Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson, utrikesminister Tobias Billström, statsrådet Jessika Roswall och socialminister Jakob Forssmed.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Herr talman! Min fråga gäller EU och klimat, och jag ställer den till EU-ministern.

Klimatkrisen innebär som bekant att vi upplever fler extremväder, naturkatastrofer med svåra stormar, bränder och översvämningar. Extremvädret ökar just nu, och svenskarna lider hårt under många av de översvämningar som landet upplever i detta nu.

Sverige har historiskt fört en aktiv politik i EU när det gäller klimatet, men nu säger EU:s klimatråd att medlemsländerna gör för lite för att leva upp till 2030-målet. Detta är mycket allvarligt, inte minst i det läge vi befinner oss i. Min fråga till EU-ministern är därför: Vad är den svenska regeringens plan för att EU som helhet ska klara av 2030-målen, och vad är Sveriges roll i detta?

Idén att köpa utsläppsrätter verkar mycket svår, inte minst eftersom förhandlingarna om detta inte har kommit igång på EU-nivå. Vad är egentligen regeringens plan?

Herr talman! Tack, Jytte Guteland, för frågan!

Vi delar uppfattningen att klimatet är en av de största utmaningar som vi har inför framtiden, och därför var en av det svenska ordförandeskapets prioriteringar just att göra EU grönare.

Sverige är och ska fortsätta att vara ett föregångsland, och det var därför vi använde ordförandeskapet. EU är också en föregångsregion, och tillsammans fattade vi under ordförandeskapet ett beslut om EU:s största och världens mest ambitiösa klimatpaket. Nu handlar det om att se till att vi också genomför de förslag som det beslutades om under det svenska ordförandeskapet.

För Sveriges del är EU vår viktigaste klimatpolitiska plattform.

Herr talman! Tack, EU-ministern, för svaret! Nu var ju klimatrådets slutsats att ramverket och klimatpaketet Fit for 55 och även EU:s klimatlag riskerar att misslyckas om EU-länderna inte ökar takten.

Regeringen som kollektiv säger ofta att vi ska klara av detta, men bortom 2030. Då har jag en fråga. Nu förs en debatt på EU-nivå om 2040-målen i stället. Då kunde man tänka sig att den svenska regeringen skulle vara pigg i denna debatt, som vårt grannland Danmark och till och med Bulgarien har varit. Hur är det med den svenska regeringen när det gäller 2040-målet? Vad ska vi göra?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Jytte Guteland, för följdfrågan!

Sverige är aktivt i dessa diskussioner, och vi var synnerligen aktiva under det svenska ordförandeskapet. Sverige är det land som ligger i framkant tillsammans med våra nordiska grannländer, till exempel Danmark. Det som skiljer oss åt är möjligtvis vissa synpunkter när det gäller hur vi ser skogen som en del av klimatomställningen. Senast i fredags hade vi besökt av Ursula von der Leyen här i Sverige, där Sverige och Finland knöt an för att prata om skogens betydelse i omställningen.

Jag delar helt uppfattningen att vi måste få regelverket på plats.

Herr talman! I Stockholms tunnelbana har texten Ger ditt jobb skador i underlivet? Missa inte dra av momsen! uppmärksammats nyligen. Detta relaterar till Skatteverkets roll i att beskatta inkomster från prostitution, en verksamhet där det är lagligt att sälja men olagligt att köpa i Sverige.

Denna lagstiftning speglar vår samhällssyn, där just köpet av sexuella tjänster ses som en form av mäns våld mot kvinnor. Dock uppstår en komplexitet när försäljningen av dessa tjänster, trots att köpet är olagligt, ska beskattas. Detta kan potentiellt leda till en normalisering och bagatellisering av prostitution.

Med detta i åtanke önskar jag ställa följande fråga: Anser arbetsmarknadsministern att prostitution bör betraktas som ett arbete likt alla andra, som ska redovisas och beskattas, eller bör det fortsatt ses som en del av problematiken kring mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Tack, Sara Gille, för frågan!

Att sälja sin kropp är inget arbete. Att sälja sin kropp för sexuella tjänster är definitivt inget arbete. Jag känner inte till den annons eller reklam eller det påstående som görs gällande.

Regeringen har ett mycket aktivt arbete för att minska utsattheten och det våld som sker mot kvinnor inom ramen för prostitution, så som Sara Gille beskriver. Det handlar om att göra mer för att på europeisk nivå komma åt de organiserade gäng som ägnar sig åt koppleri och människohandel men också om att i Sverige slå till med full kraft mot den verksamhet där män tar sig friheten att köpa en annan människa. Det är oftast män som gör det, men kvinnor förekommer också.

Herr talman! Den individ som är offer för prostitution men ändå vill följa lagen och göra rätt för sig förväntas registrera sin verksamhet hos Skatteverket, men i praktiken är det inte möjligt att registrera densamma. På en direkt fråga svarar Skatteverket att den ska registreras, men de vet själva inte hur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hur kommer det sig att information ges att verksamheten ska såväl registreras som beskattas när det i praktiken inte ens är möjligt?

Herr talman! Sara Gille sätter fokus på den brist som ligger i att verksamheten de facto inte är kriminaliserad. Den utsatta person som är i nöd, som är svårt pressad och som har en livssituation som den inte kan hantera och därmed hamnar i denna situation ska naturligtvis upphöra med verksamheten. Det vore väldigt konstigt om vi hade förtryckta blanketter för detta.

Målet är att människor inte ska prostituera sig. Det förekommer, men det ska naturligtvis inte understödjas på något sätt.

Herr talman! Gaza dör och svälter just nu. Blockaden och ockupationen från Israel gör att människor i Gaza inte får tillgång till mat, vatten, mediciner och bränsle.

Sverige kräver en vapenvila efter beslut i FN:s generalförsamling. Utrikesministern har varit tydlig med att folkfördrivning av palestinier är ett brott mot folkrätten. Vi ser ett fruktansvärt bosättarvåld på Västbanken och en alltmer militariserad bosättarrörelse, kanske delvis med svenska vapen i sina händer.

Sverige har erkänt Palestina som stat. Och vi menar att Israel borde erkänna Palestina som stat, så att vi får till en tvåstatslösning med två folk som kan leva i fred sida vid sida.

Jag undrar därför om utrikesminister Tobias Billström tänker kalla upp Israels ambassadör och kräva alla dessa saker som Sverige står bakom men som Israel motsätter sig.

Herr talman! Låt mig börja med att säga att när vi kallar upp ambassadörer gör vi ofta det med anledning av en enskild händelse. Den fråga som Håkan Svenneling tar upp är betydligt bredare än så. Det är en fråga där Sverige i stället väljer andra forum för att kommunicera den svenska regeringens uppfattningar, såsom EU och FN eller bilaterala samtal med olika parter. Sådana samtal pågår också.

Jag var i utrikesutskottet i morse och hade då möjlighet att informera utskottet bland annat om de samtal som ägde rum i måndags i samband med utrikesministermötet i Bryssel då vi hade en stor kontingent av representanter från såväl Arabförbundet som Israel och Palestina närvarande så att vi kunde diskutera dessa frågor.

