Återrapportering från Europeiska rådets möte

Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Herr talman! Låt mig börja med att säga några ord om gårdagens tragiska händelser.

År 2016 har präglats av så mycket vansinne. I Syrien pågår en obeskrivbar terror mot lokalbefolkningen. Vi har sett ett besinningslöst mördande, terrordåd och konflikter runt om i världen. I går lades ytterligare en mörk dag till i raden. I Zürich öppnade en man eld i en muslimsk bönelokal och skadade tre människor. I Ankara mördades Rysslands ambassadör i Turkiet, Andrej Karlov. Och vid åttatiden körde en lastbil in i en julmarknad vid Kurfürstendamm i Berlin och dödade minst tolv människor och skadade mångdubbelt fler.

Sverige deltar i sorgen över de drabbade. Vi deltar i vreden över det som har hänt. Framför allt ska vi delta i arbetet mot terrorism. Terrorismen måste bekämpas.

Bevittnandet av våld kan ha en stark påverkan på människan. Det kan driva fram hat, polarisering och en vilja till nytt våld som föder våld som föder våld som föder våld. Därför kräver kampen mot terrorismen både militära och polisiära insatser eftersom detta är terrorismens vilja. Men det kräver också ett outtröttligt arbete för sammanhållningen och de demokratiska värderingarna i ett samhälle, för dessa kommer aldrig att kunna tas för givna.

Bara under de senaste åren har vårt eget land drabbats av våldsbejakande extremism. Vi har haft ett självmordsdåd här i Stockholm. Vi hade en skolattack i Trollhättan. Vi har haft hundratals som har rest till terrororganisationer i krigshärdar. Varje dag verkar i Sverige människor som försöker locka unga och utsatta till extremismens enkla dogmer, till ett förringande av människovärdet och därmed också till hat och våld. Detta måste vi stå emot.

Här bär vi som arbetar i demokratins tjänst det absolut främsta ansvaret. I denna sal samlas människor som främjar olika ideologier, olika väljarbaser och olika landsdelar, men vår största uppgift är en och samma, nämligen att främja demokratin, stävja hatet, vara företrädare för sammanhållningen, förståelsen och friheten - kort uttryckt: det som gör vårt Sverige till Sverige.

Därför önskar jag alla ledamöter och kammaren liksom alla arbetare i demokratins tjänst runt om i landet en god jul och några vilodagar inför det kommande 2017. Under nästa år väntar ännu hårdare arbete för en ännu starkare gemenskap - den gemenskap som terrorism aldrig kan eller ska kunna besegra.

Herr talman! Jag vill nu övergå till återrapporteringen från Europeiska rådets möte den 15 december.

I torsdags sammanträdde Europeiska rådet för årets sista möte. På dagordningen stod migration, säkerhet, ekonomi med betoning på ungdomsarbetslösheten samt utrikes relationer. Diskussionerna överskuggades dock av utvecklingen i Syrien. Mötet inleddes med att borgmästaren i östra Aleppo, Brita Hagi Hassan, berättade om den fruktansvärda situationen i Aleppo. Han vädjade också om EU:s stöd i påtryckningar för att stoppa blodbadet och evakuera de civila.

I diskussionen om Syrien återkom många till borgmästarens inlägg, och vi enades om att uppmana den syriska regimen och de länder som stöder denna att omedelbart genomföra fyra nödåtgärder nämligen

säker evakuering av östra Aleppos invånare

omedelbar humanitär hjälp

skydd för medicinsk personal

tillämpning av internationell rätt i Syrien.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Vi var eniga om att de som bär ansvaret för dessa brott, varav vissa kan vara krigsbrott, måste ställas till svars. Det är en viktig signal och en tydlig uppmaning från EU.

Jag drev tillsammans med andra på för detta, och jag krävde också att Europeiska rådet skulle undersöka möjligheten att rikta sanktioner mot ansvariga, inklusive mot ryska medborgare. Ett par medlemsstater ställde sig bakom detta förslag, men precis som vid det förra mötet då det här diskuterades gick det dessvärre inte att uppbåda ett tillräckligt stöd.

Nu vilar ett tungt ansvar på FN:s säkerhetsråd att kunna bryta dödläget och få ett stopp på kriget i Syrien. För Sverige som efter årsskiftet kliver in i säkerhetsrådet kommer detta naturligtvis att komma allra främst.

Liksom på övriga toppmöten under året behandlades även migrationsfrågorna. Efter långa diskussioner om tidsplanen för arbetet med det nya asylsystemet fick Sverige och Tyskland till slut igenom ett beslut om att målsättning nu är att det nya asylsystemet måste antas inom ett halvår, alltså inom det kommande ordförandeskapet som är Maltas.

Som ni vet arbetar regeringen hårt för att vi ska få till stånd ett gemensamt asylsystem i EU med en rättvis fördelning. I detta arbete var ett slutdatum ett viktigt steg.

Jag vill också vara tydlig med att de fortsatta förhandlingarna dock kommer att bli mycket tuffa. Det är uppenbart att vi står långt ifrån varandra. Det kommer att bli svårt att hitta en lösning som alla kan acceptera, men det är självfallet utifrån en sådan målsättning vi måste fortsätta.

Vi diskuterade också framstegen med EU:s så kallade partnerskapsram med tredjeländer och möjligheten att fortsätta arbetet med ytterligare länder för en mer effektiv återvändandepolitik.

I slutsatserna bekräftas också åtagandena mellan EU och Turkiet i enlighet med det uttalande som antogs i mars i år. Situationen i Turkiet är fortsatt mycket oroande, men det är ändå viktigt att båda parter upprätthåller samarbetet.

Herr talman! Människor ska kunna känna sig säkra och trygga. Det är en självklarhet. Därför är det bra att vi tillsammans inom EU jobbar vidare med att stärka både den inre och den yttre säkerheten. Det gäller bland annat det ökade samarbetet inom unionen för att bekämpa terrorism och gränsöverskridande brottslighet. Vår omvärld är fortsatt osäker, och det politiska landskapet ändrar sig ständigt. Så vi behöver se över hur vi bäst kan stärka vårt samarbete, även om det också är viktigt att respektera mellanstatligheten som råder på detta område.

Arbetet med den globala strategin för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik ska vara effektivt, och i slutsatserna anges flera av de steg som bör tas. Strategin är en bra ambition som regeringen stöder, inte minst vad gäller behovet av att utveckla EU:s förmågor inom civil och militär krishantering. Vi kommer att återkomma till dessa frågor vid Europeiska rådets möten under våren.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg deltog och informerade om samarbetet mellan EU och Nato, vilket är något som regeringen stöder. Båda parter betonade att detta samarbete är både gott och viktigt.

Herr talman! I slutsatstexten lyfts också ekonomiska frågor och framför allt ungdomsfrågor fram. Det blev ingen större diskussion om detta vid det här mötet, men vi var eniga om att ha fortsatt fokus på att bekämpa arbetslösheten, särskilt bland våra ungdomar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Under dagordningspunkten om externa relationer diskuterades, utöver Syrien, associeringsavtalet mellan EU och Ukraina. Premiärminister Mark Rutte informerade om den prekära situationen i Nederländerna efter deras folkomröstning om avtalet. Vi antog slutsatser och ett tillhörande beslut som tydliggör vad avtalet med Ukraina innebär, detta för att också Nederländerna ska kunna ratificera det här avtalet, så att det kan träda i kraft så snart som möjligt.

