Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Europeiska rådets möte i förra veckan var mitt 66:e och med all sannolikhet sista toppmöte.

Mötet präglades i stor utsträckning av den situation med höga elpriser som råder i Europa, och detta föranledde en lång diskussion. Jag betonade att det är ett allvarligt läge i Europa, där både människor och företag drabbas av de höga energipriserna, och att vi noga följer utvecklingen.

Återrapportering från Europeiska rådets mö-te den 21-22 oktober

I diskussionen menade vissa att orsakerna till de höga energipriserna är att klimatarbetet går för snabbt. De menade bland annat att utsläppshandelssystemet måste ses över. Jag och de flesta andra menar att situationen tvärtom visar att vi behöver skynda på den gröna omställningen. Åtgärderna måste rikta in sig på verkliga orsaker till dagens läge och inte på att sakta ned den gröna omställningen. Den verktygslåda som kommissionen nyligen har presenterat är en bra utgångspunkt.

Jag framhöll kärnkraftens viktiga roll i den gröna omställningen. Däremot sa jag inte att den ska klassas som hållbar. Som EU-nämndens ordförande påpekade under samrådet i förra veckan finns inte stöd för en sådan uppfattning i Sveriges riksdag.

Europeiska rådet ska diskutera energipriser igen i december.

Fru talman! Vi hade en tydlig diskussion om Polen och EU:s rättsordning mot bakgrund av utfallet nyligen i den polska författningsdomstolen. Sverige har drivit på för att koppla bidragsutbetalningar till hur man följer regelverket. Den så kallade villkorlighetsförordningen är ett nytt verktyg för att säkerställa att våra grundläggande värderingar respekteras. Det är en stor framgång att den finns på plats. Jag förväntar mig att kommissionen nu agerar, och vi är från svensk sida beredda att använda alla verktyg.

Fru talman! När det gäller covid-19 är pandemin uppenbarligen inte över trots att vi har haft framgångar med vaccinationerna. Nu behöver vi jobba vidare med att så många som möjligt ska vaccinera sig. Det finns alltför stora skillnader mellan länderna. Men det räcker inte heller att vi vaccinerar oss inom EU. Den internationella tillgången till vaccin är avgörande, och ingen är säker förrän alla är säkra.

Fru talman! De digitala frågorna var också på dagordningen. Här har vi ett gemensamt intresse av att få till det här rätt och att vi använder de digitala verktyg som nu utvecklas för att göra våra samhällen starka, för att klara jobben och, inte minst, för att möta klimatutmaningen. Alla måste känna att de har en roll i den här omställningen; annars kommer det inte att fungera. Insatser för utbildning och vidareutbildning är väl så viktiga.

Det är viktigt att utveckling i riktning mot att göra våra samhällen mer digitala inte innebär att vi sluter oss mot omvärlden. Det som betecknas som digital suveränitet måste utvecklas på ett öppet sätt. Ensam är inte stark, och EU tjänar på samarbete med omvärlden.

Fru talman! Europeiska rådet diskuterade också handelsfrågor, och det på svenskt initiativ. EU behöver vässa sin handelspolitik. Alltför mycket av diskussionen under senare tid har handlat om handelspolitiska skyddsinstrument och andra defensiva åtgärder. För lite har handlat om det faktum att över 85 procent av framtidens tillväxt kommer att finnas utanför Europa. Det måste vi ta till vara med en positiv handelsagenda; det är helt enkelt nödvändigt för framtidens jobb och framtidens tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets mö-te den 21-22 oktober

Många lyfte vikten av frihandel men också att aspekter som klimatomställningen och social hållbarhet måste vävas in i EU:s handelsagenda.

Fru talman! Den externa dimensionen av migration diskuterades igen. Kommissionen ska fortsätta arbetet tillsammans med ursprungs- och transitländer.

EU behöver också bevaka sina yttre gränser; det visar inte minst den senaste tidens helt oacceptabla agerande av den belarusiska regimen med president Lukasjenko i spetsen. Människor från bland annat Irak och Libyen flygs in med falska förespeglingar om ett liv i Europa. De bussas till gränserna mot Polen, Lettland eller Litauen när de har landat, och några av dem har till och med fått betala med sitt liv i det här hänsynslösa spelet. De som bär ansvar för detta är de som har iscensatt det: den belarusiska regimen.

