Frågestund

Frågestund 24 mars 2022
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenJohn Widegren (M)
  2. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
  3. Hoppa till i videospelarenJohn Widegren (M)
  4. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
  5. Hoppa till i videospelarenMartin Kinnunen (SD)
  6. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
  7. Hoppa till i videospelarenMartin Kinnunen (SD)
  8. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
  9. Hoppa till i videospelarenDaniel Bäckström (C)
  10. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
  11. Hoppa till i videospelarenDaniel Bäckström (C)
  12. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
  13. Hoppa till i videospelarenJessica Wetterling (V)
  14. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
  15. Hoppa till i videospelarenJessica Wetterling (V)
  16. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
  17. Hoppa till i videospelarenJakob Forssmed (KD)
  18. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
  19. Hoppa till i videospelarenJakob Forssmed (KD)
  20. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
  21. Hoppa till i videospelarenRoger Haddad (L)
  22. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
  23. Hoppa till i videospelarenRoger Haddad (L)
  24. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
  25. Hoppa till i videospelarenMaria Gardfjell (MP)
  26. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
  27. Hoppa till i videospelarenMaria Gardfjell (MP)
  28. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
  29. Hoppa till i videospelarenLinus Sköld (S)
  30. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
  31. Hoppa till i videospelarenLinus Sköld (S)
  32. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
  33. Hoppa till i videospelarenAlexandra Anstrell (M)
  34. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
  35. Hoppa till i videospelarenAngelika Bengtsson (SD)
  36. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Hallberg (S)
  37. Hoppa till i videospelarenNiels Paarup-Petersen (C)
  38. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
  39. Hoppa till i videospelarenMichael Anefur (KD)
  40. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
  41. Hoppa till i videospelarenCamilla Hansén (MP)
  42. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
  43. Hoppa till i videospelarenJohanna Haraldsson (S)
  44. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
  45. Hoppa till i videospelarenMats Sander (M)
  46. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
  47. Hoppa till i videospelarenAlexander Christiansson (SD)
  48. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
  49. Hoppa till i videospelarenAnders Åkesson (C)
  50. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
  51. Hoppa till i videospelarenChristian Carlsson (KD)
  52. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
  53. Hoppa till i videospelarenSerkan Köse (S)
  54. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
  55. Hoppa till i videospelarenMarie-Louise Hänel Sandström (M)
  56. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
  57. Hoppa till i videospelarenMagnus Persson (SD)
  58. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
  59. Hoppa till i videospelarenÅsa Eriksson (S)
  60. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Hallberg (S)
  61. Hoppa till i videospelarenLudvig Aspling (SD)
  62. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
  63. Hoppa till i videospelarenMalin Larsson (S)
  64. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 64

Anf. 21 John Widegren (M)

Fru talman! Kriget i Ukraina påverkar oss alla, och det påverkar många näringar.

En av de näringar som påverkas allra mest är livsmedelsproduktionen. Ukraina och Ryssland är väldigt viktiga för livsmedelsproduktionen i hela världen, i mångt och mycket också för den i Sverige.

I Sverige har vi historiskt sett minskat vår självförsörjning. I dag är vi nere på 50 procent. Signalerna som vi får nu på grund av bristande lönsamhet och höga priser på insatsvaror är att bönder väljer att inte sätta in grisar eller fylla upp med fjäderfän i sina stallar. Vi kan alltså befara att vi får en minskad livsmedelsproduktion inom kort.

Därför vill jag fråga landsbygdsministern hur man tänker agera i det här läget. Det räcker inte längre att säga att man följer utvecklingen. Det är dags att sätta ned foten och leda utvecklingen i stället, annars kommer svensk livsmedelsproduktion att minska.


Anf. 22 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Jag tackar ledamoten John Widegren för frågan.

Det är en orolig tid för många i svenskt jordbruk, inte för alla men för många. Regeringen har också agerat fort med den stödmiljard som vi presenterade redan i februari. Finansministern var ute för två veckor sedan med en ytterligare sänkning av dieselpriset.

Vi kan se högre avräkningspriser. Vi måste ju ta både inkomster och utgifter. Ica var ute för två dagar sedan och berättade att de nu ska höja livsmedelspriserna så att det blir mer av svenska varor på hyllorna.

Jag kom hem från Bryssel i måndags. EU-kommissionen öppnar nu upp regelverket så att man kan fatta beslut om fler stöd.

I och med att EU öppnade upp för det här och det meddelandet kom i går säger jag fortfarande till John Widegren att det här är något som vi tittar seriöst och väldigt noga på för att se vad som kan införas.


Anf. 23 John Widegren (M)

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Jag är fullt medveten om att vi behöver jobba gentemot EU med att förenkla regelverk, få till dispenser och liknande.

Det här en fråga om lönsamhet men också om beredskap. Den stora farhågan är att det inför odlingssäsongen 2023 kanske inte ens kommer att finnas tillgång till insatsvaror för jordbruket, oavsett om vi lyckas bibehålla lönsamheten i jordbruket så att man har råd att köpa dem.

Hur tänker regeringen agera för att svenska bönder ska ha tillgång till insatsvaror såsom växtnäring med mera?


Anf. 24 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Det är helt riktigt att det finns en oro för vissa insatsvaror som till exempel Ryssland varit en stor producent av. Där agerar den svenska regeringen och även EU starkt.

Vi kan också se flera bra initiativ som görs i förändringen för att vi ska kunna producera mer hemma.

Utöver det vill jag bara säga till John Widegren att är det något vi ser i ljuset av det här är det att den omställning som vi så väl behöver göra behöver ske nu, det vill säga att vi inte har kvar beroendet av dessa insatsvaror.


Anf. 25 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Även min fråga går till landsbygdsministern.

Energikrisen slog ju till i höstas. Rysslands krig har förvärrat detta ytterligare. Vi står nu inför en svensk, en europeisk, ja, en global livsmedelskris.

Min fråga till ministern är: När kommer de nya åtgärderna?

I februari presenterade regeringen ett åtgärdspaket som redan innan det levererades var otillräckligt och inaktuellt. Lantbrukarna efterlyste då 2 miljarder. De fick 1 miljard. Gödselpriserna stiger med flera hundra procent, men priserna på slutprodukterna kommer inte att stiga lika mycket.

Mycket talar för att vi kommer att få se sänkt produktion när den behöver öka som mest. När kommer åtgärderna?


Anf. 26 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Jag tackar Martin Kinnunen för frågan.

Som jag precis sa till föregående talare John Widegren kom åtgärden väldigt snabbt i februari. Men efter februari har världsläget förändrats, det vill säga att Putin har valt att olagligt och oförsvarligt gå in i en invasion av Ukraina. Det gör att vi har vidtagit andra åtgärder. Till exempel var finansministern ute för två veckor sedan med ytterligare en sänkning av dieselpriset.