President Anastasiades informerade om läget i Cypernförhandlingarna. Stats- och regeringscheferna uttryckte här sitt stöd för den pågående återföreningsprocessen och meddelade EU:s beredskap att delta vid de fortsatta samtalen.

Efter det formella mötet diskuterade stats- och regeringscheferna utan premiärminister Theresa May processfrågor inför den kommande förhandlingen om Storbritanniens utträde ur unionen. Den diskussionen blev mycket kort. Ett uttalande antogs från EU-27, där det anges att rådet kommer att be kommissionen att vara chefsförhandlare när Storbritannien har anmält sitt utträde. I den här processen kommer naturligtvis Europeiska rådet att ha det övergripande ansvaret. Allmänna rådet kommer att ha en förberedande roll, och därutöver ska självfallet också parlamentet på olika sätt ingå i processen och närvara vid vissa möten.

Herr talman! Trots att vi har en komplicerad process framför oss vad gäller Storbritanniens utträdesförhandlingar ser jag fram emot det nya året och de steg vi ska ta tillsammans inom EU. Vi har bland annat att arbeta vidare med frågorna om EU:s framtid. Det är en process som vi startade i Bratislava i september och som ska fortsätta vid ett informellt toppmöte i Valletta i början av februari för att sedan följas upp i samband med högtidlighållandet av Romfördraget i mars nästa år.

Herr talman! Detta var återrapporteringen från Europeiska rådet.

Herr talman! Jag tackar statsministern för redogörelsen.

Jag beklagar djupt de tragiska dåd som skedde i Europa i går. Det är klart att vi tänker på offren och de anhöriga.

Jag övergår till dagens ämne. Jag kommer att inrikta mig på migrationsfrågor.

Under ett års tid har Moderaterna pekat på att vi på något sätt behöver koppla ekonomiska incitament till en fungerande gemensam asylpolitik i EU. Vi tror inte att det är möjligt att få till ett solidariskt fungerande system utan detta. Vi har i ett års tid fått svaret från statsministern och regeringen att detta inte är möjligt. Sedan ett par månader tillbaka har några regeringsföreträdare en ändrad inriktning, däribland statsministern. Regeringens linje är nu att man driver detta inför nästa långtidsbudget, det vill säga EU-budgeten för 2020-2026. Det är mycket positivt.

Statsministern har tidigare sagt att regeringen tittar på olika alternativ för att sätta press på medlemsländerna. Min fråga är: Lyfte statsministern vid mötet olika alternativ för konsekvenser eller påtryckningsmedel för att länderna ska följa redan fattade beslut?

Herr talman! Det är ingen ny linje. Det handlar bara om balansen mellan vad som är önskvärt och vad som är möjligt. Med nuvarande regler är det inte möjligt. Det önskvärda är att det tillkommer sådana regler. Det är av det skälet vi säger att vi vill driva det inför kommande budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Svaret är ja - jag tog upp det under mötet. Det går inte att vara medlem i en organisation och tro att man bara kan göra det som är roligt, lätt och önskvärt. Man får också ställa upp på det som är lite svårare. Vi kan inte ha en ordning i EU där detta är möjligt. Skulle vi ha den ordningen skulle mycket annat kunna vara annorlunda i Europeiska unionen, exempelvis budgeten och den typen av samarbete. Jag tog alltså upp den frågan.

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Jag har en annan fråga. I de slutsatser vi har fått ta del av står följande angående den inre dimensionen: "Av de senaste månadernas kontinuerliga arbete med en översyn av det gemensamma europeiska asylsystemet framgår att det finns vissa områden där samstämmighet råder medan andra områden kräver ytterligare arbete." Skulle statsministern vilja utveckla vilka områden som kan avses? Har Sverige några allierade i de här frågorna? Tänker statsministern driva någon av dessa frågor?

Herr talman! Jag inte bara tänker driva på utan gör redan det. Det är bland annat Sverige som har varit pådrivande för att få till ett gemensamt asylsystem. Det finns också några fler som säger att någon typ av solidariskt ansvar behövs. Men vi har ännu inte kommit dithän att alla säger att alla ska ta ett gemensamt ansvar för asylmottagandet. Där är vi inte. Sverige, Tyskland med flera driver dock detta.

Det är därför vi behöver fortsätta den diskussionen. Det är egentligen vad som står där. Det är några fler som förstår behovet av detta. Men vi har inte kommit dithän att alla tycker sig behöva ta ett solidariskt ansvar för asylmottagandet. Därav följer också diskussionen om den så kallade flexibla solidariteten - några vill göra helt andra saker. Därför återstår det här arbetet, men det var också därför det var viktigt att vi fick in det här om att målsättningen under nästa ordförandeskap, alltså nästa halvår, måste vara att vi ska komma fram till ett gemensamt system.

Herr talman! Jag vill tacka statsministern för återrapporteringen från Europeiska rådet.

Även jag och mitt parti vill fördöma gårdagens terrordåd runt om i Europa och även i Turkiet. Våra tankar går självklart till de anhöriga.

En av de frågor som behandlades på Europeiska rådet var, som så många gånger förr, migration. Här talas det från EU:s håll om löften om stöd till länderna på Balkan och länder kring Medelhavet för att förhindra migranter från att nå EU:s yttre gränser. Detta är dock något som inte bara får bli ett sätt för medlemsstaternas regeringar att skyffla vidare de problem som finns. Principen om första säkra asylland måste gälla, och Dublinreglerna ska respekteras. Inte heller ska Turkiet ges viseringsfrihet bara för att man kortsiktigt ska lösa en akut kris. Att lämna över mer makt till EU på det här området är helt fel väg att gå, enligt vårt sätt att se det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Det riktas ofta kritik mot länder i EU, inte minst i östra Europa, som inte tar emot tillräckligt många asylsökande. Statsministern brukar tala om olika sanktioner som ska riktas mot de här länderna. En fråga som dock inte dyker upp i den här debatten är att länder som Italien inte heller respekterar vissa regler och beslut som har fattats. Italien läcker mer eller mindre som ett såll när det gäller asylanter, vilka tar sig vidare till övriga europeiska länder, inte minst Tyskland och Sverige.

Min fråga till statsministern är hur han ser på den här problematiken. Tycker statsministern att man ska sätta större press på EU-medlemsländer som Italien att respektera Dublinförordningen? Ska principen om första säkra asylland gälla?

Herr talman! Pavel Gamov talar om mer makt till EU. Jag ser det inte så. Det vi vill åstadkomma tillsammans är ett system som blir robustare också för Sverige. Det är därför vi vill ha det här samarbetet och de gemensamma reglerna, så att alla tar ansvar, inte bara några få länder. Det samarbetet är till fördel för Sverige.

Ska man följa de förordningar som finns? Svaret är självklart ja. Inget annat kan vara aktuellt. Det vi har kommit överens om ska vi naturligtvis hålla. Den diskussion som har varit på tapeten länge handlar om att se till att ge stöd där det är som mest tryck. Där har vi också utvecklat samarbete. Det är därför vi exempelvis utvecklar Easo. Det är också därför vi tillför resurser från olika delar av Europa för att vi ska kunna upprätthålla de yttre gränserna, vilket naturligtvis är helt avgörande för att de inre gränserna ska fungera. Det är en viktig princip. Är det ordning och reda vid de yttre gränserna blir det ordning och reda inne i EU.