Jag betonade att EU så snart som möjligt bör anta ett nytt sanktionspaket riktat mot regimen i Minsk, vilket vi nådde enighet om vid mötet. Vi enades också om att kommissionen ska undersöka möjligheten till ytterligare åtgärder, och sådana ska naturligtvis vara i linje med internationell rätt inklusive grundläggande rättigheter.

Fru talman! Vi förberedde också kortfattat några internationella möten, främst COP 26 i Glasgow. EU behöver driva på för att 1,5-gradersmålet ska kunna nås och upprätthållas. Det kräver bland annat att klimatfinansieringen stärks och att EU-länderna gör sin del för att vi ska uppnå åtagandet om 100 miljarder dollar årligen.

Allra sist, fru talman, uppmärksammades den svenska regeringens initiativ Malmöforumet som en stor framgång för hågkomsten av Förintelsen och arbetet mot antisemitism och alla former av rasism. Europeiska rådets ordförande uppmanade vid mötet alla medlemsstater att tillämpa den internationella definitionen av antisemitism.

Med detta avslutar jag återrapporten.

Fru talman! Tack, statsministern, för redogörelsen! Elpriserna skenar och slår hårt mot hushåll runt om i Europa. Det var därför Europeiska rådet skulle diskutera åtgärder för att på kort och lång sikt just dämpa priserna men också säkra en ökad produktion av ren fossilfri el för att lyckas med omställningen.

Alla fossilfria energislag måste då ges möjlighet att bidra om vi ska lyckas. Därför krävde Moderaterna och en majoritet i EU-nämnden att statsministern skulle ta till orda på Europeiska rådet och argumentera för att svensk och europeisk kärnkraft ska klassas som en hållbar investering inom ramen för taxonomin. Därmed skulle Sverige göra gemensam sak med länder som Frankrike och Finland, för att bara nämna några.

Direkt efter mötet sa statsministern till medierna: "Nej, jag finner ingen idé att som svensk statsminister ta upp en fråga som ingen har på dagordningen." Sedan hade statsministern ett resonemang om att han inte behövde följa EU-nämnden i det här fallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets mö-te den 21-22 oktober

Fru talman! Jag tycker att det är oacceptabelt att statsministern inte respekterar det beslutsorgan i riksdagen som har som uppgift att ge regeringen instruktioner i EU-arbetet. Rapporter från mötet visar dessutom att statsministern hade fel; frågan om mer ren el och en säker övergång till klimatneutralitet återfinns i slutsatserna från mötet.

Även taxonomin var i allra högsta grad uppe. Tidigare har tio länder skrivit brev till kommissionen, och nu tog bland annat Nederländerna upp frågan om att kärnkraften måste klassas som hållbar inom taxonomin. Men från Sverige verkar det ha varit tyst.

Mina frågor är därför: Ska jag uppfatta det som så att statsministern inte biträdde det som länder som Nederländerna anförde om kärnkraft inom taxonomin? Varför tog inte statsministern tillfället i akt när han hade EU-nämndens mandat i ryggen? Menar statsministern att han inte behöver följa EU-nämndens mandat?

Fru talman! Som jag sa tidigare tog jag upp kärnkraftens betydelse för energiomställningen. Om denna är vi helt eniga. Taxonomin var inte på dagordningen. Vad ledamöter i Europeiska rådet sedan yttrar under mötet kan ingen styra, men den fanns inte på dagordningen. Vi kan också konstatera att det inte finns med något om den i slutsatserna.

Min linje, den som jag drev i detta, är den som Sveriges riksdag står för. Där finns inte med att kärnkraften är hållbar. Detta är enligt min uppfattning och den information jag har inte riksdagens uppfattning. Jag tycker att det är bäst som svensk statsminister att stå upp för vad kammaren har för uppfattning.

Det är mitt svar. Jag har hållit den linje som vi är överens om när det gäller kärnkraftens betydelse, och den tänker vi fortsätta att hålla.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret!

I sak kan jag bara beklaga att regeringen motarbetar alla fossilfria energislag. Jag tror att både energipriserna och klimatomställningen skulle gynnas av att vi alla slöt upp bakom att använda alla verktyg i verktygslådan.

