Frågestund

Fru talman! Liberalerna säger sig vilja begränsa de fria vinstuttagen från skattefinansierad skola. Det låter kraftfullt, men förslagen i slottsavtalet är helt tandlösa och välkomnas dessutom av stora skolkoncerner.

Att högerpartierna och SD dessutom vill koppla rätten att ta ut vinst till skolors resultat riskerar att leda till att betygsfusket ökar, inte minst med tanke på att de vinstdrivande skolorna redan är generösa i sin betygsättning.

Min fråga till skolministern är därför: Hur ska ni säkerställa att vinstdrivande skolor inte ökar andelen glädjebetyg i syfte att behålla vinsten?

Fru talman! Vi kommer nu att genomföra de största förändringarna på friskoleområdet på 30 år, ända sedan friskolereformen genomfördes. Vi kommer att se till att vi får en fokusering på kvalitet och att det kommunala skolväsendet får betalt för de kostnader det faktiskt har. Vi kommer att införa sanktionstrappor för de friskolor som inte sköter sig. Vi kommer att se till att vi i högre utsträckning genom Skolinspektionen granskar skolor så att de uppfyller de kvalitetskrav man faktiskt kan ha på dem.

Betygsfusket, som ledamoten talar om, är ett stort problem. Ungefär 40 procent av alla elever i årskurs 9 får ett högre betyg i matematik än det som motsvarar deras prestation på de nationella proven ett par månader tidigare. Vi har en stor betygsinflation, och det är ett problem. Därför kommer det nu att tillsättas en utredning kring detta.

Fru talman! Bördan att säkerställa skolbolagens rätt till vinst läggs på våra elever och lärare. Min följdfråga är därför: Hur mycket byråkrati och administration tycker Liberalerna att det är rimligt att lägga på vår redan pressade skola och våra redan pressade lärare för att skolbolagen fortsatt ska ha rätt till vinstuttag?

Fru talman! Vi kommer nu att tillsätta en utredning om den administrativa bördan för våra lärare i Sveriges skolor. Vi vet i dag att lärare ägnar alldeles för mycket tid åt administration och därmed mindre tid åt att förbereda sina lektioner och undervisa eleverna. Jag ser fram emot att under våren presentera direktiven för den utredningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till utrikesminister Tobias Billström. En fråga som är högaktuell för Ukraina är den om narrativet och hur historiska och nutida händelser beskrivs och bedöms, både moraliskt och juridiskt. En sådan händelse är massvälten holodomor i Ukraina 1932-1933, under Stalins välde, då mellan 2,6 och 3,9 miljoner människor dog av politiskt orsakad svält.

I går hölls en minnesstund här i Bankhallen med anledning av händelsen. Allt fler EU-länder erkänner händelsen som folkmord. Totalt har 23 EU-länder och nordiska länder samt Europaparlamentet gjort det.

Utrikesutskottet har vidtagit omfattande informationsinhämtning i frågan från åklagare, myndigheter med flera. Statspraxis och aktuella konstitutionella överväganden ger vid handen att regeringen har goda möjligheter att erkänna händelsen som folkmord. Så min fråga till utrikesminister Billström är om regeringen avser att erkänna holodomor som folkmord.

Fru talman! Nej, så här är det, och det tycker jag är viktigt att komma ihåg. Att erkänna folkmord är och har alltid varit en komplicerad fråga, inte minst i relation till den svenska riksdagen, som av tradition inte har gjort detta.

Jag tycker att det är viktigt att understryka att det alltid finns risker förknippade med att göra detta. Man riskerar att förvandla sig själv till ett parlament som ägnar sig åt att anta resolutioner snarare än att fatta beslut.

Det råder ingen tvekan om att de händelser som Aron Emilsson refererar till har inträffat. Det råder inte heller någon tvekan om att man ur historisk synvinkel mycket väl kan se massvälten i Ukraina som orkestrerad. Men att dra slutsatsen att den svenska riksdagen ska uttala en absolut åsikt därom ställer vi oss tveksamma till från regeringens sida. Det är i många fall bättre att överlåta till historiker att komma fram till slutsatser kring detta än att låta politiker göra det.

Fru talman! Jag instämmer i det som utrikesministern menar. Vi har av många olika skäl kommit fram till att statspraxis och aktuella konstitutionella överväganden ger vid handen att detta snarare är en fråga för regeringen än för riksdagen. Därför går min fråga just till regeringen. Det är runt om i Europa och även i vårt närområde i stor utsträckning regeringar och domstolar som har fattat denna typ av beslut. Det är ett viktigt övervägande och medskick att denna möjlighet är god för regeringen. Min fråga är därför om ministern vill verka för detta inom EU-kretsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Begreppet folkmord definieras bland annat i FN:s folkmordskonvention från 1948 och också i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen från 1998. Det är i denna bemärkelse en juridisk term med ett klart definierat innehåll. Att finna ett sådant brottsligt uppsåt förutsätter en bevisbedömning som rättsliga instanser är bäst lämpade att göra.

Därför är det viktigt att komma ihåg att denna princip har inneburit att händelser som ligger långt tillbaka i tiden inte har kunnat rättsligt kategoriseras som folkmord. Efter Förintelsen är det egentligen bara brott i Rwanda och forna Jugoslavien som har betecknats som folkmord av internationella domstolar. Det här är goda argument för att vara försiktig med detta.

Fru talman! Jag vill fråga statsrådet Camilla Waltersson Grönvall om hon tänker agera i frågan om att utlänningslagen står över LVU. Frågan blev högst aktuell i februari, när Julia, nio år, skulle utvisas, trots placering enligt LVU.

När ett barn placeras med stöd av LVU är det för att föräldrarna inte är lämpliga. Det förekommer ofta våld, missbruk och brist på omsorg. Ett barn har rätt till en trygg uppväxt, med trygga vuxna - det tror jag att vi är överens om.

Vänsterpartiet har lyft frågan 2008, 2011 och nu 2023. Inget har hänt på över 15 år. Tidigare var inte barnkonventionen lag; det är den nu.

Ämnar statsrådet korrigera detta fel och ändra lagen så att barn inte utvisas tillsammans med föräldrar som vi bedömer som olämpliga att ta hand om dem, eller till ett land de aldrig har varit i med ett språk de varken talar eller förstår?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Att vara socialtjänstminister innebär ju också att vara barnrättighetsminister. På detta område har regeringen nu påbörjat ett högt prioriterat arbete med att göra någonting som hittills inte har varit tydligt i svensk lagstiftning, nämligen att göra barn till egna rättighetsbärare. Det är ett arbete som har påbörjats här i riksdagen, bland annat i samarbete med Vänsterpartiet i socialutskottet. Det finns en kraftfull majoritet för att driva dessa viktiga förändringar i svensk lagstiftning vidare.

Det pågår en rad arbeten, ska jag säga, där just detta med barnet som egen rättighetsbärare kommer att få en stor påverkan, men där är vi bara i början, så i den frågan kommer vi att få återkomma.