Den svåra humanitära situationen i Gaza påkallar definitivt ett eldupphör av humanitära skäl. Det är Sverige för liksom att man med intensitet arbetar för att föra in mer förnödenheter till Gaza. Men bortom detta väntar tvåstatslösningen. Och det är ett mycket större och viktigare projekt, där Sverige också avser att spela en roll om vi kan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Sydafrika drog Israel inför rätta i ICJ, Internationella domstolen, för att få reda på om det är folkmord eller inte som sker i Gaza. I morgon klockan 13 får vi beskedet. Oavsett detta är det som vi ser framför våra ögon en mänsklig katastrof där Gaza dör och svälter. Jag tycker att det är uppenbart att regeringen och utrikesminister Tobias Billström inte har satt tillräcklig press på Israels regering. Därför kräver jag att regeringen kallar upp Israels ambassadör och är tydlig med vad den svenska åsikten är i fråga om det som vi nu ser framför våra ögon.

Herr talman! Sverige har varit konsekvent via regeringen i sin hållning att det är otroligt viktigt att vi får ett eldupphör av humanitära skäl, och det var också det som vi röstade för i FN:s generalförsamling den 12 december.

Vi kommer att arbeta vidare för att se till och understryka alla parters ansvar för att skydda civila och möjliggöra att humanitär hjälp når civilbefolkningen i Gaza. Där kommer vi inte att förtröttas. Det är angeläget och viktigt att arbeta för att se till att spara människoliv i den situation som har uppstått på grund av Hamas angrepp mot Israel och det krig som har följt.

(Applåder)

Herr talman! Flera av oss här i kammaren var i dag i Förstakammarsalen för att närvara vid Förintelsens minnesdag. Och återigen får vi ställa oss frågan: Hur kunde detta hända?

I Sverige är vi trygga med en lagstiftning som skyddar medborgare att få tycka vad de vill, säga vad vill och skriva vad de vill. Vi har grundlagsskyddad åsiktsfrihet, mötesfrihet och religionsfrihet. Döm därför om vår förvåning när vi i måndags kunde läsa vad justitieutskottets ordförande gick ut i medierna med. Han sa att hans parti kan tänka sig att begränsa eller förbjuda muslimska symboler. Det är någonting som är ett direkt brott mot religionsfriheten. Man ska ju inte behöva ansöka om en omröstning i justitieutskottet för att bära ett kors, en davidsstjärna eller en halvmåne.

Det är tyvärr inte första gången som SD-regeringen gränsar till att kasta frihetliga och liberala värderingar i papperskorgen.

Min fråga till Johan Pehrson är därför: Står regeringspartierna fortfarande bakom dessa grundläggande värderingar, eller kommer regeringen att öppna för att förbjuda religiösa symboler?

Herr talman! Svaret är nej på den sista frågan. Vi står alltså bakom rätten att i Sverige få bära religiösa symboler. Man får vara kristen och svensk, man får vara jude och svensk och man kan vara muslim och svensk. Och man behöver inte vara någonting alls och vara svensk. Vi har religionsfrihet. Det har vi kämpat för i Sverige, och den ska vi bevara. Och vi ska göra vad vi kan för att stärka förutsättningarna för människor att kunna leva i trygghet och gemenskap i vårt land, och där är tro en privat sak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Givet Johan Pehrsons svar är det ändå märkligt att ett Tidöparti har getts ett sådant inflytande men samtidigt inte sitter i regeringen så att de kan vara här och ställas till svars. Det är därför som vi måste ställa dessa frågor till regeringspartierna.

Jag tror att svenska folket vill veta om regeringen är en regering för hela folket eller bara för vissa.

Om det nu är som Johan Pehrson säger, kan ministern då garantera att frågan om att begränsa religiösa symboler inte kommer upp vid en eventuell revidering av Tidöavtalet?

Herr talman! Ja, det kommer inte att ske. Det finns en orsak till att regeringen arbetar för att se till att vi förstärker och skyddar religionsfriheten. Ett exempel på det är det förstärkta skydd som till exempel trossamfund kan få vid behov och som regeringen har gett utrymme för i budgeten. Vi vet nämligen att många människor på grund av sin religiösa tro är utsatta för hot, våld och för den delen hat. Det är därför som vi förstärker detta skydd från regeringens sida.

Herr talman! Min fråga går till utrikesminister Tobias Billström.

Rysslands brutala och storskaliga anfallskrig mot Ukraina har pågått i snart två år, och Sveriges stöd till Ukraina har varit och är starkt. Miljöpartiet har stått bakom samtliga stödpaket och uppmanar regeringen att fortsätta att planera för hur vi långsiktigt kan stötta Ukraina såväl militärt som humanitärt och ekonomiskt.

Att stötta Ukraina är viktigt för hela Europas säkerhet. Det får inte löna sig att bryta mot folkrätten och angripa andra stater militärt. Det är därför förvånande, motsägelsefullt och upprörande att regeringen fortfarande inte har stoppat importen av rysk fossilgas till Sverige, en import som sponsrar Rysslands krigskassa och som riksdagen i ett tillkännagivande enhälligt har uppmanat regeringen att stoppa.

Min fråga till utrikesministern är därför: Varför har importen av rysk fossilgas inte stoppats?

Herr talman! En grundläggande princip för sanktionspolitiken är att sanktionerna är som mest effektiva när de har internationellt stöd. Regeringen driver därför i EU att det europeiska beroendet av rysk energi, inte minst fossil energi, snarast möjligt ska upphöra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men det är viktigt att komma ihåg att regeringen i EU också driver att det är nödvändigt att EU antar sanktioner mot rysk fossilgas. Vi har framfört detta under diskussionerna i rådet, och vi diskuterar också förutsättningarna med andra medlemsstater.

Därutöver kommer också frågan om förbud mot import av rysk naturgas, med hänvisning till gasmarknadsförordningen, att analyseras i Regeringskansliets genomförandearbete. Detta arbete pågår medan jag står här och talar.

Herr talman! Det är viktigt att driva frågor inom EU, och det är viktigt att ha ett brett stöd för sanktionspolitiken. Men det är också viktigt att så snart som möjligt strypa Rysslands intäkter från fossilgas. Det är intäkter som leder till att kriget mot Ukraina kan fortgå och som leder till att människor dödas och skadas.

Grannländer som Lettland och Litauen har stoppat gasimport genom nationella förbud. Finland förbereder att genomföra detsamma.

När kan vi förvänta oss att Sveriges regering stoppar importen av rysk fossilgas till Sverige?

Herr talman! I den politiska överenskommelsen om EU:s reviderade gasmarknadsförordning kan ett land, helt riktigt, tillfälligt begränsa importen av rysk gas om vissa kriterier är uppfyllda. Men gasmarknadsförordningen är ännu inte formellt antagen. När den antas kommer ett genomförandearbete att ta vid hos Regeringskansliet och Energimarknadsinspektionen, som redan har fått i uppdrag att börja titta på genomförande och följdlagstiftning. Och Regeringskansliets genomförandearbete behöver slutföras i den analys som jag nyss talade om. Vi måste också överväga hur vi kan agera enskilt.

Herr talman! Jag önskar få svar av utrikesministern.

I denna oroliga tid med stora säkerhetspolitiska utmaningar behöver vi enighet och samarbete mer än någonsin. Europa och väst, den fria delen av världen, hotas på väldigt många olika sätt. Då är det bra att ha goda grannar som också är goda vänner. Och vi har tur. Finland däremot har det lite värre på sin kant.

Med Norden och Baltikum delar vi geografi, historia och kultur, och vi delar värderingar. Tillsammans har vi en mäktig ekonomi som ger oss motståndskraft. När regeringen tillträdde sa utrikesministern att Norden och Baltikum skulle få ett ökat fokus i utrikespolitiken. Detta har inte blivit mindre viktigt i och med vårt gemensamma Natomedlemskap. Jag undrar alltså helt enkelt hur detta arbete går.