Livsmedelskedjan måste fungera eftersom vi har ett marknadsorienterat jordbruk i Sverige och i EU. Man har reagerat med högre avräkningspriser. Som jag sa tidigare var Ica ute för två dagar sedan och berättade att man kommer att höja livsmedelspriserna för att säkerställa att det finns svenska varor på hyllorna.


Anf. 27 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Det är positivt att regeringen äntligen börjat titta på drivmedelspriserna, men vi har fortfarande alltför socialdemokratiska priser på bensin och diesel.

När är regeringen beredd att se över nivån i reduktionsplikten? När kan vi få se en sänkning? När kan vi få se betydligt större sänkningar av skatterna? Det är inte rimligt att svenska lantbrukare, svenska åkare och svenska hushåll ska betala flera kronor mer för bränsle.


Anf. 28 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Jag tror att alla - eller i alla fall de allra flesta - i den här kammaren förstår att vi behöver göra en stor omställning så att vi inte är beroende av Rysslands insatsvaror och så att vi får ett jordbruk som är konkurrenskraftigt och kan producera de biodrivmedel som vi behöver i både jord- och skogsbruket.

Jag tänker lite tvärtom mot Martin Kinnunen. Vi har sänkt dieselpriset till den nivå som går, men vi måste också ställa om.


Anf. 29 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Även jag har en fråga till landsbygdsministern.

Redan 2017 presenterade Försvarsberedningen en rapport där grundläggande frågor om försörjningstrygghet ingår, däribland livsmedelsfrågorna och även primärproduktionens förutsättningar.

Centerpartiet tog i början av året initiativ i riksdagen till ett stödpaket på 1 miljard. Det hörsammades av regeringen.

Vi har nu bedömt att det behövs ytterligare åtminstone 2,1 miljarder. Det handlar om 1 ½ miljard till animalieproducenter, vars foderkostnader nu drar iväg. Det handlar om att maximera återbetalningen för dieselskatten fram till och med den 30 juni 2023 men också om att få till en retroaktivitet i återbetalningen från den 1 januari, tillsammans med stöd till Norrland.

Min fråga till landsbygdsministern är hur regeringen ser på det här förslaget. Kommer ni att stödja detta?


Anf. 30 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Jag tackar för alla ledamöters stora engagemang för svenskt jordbruk, som är otroligt viktigt. Det vi ser i detta läge är hur vi verkligen vill följa den livsmedelsstrategi som vi har beslutat om, så att vi också kan se en ökad livsmedelsproduktion.

Det är inte alla delar av Centerpartiets förslag som är genomförbara här och nu. De åtgärder som regeringen har tittat på har varit åtgärder som går att vidta med nuvarande system, så att man får ut pengar till jordbruket så fort som möjligt.

Vi tittar på allt, Daniel Bäckström, men vi tittar på de åtgärder som i det här läget är effektiva.


Anf. 31 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Det är ju oerhört angeläget att vidta åtgärder i tid, både för årets kommande skördar och inför höstbruk och vårbruk nästa år. Med tanke på att det har köpts in 15 procent mindre handelsgödsel till svenskt jordbruk på grund av det höga kostnadsläget och på grund av leveransförmågan österifrån är min fråga till landsbygdsministern: Hur avser regeringen att säkerställa att det finns insatsvaror som konstgödsel och gödningsmedel inför kommande säsong?


Anf. 32 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Myndigheterna tittar på det här hela tiden. Myndigheterna har också berättat att handelsgödsel finns i Sverige men, som Daniel Bäckström säger, till högre priser. Däremot finns kapaciteten för i år. Som jag sa i ett tidigare inlägg tittar både Sveriges regering och EU på hur man ska säkerställa att de insatsvaror som behövs finns även för nästa säsong.


Anf. 33 Jessica Wetterling (V)

Fru talman! Min fråga riktar sig till arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark.

Förra veckan besökte jag tillsammans med konstitutionsutskottet fackförbundet ST, som organiserar statligt anställda. De berättade bland annat om sin rapport Tyst stat och de skrämmande resultat som framkommer i den, exempelvis att nästan var tredje är orolig för att drabbas av repressalier om man framför kritik, att man avstår från att slå larm om missförhållanden, att man inte riktigt vet vilka rättigheter man har och att det är otydligt hur man ska gå till väga.

En fjärdedel upplever att de själva har utsatts för repressalier eller är lite osäkra på om de har utsatts för repressalier. Lika många känner någon annan som har drabbats.

Min fråga till ministern är därför vilka åtgärder hon avser att vidta för att staten ska vara ett föredöme när det gäller anställdas arbetsvillkor och rätt till en arbetsplats utan tystnadskultur.


Anf. 34 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Tack, Jessica Wetterling, för den här mycket viktiga frågan!

Vi har såklart en grundläggande rätt till yttrandefrihet. Det är oerhört centralt att vi på alla arbetsplatser runt om i Sverige kan använda den, att vi kan påtala brister när sådana finns och att vi kan uttrycka kritik. Därför har också fackförbunden en väldigt central roll. Jag gläds åt att ledamoten väljer att lyfta fram ST:s rapport, för det är precis denna spegling av hur det faktiskt ser ut på arbetsmarknaden som måste uppmärksammas.

Vi har från regeringen vidtagit ett antal åtgärder för att stärka och tydliggöra den rätt till yttrandefrihet som man har på arbetsmarknaden. Så sent som i december kom ett nytt beslut. Jag välkomnar att fackförbunden fortsätter att ta upp den här viktiga frågan och är från regeringens sida beredd att vidta ytterligare åtgärder om det skulle krävas.

Det är genom att vi lyfter fram problem som vi kan åtgärda dem; detta är min utgångspunkt.


Anf. 35 Jessica Wetterling (V)

Fru talman! Precis som ministern sa är det en grundförutsättning för en fungerande demokrati att våra samhällsbärande institutioner präglas av öppenhet och transparens och att alla medborgare garanteras yttrandefrihet och insyn i det allmänna. Minst lika viktigt är det att anställda inom staten har denna kunskap.

I rapporten Tyst stat framgår det att många anställda inte känner till offentlighetsprincipen, meddelarfriheten eller yttrandefriheten. Särskilt stor är okunskapen hos dem som har avstått från att framföra kritik.


Anf. 36 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Fackförbunden har en viktig roll här när det gäller att öka kunskapen bland deras medlemmar. Därför välkomnar jag verkligen den här rapporten.

Det är också så att arbetsgivaren har ett ansvar att se till att medarbetarna vet vad som gäller på arbetsplatsen.

Jag välkomnar att vi kan fortsätta att diskutera hur vi kan stärka skyddet för dem som påtalar brister. Det är genom att gå den vägen som vi kan utveckla vår verksamhet, oavsett om det gäller statlig verksamhet eller andra delar av vårt samhälle.


