Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av socialminister Jakob Forssmed, statsrådet Acko Ankarberg Johansson, landsbygdsminister Peter Kullgren och statsrådet Carl-Oskar Bohlin.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Socialminister Jakob Forssmed besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Herr talman! Min fråga är riktad till statsrådet Jakob Forssmed.

Tre personer har dött på mindre än tolv timmar. Först sköts en 18-årig man ihjäl på en idrottsplats bland bollspelande barn. Några timmar senare skedde ytterligare en dödsskjutning. Eländet fortsatte med en sprängning, en av många i raden, med ytterligare dödsfall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sverige har den senaste tiden sköljts över av en våldsvåg vi aldrig tidigare varit med om. Det är som en tsunami. All sorg, all oro och all uppgivenhet drabbar inte enbart anhöriga och vänner, utan känslan är stark bland befolkningen. Otryggheten växer. Sverige blir allt farligare.

Krafttag behövs här och nu. Min fråga går nu till statsrådet Jakob Forssmed: Vad gör regeringen konkret, här och nu, för att bryta eskaleringen av det dödliga våldet vi ser?

Herr talman! Det är en helt exceptionell situation som vi har.

Det skedde på en idrottsplats i går. Jag pratade i dag med företrädare för idrottsföreningar. Det är nio föreningar som tränar på den här idrottsplatsen. Det är barn som inte vågar åka till sin idrottsplats. Man tvingas nu stänga.

En sprängning har drabbat ett fyrtiotal hus och familjer. Personer får sätta livet till som råkar vara på, som man säger, fel plats vid fel tillfälle.

Regeringen gör en massa åtgärder som vi borde ha gjort för länge sedan. Nu på söndag får polisen tillgång till något man efterfrågat i tio år: att aktivt kunna övervaka de här gängens kommunikation på ett helt annat sätt. Vi bygger ut rättsväsendet - från 69 miljarder till 90 miljarder satsar vi på detta. Men det är klart att vi också tittar på vad ytterligare vi kan göra här och nu för att komma till rätta med denna mycket allvarliga situation.

Herr talman! Tack så mycket för svaret, statsrådet!

Polisen kallar det i dag i medierna ett pågående lågintensivt krisläge. En stor ekonomiskt drivande faktor för gängvåldet är narkotikan. Vi måste nu tillsammans fundera på hur vi stoppar inflödet och bruket.

Samtidigt vill jag säga att vi socialdemokrater nu räcker ut handen för ett brett gemensamt samtal. Min fråga till statsrådet är om regeringen är beredd att göra partiövergripande förhandlingar.

Herr talman! Det är utmärkt om många partier nu sluter upp bakom åtgärder som man kanske varit emot tidigare så att vi tillsammans skapar förutsättningar för en bredd av åtgärder som kan sättas in mot detta, både förebyggande för att stoppa nyrekrytering och åtgärder här och nu.

Regeringen ser över vad ytterligare vi kan göra i det här exceptionella läget. Men vi har en långsiktig plan för detta med straffskärpningar, kraftig utbyggnad av rättsväsendet och nya metoder och verktyg för polisen.

Alla måste fundera på vad man kan bidra med, inte minst när det gäller narkotikan, så att man själv inte bidrar till att ge pengar till gängen.

Vi ska se över allt vi kan göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Efter Uppdrag gransknings mycket uppmärksammade program om den svenska transvården har fruktansvärda historier uppdagats. Barn som behandlas för könsdysfori har fått sina liv förstörda och känt sig som försökskaniner.

Med hänvisning till ett osäkert vetenskapligt läge och ny kunskap tvärvände Socialstyrelsen i februari 2022. I de nya rekommendationerna förordas att pubertetshämmande behandling ska ges endast i undantagsfall. Trots detta påbörjades behandling med stopphormoner av 41 barn förra året, vilket är ungefär lika många som året innan - behandling som i många fall är oåterkallelig.

Det är uppenbart att Socialstyrelsens nya rekommendationer inte följs. Jag vill därför fråga sjukvårdsministern om ministern kommer att agera för att förhindra att barn utsätts för experiment och allvarliga risker inom transvården.

Herr talman! Tack, ledamoten, för en viktig fråga!

Alla som söker vård ska alltid veta att man bemöts korrekt och respektfullt men också att man möter en trygg och säker vård i alla situationer, också när man söker för könsdysfori.

Därför har vi regler som omgärdar detta som också är kopplade till ålder. Låt mig nämna i det sammanhanget att det inte är tillåtet att genomföra könsbekräftande vård i form av kirurgiska ingrepp om man är under 18 år. Detsamma gäller hormonbehandling om det inte finns något alldeles särskilt undantag från det. När det gäller avlägsnande av könskörtlar är åldersgränsen 23 år.

De här gränserna är framtagna utifrån medicinsk vetenskap och erfarenhet därför att det ger en trygghet till patienten: När jag söker vård och blir rekommenderad vård vet jag att det sker på ett säkert sätt.

Det som har uppdagats i medierna är något som ska följas upp av vår tillsynsmyndighet Ivo. Jag återkommer gärna till det strax.

Herr talman! Antalet fall av könsdysfori har ökat, och flertalet sökande har även andra psykiatriska diagnoser.

I stället för att barn behandlas med stopphormoner och kirurgiska ingrepp, vilket faktiskt sker trots åldersgränserna, måste behandling för att stärka det psykiska måendet sättas in. I det fall någon med svår anorexi inte känner sig bekväm med sin kropp är det ju självklart att vården inte opererar bort ett revben.

Delar ministern uppfattningen att psykologisk behandling ska vara den primära insatsen vid könsdysfori?

Herr talman! Tack, ledamoten, för möjligheten att komplettera!

När det gäller det sista går jag rakt på: Det är aldrig politiker som ska bestämma medicinska insatser. Det ska alltid göras av medicinskt utbildad personal, i alla lägen.

När det gäller den första frågan är det nödvändigt att vi använder våra tillsynsmyndigheter. Ivo är den myndighet vi har för tillsyn av vården. Då och då får de på Ivo kritik för att de är för skarpa och för tydliga. Jag tycker att de gör alldeles rätt som använder hela sin verktygslåda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sedan har vi ett sätt att hantera detta. Man kan förstås komma med synpunkter på tillsynen, och den hanteras rättsligt på det viset. Men det är nödvändigt med en tillsyn som fungerar i alla lägen.

Herr talman! Min fråga går till sjukvårdsministern och gäller förslaget om en angiverilag som skulle lägga grunden för ett angiverisamhälle som motsätter sig frihet, trygghet, rättssäkerhet och demokratiska grundprinciper.

Vänsterpartiet har tidigare krävt att regeringen drar tillbaka förslaget om en angiverilag. Det står vi fast vid.

Vi ser också tusentals i nya protester runt om i landet. Kraven på att dra tillbaka förslaget kommer från samtliga av Sveriges fackliga företrädare. Kommun efter kommun i landet säger nej. Regioner har uppmanat sina anställda att inte ange.

Detta fortsätter. Hur kan då sjukvårdsministern lyssna mer på Sverigedemokraterna än på Sveriges enade välfärdsprofessioner och vårdpersonal, som säger nej till detta och som håller uppe det här landet?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag tror att det är viktigt att vi håller oss till det som är gjort. Ibland diskuterar vi att vi i debatten använder överord och drar ut saker och ting, vilket leder till polarisering.

Här är det viktigt att komma ihåg att det inte finns något förslag. Det som finns är en pågående utredning som tillsattes av förra regeringen i syfte att öka informationsutbytet mellan myndigheter. Det tycker jag är alldeles nödvändigt att vi gör.