Herr talman! Jag tackar Ann-Sofie Alm så mycket för frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Ja, det nordiska och det nordisk-baltiska samarbetet är centralt för att vi ska kunna hantera gemensamma utmaningar för våra länder och medborgare. Det är också helt riktigt att vi i Norden och Baltikum, om våra ekonomier räknades samman, skulle kunna kvala in inte bara till G20 utan faktiskt även till G10 som en av världens tio viktigaste och rikaste regioner.

Under innevarande år, 2024, är Sverige ordförande såväl i Nordiska ministerrådet som i de informella utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetena N5 och NB8, och det ger oss goda förutsättningar att ytterligare stärka våra band. Vi har ambitiösa ordförandeskapsprogram tillsammans med våra grannar, och det finns ett stort intresse för att knyta närmare band mellan dessa stater. Vi har väldigt mycket gemensamt, men på grund av Rysslands aggression mot Ukraina ställs vi också inför andra utmaningar än vad detta samarbete har sett under tidigare decennier.

Herr talman! Jag tackar utrikesministern för svaret.

Vi närmar oss ju tvåårsdagen av den fullskaliga invasionen av Ukraina, och vi närmar oss även tioårsdagen av annekteringen av Krim. Ryssland rustar för val, och på Putins valaffischer står det: Rysslands gränser fortsätter utan slut.

Om vi inte tar krafttag nu och gemensamt stoppar Ryssland, när ska vi i så fall göra det? En fortsättning på frågan är därför vad regeringen egentligen gör i samarbetet med de baltiska och nordiska länderna för att fortsätta stödet till Ukraina.

Herr talman! En viktig del är naturligtvis att fortsätta arbetet med att stå upp inför omvärlden och prata om vad detta innebär för våra länders säkerhet samt skapa ett starkare stöd för Ukraina bland globala partner.

Precis som Ann-Sofie Alm sa inledningsvis står vi dock också inför en stor förändring: Förutom Ryssland kommer alla stater med kust runt Östersjön snart att vara Natomedlemmar, det vill säga när även Sverige blir det. Den förändringen kommer att ge oss en annan bas för ett fördjupat försvarssamarbete och länka ihop vårt närområde, till förmån för hela den transatlantiska gemenskapens säkerhet. Vi måste arbeta med denna fråga på många fronter samtidigt.

Herr talman! Jag har också en fråga till utrikesministern.

Israel gav nyligen Hamas möjlighet till en två månader lång vapenvila på villkor att gisslan skulle släppas. Tyvärr väljer Hamas att i stället fortsätta det krig som det också är Hamas som har startat. En hållbar fred och en tvåstatslösning är omöjlig så länge Hamas finns kvar eftersom deras mål är att tillintetgöra sin granne. Hamas är också aggressorn, och det är de som bär ansvaret för all den tragik som nu utspelar sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag undrar därför om regeringen ställer samma krav som till exempel Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har gjort i Europaparlamentet kring både gisslans villkorslösa frigivande och att Hamas måste upplösas eller kapitulera villkorslöst.

Herr talman! Det är tveklöst så att gisslan behöver friges, och det har varit ett ständigt krav som den svenska regeringen har framfört i alla sammanhang ända sedan de groteska och fruktansvärda händelserna den 7 oktober. Det är självklart.

Lika självklart är det för oss svenskar och européer att israeler har en självklar rätt till en judisk, demokratisk stat inom säkra gränser - precis som palestinierna har rätt till upprättandet av en säker stat som kan leva sida vid sida med den judiska staten. Det är tvåstatslösningens fundament.

Vi är inte part i de förhandlingar som Joar Forssell refererar till - de bedrivs av andra - men vi har en mycket bestämd uppfattning när det gäller gisslans frigivande, och den kommer vi att hålla fast vid. Vi hoppas och tror också att det kommer att vara möjligt att åstadkomma detta, liksom att sätta den press som behövs på parterna att även efter avslutade gisslanfrigivningar sätta sig ned och börja förhandla om en tvåstatslösning som kan vara hållbar.

Herr talman! De flesta vill självklart se en tvåstatslösning och en hållbar fred, men vi menar att en sådan inte är möjlig så länge Hamas finns kvar. Hamas är en terrororganisation som måste tillintetgöras. De måste bekämpas med de medel vi har tillgängliga.

Detta driver också Moderaterna och Kristdemokraterna via EPP-gruppen i Europaparlamentet. Liberalerna i Europaparlamentet har ställt sig bakom kravet på Hamas upplösande. Står den moderate utrikesministern bakom det krav som Moderaterna driver i Europaparlamentet?

Herr talman! Jag refererade i ett tidigare svar till den resolution som Sverige röstade för i FN:s generalförsamling. En förutsättning för att vi skulle rösta för denna resolution var dess krav på omedelbar och villkorslös frigivning av samtliga gisslan som hålls av Hamas och andra grupper i Gaza. Det är en självklarhet för mig.

När det sedan gäller diskussionerna om fredsförhandlingarnas fortsättning är Sverige, som jag sa, inte part i förhandlingarna om frigivandet. Därför är det inte möjligt för mig att här och nu göra ett tydligare ställningstagande i denna fråga än vad jag har gjort kring gisslan.

Herr talman! I dag kunde vi se på TV4 hur civila palestinier som viftar med en vit flagga i en så kallad säker zon blir ihjälskjutna. Det är en brittisk tv-dokumentär som visar detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta sällar sig väl till den rad av dåd som nu begås i den krigföring som utövas av Israel och som är fruktansvärd. Det är 25 000 döda i Gaza, varav 10 000 är barn. Man vittnar om att gravida kvinnor nu tvingas föda barn utan bedövningsmedel därför att import av förnödenheter och humanitärt stöd förhindras av inte minst Israel. Det utövas ett massivt övervåld som måste få ett stopp.

I Sverige har vi varit eniga om att snabbt fördöma Hamas attack mot Israel, men vi har också hårt drivit kravet på ett omedelbart eldupphör. Efter viss tvekan ställde sig Sveriges regering ändå bakom det kravet. Därför ställer jag nu frågan till statsrådet Tobias Billström: På vilket sätt driver Sverige kravet på ett omedelbart eldupphör i Gaza?

Herr talman! EU och Sverige står bakom Israels rätt att försvara sig, men den rätten måste utövas i enlighet med folkrätten och den internationella humanitära rätten. Civila måste alltid skyddas i enlighet med den internationella humanitära rätten.

Liksom mina europeiska och amerikanska kollegor är jag djupt bekymrad över situationen för civilbefolkningen i Gaza. Det gäller inte minst barnen och krigföringens konsekvenser för dem. Varje oskyldigt liv som spills i det här kriget är en tragedi, och det är viktigt att vi kommer ihåg detta. Det är fullt möjligt att se lidandet på båda sidor och att erkänna både israelers och palestiniers rättigheter.

Jag har i andra svar här tidigare redogjort för regeringens uppfattning när det gäller vapenvilan. Vi tycker att det är angeläget att en sådan kommer på plats. Vi har också tydligt angivit våra positioner för riksdagen, inte minst i EU-nämnden, inför de överläggningar som har ägt rum i utrikesministerrådet.

Herr talman! Tack för svaret, utrikesministern! Det är som sagt glädjande att regeringen nu ställer sig bakom kravet på en omedelbar vapenvila, för det är det som behövs.