Anf. 37 Jakob Forssmed (KD)

Fru talman! Kostnadskrisen för det svenska jordbruket var mycket svår redan före Ukrainakrisen och är nu närmast total. När vi som mest behöver livsmedelsproduktionen möter man mycket kraftiga kostnadsökningar på drivmedel, el, foder och konstgödsel.

Jag noterar att den miljard som statsrådet Sätherberg berömmer sig av blev frampressad av riksdagen i februari. Så sent som i tisdags avfärdade Socialdemokraterna - regeringspartiet - ett stödpaket som bland annat innebär en återbetalning av dieselskatten retroaktivt från årsskiftet, så att bönderna kan känna att de kan köra igång med vårbruket och veta att en del av kostnaden har lyfts av. Det handlar också om ökat stöd till animalieproduktionen, så att man vet vad man nu kan göra med sina djurbesättningar.

Frågan är: Varför avfärdar regeringen detta, och vad vill regeringen göra i stället?


Anf. 38 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Tack, Jakob Forssmed, för frågan!

Svenskt jordbruk är enormt viktigt. Svenskt jordbruk producerar ju inte bara de goda varorna - bor man på landsbygden, som jag gör, är jordbruket också landsbygdsutvecklare och gröna-jobb-anställare. Jordbruket driver också på hårt för att bli fossilfritt; man har som mål att det svenska jordbruket ska vara fossilfritt 2030. Detta är någonting som regeringen försöker att stötta, bland annat med en biogaspremie som vi nu har i Klimatklivet.

Vi har gjort de sänkningar som har varit möjliga på diesel. Vi har sänkt priset på diesel för bonden; enligt vårt förslag kommer det att uppgå till 3,93. Till detta kommer det som finansministern aviserade.

Mycket har gjorts, Jakob Forssmed. Som jag berättade tidigare har jag precis varit i Bryssel. Vi får andra möjligheter att göra saker efter det beslut och meddelande som kom till regeringen i går.


Anf. 39 Jakob Forssmed (KD)

Fru talman! Med all respekt för statsrådets svar: Beskeden behövs nu för de lantbrukare som funderar på hur de ska driva sin verksamhet vidare och på hur de ska göra med insatser nu i vår.

Statsrådet har två gånger lyft fram vad Ica gör. Det vore bra att också få reda på regeringen nu tänker göra; det är ju trots allt detta som är statsrådets uppgift.

Så sent som i tisdags avfärdades att ge skatteåterbäringen retroaktivt. Är detta något som regeringen är beredd att ompröva i det här läget?


Anf. 40 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Jag tror att Jakob Forssmed, precis som jag, vet att detta med att göra skattesatser retroaktiva inte är någonting som Sverige har gjort. Jag vet inte heller om det - att fatta ett beslut med retroaktiv mening - är någonting som vi gör.

Med det sagt vill jag påminna Jakob Forssmed om att vi har ett marknadsorienterat jordbruk och att jordbrukaren får betalt för den produkt som den levererar. Detta är väldigt viktigt för svenska bönder, så jag tror att de är väldigt glada över att de ser högre avräkningspriser och över att Ica talar om att man höjer livsmedelspriserna så att bonden faktiskt får betalt för sitt jobb.


Anf. 41 Roger Haddad (L)

Fru talman! En konsekvens av Rysslands invasion i Ukraina är att vi nu har tagit emot drygt 14 000 ukrainska medborgare, varav de flesta är kvinnor och barn och ungefär hälften är i arbetsför ålder.

Jag lyssnade häromdagen, fru talman, på arbetsmarknadsministerns presskonferens om hur vi förbereder oss som samhälle. Kommunerna gör sitt yttersta på ett positivt sätt genom att de tar emot och ställer upp.

Frågan om egen försörjning kommer snart som ett brev på posten. Det finns en förväntan att de vuxna som kommer hit också ska försörja sig själva. Men när man lyssnade på regeringen fick man inte höra något om extra resurser till Arbetsförmedlingen. Inte heller kommer det att införas en möjlighet att få svenskundervisning, som för många är avgörande för att komma in på arbetsmarknaden. Min fråga till statsrådet Eva Nordmark är: Varför motsätter ni er det?


Anf. 42 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Jag tackar Roger Haddad för den mycket viktiga frågan. Ja, Rysslands invasion har inneburit att vi nu har den allvarligaste flyktingkrisen i Europa i modern tid sedan andra världskriget. I och med att vi har aktiverat EU:s temporary protection directive - massflyktsdirektivet, som vi säger i Sverige - har vi också möjlighet att ge de här människorna både skydd och arbetstillstånd direkt.

Vi vet att de som kommer från Ukraina generellt har hög utbildningsnivå. Många har dessutom gått vidare till högre utbildning. Vår bedömning är att många av dem som nu kommer till Sverige kommer att inte bara kunna utan också vilja bidra och försörja sig själva. Här har vi stora möjligheter med matchning. Vi har i dag över 218 000 lediga jobb på Platsbanken. En hel del av de jobben kommer säkerligen många av dem som kommer från Ukraina att kunna ansöka om och vara matchbara till.


Anf. 43 Roger Haddad (L)

Fru talman! Jag är helt övertygad om att de många mammor och andra vuxna som kommer till Sverige inte vill något annat än att göra gott och bra ifrån sig i Sverige, oavsett om de är här i tre månader eller ett år. Vi vet inte, fru talman, hur länge den här konflikten kommer att pågå. Därför tycker jag att det är anmärkningsvärt att inte beredskapen dras igång mycket tidigare och snabbare när det gäller resurser, verktygslåda hos Arbetsförmedlingen och kartläggning tillsammans med Myndigheten för yrkeshögskolan. Man skulle redan nu kunna säga till kommunerna: Erbjud svenskundervisning, för det är viktigt för etableringen!


Anf. 44 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! De som kommer nu får möjlighet att via folkbildningen läsa vardagssvenska. Däremot har man inte möjlighet till sfi i det här skedet, utan då ska man vara folkbokförd. Men vardagssvenska är ju en möjlighet från det att man kommer till Sverige inom ramen för massflyktsdirektivet. Det här är centralt.

Vi har också förstås tillsammans med våra myndigheter en löpande dialog om vad som behöver göras. Våra myndigheter arbetar mycket intensivt. Arbetsförmedlingen kommer att göra en kompetenskartläggning, så att vi på svensk arbetsmarknad kan ta till vara de kompetenser som de som nu kommer från Ukraina har.


Anf. 45 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! I eftermiddag kommer jag att sakna landsbygdsministern i den debatt vi kommer att ha om skogspropositionen. Det handlar om äganderätten och naturskyddet i skogen. Skogsägarnas rättigheter handlar ju inte bara om att frivilligt välja mellan att skydda skog och värdefull natur eller inte göra det, utan detta är reglerat i lag. Skogsägarna måste också ha möjlighet att få ersättning när skogen måste skyddas av naturvårdsskäl. De måste även kunna få rådgivning.

