Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av statsrådet Niklas Wykman, energi- och näringsminister Ebba Busch, finansminister Elisabeth Svantesson och statsrådet Maria Malmer Stenergard.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Finansmarknadsminister Niklas Wykman besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till finansminister Elisabeth Svantesson.

Sverige är i en nationell sjukvårdskris och möter de största nedskärningarna inom vården sedan 90-talet. Under de senaste två åren har regionerna gått på knäna till följd av stora prisökningar, vilket har drabbat både vanligt folk och den svenska sjukvården. Regeringen, med finansministern i spetsen, har vägrat att inse allvaret och skapat dagens situation genom att prioritera skattesänkningar före sjukvården, före vårdpersonalen och före patienterna.

Nu har verkligheten kommit i kapp SD-regeringen. Regionerna har budgeterat för hisnande underskott. Resultaten syns i drastiska nedskärningar. Personal sägs upp, vårdcentraler stänger och tuffa nedskärningar fortsätter. Efter hård kritik har regeringen till slut erkänt att man prioriterat fel och lovar nu att skjuta till extra medel.

Min raka fråga är: Är finansministern nöjd med utfallet av sitt nya budgetbesked? Det verkar ju som att varslen och nedskärningarna fortsätter runt om i Sjukvårdssverige. Var det så här det var tänkt att bli?

Fru talman! Jag tackar Mikael Damberg för en mycket viktig fråga.

Jag är väldigt nöjd och glad över att vi har kunnat ge besked om en ytterligare förstärkning till sjukvården under innevarande år med 6 miljarder. Redan före beskedet var den absolut största posten ur reformutrymmet att förstärka just kommuners och regioners situation.

Nu har läget förvärrats i regionerna när det gäller inflationsproblematiken, det vill säga att kostnaderna för pension har stigit ännu mer. Då är det viktigt att stärka och förstärka sjukvården så att fler medarbetare och fler patienter kan känna sig trygga med att staten kommer att göra sitt. Vi har hela tiden sagt att vi inte lämnar regionerna i sticket. Och självklart gör också många regioner sitt just nu för att behålla så många som möjligt av personalen och en så god sjukvård som bara är möjligt, trots att vi befinner oss i ett väldigt tufft läge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Först sa finansministern, och upprepade det i dag, att regeringen inte skulle lämna sjukvården i sticket. Sedan gjorde man just det och skapade den nationella sjukvårdskrisen. Sedan lovade statsministern i tv att inga anställda skulle sägas upp i svensk sjukvård. Men inte heller detta löfte var på riktigt. Nedskärningarna fortsätter, och personal får lämna svensk sjukvård.

Fru talman! Det visar bara att det är svårt att ta den här regeringens ord på allvar. Vi socialdemokrater har visat att det går att välja en annan väg för svensk sjukvård, där man prioriterar sjukvården, personalen och patienterna.

Fru talman! Det är viktigt att komma ihåg orsaken till det mycket svåra läge som Sveriges regioner befinner sig i, och det är inflationen. Därför har vår uppgift som regering och min uppgift som finansminister från dag ett varit att just bekämpa den. Därför är det väldigt glädjande att den nu är på väg ned och att vi snart kommer att nå målet. Det kommer att påverka situationen för regionerna under åren framöver.

Med detta sagt: Det är historiska satsningar som görs i en svår tid, då det är många prioriteringar som ska göras. Vi har prioriterat regionerna och kommunerna och ger nu ett särskilt tillskott till landets regioner, så att sjukvården kan fortsätta att leverera på allra bästa sätt också i en tuff tid.

Fru talman! Min fråga går till finansmarknadsministern.

I socialutskottet behandlas nu ett förslag om ny könstillhörighetslag som ska göra det enklare att byta juridiskt kön och få nytt personnummer utan medicinsk utredning eller diagnos - något som vi vänder oss starkt emot och som tunga remissinstanser kraftigt kritiserar.

Svenska Bankföreningen har bland annat varnat för att det skapar möjlighet för kriminella att utnyttja situationen och att det riskerar att bli ett verktyg för den organiserade brottsligheten att undkomma kontroller av penningtvätt och finansiering av terrorism genom att byta personnummer ett flertal gånger.

Vi vet att frågan inte ägs av regeringen utan behandlas i riksdagens socialutskott. Men det borde inte hindra ministern från att ha en åsikt om hur denna lagstiftning skulle påverka ministerns ansvarsområde och bankernas möjlighet att upprätthålla sin lagstadgade kundkännedom och förhindra överskuldsättning, penningtvätt och brottsfinansiering.

Fru talman! Jag tackar för en bra fråga som gjuter ihop två saker som kan synas stå väldigt långt ifrån varandra: människors rätt att själva definiera sig och känna en trygghet i sin egen tillvaro och samhällets behov av ordning och reda och statistik.

Det är lätt att förstå dem som sympatiserar med argument på båda dessa sidor. Och precis som frågeställaren påpekar är detta en fråga som regeringen inte har en position i, utan den hanteras, som frågeställaren säger, här i Sveriges riksdag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Blir det så får man anpassa de statistikverktyg och övervakningsmekanismer som finns för att möta situationen. Det är säkert inte ogörligt.

Fru talman! Bankerna har ålagts långtgående krav på att hålla uppgifter om personers tillgångar på konton tillgängliga för ett antal myndigheter i syfte att just förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Men spårbarheten i Spar, där banker hämtar uppgifter, är begränsad.

Lagförslaget väntas komma upp för beslut i kammaren redan nästa månad. Då endast SD och KD motsätter sig förslaget kan vi tyvärr räkna med att förslaget klubbas igenom och därmed landar på regeringens bord. Avser ministern då att vidta några åtgärder i frågan?

Fru talman! Om en sådan förändring blir aktuell är det klart att man behöver se över statistikuppgifter och kontroll så att de harmonierar. Så ska det alltid vara i ett välfungerande land, och så ska det också vara i Sverige. Lagar och regler ska ju kunna fungera tillsammans.

Om riksdagen väljer denna förändring får vi givetvis pröva de andra regler och uppföljningar som finns i staten för att vi ska ha ordning och reda. Jag är övertygad om att det är en svår uppgift men också en uppgift som går att klara av.

Fru talman! Min fråga går till finansminister Svantesson.

SD och regeringen riktar nu 6 miljarder extra till vården i regionerna. Det är 280 miljoner per region, grovt räknat. Det är ungefär som en gasbinda på ett brutet ben, för det är fortfarande 6 000 personer inom vården som kommer att sägas upp eller varslas. Det är väldigt tydligt. Det hade behövts cirka 15 miljarder för att fixa vården och få en nivå som är acceptabel.

Vi har alltså en nationell vårdkris med allt fler äldre, dyra läkemedel, behandlingar som kostar men gör att folk överlever, inflationen och pensionen som slår i taket. Det är klart att kostnaderna ökar i regionerna.

60 procent får sin operation eller annan behandling i tid enligt vårdgarantin. Det är sämre än före pandemin, och försämringen har accelererat under er tid vid makten.

Vi anser att ni med berått mod faktiskt svälter ut delar av den offentliga vården. Hur ser planen ut framåt?

Fru talman! Jag tackar Karin Rågsjö för en viktig fråga. Det är en fråga som berör medarbetare och patienter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Just nu är vi i ett väldigt tufft läge med en, som vi har sagt många gånger, inflationskris och en lågkonjunktur. Det är därför som jag är extra glad att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har kunnat prioritera och faktiskt använda 40 procent av reformutrymmet i år till just sjukvården och kommunerna. Dessutom blir det nu 6 miljarder ytterligare.