Ett av skälen är att det finns exempel som det som SVT berättat om, där en person efter alla genomgångna procedurer begått 23 brott i Sverige trots att han inte har rätt att vara här. Vi har inte kunnat hantera situationen. Det är klart att informationen behöver öka.

Det den här regeringen har gjort, tillsammans med samarbetspartiet Sverigedemokraterna, är att utfärda tilläggsdirektiv. Jag är glad över att det framgår att vi också ska titta på de situationer där det finns etiska skäl att se det annorlunda. Det kan finnas ömmande skäl exempelvis inom sjukvården och när det gäller barns rätt till skolgång.

Herr talman! Det står tydligt i Tidöavtalet, som ni har skrivit under, att det handlar om angiveri, och detta är ett förslag som kommer att hamna på riksdagens bord.

Alla som har kunskap om och erfarenhet av papperslösa vet att undantag som man ska titta på inte är något som fungerar. Redan i dag är väldigt många rädda att söka vård, även gravida och människor med livshotande sjukdomar. Man kan som papperslös omöjligt ha koll på exempelvis vilka undantagen är. I grunden ligger en rädsla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Ministern säger att man inte ska spä på polariseringen. Det är det ni gör när ni går fram med ett sådant här förslag. Dra tillbaka det!

Herr talman! Det finns ännu inget förslag. Det finns inget skäl att diskutera ett förslag som inte finns. Jag är dock väldigt glad att det framgår att det finns skäl att göra ömmande undantag. Just vården för papperslösa är ett sådant. Man har inte rätt att utnyttja hela hälso- och sjukvården utan bara att få vård som inte kan anstå. Och vad är mer ömmande än just detta?

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren. I förra veckan nåddes vi av besked från länsstyrelser om kommande tilldelning för licensjakt på varg. Det är ett beslut som handlar om trettiosex vargar, sex vargar i sex revir, i fem olika län i södra och mellersta rovdjursförvaltningsområdet. Ingen jakt har beviljats i Gävleborg, Dalarna eller Skåne.

Vi ser hur vargstammen breder ut sig och konsekvenserna av detta för människor som bedriver olika typer av verksamhet och djurhållning. Jag har tagit del av landsbygdsministerns uttalanden om att regeringen vill se en rejält minskad vargstam. Min fråga till landsbygdsministern är därför: Hur kommer det sig att myndigheterna har fattat beslut om ett så lågt antal vargar och att beslutet inte rimmar med uttalanden från regeringsföreträdare?

Herr talman! Det kommer sig av att uppdraget till Naturvårdsverket om att följa det som riksdagen har sagt kom alldeles för sent. Det kom under det sista året av förra regeringens mandatperiod.

Detta är ett uppdrag som vi nu har förtydligat ännu mer för att vi ska kunna få ett regelverk på plats och därmed minska vargstammen. Vi skärper det tidigare uppdraget och förtydligar vad vi behöver göra för att ha en gynnsam bevarandestatus med en så pass liten vargstam. Uppdraget är dessutom tidigarelagt och ska redovisas den 30 juni nästa år.

Än så länge har vi ingen ändring, men det har vi tyvärr inte kunnat göra så mycket åt. Vi har pressat detta uppdrag så hårt vi har kunnat.

Herr talman! Jag har tagit del av givna uppdrag. Min följdfråga till landsbygdsministern är: Hur kommer regeringen att säkerställa att det blir en rejäl minskning i förvaltningen i kommande beslut om 2025 års tilldelning, så att tilldelningen blir betydligt större än den givna tilldelningen inför 2024?

Herr talman! Tack, ledamoten, för följdfrågan! Grunden är att vi måste ge ett nytt uppdrag inför ett nytt beslut. Det behöver utredas hur vi kan leva upp till våra EU-rättsliga åtaganden med en mindre vargstam. Jag hade gärna sett att detta gjorts redan för åtta år sedan. Då hade vi kanske inte varit i den utveckling med en explosionsartad ökning av vargstammen som vi har sett de senaste två mandatperioderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Förutom detta med licensjakten har vi också, som ledamoten mycket väl vet, gett ett uppdrag gällande förstärkningar av skyddsjakten.

Herr talman! Min fråga går också till landsbygdsminister Peter Kullgren. Vädret i år har lett till både minskade inkomster och ökade utgifter för Sveriges lantbrukare. Bedömningen är att hela landet och samtliga produktionsgrenar har drabbats av vårens torka och sommarens nederbörd. I augusti kunde lantbrukare i Örebro ses paddla kanot över sina odlingar.

Vi har nu sett tydligt sänkta klimatambitioner i budgeten, liksom sänkta klimatanpassningsambitioner. I höständringsbudgeten finns ett ekonomiskt stöd på 193 miljoner till drabbade jordbrukare, men förhoppningsvis har regeringen inte bara tänkt fortsätta ersätta dem som drabbas av klimatförändringar utan planerar också för fortsatta klimatanpassningsåtgärder.

Jag vill fråga landsbygdsministern om regeringen nu tänkt genomföra några åtgärder för att skydda och klimatanpassa jordbruket och, i så fall, vilka.

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för en bra fråga! Det har verkligen varit ett hemskt år för Sveriges lantbrukare. Jag har varit och besökt de här åkrarna där man har paddlat kanot, och jag kände nästan, mitt i landet, en havsdoft när det började ruttna på de fält som skulle ha gett oss spannmål till våra brödlimpor till frukosten. Det är alltså ett tufft år.

Regeringen har gjort vad vi kan när det gäller det krisstöd som EU-kommissionen har beviljat Sverige. Vi har maximalt medfinansierat det stöd vi kan ge. Jag förstår att detta är en klen tröst för lantbrukare som blivit av med halva sin skördeintäkt. Men det är så regelverket ser ut, och det är det vi kan göra.

Det som är absolut viktigast för ett mer resilient jordbruk i Sverige är att vi fortsätter att arbeta för en ökad lönsamhet i jordbruket. Det gör vi genom att se till att det svenska jordbrukets konkurrenskraft ökar.

Herr talman! Tack så mycket för svaret, landsbygdsministern! Min följdfråga är om det finns några fysiska åtgärder som ni tänker er kan vidtas för att livsmedelsförsörjningen ska kunna stärkas och säkras långsiktigt, så att jordbruket kan få en god konkurrenskraft även framöver.

Herr talman! Ja, det är klart att det finns en massa idéer om detta. De som är allra bäst på det är oftast lantbrukarna själva, som vet hur vattenflödena går i deras område, om det gäller översvämningar, och var de skulle kunna ha bevattningsdammar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men grunden är att ett lönsamt jordbruk har möjlighet att investera i sin resiliens. Därför måste vi - gemensamt, hoppas jag - se till att vi ökar det svenska jordbrukets konkurrenskraft och därmed lönsamhet.

Herr talman! Jag tänker att vi fortsätter på samma tema och pratar om svenskt jordbruk. Det har som sagt varit ett utmanande år - egentligen ett antal utmanande år i rad ända sedan 2018.

Man ska komma ihåg att den gällande livsmedelsstrategin är från 2017. Men de målen har vi inte varit i närheten av att nå upp till, och det ser mörkare och mörkare ut när det gäller att nå upp till dem.

Vi ser nu runt om i världen hur livsmedelsförsörjning fungerar dåligt, liksom förflyttning av jordbruksprodukter. Vi ser starkt växande befolkningar i områden som kanske inte kommer att kunna producera mat i framtiden, vilket gör det ännu viktigare att vi ökar produktionen i Sverige. EU-kommissionen har också påpekat att framtiden för livsmedelsproduktionen finns i Sverige.