Herr talman! Jag kan inte riktigt skönja ett konkret svar i det statsministern sa. Hur kommer man att säkerställa att till exempel länder som Italien och andra länder som utgör EU:s yttre gräns kommer att säkerställa att man inte släpper vidare asylanter till andra länder? Dublinförordningen gäller fortfarande. Även om statsministern och andra partier i den här kammaren talar om ett gemensamt asylsystem har vi inte något sådant i dag. Vi är för övrigt det enda parti som är motståndare till det. Frågan kvarstår, och statsministern blir svaret skyldig. Hur ska man säkerställa att länder som Italien respekterar Dublinförordningen?

Jag vill också gärna ha garantier från statsministern för att Sverige inte kommer att drabbas av omfördelningen. Vi har redan tagit ett väldigt stort ansvar, som det heter. Hur ska vi säkerställa att vi i framtiden inte blir tilldelade ännu fler asylanter från EU?

Herr talman! Svaret är att de förordningar vi har ska hållas, och det får alla länder göra. Sedan behöver vi hjälpas åt där det är mer tryck, exempelvis i Italien och Grekland. Där måste vi hjälpas åt. Det är därför vi förstärker organisationen Easo. Vi hjälper till med personal där nere, och andra hjälper till med personal. Det är för att vi ska se till att vi håller ordning och reda också i den interna migrationen inom EU.

Det frågades om garantier. Allt detta syftar till att fler länder ska ta ansvar. Det är just för att Sverige tillsammans med ett par tre länder till inte ska behöva ta hela ansvaret. Hela arbetet går ut på att vi ska dela på ansvaret. Det är precis som här i Sverige där alla kommuner får dela på ansvaret. I EU ska alla länder dela på ansvaret. Det är just det vi driver på för nu. Det syftar till att Sverige och några andra länder inte ska behöva ta hela ansvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Herr talman! Tack för redovisningen från statsministern av det rådsmöte som har varit!

Jag vill börja med att instämma i statsministerns uttalanden om de tragedier som har inträffat det senaste dygnet och också instämma i det statsministern sa om kampen mot terrorism och hatet i vårt samhälle och i samhällen runt omkring oss.

Mina frågor kommer att handla om Syrien och brexit. Statsministern rapporterar att det gjordes ett uttalande där det krävdes vissa saker för att skydda syriska människor, det syriska folket. Min frågeställning är: Vad mer kan göras för att skydda människor i Syrien? Diskuterades det på rådsmötet att EU kan göra ytterligare saker för att skydda människor som i dag lider något alldeles fruktansvärt? Kan Sverige möjligen ta något initiativ för att göra ytterligare saker för Syriens folk?

Så över till brexit. Det är en synnerligen stor fråga för svensk del och för hela unionen. Mina frågeställningar i den diskussionen gäller om alla är överens om hur vi ska hantera det kommande brittiska utträdet ur vår union, eller om det finns tendenser till att någon vill bryta sig ur det gemensamma förhandlandet gentemot Storbritannien när den dagen kommer.

Herr talman! Först till frågan vad gäller Syrien. Vad mer kan göras? Det är klart att det diskuterades. Här måste göras allt. Människoliv står på spel, och det är en fruktansvärd situation.

Det finns åtminstone två perspektiv på detta. Det ena är det militära. Vad går det att göra? Det pågår en konflikt. Det fruktansvärda krig som pågår där är ett av skälen till att vi inte når dit med humanitär hjälp eller att människor kommer ut. Nu har evakueringen ändå påbörjats och pågått. Vi får hoppas att alla kan klara det.

Det andra är det rent humanitära. Det har spridits en helt felaktig bild av att EU inte gör något. Jag menar inte att Eskil Erlandsson säger det. Men utifrån kommer det ibland: EU gör ingenting. Det är helt fel. EU var bland de första som var på plats också i närområdet.

Sverige har en strategi också för detta. Det är en biståndsstrategi där vi är en stor givare. Där kan man alltid göra mer. Nu är dessvärre flaskhalsen i detta tillträde till människor och att människor kommer ut. Det är fokus nu.

Jag var också tydlig med att vi måste göra allt. Är det något vi kan göra mer där vi verkligen kan hjälpa människor ska vi naturligtvis göra det. Det är människoliv som måste räddas.

När det gäller den andra frågan om brexit ser jag ingen tendens till att någon vill bryta sig ur och köra något sololopp här. Vi har de gånger vi haft diskussioner om brexit varit tydliga med att det gäller att hålla ihop. Det är avgörande i en sådan komplex förhandling att göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Det är därför det är viktigt att Europeiska rådet nu säger till allmänna rådet: Ni sköter förberedelserna, och det är kommissionen som är förhandlare, så att det finns en viss ordning i detta. Så här långt ser jag inga tendenser till utbrytningar.

Herr talman! Tack för svaret på mina frågeställningar!

För att återvända till Syrien: Är det möjligt att söka allianser med ytterligare länder, medlemsstater i unionen, för att sätta ytterligare press på Ryssland? Som jag ser det är det nyckeln till att kunna utföra ytterligare insatser för Syriens folk. Finns det möjligheter för statsministern, Sverige eller allierade till Sverige att söka stöd så att vi får ytterligare press på den krigshets som är i området i dag?

Herr talman! Det som tillkom i slutsatsen var: "The European Council strongly condemns the continued assaults on Aleppo by the Syrian regime and its allies, notably Russia and Iran." Som jag sa har jag vid två tillfällen tagit upp möjligheten att knyta sanktioner till ryska medborgare till Syrienkonflikten och inte bara till Ukrainakonflikten. Där finns det långt ifrån någon enighet. Det finns dessvärre inte något sådant underlag. Där ropar man rätt så ensam. Det finns ett par stater som kan tänka sig det. Men vi måste ändå fortsätta påtryckningsarbetet som pågår.

EU har kontakt med Ryssland, Iran och Saudiarabien. Det är direkt bilateral kontakt för påtryckningsarbete så att vi får stopp för detta vansinne. Det pågår trots allt ett sådant arbete.

Herr talman och herr statsminister! Jag vill verkligen instämma i statsministerns ord att det i går var en sorgens dag för vår kontinent. En lastbil mejade ned en folkmassa i Berlin, den ryska ambassadören blev skjuten till döds i Turkiet och i Zürich mördades tre muslimska män brutalt. Terrorn har visat sitt fula tryne. Vi ser också i Polen hur pressfriheten hotas när den högerpopulistiska regeringen vill begränsa mediernas tillträde till parlamentet för att rapportera. Vi har en kris i Europa på många fronter.

Vi har ett pågående helvete i Syrien i Aleppo. Det är ett krig som nu har pågått nästan lika länge som andra världskriget, snart under sex års tid. Det kommer att komma en tid efter kriget. Jag blev därför väldigt glad över att statsministern rapporterade att Europeiska rådet hade diskuterat hur vi ska ställa människor till svars för alla de krigsförbrytelser, massvåldtäkter och massbombningar som har plågat det syriska folket under snart sex års tid. Förövarna har varit i form av islamistiska terrorister i Daish, Rysslands agerande men förstås också al-Asads militärdiktatur.