I detta finns också, som ledamoten vet, ett stort ansvar hos regionerna att arbeta på bästa sätt. Jag kan ge ett exempel från Region Skåne, som satte hyrstopp för sjuksköterskor i höstas. Nu börjar sjuksköterskorna komma tillbaka till regionen. Det pressar kostnader.

Det finns sätt att arbeta och lära av varandra så att pengarna kommer patienterna till del. Jag vet att många nu jobbar på detta och kommer att behöva göra mer.

Med det sagt: Inflationen är A och O. När den kommer ned kommer det att underlätta för regionerna och sjukvården nästa år.

Fru talman! Det är ju så att personalen mer eller mindre flyr vården i dag på grund av att man har en extremt dålig arbetsmiljö.

Era satsningar är obefintliga, anser jag. Det behövs mycket mer. Det gäller att få människor att vilja jobba inom vården. Det ser vi inte nu, utan vi ser en flykt från vården. Det är inte ett system som kommer att göra att vår vård kommer på topp. Tvärtom kommer Sverige att backa på olika sätt när det gäller vård.

Fru talman! Ledamoten lyfter fram en väldigt viktig fråga om kompetensförsörjning.

Min bild är att det är många runt om i Sverige som utbildar sig till sjuksköterskor, läkare och undersköterskor. Det tycker jag är väldigt bra. Även här har regionerna ett stort ansvar att se till att arbetsplatser blir attraktiva.

Låt mig återkomma till inflationen, fru talman! Det är ju trots allt så att om Vänsterpartiets budget hade vunnit här i riksdagen hade vi haft stora underskott och lånat, och inflationen hade varit betydligt högre. Det hade betytt att regionerna hade haft det ännu värre nästa år.

(Applåder)

Fru talman! Sveriges elproduktion behöver öka radikalt. Där är vi i Centerpartiet och regeringen helt överens.

Vi vet också att det behövs otroligt mycket nu i närtid. Trots det ser jag att väldigt många projekt för ny elproduktion får nej i kommunerna. Förra året fick 86 procent av nya vindkraftsprojekt i södra Sverige nej och 56 procent i norra Sverige. Till det kom såklart Försvarsmakten och annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För snart ett år sedan presenterades en utredning som skulle ge närboende och kommuner tydliga ersättningar. Man pratade om direkta stöd till närboende, och det fanns förslag om ersättningar för kommunerna.

Det har gjorts uttalanden av ett antal ministrar. Ulf Kristersson sa: "Man måste se till att kommunerna får vettiga incitament." Ebba Busch sa: "Vi ska titta vidare på om vi kan hitta incitament som gör att man kan säga ja." Romina Pourmokhtari sa: "Jag delar utredningens slutsats att det är både brådskande och angeläget att besluta om en klok modell för ökade incitament."

Utredningen är färdigremitterad och klar, så min fråga till regeringen är: När kommer förslagen?

Fru talman! De senaste tio åren har Sveriges elsystem byggts ut. Det är i dag 10 000 megawatt större än år 2013. Det är alltså rejält mycket mer kraftproduktion som har gått in i systemet.

Ändå ser vi att systemet är skörare än någonsin. Varför? Jo, för att man har lagt ned baskraft - det vill säga kärnkraft - och bara tryckt in väderberoende kraftproduktion som gör att vi inte har tillräckligt med effekt för att kommunerna ska kunna säga ja till de företagsetableringar som behövs. Därför ska vi komma ihåg att enbart mer vindkraft de kommande åren inte kommer att lösa de akuta problem vi har.

Med det sagt: Regeringskansliet arbetar aktivt med att bana väg för alla kraftslag och därmed öka incitamenten för det lokala att säga ja till mer vindkraftsproduktion utan att ta bort det kommunala vetot.

Fru talman! Ja, vi har ju sett att Svenska kraftnät i sin långtidsprognos pekar ut just ny elproduktion som går att bygga snabbt, bland annat vindkraft, som något helt väsentligt.

SKR, energibranschen och näringslivet är överens. Alla politiska partier i Sveriges riksdag har sagt att de här incitamenten behövs. Respektive minister har gjort ett antal uttalanden där de säger att det här är bra saker.

Varför kommer då inte förslagen på plats? Kan vi få en tidsplan för när vi kan förvänta oss att se de här incitamenten? Det brådskar - industrin behöver elen nu.

Fru talman! Vi arbetar aktivt med detta. Jag som näringsminister och energiminister delar helt bilden av vad vi har möjlighet att få loss i närtid. Alternativet är fossil kraftproduktion. Titta bara på Karlshamnsverket, som har behövt gå för att kompensera för den tidigare förda politiken.

Vi behöver hitta sätt att öka antalet ja till vindkraft lokalt. Men man får inte göra om misstaget att tro att enbart mer vindkraft kommer att lösa detta. Det måste bli 1 megawatt in, 1 megawatt ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga är på samma tema som föregående frågeställares och går också till energi- och näringsminister Ebba Busch.

Vi står inför en omfattande elektrifiering. Sveriges elbehov förväntas fördubblas redan till 2035, så vi behöver möjliggöra en kraftig expansion av elsystemet.

Regeringen har nu på förmiddagen, i alla fall om man ska tro dagordningen för regeringssammanträdet, beslutat om energipolitikens långsiktiga inriktning. En proposition där man ska slå fast långsiktiga planeringsmål är nära förestående.

Miljöpartiet har lyft fram att det behövs ett mål till 2030 för att företagen ska vara trygga med att det finns el att tillgå för de stora industrietableringar som är på gång. Vi är långt ifrån ensamma om det; det är många som har lyft fram det behovet.

Min fråga är egentligen ganska enkel. Kommer det att finnas ett siffersatt planeringsmål även till 2030?

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Den energipolitiska inriktningspropositionen är ju något som vi har diskuterat i många olika sammanhang och under lång tid. Vi ser fram emot att få presentera denna proposition i sin helhet och att riksdagens behandling av densamma tar vid.

Jag vill också ta tillfället i akt här att tacka för det stora engagemang som funnits från samtliga partier. Jag har ju varit aktiv politiskt så länge att jag minns hur det var vid den förra energipolitiska överenskommelsen, då man inte pratade med alla partier i Sveriges riksdag. Det känns som en svunnen tid.

Jag är också tacksam, fru talman, för Miljöpartiets inspel i det här. Vi ser fram emot att presentera den energipolitiska inriktningspropositionen i sin helhet. Vi delar helt bilden av att vi behöver fokusera mer på den korta sikten, det vill säga på 2030 och inte bara på 2045.

Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret. Jag undrar fortfarande om det kommer att finnas ett siffersatt mål till 2030.

Det är ju väldigt många som har lyft fram det här. En bred palett av allt från Energiföretagen, Energimyndigheten och SKR till Naturskyddsföreningen och Svenskt Näringsliv har tryckt på att det är helt avgörande för att klara klimatomställningen men också för att klara vår gröna industriomställning.

Om statsrådet inte kan svara på just det förrän det presenteras vill jag fråga hur hon ser på riskerna med att inte kunna visa den tydligheten från politiken mot näringslivet.