Fru talman! Frågan var ändå om statsrådet håller med mig om att det är ett systemfel som lagen är utformad i dag. Den fungerar ju inte. Det ser vi genom exemplen med Julia och andra barn som har drabbats. Det finns många exempel där barn tvingas umgås med och träffa sina förövare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I den här typen av fall blir det lite absurt. Dessa barn blir helt utlämnade till sina föräldrar, som vi vet inte är lämpliga, samtidigt som de skickas till länder där vi i vissa fall inte kan säkerställa att det finns ett fungerande skyddsnät som kan fånga upp dem.

Fru talman! Det sker just nu inom en rad områden ett kraftfullt arbete när det gäller att föra fram barn som egna rättighetsbärare. Umgängesrätt är ett exempel på sådant som ingår i remisshanteringen av den viktiga utredning som kom för några veckor sedan.

Det är viktigt att lyfta fram att det i flera avseenden och på flera områden - bland annat när det gäller skyddat boende, där barn i dag saknar egna rättigheter och inte får fatta egna beslut - sker ett stort arbete. Vi kommer att återkomma i de här frågorna.

Fru talman! Det framgår med all tydlighet att regeringen inte har någon ambition för att begränsa klimatförändringarna. Vår jordbruks- och skogspolitik har stor betydelse för klimatutsläppen, och jag vänder mig därför till landsbygdsministern. Vi kan ju inte ställa om hela transportsektorn till elektrifiering över en natt. Därför måste det finnas andra alternativ.

Sverige har fantastiska möjligheter att producera förnybara bränslen från jord och skog. De gröna näringarna och svensk industri är beredda till stora satsningar. Men regeringen ger inga svar på de långsiktiga spelreglerna. Vi behöver få svar när det gäller reduktionsplikten.

Därför frågar jag ministern: När kan vi och industrin få besked om långsiktiga spelregler för förnybara drivmedel, och på vilket sätt säkerställer vi att industrin vågar göra dessa investeringar?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan, som kom väldigt lägligt! I går tog jag å regeringens vägnar emot bioekonomiutredningens första delbetänkande, som behandlar just biodrivmedelsproduktion i Sverige. Precis som ledamoten säger har vi ju stor potential i våra restprodukter från skogen och andra jordbruksnäringar som kan göra att vi kan ställa om vår transportsektor på ett bra sätt. Jag tog emot den utredningen i går. Den kommer att beredas enligt gängse rutiner i Regeringskansliet, och vi kommer att återkomma i frågan.

Fru talman! Jag har också läst förslaget i delbetänkandet om vad man kan göra för de förnybara drivmedlen. Men vi behöver få svar på denna fråga nu. Vi kan inte vänta.

Jag hade väl inte väntat mig ett besked med ett tydligt tidsperspektiv här i dag. Men reduktionsplikten är central, och min följdfråga blir: Kommer landsbygdsministern och regeringen att vika ned sig för Sverigedemokraternas krav om att slopa reduktionsplikten helt och hållet, eller vad tycker regeringen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Nej, men det som regeringspartierna och samarbetspartiet är överens om är att vi ska minska reduktionsplikten. Jag förstår att ni tar det till intäkt för att vi inte bryr oss om frågan. Men vi kan också konstatera att den politik som Sverige förde vad gäller reduktionsplikten gjorde att vi till ett väldigt högt pris dammsög hela Europas produktion och även andra delar av världens produktion av biodrivmedel. Vi vill få igång en produktion i Sverige. Vi har inga som helst problem med biodrivmedel i tankarna, men vi måste få igång en produktion, så att produkten finns i Sverige först.

Fru talman! I tisdags lanserade Prinsparets stiftelse rapporten Värdet av att vara sig själv under ett seminarium där bland annat skolminister Lotta Edholm deltog. Där var också Majken Messelt, prao här i riksdagen, och jag själv med och lyssnade.

Värdet av att vara sig själv är på ett personligt plan ovärderligt, men det kan också mätas i kronor och ören. Rapporten handlar om hur skola, högre utbildning och arbetsliv förmår att inkludera neurodivergenta, alltså personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer eller dyslexi. Och det lyckas vi inte särskilt bra med. Kostnaderna är enorma: 67 miljarder kronor.

I rapporten framgår att lärare och specialpedagoger inte har tillräckligt med kunskap. Forskarna i panelen berättade att det finns kunskap, men den når inte ut. Majkens och min fråga till skolministern är: Vilka åtgärder kommer skolministern att vidta för att unga ska kunna inkluderas och bidra till samhället?

Fru talman! Tack, Camilla Hansén, för frågan! Det är en stor och viktig fråga som Camilla Hansén lyfter: Hur ser vi till att skolan är bättre rustad för att möta de elever som har till exempel olika typer av NPF-diagnoser?

Jag tror att vi måste göra en mängd olika saker. Till exempel måste vi satsa mer på speciallärare i våra skolor. Därför ökar nu regeringen bidragen till att utbilda fler speciallärare och möjligheterna för kommunerna, huvudmännen, att anställa fler speciallärare. Vi måste också öka kompetensen generellt, både i lärarutbildningen och bland dem som redan jobbar i svensk skola. Det finns mycket att göra på det här området.

Fru talman! Tack, skolministern, för svaret! Varje år börjar barn i förskolan och går vidare i lågstadiet. Ungdomar börjar i gymnasiet, och unga vuxna går ut i arbetslivet eller till högre studier. Kunskap behöver spridas nu.

Det vi vet är att de personer som vi kan kalla neurodivergenta inte i lika hög grad är med och tar dessa kliv. Vi behöver insatser nu. Då blir min fråga: Hur kommer utbildningsministern och regeringen att stärka skolans finansiering redan nu i vårbudgeten?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag kommer inte i dag att spekulera om vårbudgeten, naturligtvis. Däremot kan jag konstatera att satsningen i den ordinarie budgeten för budgetåret 2023 är den största statliga satsningen på svensk skola på 30 år. Vi gör mycket nu, men vi måste göra mer. Jag skulle särskilt vilja lyfta fram satsningen på fler speciallärare och fler mindre undervisningsgrupper i svensk skola.

Fru talman! Min fråga går till skolminister Lotta Edholm.

Jag har en praoelev hos mig nu, Selma, 15 år, från Göteborg. Jag frågade henne: Vad är mest aktuellt i skolan kring dig och dina kompisar - vad är det ni tänker mest på? Tyvärr svarade hon: den psykiska ohälsan.

Det är tråkigt att få det svaret, förstås. Stress och ångest är faktiskt bland ungdomar mellan 13 och 18 år något som nästan hälften känner av. Det är stress kring skolan och stress kring tillvaron i allmänhet. Många känner en otydlighet kring betygen och de krav som ställs, men man känner också en oro för att man inte är perfekt som människa.

Därför vill jag fråga skolministern: Vad gör regeringen för att få dessa ungdomar att må bättre i skolan?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det råder ingen tvekan om att den psykiska ohälsan ökar. Det är inte bara ett fenomen här i Sverige utan någonting som vi ser i hela västvärlden. Men detta är ingen tröst för de barn och ungdomar som mår dåligt i dag, och det är klart att det finns mängder av förklaringar till det. Sociala medier, till exempel, är en förklaring. Men som ledamoten lyfter fram kan en annan faktor vara detta med betygshets, som till viss del beror på att betygskriterier, kursplaner, ämnesplaner och så vidare är alldeles för otydliga.