Jag har några mer konkreta undringar. Det är många olika förslag som nu debatteras inom både Europeiska rådet men också i det säkerhetsråd i FN där Sverige snart tar sin plats. Där diskuterar man hur man ska ställa dessa krigsbrottslingar till svars. Vilka konkreta förslag var det statsministern drev på Europeiska rådet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Herr talman! Det är korrekt. Helvetet i Syrien måste få ett slut. Det kanske absolut viktigaste nu är det humanitära och sedan att få stopp på striderna över huvud taget. Vi riskerar att gå mot fler scener med slakt av människor i andra delar av Syrien om inte detta får ett stopp.

När det gäller hur man konkret ska ställa människor till svars för detta får processen visa hur det kan gå till. En del är via Internationella brottmålsdomstolen. Men alla är inte kopplade till den. Jag har inte exakt i huvudet vilka som omfattas av den. För dem som inte ingår där är det betydligt svårare. Då får man ha någon annan rättsprocess för detta. Men ICC är en möjlighet, och annars får man hitta andra.

Exakt hur detta konkret skulle gå till var inget som diskuterades på detta möte. Europeiska rådet konstaterar att här är så allvarliga brott. En del kan mycket väl vara krigsbrott. Då måste det adresseras. Poängen här var att slå fast det och inte exakt hur det skulle gå till men att det måste finnas på dagordningen när detta helvete väl en gång har slutat.

Herr talman och herr statsminister! Jag tycker att det är viktigt att Sverige nu försöker att finna en stark profil och en linje i frågan om att ställa krigsförbrytarna till svars. Vi kan konstatera att på internationell nivå diskuteras tydligt hur framför allt Daish, Islamiska statens, massmördare och terrorister ska kunna ställas till svars.

Vi ska komma ihåg att redan år 1943, innan andra världskriget var slut, började de allierade försöka ta fram en plan för det som sedan blev Nürnbergrättegångarna. Det tycker jag är ett konkret förslag att lyfta både i Europeiska rådet i framtiden och, förstås, i säkerhetsrådet när det gäller hur vi kan ställa Daish krigsförbrytare till svars i framtiden. Detta är något som säkerligen samtliga vetostater också skulle kunna ställa sig bakom.

Desto mer komplicerat är det, som statsministern nämnde, hur både militärdiktaturens Asad och, förstås, Ryssland ska kunna straffas. Det är en mycket mer komplicerad historia, men likväl är det lika viktigt att ingen av dem som har mördat människor ska gå fri från detta.

Herr talman! Jag delar helt Birgitta Ohlssons uppfattning. Det är därför det är så viktigt att se över detta: Vad finns det för möjligheter? Det finns inte bara en lösning, utan låt oss titta på de olika möjligheter som finns.

Slutsatsen måste vara att sådana här brott inte bara kan passera. De måste tas om hand på bästa sätt när det gäller de olika aktörerna, och vi får helt enkelt undersöka vad som är de bästa möjligheterna.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten! Några minuter innan det som hände i Berlin i går lämnade en riksdagskollega till mig platsen för julmarknaden. Han klarade sitt liv, men vi beklagar verkligen alla som har drabbats av denna hemska attack. Enligt polisen i Tyskland är det tydligen en förmodad terrorattack, men vi har inte hela svaret ännu. Min son var också på en julmarknad i Berlin i går, så det kom väldigt nära. Det tog ett tag innan jag fick kontakt med honom och fick veta att han vara i säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Detta drabbar oss, och det kommer oss väldigt nära. Berlin är nära. Det är vårt närområde, och det är inom Europas gränser. Om terrorangreppen fortsätter i Europa kommer ingen av oss att kunna känna sig skyddad. I det sammanhanget är det som har diskuterats på EU:s agenda viktigt.

Samtidigt är det oerhört komplicerat att samtidigt som kampen mot terrorismen ska pågå ska vi göra någonting åt migrationen. Kampen mot terrorismen och tolerans och öppenhet ska vägas mot varandra.

I sammanhanget diskuteras försvarsfrågan. Där står det bland annat något om försvarsutgifter. Jag har några frågor till statsministern. Det står att vi ska utveckla nödvändig kapacitet för ett åtagande om det gemensamma försvars- och säkerhetspolitiska arbetet. Mina frågor är: Vilket inspel gjorde statsministern från Sveriges sida? Vad anser statsministern är rätt åtgärd och rätt nivå för svensk del? Och vad anser statsministern att Sverige ska bidra med i den europeiska försvarsfonden?

Herr talman! Vad gäller säkerhet är det bra att vi nu successivt utvecklar samarbetet mot terrorism. Det måste vi hålla i. Därför var säkerhetskapitlet - om jag får säga så - under mötet väldigt viktigt när det gäller både den interna säkerheten och säkerhet mot de externa hoten. Detta arbete kommer att fortsätta att utvecklas.

När det gäller försvarsutgifter har vi länge varit överens om att vi vill ha ett ökat samarbete på området men utgående från den nationella beslutskompetensen. Det är vi som avgör vilka försvarsutgifter vi ska ha. Vi har ställt rapid reaction force till förfogande. Dess värre har detta inte använts en enda gång ännu. Min ingång har varit att så länge inte ens detta används är det ingen idé att fortsätta att flytta fram positioner och tänka på nya stora projekt. Låt oss åtminstone komma igång med det som faktiskt ska fungera till att börja med!

Det råder ingen tvekan om att vi har all anledning att fundera på hur vi utvecklar samarbetet. Sverige har valt som princip att förutom att vi ökar vår egen militära kapacitet vill vi utveckla samarbetet med ett antal olika aktörer. EU är en sådan.

Avsikten med fonden är bland annat att utveckla research och development, men det handlar också om kapacitetshöjande. Man får se från stund till stund vad som behöver göras, vad Sverige kan bidra med och vad Sverige skulle behöva. Vi ska komma ihåg att vi har möjlighet att dra stor nytta av ett sådant här samarbete. Man får återkomma till det, men det är ett nationellt beslut som får avgöra vad det är vi ska bidra med. Jag hoppas att vi på olika sätt kan bidra till industriutveckling och vara med i ett antal utvecklingsprojekt som vi kommer att ha nytta av.

Herr talman! Tack, statsministern, för det svaret! Det är bra att statsministern ser att det finns ett behov. Samtidigt var det lite otydligt när det gäller hur mycket och vad Sverige har för ambitioner på området. Jag vet inte om statsministern hinner ge något ytterligare svar som är lite mer förtydligande. Och på vilket sätt kommer riksdagen att vara involverad i framtagandet av resurser på det europeiska försvarssamarbetet och gemensamma säkerhetsarbetet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Jag har en annan fråga. Flera här har tagit upp viktiga frågor om Syrien och så vidare, och jag tänker inte upprepa dem. Däremot tänkte jag fråga om Ukrainaavtalet och den bilaga som nu finns om associeringsavtalet mellan EU och Ukraina inklusive inrättandet av frihandelsområdet. Det är lite oklart för mig vad som egentligen är syftet. Hur kommer vi att återkomma till frågan om Ukraina och EU?