Fru talman! Jag uppfattar att det finns bred uppslutning kring att vi behöver säkerställa att vi har en realistisk plan för att kunna nå nettonollutsläpp 2045 och kombinera det med stark ekonomisk tillväxt som gör att vi också har folklig förankring för den gröna omställning som vi nu gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därtill är jag väldigt glad över att vi har fått större fokus även på den korta sikten, för där har vi många av de möjliga tunga företagsinvesteringarna i närtid.

Jag ser fram emot att återkomma med helheten.

Fru talman! Min fråga är till finansminister Elisabeth Svantesson.

Nordiska ministerrådet har under dagen presenterat en ny rapport, där man bland annat rekommenderar att de nordiska länderna gemensamt ska införa en skatt på kött och socker.

Fru talman! Jag kan avslöja att jag för egen del gillar både kött och socker. Däremot är jag mindre förtjust i nya klåfingriga skatter.

Mat och då särskilt enskilda livsmedel är inte att jämställa med andra varor som är föremål för punktbeskattning, exempelvis tobak och alkohol. Huruvida införandet av den här typen av skatter ens leder till de effekter man vill få till är också omdebatterat.

Min fråga till finansministern är enkel och rak. Är det här ett förslag som finansministern tänker sig att den här regeringen kommer att lägga fram på uppmaning av ministerrådet? Ja eller nej, tänker jag mig på den.

Fru talman! Tack, Edward Riedl, för frågan! Jag blev något förvånad när jag såg att Nordiska ministerrådets generalsekreterare promotade detta förslag. Det korta svaret på frågan är nej. Det finns inget förslag från ministrar - skatteministrar och finansministrar - i Norden. Detta är en rapport som generalsekreteraren har skrivit om i dagens DN. Men svaret är nej.

(Applåder)

Fru talman! Det blir svårt med en uppföljande fråga. Jag kan väl bara säga att jag är glad för att denna regering inte tänker lägga fram den typen av förslag. Man hade hoppats att sådana förslag skulle vara där de hör hemma, det vill säga i papperskorgen, och inte ute till allmän debatt.

Fru talman! Det har nu gått fyra månader sedan de stora förändringarna i fråga om försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare trädde i kraft. Då flaggade vi kristdemokrater för att detta skulle kunna skapa problem med anledning av att inga ventiler eller undantag fanns på plats.

Jag ställde en fråga till statsrådet den 5 oktober om just detta. Svaret var då att regeringen i första steget valt att lägga sig på en lägre nivå - 80 procent av medianlönen - för att det är en rimlig nivå som inte kommer att slå hårt mot några branscher.

Nu framkommer det ändå att detta har drabbat vissa branscher. Nästa steg i förändringen av AKI och lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juni 2025, fortfarande utan några ventiler eller undantag på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till statsrådet Malmer Stenergard är: Kommer regeringen, med anledning av att det nu framkommer att detta slagit hårt mot branscher, att besluta om ventiler och undantag innan det andra steget i lagstiftningen träder i kraft?

Fru talman! Tack så mycket, Camilla Rinaldo Miller, för frågan! Denna regering har fått ett tydligt mandat att få ordning på invandringen. Det gäller också arbetskraftsinvandringen. Vi vill se ett tydligt skifte från en stor andel lågkvalificerade till en betydligt större andel högkvalificerade. Därför är det viktigt att vi nu också främjar arbetskraftsinvandringen för högkvalificerade och skapar en helt ny organisation för det.

Vi införde mycket riktigt ett höjt försörjningskrav när det gäller att komma hit från andra sidan av jorden för att jobba, från dåvarande 13 000 kronor i månaden till drygt 27 000 kronor. Det är ändå ett begränsat antal personer som träffas. Vi tycker att vi har lagt oss på en rimlig nivå.

Jag har precis tagit emot en utredning där det föreslås ett mer raffinerat regelverk. Detta har gått ut på remiss. Där finns också förslag på hur man ska kunna göra undantag så att det inte slår på ett orimligt sätt. Jag kan inte föregripa detta. Men det finns ett utredningsunderlag som vi kommer att ha möjlighet att gå vidare med. Jag ser fram emot att fortsätta diskutera detaljerna i förslagen.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Jag förstår självklart att det behöver göras en helhetsbedömning av systemen. Regeringen är på väg att ta fram detta. Det kommer dock inte att finnas tillräckligt med personer för de jobb där det saknas arbetskraft.

Jag undrar när ministern tror att de nödvändiga förändringarna av socialförsäkringssystemet kan vara klara och redo att beslutas om.

Fru talman! Jag tackar även för denna fråga. Det är otroligt viktigt att de förändringar som görs när det gäller arbetskraftsinvandringen framöver följs av ändrade drivkrafter för människor att gå från bidrag till arbete. Det kommer att redovisas en utredning i höst gällande detta. Därefter kommer vi från regeringens sida naturligtvis att arbeta vidare med lagstiftning även på detta område. Det är, precis som ledamoten framhåller, viktigt att man ökar drivkrafterna.

Fru talman! Min fråga riktas till finansminister Elisabeth Svantesson. De senaste siffrorna som SCB presenterat visar att bnp minskade med 0,1 procent under fjärde kvartalet. Det är den tredje minskningen i rad för Sverige. Landets ekonomi krymper. Detta anser vi bör tas på stort allvar.

Det kom dock en nyhet i dag som visar på att arbetet med att få ned inflationen har fungerat. Precis som finansministern nämnde tidigare i talarstolen ska det tas hela vägen i mål, men vi måste redan nu börja titta framåt och börja agera för att få fart på tillväxten igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Liberalerna vill att vi framöver ska komma med reformer för tillväxtpolitik. Bland annat vill vi utvidga och utöka växa-stödet, ett stöd som infördes för att de allra minsta företagen skulle få lättare att anställa.

Min fråga till finansministern är: Ser du detta förslag gällande utvidgat och utökat växa-stöd som en del i att få igång tillväxten igen?

Fru talman! Tack, Patrik Karlson, för frågan! Det här året tyngs tillväxten av att det är räntekänsligt. Vi har räntekänsliga hushåll och räntekänsliga företag, och det är korta bindningstider. Vi ser att det vänder åren framöver, och våren och sommaren kommer lite längre fram.

De långsiktiga tillväxtfrågorna är väldigt viktiga och centrala för oss fyra samarbetspartier. Om inte ekonomin växer på sikt kommer vi nämligen inte att kunna göra allt det som verkligen behöver göras. Därför har vi tillsammans i Tidöavtalet en mängd olika förslag som vi nu arbetar med. Men jag utesluter naturligtvis inte att vi behöver göra mer. Den fråga som Patrik Karlson nu lyfter kan mycket väl vara en fråga som vi får diskutera mellan våra partier i förhandlingarna framöver gällande hur den svenska tillväxten ska stärkas.

Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret. Jag instämmer såklart i att det kommer att krävas en bred palett av åtgärder - olika former av reformer och andra insatser - för att stärka svensk ekonomi och få den att komma igång igen.

Jag har ingen uppföljningsfråga, utan jag ser med förhoppning fram emot att vi undersöker detta vidare. Förhoppningsvis kommer vi i mål även med denna fråga.

Fru talman! Jag tackar återigen Patrik Karlson för frågan, för den är viktig och central för alla oss som vill att Sverige ska bli ett rikare land åren framöver.

Vi har stora behov. Vi kommer till hösten att lägga fram en infrastrukturproposition. Vi kommer till hösten också att lägga fram en forskningsproposition. Vi behöver få energisystemen att växa, som statsrådet Busch var inne på tidigare. Vi behöver mer el, helt enkelt. Det är stora investeringar som också svenska företag, små som stora, efterfrågar.