Det finns dock en svensk tradition av att inte bara vara tillsammans med andra i EU-kretsen utan att också driva på, inte minst när det handlar om värnandet av mänskliga rättigheter och om att säkerställa att konflikter upphör. Med vår tradition av krav på en tvåstatslösning och ett erkännande av Palestina har vi här en unik roll i att aktivt gå in i konfliktlösningsmekanismer. Avser statsrådet att ta några sådana initiativ?

Herr talman! Det är helt riktigt att Sverige har en lång sådan tradition, och den avser vi också att leva upp till. Det är dock viktigt att sätta den i ett perspektiv.

För att man ska kunna åstadkomma en tvåstatslösning krävs det ett samarbete mellan flera olika parter - naturligtvis mellan Israel och Palestina men också mellan USA, Arabförbundet och EU, som är vår starkaste och viktigaste utrikespolitiska plattform även i detta avseende. Detta är någonting vi kommer att betona framöver, det vill säga hur viktigt det är att alla dessa parter kommer samman. Jag skulle till exempel välkomna att även USA:s utrikesminister vid något tillfälle framöver kommer till EU:s utrikesministerråd och berättar om de amerikanska planerna och positionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till utrikesministern.

Vi följer alla utvecklingen i Israel och Gaza noga efter Hamas brutala terrorattack med krig som följd. Israel har både en plikt, en rätt och en skyldighet att trygga sin befolkning, sitt territorium och sin existens och att försäkra sig om att något liknande inte händer igen.

Samtidigt får vi inte tappa fokus på en förhandlad tvåstatslösning där Israel och Palestina kan samexistera. En tvåstatslösning är och förblir den enda hållbara vägen mot fred. Hur ser vägen framåt ut för detta, enligt regeringens bedömning, efter Netanyahus avvisande av en tvåstatslösning i diskussioner med Biden?

Herr talman! Den svenska regeringen har alltsedan terroristattacken den 7 oktober stått upp för några centrala och gemensamma europeiska ställningstaganden. Vi fördömer reservationslöst Hamas barbariska terrorattack. Vi står bakom Israels självklara rätt att försvara sitt land och sitt folk. Ingen stat kan leva med en terroriströrelse på andra sidan gränsen som har som mål att förinta sin granne och som utför terroristattacker och ägnar sig åt urskillningslös raketbeskjutning.

Israels mål att slå ut Hamas militära förmåga är förståeligt och legitimt. Lyckas detta skänker det dessutom hopp till de palestinier som i många år lidit under Hamas auktoritära och islamistiska styre.

Tvåstatslösningen är ett projekt som är angeläget och viktigt, och det är någonting som vi inte får lov att förlora ur sikte mitt uppe i det mörker som nu råder på grund av kriget. Den svenska regeringens hållning är att vara aktiv och framåtlutad i diskussionerna i EU och att lämna de bidrag som man kan lämna i diskussionerna om skapandet av EU:s positioner i dessa frågor under de kommande veckorna och månaderna.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Det hastiga erkännande av Palestina som den förra S-ledda regeringen pressade fram kan inte ses som representativt för Sverige, eftersom den dåvarande regeringen inte hade en riksdagsmajoritet bakom sig. Beslutet saknade även folkrättslig grund. Det finns nu inget som tyder på att vi kommer att se en långsiktigt fungerande regering.

Min fråga är om regeringen är beredd att se över möjligheterna och om möjligt återkalla erkännandet av Palestina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Den svenska regeringens position är väldigt tydlig på den här punkten. Vi anser att beslutet 2014 var prematurt, men eftersom beslutet är fattat skulle det skada den svenska erkännandedoktrinen och skada förtroendet för svensk utrikespolitik om vi tog tillbaka erkännandet.

Det vi i stället måste arbeta för är att stärka den palestinska myndigheten och se till att den reder upp de problem som finns med korruption och bristande ledarskap, så att man blir en trovärdig part som kan sitta med vid förhandlingsbordet. Detta är ett arbete som vi tänker bedriva tillsammans med andra, inte minst inom EU men också tillsammans med USA och Arabförbundet.

(Applåder)

Herr talman! Även min fråga går till utrikesminister Tobias Billström.

I dag startar Nobelpristagaren Narges Mohammadi och 60 andra kvinnor en hungerstrejk i protest mot orättfärdiga avrättningar av oliktänkande i Iran. Detta sker i det beryktade Evinfängelset. Flera politiska fångar och samvetsfångar har också meddelat att de ansluter sig till protestaktionen.

Förtrycket och brotten mot de mänskliga rättigheterna i Iran växer för varje dag. Kvinnor och kurder är särskilt utsatta. De som vågar stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter riskerar att fängslas och till och med avrättas - regimen avrättade 746 personer under 2023.

Åtta månader har gått sedan Sveriges riksdag enhälligt tillkännagav för regeringen att Islamiska revolutionsgardet ska terrorstämplas. Revolutionsgardet är ett militärt organ med avgörande inflytande över det politiska och ekonomiska systemet i Iran. Vad händer med den här frågan? Vad har regeringen gjort, och vad gör regeringen för att stoppa alla orättfärdiga fängslanden och avrättningar i Iran?

Herr talman! Regeringen har både enskilt och, naturligtvis, tillsammans med övriga EU kraftfullt fördömt de iranska myndigheternas våld mot fredliga demonstranter och andra kränkningar av mänskliga rättigheter i uttalanden och i direkta samtal med iranska företrädare, inklusive på ministernivå och i kontakter med tidigare härvarande iranska ambassadörer. Det förblir viktigt för Sverige att verka genom EU och FN för att säkerställa att budskapen är tydliga och att trycket på Iran förblir högt. Iranska myndigheter ska veta att fortsatt repression har ett pris.

När det gäller att skapa enighet inom EU för att lista det islamiska revolutionsgardet som en terroristorganisation under sanktionsregimen bedriver vi från Sveriges sida ett sedvanligt diplomatiskt arbete för att verka för vår linje i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Vi har också aktivt konsulterat andra medlemsstater i frågan. Det saknas dock alltjämt brett stöd inom EU för en sådan listning. Vi måste vara tydliga inför riksdagen, som har lämnat detta tillkännagivande, med att det förhåller sig på det viset.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar utrikesministern för svaret.

Det är bra att regeringen agerar i den här frågan, men jag tror nog att vi måste steppa upp ännu mer just när det gäller terrorstämplingen av revolutionsgardet. Det skulle betyda oerhört mycket, eftersom man då skulle kunna rikta sanktioner mot enskilda medlemmar i revolutionsgardet. Det skulle vara en kraftfull signal och betyda mycket för framför allt demokratikämparna. Detta är också någonting som de ställer som krav i dag när de hungerstrejkar i fängelset i Iran.

Jag hoppas att regeringen kommer att steppa upp ännu mer i den här frågan.

Herr talman! Sverige hyser naturligtvis inga illusioner när det gäller Iran, vare sig om staten i sig eller om dess agerande i den region där den är geografiskt belägen. Men en listning under EU:s terrorismsanktioner behöver uppfylla rättsaktens kriterier och vara legitim. Den måste också underbyggas av en nationell myndighet eller en likvärdig behörig myndighet och av förundersökning, åtal och dom för terroristdåd eller försök till detta. Något sådant underlag för listning har ännu inte presenterats av någon medlemsstat. Jag uppfattar därmed inte att det i nuläget finns något brett stöd inom EU för att driva frågan om att lista IRGC under EU:s terrorismsanktioner.