Men jag konstaterar också att frågan om taxonomin var uppe i diskussionerna. Då är egentligen min följdfråga: Varför tog inte statsministern tillfället i akt, när han nu hade EU-nämndens mandat i ryggen, att biträda länder som Nederländerna som tog upp frågan om kärnkraftens hållbarhet inom ramen för taxonomin? Det är min fråga i den delen.

Min andra fråga är om det är korrekt uppfattat att statsministern menar att han inte behöver följa EU-nämndens mandat utan att det är fritt fram att välja vid vilka tillfällen man följer EU-nämndens mandat.

Fru talman! När det först gäller EU-nämndens mandat är uppfattningen den att vi ska söka samråd för att få en enig svensk position. I specifikt denna enskilda fråga framgick det av EU-nämndens ordförandes sammanfattning att i just den del som handlade om hållbarhet och kärnkraft delades inte uppfattningen av Sveriges riksdag, av kammaren. När jag företräder landet, i Bryssel i det här fallet, känns det bra att ge uttryck för den uppfattning som finns i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets mö-te den 21-22 oktober

När det gäller detta med att motarbeta är det helt fel. Till exempel har vi inrikes slutit en överenskommelse, inkluderande Moderaterna, där kärnkraften finns med, och det är den vi ger uttryck för. Den har ju Moderaterna sedan lämnat, och det tycker jag är synd. Det hade varit bra att ha kvar en bred energipolitisk överenskommelse. Det ger de bästa förutsättningarna för all investering i energi. Men vi står upp för den, och det tänker vi fortsätta med.

Fru talman! Jag tackar statsministern för föredragningen.

Vi noterar av den tidigare ordväxlingen att statsministern alltså inte följde EU-nämndens beslut från förra veckan om att ta upp kärnkraftens hållbarhet inom taxonomiförordningen. Vi noterar då också att statsministern åkte ned till Europeiska rådet för att uppfostra andra länder om demokrati samtidigt som statsministern alltså inte tycks hålla den svenska parlamentariska demokratin särskilt högt.

Riksdagsordningen, dess förarbeten och beslut i konstitutionsutskottet föreskriver att Sveriges position inför förhandlingar med Europeiska rådet ska beslutas av EU-nämnden. EU-nämnden är i sin tur beslutad av riksdagen. Alla personer som sitter i EU-nämnden har blivit valda av riksdagen. Riksdagen har alltså fördelat ut till EU-nämnden att ge mandat till regeringen.

Jag undrar lite hur statsministern resonerar. Vill han ändra på riksdagsordningen? Är någonting fel? Riksdagsordningen är ju det närmaste man kan komma en grundlag utan att det egentligen är det. Hur mycket respekt har statsministern för den parlamentariska demokratin i Sverige?

Fru talman! Jag har så mycket respekt för riksdagen att jag tänker följa riksdagens uppfattning i en sakfråga. Kammarens uppfattning i en sakfråga tycker jag är rätt så väsentlig i det här avseendet, och därför följer jag också den.

Det har också framgått av kommittéarbeten som har pågått i parlamentet vad som gäller i en sådan här situation. Det är ingen tvekan om att vi alltid söker samförstånd och försöker hitta en gemensam linje i EU-nämnden. Men det framgår också att när regeringen inte gör det får den ge en förklaring till varför den inte gör det. Självfallet är det ytterst parlamentet som då får ta ställning till om man accepterar förklaringen eller inte.

Det är precis det som har skett här. Jag följer Sveriges riksdag eftersom jag tycker att det är viktigt att göra det. Jag tänker inte läxa upp någon annan om demokrati, men detta var Sveriges position.

Återigen: Vi menar att kärnkraften har och kommer att ha en viktig roll i energiomställningen och kommer att finnas där länge. Vem som helst får också investera i kärnkraft i Sverige. Det är välkommet. Det har ännu inte skett, men vill man göra det får man göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets mö-te den 21-22 oktober

Fru talman! Vi kan notera att statsministern har kommit med olika förklaringar till att man inte följde EU-nämndens beslut. En är att frågan inte skulle ha funnits på dagordningen. Vi vet att frågan förekom i diskussionerna, att såväl Nederländerna som Frankrike tog upp taxonomiförordningen. Vi vet samtidigt att frågan om Polen inte fanns med på dagordningen, men statsministern åkte i alla fall ned till mötet och tog upp den.

