nu omfattande. Här återfinns mängder av migranter som har kommit till Sverige, enligt Socialstyrelsens rapport.

Hur tänkte regeringen när man öppnade för, och fortsätter att hålla öppet för, en omfattande migration till Sverige? Detta sker samtidigt som det står helt på det klara att det råder stor bostadsbrist i Sverige.

Varför fortsätter regeringen, statsrådet Märta Stenevi, att skicka migranter direkt in i akut bostadsbrist i Sverige?


Anf. 102 Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Herr talman! Det stämmer att det råder en allvarlig bostadsbrist. Framför allt är bostadsbristen allvarlig för de barnfamiljer som i vissa kommuner slussas runt på vandrarhem vecka för vecka i stället för att få den permanenta bostad som många av oss tycker att de har rätt att få.

Det är nu en lägre invandring till Sverige än på mycket lång tid, men det är däremot inte lösningen på bostadsbristen, utan det handlar om att vi behöver bygga mer bostäder.

Som ledamoten säkert är medveten om var det en period för ett par decennier sedan, inte minst under den senaste alliansregeringen, när det byggdes otroligt få bostäder. Nu bygger vi för mer än den nuvarande befolkningstillväxten. På så sätt hoppas jag att vi snart ska komma i kapp med bostadsbyggandet i förhållande till befolkningstillväxten.


Anf. 103 Roger Hedlund (SD)

Herr talman! Jag tackar för statsrådets svar.

Vi ser dock problemet med att regeringen fortsätter att skicka migranter som i dag kommer till Sverige direkt in i akut bostadsbrist. Det löser inte situationen för dem som kommer till Sverige, och det löser inte situationen för dem som befinner sig i Sverige i dag eller för alla de svenskar som står i bostadskön. Alternativet för kommunerna har varit att ge förtur till migranter i bostadskön och därmed få en rad andra negativa effekter.

Jag känner inte att jag fick svar på min fråga. Hur löser man den akuta bostadsbristen nu?


Anf. 104 Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Herr talman! Bland annat behöver det byggas fler bostäder, och det görs inte minst med hjälp av det investeringsstöd som regeringen har infört. Det har starkt bidragit till byggandet av hyresrätter med rimliga hyror.

Men sedan är jag glad att få höra en sverigedemokratisk ledamot bekymra sig över den strukturella hemlösheten för de barn som man dock har aviserat att man vill dra in bostadsbidraget för. Bostadsbidraget är en viktig del i att kunna efterfråga en bostad på den bostadsmarknad som finns. Jag hoppas att ni drar tillbaka det dåliga förslaget och därmed gör det lättare för strukturellt hemlösa barnfamiljer att ta plats på bostadsmarknaden.


Anf. 105 Åsa Coenraads (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Efter jul presenterade regeringen lite hastigt och lustigt på en presskonferens att Bromma flygplats ska läggas ned i förtid. Miljöpartiet och Socialdemokraterna presenterade nyheten tillsammans. Miljöpartiets statsråd meddelade att Bromma flygplats ska läggas ned, och det socialdemokratiska statsrådet presenterade därefter att man ska utreda hur detta ska gå till.

Nu håller trafikutskottet på att förbereda ett utskottsinitiativ för att förhindra detta. Vi tror att en förtida nedläggning av Bromma flygplats skulle vara dålig.

Dock möter vi ett problem, nämligen att man med jämna mellanrum hänvisar till en hemlig Swedaviarapport. Det har gjorts en konsekvensutredning, bland annat en utredning av kostnaderna för Bromma flygplats. Vi får dock inte ta del av denna hemliga rapport, vilket gör det svårt för oss att fatta ett bra och demokratiskt beslut, som vi är vana vid i riksdagen.

Därför skulle jag vilja fråga Ibrahim Baylan om han kan tänka sig att släppa den hemliga Swedaviarapporten - för demokratins skull.