Herr talman! Vad gäller Sveriges bidrag får det återigen avgöras i ett resonemang om vad det är som behövs. Då får vi se vad Sverige ska bidra med. Det är inte någon som sitter och bestämmer vad Sverige ska bidra med, utan då kommer processen tillbaka och vi får själva avgöra vad det är som vi kan tänka oss att ställa upp med, så som det har gjorts tidigare när vi har ställt upp med resurser till rapid reaction force.

Frågan om Ukraina togs upp för att klargöra att efter Hollands folkomröstning, som slutade på ett negativt sätt, gäller det att komma vidare i processen. Därför har det både i slutsatserna och i själva beslutet slagits fast att man kan ta ratificeringen vidare med dessa klargöranden. Det gäller exempelvis att detta inte per automatik innebär att Ukraina blir ett kandidatland. Det handlar också om att man har hanterat viseringsprocessen på ett sådant sätt att vi menar att Ukraina bör blir viseringsfritt.

Herr talman! Det är lätt att instämma i statsministerns sorg och vrede över det som har hänt i Tyskland, i Ankara och i Syrien. Det har varit ett riktigt dåligt år. Egentligen skulle jag vilja använda ett kraftuttryck, men då kommer jag att bli tillsagd av talmannen. Jag säger därför i stället att det har varit ett mycket dåligt år. Vi hoppas att nästa år kommer att bli bättre.

Dessa händelser visar att det behövs samarbete. Handlingarna är fega, men för att komma åt detta behövs mer samarbete och inte mindre. Där har EU en viktig roll att spela. Jag tänker på terrorbekämpning, gränsöverskridande brottslighet och inre och yttre gräns - självklart hela tiden med beaktande av den nationella kompetensen. Det är viktigt att framhålla det, och det gjorde också statsministern.

Många har självfallet varit inne på frågan om Syrien eftersom det som pågår där är förfärligt. Jag måste säga att förutom de fyra punkter som man var enig om är det otroligt framgångsrikt att ett enigt EU säger att de som är skyldiga till detta också ska ställas till svars. Det är ett viktigt budskap från Europeiska unionen.

Ibland kan man känna att vi tar myrsteg framåt när det gäller migration i det som vi redan har beslutat om. För mig och för socialdemokratin är det, som statsministern har sagt, viktigt att alla är med och delar på ansvaret, precis som alla kommuner borde göra det.

Nu säger statsministern helt plötsligt också att det är ett datum satt. Det var lite otippat att Europeiska rådet plötsligt kom fram med ett datum när detta ska vara genomfört. Skulle statsministern vilja utveckla detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Herr talman! Jag delar helt uppfattningen vad gäller terror och så vidare och behovet av samarbete. Detta utvecklas hela tiden, och det kommer att behövas mer. Dessa krafter ska aldrig någonsin få vinna. Vi vill som sagt ta vidare frågan om Syrien och se till att de skyldiga ställs till svars.

Vad gäller migrationen och datumsättning har vi diskuterat detta länge.

Även på det här mötet fanns det såklart de som kan tänka sig att diskutera det här ett år till, och ett år till, och ett år till. På det sättet kan man hålla på länge. Men det är inte okej för mig. Då kommer vi ingen vart. Därför ville vi att det åtminstone skulle sättas en tydlig målsättning.

Det borde ha varit klart nu. Det är inte klart nu. Därför lades förslaget fram om att det nog bör bli klart under kommande ordförandeskap, alltså det maltesiska ordförandeskapet. Det löper ut vid halvåret - därav detta. Vi måste alltså höja ambitionerna. Det är uttryckt på ett sådant sätt, med en sådan målsättning, för att vi inte ska hamna i en diskussion som aldrig tar slut. Då uppnår vi ingenting.

Herr talman! Jag vill tacka statsministern för svaret.

Migration är verkligen den stora, utmanande frågan framöver. Det är som sagt inte lätt att få Europeiska unionen att gå från ord till handling. Därför måste man säga att det var framgångsrikt kämpat, om jag förstår det rätt, av Tyskland och Sverige att få fram ett datum.

Jag förstår att arbetet inte kommer att vara slut i och med det. Men det är trots allt positivt att den målsättningen har satts. Om vi inte löser det här kommer Europeiska unionen nämligen att tappa oerhört - med tanke på den bristande humanitet man visar mot övriga världen.

Herr talman! Det som Marie Granlund nu för fram är ett av de starka argument som vi har använt hela tiden: "Om vi inte klarar av det här, i diskussionen i Bryssel, kommer EU att försvagas rejält." Det är väl detta hot som flera också ser.

Det är en framgång att vi fick till den tydliga målsättningen. Det sätter press på alla. Nu har alla faktiskt förbundit sig att stå upp för de här slutsatserna. Det innebär också att även de som inte är särskilt förtjusta i tanken får bidra, eftersom det är vårt gemensamma åtagande. Men det är en målsättning att vi ska nå dit.

Herr talman! Tack för att jag får ordet!

Tack, statsministern, för redogörelsen från toppmötet! Jag vill inte minst tacka dig för orden om deltagande efter de vidriga terrordåd som vi har sett.

Ett av de oroliga hörnen i Europa är Turkiet, vilket vi talade om innan statsministern reste till toppmötet. Då talade vi om var gränsen går för när EU kan eller inte kan ha det mycket vänliga förhållandet till den turkiska regimen, med Erdogan i spetsen. Om jag minns rätt talade statsministern också om att det finns en gräns för när man till exempel inte kan medlemsförhandla som tidigare med Turkiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Bara sedan den diskussionen har läget i Turkiet förvärrats ytterligare. Ännu fler oppositionspolitiker har gripits, av en enda anledning: att de har kritiserat politiken i landet och till exempel pratat för kurdernas rättigheter.

Vi har också sett något ganska exempellöst. Man har med lynchmobbar stormat partiet HDP:s partilokaler. Man har bränt ned dem. Man har misshandlat folk. Man har stulit partimaterial från dem. I en polisstat som Turkiet kan sådant inte ske utan regeringens goda minne. Det kan bara ske om regeringen tillåter att man angriper ett politiskt parti på det sättet.

Anser statsministern att gränsen har nåtts nu, att det är dags att vara lite tydligare mot Turkiet? Ska det också få effekter för möjligheten att fortsätta medlemskapsförhandlingarna? Jag menar inte att de bör avbrytas helt men att de bör frysas tills man har en demokratisk utveckling i Turkiet.

Om gränsen inte gick här, var går den då?

Herr talman! Det är klart - jag har bekräftat det flera gånger - att brotten mot yttrandefrihet, fängslandet eller avskedandet av så många människor är en utveckling i helt fel riktning. Det är ingen tvekan om det. Därom är jag och Jonas Sjöstedt överens.

Den ena frågan är hur det man gör påverkar flyktingarna som finns i Turkiet. Och den andra frågan är hur man påverkar utvecklingen i Turkiet som land, beroende på vad man gör.

Jag är av den bestämda uppfattningen att vi inte skulle göra flyktingarna i Turkiet någon större tjänst om vi skulle avbryta samarbetet. Stödet som EU ger är till för dem. Det är deras skydd, deras mat och deras tak över huvudet. Det är jobb. Det är utbildning. Det är det vi ger det till. Det är viktigt att hålla i det. Det är många människor som är under svåra umbäranden. Det är dem vi stöder.