Regeringen kommer så småningom att tillsätta en utredning som kommer att behandla bland annat just kursplanernas och ämnesplanernas utformning så att det blir lättare för elever att veta vad de faktiskt ska kunna för att få ett visst betyg.

Fru talman! Tack, skolministern, för svaret! Jag hoppas att Selma och hennes kompisar blir nöjda med att höra vad som kommer framgent. Men jag tänker också på att man måste förebygga. Vi vill ju inte att den psykiska ohälsan ens ska uppstå. Man pratar mycket om vad man ska göra åt detta, men jag undrar också hur vi kan förebygga. Har skolministern några tankar om hur vi kan förebygga, så att unga slipper drabbas av psykisk ohälsa?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Först och främst är det väl så att det inte bara handlar om skolan, utan det är ett samhällsfenomen. Jag tror att vi alla i denna kammare ibland funderar på dessa frågor: Hur kommer det sig att den psykiska ohälsan i stor utsträckning verkar öka? Hur kommer det sig att suicid inte minskar i de allra yngsta åldersgrupperna?

Jag tror att skolan är en viktig del i detta, men den är inte allt. Det måste vi också komma ihåg.

Fru talman! Min fråga är till landsbygdsminister Peter Kullgren. Jag träffar väldigt många jordbrukare under mina resor i hela landet. De är verkligen värda vårt stora tack och vår beundran för deras stora och viktiga arbete som gör att vi kan få mat serverad på bordet.

För många är det ett arbete 24/7, alla dagar i veckan. Det som jag får till mig är att många uttrycker sin oro över att jordbruket i dag anklagas för att vara en stor miljöbov. Våra medier verkar driva den agendan. Exempelvis sa en reporter i ett inslag för ett tag sedan: Förut talade vi om flygskam, men nu talar vi om bondeskam. Och i ett radioprogram ifrågasattes kornas existens.

Hur ser landsbygdsministern på detta?

Fru talman! Jag kan väl konstatera att man kan bli ganska brydd över debatten och över hur frågan om svenskt jordbruk, inte minst frågan om nötköttsproduktion och mjölk, beskrivs och behandlas.

Detta är svenska livsmedel som har en central roll i vår folkförsörjning men också i den matkultur som vi har i detta land. Det är viktigt att konstatera att kor ger oss näringsriktig mat genom att vi får mjölk och kött. Mjölk innehåller nästan alla de näringsämnen som vi behöver få i oss dagligen. Men kor är också avgörande för den biologiska mångfalden. Betande djur ger öppna och artrika landskap.

Och kor mår faktiskt bra i Sverige. Vi har högt ställda djurhållningskrav, och de svenska bönderna använder minst antibiotika i hela Europeiska unionen. Korna bidrar också till matproduktionen genom att de äter sådant som vi människor inte kan äta.

Alla näringar måste tåla kritik, men det är klart att det måste vara relevans i kritiken.

Fru talman! Jag har under sju år haft mjölkens dag här i riksdagen - det blir en sådan också i höst. Våra svenska mjölkkor och nötköttsproduktionen står mig väldigt nära. Sveriges kor får just nu väldigt mycket skuld för det mesta. Faktiskt ifrågasätts kornas existens. Men statistiken är tydlig. För 100 år sedan fanns det 2 miljoner kor. I dag finns det 500 000. Vi kan jämföra med att det på 50-talet fanns 50 bilar och att det i dag finns 5 miljoner bilar. Är allt kossans fel?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Nej, det tror jag inte. Jag tror att jordbruket måste ses som en del av lösningen på de klimatproblem som vi de facto har. Jordbruket ska ta sitt ansvar och ska ställa om. Stora delar av jordbruket är redan mycket cirkulärt, och det som inte är det ska vi försöka att få ännu bättre.

För mig går den globala klimatomställningen och en ökad svensk konkurrenskraft i produktion hand i hand. Och det är givet den goda djurhållning vi har i Sverige, givet avsaknaden av fossila källor i vår energiproduktion och givet den låga antibiotikaanvändning som svenska bönder har.

I detta anförande instämde Staffan Eklöf (SD).

Fru talman! Statens låsta boenden är ett totalt haveri. Jag saknar numera helt förtroende för Sis generaldirektör, och det beror på att de larmrapporter om våld och sexuella övergrepp på redan utsatta barn inte kommer från Sis ledning utan från barnrättsorganisationer. Och trots alarmerande fakta på bordet som även omfattar kritik från FN:s barnrättskommitté, JO och Ivo saknar ledningen krisinsikt och förmåga att hantera den allvarliga situationen.

Under hela förra mandatperioden var Liberalerna tydliga med att det krävs en extern granskning - utan något intresse från regeringens sida. Därför blir det märkligt och näst intill ovärdigt att MP nu vill lägga ned statens låsta boenden. Vi förstår alla att utan underlag och plan för vad vi ska göra i stället är det omöjligt. Det handlar om underlag som MP vid makten vägrade ta fram. Men problemet kvarstår. Barn lider här och nu. Och nu undrar jag hur statsrådet ser på arbetet framöver när det gäller utsatta barn i samhällsvård.

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten Blom, för en väldigt viktig och angelägen fråga! Jag vill också tacka så mycket för det genuina engagemang som ledamoten har och det långvariga arbete som ledamoten har lagt ned på detta. Vi har haft förmånen att driva detta tillsammans, bakåt i tiden, i socialutskottet - också tillsammans med många andra partier, ska sägas.

Låt oss säga det uppenbara: Barn och unga i samhällets vård får i dag inte det stöd som de ska ha och som de förtjänar. Jag vill vara jättetydlig med att övergrepp inte ska förekomma. Övergrepp ska absolut inte förekomma på barn och unga som befinner sig i samhällets vård.

Vi konstaterar att barnets rättigheter inte är tydliga i svensk lagstiftning. Det är något som vi nu skriver fram. Vi behöver ha barn som egna rättighetsbärare, och vi behöver ha underlag och plan för att ta ett samlat grepp om all vård och behandling som omfattar utsatta barn.

Fru talman! Efter den senaste rapporten om sexuella övergrepp på Sis var generaldirektören ute och pekade bland annat på att det skulle införas en intern klagomålsfunktion. Men Liberalerna anser inte att det är tillräckligt. Liberalerna ser ett behov av att införa en extern, oberoende klagomålsfunktion för att redan utsatta barn som utsätts eller som riskerar att utsättas när de är placerade ska mötas av rätt personer som tar deras vittnesmål på största allvar. Hur ser statsrådet på det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar för frågan. Detta är en fråga som inte minst FN:s barnrättskommitté lyfter som en viktig fråga. Jag hade möjligheten att vara med vid just den dialog som Sverige hade i Genève med barnrättskommittén. Detta är en fråga som vi behöver lyfta. Det är viktigt att Sis själva jobbar med detta, men det är också viktigt att vi ser det som nu framkommer i flera rapporter: att barn och unga inte upplever att de blir lyssnade till. Det kräver ett annat slags funktion, och det kommer vi att återkomma med.