Men hur motverkar vi nu att fler och fler bönder ändå väljer att stänga sin ladugårdsdörr för sista gången? Hur kan nästa del av livsmedelsstrategin ändå ge hopp om att vi ska få en ökad produktion?

Herr talman! Jag tackar för frågan. Jag tror att livsmedelsstrategin 2.0 kommer att vara en bidragande orsak till att vi vänder denna utveckling. Sedan tror jag att grundinställningen från regering och riksdag har effekt - att vi nu tittar på och ändrar hur vi beskriver vårt svenska jordbruk. Vi går ifrån att beskriva det som miljöfarligt, så som det har målats ut i alltför många år. Det tror jag också har effekt. Det handlar om hur man ser på jordbruket i Sverige.

När det gäller livsmedelsstrategin 2.0 har jag i arbetet utgått från dem som berörs. Det är lantbrukare och resten av livsmedelskedjan som jag har bett komma in med så konkreta inspel som möjligt när det gäller hur vi ska kunna öka livsmedelsproduktionen i Sverige.

Vi har fått in ett omfattande material, haft många rundabordssamtal och så vidare. Just nu håller vi på att gå igenom alla de förslagen. Jag ser fram emot att få återkomma och presentera regeringens syn på de förslag som har kommit in.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Detta är en fråga som kanske egentligen rör två ministrar här.

Just detta år har varit extremt dåligt. Vi slog av mycket av vårsäden under våren för att få foder till våra djur. Sedan har regnet gjort att skörden har blivit extremt dålig i höst, vilket gör att vi förmodligen står inför en bristsituation till våren när det gäller utsäde till vårsäden.

Detta är en av de saker som vi har valt att inte längre ha lager för i Sverige. Hur ska vi se till att vi får en resiliens och robusthet i framtiden med större lager?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Torkan 2018, pandemin 2019, Rysslands anfallskrig i Ukraina och denna sommar med först torka och sedan väta, som har ställt till det, visar på vår sårbarhet. När handelskedjor bryts kan vi också konstatera att vi står sårbara i ett importberoende land. Därför är utredningar tillsatta. Jag och civilförsvarsministern har mycket dialog kring hur vi ska kunna stärka resiliensen, men det kommer vi också att återkomma till när utredningar etcetera är presenterade.

Herr talman! Sverige måste få bukt med de långa vårdköerna och de stora regionala skillnaderna inom cancervården.

En alarmerande uppgift är att ungefär hälften av patienterna med bröstcancer, lungcancer eller prostatacancer inte får vård inom utlovade ledtider. Det är allvarligt. Det drabbar de enskilda och också deras familjer.

Landets regioner får 400 miljoner för att väntetiderna i cancervården ska hållas inom de bestämda tidsramarna. Trots det är det många regioner som inte klarar av att hålla väntetiderna.

Enligt Regionala cancercentrum i samverkan är cancervården en spegling av hur pressad vården är. Och det märks att fler drabbas av cancer och behöver behandling.

Min fråga till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson är: Vad avser regeringen att göra för att minska köerna inom cancervården?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Ja, det korta svaret är att vi dubblar satsningen, från 500 miljoner till 1 miljard årligen, på cancerstrategin. Men det finns anledning att borra lite grann i frågorna.

Vi har lite olika mål som vi mäter i cancervården. Ett handlar om att vi har säkerställt att det vid vissa indikationer behövs de här och de här behandlingarna för att man ska få det bästa behandlingsresultatet. Det kallas ofta för personcentrerade standardiserade vårdförlopp när man vet vad det är någon behöver gå igenom för att få det bästa resultatet.

Vi har satt ett mål om att 70 procent av alla patienter behöver få chans att få del av ett sådant för att få den bästa behandlingen. Vi är nästan där i dag. Nästan alla regioner klarar nu detta. Man kan undra: Borde det inte vara 100 procent? Nej, det händer ibland att någon drabbas av en cancer och en tumörsort som inte är så invasiv att hela den där behandlingen krävs, utan man behöver göra på ett annat sätt. Och ålder kan göra att behandlingen kan vara för tung och vara i sig dödande.

Inklusionsmålet, som det kallas, är riktigt bra och fungerar väl i dag.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Enligt en överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund har man lex Maria-anmält 15 fall där förseningar bidragit till att cancerpatienter har avlidit. Cancer är i dag den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärt-kärlsjukdomar, men den väntas bli den allra vanligaste i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad avser ministern att göra för ytterligare insatser för att jobba förebyggande och undvika att cancerdiagnoserna ökar?

Herr talman! När det gäller inklusionsmålet, det vill säga att man ska få del av rätt behandling, lyckas vi ganska väl i dag i alla regioner. Men väntetiderna är problemet. Det är därför som jag tror att pengarna kommer att göra en viss nytta. Men kompetensförsörjningen handlar också om medarbetarnas arbetsmiljö. Det handlar också om det när det gäller att detta ska fungera väl.

I det kommande arbetet med att använda all tillgänglig vårdkapacitet i den nationella vårdförmedlingen har vi riktat in oss på patienter som har bröstcancer, prostatacancer och kolorektalcancer, för där ser vi att behoven är stora. Kan vi använda tillgänglig kapacitet ska vi göra det oavsett var i landet den finns. Det krävs många åtgärder.

Herr talman! Jag har en fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren. Sverige har ett av världens bästa djurskydd, men ännu finns mer att göra. Minkuppfödningen är just ett sådant område. Här är kritiken ur ett djurskyddsperspektiv tydlig.

Vi i Liberalerna har under lång tid drivit på för att minkuppfödningen ska avvecklas. Det handlar om att minkar, som är vattenälskande och rörliga djur, inte får utlopp för sina naturliga beteenden när de hålls i bur - för att nämna något. Det är därför mycket glädjande att det nu finns ekonomiskt stöd för frivillig avveckling av minkuppfödning i den senaste budgetpropositionen.

För oss liberaler är detta ett viktigt första steg mot en permanent avveckling av minkuppfödningen i Sverige. Med anledning av detta blir min fråga till statsrådet: Vad gör statsrådet för bedömning avseende stödets effekter? Kommer antalet minkar som föds upp för sin päls att minska till följd av detta?

Herr talman! Ja, det tror jag, för parallellt med detta stöd kommer arbetet med att se över djurskyddslagstiftningen att inledas. Och syftet är att utreda om djurskyddslagen ska ändras så att pälsdjursuppfödning inte längre blir tillåtet.

Herr talman! Tack, landsbygdsministern, för svaret! Det låter hoppfullt. Men tänk om en frivillig avveckling ändå inte blir resultatet av detta stöd! En utredning kan ta tid, och det kan ta tid innan en ny lagstiftning är på plats. Därför undrar jag om landsbygdsministern är beredd att vidta ytterligare åtgärder innan lagstiftningen är på plats, självfallet under ordnade former, så att vi får se en permanent avveckling snabbare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Nu har vi tagit fram detta stöd, som kommer att gälla under två år, så att dessa företag ska kunna ha en kontrollerad avveckling. När de två åren har gått - eller när lagstiftningen är på plats - finns det ingen möjlighet för de företag som avvecklas frivilligt att få några medel. Jag tror att det i sig också kommer att vara drivande. Nu är fönstret öppet för att få ersättning. Det är öppet en tid; sedan stängs det. Det är så vi har lagt upp denna modell, och jag tror att detta kommer att ha effekt.