Statsministern framför vidare att det existerar en falsk majoritet i EUnämnden. Då kan man fråga sig: Varför ska vi i så fall ha EU-nämnden som beslutsorgan över huvud taget, så som riksdagsordningen föreskriver? Bryr sig statsministern inte om hur riksdagsordningen formulerar att EUarbetet ska bedrivas?

Jag har väldigt svårt att förstå vad statsministern egentligen menar. Hur kan EU-nämnden ha en falsk majoritet när det är riksdagen som beslutat vilka som sitter i EU-nämnden?

Fru talman! Det kanske inte är så konstigt som det låter. Om riksdagen är samlad i kammaren finns det en uppfattning i den här frågan, och det är den som jag har gett uttryck för. Jag tycker att det är rätt så väsentligt vad riksdagen tycker.

Vi söker samförstånd, som jag sa, vid alla tillfällen och i de allra flesta frågor - något annat är ytterst sällsynt - och vi gör det via EU-nämnden. Det är inte så att det finns någon nonchalans mot riksdagen här, tvärtom. Vi arbetar målmedvetet för att hitta samsyn, bereda kompromisser och vara pragmatiska för att så ska ske. Sedan finns möjligheten att inte följa det beslutet. Det ska vara vid enskilda tillfällen, och då ska man också förklara varför man inte gör det. I det här fallet fanns det en majoritet i EU-nämnden och en annan om kammaren är samlad.

Fru talman! För mig är det de höga elpriserna som är oroande. Diskussionen vi haft hittills kommer inte att lösa det på något sätt, åtminstone inte på kort eller medellång sikt.

De höga elpriserna i framför allt södra Sverige är ett direkt hot mot företag och hushåll. Det är någonting som det är väsentligt att göra någonting åt. Där delar jag statsministerns bild att det är de höga priserna på fossil energi, framför allt på kontinenten, som spiller över på Sverige och gör att omställningen behöver gå snabbare.

Statsministern lyfter fram kommissionens verktygslåda som ett bra initiativ och en bra utgångspunkt. Därför blir jag lite nyfiken på vilka åtgärder statsministern tar med sig hem från toppmötet, från kommissionens verktygslåda eller andra, för att på kort sikt, där det faktiskt spelar roll, göra skillnad för människor och företag i södra Sverige.

Fru talman! Det var precis den diskussionen, substansen när det gäller energipriserna, som vi ägnade tid åt på Europeiska rådet. På lång sikt är det naturligtvis viktigt att se till att vi har en produktion, en överföring och en möjlighet till lagring - allt sådant som stärker den europeiska energimarknaden. Det måste vi jobba vidare med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets mö-te den 21-22 oktober

På kort sikt är det den så kallade verktygslådan. Där finns det möjligheter för medlemsstaterna att vidta åtgärder, vad gäller både enskilda hushåll och konsumenter, men också företag. Därför har vi sagt att vi följer frågan väldigt noga för att se hur detta utvecklas. Kommer detta att fortsätta under lång tid, och vad behöver vi i så fall göra?

Här finns spekulationer om huruvida det kommer att fortsätta vara ett så högt pris, exempelvis på naturgas. Några menar att det inte kommer att vara det, andra menar att det förmodligen kommer att vara det åtminstone över första kvartalet 2022. Det är därför jag tidigare har sagt att regeringen följer detta och är beredd att vidta åtgärder utifrån den här verktygslådan.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret!

Tyvärr har regeringen inte tagit tillräckliga initiativ på lång sikt. Man har haft sju, snart åtta, år på sig att göra det, och det händer förvånansvärt lite. Men när det gäller just hur man ska göra på kort sikt fick jag faktiskt inga svar från statsministern. Man följer utvecklingen. Problemet är att i södra Sverige är det här ingen ny fråga. Man har haft betydligt högre elpriser än i norra Sverige väldigt länge nu. Att följa den frågan räcker inte. Det behövs åtgärder, och det går inte att vänta in och se hur det blir på lång sikt och att det blir mer produktion och mer överföring, som ju också är viktigt, utan det behövs åtgärder här och nu.

