Frågestund

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till försvarsminister Peter Hultqvist.

Europa befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska omvärldsläget på flera årtionden. Ryssland har mobiliserat över 100 000 soldater i Ukrainas omedelbara närhet och framfört helt orimliga krav som skulle inskränka Sveriges möjligheter att bli medlem av Nato samt inskränka Sveriges möjligheter att bedriva internationell övningsverksamhet.

Som ÖB har sagt: De ryska kraven hotar att rasera själva grunden för vår försvarspolitik.

Fru talman! Det är också därför sex av åtta partier nu uppmanat regeringen att aktivera Försvarsberedningen, så att vi i bred politisk samsyn kan analysera den kris som uppstått och vidta åtgärder för att stärka totalförsvaret.

Min fråga till försvarsministern är därför när regeringen kommer att återkomma med besked om huruvida man kommer att aktivera Försvarsberedningen.

Fru talman! Det finns många sätt att hantera den här typen av svåra situationer. Ett sätt som är oerhört viktigt är de markeringar som vi nu gör på Gotland och på andra ställen runt Sveriges gränser. Detta handlar om både synliga och dolda aktiviteter. Det handlar om att vi med de resurser vi har förflyttar materiel och soldater och på det sättet markerar försvaret av Sverige.

Det är också så att vi har ett gällande försvarsbeslut som innebär att vi tillför 5 miljarder per år - sammanlagt blir det en summa på 27 ½ miljard fram till 2025. Man ska se att detta pågår stegvis. Det levereras, och vi stärker den militära förmågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Man kan överväga att vidta olika typer av åtgärder, exempelvis sådana som har att göra med Försvarsberedningen. Jag vill dock säga att det är många saker som betyder mycket just nu.

Fru talman! Det är uppenbart att vi befinner oss i ett annorlunda och väsentligt sämre säkerhetspolitiskt läge än för bara några månader sedan.

Försvarsberedningen är ju regeringens forum för att utforma den långsiktiga säkerhets- och försvarspolitiken tillsammans med riksdagens partier. Den har levererat förut - det var där vi kom överens om den svenska solidaritetsförklaringen, det var där vi lade grunden för totalförsvarsbeslutet och det är där som vi har format mycket av vår säkerhets- och försvarspolitik.

Om vi skulle aktivera vår försvarsberedning nu skulle det vara en stark signal till vår omvärld om svensk enighet i en orolig omvärld.

Fru talman! Det som nu levereras i form av en lång rad aktiviteter bygger på de försvarsbeslut vi tog 2015 och 2020. I dessa försvarsbeslut ingick förstärkningar som nu används på ett offensivt och tydligt sätt. Jag vill markera att det vi gör och har gjort betyder någonting.

Tidpunkten för eventuella besked när det gäller en eventuell försvarsberedning återkommer vi till när vi har berett den frågan i Regeringskansliet.

Fru talman! I en debatt med Jimmie Åkesson i Aktuellt i måndags sa statsrådet Ygeman följande:

När du får ett nej på din asylansökan är det människor som avviker. Därför behöver vi ha mottagningscenter där vi har en samlad asylhantering, så att vi kan undvika att människor sticker iväg när de får ett nej.

Detta är ju, som statsrådet säkert känner till, ett förslag som under många år har lagts fram av Sverigedemokraterna.

Dock sa statsrådet Ygeman i en annan intervju häromveckan att asylsökande även fortsättningsvis ska få bosätta sig var de vill i Sverige.

Det här låter ju minst sagt ganska inkonsekvent. Ska vi ha kontroll, eller ska regeringen fortsätta med samma slapphet som under de senaste sju åren?

Frågan är: Vill statsrådet, likt Sverigedemokraterna, att asylsökande enbart ska kunna bo i mottagningscenter, eller ska det även framgent vara fritt fram att bo var man vill i landet utan kontroll?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar Jonas Andersson för frågan, även om den får sägas vara minst sagt politiserad och ledande.

Svaret är ganska enkelt. Vi har under lång tid drivit frågan om mottagningscenter, och det pågår en utredning. När regeringen nu avskaffar den EBO-reform som Sverigedemokraternas tilltänkta koalitionspartier genomdrev handlar det just om att utsatta områden inte ska fyllas på med fler asylsökande. Därför ska vi ha ett ordnat mottagande, därför ska vi ha mottagningscenter och därför ska vi avskaffa EBO-lagen.

Fru talman! Om jag uppfattar det förslag som regeringen tidigare gått ut med rätt vill man ha kontroll den första tiden, men alla asylsökande ska ändå kunna flytta vart de vill i landet. Det är bara ekonomiska incitament som ska styra - människor får bo var de vill, men de får se till att försörja sig själva illegalt.

Min följdfråga är: På vilket sätt skulle den lösningen göra att vi kan undvika att människor sticker iväg när de får ett nej?

Fru talman! Nej, Jonas Andersson har helt missuppfattat sakernas tillstånd. Tanken är ju att vi ska få ett ordnat mottagande. Som Jonas Andersson säkert känner till är det här just nu föremål för utredning. De ekonomiska incitamenten hör till det som utredningen har att titta på. Det kan finnas helt andra metoder, instrument och styrmedel också. Jag ser fram emot den debatt som kommer att följa när utredningen har lämnat sitt betänkande.

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Eneroth.

Danmark håller just nu på att använda Öresund som soptipp. Vad som motsvarar över 40 000 containrar med förorenat slam dumpas två kilometer från Falsterbos Natura 2000-område. Öresund är världens mest trafikerade farvatten och är direktkopplat till Östersjön, som är världens mest döda hav.

Från dansk sida har det påståtts att man i Sverige varit nöjd med den information man fått vid överläggningar. Men Naturvårdsverket och länsstyrelsen är tydliga med att så inte är fallet.

Både danska och svenska myndigheter, organisationer och inte minst medborgare kritiserar det pågående arbetet. Men man har beslutat om en särlagstiftning som gör att danska organisationer, kommuner och medborgare inte kan klaga.

Jag, medier och organisationer efterfrågar insatser från den svenska regeringen där man tar tag i den danska regeringen och säger att detta inte är accepterat. Men den svenska regeringen agerar inte. Om Finland skulle dumpa två miljoner kubikmeter förorenat slam utanför Stockholms skärgård, skulle regeringen vara tyst även då? Det kan man undra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill därför fråga statsrådet varför regeringen inte vill ta kontakt med den danska regeringen och aktivt försöka hindra dumpningen.

Fru talman! Jag tackar Niels Paarup-Petersen för engagemanget. Det är otroligt viktigt.

Vi har väldigt bra relationer med vårt grannland Danmark och ett väl fungerande samarbete. Det är fråga om en väl integrerad region som jag för övrigt i egenskap av infrastrukturminister vill integrera ytterligare genom fasta förbindelser och en gemensam arbetsmarknad.

Det innebär också att vi inte tar någon regering i örat, eller hur nu Niels Paarup-Petersen uttryckte sig. Men vi är väldigt angelägna om att ha bra informationsutbyte genom våra myndigheter, genom våra respektive departement och när så behövs mellan statsråden för att säkerställa att vi inte hamnar i lägen där vi till exempel har en oenighet om hur man hanterar miljöavfall.

Jag kan försäkra Niels Paarup-Petersen om att det finns en väl fungerande dialog med Danmark. Naturligtvis är detta en av de frågor som ibland kan vara förekommande i dialogen mellan länderna.

Fru talman! Miljöministern har blivit aktivt tillfrågad om hon tänker agera i frågan. Hon har svarat att hon tänker följa den. Det är ganska passivt.

Länsstyrelsen har pratat om att det är fråga om otillåten spridning av förorenat slam in i svenska Natura 2000-områden. Naturvårdsverket säger att det är en mycket olämplig dumpningsplats som inte lever upp till de krav som Sverige ställer. Det kommer att ske förändringar av vattenflödet genom Öresund. De miljarder som vi under många år har satsat på att rena Öresund riskerar att vara förgäves. Regeringen vill göra Öresund till ett biosfärområde. Detta motverkar det.

Varför kan regeringen inte säga till den danska regeringen att man är missnöjd?