Herr talman! Min fråga går till ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin. En bärande del i, för att inte säga en förutsättning för, ett starkt civilt försvar är ett starkt civilsamhälle. Det ser vi inte minst i Ukraina i dag. En befolkning som är välorganiserad bidrar i allra högsta grad till att stärka samhällsfunktioner i kris och krig. En välbildad befolkning är ytterst det som bär demokratin och som utgör motståndskraft mot desinformation.

Hur tänker sig ministern nu att Sverige ska kunna bygga ut, bygga upp och stärka det civila försvaret samtidigt som regeringen i sin budget brutalt och medvetet skär ned pengar och stöd till det svenska civilsamhället?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Låt mig börja med att klargöra att medlen till det civila försvaret också ökar kraftfullt i den budgetproposition som nu ligger. Vi ökar till exempel anslaget till Myndigheten för psykologiskt försvar, som ju i det tidevarv vi lever i har ett centralt och viktigt uppdrag när det gäller att bistå med stöd till organisationer och myndigheter för att hantera till exempel desinformation och påverkanskampanjer som Sverige i allt högre grad utsätts för. Naturligtvis är civilsamhället helt instrumentellt. Här konstaterar jag att till exempel våra frivilliga försvarsorganisationer har en stor och viktig roll att fylla. Det är verksamheter som vuxit efter den fullskaliga invasionen i Ukraina, och vi måste naturligtvis göra allt vi kan för att ge dessa organisationer förutsättningar att fortsätta växa.

Herr talman! Jag riktar min fråga till sjukvårdsministern.

Att utsätta barn för religiösa ritualer där man tar bort frisk hud kring könsorganet tycker jag är etiskt tvivelaktigt i sig. Men efter tisdagens interpellationsdebatt om icke-medicinska omskärelser undrar jag hur barnkonventionen kan förenas med regeringens i det här fallet något passiva hållning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Enligt barnkonventionen ska en stat vidta alla effektiva åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa. Detta efterlevs inte i dag.

Jag vill också beröra två invändningar mot ett förbud. Det ena gäller religionsfrihet. Friheten att utöva en viss religion, vilken som helst, innebär ju inte en frihet att få utföra ritualer på en annan människa. Det andra gäller påståendet att fler skulle fara illa vid ett förbud. Detta bygger på tron att vissa religiösa minoriteter skulle vara obenägna att följa svensk lag om ett förbud skulle införas. Det är både cyniskt och osäkert.

Jag vill vara uppriktig och säga att slutsatsen för mig är glasklar: Vi ska inte utföra förhudsritualer för barn inom svensk sjukvård. Därför är min fråga till statsrådet: Varför vill regeringen fortsätta att tillåta icke-medicinsk omskärelse för barn?

Herr talman! Ledamoten Andersson Garpvall och jag hade ett längre utbyte om detta i tisdags, och den debatten kan man lyssna på i sin helhet om man vill.

Den omskärelselag som tillkom 2001 var något som både den dåvarande regeringen och riksdagen fann vara en lämplig väg. Den var ett resultat av noggranna avvägningar mellan två viktiga värden. Nuvarande regering har inte för avsikt att förändra detta, utan den lagen ligger fast. Däremot är det viktigt att följa frågan och ha tillsyn.

Herr talman! Vi har under lång tid hört larmrapporter om situationen för strömmingen i Östersjön. Det storskaliga industrifisket har till stora delar tömt havet på fisk, som har exporterats och blivit fiskmjöl. Samtidigt går det småskaliga kustnära fisket på knäna, och fiskare längs Östersjökusten vittnar om att de får upp allt färre och mindre fiskar. Bristen på strömming hotar hela Östersjöns ekosystem.

I enlighet med forskares rekommendationer har EU-kommissionen nu lagt fram ett förslag om fiskestopp för strömming i större delen av Östersjön. Forskare, miljöorganisationer och småskaliga fiskare är överens om att det är bråttom att stoppa industrifisket innan strömmingen är bortom räddning. Men många betonar också vikten av undantag för det småskaliga kustnära fisket.

Min fråga till landsbygdsministern är: Kommer regeringen i EU-förhandlingarna att verka för att stoppa industrifisket av strömming i Östersjön?

Herr talman! Sverige har, som ledamoten vet, länge drivit på för hållbara och på vetenskaplig grund satta kvoter för fisket.

Vi kan också konstatera att sill- och strömmingsbeståndet även påverkas av andra saker. Fisket är en given del, men det handlar också om förekomsten av predatorer - det kan vara annan rovfisk, det kan vara skarv och det kan vara sälar och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi kommer att vara aktiva i förhandlingen och arbeta för hållbara kvoter i enlighet med den gemensamma fiskeripolitikens mål så att vi även i framtiden ska kunna ha surströmmingsberedning och ett kustnära fiske i Sverige. Det kommer att vara regeringens mål i de kommande förhandlingarna.

Herr talman! Det är tydligt att folkbildningsorganisationerna är förtvivlade över de massiva neddragningar som regeringen nu ska genomföra. Vi i Centerpartiet är lika förtvivlade som studieförbunden.

Att slå sönder en så grundläggande del av vårt ideella fundament kommer såklart att få följdverkningar. I tider som dessa är folkbildningen och våra ideella organisationer och föreningar viktigare än någonsin.

Föreningslivet är på många håll det kitt som håller ihop det lokala samhället och tar ett stort lokalt ansvar. Hit hör även idrottsrörelsens studieförbund RF-Sisu. Inom idrottsrörelsen är oron lika stor som hos de andra studieförbunden. Men då det inte framgår av budgeten hur deras stöd ser ut vill jag fråga statsrådet Jakob Forssmed: På vilket sätt kommer neddragningarna att påverka Sisu och därmed idrottsrörelsen?

Herr talman! Jag delar frågeställarens uppfattning att civilsamhället är oundgängligt i ett gott samhälle. Vi gör också flera satsningar i budgeten som är riktade till civilsamhället. Det handlar om 100 miljoner permanent till civilsamhällets organisationer, särskilt riktat till dem som gör insatser bland utsatta människor i vårt land. Vi stärker tryggheten när det gäller trossamfunden och säkerheten kring dem, så att människor kan mötas och uttala sin tro i trygghet och säkerhet.

Vi gör också omfördelningar när det gäller utbildning. Vi stärker stödet till folkhögskolorna, men som frågeställaren säger gör vi neddragningar när det gäller studieförbunden. Där finns också en historik med en del underlag och annat som har visat sig inte vara korrekt. Det är en del av en kompromiss och en förhandling i regeringen, där det finns satsningar på civilsamhället och också omfördelningar till andra utbildningsinsatser.

Vad gäller RF-Sisu har inget beslut fattats i regeringen.

Herr talman! Jag vänder mig till ministern för civilt försvar, och min fråga gäller klimatanpassning.

I budgeten för 2024 avvecklar regeringen medel till MSB för karteringar, konsekvensbedömningar och riskhanteringsplaner avseende klimatrelaterade översvämningar, ras, skred, värmeböljor och skogsbränder. Jag undrar om ministern för civilt försvar kan utveckla sin syn på behovet av karteringar och underlag från våra myndigheter för effektiva klimatanpassningsåtgärder i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Bedömningen är att behovet kvarstår, och det är också därför som MSB kommer att fortsätta att arbeta med de här frågorna. De specifika öronmärkta medel som försvinner i anslaget uppgår till 16,5 miljoner kronor, varav MSB under föregående år använde 10 miljoner kronor. Samtidigt ökar dock MSB:s totala anslag, och MSB har kvar uppdraget.