Frågan är: Vilka åtgärder är regeringen de facto beredd att vidta?

Fru talman! Först och främst har Sverige haft de lägsta energipriserna, elpriserna, i hela EU för till exempel små och medelstora företag. Det beror bland annat på att vi har ett överskott på el i Sverige, och det beror bland annat på att vi har byggt ut vindkraften rätt så rejält i Sverige. Den står nu för nästan 20 procent av eltillförseln, och vi fortsätter med ytterligare utbyggnad av vindkraften, inte minst den havsbaserade. Vi har prospekt på upp till 500 terawattimmar.

Vi har alltså exporterat ren el ut till Europa, och därmed har vi tänkt bort fossil energi. Det är så vi har agerat. Det var därför vi slöt överenskommelsen också, för att se till att få ett långsiktigt perspektiv på detta, och det är därför vi har de investeringar vi har i Sverige.

Sedan behöver vi göra mer och bygga ut mer - det är sant - med kommande vindkraftverk, transmission och överföring och satsa mer på energilagring.

Fru talman! Jag vill tacka statsministern för återrapporten.

Statsministern har helt rätt i att ingen är säker i världen förrän alla är säkra. Det innebär att vi måste underlätta för alla världens medborgare att vaccinera sig mot covid-19. Tyvärr är tillgången till vaccin väldigt ojämlikt fördelad i världen. De rika länderna har en god tillgång, men fattiga länder har det inte.

Ett sätt att sprida vaccinet över hela världen vore att lätta lite på de hårda patentbestämmelser som finns i dag och säga att liv får gå före rätt den här gången och att vi därmed ger gratislicenser till länder som Vietnam, Indien, Brasilien etcetera så att de kan producera inhemska vaccin med stöd av de licenserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets mö-te den 21-22 oktober

Är statsministern beredd att verka för det? Var det något han tog upp på toppmötet?

Vad gäller det viktiga klimattoppmötet COP 26 i Glasgow som inleds nu på söndag har vi i dag en gigantisk förtroendeklyfta mellan rika länder och fattiga länder. De rika länderna har, precis som statsministern sa, åtagit sig att hjälpa de fattiga länderna i klimatomställningen med klimatfinansiering på minst 100 miljarder dollar per år. Vi är inte där. De pengarna finns ännu inte. Och såvitt jag vet tänker man från EU åka till Glasgow utan en konkret siffra om klimatfinansiering, alltså utan nya klimatpengar för de fattigaste i världen.

Jag vill fråga statsministern: Är det verkligen så illa? Har statsministern tagit upp frågan om att EU måste höja sin klimatfinansiering? Och hur mycket kommer EU egentligen att bidra med på klimattoppmötet?

Om man inte kommer dit med minimikriteriet, nämligen att hjälpa dem som drabbas här och nu av klimatkrisen, ja, då har man faktiskt inte där att göra.

Fru talman! När det gäller vaccin är det så att alla ska vara säkra. EU är det bästa exemplet, om än inte tillräckligt bra. Om vi har distribuerat ungefär 800 miljoner doser inom EU har vi faktiskt också exporterat 1 miljard doser, tror jag att det är. Ni får ta de siffrorna lite med en nypa salt, men ungefär varannan dos som EU har producerat och fått möjlighet till har faktiskt exporterats. Här vill jag alltså påstå att vi ligger bra till.

Men med det inte sagt att det räcker. Vi kommer att behöva göra mer för de fattiga länderna. Det är därför vi ligger på, och det är därför vi själva, alltså Sverige, höjer vår egen insats till Covax. Vi har också sagt att hela världen måste göra det. I det här fallet är EU en föregångare jämfört med många andra, men mer behöver göras.

När det gäller COP 26 är det precis som Jens Holm säger att det är en stor skillnad mellan rika och fattiga länder. Dessutom drabbas de fattiga mer. Det är de rika som har ställt till det men de fattiga som drabbas och kommer att drabbas rejält. Därför tog vi redan i samband med generalförsamlingens öppnande i New York upp det här på ett extra möte som Boris Johnson och António Guterres hade kallat till.