Budgeten för skogspropositionen togs dock bort när Moderaterna, Kristdemokraterna med flera röstade igenom en annan budget i riksdagen. Vem kommer att ta ansvar för att genomföra skogspropositionens naturskyddssatsningar? Hur ska regeringen göra? Det här kommer inte att gå ihop.


Anf. 46 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Jag tackar Maria Gardfjell för frågan. Maria Gardfjell har helt rätt i att skyddet också måste matchas med medel. Har vi skogsägare som frivilligt ställer upp och säger "det här är en skyddsvärd skog - den kan jag tänka mig att skydda" ska det naturligtvis också matchas med medel. Jag delar Maria Gardfjells åsikt att det var väldigt synd att pengarna i den budget som vi gemensamt lade försvann.

Sedan tror jag inte att Maria Gardfjell kommer att sakna mig så mycket, för Isak From kommer att vara här och ta debatten med ära.

Maria Gardfjells följdfråga handlade om de andra delar som fanns i den budget som försvann. Mitt svar är att det helt enkelt kommer att ta längre tid, vilket också är väldigt olyckligt.


Anf. 47 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Det är väl självklart att vi kommer att sakna ministern i den här väldigt viktiga debatten.

De förslag i skogspropositionen som nu inte kommer att kunna genomföras gäller stärkt skydd av skog. Det är 700 enskilda skogsägare som har skrivit avtal och väntar på att få sina pengar. Vad vill regeringen säga till dem?


Anf. 48 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Vad jag vill säga just nu är att det förra året gick ungefär 300 miljoner kronor till det skyddet av skogen och att det i årets budget fortfarande finns kvar 410 miljoner. Men som jag sa från början till Maria Gardfjell: Naturligtvis måste det finnas medel som matchar skyddet. Det är viktigt, om man ska göra som det sägs i propositionen.


Anf. 49 Linus Sköld (S)

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till skolministern.

Ukraina är under attack. Krigets helvete har redan drivit miljoner människor på flykt. Hundratusentals förväntas komma till Sverige för att få skydd, och många av dem kommer att vara barn. Det är barn som har rätt till och behov av att gå i skolan. Vi vet hur viktigt det är med skolgång för ett bra mottagande.

Men jag noterar att det är vissa skolor som har ett större ansvar än andra. Kommunerna står med ansvaret för att ha beredskap att ta emot alla barn i sina skolor, ett ansvar som fristående skolor saknar. Därför undrar jag: Hur avser regeringen att agera för att detta ska fungera så bra som möjligt?


Anf. 50 Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

Fru talman! Jag tackar Linus Sköld för denna väldigt aktuella fråga. Som vi alla vet erbjuder vi skolgång i Sverige åt alla ukrainska barn. Det är vår skyldighet. Massflyktsdirektivet är väldigt tydligt om den saken.

De kommunala skolorna har, precis som Linus Sköld beskriver, en skyldighet att ta emot barnen. Inom en månad ska eleverna ha en skolplats. Vi har gett två uppdrag till Skolverket angående detta.

När det gäller de fristående skolorna fattade regeringen i dag beslut om att de ska ha möjlighet att ta emot elever utifrån ett förslag som liknar det som klubbades igenom i riksdagen 2015. Ska vi klara det här kan vi inte ha vissa som inte hjälper till. Det är alltså ett väldigt viktigt beslut som vi har fattat i dag.


Anf. 51 Linus Sköld (S)

Fru talman! Jag tackar skolministern för svaret. Jag tycker att det är lysande att de fristående skolorna nu får möjlighet att viga vissa platser åt nyanlända barn på samma sätt som 2015. Jag hoppas verkligen att de fristående skolorna tar det ansvaret och vill vara med och dela på uppgiften.

Även om många av de barn som nu kommer har med sig en i princip obruten skolgång, rimliga kunskaper i engelska och nog delvis bättre förutsättningar än vad som var fallet senast vi hade flyktingkris är det en stor uppgift skolsystemet har framför sig. Vilka ytterligare åtgärder vidtar regeringen?


Anf. 52 Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

Fru talman! Vi har fattat beslut om att Skolverket ska ge ett stort stöd till alla huvudmän, dels med att rekrytera lärare, dels med att bedöma elevernas kunskaper på ett bra sätt. Som tidigare beskrivits här har de som kommer från Ukraina väldigt hög utbildningsbakgrund. Exempelvis är det faktiskt fler som har gått gymnasiet bland de unga som kommer hit än bland ungdomar i Sverige. Det här är ett stort arbete. Hjälps vi åt kommer det att gå bra, men det kommer att vara utmanande.


Anf. 53 Alexandra Anstrell (M)

Fru talman! Jag har en fråga till landsbygdsministern.

De skenande drivmedelspriserna gör att det ser mörkt ut för ridsportens framtid.

Ökade drivmedelskostnader för våra lantbrukare kommer i förlängningen att innebära ganska kraftigt ökade priser på grovfoder. Man räknar med att foderpriserna kommer att öka till det dubbla, inte minst för att foder också behöver köras på längre sträckor om man bor i Norrland, vilket ministern också gör.

De höga drivmedelspriserna innebär också att ryttare i glesbygden inte har råd att resa på tävlingar då avstånden är långa. Norrland räknas inom ridsporten från Gävle och uppåt, och jag talade precis med en företagare och mamma till två elitsatsande ungdomar i Vännäs som har fått ställa om hela tävlingssäsongen för att priserna per tävling har fördubblats. Ett lag i Västerbotten som ska kunna genomföra elitserien kostar bara i drivmedel 17 000. Dessa tjejer kommer alltså inte kunna vara med och fajtas i Sverigeeliten längre.

Vad avser ministern att göra för att jämna ut skillnaderna för ryttare i Norrland jämfört med södra Sverige?


Anf. 54 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Jag tackar Alexandra Anstrell för frågan.

Jag bor i mitten av Sverige, så Norrland är enormt stort. Och precis som Alexandra Anstrell beskriver har denna del av Sverige ofta långa avstånd.

Hästnäringen är viktig, och de dieselnedsättningar som nu presenteras kommer givetvis också träffa hästnäringen. Först blir det 50 öre i maj, om jag har förstår det rätt, och sedan är regeringens förslag i vårändringsbudgeten en dieselnedsättning på 1,30.

Detta kommer att mildra effekterna även för hästnäringen.


Anf. 55 Angelika Bengtsson (SD)

Fru talman! Guldet blev till sand. Så kan man beskriva hanteringen av de förslag som arbetats fram och som regeringen ignorerat gällande krisberedskap.