Fru talman! Min fråga går till utrikesminister Tobias Billström. För två år sedan, under 2021, presenterade Ungern en lagstiftning som förbjuder vad man kallar för homosexuell propaganda. Det handlar om att göra det olagligt att skildra hbtqi-personer i offentligheten. Det är en lagstiftning som misstänkliggör och stigmatiserar hbtqi-personer.

EU-domstolen har valt att pröva om lagen är förenlig med EU:s fördrag och med de grundläggande rättigheterna. Stämningen stöds av ett stort antal länder. Även Europaparlamentet står bakom stämningen.

Ungern är ett land som exempelvis många sverigedemokratiska politiker har som förebild. Landet har under Fidesz blivit ett exempel på när den nationalistiska värdekonservativa högern offrar friheter och rättigheter. Jag vill därför fråga utrikesministern hur han ser på stämningen av Ungern och om regeringen och utrikesministern tydligt kommer att ställa sig bakom denna stämning i både ord och handling.

Fru talman! Att Sverige är en stark röst för hbtq-personers rättigheter är välkänt, och regeringen anser att det är angeläget att även Sverige, precis som flera andra medlemsstater, intervenerar i målet till stöd för kommissionen.

Fru talman! Flera intresseorganisationer för personer med behov av assistans har på senare tid när vi mött dem tagit upp en rad utmaningar och stora problem som finns inom funktionsrätten.

Det blir allt svårare att hitta personliga assistenter, och en av de största orsakerna är avtal med osäkra och otrygga villkor. Låga schablonersättningar gör att lönerna ligger lågt och pengarna inte räcker till, och det generella löneläget släpar sedan flera år efter. På arbetsmarknaden för privatanställda personliga assistenter är godtyckliga uppsägningar, otydliga övertidsersättningar och tvivelaktiga anställningsformer vardag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta medför ett oroväckande och växande problem att hitta personal med kompetens som vill arbeta som assistent.

Hur avser ministern och regeringen att säkerställa kompetensförsörjning av personliga assistenter utan att tulla på valfriheten att människor själva får välja assistent?

Fru talman! Jag tackar kammaren för ännu en viktig och angelägen fråga.

Jag är glad att jag har möjligheten att ha en god dialog med de olika aktörerna inom området funktionshinder och personlig assistans. Det handlar om såväl brukare som de aktörer som anordnar assistans.

LSS och personlig assistans var en reform som kom till under en borgerlig regering. Den är i grund och botten en frihetsreform, som vi verkligen värnar och vill vara med och utveckla. Jag har därför bjudit in alla olika parter till dialog för att se hur vi kan hitta vägar framåt för tryggare och bättre arbetsvillkor, så att vi får behålla den mångfald och valfrihet vi alla strävar efter ska finnas kvar.

Det är med långsiktig hållbarhet, rättssäkerhet och legitimitet vi driver dessa frågor vidare. Jag ser att vi har problem i fler välfärdsyrken, men här är det viktigt att tillsammans hitta en väg framåt.

Fru talman! Vi får se om vi får ett längre svar om Ungern nu.

I förra veckan debatterade riksdagen och tog beslut om ett svenskt Natomedlemskap. Då varnade jag för risken att Turkiet och Ungern skulle försöka fortsätta att stoppa den svenska ansökan eftersom vi har varit kritiska mot deras syn på demokrati och rättsstatens principer.

Det är nu tydligt att Ungern har kopierat den turkiska spelboken då man i går kom med en kravlista med tre ganska diffusa krav på den svenska regeringen gällande den ungersk-svenska relationen. Man namngav till och med tre personer vars uttalanden man var kritisk till: statsminister Ulf Kristersson, den moderata EU-ministern Jessika Roswall och Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk.

Hur ser utrikesministern på de ungerska kraven? Tänker han avvisa dem, eller ser han någon form av förhandling med Ungern framför sig? Kommer Sverige vara tydligt med att rättsstatens principer gäller och att konditionalitet gäller för ungerska EU-medel?

Fru talman! Jag svarade på detta publikt i går, så jag tror att Håkan Svenneling är väl införstådd med Sveriges position. Jag har dock inget emot att repetera den, för det är viktigt att detta även kommer kammaren och kammarens protokoll till del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sverige liksom EU har tidigare riktat kritik mot Ungern i frågor om rättsstaten, och därför välkomnar vi att den ungerska regeringen i sin dialog med EU har aviserat reformer för att stärka rättsväsendets oberoende.

Vi vill givetvis gärna fördjupa denna dialog, men jag vill samtidigt vara tydlig med att vi inte kommer att göra avkall på den kritik vi har riktat mot Ungern.

Vi ser det inte kopplat till vår Natoprocess, utan vi ser det som en fråga där EU-kommissionen har ansvaret för att driva synpunkterna.

Låt mig också repetera för kammaren det jag sa i går om att jag noterar att Finland har riktat samma kritik mot Ungern som Sverige har gjort. Det har också många andra medlemsstater. Eftersom Finlands ansökan kunde ratificeras av det ungerska parlamentet bör också Sveriges ansökan kunna ratificeras.

Fru talman! Lotta Edholm och jag är överens om att det är helt avgörande att barn får lära sig att läsa och skriva, och då är böcker viktiga. Det är också viktigt att lära sig att skriva för hand. Det analoga och det fysiska har en del fördelar. Men världen är också digital, och den värld som våra elever kommer att leva i är digital, vilket eleverna måste förberedas för.

När regeringen nu går i kamp mot digitaliseringen av skolan finns det en risk att Liberalerna än en gång, precis som under Björklund, går på lite enkla påståenden i stället för genomtänkta strategier för hur digitala lösningar kan användas för att ge bästa möjliga resultat i skolan.

Det finns utan tvekan dåliga digitala tjänster; det behöver vi inte diskutera. Den skolplattform som statsrådet tidigare ansvarade för är nog det tydligaste exemplet på riktigt dålig digitalisering i skolan.

Men det finns också bra exempel. Därför frågar jag statsrådet Edholm: Vilket är enligt henne det absolut bästa digitala läromedlet i svensk skola, och hur kan det användas ännu mer och bättre för att stärka svensk skola?

Fru talman! Jag liksom många andra i Sverige är bekymrade över all tid som barn och ungdomar sitter framför skärmar. Vi börjar se att det får negativa konsekvenser, inte minst när det gäller den psykiska ohälsan. Samtidigt har Sverige färre läroböcker i skolan än vad jämförbara länder har. Denna utveckling har skett samtidigt, det vill säga mer och mer skärmar och färre och färre böcker i svensk skola. Regeringen gör därför en stor satsning på läromedel som är professionellt framtagna.

Precis som ledamoten säger finns det en digital utveckling som vi inte kommer ifrån och som barn och elever måste kunna möta. Det är viktigt. Men just nu skulle jag säga att det största problemet är bristen på riktiga läromedel i svensk skola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga till utrikesminister Tobias Billström.