Fru talman! Jag tycker att det viktiga är att man har en väl fungerande dialog där man är tydlig och markerar det som är svenska intressen, inte minst den svenska ambitionen att både utveckla biosfären och säkerställa att vi har rent och tryggt vatten vid våra kuster.

Samtidigt måste man också ha respekt för det som är myndighetshantering och myndigheternas prövning av de tillstånd som finns. Där kan inte alltid statsråd eller regering gripa in. Det vet jag att även Niels Paarup-Petersen har förståelse för.

Fru talman! Jag har en fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sveriges Radio har gått igenom regeringens bidrag till laddstolpar för elbilar. Av de 1,7 miljarder kronor som har betalats ut de senaste sex åren har den klara merparten gått till hushåll i storstadsområden. Danderyds kommun har till exempel fått mer pengar för laddstolpar än hela Västernorrlands län, trots att Västernorrland har sju gånger så många invånare som Danderyd. Det finns en uppenbar laddorättvisa i det här bidragssystemet.

Elbilar och laddbara fordon är helt rätt väg att gå. Det blir inga utsläpp, och vi gör oss oberoende av fossila bränslen. Men hela landet måste ju kunna ta del av den här omställningen.

Tomas Eneroth! Hur ska man komma till rätta med denna laddorättvisa? Hur ska man se till att vi får laddinfrastruktur i hela landet, även i glesbygd och för låginkomsttagare?

Fru talman! Jag tackar Jens Holm för frågan. Jag delar hans uppfattning. Det här är stöd som ska ut i hela landet. Men jag kan notera att det vid ansökningsförfaranden varit en koncentration till kommuner och regioner som varit mycket aktiva. Det är ett av skälen till att vi till exempel har gett Trafikverket i uppdrag att identifiera vita fläckar och göra särskilda statliga insatser i de områden där det inte finns utbyggd laddinfrastruktur. Inom ramen för Elektrifieringskommissionens arbete pågår nu också en kartläggning av var det effektivast och snabbast ska kunna komma laddmöjligheter för inte minst tunga fordon.

Jag kan försäkra Jens Holm om att det pågår en rad olika initiativ för att säkerställa att vi bygger ut laddinfrastrukturen i hela landet. Jag tror ändå att vi är ett av de länder i EU som ligger bäst till. Vi har över 65 000 beslutade laddpunkter med offentliga medel, och vi har också flera olika privata initiativ. Nu växer laddinfrastrukturen i Sverige, och det ska den göra i hela Sverige.

Fru talman! Jag tror att problemet handlar om både bilarna och själva laddstolparna. En elbil är väldigt dyr. Därför vore det bra ifall regeringen kunde ta fram ett klimatbonussystem för nya elbilar för att främja mindre och billiga elbilar. Man kanske ska ha tak gällande till exempel stora dyra elbilar, för de som köper sådana kanske inte behöver så mycket bidrag. Jag tror också att vi behöver riktade stöd till just glesbygd och låginkomsthushåll. Är ministern beredd att verka för det?

Fru talman! Mycket av det som Jens Holm efterlyser är sådant som regeringen redan gör. Både bonus malus och olika former av elpremier vid köp av elbil finns ju redan. Låt oss utvärdera detta och se om det finns skäl att förändra styrningen något! Men det är ingen tvekan om att vi har varit framgångsrika. I december månad avsåg 63 procent, om jag minns siffran rätt, av nybilsförsäljningen i Sverige laddbara bilar. Vi ligger längst fram i hela EU. Det är också därför jag tror att det är viktigt att nu fokusera på inte minst utbyggnaden av laddinfrastruktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Regeringen har presenterat ett förslag om elprisbidrag som utgår från antalet förbrukade kilowattimmar per månad. Men vi ser nu att det finns många hushåll som kan ha fått mycket stora ökningar på elräkningen, även om de haft en relativt låg förbrukning jämfört med andra. Många av dessa hushåll lever redan med små marginaler men kommer att gå miste om regeringens bidragspengar. Samtidigt finns det exempel på hushåll som kan få mer i bidrag än vad kostnadsökningen motiverar. Så snurrigt slår regeringens förslag.

Mot denna bakgrund undrar jag om inte förslaget om bidrag gick lite för fort att krysta fram för regeringen. Var det tänkt att kunder skulle gå plus på regeringens förslag?

Fru talman! Jag tackar Camilla Brodin för frågan. En återkommande kritik från oppositionen brukar annars vara att det är för lite och för sent. Nu var det tydligen för mycket och för tidigt. Det kan vi orda om. Jag tror att det var väldigt viktigt att vi kunde ge denna tydliga signal med de kraftigt stigande elpriser som vi kunde se, så att väldigt många hushåll inte behövde känna oro.

Nu har förslaget presenterats. Låt oss göra en ordentlig utvärdering och uppföljning också! Jag tycker att det finns skäl att glädja sig åt att vi från regeringen kunde agera snabbt och kraftfullt med det förslag som nu går ut med över 6 miljarder i direkt stöd till dem som drabbas av de kraftigt stigande elpriserna.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Vi kan väl återkomma till om det varit bra med tidsåtgången.

Vi har föreslagit en sänkning av elskatten för att underlätta för hushållen. Det är mer rättvist för alla. Men regeringen har uttalat att detta är i princip omöjligt att genomföra, trots att Energimarknadsinspektionen tydligt sagt att det går.

Är regeringen ändå beredd att ompröva sitt förslag till modell och sänka skatten för alla i stället för att ge bidrag till vissa så att de gör en plusaffär?

Fru talman! Jag tackar Camilla Brodin för frågan. Det är inte förvånande att till exempel Kristdemokraterna föreslår en skattesänkning som lösning på detta. Vi är vana vid att man från borgerligt håll alltid ser stora skattesänkningar som de bästa lösningarna på de flesta problem.

Vi har varit måna om att vara tydliga och snabba med att rikta ett stöd som inte behöver utredas under lång tid, som kan ge trygghet till hushållen om vilka regler som gäller och som ger ett välkommet tillskott i den situation vi nu är i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Riksrevisionen konstaterar i sin rapport om kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar att det finns allvarliga brister i kostnadskontrollen på Trafikverket. Som exempel finns i nuvarande förslag till nationell plan projekt med kostnadsökningar på 30 miljarder på fyra år, som delar av höghastighetsbanan. Detta trycker undan akuta projekt, till exempel sträckan Göteborg-Alingsås med Sveriges värsta kapacitetsbrist.

Riksrevisionen konstaterar också att regeringen har agerat passivt och att det är mycket ovanligt att regeringen stoppar ett projekt med höga kostnadsökningar.

Min fråga till statsrådet Eneroth blir därför: Är statsrådet beredd att prioritera i Trafikverkets underlag för att skapa utrymme för mer samhällsekonomiskt lönsamma projekt?

Fru talman! Jag tackar Helena Gellerman för frågan.

Det är givetvis jätteviktigt att det görs en tydlig prioritering, och när Trafikverket har lagt fram sitt förslag till nationell plan har jag varit tydlig med att det kommer att ske förändringar i förhållande till det förslaget.

Låt oss backa lite och konstatera att det är närmare 900 miljarder kronor som nu ryms i den infrastrukturproposition som riksdagen godkänt. Det handlar om rekordinvesteringar i infrastruktur, eftersom det behöver investeras i inte minst järnvägen.

Byggandet av nya stambanor är en viktig del i detta. Sträckorna Göteborg-Borås, Lund-Hässleholm och Ostlänken är investeringar som har stark förankring i dessa regioner, gillas av näringslivet och definitivt behövs eftersom det i dag är för trångt på spåren.

Om vi inte gör de här satsningarna får vi stora problem i hela det svenska transportsystemet, och därför har vi skapat ett utrymme för att investera i dessa delar av nya stambanor.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

För Liberalerna är det viktigt att projekt som finansieras av staten prioriteras på samhällsekonomiska grunder.

Göteborg-Alingsås är den sträcka i Sverige med störst kapacitetsbrist. Detta påverkar Göteborgs hamns möjligheter och begränsar både fjärrtrafik och pendling.

Hur ser statsrådet Eneroth på möjligheten att genom prioritering se till att sträckan med Sveriges största kapacitetsbrist läggs in i den nationella planen?