Vad gäller utvecklingen i Turkiet pågår förhandlingarna utifrån de kapitel som öppnas vid de tillfällen som vi är överens om att öppna sådana kapitel. Därför går det inte att sätta någon exakt gräns, att gränsen kommer att vara nådd om något särskilt händer. Men en vattendelare är naturligtvis dödsstraffet. Det har vi sagt tidigare. Skulle dödsstraff införas i Turkiet är vi i en ny situation. Det är inte förenligt med EU:s regler. Då har vi alltså en annan situation. Det är ett exempel.

Herr talman! Jag och statsministern har olika åsikter om flyktingavtalet. Det har vi diskuterat tidigare. Jag tror att det mest har skapats för att flyktingar inte ska kunna ta sig till Europa och inte av hänsyn till flyktingarna. Det menar jag är innebörden av avtalet.

Min följdfråga gäller dock en annan del av toppmötet, de kommande förhandlingarna med Storbritannien. Jag tror att det är olyckligt om man överlämnar till en reaktionär Toryregering och EU-kommissionen att diskutera villkoren för det brittiska utträdet. Det kommer inte att bli ett bra politiskt innehåll. Det är i grunden en mycket politisk fråga.

Jag skulle önska att den svenska regeringen var mer offensiv när det gäller att formulera alternativ. Lika mycket som det handlar om britternas förhållande till EU handlar det om vårt förhållande till britterna. Det är oerhört viktigt att vi kan handla, resa och studera som tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Stefan Löfven! Vore det positivt om Storbritannien gick med i Efta? Då finns det en institutionell ram att stå på. Norge och Island är med i Efta. Det vore väl ganska naturligt. Det kan man ha en åsikt om.

Herr talman! När det gäller flyktingavtalet delar jag inte uppfattningen att det ska ses bara på det sättet. När människor flyr vill man inte per automatik fly så långt det någonsin går. De som jag träffade i Zaatari i Jordanien sa: Vi vill tillbaka så snabbt det över huvud taget är möjligt.

Jag köper alltså inte resonemanget att avtalet bara är till för att förhindra människor att komma till Europa. Det är till för att människor ska få det någorlunda drägligt i en väldigt svår situation.

När det gäller det brittiska utträdet måste de avgöra det själva. Man kan stå och drömma om en massa saker. Men hur britterna vill se på sitt förhållande till EU är inte vårt beslut. Det är det de håller på och diskuterar.

Det vi diskuterade var att man ska få till en transparent och öppen process och att vi vill ta det här vidare på ett pragmatiskt sätt, för att vi ska sluta med ett bra förhållande - mellan EU och Storbritannien men också mellan Sverige och Storbritannien. Det är alltså inte min sak att avgöra vad de vill ha.

Herr talman! Jag vill tacka statsministern för återrapporten från toppmötet.

Jag instämmer helt och fullt i statsministerns deltagande i de sorgebesked om våldshandlingarna och brotten mot vår demokrati som har skett i Europa de senaste dygnen.

När situationen i Aleppo kablades ut genom mediebilderna förra veckan var det många här i Sverige som följde den oerhört svåra och tunga situationen för dem som befinner sig där. Det var viktigt att stats- och regeringscheferna lade mycket tid på att diskutera konflikten under torsdagen förra veckan, vilket statsministern rapporterar om, och att man fick rapporter direkt därifrån.

Man agerade också genom att ställa tydliga krav på fred, på ökade resurser för humanitärt stöd och på att man ska kunna komma till en situation där det går att finna en process framåt, det vill säga en situation där det går att bygga någonting annat än krig i den regionen.

Jag vill fråga statsministern hur och vilka möjligheter han ser för EU att utveckla de förmågor som han talade om när det gäller konfliktförebyggande och situationen i Syrien här och nu. Kan EU bli ännu bättre på att samordna de stödinsatser, stora humanitära insatser, som måste göras löpande nu och antagligen under ganska lång tid framöver? Kan EU bli en ännu bättre spelare när det gäller att få flera aktörer att samarbeta och för att öka effektiviteten i det stöd som alla människor nu behöver inför vintern?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Herr talman! Det är viktigt att det vi gör nu understöder FN och FN-arbetet. Det ska vara basen för det vi gör. Så har det också varit hittills.

Som jag sa är EU inte någon ny aktör på området. EU var nog bland de första aktörerna, om inte den första aktören. Det ska vi fortsätta vara.

Det är klart att det alltid går att effektivisera och komplettera varandra på ett bättre sätt. Jag har inget konkret förslag på exakt vad som behöver göras, men man ska hela tiden se över att det stöd och den hjälp vi ger ska vara så effektiva som möjligt så att stödet och hjälpen når så många som möjligt så snabbt som möjligt. Det får man arbeta med hela tiden.

Ett EU-gemensamt arbete är ett sätt. I stället för att en mängd länder gör sitt har vi ett gemensamt arbete. Det är ett sätt.

Vad som än kan göras för att göra arbetet bättre och effektivare är naturligtvis bra.

Herr talman! Tack för svaret! Att EU är en enande aktör i sådana här stora arbeten är naturligtvis oerhört viktigt.

Jag kommer över till en annan fråga som berördes på toppmötet. EU:s gemensamma hållning är naturligtvis viktig. EU:s stats- och regeringschefer lyckades klara ut förhållandet till Ukraina och associeringsavtalet. Jag skulle vilja ge beröm för att man på toppmötet kom vidare i den frågan.

Självklart har Sverige goda och starka relationer med Ukraina, men det som verkligen kan hjälpa situationen framåt är att EU fortsätter att vara den hjälpande vän till Ukraina som Sverige så gärna vill att man ska vara. Man måste vara tydlig med att associeringsavtalet kan gå framåt.

Jag har en liknande fråga som den Jonas Sjöstedt ställde men inte med den inriktningen om brexitförhandlingarna. Det är också viktigt att EU inte spelar med en mängd olika röster utan är enat om brexit.

Herr talman! Låt mig ta upp brexit först. Vi är i EU eniga om att nu vara en röst. Det är därför kommissionen ska sköta förhandlingarna.

Europeiska rådet ska naturligtvis sätta förutsättningarna, ramen och inriktningen för förhandlingarna. Sedan ska allmänna rådet ta arbetet vidare, dra upp principerna och förbereda förhandlingarna, men kommissionen ska sköta själva förhandlingarna - så att det blir en röst. Detta är nog komplicerat. Det kommer att vara en enormt komplicerad förhandling. Det är faktiskt svårt att förstå.

Sedan var det frågan om Ukraina. Det är bra att vi kommer vidare. Det är inte den perfekta situationen, men utifrån folkomröstningen i Holland är det bra att vi går vidare. Det finns en del förtydliganden om vad detta innebär och inte innebär, men det råder inget tvivel om att EU är en vän till Ukraina och vill Ukraina väl. Samarbetet kommer att fortsätta. Samtidigt trycker EU på att exempelvis avskaffa korruptionen.

Herr talman! Jag vill också instämma i fördömandena av de förfärliga våldsdåd vi har sett det senaste dygnet och visa mitt deltagande i sorgen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Syrien upptog en hel del av rådsmötets tid. Det är positivt att skrivningarna i slutsatserna blev mer utförliga än vad de var inför rådsmötet. Rysslands roll i kriget pekas ut tydligare. Det är också positivt att rådet kunde enas om de fyra punkterna, som naturligtvis är avgörande.