Vi har en stor uppgift framför oss när det gäller att stärka tillväxten. Det handlar om det jag nu har nämnt men också såklart om att underlätta för varje enskilt företag.

Fru talman! I fredags var det den internationella kvinnodagen. En del köpte rosor och gratulerade. Andra gjorde räkenskaper över vad som har åstadkommits genom decennierna och vad som ännu återstår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Mycket har åstadkommits, men vi vet också att det finns oerhört mycket kvar att göra för att åstadkomma lika villkor mellan kvinnor och män samt flickor och pojkar.

Sverige befinner sig i en djup ekonomisk kris. Finansminister Elisabeth Svantesson har utropat inflationen till sin värsta fiende. Det äger sin riktighet. Men det finns mer som kan göras för att underlätta för hårt pressade hushåll. Det gäller inte minst ensamstående föräldrar och fattigpensionärer - i båda fallen är en majoritet kvinnor. Vi vet också att överskuldsättningen ökar i en rasande fart, inte minst bland äldre kvinnor.

Mer behöver göras för att den ekonomiska ojämlikheten mellan kvinnor och män inte ska öka ytterligare under pågående kris. Vad ämnar finansminister Elisabeth Svantesson göra i stället för att sänka skatten och höja avdragstaket för välbeställda, företrädesvis män, för att krisen inte ska spä på den ekonomiska ojämställdheten mellan kvinnor och män?

Fru talman! Tack, Hanna Westerén, för en mycket viktig fråga! Inflationen är inte bara min värsta fiende utan också väldigt många andra kvinnors värsta fiende. Det gäller särskilt dem med små marginaler, för det är de som har drabbats hårdast. Det gäller särskilt de kvinnor som arbetar men som inte har höga inkomster. Andra har ersättningar som har indexerats. Men den som går till jobbet varje dag, och som kanske inte alltid har en hög lön, har sett köpkraften urholkas. Därför är det nu viktigt att inflationen är på väg ned.

Vi har under detta år sänkt skatten på arbete, inte att förglömma, för både undersköterskan och busschauffören. Det är en viktig del. Vi ser också till att sänka drivmedelsskatten och förändra reduktionsplikten. Detta tycker många ensamstående kvinnor är en otroligt viktig fråga. Slutligen har vi bostadsbidraget, som vi både förlängt och höjt. Det gör också väldigt stor skillnad. De allra flesta som har det bidraget är ensamstående kvinnor.

Sammantaget stöttar vi hushåll mitt i den svåra tiden.

Fru talman! När statsrådet Niklas Wykman träffar de stora bankerna betvivlar jag inte att dessa har bra argument för varför de inte ingrep när Gun, 86 år, som aldrig någonsin handlat med vare sig aktier eller värdepapper, plötsligt via bank-id köpte bitcoin för hela sin förmögenhet eller när Göran, 76 år, plötsligt skickade alla sina pengar till en för honom helt okänd person utomlands. Storbankerna har säkert bra argument för varför de väljer att inte agera när den arbetslösa killen i förorten får in stora summor på sina bankkonton.

Men det behövs mer än samtal. Jag som vill se handling och inte bara vackra ord vill fråga statsrådet Niklas Wykman om han är beredd att se över lagstiftningen så att bankerna får ett tydligare ekonomiskt ansvar när de brister i sin kundkännedom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Hårdare tag mot banker för att stoppa bedrägerier är inte alls uteslutet.

Om man höjer blicken lite ser man att det är två saker som har hänt i Sverige. Det ena är att vi på grund av för slapp politik och omvärldsförändringar har fått en kriminalitet som få andra länder har och som vi historiskt inte har haft. De kriminella begår fruktansvärda brott, bland annat bedrägerier mot många av samhällets mest utsatta.

Det andra är att vi har haft en lång trend av digitalisering. Förut fanns det när man var kund hos en bank en personlig kännedom genom att man gick till det lokala bankkontoret. Detta har mer eller mindre ersatts av en fullt ut digital relation, där man inte känner varandra på ett personligt plan.

Dessa två saker tillsammans har skapat en svaghet. Bankerna har inte riktigt i samband med denna digitalisering ersatt det lokala kontoret och den lokala närvaron och kännedomen med något. Nu ska bankerna återkomma till regeringen med sina förslag. Räcker inte förslagen kommer vi att komma tillbaka till dem.

Fru talman! Elisabeth Svantesson verkar tycka att det är lustigt med krisen i svensk sjukvård. Hon tycker att det är lustigt när hon pratar om Vänsterpartiets budget, som skulle göra att man inte behöver säga upp personal i svensk sjukvård. Hon hänvisar till att Vänsterpartiets budget också skulle leda till ökad inflation, trots att Konjunkturinstitutet har sagt att mer pengar till välfärden inte leder till ökad inflation.

Hon talar också varmt om att regeringen har lagt 40 procent av reformutrymmet på välfärden, trots att vi alla vet att de pengar som ligger i reformutrymmet kommer från att man inte har räknat upp pengarna till kommuner och regioner.

Varför verkar den här regeringen vilja slakta svensk sjukvård och välfärd?

Fru talman! Jag är allmänpolitiskt ansvarig, och eftersom detta är en sjukvårdsfråga avger jag svaret.

Det är lite svårt att förstå den raljanta tonen i frågeställningen. Den passar särskilt illa mot bakgrund av den situation som råder, med patienter som behöver vård, människor som sliter i sjukvården dag ut och dag in och den dialog som finns mellan regeringen och Sveriges kommuner och regioner och verksamhetsutövare om hur man på bästa möjliga sätt ska stötta genom en väldigt besvärlig tid.

Regeringen gjorde i budgeten stora satsningar på regioner och kommuner; man tillförde 16 miljarder kronor. Nu har ytterligare satsningar i sektorn på 6 miljarder kronor presenterats. Därtill pågår ett brett arbete för att höja kvaliteten i sjukvården, säkerställa mer jämställdhet och jämlikhet över landet och se över hur staten i sin roll ska kunna stärka sjukvården.

På punkt efter punkt pågår alltså ett mycket seriöst arbete för att säkerställa jämställdhet, jämlikhet och, inte minst, hög kvalitet i svensk sjukvård. Detta arbete förtjänar bättre än att mötas med raljans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Fru talman! Vid flera tillfällen har migrationsministern och regeringen sagt att kravet på medianlön inte är ett problem eftersom det finns en stor europeisk arbetsmarknad att rekrytera från. Men rapporten från Europeiska arbetsmyndigheten visar på något annat, nämligen att yrken som är bristyrken i Sverige också är det i hela unionen.

Exempelvis är plåtslagare ett bristyrke i Sverige. Det är också ett bristyrke i Frankrike, Belgien, Nederländerna, Tyskland, Danmark, Schweiz, Italien, Österrike, Slovenien, Polen, Estland, Lettland och Finland. Det är endast i Ungern som plåtslagare inte är ett bristyrke. Dessutom finns andra exempel. Det råder till exempel brist på fordonsoperatörer inom jordbruket i Sverige och ytterligare fem länder, samtidigt som det inte finns något överskott i andra länder.

Maria Malmer Stenergard, tror regeringen att den europeiska arbetsmarknaden kommer att kunna erbjuda strukturella lättnader för bristyrken när regeringen stoppat en stor del av arbetskraftsinvandringen till Sverige?