Herr talman! Regeringen har skickat tydliga signaler om att vi i Sverige behöver förbereda oss för ofred - krig - och att regionerna och kommunerna förväntas ta ett ökat beredskapsansvar.

I rapporteringen ser vi hur den ena regionen efter den andra tvingas säga upp medarbetare på grund av dålig ekonomi, vilket beror på ökade kostnader och uteblivna statliga stöd. I mitt hemlän Värmland handlar det om 750 personer. Det är 1 500 händer som behövs i vården för att ge patienter den vård de behöver. Detta ger också oönskade effekter på min hemkommun Arvika.

Därför, herr talman, vill jag fråga statsrådet Jakob Forssmed: Hur ska sjukvården klara av krig när den redan i dag, i fredstid, har svårt att klara av sin verksamhet?

Herr talman! Regeringen arbetar väldigt aktivt med beredskapsfrågorna för att kunna ställa om organisationen i händelse av krig eller kris. Detta gäller förstås också hälso- och sjukvården och det uppdrag som ligger på regionerna och på våra myndigheter i det sammanhanget.

Vi har mycket samarbete för att stötta Ukraina i det mycket utsatta läge som de befinner sig i. Vi har också möjlighet att på detta sätt dra lärdomar gällande hur vi kan förändra och organisera oss på ett sådant sätt att vi kan maximera vår kapacitet om vi skulle drabbas av svåra saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detsamma gäller frågan om läkemedel. Vi måste se till att det finns tillgång till läkemedel, inte minst till fungerande antibiotika, som jag jobbar mycket med.

Mona Smedmans fråga handlade ju om den svåra ekonomiska situationen för regionerna. Regeringen följer förstås detta noga. Jag vill också påminna om att 40 procent av reformutrymmet avsattes till satsningar för att stärka och upprätthålla välfärden.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret och välkomnar honom till Värmland för att berätta det här för de medarbetare där som får sluta.

Herr talman! Jag besöker förstås gärna olika regioner. Jag gör ofta det och diskuterar med medarbetare om verksamheten och hur vi kan utveckla den på olika sätt.

Det är en svår ekonomisk situation. Regeringen har tillskjutit medel. Många regioner har bekymmer med ekonomin. Detta är inte minst framdrivet av den höga inflationen, som har satt ett väldigt kostnadstryck på regionerna.

Vi behöver tillsammans fundera på vad vi kan göra för att på bästa sätt upprätthålla välfärden. Det handlar både om det ansvar som regionerna har för sin ekonomi och om vad regeringen kan göra. Regeringen gör också en hel del i den budget som nu gäller.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Johan Pehrson.

När jag 2009 av familjeskäl var tvungen att skaffa bil såg jag till att skaffa mig en biogasbil, som även går att köra på bensin om det behövs. Biogas är ett bra drivmedel som produceras genom att använda bland annat matavfall och gödsel. En del påstår att det till och med kan vara det klimatsmartaste drivmedlet. Det har dessutom alltid varit billigare att köra på biogas än på bensin, vilket har gjort det enkelt att vid pump alltid välja det klimatsmarta alternativet. Men den 1 januari sänkte regeringen reduktionsplikten, och då blev plötsligt både bensin och diesel betydligt billigare än biogas.

Vad gör regeringen för att gynna biogas, som kan vara vårt klimatsmartaste drivmedel?

Herr talman! Den rena förbränningsmotorn som drivs med bensin och diesel är på väg ut. EU har meddelat ett förbud, och vi ska nu gå mot elektrifiering. Biogas kan dock fortsätta att spela en viktig roll, inte minst för tyngre transporter som bussar med mera.

Det är korrekt att den tillfälliga ändringen av reduktionsplikten till en lägre nivå gör diesel och bensin något billigare, vilket också var ett medskick från riksdagen före valet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar för ett något undvikande svar, men jag undrar fortfarande vad regeringen gör för att gynna just biogas. Nu har ni gynnat bensin och diesel, vilket knappast är speciellt klimatsmart. Biogas är däremot klimatsmart. Den produceras ju av matavfall och gödsel som annars skulle bli metangas och öka på klimatutsläppen ännu mer än koldioxid.

Vad gör regeringen för att gynna just biogas?

Herr talman! Om vi nu ska ställa om hela transportsektorn och göra den fossilfri ska vi använda biogas där den gör mest nytta, och det är inte i personbilar. Bilflottan ska elektrifieras; det ska bli elmotorer. Det har experimenterats med annat. Etanol var inne ett tag. Då sa alla här i kammaren att det var lösningen, men det var det ju inte. Lösningen är att elektrifiera fordon och producera mer el. Biogas kommer att kunna användas men främst i andra transportslag, så på så sätt var det en dålig investering för ledamoten.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Jakob Forssmed.

De svenska värnpliktiga i 18-årsåldern blir enligt undersökning i snitt ett halvt kilo tyngre för varje år. Unga vars föräldrar har låg utbildning har större problem med vikten. Satsningen som regeringen gör med ett statligt fritidskort för barn och unga i åldern 8-16 år ska ge ökad tillgång till rörelse, idrott och friluftsliv, motverka fysisk och psykisk ohälsa och öka jämlik hälsa i samhället, vilket är mycket bra.

Hur kommer man att följa upp satsningen, och hur kommer man att utvärdera utfallet av satsningen?

Herr talman! Jag tackar Crister Carlsson för frågan.

Det är en stor utmaning att barn och unga rör sig mindre och att färre är med i exempelvis idrottsföreningar. Dessutom känner många barn i tolvårsåldern sig tvungna att välja mellan att delta och att stötta hemmets ekonomi. Inget barn ska behöva göra det valet, och därför gör vi denna satsning på ett fritidskort för alla barn mellan 8 och 16 år. Mer pengar kommer att gå till dem med socioekonomiska utmaningar så att ekonomin inte avgör deras möjlighet att delta.

Givetvis kommer vi att följa upp detta noga så att satsningen inte äts upp genom exempelvis ökade avgifter. Vi vill ju se att fler kommer i rörelse med hjälp av detta. Vi behöver dock göra mycket annat på detta område.

Herr talman! Kan ministern tänka sig ytterligare satsningar, och i så fall vad?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! En sak jag vill lyfta fram är att vi nu satsar stort på hembesök i områden med sämre hälsa. Jag tror att det är bra med förebyggande insatser tidigt i livet för att grundlägga goda vanor. En annan viktig åtgärd är olika insatser för att stävja att barn och unga exponeras för dålig kost. Vi måste också fundera på timmarna av passivitet framför skärmarna. Det är svårt att komma runt det som en faktor i detta.

Herr talman! Min fråga går till Nordenministern Jessika Roswall.

Förra året var några parlamentariker från Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet på kvinnotoppmötet i New York. Bland annat hölls ett seminarium som var välbesökt och uppskattat just för att parlamentariker var med. Nordiska rådets välfärdsutskott ville gärna fortsätta samarbetet eftersom jämställdhetsfrågan är enormt viktig och kvinnotoppmötet en viktig arena för att driva på jämställdheten i Sverige, Norden och världen. Men nu har Nordiska ministerrådet tackat nej till samarbetet.

Denna fråga är viktig för hur vi samarbetar i Norden. Det är avgörande att vi gör detta tillsammans. Det är viktigt för jämställdheten. Det är också viktigt för demokratin att vi hittar bra sätt att samarbeta.

Herr talman! Jag tackar Eva Lindh för frågan.