Många av de problem vi stötte på under pandemikrisen hade kunnat förebyggas. Redan 2019 hade Nordiska rådets presidium tagit fram en stor strategi för samhällsberedskap och säkerhet. Den antogs enhälligt av alla partier i samtliga länder, men den har än i dag inte implementerats.

Sedan 2019 har vi fått Enestamrapporten och ett krisberedskapsförslag som presidiet lade fram i Malmö i början av denna vecka.

Fru talman! Med tanke på den stora verktygslåda som finns för att förebygga kommande kriser vill jag fråga statsrådet Hallberg: Varför har man inte implementerat de rekommendationer och rapporter som finns färdigbehandlade för att säkerställa vår krisberedskap? Vad har ministern gjort konkret sedan 2019?


Anf. 56 Statsrådet Anna Hallberg (S)

Fru talman! Strax efter 2019 års slut gick vi in i en pandemi, och nu är vi inne i ytterligare en kris.

Det är oerhört svårt att veta hur kriserna kommer att falla ut, men vi ska förstås lära oss av varje kris. Utöver våra egna lärdomar har vi, precis som Angelika Bengtsson säger, Enestamrapporten.

Det vi nu gör på uppdrag av samtliga nordiska statsministrar är att se över krisberedskapen stort i Norden och även ta del av Enestamrapporten. Mycket där är bra, och till Nordiska rådets session i november i år också från ministerrådets sida ge förslag på hur vi ska kunna stärka krisberedskapen.

Vi har lärt oss väldigt mycket av krisen, och vi kommer att ha en mycket bättre krissamverkan framöver.

Å andra sidan måste vi vara ärliga med att det är mycket svårt att se hur nästa kris kommer att se ut. Men samverkan, dialog och bättre struktur för att möta kriser är precis vad vi behöver nu, och sådana förslag kommer vi också att kunna lägga på bordet i november.


Anf. 57 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! I måndags dödades två lärare i Malmö. Jag ska inte förminska det som hänt genom att göra politik av det, spekulera om orsaker eller påstå att jag har några svar. Men som alla andra i Malmö är jag full av frågor om hur det kunde hända och varför, men kanske kommer vi aldrig att få några svar.

Men det vi vet är att på mindre än ett år har det varit tre allvarliga skolattacker i Skåne, och Säpo varnar för att allt fler barn radikaliseras på nätet. Vi måste därför söka svar på vad det är som pågår, och jag är övertygad om att vi alla måste hjälpas åt att hitta dessa svar.

Därför frågar jag skolministern: Kan inte alla partier i riksdagen sätta sig ned tillsammans med kloka människor från hela landet för att se hur vi kan stärka arbetet med att fånga upp dessa killar innan det är för sent?


Anf. 58 Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

Fru talman! Jag delar Niels Paarup-Petersens förskräckelse över det som hände i måndags. Vi har sett sådant här i hela världen och på senare år även i Sverige. Därför lade vi i förra veckan fram förslag om att stärka tryggheten i skolan som ger ökade möjligheter att flytta elever, ger lärare bättre möjligheter och så vidare.

Vi har också ett lagförslag gällande elevhälsan där vi tydliggör vad skolorna ha på plats. Vi har också förslag när det gäller resursskolor. Bara de senaste månaderna har vi alltså lagt fram flera förslag.

För att svara på frågan: Jag tycker att det är ett väldigt bra förslag, och jag sitter gärna ned och talar om det arbetsmiljöarbete, systematiska säkerhetsarbete och tydliga samarbete mellan skola, socialtjänst och polis som finns med i lagrådspropositionerna.


Anf. 59 Michael Anefur (KD)

Fru talman! Jag har en fråga till minister Eva Nordmark.

Ministern har ett flertal gånger varit i arbetsmarknadsutskottet, vilket jag uppskattar. Vi har tillsammans kunnat prata om bristerna i samspelet mellan Arbetsförmedlingen och Samhall.

I dag fullgör Samhall inte sin grunduppgift att erbjuda arbete till personer med funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden.

I utskottet har ministern varje gång hållit med mig och lovat att titta på frågan. I dag är min fråga därför: Har ministern möjligen tittat färdigt och kommit fram till en handlingsplan? Eller ska vi fortsätta att låta framför allt fysiskt funktionsnedsatta ha allt mindre möjlighet att få ett arbete på Samhall?


Anf. 60 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Jag tackar Michael Anefur för hans viktiga engagemang för denna målgrupp.

Jag vill understryka att de personer som anvisas till Samhall av Arbetsförmedlingen ska ha så pass nedsatt arbetsförmåga att de inte kan få hjälp via andra arbetsmarknadspolitiska insatser.

Som jag också har redogjort för i arbetsmarknadsutskottet har regeringen gett ett antal uppdrag till Arbetsförmedlingen vad gäller Samhall för att se över anvisningar, målgrupp och tillämpningen av reglerna. Vi är nu i det skedet att vi har fått rapporterna från Arbetsförmedlingen till Arbetsmarknadsdepartementet, och vi jobbar just nu med att analysera detta. Jag kommer själv att noggrant läsa igenom rapporterna. Utifrån detta ser jag fram emot att komma tillbaka till arbetsmarknadsutskottet, efter inbjudan eller på egen begäran, för att redogöra för detta.

Det är viktigt att funktionsnedsatta får bättre möjligheter på svensk arbetsmarknad.


Anf. 61 Camilla Hansén (MP)

Fru talman! Klimatkrisen och kriget i Ukraina har samma grund, fossila bränslen. Så sa Ukrainas FN-ambassadör. No barrels of Russian oil, uppmanade Zelenskyj oss här i riksdagens kammare i dag.

När landsbygdsministern fick frågan av TT hur hon ställer sig till dem inom EU som vill sakta ned eller pausa klimatarbetet till följd av de åtgärder vi behöver vidta på grund av kriget var hennes svar otydligt.

Miljöpartiet är tydligt. Vi vill stoppa all fossilimport från Ryssland; EU ska inte göda Putins krigskassa. EU ska inte heller pausa klimatarbetet utan ställa om.

Kommer Socialdemokraterna att stå upp för en offensiv politik inom EU mot klimatkrisen?


Anf. 62 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Tack, Camilla Hansén, för frågan!

Regeringen har inte ändrat åsikt om att bemöta det klimathot som vi står inför med alla möjliga åtgärder.

Den fråga som jag svarade på i medierna den dagen gällde några åtgärder som kommissionen tillfälligt ville genomföra och som den hade frågat medlemsstaterna vad de tyckte om. Det handlade bland annat om att öppna upp för odling på de ekologiska fokusarealer som har legat i träda för att se till att livsmedelsförsörjningen stärks inom EU. Jag svarade ja på den frågan. Det hade också miljö- och jordbruksutskottet och EU-nämnden ställt sig bakom. Det handlade om något tillfälligt för att stärka den livsmedelsförsörjning som vi behöver nu.