Betydelsen av att vi innan vi kommer till Glasgow ska ha sagt att vi har täppt till det där glappet på 20 miljarder dollar är stor. Jag menar att vi inte kan sitta där och eventuellt komma överens under mötet, utan det ska vi ha klarat av. Det har vi också självfallet tagit upp i EU-sammanhang.

Både Europeiska rådets ordförande och kommissionens ordförande har uttalat att EU ska höja sin insats men vill naturligtvis också se att andra gör det. Men jag menar att det här inte får bli ett chicken race eller något sådant, utan vi måste klara av det här. Det är egentligen bara att göra matten - det är 20 miljarder som fattas, så vi får se till att täppa till det gapet, helt enkelt.

Fru talman! Inget av de industrialiserade länderna har i dag ett åtagande till klimattoppmötet som möter det som sägs i Parisavtalet - inte EU och inte heller Sverige och förstås inte USA eller de andra stora spelarna heller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets mö-te den 21-22 oktober

Våra klimatambitioner måste höjas. Jag tror att det som är viktigt för att de här klimatförhandlingarna ska ta sig framåt är att den rika världen åtminstone kommer dit och gör sin hemläxa och säger: Nu har vi fixat klimatfinansieringen - vi kommer att hjälpa dem som drabbas av klimatkrisen här och nu.

Därför är det positivt att statsministern har tagit upp frågan om en höjd klimatfinansiering. Men jag hör fortfarande inte hur mycket som EU tänker bidra med i klimatfinansiering till världens fattigaste länder. Vad är det för summa som man från EU reser med till Glasgow?

Jag vill också fråga statsministern: Kommer statsministern själv att vara på plats vid COP 26 i Glasgow? En stor del av världens ledare kommer ju dit.

Fru talman! På den sista frågan är svaret ja. Jag kommer att vara med i Glasgow och driva på för att se till att vi håller de åtaganden som vi har gjort finansiellt, alltså när det gäller de 20 miljarderna. Jag kan inte ge exakt besked om vad EU kommer med, men den uppfattningen har jag fått uttryckt för mig både från Europeiska rådets ordförande och kommissionens ordförande att EU måste höja sin insats. Det ska vi också göra som land.

En annan sak är våra nationella åtaganden och hur vi de facto ska få ned utsläppen. Det är lika viktigt att vi får till nya åtaganden i enlighet med Parisavtalets mekanism och kan förbättra och förstärka så att vi faktiskt kan upprätthålla målet om max en och en halv grads uppvärmning. Det är de besked som finns och de statements som Sverige kommer att göra.

Fru talman! Tack, statsministern, för redogörelsen för den sista nattmanglingen tillsammans med EU:s stats- och regeringschefer!

Inte alldeles oväntat var det energifrågan och de skenande elpriserna som vållade de längsta diskussionerna. När man läser referat i internationella medier och kommentarer från EU:s ledare framgår det med all tydlighet att frågan om huruvida kärnkraft ska klassas som hållbar i taxonomin var minst sagt närvarande.

Därmed håller inte den argumentation som statsministern anförde inför mötet om att EU-nämndens beslut inte gick att följa då man inte bara kan kasta in en fråga som inte finns med på dagordningen. Självklart ska EU-nämndens mandat alltid respekteras. Jag beklagar att statsministern inte delar den hållningen. Men därutöver behövde statsministern aldrig kasta in den frågan, för den låg redan där eftersom andra EU-ledare insåg hur relevant den faktiskt var för diskussionen.

Fru talman! Jag vill fråga statsministern: Är det inte så att frågan om kärnkraftens framtid stärktes av att andra regeringschefer lyfte frågan, i motsats till vad statsministern hävdade, och att vi snarare missade att vara med och visa ledarskap i en för Sverige avgörande fråga?

Ryssland nämns inte i energislutsatserna. Betyder det att man valde att blunda för att prisökningen delvis drivs av att Putin kan styra inflödet av rysk gas till EU:s medlemsländer? Det är en direkt och olustig beroendeställning till Ryssland. Och hur agerade statsministern för att understryka allvaret i den situationen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets mö-te den 21-22 oktober

Fru talman! När det gäller frågan om migration och den situation som har uppstått framför allt på gränsen mellan Litauen och Belarus är det lite oklart vad som egentligen blev EU:s enade svar. Människor som drömmer om att skapa sig ett bättre liv utnyttjas av diktaturer som brickor i ett stort utrikespolitiskt spel för att skapa oreda vid EU:s gränser. Därmed nyttjar man både enskilda människor och unionens sårbarhet.