Vi räknar med att MSB kommer att fortsätta att arbeta med de här frågorna. Redan i december kommer man att leverera ett regeringsuppdrag som handlar om att skapa analysförutsättningar för kommuner att hantera och göra karteringar över stora mängder dagvatten till följd av skyfall, till exempel. Bedömningen är alltså att behovet kvarstår och att MSB kommer att fortsätta att arbeta med detta.

Herr talman! Eftersom ledamoten Daniel Bäckström från Centerpartiet redan har varit inne på frågan om licensjakt på varg ska jag försöka att vinkla min fråga något.

I Örebro län, som är mitt hemlän, har länsstyrelsen landat i en kvot på tolv vargar som får avskjutas när säsongen börjar i januari 2024. För den norra delen av Örebro län är dock kvoten noll. Det är ett mycket vargtätt område.

Givet beslutet från länsstyrelsen, trots att regeringen, ministern och riksdagen har varit tydliga när det gäller en större kvot för avskjutning av varg och att vargstammen bör minska, är min fråga till landsbygdsministern: Sker det en dialog med länsstyrelserna nu när vi ser så kraftiga avvikelser från riksdagens beslut?

Svaret tidigare här var att man kommer att ge nya direktiv, men kommer det att ske en dialog däremellan? Kan ministern utveckla detta?

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Som ansvarig minister kommer jag självklart att fortsätta att ha en dialog med de myndigheter som ligger under mitt politiska ansvar och givetvis även med landshövdingarna. Jag kommer givetvis att ställa frågor om licensjakten, precis som jag gjorde förra gången när jag träffade landshövdingarna och följde upp vad som fungerat bra respektive mindre bra med den föregående licensjakten.

Hur många vargar som får fällas beslutas av länsstyrelserna, som grundar sina beslut på gällande regler, vilka Naturvårdsverket nu har fått i uppdrag att ändra. Jag varken kan eller får uttala mig om de beslut som fattats.

Däremot kan jag konstatera att regeringens vilja och politiska mål är att minska vargstammen, och det är just därför vi har gett nya uppdrag om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! För många barn och unga är det en självklarhet att må bra, men för andra är det en ständig kamp. Många vittnar om en vardag med oro för framtiden, ofrivillig ensamhet, mobbning och kropp- och beteendeideal som skapar ångest och osäkerhet.

Denna utveckling har pågått under lång tid och är djupt oroande. Andelen ungdomar som uppger att de känner sig nere har fördubblats de senaste 20 åren. Allt fler söker vård för psykisk ohälsa, och den vanligaste dödsorsaken bland unga i dag - den vanligaste orsaken till att föräldrar får begrava sina barn - är självmord.

Alla förstår att det är mycket som behöver göras på bred front här, men jag undrar ändå om socialministern skulle kunna berätta om något av alla de steg som regeringen tar för att vända utvecklingen.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Det första är naturligtvis att människor behöver få vård i tid. Vi i regeringen satsar rekordmycket på att korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin, men det krävs också att regionerna prioriterar detta och ser till att så många som möjligt får möjlighet till hjälp och inte behöver vänta. Dessutom ska man kunna hitta rätt. Många är frustrerade över att det är svårt att hitta till rätt instans för att få hjälp när man kanske är desperat. Men vi kommer inte att kunna vårda bort alla problem, utan vi måste göra mycket mer.

Det är en sak som gnager lite i mig, och det är skärmarna - hur de tränger ut annat, hur de tränger ut sömn, som är viktigt för att må bra, hur de tränger ut fysisk aktivitet, som har koppling till den psykiska hälsan, och hur de tränger ut relationer. Inte minst har vi allt innehåll som bara sköljer över barn och unga och som de ska sortera själva på ett sätt som inte alltid är rimligt.

Herr talman! Min fråga går till landsbygdsminister Kullgren. Vi står inför ett växande problem när det gäller så kallade varghybrider, alltså korsningar mellan hund och varg.

Varghybriden är en företeelse som inte bara berör människors säkerhet utan även påverkar balansen i naturen. En varg i det vilda är oftast väldigt skygg och drar sig undan från människor, medan en varghybrid har hundgener som kan locka den att närma sig människor och tamdjur, vilket kan och vid flera tillfällen har visat sig leda till riktigt otäcka och farliga situationer. Det gör hybriderna direkt olämpliga som husdjur.

Regelverket för dessa varghybrider är i dag bristfälligt, vilket gör det mycket svårt att hantera och tillämpa. I Sverige är det exempelvis inte tillåtet att ha hybrider som kommer från de första fyra generationerna efter en korsning mellan varg och hund. Det innebär att det är mycket svårt, för att inte säga omöjligt, för myndigheterna att spåra och bevisa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Avser ministern och regeringen att ändra lagen och stoppa dessa farliga hybrider?

Herr talman! Tack så mycket för frågan, ledamoten!

Denna relativt nyligen aktualiserade fråga gör mig djupt bekymrad. Många gånger handlar det om oansvariga hundägare som orsakar olika hundrelaterade problem i vårt samhälle. Ett felaktigt beteende kan utvecklas hos alla hundraser, men det är klart att det finns raser, eller i det här fallet hybrider, som kan orsaka ännu större skada.

Alla djur är inte lämpliga att ha som sällskapsdjur på grund av deras egenskaper och naturliga instinkter. De lagar och bestämmelser som finns i dag syftar till att man inte ska ha varghybrider med alltför stor inblandning av varg. Hela tanken med regelverket är ju att det ska ske en utfasning, vilket Jordbruksverket har varit tydliga med i kommunikationen om detta.

Om Jordbruksverket anser att nuvarande regler inte lever upp till målet för regelverket är det klart att jag är öppen för att titta på det.

Herr talman! Agenter utan licenser och med koppling till gängkriminalitet utgör ett växande problem inom svensk fotboll. Detta rapporterade Svenska Dagbladet under veckan. Vi vet dessutom att matchfixning genomförs av gängkriminella för att tjäna och tvätta pengar.

I går hade vi en skjutning, återigen kopplad till gängkriminalitet, mitt under pågående idrottsträning. Med tanke på den ökade gängkriminaliteten i vårt samhälle, som dagligen gör sig påmind genom alla skjutningar och numera sprängningar, är det inte konstigt att även idrotten dras in.

Hur ska ministern med ansvar för idrott säkerställa att de kriminella håller sig borta från idrotten, en plats som ska vara en frizon för våra barn och unga?

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Det som skedde på idrottsplatsen är helt förfärligt. Barn måste kunna åka till sina träningar utan att hamna i omklädningsrum för att ta skydd.

Frågeställaren har rätt i att de kriminella gängen söker sig överallt där det finns möjligheter och pengar. Vi gör nu en stor satsning på Spelinspektionen för att bättre kunna beivra matchfixning. Det är ett djupt problem för idrotten när detta förekommer, och det slår mot idrottens värderingar.

Vi i regeringen bedriver ett aktivt arbete när det gäller Macolinkonventionen, som skulle göra arbetet ännu mer kraftfullt i det här avseendet. Vi tittar naturligtvis också på andra åtgärder, och jag vet att också Fotbollförbundet jobbar aktivt med frågan om agentverksamheten, både nationellt och internationellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga riktar sig till ministern för civilt försvar. Den nuvarande regeringen stärker försvaret kraftigt. Det militära försvaret får en rekordhöjning med 27 miljarder, och budgeten blir tre gånger så stor som den var 2014.