Israel har i ockuperade områden parallella rättssystem som baseras på etnicitet. Om ett israeliskt barn kastar sten mot en palestinier i en bosättning hamnar hen i en civil domstol, med alla de rättigheter som det innebär, exempelvis rätt till juridiskt ombud. Om ett palestinskt barn i samma bosättning gör motsvarande hamnar hen i stället i en militär domstol, med obegränsad häktningstid och utan kontakt med föräldrar och juridiskt ombud före rättegång.

På vilket sätt agerar regeringen för att bekämpa denna odemokratiska ordning och skydda de palestinier, i synnerhet barn, som faller offer för denna israeliska orättvisa?

Fru talman! Sverige och EU ser med stor oro på det ökade våldet som inneburit stigande dödssiffror på bägge sidor, inte minst bland minderåriga.

Vi står givetvis upp för Israels legitima säkerhetsbehov, men dödligt våld får endast användas när det är nödvändigt, i linje med folkrätten.

Vi fördömer på samma sätt de urskillningslösa terroristattacker som har ägt rum plus den återkommande urskillningslösa raketbeskjutningen från terroristorganisationer i Gaza.

Det är viktigt och centralt att Israel och Palestina nu agerar för att deeskalera denna situation. De behöver upprätthålla ömsesidig dialog och undvika agerande som strider mot folkrätten, förhöjer konfliktnivån och dessutom undergräver förutsättningarna för en tvåstatslösning. Det är viktigt att säkerhetsarbete mellan Israel och Palestina fortsätter.

Sveriges och EU:s folkrättsgrundade politik för en framförhandlad tvåstatslösning ligger fast. Det finns ingen annan hållbar lösning på den israelisk-palestinska konflikten.

Fru talman! Att återupprätta arbetslinjen är en av de absolut viktigaste uppgifterna för den moderatledda regeringen. Det är viktigt av många anledningar för såväl enskilda individer som samhället i stort. Med utanförskap och bidragsberoende kommer nämligen höga kostnader och stora problem. Bara kostnaden för ekonomiskt bistånd uppgår till över 15 miljarder per år, och forskning visar tydligt att ett långvarigt bidragsberoende ökar risken för ohälsa.

För att återupprätta arbetslinjen krävs en lång rad reformer. Det krävs sänkta skatter och bidragstak så att det alltid lönar sig bättre att arbeta än att leva på bidrag. Det är också viktigt att säkerställa att den som är i bidragsberoende inte passiviseras.

Hur arbetar regeringen vidare, socialtjänstministern, med det moderata förslaget om att ställa krav på heltidssysselsättning för den som lever på försörjningsstöd?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

I dag har Sverige EU:s fjärde högsta arbetslöshet. Allt fler människor befinner sig allt längre tid i arbetslöshet. Man har svårt att komma ut ur bidragsberoendet. Det här vet vi leder till utanförskap, och det leder till fattigdom. De som alltid drabbas hårdast är just barnen.

Barn behöver få se sina föräldrar gå till arbetet. Vi vet att vi annars riskerar att utanförskapet i än högre grad går i arv. Därför behöver vi stötta de vuxna som har arbetsförmåga, som i dag går på bidrag, att komma i arbete. Att människor ska gå från bidragsberoende till arbete är en av regeringens mest prioriterade frågor, och det är i grunden en frihetsfråga.

Fru talman! Den islamistiska desinformationskampanj som pågår mot Sverige med anklagelser om att svensk socialtjänst omhändertar muslimska barn som en del av en kamp mot islam har fått hoten mot socialtjänsten att öka. Socialsekreterare filmas, och adresser läggs ut. I vissa fall handlar det om uppmaningar till grovt våld, till och med att skjuta socialsekreterare eller kidnappa deras barn.

70 procent av socialsekreterarna i våra utsatta områden har råkat ut för hot eller våld. Det är många människor och familjer vars trygghet påverkas av situationen.

Vilka åtgärder vidtar regeringen för att stärka tryggheten för medarbetarna och för att motverka kampanjen?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det ledamoten lyfter upp är i grunden ett hot mot våra demokratiska institutioner. Det som är ett hot mot vår viktiga socialtjänstpersonal är ytterst ett hot mot att vi gör allt vi kan från samhällets sida för att skydda våra mest utsatta barn och unga. Där har regeringen nu tagit ett samlat grepp runt frågan. Myndigheter arbetar sida vid sida för informationsutbyte och enskilda åtgärder.

Socialstyrelsen har fått ett annat uppdrag för att möta desinformationskampanjen där den försiggår, nämligen i sociala medier. Justitiedepartementet jobbar på en rad olika lagförslag för att stötta socialsekreterarna, bland annat med vakter och dylikt i kommunalhusen. Det handlar också om att Myndigheten för psykologiskt försvar tar ett samlat grepp runt detta.

Vi kommer att återkomma med fler åtgärder eftersom det här är en mycket viktig fråga.

Fru talman! I frågestunder, anföranden och debatter har jag tagit tillfället i akt vid ett flertal tillfällen att lyfta fram min bakgrund som lärare. Det är en yrkestitel jag bär med stolthet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Dock är jag inte lika stolt över det världsunika skolsystem vi har i Sverige, vars problem lyfts upp gång på gång, internationellt, i medier, i debatter här i kammaren och i rapporter.

När jag tog min lärarexamen 2011 fick jag möjligheten att kombinera två olika lärartjänster; en på en kommunal skola och en på en gymnasiefriskola. I efterhand fick jag reda på att alla mina F hade ändrats av rektorn till minst betyget E - detta utan min vetskap och utan att ta diskussionen med mig och min profession. Jag tror att alla som sitter här och alla som lyssnar hemma kan lista ut vilken av skolorna det skedde på.

Jag har följande fråga till statsrådet Edholm: Hur ser statsrådet på att friskolorna är värst när det kommer till att sätta högre betyg än vad som förtjänats?

Fru talman! Jag tackar för en viktig fråga.

Betygsinflationen och felaktigt satta betyg är ett hot inte bara mot enskilda elever som riskerar att få fel betyg och kanske komma in på högre utbildning trots att de inte har kunskaperna, utan de är också ett hot mot Sverige som en nation som bygger på innovation och kunskap. Vi måste komma till rätta med detta. 40 procent av alla elever får ett högre betyg i årskurs 9 i matematik än vad de har presterat på de nationella proven.

Detta kommer att utredas, och vi kommer att se över möjligheten att i större utsträckning koppla betygsättningen till resultaten på de nationella proven. Men det behövs också andra åtgärder. Det behövs stora åtgärder inom friskoleområdet, och det behövs också åtgärder när det gäller betygskriterier, läroplaner, kursplaner och ämnesplaner.

Fru talman! Min fråga går till skolminister Lotta Edholm.

Det finns en stark kritik mot att nuvarande kursplaner fokuserar på argumenterande texter och analyser snarare än faktakunskaper. Resultatet av detta är inte bara att elever går miste om viktiga ämneskunskaper utan även att betygen fokuserar på annat än vad eleverna faktiskt kan och har lärt sig. Risken för svepande bedömningar är alltså uppenbar.

Hur ska elever kunna förstå och analysera olika fenomen om de saknar basal kännedom om dem? Alla förstår att man först måste lära sig en mängd fakta för att sedan kunna göra analyser.