Jag kan inte svara på varför Nordiska ministerrådet har tackat nej. Jag är Nordenminister, och som Tobias Billström tidigare kom in på är jag också nordisk samarbetsminister.

Jag hoppas att vi under vårt ordförandeskap i Nordiska ministerrådet kommer att synliggöra det viktiga arbete som sker inom ramen för nordiskt samarbete. Demokrati och jämställdhet är givetvis viktiga frågor, och vi har ett sektorsprogram för kultur och utbildning där också jämställdhet ingår. Mer detaljerade programpunkter kan jag inte berätta om i dag, men jag ser fram emot att återkomma inom många olika delar av det nordiska samarbetet eftersom här finns en stor potential. Men redan i dag har vi en god dialog tillsammans med riksdagens ledamöter.

(Applåder)

Herr talman! Jakob Forssmed har ju fått hoppa in för socialtjänstministern, men jag hoppas att han ändå kan besvara min fråga.

SOU 2023:66 om barn och unga i samhällets vård, som presenterades i november i fjol, är en mycket bra, ytterst viktig och högst aktuell utredning som samlar både fakta och många förslag på åtgärder. Flera befarade brister bekräftas, bland annat brist på sammanhang och trygghet, brist på vård och brist på goda och nära relationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Med anledning av det som framkommit i utredningen undrar jag om statsrådet tänker ta några initiativ i linje med förslagen i den för att stärka arbetet för trygga och välmående barn och unga.

Herr talman! Jag tackar Mona Olin för frågan. Regeringen är mycket angelägen om att stärka barnens situation när de på olika sätt hamnar i samhällets vård. Det gäller oavsett om de placeras i familjehem, HVB-hem eller Sis-hem.

Det pågår ett omfattande reformarbete redan nu kring att stärka barns situation och att stärka kvaliteten i familjehem och rekrytera fler så att fler får den möjligheten.

När det gäller förslagen i just det specifika betänkandet bereder regeringen dem, förstås. Vi tycker att detta är en väldigt angelägen utredning som ger ett underlag för att vi ska kunna gå vidare, men det ansvariga statsrådet får återkomma om exakt hur vi går vidare med dessa förslag.

Herr talman! Israels ockupation av Palestina har pågått i över 75 år. Sedan dess utsätts palestinier för illegal bosättarpolitik, apartheid och etnisk rensning. De fängslas, torteras, misshandlas och mördas. Nu har det nått sin höjdpunkt. Israel begår folkmord på palestinierna i Gaza - majoriteten är barn. Israels premiärminister Netanyahu säger nu också att han motsätter sig en självständig palestinsk stat.

Den här högerregeringen försvarar Israels terror genom att kalla det självförsvar och proportionerligt. Man kallar Palestinademonstranter för kriminella gäng. Man finansierar Israels terrormaskineri genom handelsavtal. Man röstar nej till ett eldupphör flera gånger. Man stoppar bistånd till Palestina. Man tar inte ens hem alla svenska medborgare från Gaza. Det är en vidrig människosyn.

Tar regeringen avstånd från Israel? Tar regeringen avstånd från att Netanyahu säger nej till en palestinsk stat - ja eller nej?

Herr talman! Jag har redan tidigare här i debatten klargjort att en framförhandlad tvåstatslösning är något som är självklart för regeringen. Naturligtvis kommer vi alltid att kritisera den som säger att en tvåstatslösning inte är på bordet; det har jag redan gjort publikt flera gånger.

Omfattningen av krigföringens konsekvenser för civilbefolkningen i Gaza reser onekligen frågor om den internationella humanitära rätten har efterlevts. Men det är inte jag eller frågeställaren som avgör huruvida Israel har brutit mot den internationella humanitära rätten, för det har vi inte information för att avgöra. Vi kan till exempel inte avgöra huruvida Hamas har lagt ett militärt mål under en civil byggnad. Det bör oberoende rättsliga instanser göra, och som bekant har till exempel Internationella brottmålsdomstolen en pågående förundersökning av situationen i Palestina.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Johan Pehrson.

För den som i själ och hjärta är liberal är det självklart att det som ordföranden för riksdagens justitieutskott har sagt den här veckan är ett direkt hot mot demokratin och ännu ett steg mot ett hårdare, kallare och mer uteslutande samhälle, där vissa ses som lite bättre än andra och där vi går in i människors innersta och talar om att det som hundratusentals svenskar har firat sin kärlek till eller sörjt sina närståendes bortgång vid är fel.

Det väger ett tungt ansvar på att man som liberal i det här läget inte bara agerar vakthund, som statsrådet Johan Pehrson själv uttryckte det, utan faktiskt säger "nu får det vara nog!".

Min fråga är: När ska statsrådet och resten av regeringen, inte bara i ord utan också i handling, säga "stopp, här går gränsen"?

(Applåder)

Herr talman! Vi har yttrandefrihet i Sverige, och vi har religionsfrihet i Sverige. Dessa krockar ibland, för människor tycker olika. En del människor tycker jättekonstiga saker och använder sin yttrandefrihet för detta.

Vi har religionsfriheten, som det hänvisas till, inskriven i grundlagen, och så ska det förbli. Det spelar ingen roll för mig som partiledare för Liberalerna eller som statsråd i vår regering vad en ledamot eller någon annan säger - vi försvarar religionsfriheten och rätten både till och från religion.

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Johan Pehrson.

År 2023 är ett svart år när det gäller dödsolyckor i arbetslivet. Hela 65 personer omkom på sina arbetsplatser. Det är förfärligt och oacceptabelt. Arbetsgivaren har alltid det yttersta arbetsmiljöansvaret, och det systematiska arbetsmiljöarbetet är oerhört viktigt.

Min fråga är: Hur jobbar regeringen för att motverka dödsolyckor i arbetslivet?

Herr talman! Det är som Saila Quicklund beskriver här: Vi har ett mörkt år bakom oss. Vi har flera mörka år bakom oss när det gäller säkerhet på Sveriges arbetsmarknad. Personer har dött, skadats för livet och blivit sjuka till följd av sitt arbete. Detta är naturligtvis något som måste bekämpas.

Det går inte att ha något annat än en nollvision. Då kan jag konstatera att den arbetsmiljöstrategi som nu ligger och som den här regeringen har ärvt är otillräcklig. Vi jobbar nu med att förstärka den. Men det räcker inte att jobba med en strategi. Vi jobbar också med att Arbetsmiljöverket till exempel ska få göra fler oannonserade besök på de arbetsplatser som man misstänker kanske struntar i regelverket. Vi gör insatser mot arbetslivskriminalitet brett. De personer som håller på och fuskar och är en del av organiserad brottslighet och bedriver företag följer sällan några arbetsmiljöregler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi vidtar en mängd olika åtgärder, och vi tillkallar nu också parterna på arbetsmarknaden, inte minst inom de branscher som är utsatta för dödsolyckor.

Herr talman! I Ulf Kristerssons Sverige blir folket fattigare, och i går var årets fattigaste dag. Samtidigt är det många föräldrar som i dagarna tar emot avierna för terminsavgifterna för sina barns fritidsaktiviteter. Det handlar om barn i Enköping, Örsundsbro, Fjärdhundra eller Hummelsta som längtar efter rugbyplanen, fotbollsplanen, idrottshallen eller simhallen, med drömmar om segrar, kamratskap eller kanske bara en stunds frid från en annars stökig hemmiljö.