Anf. 63 Johanna Haraldsson (S)

Fru talman! Det krig som just nu rasar i Ukraina har tvingat miljontals människor på flykt. Det är ukrainare som nyss jobbade, oroade sig för sin familj och försökte få ihop vardagslivet precis som alla andra som nu har fått se sin tillvaro slås i spillror på kort tid. Några av dessa människor har sökt sig till Sverige för att få skydd, och fler fortsätter att komma.

Vi vet hur betydelsefullt det är för människor att ha ett arbete att gå till, och många av dem som nu kommer till Sverige vill så snart som möjligt komma i arbete och försörja sig själva och sin familj. Massflyktsdirektivet bygger på att den som får skydd i så stor utsträckning som möjligt ska försörja sig själv.

Jag vill därför fråga arbetsmarknads- och jämställdhetsministern: Vilka regler gäller för dem som flytt från Ukraina och vill arbeta i Sverige, och vilket stöd kan de få för att komma i jobb?


Anf. 64 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Tack, Johanna Haraldsson, för denna viktiga fråga!

De som kommer enligt massflyktsdirektivet får skydd och kan börja jobba på en gång när de kommer till Sverige. Det är såklart viktigt. Många som kommer nu kommer att vilja jobba. Jag tror att det i första hand kommer att vara fråga om att få mat och husrum, då det har varit en tuff flykt för många, men sedan kommer frågorna om arbete.

Det som gäller är att de som kommer från Ukraina bör ta kontakt med Arbetsförmedlingen. Man gör kompetenskartläggningar, och man matchar mot de lediga jobb som finns. Vi har i dag över 218 000 lediga jobb på svensk arbetsmarknad. Man kan få ytterligare insatser, till exempel en praktikplats om så skulle behövas. Vår bedömning är att många kan komma direkt ut i jobb.

Utgångspunkten är, precis som för alla andra, att alla som kan jobba ska jobba. Vi hoppas såklart att kriget snart tar slut. Många av de människor som kommer till vårt land vill åka tillbaka, men de kan använda tiden i Sverige till att bidra och försörja sig själva.


Anf. 65 Mats Sander (M)

Fru talman! Min fråga går till minister Eva Nordmark.

Jag undrar: Hur ska regeringen agera för att säkerställa att svensk public service rapporterar oberoende och objektivt om krig?

I dag kunde vi i denna kammare både se och höra Ukrainas president i direktsändning från Kiev berätta om Rysslands olagliga angrepp på Ukraina.

I går morse kunde vi höra SVT:s Moskvakorrespondent berätta att han från och med nu bara ska rapportera om den ryska hållningen och benämna kriget i Ukraina som en specialoperation.

Vi kunde i dag höra Ukrainas president berätta om hur Ryssland i statskontrollerade medier resonerar om och visar kartor på hur de ska ockupera Gotland för att skydda en specialoperation mot de baltiska staterna.

Bakom ordet specialoperation döljer sig folkmord, etnisk rensning, mord, våldtäkter, krigsbrott och miljoner människor på flykt. Hur skulle svensk public service benämna det? Frågan handlar alltså om regeringen och public services rapportering om krig.


Anf. 66 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Tack, Mats Sander, för den angelägna frågan!

Vi uppskattade allihop det viktiga tal som Zelenskyj höll här i Sveriges riksdag tidigare i förmiddags. Självfallet har public service en mycket viktig roll. Public service behöver vara objektiv, och public service-företagens verksamhets oberoende behöver prägla det uppdrag gällande opartiskhet och saklighet som är en central del av det svenska medielandskapet.

Jag vill betona att företagens journalistiska verksamhet kommer att behövas vid höjd beredskap, ifall vi hamnar där. De ingår därför sedan en tid i totalförsvaret. Det betyder att verksamheten ska upprätthållas. Jag kan inte nog understryka vikten av att den granskning och de rapporter som vi får är sakliga och oberoende och att Putin och hans invasion verkligen granskas.


Anf. 67 Alexander Christiansson (SD)

Fru talman! Det svenska drivmedelspriset är ett av de högsta i världen, vilket slår hårt mot inte minst landsbygden. I Sverige betalar vi skatt på skatten, vilket innebär att skattekostnaden utgör drygt 60 procent av bränslepriset. På detta har regeringen också infört reduktionsplikten, som trissar upp priserna ännu mer. Det är detta som är orsaken till att vi har världens högsta bränslepriser, ingenting annat. Att skylla på Putin är vilseledande och lögnaktigt. Orsaken är snarare att regeringen, på en ideologisk och klimataktivistisk grund, har tagit dessa beslut. Det är en politik som står långt ifrån min och Sverigedemokraternas politik.

Att stå för sina beslut är viktigt, speciellt om man är ledare. Det lär vi våra barn; jag lär i alla fall mina barn det. Min fråga går till landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg: Varför står inte regeringen för sina klimatambitioner och sina dåliga beslut i stället för att dra Putinkortet? Hade det inte varit mer ärligt?


Anf. 68 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Jag måste börja med att säga något om att dra Putinkortet. Jag tror att hela denna kammare är medveten om att Putin har invaderat Ukraina på ett olagligt och oförsvarligt sätt. Detta tror jag är det första som vi i denna kammaren måste förstå, och då har vi några saker som vi måste göra i det läget.

Vi kan se att energipriserna steg redan innan Putin invaderade Ukraina, på grund av Putins gas. Putin tänker jag inte dra som något kort. Det som han gör just nu fick vi höra allt om i talet från Ukraina här på förmiddagen.

Ledamoten frågade om reduktionsplikten, och just nu sker en kontroll hos Energimyndigheten för att se hur den fungerar. Om ledamoten frågar om jag vill byta ut beroendet av Putins drivmedel är svaret ja.

(Applåder)


Anf. 69 Anders Åkesson (C)

Fru talman! Sydöstra Sverige och Kalmar län är ett av de områden där mycket av Sveriges livsmedel produceras. Det är en mycket svårbruten och svårodlad bit land, men den är likväl en viktig del i det svenska folkhushållet.

Länsstyrelsen i Kalmar län har hemställt till regeringen om ett undantag från den så kallade biotopskyddslagstiftningen i syfte att underlätta och möjliggöra fortsatt brukande. I skuggan av det som många frågeställare har tagit upp, nämligen den kris som världen står inför efter Putins olagliga invasion av grannlandet Ukraina, är läget akut.

Min fråga till landsbygdsministern är: När och på vilket sätt avser regeringen att tillmötesgå hemställan från Länsstyrelsen i Kalmar län om undantag från biotopskydd i länet i syfte att möjliggöra fortsatt produktion av livsmedel?