Det var viktigt att rådet fördömde detta i slutsatserna, men vad innebär det egentligen i praktiken, och vad innebär det för svensk del?

Fru talman! Jag börjar med energin och elen. Det diskuterades, men det var alltså inte på agendan. Man valde ändå att kasta in det. Jag konstaterar att resultatet blev: ingen skillnad. Länderna står där länderna står. Det finns ingenting i slutsatserna om detta. Det beror på någonting. Det jag försökte säga var att det inte spelar någon roll; om vi så skulle använda hela tiden åt det kommer det inte att ske någonting. Det kommer inte in.

När det gäller Ryssland var vi såklart också med i diskussionen. Vi har haft en linje där länge, ända sedan det var aktuellt för Sveriges riksdag att fatta beslut om Nordstream 2. Jag skrev då tillsammans med dåvarande statsministern i Danmark, Lars Løkke Rasmussen, till EU-kommissionen om precis det, att vi måste undvika beroendet av rysk naturgas och att vi med Nordstream 2 riskerade ett minskat oberoende. Det har vi uppe nu också.

Det finns ingen anklagelse mot Ryssland för att de inte har uppfyllt sina åtaganden, men det skickas alltmer naturgas österut. Det är en del i den prishöjning som slår på elpriset också för oss. Det är alltså klart att det var uppe, men det är inte med i slutsatserna.

När det gäller migrationen krävde vi, också på initiativ från oss med flera, att få in möjligheter att vidta fler sanktioner mot Belarus. Det kom också in i slutsatserna. Det måste finnas möjlighet att dra åt lite mer mot enskilda personer men också företag. För oss är det uppenbart att flygbolaget som är med och fraktar personer till Belarus måste omfattas. Det ingår nu i uppgiften för kommissionen att se över möjligheterna att vidta ytterligare sanktioner.

Fru talman! Tack för svaret, statsministern!

Det gjorde ingen skillnad, säger statsministern. Så kan det vara. Men en anledning till att det inte gjorde någon skillnad var att Sverige inte hakade på, trots mandatet man hade från oss i ryggen.

Det är uppenbart att regeringen fortsätter att hävda att kärnkraft är viktigt, eftersom man vet att en majoritet av svenska folket tycker det. Men när det kommer till att på allvar försvara kärnkraften och dess förutsättningar har vi nu fått svart på vitt att regeringen inte lever upp till sina utfästelser.

När det gäller migration var det, om jag har förstått det rätt, en hel del diskussion om hur man stärker EU:s gränser. Jag tycker fortfarande att regeringens egentliga linje om finansieringen av EU:s yttre gränser är lite höljd i dunkel. Det har kommit en del uppgifter i medier om att EU inte ska bygga murar och så vidare. Men vad var egentligen vår konkreta linje i fråga om att stärka EU:s yttre gränser?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets mö-te den 21-22 oktober

Fru talman! I den senare delen är vi helt överens. Det står i slutsatserna, som vi är överens om, att vi självfallet - jag kommer inte ihåg det ordagrant - också måste ta ansvar för våra yttre gränser. Alla är överens om att det måste göras. Annars fungerar det inte inom EU. Det står i slutsatserna, och dem står vi bakom. Det var det ena.

När det gäller att det inte är någon skillnad blev det ingen skillnad i sak. Den diskussionen avgörs inte av ett ord, utan den avgörs av ländernas och privata investerares vilja att investera i olika energislag. Det är det som avgör.

Frågan fanns inte på dagordningen. Den var inte uppe som en fråga som skulle diskuteras. Sedan är det naturligtvis möjligt för alla att använda sina argument för olika saker. Det står var och en fritt. Det viktigaste för mig var att konstatera att Sveriges riksdag, kammaren samlad, inte står bakom den uppfattningen.