Det står också i slutsatserna att den höga representanten ska fortsätta sina direkta kontakter med berörda parter och att EU överväger alla alternativ som står till buds.

Frågan ställdes alldeles nyss till statsministern, men jag ställer ändå mina frågor: Ser statsministern några ytterligare alternativ för EU att agera på något sätt för att påverka situationen i Syrien i en positiv riktning? Finns det andra sätt att sätta ytterligare press på Ryssland så att det blir kännbara ekonomiska och politiska konsekvenser?

Jag vill också berömma statsministern för att statsministern tog upp frågan och försökte få den prövad för att komma vidare när det gäller att inrätta någon typ av sanktioner så att de blir både politiskt och ekonomiskt kännbara för Ryssland.

Herr talman! Just i fråga om sanktioner mot ryska medborgare - ska vi säga, så att vi är noggranna - är det Sverige, Storbritannien och möjligtvis något ytterligare land. Dessvärre finns inte mer.

Men det var viktigt att ha kvar skrivningen och uttömma alla möjligheter. Då får man fundera över vilka sanktioner det skulle vara fråga om. Det är för att ha kvar frågorna på dagordningen och markera. Det finns inga andra konkreta förslag just nu. Frågan om sanktioner mot ryska medborgare har prövats vid två möten, och sedan får man gå vidare. På så sätt markerar EU att man inte låter frågan vara utan den måste hanteras vidare.

Precis som det står i slutsatserna är det otvivelaktigt så att det är den syriska regimen som är huvudansvarig. Det är fullständigt obegripligt att ett lands ledare kan utsätta sitt land för detta. Landet ligger i spillror. Den mannen är nöjd med vad som hände förra veckan och ser glad ut. Det som händer nu i Aleppo är fullständigt obegripligt. Även Rysslands och Irans agerande är en följd av detta som vi absolut inte vill se.

Hur kan vi agera? Precis som Karin Enström sa är det viktigt att den höga representanten redan nu är i kontakt med alla bilateralt. Det gäller alla som kan göra någonting. Det gäller i första hand USA och Ryssland, men det gäller också Saudiarabien, Iran och andra spelare, för att med EU:s gemensamma röst trycka på för att kriget ska få ett slut. Nu är det fråga om det humanitära, här och nu, och att undvika framtida liknande scener där människor slaktas, sjukhus bombas och barn mördas. Det måste få ett stopp.

De påtryckningar vi gör är att hela tiden - det är viktigt att än en gång säga detta - ge stöd för FN:s arbete. Det som ytterst kan göra något är en FN-resolution, det vill säga att få ett enat säkerhetsråd.

Herr talman! En fråga som är smärtsamt kopplad till det senaste dygnets våldshändelser är ju den fråga som rådet också behandlade om inre säkerhet och yttre säkerhet. I slutsatserna står det att den gemensamma överenskommelsen om att bekämpa terrorism, som naturligtvis är oerhört angelägen, ska följas av "ett snabbt antagande av förslagen om skjutvapen respektive bekämpning av penningtvätt".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Vad innebär detta, och är detta kopplat till vapendirektivet som har varit under stor diskussion och debatt i EU-nämnden inför rådsmöten? Sa statsministern något under den punkten, och vad kan vi förvänta oss i frågan?

Herr talman! Det finns en hänvisning: "The political agreement between the co-legislators on the Counter-Terrorism Directive is an important step and should be followed by swift adoption of the proposals on firearms."

Där har vi vår egen lagstiftning för att begränsa innehav av vapen. Det är vad som görs på EU-nivå och som ska implementeras så snabbt som möjligt på nationell nivå. Det är en uppföljning sedan tidigare och för att se till att det faktiskt blir av.

Herr talman! Tack, statsministern, för de inledande orden, som vi alla instämmer i, om det gemensamma ansvaret vi har i kampen mot terrorismen!

I Storbritannien pågår en mycket livlig diskussion om hur de själva ska hantera sitt utträde ur unionen. Diskussionen har blivit så livlig att nu ställs grupper mot varandra, landsändar mot varandra, och delar av Skottland hotar med att hålla en egen folkomröstning för att se om det går att vara kvar i unionen.

Nu sa statsministern att det informella mötet var kort. Var det bara processfrågor som diskuterades eller diskuterades något innehåll i hur processen ska gå vidare? Hur ska den gå vidare? Drev statsministern någon speciell linje för Sveriges del?

Herr talman! Den diskussion som nu förs i Storbritannien är precis som Dag Klackenberg beskriver. Den är ett tecken på att det inte fanns någon plan B. De allra flesta som drev brexit trodde nog att det inte skulle bli något av med det. Men nu blir det så. Däri står man handfallen. Vad ska man nu göra?

För oss på den andra sidan förhandlingsbordet måste en sådan diskussion bygga på vad det är för relation som Storbritannien vill ha med EU. Det finns en mängd varianter. Det blir lite svårt för oss andra att diskutera hur förhandlingen innehållsmässigt ska gå vidare när vi inte ens vet vilken relation Storbritannien vill ha. Det enda vi har hört är att det inte blir det, det eller det utan det blir Storbritanniens lösning. Där famlar vi än så länge.

Det är därför vi menar att det är viktigt att vi ställer upp och tänker att bortom den här förhandlingen vill vi ändå ha en bra relation med Storbritannien, både som land och i EU. Det tycker vi är viktigt, och det får vi hantera när man aktiverar den här artikeln, alltså utträdesparagrafen. Då är vi redo att förhandla, men först måste vi få besked om hur Storbritannien ser på förhållandet. Sedan får vi se hur det går att lösa.

Sveriges position har varit pragmatisk förhandling. Det går inte att dela på de fyra friheterna och plocka russinen ur kakan, utan de bygger på en helhet. Det är utifrån det vi tänker föra vår diskussion i den här förhandlingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret! Det ligger naturligtvis i vårt intresse att vi har den absolut bästa förbindelsen med Storbritannien, som kanske är en av våra viktigaste partner i Europa - inom eller utom EU.

Statsministern använder ordet "famlar", att vi alla famlar i fråga om hur vi ska gå vidare. Men det kan ju hända att det rätta ordet i det sammanhanget inte är famlar. Det kan vara en klok taktik att inte nu bestämma sig för hur man ska förhandla framöver utan låta engelsmännen bestämma sig, precis som statsministern säger.

Det finns ju britter som diskuterar i termer av att det kanske inte kommer att bli någon brexit eftersom processen kommer att bli så komplicerad för britterna själva. Då kan det vara dumt av unionen att ha ställt krav som kan riva upp sår i många år framöver.

Herr talman! Vad jag avsåg med "famlar" är att vi som sagt inte vet vad de vill. Då blir det svårt att gå in i en innehållslig diskussion om förhandlingen.

Så här långt tror jag dock att man ska utgå från att det blir av. Vi måste agera som om det blir av även om vi också hör dem som menar att det blir så oerhört komplicerat att det inte är värt det. Det finns de som uttrycker det, men Sveriges regering utgår från att det blir av och att man kommer att aktivera det i slutet av mars om inte den juridiska processen i Storbritannien försenar det hela. Det är vad vi utgår ifrån.