I grundskolan ska faktakunskaper utgöra en grund för både undervisning och betygsättning. Den elev som kan sin kurslitteratur ska naturligtvis få högsta betyg. Fokus på faktakunskaper ska leda till flit och därmed ge höga betyg.

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att kursplanerna ska fokusera mer på fackkunskaper?

Fru talman! Jag tackar för frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det här är en av de mest brännande frågorna i svensk skoldebatt just nu. Många elever och föräldrar är kritiska mot de kursplaner som fokuserar på sådant som inte går att lära sig - så att säga.

Vi kommer att ta initiativ, inte i år men förhoppningsvis nästa år, till en bred utredning som rör kursplaner och läroplaner. Jag instämmer i mångt och mycket i det som ledamoten säger, till exempel att vi behöver kursplaner som faktiskt bättre speglar det eleverna kan eller inte kan. Jag ser fram emot detta så småningom.

Fru talman! Jag har en fråga till landsbygdsministern om förbud mot burar inom svensk äggindustri. Det är något som Vänsterpartiet under flera år har föreslagit.

I svar på en skriftlig fråga jag har ställt tidigare menar ministern att det inte finns något behov av att föregå den översyn av lagstiftning som pågår på EU-nivå. Jag hävdar att det tvärtom vore bra om Sverige kunde visa framfötterna i frågan och föregå med gott exempel i EU. Sverige bör fortsätta att vara ett föregångsland för en stark djurvälfärd.

Kan ministern tänka sig att ändra sin ståndpunkt i frågan?

Fru talman! Sverige ska ha, och har, ett högt djurskydd. Vi har gått före på många områden, och vi kommer troligtvis att fortsätta att göra det. Samtidigt ska man ha i beaktande att vi inte kan springa hur långt före som helst, och det är därför som vi lägger stor kraft från regeringens sida, och från min sida personligen, primärt i jordbruks- och fiskerådet, på att göra en kraftfull översyn och förändring av hela EU:s djurskyddslagstiftning. Det är bra för djuren och livsmedelsproduktionen, och det är bra i arbetet mot den höga antibiotikaanvändningen i vissa länder. Vidare är det bra för svensk konkurrenskraft.

Fru talman! År 2020 godkände EU-kommissionen en förlängning av Sveriges skattebefrielse för biogas. Det gjorde att många transportföretag valde att satsa på biogaslastbilar, både för att de är fossilfria och för att fler kunder var intresserade av gröna transporter.

Nu rivs Sveriges skattebefrielse upp efter en dom i EU-domstolen, vilket innebär att företagen får en prisökning på drivmedel med nästan 5 kronor vid pump - en ökning upp till 1 000 kronor för en full tank. Det är ett dråpslag för företagen, som är beroende av långsiktiga spelregler. Dessutom finns det risk för stora retroaktiva skattesmällar.

Nu finns det möjlighet att snabbt återuppta skattebefrielsen. Detta klubbades i EU för bara någon vecka sedan. Därför är min fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren hur regeringen kommer att verka för att så snabbt som möjligt återställa full skattebefrielse av biogas och hur regeringen tänker säkerställa att svenska biogasproducenter slipper få återkrav på redan beviljad skattebefrielse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Först vill jag konstatera att det är en mycket olycklig situation som vi hamnat i. Men att driva den här processen genom överklaganden och så vidare skulle, som också kommunicerats, inte vara fruktsamt.

Med det sagt vill jag också konstatera att det primärt är finansministern och energiministern som har hanterat den här frågan. Men det är ju i jordbruket som vi har stor potential för att öka produktionen av grön biogas, så det är klart att det är av största vikt även ur mitt politikområdes perspektiv att det blir en så snabb lösning som möjligt på den uppkomna situationen.

Därför har vi bland annat formulerat skrivelser till kommissionen. Vi har också haft bilaterala kontakter med kommissionen, och vi hoppas på en så snabb lösning som möjligt så att det här ska klaras ut.

Fru talman! Det blev lite förvirrad stämning här tidigare under frågestunden. Därför vill jag inleda med att säga att de här utsläppen absolut inte är kossans fel. Däremot står den globala animalieindustrin för 14 ½ procent av de globala växthusgasutsläppen, så det är viktigt att vi kommer åt de utsläppen också.

Tidigare i dag hade Miljöpartiet kallat landsbygdsministern till miljö och jordbruksutskottet för att få svar på hur regeringen tänker verka för att förebygga och förhindra nästa stora pandemi. Det är nämligen så att fågelinfluensan befinner sig i ett helt nytt läge i Europa, och minkfarmerna beskrivs av forskare som en tickande bomb.

Min fråga är om regeringen har några konkreta planer alls utifrån det här nya läget för att förhindra att vi får en ny pandemi.

Fru talman! Mycket riktigt var vi inbjudna till miljö- och jordbruksutskottet i dag för att diskutera den här frågan. Tyvärr fick jag hastigt förhinder, men jag vet att ni fick en bra föredragning ändå.

Smittskydd och djurskydd är en högt prioriterad fråga för den här regeringen och har varit det också för tidigare regeringar. Vi har en stark djurskyddslagstiftning som omfattar även minkar.

Vi fick under 2020 hantera en helt ny zoonos i djurpopulationen, nämligen sars-cov-2 hos mink. Utbrottet belyste behovet av myndighetsövergripande kommunikation och samverkan. Men som konkret svar på ledamotens fråga pågår det för närvarande inget arbete i Regeringskansliet som innebär näringsförbud för den här sektorn - eller någon annan sektor heller, för den delen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Rätten att skyddas från sin förövare, en partner som är våldsam, är självklar för oss alla, och skyddade boenden är en mycket viktig insats för att brottsoffer ska våga ta det första steget för att lämna en våldsam och destruktiv relation.

Det vi absolut inte får glömma i de här situationerna är barnen - barn som har bevittnat att en förälder blir misshandlad, barn som i värsta fall själva blivit utsatta för våld, barn som också själva är brottsoffer.

I dag beviljas barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende ofta ingen egen insats. De löper därför risk att gå miste om den vård eller det stöd som de kan vara i behov av utifrån den fruktansvärda livssituation som de befinner sig i.

Min fråga går till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall. Vad ämnar statsrådet och regeringen göra för att säkerställa att även barnen får behovet av skydd, vård och stöd tillgodosett?

Fru talman! Jag tackar så mycket för en väldigt viktig fråga.

Ja, i dag är det precis som ledamoten beskriver. När kvinnor - för det är oftast kvinnor vi pratar om - flyr för sina liv från män som slår dem ses barn i dag som medföljande, som tillhörigheter till sina föräldrar, och det saknas beslut kopplade till just de enskilda barnen.

Vi ser i fråga efter fråga att det trots att barnkonventionen blivit svensk lag saknas lagstiftning som gör barn till egna rättighetsbärare. Det gör att de här barnen går miste om skolgång, hälso- och sjukvård, tandvård och fritidsaktiviteter och att många kvinnor står i situationen att välja mellan sin egen trygghet, i värsta fall sitt eget liv, och barnets rättigheter.