Fru talman! Jag kan försäkra Helena Gellerman om att jag just nu uppvaktas från hela landet, och man plockar fram olika objekt och poängterar hur angelägna de är. Ofta är det viktiga satsningar med lokal, regional och nationell nytta, vilket gör prioriteringen ganska tuff framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Glädjande är att det läggs närmare 900 miljarder på infrastruktur tack vare en regering som väljer att satsa på infrastruktur i stället för på ensidiga skattesänkningar.

Fru talman! Även min fråga går till statsrådet Eneroth.

Låt mig citera statsrådet: "Jag vill att det ska vara enkelt för resenärer att göra bra och smarta klimatval och därför går vi nu fram med klimatdeklarationer för flygresor. På så vis synliggör vi flygets klimatpåverkan, premierar de flygbolag som tar ett större klimatansvar och påskyndar omställningen."

Jag kunde inte ha sagt det bättre själv.

Citatet är från i höstas när regeringen presenterade sitt förslag om klimatdeklarationer för flygresor.

När nuvarande regering presenterade vilka propositioner man tänker lägga fram till riksdagen fanns inte detta förslag med. Varför?

Fru talman! Jag tackar Margareta Fransson för både beröm och fråga.

Jag delar uppfattningen att det är viktigt att ge bra underlag för tydliga val för dem som vill resa klimatsmart, och vi har som sagt haft en process med ett underlag som gäller just klimatdeklarationer för flyget. Det har varit ute på remiss, men under remissperioden kom det ett antal större invändningar mot förslaget, vilket gör att det inte kommer att hinna läggas fram före juni. Detta är skälet till att det inte finns med på propositionslistan. Frågan behöver beredas vidare.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag menar att regeringen har haft god tid på sig, och därför misstänker jag att förseningen beror på att det parti som brinner för transporternas klimatomställning saknas i regeringen.

Fru talman! Jag kan försäkra Margareta Fransson om att detta engagemang nog inte bara finns i Miljöpartiet utan även i Socialdemokraterna och i många andra partier som vill att Sverige ska ställa om och ha bra verktyg för detta.

Jag vill dock försäkra mig om att när regeringen lägger fram förslag ska de vara väl genombearbetade och kunna gå igenom i riksdagen. Detta är en viktig utgångspunkt.

Jag är övertygad om att frågan om klimatdeklarationer kommer tillbaka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Anders Ygeman om lagen om eget boende, EBO.

Att bryta segregationen är en av regeringens viktigaste prioriteringar, och som statsrådet tidigare sagt har utredningen Ett ordnat initialt mottagande av asylsökande fått som tilläggsdirekt att undersöka vad man kan göra för att uppnå detta.

Redan för två år sedan begränsade regeringen möjligheten för asylsökande att bo i eget boende i områden med socioekonomiska utmaningar. Att nu gå vidare och avveckla EBO helt innebär ett stort bidrag till att minska segregationen.

Mina frågor till statsrådet är: Vilka effekter fick det tidigare beslutet, och vet statsrådet i dag hur många som valde att bo i andra kommuner än i dem med socioekonomiska utmaningar?

Fru talman! Jag tackar Elsemarie Bjellqvist för frågan.

Den tidigare reformen var ett steg på vägen men gav alldeles för liten effekt. Alltför många valde att ändå bosätta sig i socialt utsatta områden. Det tyder på att incitamenten var för svaga, och därför vill vi pröva andra incitament, åtgärder och regler för att slutgiltigt avsluta EBO.

Vår tanke är att vi ska ha en kontrollerad asylmottagning där man kommer till ett mottagningscenter och inom rimlig tid får veta om man får stanna eller inte. Om man inte har rätt till asyl ska man återvända. Men om man har rätt till asyl ska man placeras i en kommun och få tillgång till språkutbildning, arbete och bostad för att komma in i det svenska samhället och vara med och bidra till det svenska folkhushållet.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Mina följdfrågor blir: Hur kommer det att bli? Vart ska man ta vägen?

Vi vet att det finns kommuner som inte vill ta emot, och vilka incitament kan vi ha för att kommunerna ska ta emot fler asylsökande?

Fru talman! Det är ganska lätt, för vi har en tvingande lagstiftning på plats om att kommunerna ska ta emot efter sina förutsättningar.

Vi vet också från Riksrevisionens rapport att detta är ett fungerande system som ger en introduktion till det svenska samhället som gör att man kommer in i samhället på ett bättre sätt än om man tvingas bo på en madrass hos någon släkting i ett socialt utsatt bostadsområde.

Fru talman! För någon dag sedan deklarerade de socialdemokratiska EU-parlamentarikerna Fritzon och Bergkvist att greenwashing av kärnkraft inte hör hemma i EU:s viktigaste verktygslåda för hållbara investeringar. Det är som att backa in i framtiden. Och den nya energiministern säger att det kan vara motiverat i andra länder men inte i Sverige.

I gårdagens EU-debatt deklarerade Hans Dahlgren att S nu har svängt och att kärnkraften ska klassas som hållbar i EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Statsrådet Tomas Eneroth! Har Socialdemokraterna över huvud taget en egen linje när det gäller kärnkraften nu när Miljöpartiet har lämnat regeringen? Är den hållbar eller inte?

Fru talman! Tack, Helena Bouveng, för frågan!

Regeringen har hela tiden sagt att fossilfria tekniker som kan bidra till klimatomställningen samtidigt som de uppfyller stränga säkerhets- och miljökrav behövs. Det är därför de ska kunna ingå i taxonomin. Det gäller också kärnkraft, och det var detta som finansministern tog upp i Europeiska rådet i december. Däremot tycker jag inte att den kan kallas för hållbar. Hur kan man benämna något som ska slutförvaras i hundratusentals år som hållbart? Det är faktiskt obegripligt.

Jag tror att det är viktigt att skilja mellan begreppen, och det är detta som är utgångspunkten när vi nu bedömer hur kärnkraften ska kunna ingå i taxonomin.

Fru talman! Energiministern framhåller vidare att vår vattenkraft är den viktigaste energikällan. Ändå fortsätter prövningen av alla våra kraftverk, vilket riskerar att leda till att välbehövda terawattimmar försvinner. Är detta rimligt när våra hushåll och företag går på knäna på grund av skyhöga elräkningar?

Fru talman! Jag är lite osäker på om jag förstod frågan rätt, men visst är det självklart att det ska ske en prövning även vid utbyggnad av vattenkraft. Det är en viktig reserv som vi har i Sverige och en viktig del i det svenska energisystemet, men vid förändringar ska det miljöprövas precis som många andra verksamheter. Det är självklart.

Sverige står starkt i att vi har en otroligt stor tillgång till förnybar energi. Vi har en bra och väl fungerande energimix, och vi har dessutom skapat oss ett utrymme där vi har kunnat exportera förnybar el till omvärlden. I jämförelse med omvärlden har vi en avundsvärd situation.

Fru talman! Det finns uppgifter om att 300-400 ryska legosoldater från Wagnergruppen befinner sig i Mali. Det gör även cirka 350 svenska soldater och officerare, ditsända av riksdagen. Mycket har ändrats i Mali, och löften från militärregimen om fria och rättvisa president- och parlamentsval senast i februari 2022 kommer inte att infrias.

Senast under helgen skedde två granatattacker mot militärbaser i Mali, där en fransk soldat dödades och nio soldater skadades. Det är baser där svenska soldater verkar. Detta är bara en i raden av många attacker som sker där svensk personal finns på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En majoritet i riksdagen anser att det är oacceptabelt att svenska militära styrkor fortsatt ska verka i Mali i det fall den maliska regeringen anlitar legosoldater likt Wagnergruppen. Information om Wagnergruppens närvaro har funnits sedan i december och är sedan en tid tillbaka bekräftad. Regeringen vill dock ha ytterligare tid att överväga konsekvenserna.

Är försvarsministern beredd att fortsätta att riskera svenska liv i Mali för en militärregim som tydligt valt bort demokrati med stöd av ryska legosoldater?

Fru talman! För en dag sedan stod jag vid just det ställe där granaterna hade slagit ned. Jag besökte förbanden i operation Takuba och i Minusma och träffade de svenska soldaterna. Jag höll också ett särskilt anförande för dem.

FN-insatsen omfattar över 15 000 soldater. Den ryska representationen där nere sägs nu vara 300-400, fast det finns också uppgifter om upp till 1 000.