Herr talman! Jag vill fråga statsministern om eventuella diskussioner angående Polen.

Jag känner till att det har inletts en process inom EU där det förekommer kritik mot den antidemokratiska utvecklingen i Polen och diskussioner om vad EU kan göra för att stödja en mer demokratisk utveckling. Med anledning av detta undrar jag om denna diskussion förekom vid toppmötet och, om den förekom, vilka ståndpunkter statsministern framförde.

Herr talman! Nej, den frågan stod inte på dagordningen. Den ingick inte i detta möte, utan det pågår en process som har sin egen gång utifrån utvecklingen i Polen. Den processen mellan kommissionen och Polen pågår, men den var inte uppe på det här mötet.

Herr talman! Jag kommer att följa upp frågan, och jag tackar så mycket för svaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Min andra fråga handlar om Turkiet. Jag beklagar naturligtvis de incidenter som har inträffat i Turkiet. Jag vill också lyfta upp att jag tycker att det var positivt att statsministern nämnde att vi måste fortsätta ha en relation med Turkiet inom EU. Samtidigt vill jag understryka vikten av att rättsstatens principer tillämpas i Turkiet och av att oskyldiga människor inte ska fortsätta att drabbas av repressalier eller de begränsningar av yttrandefriheten som förekommer i Turkiet.

Fanns det någon diskussion om detta, naturligtvis med perspektivet att upprätthålla relationen med Turkiet men också fördöma det som har förekommit?

Herr talman! Det är en mycket relevant diskussion som Margareta Cederfelt tar upp här.

Den diskussionen förs naturligtvis. Vi menar att det här samarbetet är viktigt. Men visst ser vi det som händer vad gäller yttrandefriheten, avskedanden, fängslanden och så vidare. Det är klart att det noteras, och det vägs hela tiden in. Så är det. Men vi har kommit till slutsatsen att det här samarbetet är viktigt - inte minst, som jag har uttryckt tidigare, för flyktingarna.

Sedan är det ju så att under tiden som diskussionen om medlemskap pågår följer den en "ledstång" som kräver att ett land har en viss status på sin demokrati. Det ligger en säkerhet i det, men det är klart att problemen i Turkiet vägs in.

Herr talman! Det var naturligt att Syrien, Ukraina och migrationen var de stora frågorna på det här toppmötet. Men vi kan se att det finns en del oroligheter också inom EU, inte minst när vi läser till exempel att stora italienska banker håller på att få väldigt stora problem och att man fortfarande har problem i många delar av södra Europa. Jag skulle därför vilja ställa några frågor till statsministern.

Den första gäller bankunionen. Kommer bankunionen över huvud taget att kunna överleva om det skulle vara så att man redan nu, innan man har kunnat bygga upp de här fonderna, får de höga påfrestningar som det skulle innebära att man får gå in i olika banker?

Min andra fråga handlar om Efsi. Här i Sverige har alla partier haft en ganska ljummen inställning till Efsi, men vi har tyckt att man väl till nöds kan acceptera det. Sådan kan man väl säga att uppfattningen har varit. Hade man några som helst diskussioner om hur man ska se till att man inte behöver använda utrymmet som finns i EU:s budget för Efsi?

Min tredje och sista fråga handlar om energiunionen. Energiunionen är alltid en stor fråga, men det finns också en stor skillnad. Medan vi i det här parlamentet diskuterar vem som kan vara bäst på det här med förnybar energi vill man på många håll inte ta uttrycket i sin mun, utan man hävdar fortfarande att det är naturgas och kol som är den viktigaste delen av energimixen. Min fråga till statsministern är: Hur går det med utvecklingen för att vi ska kunna uppnå de klimatmål vi en gång i tiden faktiskt har satt upp på ett EU-toppmöte?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Herr talman! Vad gäller bankunionen kan jag inte svara på hur det går. Det finns naturligtvis oroväckande tecken hos enskilda banker, men man kan också fundera på ekonomin överlag. Vi ser förmodligen en uppgång i ekonomisk aktivitet. Den är bra. Å andra sidan kan den dra upp räntor, och högre räntor innebär högre räntekostnader för dem som har höga skulder. Det kan också påverka detta. Jag vill alltså inte ge mig på någon gissning om bankunionen. Det är en för stor fråga som jag inte har förberett på något sätt.

Om Efsi har vi sagt precis som Börje Vestlund säger: Det är inte den perfekta lösningen, men låt oss pröva. Vi har så många ungdomar som går arbetslösa att vi måste göra någonting, och då är det viktigt att pröva frågan om vi kan göra lite till med Efsi. Den förlängda garantin anser jag dock vara viktigare eftersom den blir som ett kitt i de ansträngningar vi ska göra för ungdomarna.

Energiunionen diskuterades inte heller på detta möte. Men vi har satt upp våra mål, och avtalet ska hållas. Det är en av EU:s delar i detta - att se till att vi uppnår det klimatavtal som vi har slutit. Det finns liksom ingen återvändo. Därför måste vi, trots att det som Börje Vestlund säger finns de som fortfarande håller fast vid både kol och gas, gå vidare. Där tror jag att Sverige och svenska företag kan göra en bra insats, för det här kräver ny teknik. Ny teknik kommer också att ge jobb, så det finns alla möjligheter. Men det är lång väg kvar att gå.

Herr talman! Vi i EU-nämnden har ibland förmånen att få träffa kollegor från övriga Europa. Jag kan säga att man blir nästan mörkrädd varje gång, i synnerhet när vi diskuterar migration och energifrågor. Det är inte en rolig situation.

Men min fråga gällde den inre marknaden. Det är någonting vi alla säger är väldigt bra, men vi ser ju hela tiden att länder är väldigt påhittiga - det kanske vi själva också är - när det gäller att hitta hinder för den inre marknaden. Det är någonting som hela tiden går runt, och vi kan höra från våra kollegor att de vill skydda sina respektive marknader, sin industri, sitt jordbruk. Det är det viktigaste av alltihop, och man ser inte helheten.

Vad är statsministerns bedömning av hur man kan utveckla den inre marknaden och se till att dessa hinder tas bort i möjligaste mån, i stället för att man, som i dag, försöker sätta upp ännu fler hinder?

Herr talman! Jag delar oron. Det hörs allt fler röster för att hindra. I ena stunden diskuterar vi frihandelsavtal med Kanada, USA och andra, och i andra stunden diskuterar vi hur mycket vi kan hindra dessa frihandelsavtal från att bli verklighet. Det är alltså en fara.

Det är ingen tvekan om att det ibland behövs hinder, så vi måste ha den typen av instrument. I dessa slutsatser kommer det också med en text om att vi nu ska inleda diskussionen med parlamentet om hur dessa instrument ska utvecklas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Men redan vid det förra mötet i Europeiska rådet påpekade jag att det inte får bli ett race mot så mycket hinder som möjligt, för då har vi förstört för oss själva. Använd dem med försiktighet, för vi vet att en del av dessa hinder faktiskt har blivit till nackdel för EU. Det blir svårare för Kina att exportera, men det bli lättare för Ryssland. Och det blir svårare för företag inne i EU att importera när priserna höjs.

Det finns alltså all anledning att vara försiktig med detta, och det finns en risk för ökad protektionism.

Överläggningen var härmed avslutad.