Min fråga går till socialministern. Vilka åtgärder vidtas här och nu för att 2024 se till att ungdomsidrott inte blir en klassfråga där bara barn till rika föräldrar har möjlighet till en fritid full av rörelse?

Herr talman! Det är otroligt angeläget att barn och unga får tillgång till rörelse och idrott på olika sätt.

Regeringen arbetar med fritidskortet för att införa ett stöd som bara kan användas till just detta, för att det inte ska behöva konkurrera med matkassen eller elräkningen. Vi vet att många slutar på grund av att avgifterna blir för höga och konkurrerar.

Socialdemokraterna har haft en något ambivalent inställning till detta, kan jag konstatera. Man sa först att det bär drag av fattigvård. Sedan accepterade man förslaget, men i dag är man återigen lite ambivalent till det. Det tycker jag är tråkigt, för jag tror att vi ser behovet av detta och av att försöka göra något nytt kring detta.

Vi kommer dessutom att återkomma med ytterligare förslag för innevarande år, om hur vi kan stötta och på ett ännu bättre sätt än i dag se till att fler barn får chansen till idrott och annat föreningsliv. Vi gör också en särskild satsning på idrott i utsatta områden som vi påbörjade under det här året och som vi kommer att fortsätta med under kommande år.

Herr talman! Med den snabba utvecklingen av artificiell intelligens och robotik observerar vi en växande påverkan på jobb och arbetstillfällen globalt, inklusive i Sverige. Dessutom är teknologiska framsteg både spännande och potentiellt oroväckande, med tanke på att vissa yrkesgrupper riskerar att bli helt ersatta. Samtidigt som AI kan föra med sig positiva förändringar och skapa nya möjligheter finns det en växande oro för dess negativa effekter, särskilt för dem som står längst från arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Mot denna bakgrund skulle jag vilja fråga arbetsmarknadsminister Johan Pehrson om han ser någon speciell risk med för snabb digitalisering, särskilt när det gäller dess påverkan på de mest sårbara grupperna på den svenska arbetsmarknaden.

Herr talman! Det gör jag verkligen! Sverige står inför stora utmaningar. Den nya tekniken är otroligt spännande, skapar stora möjligheter och kan hjälpa människor på ett fantastiskt sätt - om vi ser till att stoppa in rätt saker, särskilt i artificiell intelligens. Annars kommer det skräp ut.

För arbetsmarknaden är det fortsatt centralt att vi börjar i skolan och jobbar med goda möjligheter för människor att ställa om i livet. Den här regeringen jobbar med båda. När det gäller att förstärka skolan kan jag säga detta: Är man orolig att inte klara att köra AI, bli en del av AI eller bli en nyttjare av AI måste man ta befälet. Då måste man kunna läsa, räkna och skriva.

Vi människor som är lite till åren komna har en möjlighet till omställningsstöd mitt i livet som är helt unik sett till många andra europeiska länder, detta för att man ska kunna göra en uppgradering och bli ännu duktigare på exempelvis AI-tekniken och då också bli starkare förankrad på arbetsmarknaden.

Frågan är viktig. Regeringen har dessutom en särskild AI-kommission för att kunna titta noga på detta.

Herr talman! De flesta i Sverige är överens om att Ukraina slåss för oss alla och försvarar oss alla - varje minut, varje timme, dygnet runt - och har gjort så i snart två år. Men förutsättningen för att de ska klara det är att de får resurser.

Vi har nu en vecka framför oss som är oerhört viktig. Dels måste EU klara att säkra det stödpaket som är utlovat, EU 27 eller EU 26, dels krävs också vapen och ammunition.

Jag skulle vilja höra om utrikesministern är intresserad av att ta en debatt eller ett samtal med andra kollegor för att försöka ställa om i ländernas beställningar hos försvarsindustrin så att vapen som har beställts kan prioriteras till Ukraina samt om kreditgarantier kan säkras för detta.

Herr talman! Det råder ingen tvekan om att det precis som Kerstin Lundgren säger krävs flera olika åtgärder för att säkerställa att Ukraina kan fortsätta att försvara sig i sin kamp mot den ryska aggressionen. Vi har stöd. Det militära stödet är naturligtvis viktigt; en annan typ av stöd är det makrofinansiella stödet, som också är angeläget att EU kan få på plats.

Frågan som Kerstin Lundgren ställer ligger delvis under försvarsministerns ansvarsområde. Det måste konstateras att vi inom regeringen har en ganska tydlig uppdelning. Det innebär dock inte att regeringen inte har en politik på området som är samlad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi arbetar just nu för att försöka se till att vi kan säkerställa att det militära stöd som Ukraina behöver kan åstadkommas. Dit hör till exempel behovet av att öka ammunitionsleveranserna och framför allt produktionen av artilleriammunition till Ukraina.

Jag utesluter inte mer samarbete kring detta och inte heller att det kan finnas förutsättningar att kanske gå ut och handla upp detta även utanför den europeiska marknaden. Men allt detta är frågor som försvarsministern är bättre skickad att svara på i detalj än vad jag är som utrikesminister.

Herr talman! It-infrastrukturen i svensk sjukvård är splittrad. Det faktum att man inte kan dela hälsodata i hela vårdkedjan leder till sämre kvalitet, till försvagad patientsäkerhet och till en större administrativ börda för vårdens medarbetare.

Att få ordning på den här situationen nämns väldigt tydligt i Tidöavtalet. Jag vill därför fråga socialminister Jakob Forssmed vad regeringen gör för att detta på ett snabbt och rättssäkert sätt ska komma på plats. Det här är ju reformer som borde ha gjorts för länge sedan.

Herr talman! Tack för frågan, Jesper Skalberg Karlsson!

Jag håller helt med: Detta borde ha gjorts för länge sedan. Vi har förlitat oss för mycket på frivillig samverkan och att det ska lösa problemet. Det har inte fungerat. I dag har vi en situation där patienter får upprepa sin sjukdomshistoria, där man gör utredningar och undersökningar som inte skulle behövas eftersom informationen inte finns där och där personalen får använda sin dyra tid till att knacka in samma uppgifter i olika datasystem. Det duger inte.

Jag är glad att vi ska ta ett tydligt grepp om detta. Vi gör det nu. Ehälsomyndigheten har ett uppdrag att ta fram en färdplan för det vi ska åstadkomma. Vi har tillsatt en nationell samordnare som ska jobba tillsammans med regionerna för att vi ska identifiera rätt behov och göra rätt.

I går, tror jag, tillsatte vi också en ny utredare som ska se över just det juridiska kring personuppgiftsbehandling och hur vi ska få det svenska nationella system som vi vill få på plats att fungera ihop med det europeiska, så att vi kan ha våra vårddata tillgängliga när vi är utomlands om vi skulle ha oturen att drabbas av en sjukdom eller en skada.

Jag delar helt frågeställarens ambitioner på detta område.

(Applåder)

Herr talman! Antalet barn och unga i behov av samhällsvård ökar. I många fall är anledningen destruktivt leverne, kriminellt beteende eller risk att hamna i kriminella nätverk. Alltför många placeras på institution trots att det bästa i stället vore placering i familjehem, i många fall helt enkelt för att socialtjänsten saknar alternativ, och trots att man vet att det är en ytterligare riskfaktor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Många kommer från trasiga förhållanden och behöver just det lilla, trygga sammanhanget. Forskning visar också att det är detta som ger bäst förutsättningar för att den unge ska komma ifrån sin destruktiva bana.