Nu genomförs en lång rad diskussioner, närmast i morgon, om hur vi ska gå vidare och hur vi ska agera exempelvis inom ramen för koalitionen för operation Takuba. Jag tror att det är viktigt att man samarbetar i koalitionen, att de olika länder som bidrar ligger i fas med varandra och att den dimensionen är stark när man tar de avgörande stegen.

Fru talman! Jag ska hålla mig kort. Min fråga till försvarsministern är: När kan vi förvänta oss ett svar?

Fru talman! Som vi har redogjort för tidigare på ett gemensamt möte i försvarsutskottet och utrikesutskottet vill vi ha ytterligare en månads tid för att arbeta med dessa frågor. Det är inte alls så enkelt som att bara säga: "Nu gör vi exakt så här". Det måste gå ihop med hur man jobbar tillsammans i en bred koalition så att vi inte orsakar ett förhållande som går att jämföra med Afghanistan.

Fru talman! Ett svenskt flygbolag har i veckan kastat in handduken. Det är ett flygbolag mindre i landet, och detta bekräftar något som vi har vetat rätt länge, nämligen att isen börjar bli tunn under hela landets tillgänglighet och den svenska flygindustrin.

I går meddelande Transportstyrelsen att man avser att höja och inom en tid fördubbla de så kallade infrastrukturavgifterna för säkerhet och passagerarkontroll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag har tidigare frågat infrastrukturministern vad han avser att göra med de uppbyggda ekonomiska underskotten i det som finansierar infrastrukturen för flyg, det vill säga flygtrafikledning och trafikkontroll, och har fått svar som handlar mycket om de historiska insatserna. Nu står vi inför ett gigantiskt underskott bestående av avgifter som ackumulerats under pandemin. Därför passar jag på att fråga statsrådet Eneroth: Vad avser regeringen att göra med dessa?

Fru talman! Tack, Anders Åkesson, för en bra fråga!

Det är alldeles rätt - flyget är hårt drabbat av pandemin. Vi har under dessa år fått göra stora insatser för att bibehålla samhällsviktigt flyg i Sverige, alltifrån stöd till regionala och statliga flygplatser till inrättande av en allmän trafikplikt för att säkra flygtransporter men också direkta stöd till flyget och inte minst till flygindustrin. Ett viktigt krav där är att vi samtidigt ser att det sker en omställning, och det är flyget i Sverige på god väg att göra.

Men just de avgifter som vi nu talar om är inte något som Sverige självt förfogar över, utan det är en diskussion inom EU-kretsen hur vi ska förhålla oss till det avgiftssystem som finns och som drabbar flyget. Det är därför det är viktigt att vi agerar på ett sätt som är i samklang med andra europeiska länder så att vi inte får stora skillnader och olika drivkrafter för flygbolag när det gäller var de etablerar linjerna.

Fru talman! De historiska insatserna har vi gjort gemensamt i denna kammare, och ambitionen att ställa om flyget är också en mycket stor gemensam ambition i den svenska politiken. Men frågan gällde de infrastrukturavgifter som nu ackumuleras till betydande underskott på nationell och europeisk nivå och som hotar att försämra tillgängligheten i landet och mellan vårt land och resten av länderna.

Vad är regeringens strategi för att hantera detta? Vi är trots allt medlemmar i EU.

Fru talman! Vi för en diskussion tillsammans med övriga europeiska länder om hur vi ska förhålla oss till det stora berg av avgifter som inte har kunnat tas ut. Att nu ta ut dem på en och samma gång skulle få stora konsekvenser för allt flyg inom EU. Sedan finns det lite olika ingångar mellan EU:s medlemsländer, och därför är det viktigt att vi för en diskussion i EU-kretsen om tidsutdräkten för att hantera detta.

Vi kommer att behöva återkomma, inte minst i trafikutskottet, för att föra en dialog om detta.

Fru talman! SJ har bytt personalplaneringssystem utan att det nya systemet var färdigtestat och utan att man visste om det skulle fungera, detta trots varningar. Det har inneburit stora förseningar, inställda tåg, osäkerhet och strul för resenärer men framför allt ett helt ohållbart arbetsliv för de anställda, som inte får sina scheman i tid och som får turer som inte stämmer med deras kompetens samt extrema arbetstider. De går sönder, och sjukskrivningarna skenar, inte bara på grund av corona utan på grund av utmattning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är inte första gången personalen drabbas hårt. Regeringen hänvisar till att SJ är ett aktiebolag, men jag anser att staten som ägare har ett grundläggande ansvar för verksamheten. Nu undrar jag: Vilka åtgärder planerar regeringen att vidta för att SJ-personalen ska garanteras en dräglig arbetssituation?

Fru talman! Detta är en fråga som ligger under näringsminister Karl-Petter Thorwaldssons ansvarsområde i och med att SJ är ett statligt bolag. Och det är klart att han har haft en dialog med SJ som ägare för att försäkra sig om att bolaget gör de insatser som krävs för att komma till rätta med de problem som har uppstått till följd av SJ:s personalsystem. Jag tror att man inom SJ har varit väldigt olycklig över detta med de konsekvenser som det har fått för arbetsmiljön och också för resenärer som har drabbats av detta.

Det är bolagets ansvar att hantera detta, och det förutsätter jag att man gör. Regeringen har att upprätthålla ett regelverk som gäller för alla operatörer, inte bara SJ utan MTR, Norrtåg och andra. Där är det viktigt att vi också agerar på ett sätt som är generellt. Men självklart har det i en ägardialog varit en diskussion där SJ har fått redovisa vilka insatser som man ska göra för att komma till rätta med problemen i det statliga bolaget.

Fru talman! Jag vill bara få ett förtydligande. Anser regeringen alltså att man som ägare av ett aktiebolag inte har ansvar för personalens situation? Detta är en situation som det varnades för. Hur informerad är regeringen om sådana förändringar? Och tror ni att avkastningskravet kan påverka hur man hanterar sin personal på SJ?

Fru talman! Jag tror inte att avkastningskravet är avgörande för vilket personalhanteringssystem som man implementerar inom SJ eller inom något annat bolag. Här var säkert utgångspunkten från bolaget att hitta ett väl fungerande system som skulle kunna innebära en bättre planering. Det gick inte bra; det tror jag att alla har kunnat konstatera. Det är bolaget som har detta ansvar. Vi kan inte ha en ordning där det är regeringen som i detalj ska styra hur ett statligt bolag hanterar sina personalsystem.

Fru talman! Jag har en fråga till idrottsminister Ygeman.

Snart börjar de olympiska spelen, och vi håller tummarna för att vi får ett rent spel utan dopning. Dopning kopplas oftast till idrotten men används i huvudsak av andra än våra idrottare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En polis konstaterade nyligen: Man kan begå grova våldsbrott utan att känna ångest, och man får en ökad aggressivitet. Då blir det lättare att utföra skjutningar, rån eller misshandel.

Polisen hittar också ofta dopningspreparat tillsammans med vapen och narkotika vid husrannsakningar. Då ställer man frågan: Varför och i vilken omfattning?

Frågorna är många, men svaren är tyvärr få. Jag tror att en förklaring till detta är att vi inte prioriterar det förebyggande dopningsarbetet.

Min fråga till Anders Ygeman är: Vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att öka kunskapen om dopningens omfattning och dess konsekvenser?

Fru talman! Jag tackar Hans Eklind för frågan.

Vi bär alla ett ansvar för en ren idrott, rena spel och ett rent samhälle. Därför måste vi motverka dopning, både för den rena idrottens skull och på grund av de negativa samhällseffekter som Hans Eklind på ett mycket förtjänstfullt sätt lyfter fram.

Regeringen bedriver tillsammans med idrottsrörelsen ett aktivt arbete mot dopning inom idrottsrörelsen. Det kommer naturligtvis att fortsätta. Vi har också ett aktivt arbete där polisen bedriver ett arbete mot dopning.

Precis som Hans Eklind gav uttryck för hittar man dopningspreparat tillsammans med narkotiska preparat och tillsammans med vapen. Även om det oftast är de narkotiska preparaten som verkar avtrubbande är också dessa preparat en del av gängskjutningarna och det våld som vi ser i samhället.