Fru talman! Tack, Emelie Nyman, för frågan! Regeringen stoppar inte en stor andel av arbetskraftsinvandringen till Sverige. Vi skiftar framför allt fokus från en för stor andel lågkvalificerad till en större andel högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Det beror på att vi konstaterar att vi har 400 000 arbetslösa i Sverige, som i större utsträckning skulle behöva ta jobb som i dag går till personer som kommer från andra sidan jorden.

I samband med detta konstaterar vi att vi har en stor arbetsmarknad att tillgå i EU, där det råder fri rörlighet för arbetskraft. Men det finns som sagt också arbetskraft i Sverige.

För att sätta siffrorna lite i proportion kan man titta på den utredning som jag precis tog emot, med förslag till ett nytt regelverk för arbetskraftsinvandring. Där konstateras att 22 800 tillstånd beviljades 2022. Om bärplockare exkluderas återstår 16 500, och av dem var det totalt bara 2 500 som låg under det lönekrav som vi precis infört. Jag tror alltså att man bör ha lite proportioner i debatten.

Fru talman! I dag är tredje dagen vi har haft klimatdemonstrationer utanför riksdagen. Men denna vecka är inte första gången vi har bevittnat den förtvivlan och oro som ungdomar, forskare och andra medborgare känner inför det faktum att regeringens politik ökar klimatutsläppen, när de i stället borde minska - och i mycket snabbare takt.

Min fråga till Niklas Wykman är vad han har för svar till de ungdomar som nu ser risker för att deras framtidsmöjligheter och deras möjligheter att leva säkra och trygga liv slås i spillror på grund av att Sveriges regering visar ett otroligt problematiskt exempel för världen genom att driva en politik som nu ökar klimatutsläppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Annika Hirvonen, för frågan!

Först och främst: När man utmålar Sverige som problemet i världen skulle jag säga att man inte fullt ut är insatt i hur det ser ut i länder som är riktigt problematiska när det gäller miljö- och klimatarbete.

För det andra: För första gången har Sverige en handlingsplan för hur vi ska nå nettonollutsläpp till 2045. En central del i detta är att vi ska kunna producera el utan att släppa ut koldioxid.

Jag välkomnar de ungas engagemang för en bättre framtid, med ett bättre klimat och mindre utsläpp. Men jag är helt övertygad om att samma generation vill kunna fortsätta ladda sina mobiltelefoner, åka bil eller buss och på annat sätt delta i världen. Vi klarar av både och genom att vi bygger ny kärnkraft i Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till migrationsminister Maria Malmer Stenergard, som höll en pressbriefing i går om statistik över migrationen för 2023. Där framgick att antalet asylsökande är på en av de lägsta nivåerna under 2000-talet. Min fråga till statsrådet är hur det ser ut hittills under 2024.

Fru talman! Tack, Caroline Högström, för frågan! Vi ser en utveckling som vi måste se i Sverige. Vi måste se en minskad asylinvandring för att vi ska klara att vända utvecklingen mot ett alltför djupt utanförskap där många, inte minst unga, far illa. Jag kunde i går presentera siffror för helåret 2023 som visar att vi har det lägsta antalet beviljade asylrelaterade uppehållstillstånd under hela 2000-talet. Det är som sagt en utveckling som måste fortsätta och som innebär en minskning med 32 procent jämfört med föregående år.

Apropå Caroline Högströms fråga är det bra att vi nu ser att utvecklingen fortsätter. Hittills i år har vi sett en minskning av antalet asylsökande med 26 procent jämfört med samma period förra året.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Wykman och blir lite av en fortsättning på ledamoten Eskilanderssons fråga. Det gäller bankerna.

I takt med att bankerna har stängt ned sina kontor i stor utsträckning, övergett kontanterna och övergått till digitalhantering har risken och säkerheten för de besparingar som kunderna har på sina bankkonton flyttats från bank till kund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Som har konstaterats under de senaste åren har framför allt äldre men också småföretagare drabbats hårt av ett ökat antal bedrägerier, och många har blivit av med sina besparingar. Lite hårdraget kan man säga att bankrånen, som i princip har upphört, nu har ersatts av rån mot äldre och sårbara kunder.

Det har konstaterats att det finns säkerhetsrisker, och statsrådet Wykman var inne på tanken att skärpa kraven för bankerna. Frågan är hur bankernas respons blir på de krav som nu ställs. Kan vi inom en snar framtid förvänta oss en förbättring i detta avseende?

Fru talman! Låt oss slå fast några viktiga saker. Det är klart att var och en av oss har ett ansvar för hur vi agerar och vilken information vi lämnar ut. Bankerna har ett betydande ansvar för att leverera säkra och bra produkter, tjänster och bankkonton till oss som konsumenter.

Man ska dock inte glömma bort brottslingarna i detta och var skulden egentligen ligger, nämligen hos de hänsynslösa, vidriga personer som begår dessa brott, många gånger mot samhällets mest utsatta. Vi ska jaga dem med polis och rättsväsen och låsa in dem. Detta är ändå viktigt att poängtera i sammanhanget.

Därutöver behöver bankerna ta tag i sina produktutbud och tjänster. Statsministern bjöd in dem, och jag och andra statsråd var med på mötet. De ska återkomma i närtid med vilka åtgärder de avser att vidta. Om det inte räcker kommer vi att komma tillbaka till dem med fler typer av åtgärder.

Fru talman! Min fråga går till finansministern. Arbetet med att ge tullen nya och kraftfulla verktyg går långsamt. En proposition är nu äntligen på väg och är utlovad till den 19 mars.

Min fråga är: Kan finansministern lova här och nu att propositionen om tullen verkligen kommer den 19 mars? Om propositionen kommer då, kan finansministern lova här och nu att det kommer pengar till tullen så att de kan utföra sitt viktiga arbete och använda sina nya befogenheter och verktyg?

Fru talman! Tack, Patrik Björck, för en viktig fråga!

Jag brukar säga att det är ett nödläge i Sverige vad gäller kriminalitet. Jag kan inte kalla det för annat när barn hittas döda i en skogsdunge utanför Stockholms stad på grund av att de inte ville vara med i ett gäng. När det har gått så långt måste vi göra allt vi kan för att stoppa det.

Ett sätt är att stoppa pengarna, för det är ju pengar det handlar om. Det gäller att stoppa narkotikan och vapnen. Detta är en av regeringens allra viktigaste uppgifter, och där har tullen en väldigt viktig funktion. Vi ser nu till att tullen får verktyg. Vi samlar allt i en lagstiftning - bara detta är unikt. Vi ger alltså verktyg, och självfallet ska vi också se till att de har resurser att utföra sitt arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Redan i opposition var flera av oss här inne med och stärkte tullen, när våra budgetar gick igenom riksdagen och Socialdemokraterna inte hade majoritet för sina. Vi kommer att fortsätta. Vi har stärkt tullen hittills, och vi kommer att fortsätta att göra det som krävs för att tullen ska kunna göra det som krävs.

Fru talman! Min fråga går till finansministern. Den svenska folkbokföringen är A och O för att säkerställa att skatteintäkter kommer in till staten.

Det är glädjande att Skatteverket nu har fått möjlighet att kontrollera de biometriska uppgifter som finns lagrade i de handlingar som ska uppvisas i samband med att man genomför den stärkta kontrollen av folkbokföringen. Man har dock ingen möjlighet att spara uppgifterna.