Anf. 70 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Jag är väl medveten om denna fråga, och jag kommer att åka ned till Borgholms kommun. Jag har bjudits in av bland andra kommunstyrelsens ordförande Ilko Corkovic, som har uppmärksammat mig på frågan.

Detta berör en ändring av miljöbalken. Jag vet att klimat- och miljöministern kommer att återkomma med svar på denna fråga inom kort, för den ligger inom hennes område.

Men om ledamoten frågar mig om regeringens bedömning av en ökad livsmedelsproduktion är svaret att vi har en livsmedelsstrategi och vill se en ökad livsmedelsproduktion i Sverige. Och Kalmar län ger ett stort bidrag i denna livsmedelsproduktion.


Anf. 71 Christian Carlsson (KD)

Fru talman! De flesta som flyr från Vladimir Putins anfallskrig mot Ukraina är kvinnor och barn, eftersom barnens fäder stannar vid fronten för att försvara sitt land.

Detta innebär att väldigt många barn snart ska få börja skolan i Sverige. Tidigare har skolministern inte kunnat redogöra för vilka scenarier som regeringen arbetar med för att stärka beredskapen för att ta emot de ukrainska barnen.

Vid gårdagens pressträff med regeringen bekräftades det på nytt att regeringen tittar på olika scenarier. Men vilka scenarier tittar man på, och hur skiljer sig regeringens åtgärdsplaner beroende på vilket scenario som blir verklighet?


Anf. 72 Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

Fru talman! Jag tackar Christian Carlsson för frågan.

Jag har fått hundra frågor om hur prognosen ser ut. Och jag säger att jag inte arbetar med prognosen; det gör andra myndigheter. Däremot arbetar jag med många olika scenarier. Och jag tänker vara beredd på alla.

Vi vet att det är 7 600 barn, 0-18 år, som har kommit. Vissa har börjat skolan. Vissa tillhör förskolan, vissa tillhör grundskolan och vissa tillhör gymnasieskolan. Men vi vet inte alls hur det ligger till med mottagandet eftersom alla inte har gett sig till känna. Man måste vara inskriven efter en månad.

Men jag tänker arbeta med alla scenarier. När jag träffar skolhuvudmän jobbar vi med alla scenarier. Så vi maxar alla möjliga scenarier vi kan se. Vi försöker ha lagstiftning i beredskap och förbereda oss för allt som kan hända. Och om vi behöver fatta fler beslut kommer vi att fatta dem.


Anf. 73 Serkan Köse (S)

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark.

Flyktingkrisen i Ukraina som vi nu bevittnar är den snabbast växande i Europa sedan andra världskriget. Enligt FN:s flyktingorgan har mer än 10 miljoner människor tvingats fly från sina hem undan Putins illegala och vidriga krig. Några av dessa människor har redan sökt skydd i Sverige.

International Rescue Committee varnar för att kvinnor och barn som tvingats fly Putins illegala krig riskerar att utsättas för våld, exploatering och övergrepp.

Min fråga är: Vad gör jämställdhetsministern och regeringen för att förhindra detta?


Anf. 74 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Jag tackar Serkan Köse för frågan.

Jag måste få säga att det är fullständigt vidrigt att kvinnor och barn som flyr från ett krig riskerar att hamna i klorna på dessa människor som utnyttjar barn och kvinnor. De blir utsatta för människohandel, prostitution och annan skit. Det är rent ut sagt vidrigt.

Vi behöver göra allt som står i vår makt för att se till att kvinnorna i hela denna kedja, från att de flyr tills de kommer till Sverige, är trygga och säkra. Mycket görs av FN. Och jag har också pratat med Ylva Johansson som är EU-kommissionär.

Det som vi har gjort i Sverige är att tillföra medel - ett par miljoner till Jämställdhetsmyndigheten för att förstärka arbetet mot människohandel och prostitution. Vi ser till att det nu kommer ut information på de språk som kvinnorna talar för att de ska veta vart de ska ringa och vad de ska tänka på när de kommer till Sverige. Det ska till exempel finnas tolk för Kvinnofridslinjen. Polisens arbete är såklart också helt centralt, och den insats som man har just nu i Stockholm - Accepto - är helt avgörande.


Anf. 75 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Min fråga går till skolminister Lina Axelsson Kihlblom.

Det finns många tankar och frågor som rör Rysslands kring mot Ukraina. Vi är alla väldigt påverkade efter president Zelenskyjs tal till oss i dag. Det var oerhört känsloladdat.

Detta obehagliga krig drabbar framför allt civilbefolkningen. Dagligen får vi bilder på hur människor påverkas när målen hela tiden är civila. Det är fruktansvärt och avskyvärt.

Ett mycket stort antal kvinnor och barn är på flykt till bland annat Sverige, och många har redan kommit. Vi kan tyvärr räkna med att många av dessa barn kan vara fysiskt skadade. Men många av dessa barn kommer också att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom. Det är tyvärr någonting som vi nästan får räkna med efter de avskyvärda händelser som dessa barn har varit med, sådant som man inte ska behöva uppleva under en livstid.

Många av dessa barn kommer att gå i svensk skola. Det kommer att krävas en stor omställning och en stor insats för elevhälsan men också för alla lärare och pedagoger som finns på skolan. Vi har tyvärr redan problem både med att rekrytera lärare och med elevhälsan, som har en väldigt stor belastning.

Min fråga är vad ministern vill göra för att underlätta för och stötta pedagoger och elevhälsan för att ta emot dessa barn.


Anf. 76 Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

Fru talman! Jag tackar Marie-Louise Hänel Sandström för frågan. Detta är någonting som vi arbetar med dagligen. Skolverket har fått två uppdrag för att stötta skolorna när det gäller alla de frågeställningar som rör mottagande av nyanlända elever, därav även frågan om elevhälsan.

Min erfarenhet från Syrienkrisen 2015 är att barnens uttryck för trauma ibland kunde komma mycket senare. Vi måste därför ha beredskap, vi måste ha ett starkt samhälle och vi måste ha resurser. Det är därför som jag är glad över att vi faktiskt har lagt fram förslaget om att stärka elevhälsan så att ingen skola ska kunna spara på just elevhälsans professioner.


Anf. 77 Magnus Persson (SD)

Fru talman! Arbetsförmedlingen har länge flaggat för att myndigheten utnyttjas av kriminella som har satt i system att lura till sig pengar. Ett svagt regelverk gör att samma personer återkommande i olika skepnader och bolagskonstruktioner inte kan nekas stöd.

Detta är inget nytt, och regeringen har uppmärksammats på detta flera gånger. Regeringen tillsätter utredning efter utredning, men ingenting händer.

Redan 2019 uppmanade regeringen Arbetsförmedlingen i regleringsbrevet för budgetåret att ta fram en handlingsplan för att motverka fusket, vilket myndigheten omedelbart gjorde på ett föredömligt sätt. Därefter har regeringen tillsatt diverse utredningar som ännu inte har landat i något beslut.