Fru talman! En förklaring till att detta förebyggande arbete inte prioriteras syns när man börjar titta på det som kallas indikatorer för att kunna följa dopningens omfattning i vårt samhälle. När dessa indikatorer är både eftersatta och bristfälliga blir också strategierna undermåliga, och då prioriteras detta dopningsarbete ned. Det är den bestämda bild som jag får från dem som jobbar nära problemet.

Vi vet inte ens hur omfattande dopningen är, utan vi gissar faktiskt.

Fru talman! Detta gäller de flesta olagliga substanser. Den omfattning som vi kan få fram genom brukarundersökningar, avloppsvattenundersökningar och liknande är och förblir estimerad. Icke förty får det inte göra att vi ger upp arbetet mot vare sig dopningspreparat eller narkotiska preparat.

Jag ser fram emot att jobba med Hans Eklind och andra engagerade mot dopning och för en ren idrott och ett rent samhälle.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Ida Karkiainen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En stor del av svensk välfärd utförs i Sveriges kommuner och regioner. Och den socialdemokratiskt ledda regeringen tillförde stora statsbidrag för att kunna öka kvaliteten i den svenska välfärden, både innan och under pandemin.

Nu vet vi också att vi kommer att ha en demografisk utmaning framöver då vi får allt färre som ska försörja allt fler.

Min fråga till statsrådet är därför: Vad gör regeringen för att stärka ekonomin långsiktigt i Sveriges kommuner och regioner?

Fru talman! Jag tackar Åsa Westlund för frågan. Det är en mycket angelägen fråga.

Som ledamoten beskriver genomförs det mest centrala i välfärden - barnomsorg, sjukvård, skola, socialtjänst och äldreomsorg - av kommunerna och regionerna. Därför har den socialdemokratiskt ledda regeringen ända sedan 2014 sett till att kommunerna ska få ett starkare generellt stöd och att staten ska backa upp dem så att man kan klara av att leverera den välfärd som behövs till alla Sveriges kommuner och regioner.

Det har också varit viktigt, inte minst med tanke på pandemin, att skjuta till dessa generella tillskott. Sedan 2019 har regeringen skjutit till 22 ½ miljard kronor till kommunerna och regionerna för att de ska klara av bland annat pandemin.

Fru talman! Jag tackar för svaret, och jag har en följdfråga.

Det finns stora förväntningar på en likvärdig välfärd i hela landet. Samtidigt ser förutsättningarna för kommunerna att kunna leverera en sådan likvärdig välfärd väldigt olika ut.

Skulle statsrådet kunna utveckla hur regeringen arbetar för att stötta de kommuner som har det extra tufft att leva upp till medborgarnas förväntningar på en bra och fungerande välfärd?

Fru talman! Jag tackar Åsa Westlund för följdfrågan.

Förutom denna historiska satsning på kommuner och regioner genom de generella stöden till bland annat välfärden har vi också gjort en särskild satsning på 300 miljoner kronor per år till 2024 för kommuner som är i en särskilt utsatt situation.

Vi har också inrättat en kommundelegation som ska dela ut ungefär 750 miljoner kronor till kommuner som brottas med särskilda utmaningar.

Regeringen gör alltså mycket på detta område.

Fru talman! Min fråga är riktad till statsrådet Ygeman. Den handlar om de problem som vi ser med bristande integration som ger sig till känna på olika sätt. En faktor är utanförskap, där det svenska samhället är dåligt på att ställa krav.

Parallellsamhällen med egen rättskipning, en sedvanerätt som är främmande för traditionellt svenska värderingar, märks.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi kunde i går se Uppdrag granskning på SVT från min hemstad Borlänge, där sossarna har styrt sedan 1944. Där har kommunalrådet inga andra svar på vad som ska göras än att man ska "nöta på".

Att bara fortsätta på samma väg utan förändring ger ingen förbättring. Vi ser stora socioekonomiska problem där arbetslinjen inte upprätthålls och psykosociala faktorer där missbruk och psykisk ohälsa tillåts öka. Slutligen tillåts normativa påverkanssystem i form av kriminella nätverk och klantänkande växa.

Fru talman! Det är väl lite oklart vad Ulrik Bergmans fråga var, men jag kan försäkra Ulrik Bergman om att vi kommer att vända på varje sten för att bryta segregationen och knäcka gängen.

Det handlar även om sådant som det togs initiativ till under den moderatledda regeringen. Det togs initiativ till världens mest liberala arbetskraftsinvandring, som har lett till att människor kommer hit och lever under slavliknande förhållanden. Under den moderatledda regeringen togs också initiativ till EBO, som leder till att människor trängs ihop och lever i trångboddhet - exempelvis i Tjärna ängar i Borlänge.

Nu ändrar vi det som den moderatledda regeringen införde. Nu kommer segregationen i Borlänge att minska, inte tack vare Moderaterna utan trots Moderaterna.

Fru talman! Det invandringspolitiska haveriet har nu pågått under snart åtta år med socialdemokratiska regeringar.

Häromdagen kom nyheten att det bara under föregående år rapporterades in över 10 000 fall där utlänningar som ska utvisas har kunnat avvika och gå under jorden. Problemet är inte nytt, och regeringen har gång på gång sagt sig vilja prioritera frågan. De häpnadsväckande usla resultaten kvarstår dock: Efter åtta år med socialdemokratiska regeringar finns det fortfarande inte tillräckligt med förvarsplatser eller en politisk samsyn kring hur de ska användas. Att polisen upplever brister när det gäller att utföra inre utlänningskontroller på ett tillfredsställande sätt är inte heller någonting som regeringen har åtgärdat.

Kan statsrådet Ygeman i dag meddela att regeringen tänker ompröva något tidigare motstånd till användningen av förvarsplatser eller till hur inre utlänningskontroller ska få ske och i vilken omfattning? Det handlar om att de som ska utvisas från vårt land faktiskt utvisas.

Fru talman! Låt mig bara inledningsvis säga att det Adam Marttinen kallar häpnadsväckande usla resultat ändå är bättre än i de flesta länder där Adam Marttinens partikollegor styr. Jämför med Ungern! Jämför med hur det var tidigare i Danmark! Man kan också jämföra med Finland, även om Adam Marttinens partikamrater inte längre styr där heller. Jämför resultaten, Adam Marttinen! Jag tycker att resultaten i Sverige är för dåliga, men vi ligger ändå hyfsat väl till om vi jämför med andra kollegor.

Du ställde två frågor, Adam Marttinen, och du ska få svar på dem: Jag är beredd att ompröva allt för att nå resultat. Jag är beredd att vända på varenda sten. Jag är beredd att säga som det är, och jag är beredd att göra det som krävs för att vända utvecklingen. Det gäller även formerna för inre utlänningskontroller, och vi har reformerat dem. Vi har ökat polisens befogenheter. Vi har också dubblat antalet förvarsplatser, Adam Marttinen - sedan 2016 har vi fördubblat antalet förvarsplatser. Vi har även gett ett uppdrag till Migrationsverket att återkomma med en plan för fler platser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Eneroth.

Vi ser inte bara att elpriserna ökar utan också att bränslepriserna har ökat. Ett av skälen till det är det politiska beslutet om reduktionsplikt som vi tog förra året. Från kristdemokratiskt håll känner vi en stor oro när vi tittar på hur åkerier, jordbruk och enskilda som är beroende av bil drabbas av den nya prisbild som har växt fram. Vi har lagt fram ett förslag om att sänka inblandningen, vilket skulle ge en sänkning med 3 kronor.

Det viktiga här är dock att man när beslutet togs skickade med ett tillkännagivande till regeringen om att det skulle göras en utvärdering under 2022. Min fråga till statsrådet är därför: Hur snabbt och hur tidigt är ni beredda att komma med utvärderingen? Det är nämligen uppenbart att vi drabbas hårt just nu.

Fru talman! Tack för frågan, Magnus Jacobsson!

Låt mig först konstatera när det gäller reduktionsplikten att det fanns en bred uppslutning i kammaren bakom den; jag tror att även Kristdemokraterna var för den. Det är nämligen ett av de verktyg vi har för att få in mer biodrivmedel i fordonen och minska transportsektorns klimatpåverkan. Tillsammans med den elektrifiering som nu pågår och där Sverige är världsledande innebär detta självklart att vi har goda möjligheter att pressa ned utsläppen från transportsektorn, och det är viktigt.