Biometriutredningen har nyligen lämnat sin utredning, där det bland annat föreslås att passregistret ska bli ett biometriskt register som får användas av polisen i brottsbekämpande syfte.

Det finns ett stort behov av effektiva verktyg i brottsbekämpningen för att komma till rätta med den grova brottslighet som har utvecklats i Sverige, men det finns även ett stort behov av att folkbokföringen är korrekt.

Kommer finansministern att verka för att Skatteverket ska få samma möjligheter som polisen att lagra och använda biometriska uppgifter?

Fru talman! Tack, Bo Broman, för frågan!

Skatteverket jobbar aktivt tillsammans med både Tullverket och Kronofogden för att på olika sätt strypa källan, det vill säga pengarna till den kriminella ekonomin. De har efterfrågat ännu fler verktyg, bland annat att kunna spara biometriska uppgifter. Nu ska vi arbeta med utredningen, men min utgångspunkt är att det bör bli så därför att de måste få de verktyg som behövs för att stoppa brottsligheten.

På tal om folkbokföring rapporterade Skatteverket bara häromveckan att de nu har avskrivit 60 000 olika person- och samordningsnummer. Det handlar egentligen om att människor har lämnat landet och att numren tagits tillbaka. Det handlar alltså inte bara om en siffra utan också om att människor har lämnat landet eller tidigare har fuskat.

Skatteverket jobbar brett med folkbokföring på olika sätt. De jobbar med att avskriva människor som inte längre är här. Vi ska självfallet fortsätta att ge Skatteverket de verktyg som behövs för att strypa den kriminella ekonomin. Det är bara så vi kan komma åt den grova kriminaliteten.

Fru talman! Jag har en fråga till finansministern. Vården genomgår nu ett stålbad. Regeringens och Sverigedemokraternas budget leder till stora nedskärningar. Flera regioner har tvingats säga upp vårdpersonal. Regeringens besked att 6 miljarder ska tillföras räcker inte för att förhindra de stora nedskärningar som nu sker, kanske för att täcka de allra rödaste siffrorna i resultaten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regionerna vidtar nu olika typer av drastiska åtgärder för att få ned sina kostnader eller höja sina intäkter. Region Västernorrland, där jag bor, har nu den högsta patientavgiften för akutbesök. Det kostar 600 kronor att besöka akuten där.

Enligt lag ska vården vara jämlik. Trots detta ökar skillnaderna alltmer. Skattesatsen i Region Västernorrland är också väldigt hög. Min fråga till finansministern blir därför: Tycker finansministern att det är rimligt att regeringens budget leder till ökade skillnader mellan regionerna i landet?

Fru talman! Vi har varit inne på denna fråga flera gånger under denna frågestund. För mig och oss är det otroligt viktigt att nu se till att vi stärker regionerna och sjukvården, precis som vi har gjort. Vi gjorde detta i budgeten för i år, och vi gör det ytterligare. Vi gör det för att underlätta under det här året, som är det tuffaste året för svensk sjukvård. Där tar vi ett stort ansvar. Vare sig det är tiden före eller efter pandemin vi talar om är det historiska satsningar.

Med detta sagt är det tufft där ute, väldigt tufft. Det är därför det som vi skickade med på partiledarnas senaste pressträff är så viktigt, nämligen att jobba med att hitta det bästa sättet, såsom hur man använder personalen på bästa sätt.

Jag gav ett exempel alldeles nyss, nämligen hyrstoppen i moderatledda Region Skåne, där man har sett till att få ned kostnaderna och få in sjuksköterskorna i regionen. Man kan jobba på olika sådana sätt och lära av varandra. Det finns ett lärande, men låt oss också komma ihåg att det i grund och botten handlar om att inflationen har varit brutalt hög. Nu kommer den ned, och satsningarna - de 6 miljarder som ges utöver de tidigare 16 miljarderna - gör skillnad. Det kommer att bli tufft, men de kommer att göra skillnad.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Wykman. Det är en fråga som har formulerats av min praoelev Noam Petrisson, som lyssnar på oss från läktaren, och den handlar om det hotade och fridlysta lodjuret. Det är Sveriges mest älskade djur, som behöver ett stärkt skydd men som nu jagas för sin päls skull.

Fru talman! Både jag och en stor majoritet av svenska folket skulle hellre se vilda lodjur leva i fred i naturen än se deras päls uppsatt på väggen. Nu verkar dock regeringen, i motsats till svenska folkets vilja, för att minska lodjurets skydd i hela EU.

Min fråga är: Vad tycker statsrådet om troféjakt på hotade djur?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar Rebecka Le Moine för frågan. Den ligger en bit ifrån mitt ordinarie ansvarsuppdrag som finansmarknadsminister, men nu svarar jag allmänpolitiskt på frågor.

Den generella utgångspunkten för regeringens politik är att man ska kunna leva och verka i hela landet och att vi ska slå vakt om djur och natur men att det ska göras på ett sådant sätt att man har goda förutsättningar att bedriva verksamhet, leva och bo över hela landet. Vi ska givetvis verka för att vi internationellt har ett gott djurskydd och att vi har en hållbar utveckling när det kommer till djur och natur.

Man behöver också göra olika typer av avvägningar. Att entydigt döma ut jakt som någonting som skulle vara dåligt för biologisk mångfald eller för djurstammar saknar helt enkelt grund. Däremot måste man givetvis hela tiden pröva olika intressen mot varandra. Här har regeringen landat i den slutsats som beskrivs.

Fru talman! Arbetet mot den organiserade kriminaliteten är en högt prioriterad fråga för vår regering. En viktig förutsättning för den organiserade kriminaliteten är deras möjlighet att omsätta vinster från kriminell verksamhet och att tvätta svarta pengar vita. Att motverka möjligheten till penningtvätt är därför en mycket viktig åtgärd.

Vi vet också att den organiserade kriminaliteten inte bryr sig om nationsgränser. Man arbetar ofta med förgreningar i olika länder, och internationellt samarbete är därför nödvändigt om vi ska kunna motverka denna kriminalitet.

Jag vill därför fråga finansmarknadsminister Niklas Wykman hur regeringen arbetar med dessa frågor.

Fru talman! Som bland andra finansministern var inne på här tidigare har vi ett mycket ansträngt läge när det kommer till kriminalitet i Sverige. Den drabbar hushåll mycket hårt, både direkt genom att man utsätts för brott och indirekt genom att man känner osäkerhet och minskad tillit.

Vi behöver minska rekryteringen genom insatser för barn tidigt i åldern genom skola, socialtjänst och polis. Vi behöver ha synliga poliser, och vi behöver låsa in dem som begår jäkelskap mot människor längre i fängelse. Men vi behöver också gå efter pengarna. Det är själva livsnerven för mycket av kriminaliteten.

I går samlade jag ministrar och statssekreterare från alla nordiska länder tillsammans med FATF:s ordförande just för att vi ska engagera oss bättre och mer i det internationella arbetet. De kriminella tvättar vinsterna från sina brott i andra länder. Men vi behöver också se till att de regler som utformas internationellt hjälper oss nationellt. Vi behöver alltså komma åt detta genom ett ökat internationellt samarbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till finansminister Elisabeth Svantesson.

För oss som lever i gränsregioner är skatteavtalen med våra grannländer väldigt viktiga. Krångligheter kostar företag i form av administration och försvårar arbetskraftens rörlighet. När företagen måste rapportera och betala skatt i två länder för att man jobbar delvis hemifrån och delvis på kontoret blir livet svårare för alla som gränspendlar.