Vi ser att civilplikten ska återaktiveras och att näringslivet involveras alltmer i uppbyggandet av det civila försvaret. Men den kanske viktigaste frågan och den fråga som ligger våra medborgare närmast är den om lokal beredskap.

Kommuner och regioner har ett stort ansvar för att totalförsvaret ska fungera. Det handlar om skyddsrum, beredskapslagring, uppbyggnad av organisationer för krig och kris och mycket annat. I mitt hemlän Örebro ser kommunernas möjligheter olika ut, precis som i resterande delar av Sverige.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet: Hur avser statsrådet att förstärka kommuners och regioners beredskap framgent givet behovet av ett förstärkt totalförsvar?

Herr talman! Tack, Oskar Svärd, för en mycket viktig fråga! Precis som ledamoten poängterar uppstår förmågan i det civila försvaret många gånger längst ut i systemet, det vill säga där det offentliga möter den enskilda medborgaren. När det gäller förmågan att ha kontinuitetsplanering, reservkraft, nödvattenplaner etcetera ligger mycket av detta arbete hos kommunerna.

Just därför går regeringen fram i budgetpropositionen för 2024 med en förstärkning till kommunerna. Det är en tydlig resursökning som syftar till att stärka arbetet med just civilt försvar i kommunerna, mot den dimensionerande nivån höjd beredskap. Vid sidan av de generella tillskott, generella statsbidrag, på runt 10 miljarder kronor som ges till kommunerna riktar vi också särskilda pengar - 150 miljoner kronor - till kommunernas arbete med beredskap.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Jakob Forssmed. Det är en fråga som säkert är på allas läppar i dag, nämligen den allt grövre brottslighet som vi ser och den våldsspiral som snurrar fortare och fortare.

Polisen vittnar i dag om att allt fler barn utnyttjas och dras in i denna våldsvåg och att gängkriminella uppvaktar och lockar unga att utföra dåd som sprängningar och skjutningar.

Erfarenhet och forskning talar för att den rekrytering som sker kan brytas. Men det krävs en mobilisering av samhället totalt, från civilsamhället, från det offentliga och från det privata. Kriminologer lyfter fram och talar om den bärande triangeln - tre hörnstenar. Det är det privata, alltså familjen, det offentliga och civilsamhället. I Sverige har vi under lång tid förlitat oss på det offentliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är: Hur stärker vi samverkan med civilsamhället och det offentliga, och hur kan vi ge barnen i de utsatta områdena framtidshopp?

Herr talman! Vi behöver på kort sikt slå tillbaka mot de kriminella med rättsväsendets fulla kraft, så att barn kan ta sig säkert och tryggt till träningen. Det är en grund för att det civila samhället över huvud taget ska kunna verka. Sedan gör vi en lång rad insatser för att hindra nyrekryteringen, till exempel föräldrastöd. Vi vet att det är oerhört effektivt att ge föräldrar bättre verktyg för att kunna hjälpa sina barn i en tuff och svår värld.

Vi satsar också 100 miljoner kronor särskilt på idrott i utsatta områden för att föreningar ska kunna ha en större närvaro och erbjuda andra gemenskaper där man ser barn och säger: Välkommen hit! Vi har saknat dig. Här är du älskad. Här får du vara tillsammans med närvarande vuxna.

Vi behöver konkurrerande och starka kraftfält till det som gängen erbjuder. Och där är civilsamhället en nyckel.

Vi kommer också att införa ett fritidskort som ger inte minst dem som har sämre ekonomiska förutsättningar möjlighet att delta i idrott och annat föreningsliv.

Herr talman! Min fråga går till ministern för civilt försvar.

Ett av de områden som just nu är högaktuellt inom ministerns ansvarsområde handlar om konsekvenserna av klimatkrisen. Regeringens egen expertgrupp har sagt att anslagen behöver bli större för att både kartlägga och klimatanpassa landet.

I år har vi sett hur stormar, regn, bränder och torka har slagit hårt mot olika delar av Sverige. Skogsägare, bönder, kommuner och privatpersoner har fått se stora delar av sina livsgärningar gå förlorade.

Svaret från regeringen på detta blir kapade resurser. En tredjedel av anslagen till ministerns egen myndighet MSB har tagits bort. En av cheferna på MSB uttalade sig i DN och sa: Vi förstår inte alls. Vi blev helt överraskade.

Därför vill jag fråga ministern hur han ser på denna enorma minskning. Vem ska göra jobbet? Ska ni lägga över även detta på regioner och kommuner?

Herr talman! Nu tror jag att vi får börja med att hålla tungan rätt i munnen. MSB:s totala anslag för 2024 uppgår till 1,7 miljarder kronor, och det är alltså fråga om en besparing på 16 miljoner kronor från ett specifikt anslag av vilka 10 miljoner kronor användes under förra året. Detta uppdrag ligger fortfarande kvar på MSB. MSB kommer fortfarande att ägna sig åt detta.

Sedan ska vi inte blanda ihop äpplen och päron här. De resurser som går till kommunerna och som kommunerna kan söka för att göra förändringar - klimatanpassningsåtgärder - ökar från 485 miljoner kronor till 507 miljoner kronor under nästa år, det vill säga i budgetpropositionen för 2024.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går också till statsrådet Carl-Oskar Bohlin.

Beredskapsflygplatser utgör en viktig grundsten i det svenska totalförsvaret. Beredskapsflygplatserna är viktiga för brandflyget, ambulansflyget, kustbevakningen och det militära försvaret. Därför är det problematiskt med län som blir utan.

Förra året meddelade regeringen att Halmstads flygplats skulle designeras som en beredskapsflygplats, en utveckling som har eftersträvats under flera års tid med tanke på Hallands strategiska läge med stora hamnar, ett stort regemente och viktiga förbindelser.

Bara några månader senare kom uppgifter om att regeringens utredare föreslår att Halmstads flygplats nyvunna status som beredskapsflygplats skulle slopas.

Staten behöver agera långsiktigt och förutsägbart. Samtidigt anser vi sverigedemokrater att den statliga krisberedskapen behöver finnas tillgänglig i samtliga län.

Därför är min fråga till statsrådet om han i dag kan ge något besked om framtiden för Halmstads flygplats som en beredskapsflygplats.

Herr talman! Jag tackar frågeställaren för frågan.

Frågan om beredskapsflygplatser är lokaliserad hos bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson. Men det som jag kan säga generellt är att man inte bör blanda ihop slutsatser i en utredning som just nu är under beredning med frågan om vilka flygplatser som kommer att vara beredskapsflygplatser i framtiden.

Det som jag kan säga generellt är att regeringen i budgetpropositionen för 2024 går fram med en satsning på just beredskapsflygplatserna för att möjliggöra att fler flygplatser får status som beredskapsflygplatser.

Precis som frågeställaren säger är beredskapsflygplatserna en mycket viktig och fundamental del av den infrastruktur som bygger vår beredskap starkare.

Herr talman! Min fråga går till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Cancer är den näst dödligaste sjukdomen i Sverige och är på väg att bli den dödligaste. Det är en dyster utveckling. Samtidigt vet vi att vissa cancerformer faktiskt kan förebyggas. Genom HPV-vaccinering av unga tjejer har livmoderhalscancer nästan utrotats. Samtidigt vet vi att HPV-viruset också kan drabba unga pojkar och män.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är: Vad kan regeringen göra för att färre pojkar och män ska drabbas av HPV-relaterad cancer?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det är faktiskt alldeles fantastiskt att man med ett vaccin kan slippa cancer. Och just HPV-relaterad cancer är den enda där vi har detta läge just nu, och därför ska vi använda alla resurser vi har för att vi ska kunna eliminera denna sorts cancer.