Därför skriver den här regeringen och jag just nu fram lagstiftning som gör att barn kommer att få egna beslut och sina rättigheter tillgodosedda.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till landsbygdsministern.

Det pågår just nu ett fruktansvärt krig i Europa, och det får oss alla att se att vi måste stärka vårt försvar. Vi behöver stärka vårt militära försvar inför utmaningar, men vi måste också stärka det civila försvaret.

Jag har varit med i flera försvarsberedningar, och nu är jag med igen. Vi har varit i Finland nyligen.

Finland är ett föredöme. De brukar ibland säga att de lärde sig civilt försvar av Sverige, men de var förståndiga nog att inte lägga ned det. De klarar exempelvis att lagra ingredienser till livsmedelsproduktion upp till ett halvår. De klarar också att ha mediciner och drivmedel.

Jag skulle vilja fråga regeringen och landsbygdsministern vad planerna är, särskilt när det gäller livsmedelsberedskap och dricksvattenförsörjning. Vad kan regeringen göra för att stärka vår beredskap?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Först och främst: Livsmedels- och dricksvattenförsörjningen är något oerhört centralt ur beredskapsperspektiv. Utan mat är det svårt att få något gjort.

Livsmedelsberedskapen behöver byggas upp för att livsmedelsförsörjningen ska tryggas inför en säkerhetspolitisk kris eller en annan kris. Även dricksvattenförsörjningen behöver bli mer robust.

En viktig fråga för jordbruket är vårt lands stora beroende av insatsvaror som importeras. Vi har insatsvaror som gödselmedel som vi behöver få en starkare produktion av och egen rådighet över.

Vi har en lång rad av utredningar och uppdrag som pågår, inte minst Ingrid Peterssons utredning av beredskapsfrågorna där vi kommer att få delrapporter och slutrapport framöver. Men det mest grundläggande för att ha livsmedelsberedskap är att konstatera att det vi inte kan producera i fredstid kommer vi heller inte att kunna producera i tider av kris eller ytterst krig.

Fru talman! De senaste veckorna har det kommit rapporter från landets alla hörn om betygsinflation och olikvärdig betygsättning. Det konstateras precis som tidigare att den svenska skolans organisation, där elever och barn ses som varor på en marknad, oundvikligen leder till betygsinflation.

Vad som är värre med de senaste rapporterna är att många lärare upplever att de pressas av rektorer att sätta högre betyg för att få högre lön. När lönesättning kopplas till lärares myndighetsutövning riskerar det hela legitimiteten för betygssystemet. När betygen ses som en konkurrensfördel har marknadiseringen även påverkat vår myndighetsutövning.

Min fråga till skolminister Lotta Edholm är därför: Hur ska ministern agera för att lärare inte ska få lägre lön på grund av att de sätter de betyg de anser vara rättvisa?

Fru talman! Vi måste göra någonting åt betygsinflationen i svenska skolor, framför allt för att elever riskerar att få felaktiga betyg. Man kanske får högre betyg än vad man egentligen har kunskaper för och tror att man därmed till exempel kan klara en högre utbildning, och sedan visar det sig att det blir svårt. Det är också ett problem för Sverige som en kunskapsnation att vi har ett betygssystem som uppenbarligen inte fungerar som det ska.

Därför kommer regeringen att ta initiativ till att koppla till exempel resultaten på de nationella proven tydligare till betygssättningen så att vi kan komma ifrån det här faktiskt rätt omfattande problemet i svensk skola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! De oerhört allvarliga missförhållandena som råder inom Sis har vi tyvärr haft anledning att återkomma till gång på gång. Redan utsatta barn och unga som under samhällets vård ska skyddas och vårdas blir i stället utsatta för våld, kränkningar och sexuella övergrepp. Särskilt drabbas unga flickor.

Dessutom upplever utsatta flickor att de varken blir trodda eller lyssnade på när de väl berättar om de övergrepp de utsatts för, vilket kan upplevas lika fruktansvärt som övergreppet i sig. Barnrättsbyrån och Childhood släppte i förra veckan en ny skrämmande rapport som bekräftar just detta.

Dessa barn och unga behöver stöd och trygghet och någon som lyssnar. Sverigedemokraterna har länge förespråkat ett oberoende barnombud för att säkerställa att placerade barns rättigheter följs. Jag vet att socialtjänstministern är lika angelägen som Sverigedemokraterna om att ungas situation på Sis verkligen tas på allvar och att kraftfulla åtgärder vidtas. Vi hör också att det finns ett brett stöd i kammaren; en annan ledamot tog här upp precis samma fråga.

Avser ministern att vidta åtgärder för att säkerställa att placerade unga känner trygghet och har någon att vända sig till? Skulle i så fall exempelvis oberoende barnombud kunna vara ett alternativ?

Fru talman! Tack för ytterligare en mycket angelägen fråga och det varma och starka engagemang jag känner från socialutskottet när det gäller just Sis och hur vi utvecklar svensk barn- och ungdomsvård!

Alla de rapporter som vi har tagit del av den senaste tiden, Childhoods och Barnrättsbyråns rapporter liksom Ivos granskningsrapport för några veckor sedan, bekräftar någonting som vi har vetat under lång tid. Det är naturligtvis frustrerande att det trots ett omfattande förändringsarbete inte händer tillräckligt mycket tillräckligt fort.

Förutom de uppenbara sakerna, som övergrepp som det måste finnas en nolltolerans runt, är det väldigt allvarligt att barn och unga upplever att de inte blir lyssnade till. Därför är det en del som just nu arbetas vidare med, och vi ser Sverigedemokraternas förslag som ett av olika alternativ som vi kommer att överväga.

Fru talman! I veckan har jag haft med mig en praoelev här i riksdagen, Altina Osmani, som nu deltar på läktaren. Hon fick i uppgift att ta fram en fråga till den här frågestunden. Hon funderade länge på vad som var viktigt för just henne och landade i just skolfrågan.

Fru talman! Vi konstaterar att det finns en del dåliga skolor i Sverige i dag. Även om vi alla är överens om att alla skolor borde vara bra finns det faktiskt dåliga skolor i Sverige i dag. Altina själv har valt bort en skola som hon inte ville gå i, en skola som inte var bra för henne. I dag går hon på en skola som hon har valt, en skola som hon tycker är bra och som hon gillar att gå till. Valfrihet och rätten att välja skapar nämligen både vilja och engagemang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

På senare tid har det pratats mycket om friskolor och om att begränsa dessa, och det har skapat oro hos våra unga. Kommer de fortsatt att få välja vad som är bäst för dem?

Fru talman! Jag skulle vilja fråga skolminister Lotta Edholm om och i så fall hur hon kommer att verka för ett fortsatt fritt skolval för Sveriges unga.

Fru talman! Tack till Altina, får man kanske säga i det här fallet!

Jag är ju en varm försvarare av skolvalet, men det behöver också utvecklas. I Tidöavtalet skriver vi en del om detta: att vi ska ha ett obligatoriskt skolval men också att vi måste skapa ett gemensamt system för skolvalet så att det blir rättvist.