Anf. 106 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Herr talman! Jag förstår naturligtvis att man i opposition gärna vill dramatisera saker och ting. Det här beslutet är varken hastigt eller lustigt fattat.

Bakgrunden är att när vi gick in i krisen blev det en stor kris för både flyget och flyginfrastrukturen. När vi fick en förfrågan från Swedavia om kapitaltillskott bad vi naturligtvis Swedavia att vända på alla stenar och se vad som behöver göras för att få något långsiktigt hållbart. Det är denna rapport det handlar om. Rapporten är i de delar som inte är affärshemligheter offentlig. Swedavia har faktiskt också varit i riksdagen och presenterat sina slutsatser.

Herr talman! Jag förstår naturligtvis att man i opposition gärna vill kritisera och dramatisera, men jag tycker inte att man ska överdriva. Swedavia har presenterat rapporten, och jag har själv vid flera tillfällen också svarat på frågor. I de frågor det däremot är affärshemligheter, ja då är det det som gäller.


Anf. 107 Tobias Andersson (SD)

Herr talman! I dag innan lunch valde ett enigt näringsutskott att ställa sig bakom ett utskottsinitiativ rörande åtgärder vid stöd för korttidsarbete, bland annat kortade handläggningstider. Orsaken till att initiativet behövde väckas är att regeringen återkommande misslyckats med att säkerställa att de stödåtgärder som de facto har beslutats om också når ut till de företagare som är i desperat behov av desamma.

Både jag och näringsministern har tagit del av skräckhistorier av hur små företag har tvingats ligga ute med pengar å regeringens vägnar i upp till sex månader. Det tog ett bra tag, men till slut lyckades vi få med oss regeringspartiernas företrädare i utskottet på tåget, och nu står en enig riksdag bakom initiativet.

När kommer regeringen att vidta de nu berörda åtgärderna och säkerställa att utskottets önskan tillmötesgås?


Anf. 108 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Herr talman! Vi har sedan krisen började genomfört ett stort antal åtgärder på ett sätt som ingen regering har gjort och jag hoppas heller aldrig kommer att behöva göra. Orsaken har verkligen inte varit angenäm, nämligen en pandemi som har slagit mot företagande och sysselsättning i vårt land på bredden, djupet och längden som vi aldrig sett sedan andra världskriget.

Herr talman! Det är klart att vi är angelägna om att få ut stöden till de företag som verkligen behöver dem och ska ha dem. Det är mot den bakgrunden vi också har haft kontrollverksamhet. De gånger stöden dröjer har det handlat om att handlingarna inte har varit kompletta.

Nu får vi se vad riksdagen beslutar, och vi ska naturligtvis behandla frågan med all seriositet som den kräver. Men jag är mycket glad över att Sverigedemokraterna och Moderaterna nu backar från idén om att pengarna ska betalas ut automatiskt till företag för att sedan krävas tillbaka i efterhand om det har visat sig vara fråga om brottslingar eller lurendrejare. Det var mycket klokt att ni backade från förslaget.


Anf. 109 Emma Ahlström Köster (M)

Herr talman! Mäns våld mot kvinnor är ett samhälls- och jämställdhetsproblem med livsöden och berättelser som berör och upprör. Men de senaste månaderna visar på att vi tyvärr inte har kunnat stävja problemet.

Statsrådet Stenevi och regeringen har nyligen presenterat ett antal lagskärpningar. Det är ett steg i rätt riktning, om än sent och långt ifrån fullständigt, framför allt sett till att regeringen har haft makten sedan 2014.

Nyligen besökte jag ett kvinnojourhem för att samtala med kvinnor som lever i förtryck eller under hot i dag. De sätter fingret på stora brister som bland annat gäller hederskulturen, hjälp till självhjälp eller misstänkta och dömda våldsutövares orimliga rättigheter.