Sedan ett par år tillbaka erbjuds unga pojkar detta vaccin i årskurs 5. Nu har regeringen gett ett uppdrag om att man också ska titta på hur vi kan göra en catch-up-vaccinering, alltså komplettera den till äldre män men också till män som har sex med män eftersom det där finns en större risk för cancer. Detta uppdrag har getts, och jag hoppas att få besked om vad det kostar och hur det kan gå till och återkomma. Om vi kan eliminera HPV-relaterad cancer ska vi göra det.

Herr talman! Samtidigt som vårt land skakas av det fruktansvärda och besinningslösa våldet med skjutningar och sprängningar skakar också vår gemensamma välfärd rejält. Sjukvården står inför en oerhört tuff ekonomisk situation, och läkare, sjuksköterskor och undersköterskor vittnar om en helt ohållbar situation. Det är många som har varnat för denna situation och som vädjat till regeringen.

Nu kommer fler och fler besked från regioner runt om i Sverige. Stora varsel och neddragningar väntar i en redan mycket hårt ansatt hälso- och sjukvård i en redan mycket svår tid i vårt land.

Regeringens budget för kommande år är ett svek mot all sjukvårdspersonal, mot alla kommuner och mot alla regioner och lämnar ett budgethål i välfärden som motsvarar 15 388 undersköterskor.

Jag vill därför fråga sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson om hon anser att hon och regeringen har lagt fram en budget som motsvarar regionernas behov.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Sveriges Kommuner och Regioner har inte definierat behovet, utan man har talat om hur mycket man går med underskott. Det man krävde var besked, och det har regeringen gett.

Det finns en orimlighet i att man som direktvald regionpolitiker med beskattningsrätt kan lägga en budget och sedan förutsätta att staten ska gå in och kompensera för differensen om inte intäkter och utgifter går ihop. Detta är inte heller vad SKR har begärt; de har inte begärt att vi ska kompensera för rubbet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det har dock varit nödvändigt, anser regeringen, att gå in och stödja alla regioner. Vi har gjort det med ett särskilt sektorsbidrag. Totalt är det 16 miljarder som går till sjukvården. Detta är nödvändiga pengar för att man ska klara situationen.

I Region Skåne har regionledningen dessutom valt att använda alla de verktyg som finns. Om man sedan tidigare har överskott kan man använda dessa pengar för att jämna ut konjunkturen. Man kan till och med budgetera för underskott när man har tillfälliga kostnader som inflationen påverkar, och just nu är det inflationen som påverkar pensionskostnaderna.

Detta gör man i Region Skåne. Det är dock oklart om Socialdemokraterna kommer att stödja det eller i stället vilja ha besparingar.

Herr talman! Min fråga går till Acko Ankarberg Johansson.

Under sommaren godkändes två vacciner mot RS-virus för personer från 60 år. Nu rekommenderar Folkhälsomyndigheten vaccination till personer som är 75 år eller äldre. Myndigheten har utrett sjukdomsbördan och sett en ökad risk för allvarlig RS-infektion som leder till sjukhusvård eller död bland personer från 70 år. Rekommendationen gäller även personer som är 60-plus och har vissa kroniska sjukdomar.

Det är ett problem att äldre som rekommenderas att vaccinera sig för olika tillstånd inte känner att de får kännedom om just detta. Det finns en pågående utredning om denna fråga som ska redovisas den 19 januari 2024.

Sverigedemokraterna ser positivt på ett nationellt vaccinationsregister för äldre. Hur ser ministern på ett nationellt vaccinationsprogram för äldre för att säkerställa deras välmående?

(TALMANNEN: Jag har fått besked om att socialminister Jakob Forssmed från Kristdemokraterna svarar på frågan.)

Herr talman! Vad är vackrare i världen än verkningsfulla vacciner i vården? Det är oerhört positivt att det äntligen har kommit ett vaccin mot RS-virus. Folkhälsomyndigheten har gjort en utredning och baserat på den tagit fram en rekommendation. Nu är det upp till regionerna att fatta beslut om detta, men rekommendationen ger möjlighet att fatta beslut för en god och jämlik hälsa samt en likvärdig bedömning i regionerna. Detta är i grunden väldigt bra.

Vi får återkomma till frågan om nationella vaccinationsprogram när utredningen, som leds av Anders Tegnell, har lämnat sina förslag och gjort sina bedömningar av behovet av särskilda vaccinationsprogram för vissa grupper i den vuxna befolkningen såsom äldre personer. Det är klart att detta är ett spännande område som vi säkert har skäl att återkomma till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till socialminister Jakob Forssmed.

Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? Tillgången till bup ska inte behöva vara ett lotteri och ska inte bero på vilken region du bor i, hur nära ett sjukhus du bor eller hur många personer som tas emot den dagen.

Behöver alla söka sig till bup, eller kan man klara av det via skolhälsovården?

Min fråga är: Hur kan tillgången till bup säkerställas så att de barn och unga som är i behov av vård får vård inom rimlig tid?

Herr talman! Jag tackar Malin Höglund för frågan.

Det är djupt otillfredsställande med både de långa väntetiderna och de stora skillnaderna i väntetider mellan regionerna. Därför satsar regeringen mycket pengar på att korta köerna. Regeringen ställer också krav på att regionerna förbättrar sig. Det handlar om att regionerna ska bli bättre både när det gäller första besöket och när det gäller behandling och utredning.

Jag tror också att det är helt nödvändigt att regionerna ändrar sitt arbetssätt och ser till att träffa fler. De regioner som har gjort detta har kunnat korta köerna och har även i många fall kunnat få bättre bedömningar. Det är en grundförutsättning för att klara detta.

Som frågeställaren var inne på kommer vi dock inte att kunna behandla bort all psykisk ohälsa. Vi måste göra mer i skolhälsovården. Vi måste också göra som en del civilsamhällesorganisationer nu gör. Två församlingar i Svenska kyrkan i Stockholm öppnar tillsammans med Tim Bergling Foundation en samtalsmottagning för att säga till barn och unga: Vuxenvärlden finns här! Vi lyssnar på dig!

Det handlar också om vilket ansvar var och en av oss kan ta. Finns det någon ungdom i vår närhet som vi kan ta lite extra ansvar för?

Herr talman! Våldet eskalerar i Sverige. Varje dag sker det nya skjutningar och nya sprängningar. Man känner verkligen med dem som drabbas. Jag vet också hur det känns.

I tisdags inträffade en kraftig sprängning i Linköping. Även för fyra år sedan skedde det en väldigt kraftig sprängning. Jag kommer ihåg känslan av att tryckvågen träffar en, ljudet av sprängningen, ljudet av fönster som krasar och oron för hur ens egna barn har drabbats när fönstren har ramlat ned över dem.

Det här sprider oro, rädsla och otrygghet. Det är kris nu. Det borde vara nog. Vi borde samlas.

Min fråga till socialminister Jakob Forssmed är: Borde vi inte samlas nu - tillsammans - för att ta tag i detta och komma åt det eskalerande våldet?

Herr talman! Jag vill rikta ett särskilt tack till Eva Lindh för att hon på det här sättet redogjorde för detta i sin fråga. Det här är någonting som vi behöver påminna oss om så att vi inte blir avtrubbade inför denna förfärliga situation som drabbar bostadsområden och som drabbar enskilda personer och familjer på ett genomgripande sätt i deras liv. Det skär bort deras frihet och trygghet från kroppen, och det är helt oacceptabelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är klart att alla goda krafter ska samlas för att göra precis allt som går att göra vad gäller detta.