Självklart går vi nu fram med det riksdagen har begärt, nämligen en skattesänkning på drivmedel. Propositionen har lagts fram. Självklart kommer det också att finnas skäl att följa upp, men i vilken tidsordning det sker får vi återkomma till.

Fru talman! Jag har en fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Att inneha ett körkort innebär för många en frihet att inte vara beroende av någon annan och att kunna ta sig från punkt A till punkt B. Det innebär även frihet att själv kunna planera sin dag och att ha möjlighet att ta ett arbete på annan ort.

Tyvärr har det uppdagats att det förekommer fusk vid förarprov och även att illegala utbildningsverksamheter har ökat. Att fuska vid förarprov är brottsligt, och dessa personer utgör en trafikfara på våra vägar. Att bedriva utbildningsverksamhet utan tillstånd är olagligt, och man lurar människor på pengar samt slår undan benen på seriösa företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Den 1 december 2021 trädde regeringens nya åtgärder för att stoppa svarta körskolor i kraft. Detta beslut välkomnades av många, framför allt de seriösa körskolorna samt Sveriges Trafikutbildares Riksförbund. Samtidigt ser vi att personer och företag fortfarande försöker kringgå reglerna. Min fråga lyder: Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta i det fortsatta arbetet för att stoppa fusket?

Fru talman! Tack för en väldigt bra fråga, Abraham Halef!

Svarta körskolor har varit ett gissel för de etablerade körskolorna, STR och andra som vill bedriva en bra förarutbildning med utbildad personal som gör att vi får en trafiksäker miljö. Dessutom är det en verksamhet som ofta har varit förknippad med annan brottslighet. Därför har vi i ett flertal åtgärder nu försökt komma till rätta med svarta körskolor, och faktum är att vi i dag har beslutat om ytterligare insatser: Man kan nu stänga av dem som fuskar vid proven, och vi höjer straffen och skärper reglerna för dem som bedriver olaglig körskoleverksamhet.

Det är viktigt att ha körkort - och vi har öppnat upp för CSN-lån och liknande så att fler ska kunna få det - men det ska tas på ett sätt som gör att man får en väl fungerande utbildning. Nu skärper vi alltså straffen och ser till att ha hårdare regler för att stoppa de svarta körskolorna.

Fru talman! Min fråga går till försvarsministern.

Där Wagner är, där är inte Sverige. Vi var ganska många partier som inför den senaste propositionen hade ett gemensamt ställningstagande, som också blev utskottets, om att det skulle få avgörande konsekvenser om Mali valde att ta in Wagnergruppen i landet.

Vi ska ha ett ordnat utträde, precis som ministern har sagt tidigare i dag. Men hur pådrivande är regeringen egentligen i de här grupperingarna? Ministern håller väl med om att vi inte ska ha svenska soldater stridande sida vid sida med ryska legoknektar? Inte heller ska vi väl ha svenska soldater som utbildar en militärjuntas soldater - en militärjunta som styr landet där man inte kan se något demokratiskt val inom överskådlig tid.

Fru talman! Det kommer aldrig att bli tal eller fråga om att svenska soldater ska strida sida vid sida med Wagnergruppen. Det är ett helt orimligt påstående, och jag anser att det är närmast provokativt att gentemot mig föra upp den typen av synpunkter. Inom ramen för koalitionen var vi nämligen bland de första som reagerade starkt mot detta förhållande. Redan från första stund, på ett möte här i Stockholm, tog vi upp de här frågorna med de andra inom operation Takuba.

Däremot är det så att Mali är ett väldigt stort land med stor landyta och olika sektorer. Bara att ge sig därifrån under kaotiska förhållanden - nu har jag inte sagt att någon har förespråkat det - skulle leda till väldigt stora kriser. Vi är där för att bekämpa kriminalitet och terrorism. Just nu håller man på och utformar olika scenarier för handlingsalternativ i det här svåra läget, och i det arbetet bidrar Sverige på ett aktivt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Många frågar sig hur läktarna kommer att se ut när Svenska Cupen i fotboll kör igång om några veckor. Säsongen avslutades med en hätsk stämning mellan delar av Fotbollssverige och polisen. Klubbar och supportrar upplevde sig vara utsatta för kollektiv bestraffning och orättvis behandling.

Stök och bråk hör inte hemma inom idrotten; det skriver de flesta under på. Frågan är vad regeringen gör för att säkerställa att polisen håller sig inom ramen för sin verksamhet och sitt regelverk. Hur säkerställs tryggheten på läktarna under 2022?

Fru talman! Vad gör statsrådet Ygeman, som har ansvar för idrotten, för att säkerställa att vi får en nystart i läktar- och supporterkulturen?

Fru talman! Först vill jag säga att jag tror att vi har en av de finaste supporter- och läktarkulturerna i världen. På få andra ställen kan man njuta av fotbollsmatcher, i alla fall före pandemin, med sådan sång och stämning på läktarna som i Sverige. Det här är någonting som vi ska vara rädda om, och det är också någonting som vi inte ska låta några få rötägg som kastar bangers eller ägnar sig åt våld på våra läktare få förstöra.

Men för att vi ska kunna ha en fin utveckling behöver vi ha en bättre dialog mellan polisen, arrangörer och supportrar. Jag hade så sent som i går ett möte med Svensk Elitfotboll. Jag avser att ha en motsvarande dialog med företrädare för polisen även om de inte faller under mitt ansvarsområde i regeringen.

Min förhoppning är att säsongen 2022 kan bli en nystart för en sådan dialog och ett sådant ömsesidigt ansvarstagande för en god stämning på läktare och en fin svensk läktarkultur.

Fru talman! Min fråga går till bästa civilministern Ida Karkiainen.

Under de senaste veckorna har vi fått höra att regeringen ska vända på varenda sten, att näringsministern älskar gruvor och att civilministern själv vill se fler svettiga kommunalråd. Med allt detta kombinerat - sten, svett och gruvor - hur ser civilministern till att också fler tillståndshandläggare på länsstyrelserna blir lite extra svettiga?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, ledamoten Emilia Töyrä, för en viktig och angelägen fråga!

Precis som ledamoten lyfter sa jag nyligen, när jag tillträdde som civilminister, att jag vill se fler svettiga kommunalråd runt om i landet. Det handlar såklart om den massiva omställningen och det massiva planerandet av etableringen av framtidens gröna jobb som sker i norra Sverige. Flera kommuner står nu inför en enorm omställning, bland annat med fossilfri stålproduktion, batterifabriker och eldrivna tunga lastbilar. Det här kommer att minska utsläppen och ge tusentals nya arbetstillfällen i hela landet.

Här spelar länsstyrelserna en nyckelroll, och där finns många svettiga handläggare redan i dag. Länsstyrelserna har i sitt regleringsbrev fått i uppdrag att möjliggöra den gröna omställningen i ännu snabbare takt och därför fått ett högre anslag och fått i uppdrag att jobba med en effektivare tillsynsprocess och för en enhetlig prövning.

Fru talman! Sedan något år tillbaka har Sverige militära specialförband på plats i Mali ingående i den så kallade Task Force Takuba. I måndags meddelade Danmark att man också hade ungefär 90 soldater på plats för att under svenskt befäl ingå i Task Force Takuba. Men samma kväll som Danmark meddelade det här meddelade också den maliska militärjuntan att danskarna ska åka hem och är icke önskvärda i Mali.

Min fråga till försvarsminister Peter Hultqvist är därför: På vilket sätt påverkar det här den svenska insatsen, och hur avser regeringen att agera för att danskarna ska kunna vara kvar?

Fru talman! Det har redan från operation Takuba-koalitionen gjorts en tydlig markering i förhållande till Malis regering om det orimliga i det här agerandet. Sedan kan det vara så att det, när den här typen av händelser inträffar, också beror på ett bredare scenario som har sin förklaring utanför Malis gränser. Jag ska inte gå vidare i några ytterligare funderingar på den punkten.