Statsrådet Stenevi har varit tydlig med att hon vill fokusera på förebyggande åtgärder och insatser framför straffskärpningar. Men efter att ha samtalat med dessa kvinnor är jag ännu mer övertygad om att vi lika kraftfullt måste arbeta med både och.

Kommer statsrådet och regeringen att presentera ett heltäckande paket med lagförändringar och skärpningar som både förebygger våld i nära relationer och tydligt markerar mot förövarens brott samt också tar avstamp i dessa kvinnors och offers påpekanden och vädjanden om rättvisa?


Anf. 110 Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Herr talman! Svaret på den frågan är ja.

Vad som däremot inte stämmer är att jag skulle ha sagt att vi inte ska arbeta med den straffrättsliga änden. Däremot menar jag att vi måste arbeta med de förebyggande insatserna också. Det är lika viktigt. Jag vill inte att någon kvinna ska hamna i de situationer som de kvinnor som ledamoten har talat med. För att undvika det i framtiden måste vi klara att arbeta både förebyggande, förhindrande och straffrättsligt.

Det åtgärdsprogram som regeringen arbetar med och som vi kommer att presentera inom kort kommer att innehålla alla dessa delar. Det duger inte att bara vänta på att brott ska begås och sedan prata om straffen. Vi måste samtidigt som vi gör det klara att också arbeta med de mansnormer som råder i dag och som innebär att 40 procent av gymnasieungdomarna har varit utsatta för våld i en nära relation. Det är gymnasieelever vi pratar om.

Här har vi ett oerhört viktigt problem att ta i. Om vi inte klarar att göra det samtidigt som vi pratar om skärpta straff kommer vi inte att lösa den här problematiken.


Anf. 111 Jan Ericson (M)

Herr talman! Utvärdera oss på jobben, sa den blivande statsministern Stefan Löfven i valrörelsen 2014 och lovade att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Då låg vi på elfte plats i EU.

Mellan 2014 och 2019 hade vi en stark högkonjunktur både i EU och i Sverige. I 23 av 27 länder i EU minskade arbetslösheten. I bara tre länder ökade den, och den ökade allra mest i Sverige. År 2019 låg Sverige helt plötsligt på 22:a plats i EU när det gäller arbetslöshet.

Nyligen kom siffror för mars 2021, och då låg vi på 23:e plats och hade alltså åkt ned ytterligare en placering. I dag är det bara Grekland, Spanien och Italien i Europa som har högre arbetslöshet än Sverige.

Sverige har nu också för första gången sedan vi gick med i EU högre arbetslöshet än snittet i EU. Jag vill fråga näringsministern vad han tror är orsaken till denna för Sverige mycket sorgliga utveckling.


Anf. 112 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Herr talman! Det finns ett mycket enkelt svar på det. Vi har väldigt många som vill jobba i vårt land. Det är positivt. Arbetskraftsutbudet i vårt land är högre än i väldigt många andra EU-länder.

Om man vänder på frågan - det här vet Jan Ericson om - och tittar på andelen som jobbar i EU:s länder ser man inte det inte finns något land som kommer i närheten av Sverige. Vi har den högsta sysselsättningsgraden i hela Europeiska unionen.

Under den tid som vi har regerat, från 2014 och framåt, har ytterligare över 300 000 människor kommit i arbete. Det är positivt och borde glädja Moderaterna, men i stället ser de ut som dysterkvistar.

Herr talman! Man ska också vara försiktig med den här typen av jämförelser, särskilt under ett pandemiår. I början av pandemin förra våren kunde vi se att arbetslösheten i Italien, när man där drabbades som hårdast av pandemin, gick ned. Det berodde naturligtvis inte på att arbetslösheten gick ned på riktigt utan på att människor drog sig bort från arbetsmarknaden och utbudet därmed minskade. Man bör alltså vara försiktig när man gör den här typen av jämförelser.

Frågestunden var härmed avslutad.

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Följande ministrar deltar:

  • Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
  • Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
  • Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S)
  • Jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP)

Näringsminister Ibrahim Baylan (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.