Fru talman! Nu är det 2022, och denna saktfärdighet är beklämmande. Men när regeringen står kvar och stampar och hänvisar till pågående utredningar fyller de kriminella sina fickor med svenska skattebetalares pengar i en icke sinande ström.

Min fråga går till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. När ska regeringen börja ta välfärdsbrottsligheten på allvar och snabbt agera för att ge berörda myndigheter de verktyg som behövs?


Anf. 78 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Jag tackar Magnus Persson för frågan. Jag vet inte om han har missat att regeringen har som en av sina huvudprioriteringar att knäcka välfärdsbrottsligheten och brottsligheten över huvud taget och ta tillbaka kontrollen över välfärden. Givetvis ska inte en enda krona gå till kriminella aktörer. Det är också av detta skäl som regeringen har gett myndigheter både mer resurser och fler verktyg för att de ska kunna se till att kriminella gäng, nätverk och aktörer inte på olika sätt skor sig på våra skattepengar.

Vi har avsatt 45 miljoner kronor extra i budgeten för i år till Arbetsförmedlingen för att man ska kunna jobba med dessa frågor.

Jag vill också lyfta fram den stora satsning som vi gör på arbetslivskrimcenter runt om i Sverige för att på riktigt trycka tillbaka de kriminella aktörerna. Vi börjar snart också etablera regionala sådana. Det första kommer att etableras i Malmö.


Anf. 79 Åsa Eriksson (S)

Fru talman! Putins oförsvarliga invasion av Ukraina orsakar enormt lidande på många olika sätt men också stora problem för handeln, för logistikkedjorna och för övriga delar av näringslivet.

Att västvärlden snabbt har gått samman och bland annat kommit överens om skarpa sanktionspaket är otroligt bra, viktigt och effektivt. Men röster höjs nu också för ökad protektionism som en strategi för att man ska göra sig mindre beroende av andra länder.

Min fråga går till handelsminister Anna Hallberg. Är detta rätt väg att gå?


Anf. 80 Statsrådet Anna Hallberg (S)

Fru talman! Tack för frågan, Åsa Eriksson! Den är verkligen högaktuell.

Rysslands fruktansvärda aggression visar att landet inte är en handelspartner. Innebär det att vi ska vrida tillbaka klockan och inte bejaka globaliseringen och globala värdekedjor? Nej. Tvärtom ska vi nu se till att vi får handelsavtal och knyter närmare band med demokratiskt utvecklade länder och länder som vi litar på. Vi ska skaffa fler handelspartner. I EU är det bara 40 procent av vår handel som omfattas av handelsavtal, till exempel, så det är otroligt viktigt att vi gör detta.

Det är också viktigt att vi fortsätter att handla med länder som inte är demokratiskt utvecklade och länder som inte är fullt ekonomiskt utvecklade, det vill säga utvecklingsländer, så att vi får in dem i den rätta kontexten och så att de inte är beroende av Ryssland eller andra icke-demokratiska länder.

Mitt svar är alltså: Tvärtom! Just nu har protektionismen tyvärr fått syre, och därför är Sveriges röst viktigare än någonsin i den globala handelspolitiken och i EU:s handelspolitik.


Anf. 81 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! I förra veckan meddelade arbetsmarknadsministern att man satsar nästan en halv miljard på att göra Arbetsförmedlingen mer närvarande i utsatta områden. Den som följer detta kan med all rätt fråga sig vilket resultat regeringen förväntar sig att ytterligare en halv miljard ska kunna åstadkomma.

Svaret på den frågan måste ju i någon mån bero på hur mycket pengar regeringen har plöjt ned i liknande projekt i dessa områden tidigare, med tanke på det magra resultat som kommit därav. Jag vill därför fråga om arbetsmarknadsministern så här inför kammaren kan berätta ungefär hur många hundratals miljoner regeringen hittills under de senaste två mandatperioderna har satsat på olika projekt i dessa så kallat utsatta områden.


Anf. 82 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Tack för frågan, Ludvig Aspling!

Jag vill börja med att säga att de 470 miljoner jag hänvisade till i den intervjun gäller den satsning vi gör i år, 2022, på att se till att Arbetsförmedlingen kan utöka sin lokala närvaro. Det jag har signalerat är vikten av att Arbetsförmedlingen tar nästa steg. Vi behöver se till att myndigheten finns i de områden där behoven är som störst, det vill säga där långtidsarbetslösheten är som högst och där människor har de största behoven av att få matchning och stöd.

Väldigt många av dem som blir arbetslösa i dag klarar sig med de digitala verktygen, så det är viktigt att Arbetsförmedlingen har byggt ut den digitala infrastrukturen. Många skriver in sig den vägen, och man får olika typer av digitalt stöd. Men för dem som till exempel har språksvårigheter och i områden där vi ser att långtidsarbetslösheten är hög behövs det mer insatser. Det handlar om insatser som Arbetsförmedlingen gör tillsammans med kommunerna och tillsammans med civilsamhället.

Det är viktigt att människor kommer i arbete och kan försörja sig själva. Staten ska finnas där och stödja detta genom att satsa på att alla som kan jobba ska jobba.


Anf. 83 Malin Larsson (S)

Fru talman! Jag har en fråga till landsbygdsministern.

Vi socialdemokrater anser att hela landet ska leva och växa. En god tillgång till kommersiell service är en förutsättning för att skapa attraktiva miljöer för människor och företag i hela landet. Mackar i glesbefolkade områden bidrar utöver drivmedel ofta med viktiga servicefunktioner, exempelvis genom att agera post- och apoteksombud.

Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga till statsrådet: Vad gör regeringen för att säkerställa att drivmedelsstationer kan fortsätta att verka i hela vårt land?


Anf. 84 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Jag tackar Malin Larsson för frågan. Precis som Malin Larsson säger är det enormt viktigt att det finns lanthandel och drivmedelsstationer i gles- och landsbygd, för de erbjuder ofta så mycket mer än livsmedel och drivmedel. De fyller en större funktion än så.

Något som regeringen precis har fattat beslut om och som äntligen är klart är den satsning som vi aviserade i budgeten och som innebär att 150 miljoner under två år går till att korrosionsskydda drivmedelsstationernas ledningar under mark, så att det är säkert att tanka. De minsta mackarna har inte haft råd med den investeringen, men nu har vi en ny förordning som innebär att de kan få förskottsbetalning för 80 procent. De får dessutom 85 procent av investeringen - plus att de kan få dispens om tiden inte skulle räcka till.

Detta är ett viktigt beslut som gör att vi säkerställer att vi har drivmedelsstationer och kan tanka i hela landet.

Frågestunden var härmed avslutad.

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

  • Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
  • Utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S)
  • Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S)
  • Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S)

Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.