Det är brist på familjehem i landets kommuner, i synnerhet förstärkta eller särskilt utbildade behandlingsfamiljer som i högre grad skulle kunna ersätta institutionsvård.

Nu har Forssmed fått hoppa in i stället för socialtjänstministern, men jag hoppas att ministern kan besvara detta utifrån sina områden psykisk ohälsa och ungdomspolitik.

Det är kommunerna som ansvarar för att rekrytera familjehem. Vad avser regeringen att vidta för åtgärder för att stötta kommunerna i det viktiga arbetet för att få fler men även bättre rustade familjehem för så gynnsamma och trygga placeringar som möjligt?

Herr talman! Tack, frågeställaren Carita Boulwén, för frågan!

Det är oerhört angeläget att vi får fler familjehemsplatser, att vi jobbar med rekryteringen och att vi får fler trygga, goda familjer i Sverige som känner sig så trygga att de är beredda att öppna sina dörrar för ett barn i behov av trygghet, gemenskap och hjälp. Därför satsar regeringen på att öka stödet till kommunerna för att kunna rekrytera fler familjehem och också subventionera ytterligare så att detta blir en form som man använder sig av mer. Vi satsar naturligtvis också på olika typer av insatser för att stärka rekryteringen av familjehem. Det finns också en särskild samordnare för detta, för att rekrytera och se till att det fungerar bättre.

Jag är glad över det stora engagemang som finns här i riksdagen kring behovet av fler familjehem. Det är en väldigt viktig åtgärd för att barn och unga med stora behov ska få en bättre och tryggare miljö och en bättre start i livet.

Herr talman! Min fråga går till socialminister Jakob Forssmed.

Jag har skrivit många motioner i riksdagen om ofrivillig ensamhet, en fråga som ständigt är aktuell och där läget tyvärr förvärras. När jag tidigare jobbade som läkare på akuten hade vi många som var mångsökande, och vi såg då att mer än hälften av dem hade just ofrivillig ensamhet som en problematik. Då handlade det mest om äldre, men nu handlar det om såväl barn, unga och unga vuxna som äldre. Nästan var fjärde invånare i Sverige har det här bekymret.

Jag känner en stor oro för detta. Jag vet att man har gjort många olika försök. Ibland har de varit kortsiktiga; ibland har de inte lett tillräckligt långt, utan problemet har fortskridit och tyvärr ibland förvärrats.

Jag vet att socialministern är väldigt engagerad i detta och att man nu genomför projekt, exempelvis tillsammans med näringslivet. Jag hoppas att detta är någonting som kommer att bli mer bestående och hålla. Jag är lite nyfiken på hur det går med detta, om det finns fler förslag och vad som är planerat just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar för frågan, som är oerhört angelägen.

Ett bra första steg är att regeringen nu har lyft detta som ett samhällsproblem. Detta är inget individuellt problem som bara drabbar den enskilde, utan detta drabbar samhällskroppen. Vi vet också att det har stora hälsoeffekter, att man lättare drabbas av hjärt-kärlsjukdomar och att man i större utsträckning drabbas av depression. Kroppen liksom protesterar mot att leva i konflikt med att vara en gemenskapsvarelse. Det behöver vi ta på stort allvar.

Vi arbetar bland annat med stöd till civilsamhället för att de ska kunna utveckla sin verksamhet kring detta. Vi har en nationell strategi, just för att det inte ska bli korta projekt utan någonting som vi lyfter nationellt tillsammans. Jag har också tagit initiativ till ett näringslivsnätverk för att få med även näringslivet i det här viktiga arbetet. Det finns ett mycket stort intresse kring detta.

Jag jobbar också i olika globala sammanhang för att hitta metoder som kan fungera. Detta är ett svårt område som inte är prövat så mycket. Då gäller det att hitta metoder som funkar på den individuella nivån men också på samhällsnivån så att vi får stor utväxling på det vi gör.

Herr talman! I november röstade Europaparlamentet för en fördragsreform. Det uttalade syftet med reformen är att unionen ska kunna fungera när fler medlemsländer tillkommer i framtiden. Så är det i alla fall tänkt. Förslagen handlar bland annat om en europeisk beskattningsrätt, om att minska medlemsländernas inflytande över utrikespolitiken och om en kraftig maktkoncentration till Bryssel på medlemsstaternas och riksdagens bekostnad.

Vi har alla sett detta förut. Lissabonfördraget tog unionen i samma riktning. Det ledde till slut till att Storbritannien valde att lämna unionen. Den reform som nu diskuteras skulle göra skälen för att göra detsamma betydligt starkare än de är i dag, tycker jag.

Vad tycker EU-ministern? Jag undrar speciellt vad hon säger om att många ser den här reformen som en förutsättning för utvidgningen. Det senare är något som hennes parti har stått starkt bakom.

Herr talman! Tack för frågan, Ludvig Aspling!

Det är mycket riktigt att Europaparlamentet hade en omröstning.

Jag skulle vilja säga att utvidgningen är här och nu. EU är därför inne i en ny formativ fas. Skälet till att vi pratar så mycket om utvidgning är såklart kriget i Ukraina. Frågan är alltså inte om utan när en utvidgning ska ske. Därför behöver vi i EU framtidssäkra oss.

Diskussionen om fördragsförändringar har pågått till och från. Min uppfattning är att Lissabonfördraget, som vi har, är utvidgningssäkert, det vill säga att det håller för fler utvidgningar.

Europaparlamentet har haft olika omröstningar vid olika tillfällen, och vi vet att det där hörs fler federala röster än hur det låter här i den svenska riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men i rådet finns det ingen aptit för fördragsförändringar. Vi diskuterar vilka förändringar vi behöver göra utan att göra fördragsförändringar. Vi har inte tid med det, och det finns inte behov av att göra det.

Herr talman! Min fråga går till utrikesministern.

Jag vill fråga om Ryssland. Vi vet alla att Ryssland utgör ett stort hot mot säkerheten i, skulle jag vilja säga, stora delar av vår jord, men jag tänker mest på här i Sverige och förstås i Europa.

Jag undrar hur utrikesministern ser på och anser att vi bäst bör möta Rysslands hot ur ett långsiktigt perspektiv.

Herr talman! Det är tyvärr en fråga som kommer att fylla den svenska utrikes- och säkerhetspolitiska debatten under lång tid framöver. Så allvarlig är den ryska aggressionen mot Ukraina, och så långtgående konsekvenser får den för oss, för vår region, för Europa och för världen.

Det vi kommer att behöva göra är att tillsammans med andra partner inom EU och FN arbeta fram strategier för att hantera ett Ryssland som oavsett krigsutgången i Ukraina kommer att ligga där det ligger. Även om de skulle besegras i kriget mot Ukraina, vilket är vår förhoppning, kommer Ryssland att ligga kvar som ett revanschistiskt land som kommer att ha maktanspråk i vår region.

Vi måste därför finna partner som är intresserade av att diskutera detta med oss. Inte minst i den nordisk-baltiska regionen finns det gott om sådana parter. När vi inom kort har blivit medlemmar i Nato kommer vi dessutom att kunna ansluta till ytterligare en vidare grupp av länder bestående av Polen och Tyskland som också kommer att kunna bygga säkerhet i vår region tillsammans med oss.

Men vi måste titta bortom detta och förstå att vad som händer i Europa också har återverkningar och konsekvenser i övriga delar av världen. Inte minst USA är en viktig partner i sammanhanget.

(Applåder)

Frågestunden var härmed avslutad.