Jag tror att de flesta i den här kammaren i dag står upp för valfriheten och elevers rätt att välja skola men också faktiskt att byta skola när saker och ting inte fungerar som de borde.

Fru talman! Gotländska livsmedelsproducenter bidrar varje dag till svensk försörjningsförmåga och därmed också till svenskt totalförsvar. Drygt 80 procent av den gotländska livsmedelsproduktionen lämnar ön. Prisökningarna för frakt är nu på skyhöga nivåer och har ökat med nästan 50 procent det senaste året. Flera producenter larmar nu om att man överväger att lägga ned, med förödande konsekvenser för Gotland och därmed också för Sverige som helhet.

Jag undrar därför om landsbygdsminister Peter Kullgren överväger något transportstöd till Gotland. Rätt utformat skulle ett transportstöd kunna säkerställa gotländska företags transportkostnader och även att de inte överstiger transportkostnaderna i resten av landet.

Fru talman! Det här är en fråga som inte heller den primärt ligger på mitt bord, men den gotländska produktionen av mat är såklart oerhört viktig ur mitt perspektiv.

Jag vet att vi bevakar situationen noga kring transportfrågan som ju är väldigt speciell på Gotland, eftersom det är just en ö och man är begränsad i sina transportmöjligheter.

Jag vet att min kollega Andreas Carlson på mitt departement har mycket uppsikt över just denna fråga för jordbrukets skull men också för persontransporter och andra transporter som är nödvändiga för Gotland.

Fru talman! Min fråga går till landsbygdsminister Kullgren.

Jag tror att de blågula partierna är eniga om att vilja förenkla reglerna för jordbruk. Den viktiga utredningen om konkurrenskraft med bibehållet djurskydd är redan lanserad och kommer att kunna lösa en del av problemen. Men det behövs också en bred förenklingsutredning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En sådan är tänkt att komma snart, om jag har förstått det rätt. Vi sverigedemokrater anser att det den här gången bör göras ett rejält omtag. Nya metoder måste prövas, och vi måste vara modiga för att förändra. Det måste också göras reformer för ökad rättssäkerhet i samma omtag. Det är även viktigt att reformerna inte dröjer för länge. De behövs nu!

En tydlig signal om att förenkling kommer skulle underlätta för alla de jordbrukare som sliter med svåra förhållanden och skulle till och med kunna hjälpa generationsskiften som är på gång på traven, eftersom framtiden skulle se ljusare ut.

Därför undrar jag: När kommer den breda förenklingsutredningen för jordbruket?

Fru talman! Det är utan tvekan så att regelbördan på svenskt företagande, jordbruk speciellt, påverkar konkurrenskraften negativt. Som ett första steg har regeringen redan gjort justeringar i Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets regleringsbrev så att de inom sina respektive verksamhetsområden ska redovisa vilka regler och villkor som skapar hinder.

Vi prioriterar arbetet för att ta fram en livsmedelsstrategi 2.0 där åtgärder för företagens konkurrenskraft är centrala och förenkling prioriteras. Målet är att produktionen i Sverige ska upp.

Som du nämner har vi tillsatt en utredning om konkurrenskraft och ett starkt djurskydd. Utredningen ska också utreda möjligheter till regelförenklingar, och det är fler processer igång för att titta på regelförenklingar. Vi väntar inte heller på utredningar utan har som sagt redan gett ändrade regleringsbrev till flera centrala myndigheter.

Fru talman! Den svenska skolmarknaden innebär att skolor konkurrerar om elever på en marknad. Det är ett helt unikt sätt att hantera elevers utbildning på.

Det finns flera olika och synnerligen kreativa sätt som aktiebolagsskolor använder för att locka till sig elever, för fler elever är lika med större vinst. Det kommer hela tiden rapporter om att betygen används som konkurrensmedel. Lättförtjänta betyg används för att locka till sig elever, helt enkelt. Det slår sönder hela tanken med betygssystemet och kan skada Sverige och ungas utbildning på ett sätt som är svårt att överblicka.

Med den svenska marknadsskolan är det ägarnas våffelstugor och bankkonton som premieras, inte elevers utbildning eller landets konkurrenskraft. Problematiken är väldigt allvarlig. Betyg får aldrig användas som ett konkurrensmedel.

Min fråga till statsrådet Lotta Edholm är därför följande: Hur ska statsrådet se till att skolor aldrig kan locka till sig elever med lättförtjänta betyg?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, ledamoten, för den här viktiga frågan, som jag nu har svarat på flera gånger i kammaren i dag.

Betygsinflation är ett stort problem. Det är ett stort problem att elever får för höga betyg - det är det största problemet - men det händer också att elever får för låga betyg. Icke desto mindre är betygsinflationen ett väldigt stort problem. Därför avser regeringen att tillsätta en utredning för att se över möjligheterna att till exempel tydligare koppla betygssättningen till resultaten på de nationella proven. För att det ska vara möjligt att göra detta på ett effektivt sätt behöver vi ha en central rättning av de nationella proven, för vi vet att det även där finns problem, men också en digitalisering av detta. Det kommer att ske de kommande åren.

Fru talman! Svensk integrationspolitik har länge fokuserat på ekonomisk integration, alltså att man ska arbeta, medan vi som enda parti har understrukit vikten av normer och värderingar inom integrationspolitiken, alltså att man ska anpassa sig till de kulturella regler och normer som gäller här.

De så kallade påskupploppen är ett tydligt exempel på hur detta synsätt har saknats. Flera personer som har dömts för fullständiga vansinnesdåd har varit till synes ekonomiskt integrerade, och av intervjuer framgår det att många av de personer som har deltagit fullständigt saknar all förståelse för hur Sverige fungerar som land.

Därför vill jag fråga om Tobias Billström anser att normer och värderingar måste få ett större genomslag i svensk integrationspolitik och om den frågan behöver följas upp och mätas på ett lika tydligt sätt som man gör vad gäller till exempel arbetslöshet och ekonomiska frågor.

Fru talman! Att Sverigedemokraterna är det enda partiet kan vi diskutera. Jag tycker att mitt eget parti har varit väldigt framåtlutade i åsikten att det är viktigt att vi faktiskt diskuterar behovet av normer i förhållande till integrationen.

Det är fullständigt självklart att det i en sådan sak som värderingar, bland annat om jämställdhetspolitik, behövs ett framåtlutat perspektiv när det handlar om integration. Detta är naturligtvis något som vi behöver beakta, och det finns säkert anledning att fundera över detta både när det gäller myndighetsstyrning och när det gäller den kommunala nivån i arbetet med att bedriva integrationsverksamhet. Man får inte glömma bort att mycket av integrationen i dag bedrivs i primärkommunal miljö, där vi diskuterar vad skolorna och socialtjänsten gör.

Men jag välkomnar synsättet att det är viktigt att ta in normer i integrationsperspektivet. Gör vi inte det riskerar vi att hamna i en situation där de som är nyanlända i Sverige inte förstår vad vi egentligen tror och tycker i det här landet om bland annat en sådan fråga som jämställdhet, och det är naturligtvis olyckligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Frågestunden var härmed avslutad.