När det gäller Danmarks roll är de inbjudna av Malis regering. De har skött det här helt enligt det regelverk som finns, och det är djupt anmärkningsvärt det som nu sker. Vi accepterar det inte. Det här är naturligtvis en del i den konsekvensanalys som nu sker och som vi kommer att återkomma med ytterligare besked kring inom en icke alltför avlägsen framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Vid förra veckans interpellationsdebatt mellan Thomas Morell och infrastrukturminister Tomas Eneroth hävdade ministern att vinterväghållningen är modern och effektiv. Dagen efter debatten stod trafiken stilla på E20 vid Finnerödja i cirka tolv timmar. Enligt medierna var kön med lastbilar flera mil lång.

Orsaken till stoppet på E20 var halka. Yrkesförare på plats beskrev det som sjukt halt. Infrastrukturministerns beskrivning av halkbekämpningen stämmer dåligt överens med den bild som yrkesförare gav av situationen.

Fru talman! Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att Trafikverket ska förändra sina arbetsmetoder och därmed säkerställa en god standard på vintervägarna?

Fru talman! Tack, Jimmy Ståhl, för engagemanget när det gäller vinterväghållningen!

Låt mig, för dem som inte följde interpellationsdebatten, säga att det var i ett sammanhang där företrädaren för Sverigedemokraterna tyckte att det viktigaste sättet att klara vinterväghållningen var att åka ut och besiktiga vägarna på plats i större utsträckning. Så gjorde man på 70-talet, och så gör man till viss del även i dag, men nu använder man också modern teknik med tusentals avläsare som känner av och kan ge digitala signaler om hur temperaturen är på vägarna.

Jag tycker att det är bra att Trafikverket utvecklar sina metoder för att känna av vilka vinterväghållningsinsatser som ska göras, inte minst nu när man har ett samarbete med Scania, tror jag att det är, där fordonen i realtid rapporterar in hur förhållandena är på vägen. Då kan bilarna kommunicera med varandra, och man kan snabbare komma ut med rätt insatser.

Sedan kommer det alltid att finnas tillfällen då det är svarthalka och svartis, och då är det väldigt svårt. Rådet i sådana lägen är att ta det väldigt försiktigt.

Fru talman! Min fråga är till försvarsminister Hultqvist som var en av de första att 2013 här i riksdagen, då som försvarsutskottets ordförande, peka på säkerhetspolitiska risker med ryska kärnbränsleleveranser till Sverige. Sedan dess har mycket hänt, och vi har nu ett, med statsministerns ord, ytterligare skärpt läge.

Det är känt att Ryssland använder olika maktmedel för påtryckningar, inklusive energipolitik, energileveranser och strategisk information om kritisk infrastruktur. Som Peter Hultqvist sa 2013: I Ryssland kopplas utrikes- och säkerhetspolitik ofta samman med energipolitik. Rosatom är en del i detta arrangemang.

Min fråga är hur försvarsministern bedömer denna försvars- och säkerhetspolitiska koppling till energipolitik i dagens skärpta läge, särskilt i ljuset av att Sverige nu ökar sitt energiberoende till Ryssland med trendbrottet att ryskt kärnbränsle köpts in till svenska reaktorer och vi därmed lämnar ut strategisk information om kritisk infrastruktur till Ryssland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Självklart är hela den ryska paletten ihopkopplad till en helhet, och även den här typen av verksamhet används i säkerhetspolitiskt syfte. Det var det här jag ville belysa redan 2013.

Det här är i formell mening en fråga för bolagets ledning och styrelse, men Vattenfall har uppgett att de i nuläget köper bränsleelement från flera leverantörer, och bolaget har en vägledande princip att inte binda sig till en leverantör för att säkra bränsletillförseln. Bolaget följer de regelverk som finns samt de beslut som fattas av Sverige och EU när det gäller att göra affärer med andra länder.

Jag tycker att det är bra att den här frågan kommer upp och att den belyses. Det finns många fler områden som man säkert kan titta på när det gäller den här biten. Allt hänger ihop när det gäller den ryska strategin, och det är någonting som jag tycker att man ska ha med sig i det fortsatta arbetet.

Fru talman! Min fråga går till infrastrukturministern.

Åkeriföretagen i Sverige jobbar för att ställa om. Det är viktigt att de känner att de har vårt stöd. För att köra de mindre lastbilarna, som man sköter mycket av transporterna i våra städer med, krävs bara B-körkort. Men de nya fossilfria modellerna har högre vikt på grund av att batterierna väger mer. Då krävs helt plötsligt C-körkort. Den typen av förare är det brist på.

Det kom för tre år sedan ett EU-direktiv som innebär att det finns möjlighet att medge undantag om lastbilen körs fossilfritt. Just nu råder väldigt stor osäkerhet hos åkerierna eftersom Transportstyrelsen avstyrker undantaget, som många andra länder redan har fått på plats.

Vad tänker infrastrukturministern göra för att säkerställa att åkarna inte ska ge upp och köpa dieseldrivna lastbilar i stället för att satsa på fossilfritt?

Fru talman! Tack, Maria Stockhaus, för frågan! Den är viktig eftersom det nu pågår en snabb omställning av hela den svenska fordonsparken.

Som jag nämnde tidigare är Sverige ett av de länder där det säljs flest laddbara bilar och fordon. Även på den tunga fordonssidan sker nu en snabb utveckling. Det är klart att det är viktigt att det då kan ske även inom åkerinäringen. Det har varit en utmaning när vikten på 3,5-tonsfordon ökat till följd av batterityngden. Det gör att det ställs andra krav på förarbehörighet eftersom fordonet är tyngre och riskerna blir större, till exempel i samband med olyckor.

Vi gav här ett uppdrag till Transportstyrelsen, som har avrått från att göra en sådan förändring. Förslaget är ute på remiss, och vi fortsätter att bereda det i Regeringskansliet.

Jag är angelägen om att vi ska göra en snabb omställning och att vi ska säkerställa att den svenska fordonsparken kan elektrifieras. Men naturligtvis måste det vägas mot förutsättningarna att ha en god och trafiksäker vagnpark.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tågsträckan Uppsala-Stockholm behöver fyra spår hela vägen. Varje försening, varje stopp, är inte bara frustrerande för oss pendlare utan är också en smocka mot Sveriges ekonomiska utveckling.

Detta föranledde avtalet mellan staten och en rad kommuner och regioner. Uppsala och Knivsta lovade mot att spåren skulle finnas på plats 2034 att bygga 48 500 bostäder, vilket behövs i bostadsbristens Sverige.

Trafikverket har nu presenterat sitt förslag på finansiering av infrastruktur fram till 2033. Där finns inte ens en femtedel av de pengar som behövs för att de fyra spåren ska komma plats.

Min fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth blir därför: Hur agerar regeringen för att Uppsalaborna inte ska stå på perrongen utan att de här spåren har kommit på plats?

Fru talman! Gustaf Lantz! Jag hade faktiskt förmånen att för 18 år sedan presentera satsningen på fyrspår mellan Stockholm och Uppsala. Det är en viktig satsning. Det är en viktig nationell satsning, men den är också viktig för regionen, för de förutsättningar för bostadsbyggande som det innebär och för fortsatta transporter på Ostkustbanan och Norrbotniabanan.

Nu är vi i ett läge där vi lägger mer pengar är någonsin på infrastruktur, inte minst på utbyggnad av järnvägssystemet. Trafikverket har gjort och presenterat ett underlag för regeringen. Jag har varit tydlig med att det från regeringens sida kommer att bli ändringar i Trafikverkets förslag. Nu är vi i ett läge där det ska ske hearingar och remissförfarande. I juni kommer regeringen att återkomma och fatta beslut om den nationella planen.

Fru talman! Min fråga går till infrastrukturministern.

Jämtlands län är ett av tre tillväxtområden i Norrland med stor inflyttning och etablering av nya, stora företag. Den starka besöksnäringen i kombination med ökad befolkning och nya företagsetableringar ställer stora krav på hållbar och funktionsduglig transportinfrastruktur.

I Trafikverkets förslag till den nationella planen föreslås dock inte ett enda nytt objekt vad gäller infrastruktur. Det kan man tycka är mycket anmärkningsvärt. Det går också stick i stäv med intentionen i infrastrukturpropositionen om att det ska göras satsningar i hela landet. Det verkar inte gälla Norrlands inland och tillväxtregionen Jämtland Härjedalen.

Vad är ministerns kommentar till det här och till satsningarna på inlandet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Saila Quicklund, för frågan och engagemanget!