Det är inte tid att peka finger nu. Många av de åtgärder som vi nu planerar för borde ha vidtagits för länge sedan, men från regeringens sida kommer vi att göra precis allt vi kan. Det är bra om det finns bred uppslutning kring detta. Vi tar förstås också emot ytterligare tankar och idéer om vad man kan göra här och nu. Allt behöver ligga på bordet i det här läget.

Herr talman! Under föregående vecka fick vi besked från länsstyrelserna om nästa års licensjakt på varg - 36 vargar får skjutas. Det var många människor som kände förtvivlan och uppgivenhet när nästa års kvot meddelades, och reaktionerna har varit många.

Det finns cirka 400 vargar i Sverige i dag. Sverigedemokraterna tycker därför att det är olyckligt att myndigheterna har beslutat om en så låg kvot för licensjakt på varg trots riksdagens fastställda nivå om 170-270 vargar i Sverige.

För att upprätthålla demokratin är det självklart att myndigheternas beslut ska ligga i linje med de av riksdagen fattade besluten. Jag vill därför fråga landsbygdsministern vad regeringen gör för att licensjakten på varg år 2025 ska ligga i linje med riksdagens beslut.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Regeringen skärper det uppdrag som Naturvårdsverket har haft för att svara på hur referensvärdet kan ligga i den lägre delen av det intervall som riksdagen har beslutat om, det vill säga 170-270 vargar. Just för att det ska kunna få effekt till jakten 2025 har regeringen också tidigarelagt detta uppdrag så att det ska redovisas den 30 juni 2024.

Som jag sa förut kan jag förstå frustrationen. Jag kan förstå ifrågasättandet när både riksdagen och regeringen har uttalat sig så tydligt. Vi i denna kammare vet dock hur detta fungerar. Man kunde ha lagt ut detta uppdrag betydligt tidigare - då skulle läget ha varit ett annat. Tidigare regeringar kunde ha gjort det.

Vi har lagt fram detta så snabbt vi har kunnat. Vi har också minskat tiden så att det ska kunna få effekt till 2025.

Herr talman! Trots att Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder låg intresset för investeringar i cybersäkerhet lågt på den förra regeringens prioriteringslista. Det var minst sagt förvånande då hotbilden varit och fortsätter att vara väldigt hög. Vi såg ett tydligt exempel på detta när Kalix kommun blev utsatt för en hackerattack i december 2021 som gjorde att hemtjänst och hemsjukvård inte kom in i sina viktiga system med medicinlistor, personalscheman med mera. Denna sårbarhet kunde ha lett till mänskligt lidande och kostade Kalix kommun 2,5 miljoner kronor. Detta är ett exempel av många i vår cybersäkerhetsskuld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför vill jag fråga statsrådet Carl-Oskar Bohlin: Vad har regeringen gjort för att stärka cybersäkerheten? Hur avser statsrådet att beta av den cybersäkerhetsskuld som den förra regeringen upparbetade?

Herr talman! Jag tackar Helena Bouveng för en mycket angelägen fråga. Helena Bouveng sätter fingret på att dagens samhälle är exponerat för helt nya sårbarheter i och med den tvärsektoriella hotbild som skapas i cyberdomänen mot civil infrastruktur och samhällskritisk verksamhet. Precis som Helena Bouveng är inne på är detta en fråga som under lång tid inte har haft tillräckligt hög prioritet. Sverige digitaliserades tidigt, vilket gör att vi i dag på många håll har en föråldrad infrastruktur.

Regeringen går nu fram med krafttag. Vi satsar i budgeten för 2024 ytterligare pengar på MSB:s arbete med cybersäkerhet och informationssäkerhet. Vi tar ett nytt tag när det gället det nationella cybersäkerhetscentret, och vi inför en efterlängtad satsning på ett cybercampus för att få ett bättre samarbete mellan akademi, näringsliv och stat.

Herr talman! Den 6 september i år konstaterades Sveriges första fall av afrikansk svinpest. Vi befinner oss i ett allvarligt läge, och det är av största vikt att smittan inte sprids vidare bland vildsvin eller till våra tamgrisar, vilket skulle få katastrofala konsekvenser. Många hjälps nu åt i det drabbade området; bland andra gör våra jägare en enorm insats.

Vi socialdemokrater lade under förra mandatperioden fram ett vildsvinspaket för att få en vildsvinsstam i balans och för att mer vildsvinskött skulle serveras på våra tallrikar. Det gav resultat, och de senaste åren har stammen minskat med en tredjedel.

Nu finns det förslag på att minska stammen drastiskt, och därför frågar jag: Hur ser landsbygdsminister Peter Kullgren på hemställan från LRF om att minska vildsvinsstammen med 90 procent?

Herr talman! Jag tackar Malin Larsson för frågan.

Jag kommer inte i detta läge att gå in i en sifferexercis om procenttal när det gäller hur stor vildsvinsstam Sverige ska ha. Men som ledamoten säger har vildsvinsstammen minskat, delvis på grund av politiska åtgärder. Regeringen har också utökat paketet, bland annat för att jägare ska kunna avyttra vildsvinskött. Det ligger nog i de flesta jägares natur att när frysen är full slutar man skjuta. Men om köttet kan avyttras kan jakten möjligtvis öka. Man behöver också titta på de tekniska hjälpmedlen, för det är en komplicerad jakt.

Vi har kommit en bit, men är det möjligt att gå längre? Jag för just nu en dialog med departementet, och vi återkommer.

Herr talman! SD-regeringen kastar in Sverige i en djup sjukvårdskris när regionerna får för lite resurser. Min hemregion Sörmland var först ut i går med att massvarsla 700 personer. Sörmlands moderata regionsstyrelseordförande har pekat på krisen och vädjat till sina partiföreträdare i regeringen, statsministern och finansministern, och det kristdemokratiska regionrådet har gjort detsamma till statsrådet Ankarberg Johansson - men utan resultat visade det sig när budgeten presenterades i förra veckan.

Varför förmår inte SD-regeringen att prioritera den redan mycket hårt pressade vården? Detta kommer att få allvarliga konsekvenser för personal och patienter.

Frågestund

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det är riktigt tufft i regionerna, och det beror på det pensionsavtal de har tecknat. Avtalet är jättebra för personalen men räknas upp med KPI, och redan i somras beslutades det att det räknas upp med 9,14 procent nästa år - detta trots att inflationen långsamt går ned, vilket visar att regeringens politik med återhållsam budget ger effekt. Regionerna tvingas dock betala denna kostnad för hela nästa år, vilket belastar deras ekonomi. Det är en tillfällig kostnad, men den behöver hanteras.

Regeringens budget till sjukvården är på drygt 16 miljarder, så att påstå att det inte kommer några pengar är direkt fel. Av dessa 16 miljarder valde vi att lägga ett särskilt sektorsbidrag på 3 miljarder som sjukvården kan använda direkt och generellt in i verksamheten, och jag förstår att det behöver användas för att betala pensionskostnaderna. De direktvalda regionpolitikerna med beskattningsrätt behöver detta stöd så att de kan hantera sin budget. Det är tufft i Sörmland och på många andra håll. Men kloka politiker hittar en bra avvägning genom att använda tidiga pengar, budgetera för underskott och använda regeringens pengar så att det nästa år ändå fungerar någorlunda väl i enlighet med lagen.

Frågestunden var härmed avslutad.