Det är också olika regler som gäller om man jämför avtalen mellan Norge, Finland och Danmark. Därför är det bra att Nordiska rådet nu försöker hitta en harmonisering mellan de olika avtalen och förenklar reglerna.

För mig som kristdemokrat och skåning är naturligtvis behovet av ett Öresundsavtal som fungerar mest akut. Ett nytt avtal har förhandlats fram men är fortfarande inte påskrivet. Vad jag förstår är det danskarna som vi väntar på. Vi vet att de är särskilt svåra att förhandla med, och man behöver kompromissa.

Min fråga till finansministern är därför: Vad är Sverige berett att göra för att få avtalet på plats så snart som möjligt?

Fru talman! Jag tackar för en viktig fråga. Det är naturligtvis en väldigt viktig fråga för integreringen i hela Öresundsregionen.

Jag ska inte på något sätt betygsätta eller beskriva dessa förhandlingar mellan den svenska staten och den danska staten. Det som jag kan säga är att förhandlingarna går bra. Det är dags att uppdatera detta avtal, och jag skulle vilja säga att vi närmar oss slutet. Det är några återstående frågor som vi fortfarande inte är färdiga med. Men min ambition är, och jag tror och hoppas att det också är den danska regeringens ambition, att vi ska komma i mål så snart som möjligt. Detta avtal har över 20 år på nacken, sedan det justerades, och väldigt mycket har hänt i denna region sedan dess. Det är alltså på gång, men jag kan tyvärr inte ge Cecilia Engström ett datum för när detta ska vara klart.

Fru talman! Svenska kraftnät ger en mörk bild av läget inom energibranschen. Energiförsörjningen är ett prioriterat mål för en fiende. Lägg därtill en enorm kompetensbrist och en affärsmodell som leder till högre risker än nödvändigt, både för elektrikerna på fältet och för Sverige som nation.

I dag är det i stort sett bara utländsk arbetskraft vid nybyggnation av vårt stamnät. Detta medför dels säkerhetsproblem, då den som har onda avsikter lättare får kännedom om anläggningar, dels risk för ytterligare förseningar av utbyggnaden av viktig elinfrastruktur.

Man konstaterar också att man inte kommer att hitta den kompetens som ska säkerställa Sveriges energiförsörjning i kristid. Branschen är alldeles för slimmad och underbemannad. Bedömningen är att det behövs många fler högspänningselektriker i normalläget och minst 6 000 för att klara behovet under höjd beredskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vilket eller vilka initiativ avser regeringen och energi- och näringsministern att ta för att säkerställa elnätet i dag och vid höjd beredskap?

Fru talman! Stort tack, Marianne Fundahn, för frågan!

Vi har haft anledning att diskutera frågan om kompetensförsörjning tidigare. Till dem som lyssnar på denna frågestund och undrar vad de ska göra med sina liv kan jag säga att det finns många och goda arbetstillfällen inom just energisektorn framöver. Vi har behov av att fler svenskar utbildar sig och ställer om för energisektorn.

Vi genomgår nu ett ganska bryskt uppvaknande när det gäller det som kallas totalförsvarsfrågor. Både på civilförsvarsministerns område och på mitt eget område pågår nu flera aktiva dialoger med våra ansvariga myndigheter för att höja beredskapen och medvetandet om den sårbarhet som finns men också arbetet med att ta fram ytterligare åtgärder. Detta är inte en fråga som vi tar lätt på, och vi behöver se till att minska sårbarheten även inom energisektorn.

Fru talman! Min fråga går till finansministern.

När det gäller utskottsinitiativet om ny könstillhörighetslag, som just nu behandlas i socialutskottet, har flera remissinstanser pekat på problem som kan uppstå när man byter sitt juridiska kön och får ett nytt personnummer. Om lagen går igenom kan man efter ett byte av juridiskt kön, med ett nytt personnummer och med ett nytt namn, få en helt ny identitetshandling samtidigt som man sparar sin gamla identitetshandling.

Staten och dess myndigheter får sina register uppdaterade direkt, men privata aktörer kommer inte att kunna ha samma kontroll. Med andra ord kommer en och samma individ att kunna inneha flera olika identitetshandlingar inför privata aktörer och utländska myndigheter.

Vi vet att frågan inte ägs av regeringen och att den behandlas i socialutskottet. Men vad anser finansministern om de utmaningar som arbetet med en sammanhållen identitetsförvaltning och arbetet mot den kriminella ekonomin skulle stå inför om lagen går igenom?

Fru talman! Jag tackar Eric Westroth för frågan.

Som ledamoten själv sa är detta inte en fråga där regeringen har lagt fram ett förslag. Men kortfattat är det självklart så att all lagstiftning som man arbetar med i riksdagen också ska beredas på olika sätt. Det ska vara konsekvensanalyser. Och jag litar på att ledamöterna i socialutskottet och i övrigt i riksdagen arbetar på det sättet.

I all ny lagstiftning ska man självklart ha ljuset på frågan om något kan missbrukas och hur vi kan se till att det inte missbrukas. Jag förutsätter därför att arbetet här i riksdagen också har med dessa perspektiv i arbetet med en ny lagstiftning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga till finansministern.

För dem som får en kölapp i stället för vård - för de 8 000 barn i Sverige som i dag mår så dåligt att de skulle behöva träffa bup men som i stället får vänta utan att få vård - betyder det givetvis väldigt mycket och är ytterst värdefullt att staten nu går in och skjuter till ytterligare 6 miljarder kronor i vårbudgeten och tar ett ansvar som våra regioner inte har kunnat ta.

Samtidigt träffar jag också många medborgare som lyfter sin oro över att våra skattepengar i regioner och kommuner inte används alldeles effektivt alla gånger och att statliga tillskott riskerar att gå till annat än vård och skjuta upp nödvändiga reformer som skulle behövas för att åtgärda systemfel. Min fråga är vad regeringen kommer att göra för att följa upp att de här extra anslagen går till viktiga behov inom sjukvården.

Fru talman! Jag tackar för en väldigt viktig fråga. Regeringen tar sitt ansvar. I förra budgeten stärkte man tillskotten till kommuner och regioner. Nu gör man ytterligare tillskott. Samtidigt behöver, precis som frågeställaren påpekar, regioner och kommuner arbeta med sina utgifter och säkerställa att de använder pengarna på det sätt som ger störst nytta för medborgarna.

Vid sidan av det arbetar regeringen brett med bland annat utredningar för att se över effektiviteten - vad man kan göra och hur man kan mäta för att få mer nytta för skattepengarna. Det är ett brett och viktigt arbete som vi gör för att sjukvården över tid ska få en ökad effektivitet. Många pekar på att man har en låg effektivitet. Det beror inte på att de människor som jobbar där inte skulle göra sitt allra yttersta. Frågan är om det finns bättre och smartare sätt att göra saker och ting på, så att man får mer nytta för skattepengarna samtidigt som alla kan få en bättre arbetsmiljö.

Fru talman! Min fråga går till minister Ebba Busch. År 2010 infördes ett regelverk som skulle sätta stopp för kommuners och myndigheters konkurrens med privata företag, den så kallade KOS-regeln, som var tänkt att ge Konkurrensverket makt att syna och stoppa snedvridning av konkurrensen. Sedan lagen infördes 2010 har Konkurrensverket drivit ett antal rättsfall och förlorat. Det visar att lagstiftningen inte gav det verktyg som myndigheten behövde.

När Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet styrde landet 2014-2022 var intresset för att göra nödvändiga justeringar litet. Men med tanke på de nya förslagen i tilläggsdirektivet till utredningen om nya konkurrensverktyg, KN 2023:03, frågar jag: Hur avser ministern att adressera de utmaningar och brister som finns i det befintliga regelverket för att reglera konkurrensen mellan offentliga aktörer och privata företag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar Johnny Svedin för frågan. Det är inte varje dag man får prata om det som kallas för KOS-regelverket och som rör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet.

Vad tusan handlar då detta om? Jo, det är så att det offentliga många gånger på riktigt osjysta villkor konkurrerar med privata verksamheter, och det får man inte göra. Då näringslivet är ryggraden i svensk ekonomi blir det ganska problematiskt. Den här regeringen vet att det inte är en enda politiker som skapar arbetstillfällena; i stället är det företagarna och entreprenörerna som skapar jobb, välstånd och välfärd.

För en månad sedan beslutade vi att se över reglerna för detta, det vill säga KOS-regelverket. Det finns en lång lista på sådant där vi har anledning att bedöma att det inte fungerar så som det ska. Jag ser fram emot att få tillbaka ett förslag på uppdaterat regelverk.

Fru talman! Jag har en fråga till finansminister Elisabeth Svantesson. Sedan den 1 januari 2023 gäller ett nytt avtal för tjänstepension för arbetstagare inom kommuner, regioner och kommunala bolag. Kostnaderna för avtalspensionen har ökat med cirka 60 miljarder kronor under perioden 2023-2024. Av denna summa kan cirka en femtedel, 11 miljarder, härledas till det nya pensionsavtalet, varav 8 miljarder i kommunerna och 3 miljarder i regionerna. Resterande kostnadsökning, cirka 49 miljarder, beror på att flera delar i pensionerna räknas upp med prisbasbeloppet, som följer inflationen. Det nya tjänstepensionssystemet bygger på en överenskommelse mellan SKR, Sobona och de fackliga organisationerna. Beslutet är i övrigt inte förankrat i riksdag och regering - allt detta enligt riksdagens utredningstjänst.

I förlängningen får alltså regeringen delvis stå för fiolerna när det gäller något som man inte haft möjlighet att påverka. Man får kanske prioritera ned eller bort andra viktiga saker som man planerat för, exempelvis inom vården. Hur ser finansministern på den bakbundenhet detta innebär?

Fru talman! Jag tackar Crister Carlsson för frågan. I grund och botten är det så att lönerna på svensk arbetsmarknad sätts av parterna. Det är den svenska modellen, och så ska det fortsätta att vara. Här handlar det om att arbetsgivare och arbetstagarorganisationer har förhandlat fram den här förstärkningen av pensionerna, vilket såklart gynnar medarbetarna men också medför kostnader, framför allt givetvis för arbetsgivarna. Detta är någonting man är överens om, och det har jag inga synpunkter på.

Något som ledamoten lyfter fram och som har blivit tydligt under det här året och förra året är att inflationen ökat trycket på pensionskostnaderna, särskilt för regionerna. Det är i mycket därför vi ser de tuffa resultat och det tuffa läge som många har. Inflationen gör vi allt för att få ned, och nu är den snart nere där vi vill ha den. Vi stärker också både regioner och kommuner på det sätt som vi tycker är rimligt. Vi gör stora satsningar för att upprätthålla den vård, skola och omsorg som behövs. Men vad gäller parternas överenskommelse har jag ingen kommentar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Fler och fler länder i Europa har börjat inse graden av de problem som följer i asylinvandringens spår. Fler tunga röster talar nu öppet om stora förändringar, exempelvis att utlokalisera delar av eller hela asylprocessen till tredjeländer, vilket är den lösning som vi sverigedemokrater förordar.

Traditionellt har den europeiska partigrupp som Moderaterna tillhör valt att samarbeta med vänstergrupperna för att få igenom sina förslag, vilket påverkar förslagens kvalitet. Om opinionsundersökningarna stämmer kommer de konservativa grupperna dock att gå starkt framåt i EU-valet. Anser migrationsministern att hennes europeiska partigrupp bör söka samarbete med de konservativa grupperna för att forma framtidens migrationspolitik?

Fru talman! Jag tackar Nima Gholam Ali Pour för frågan.

Det stämmer att vi ser en mycket oroväckande utveckling i Europa med en stor ökning av asylinvandringen. Antalet asylsökande ökade förra året med närmare 20 procent. I Tyskland, som under många år haft ett mycket högt mottagande, ökade antalet asylansökningar med över 50 procent.

Det är därför bra att vi i Sverige går i en annan riktning och minskar invandringen så att vi kan vända utvecklingen och stärka integrationen.

Det är naturligtvis viktigt att vi även jobbar på europeisk nivå för att få ett hållbart regelverk. Jag är väldigt glad att vi nu från regeringens sida har kommit överens med kollegorna i rådet om riktningen för en ny asyl- och migrationspakt.

Jag är här för att svara på hur regeringen agerar. Det är rådet som är vår konstellation. För att svara generellt på ledamotens fråga kan jag dock säga att vi är beredda att samarbeta med alla som vill ha en mer hållbar utveckling för Sverige och Europa.

Fru talman! Spelmissbruk är ett växande problem som leder till överskuldsättning, raserad ekonomi och slitningar i de familjer som drabbas. En studie från Folkhälsomyndigheten visar att cirka 2 procent av den svenska befolkningen är så kallade problemspelare och att ytterligare 5 procent ligger i riskzonen.

Spelproblem finns i hela befolkningen, men män mellan 18 och 24 år är överrepresenterade. Spelproblem är vanligast bland dem med lägst utbildning och lägst socioekonomisk status. En femtedel av dem som har spelproblem bor i hushåll där det finns barn.

Varje år blir minst 400 privatpersoner, företag eller organisationer utsatta för speldriven kriminalitet. Via medier har vi kunnat följa tunga rättsfall gällande människor som har köpt lotter på kredit eller lockats att spela för större summor än vad de har velat göra, som inte har fått det stöd de har behövt och inte har kunnat ta sig ur en mardrömsliknande situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Med detta som bakgrund undrar jag vad regeringen och minister Wykman gör för att förbättra skyddet för spelare och förebygga ohållbart spelande i Sverige.

Fru talman! Jag tackar Emma Ahlström Köster för frågan.

Detta är en mycket viktig fråga. För många är spelande ett nöje och någonting roligt som ger lite guldkant och spänning i tillvaron. För många andra är det dock ett rent helvete, inte minst när det kombineras med att man lånar pengar, tar dyra krediter och till slut har väldigt stora skulder.

Inriktningen måste vara glasklar: Man ska inte få låna ut pengar till människor som inte kan betala tillbaka. Människor ska heller inte få spela på kredit.

Regeringen har presenterat flera förslag, och en hel del av dem har redan omsatts i lagstiftning. Det handlar bland annat om omsorgsplikt, nya regler för hur spelmarknaden ska fungera, hur det licensierade spelet ska bli mer attraktivt och hur vi på olika sätt ska stoppa det olicensierade och olagliga spelet, bland annat genom att försvåra transaktioner dit. Det pågår alltså ett brett arbete här.

Inriktningen måste vara glasklar: Man ska inte få låna ut pengar till den som inte kan betala tillbaka, och man ska inte få sälja spel och lotter på kredit.

(Applåder)

Frågestunden var härmed avslutad.