Som jag sa tidigare lägger vi nu mer pengar än någonsin på infrastruktur, närmare 900 miljarder. Dessutom är det 437 miljarder i det så kallade utvecklingsanslaget för ny infrastruktur, vilket möjliggör för nya satsningar på vägar eller järnvägar.

Bland annat Moderaterna har där föreslagit en besparing och vill lägga 30 miljarder mindre. Sannolikheten att få satsningar i till exempel Jämtland skulle alltså inte öka om vi skulle råka få en moderatledd regering, eftersom ni har valt att prioritera mindre resurser till infrastrukturen.

Trafikverket har som självständig myndighet gjort sina bedömningar och prioriteringar. Jag har varit tydlig med att det från regeringens sida kommer att bli ändringar i Trafikverkets förslag. Nu vidtar remissinstanser och remissförfarande. I juni kommer vi att återkomma med regeringens prioriteringar när det gäller att fortsatt ordentligt förstärka infrastrukturen i hela Sverige.

Fru talman! Klimatkrisen är på riktigt. Havsnivåhöjningar, artdöd och extremväder är dramatiska konsekvenser. Vi behöver göra saker på nya sätt för att bli kvitt vårt oljeberoende. I den omställningen ligger Sverige långt fram. Allra längst fram ligger norra Sverige och mitt hemlän Norrbotten.

Enorma investeringar i ny teknik är aviserade. Det ger både jobb och klimatnytta. Det hade inte blivit så om det inte vore för att socialdemokratisk politik har gett förutsättningar och pekat ut riktningen. Men nu är det viktigt att aviserade investeringar faktiskt blir av och att den positiva spiralen får fortsätta.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att analysera vilka infrastrukturåtgärder som kan prioriteras eller tillföras som en följd av etableringarna. Trafikverket föreslår, förutom tidigareläggning av projekt som redan finns i planen, ytterligare satsningar på väg och järnväg för över 9 miljarder.

Hur avser infrastrukturministern att gå vidare nu?

Fru talman! Linus Sköld! Det är helt rätt. Det är en fantastisk utveckling. Jag kommer ihåg när jag en gång i tiden stod på torget i Trollhättan där oroliga bilarbetare protesterade mot dåvarande regeringens brist på insatser för industrin i Sverige. Det var utgångspunkten när vi började formulera det vi kallade nyindustrialiseringsstrategin. Frukterna av det ser vi nu när vi har en ordentlig nyindustrialisering, en grön industriell revolution, i Sverige med stora investeringar.

Om den utvecklingen ska fortsätta, med Hybrit, H2 Green Steel och Northvolt, måste vi följa upp med infrastrukturinvesteringar. Det är bakgrunden till att jag gav Trafikverket i uppdrag att särskilt identifiera vilka mer insatser som behöver göras i norra Sverige. Nu bereder vi de underlagen. När vi i juni kommer att besluta om den nationella planen kommer vi också att redovisa vilka mer satsningar som kan göras just för att intensifiera infrastrukturinvesteringarna i norra Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det här är viktigt, inte bara för norra Sverige. Det är viktigt för hela Sverige. Det är en nationell prioritering som gör hela landet rikare.

Fru talman! Min allmänpolitiska fråga går till Tomas Eneroth.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen är vi alla stolta över. Att vi har fristående fackföreningar som kan förhandla breda avtal för sina medlemmar med arbetsgivare har tjänat landet väl och har lett till konstruktiva avtalsrörelser under många år. Vi är också stolta över att man kan avstå från att vara med i facket och själv förhandla sina avtal och sin lön. Något som gör mig mindre stolt är när jag läser att fackföreningar enligt pressen ger direkt order om hur en regering ska styra sin politik.

Det jag dock vill fråga om är ifall regeringen anser att det är förenligt med svensk lagstiftning för arbetsmarknaden att enskilda inte får vara verksamma i fackförbund om de har fel partibok, vilket jag också har läst i pressen.

Fru talman! Det är ändå glädjande att höra att Lotta Olsson tycker att den svenska modellen och fackföreningsrörelsen har varit viktiga i Sverige. Det kan man inte alltid tro när man tittar på hur Moderaterna har agerat. När de själva var i regeringsställning valde de att göra dråpslag mot facklig organisering med alltifrån avskaffat avdrag för fackföreningsavgiften till försämringar i a-kassan eller trygghetssystemen, vilket verkligen skadade organisationsgraden, funktionen och möjligheten för fackföreningsrörelsen att verka.

Är detta nu en tillnyktring skulle man ju välkomna det. Den här regeringen, och jag hoppas inte andra regeringar heller, kommer inte att gå in i föreningsrätten eller ha synpunkter på hur föreningar själva väljer att hantera sina medlemmar. Det är också en grundläggande fri- och rättighet som vi har i Sverige.

Fru talman! På tal om den svenska modellen ska vi i Sverige ha en trygg arbetsmarknad där det råder ordning och reda. Det känns därför väldigt oroligt att vi har en i stort sett helt oreglerad arbetskraftsinvandring. Vi kan tyvärr se både arbetslivskriminalitet och usla arbetsförhållanden för de utländska arbetarna. Det kan handla om väldigt dåliga löner och omänskliga boendeförhållanden, och man kan också ana människohandel. Detta snedvrider såklart konkurrensen mellan seriösa och oseriösa företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill därför ställa en fråga till statsrådet Anders Ygeman: Vad kommer statsrådet att göra åt den rådande situationen?

Fru talman! Tack, Carina Ohlsson, för frågan! Den moderatledda regeringen gav Sverige världens mest liberala arbetskraftsinvandring. Det har lett till att vi har arbetskraftinvandring till branscher där det inte råder någon brist eller tvärtom har överskott på arbetskraft. Många som har kommit till Sverige de senaste åren får gå arbetslösa. Många tvingas leva under närmast slavliknande förhållanden.

Inte nog med det har vi en anhöriginvandring till arbetskraftsinvandrare utan att det finns några krav på försörjning, och därigenom fylls utanförskapsområdena på.

Vi ska reda upp i denna röra. Vi ska ställa krav på bindande anställningsavtal. Vi ska också ställa försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dessutom ska Migrationsverket ha tuffare kontroller. Vi ska utveckla lagen om människohandelsbrott och människosmugglingsbrott så att försäljning av arbetstillstånd blir olaglig.

Fru talman! Svensk bilindustri har en mycket tydlig ambition om att nå klimatmålen och att vara klimatneutral till 2040. Volvo Cars har till och med ambitionen att vara helt elektrifierat till 2030. Nu hör vi allvarliga rykten från Olofström i Blekinge, där Volvo Cars är södra Sveriges största privata arbetsgivare. De säger sig se en risk att behöva lämna regionen men även Sverige om viktig infrastruktur inte kommer till så att företagen kan göra sin del i den viktiga klimatsatsningen. De vill kunna ta sina transporter från vägen och gå över till järnvägen. Det är därför viktigt att den tidigare utlovade Sydostlänken kommer på plats. Den saknas nu i Trafikverkets förslag till nationell plan.

Jag undrar vad ministern kommer att göra för att vi ska kunna behålla jobben i sydöstra Sverige.

Fru talman! Tack, Åsa Coenraads, för frågan! Satsningen på Sydostlänken är otroligt viktig. Det var jag som infrastrukturminister som valde att lägga in satsningen på Sydostlänken i den nationella planen. Den fanns inte med i Trafikverkets ursprungsförslag till regeringen.

Att bygga järnväg från Älmhult via Olofström och ned till Karlshamn är strategiskt rätt. Det är viktigt för Volvo i Olofström och för Ikea i Älmhult. Det är viktigt för de boende i regionen men också för förutsättningen att kunna lägga över mer transporter på sjöfarten från hamnen i Karlshamn. Dessutom innebär detta att man kan avlasta trafiken på Södra stambanan. Detta är alltså en viktig nationell satsning.

Trafikverket är en myndighet som själv ska göra sina bedömningar och prioriteringar, men jag var tydlig med att regeringen kommer att kunna göra ändringar när vi så småningom ska fatta beslut om den nationella planen. Nu ser jag fram emot att få höra flera olika förslag under remissförfarandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Frågestunden var härmed avslutad.