Fru talman! Statsministern! Det är bra att statsministern inte backar från behovet av en grön omställning. Men för oss liberaler, som tillhörde den majoritet i EU-nämnden som stod bakom riktlinjen om att föra fram kärnkraften, är kärnkraften en del av just den gröna omställningen.

I kammaren har vi tidigare i dag hört frågor om på vilket sätt statsministern förde fram EU-nämndens ståndpunkt. Vi har hört statsministerns svar. Men jag kan inte riktigt släppa frågan. Nyhetsmedier rapporterade under torsdagskvällen att anhängare av och motståndare till kärnkraft och naturgas stred mellan varandra huruvida toppmötet skulle uppmana kommissionen att lägga fram förslag om att dessa energislag ska ingå i taxonomin. Det fanns till och med ett förslag till utkast där taxonomin och följaktligen kärnkraften fanns med. Till slut ströks hela avsnittet om taxonomin från slutsatserna. Det kan vi alla se.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kommenterade efter EU-toppmötet att EU behöver kärnkraften. Den är, som von der Leyen konstaterade, en stabil energikälla.

Min fråga måste ändå bli, en gång till: Vad var statsministerns bidrag i den debatten under kvällen, när diskussionerna gick fram och tillbaka och det fanns ett utkast på bordet?

Fru talman! Jag ska försöka igen. Jag har hela tiden sagt att kärnkraften, precis som ledamoten säger, är en del av den gröna omställningen. Den behövs, och den kommer att behövas länge. Sedan är frågan om den ska betraktas som hållbar, och vi har frågan om taxonomin. Taxonomin var inte på dagordningen. Det fanns ingen sådan punkt på dagordningen. Ledamöter hade ändå nämnt hållbarhet och taxonomi. Jag konstaterar att det inte kom med i slutsatserna.

Mitt besked i EU-nämnden var också, tror jag, att det inte kommer att bli på det sättet eftersom många är så bestämt emot det. Och här måste man vara eniga. Det är tillräckligt många som är emot - därav detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets mö-te den 21-22 oktober

Jag tror inte att jag kan förklara det mer. Men vi är överens om det här med grön omställning och kärnkraftens betydelse. Det var därför vi slöt den långsiktiga överenskommelsen. Tyvärr har några partier lämnat den. Det hade varit bättre med en riktigt bred överenskommelse för att säkerställa långsiktiga perspektiv på investeringar i all energi, inklusive kärnkraft. Vi hade en sådan överenskommelse. Nu har några tyvärr dragit sig ur. Men vi kan ju prova att göra en till.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret!

Det statsministern för fram återkommer. Jag förstår det, eftersom frågorna är ungefär likadana. Men det finns ett behov från vår sida att borra lite djupare i detta.

Svaret var att det, som statsministern formulerade det, inte finns majoritet i Sveriges riksdag för kärnkraft och att man därför valde att gå efter riksdagen snarare än EU-nämnden. Frågan blir då nästan principiell. Det finns i Sveriges riksdag en majoritet för en Nato-option. Men regeringen har ändå inte gått vidare med en Nato-option - det gör man naturligtvis inte inom ramen för EU.

När lyssnar man på majoriteten, och när gör man det inte?

Fru talman! Det jag försöker säga är att jag tror att det finns en bred uppfattning i Sveriges riksdag om att kärnkraften är viktig här och nu och att den kommer att vara det för den framtida gröna klimatomställningen. Det följer vi. Frågan här var om den ska betecknas som hållbar och därför ska in i taxonomin. Det är en annan fråga, som jag uppfattar att det inte finns stöd för i Sveriges riksdag.

I övrigt är vi överens om betydelsen. Så kommer det att vara. Kärnkraften står för en stor del av vår elförsörjning och kommer att göra det i framtiden. Därför tror jag egentligen att det finns en enighet om detta. Vi ska kanske koncentrera oss på den.

Fru talman! Först vill jag lämna en sakupplysning apropå varför frågan om hållbar kärnkraft inte togs upp vid rådsmötet. Jag ger statsministern rätt i att han har agerat helt i enlighet med den parlamentariska kommitténs betänkande avseende EU-nämndens arbete som samtliga riksdagspartier stod bakom och som genomfördes och framfördes till riksdagen 2018. Enligt mitt förmenande var detta ett bokstavsmandat. Det här finns dokumenterat, och jag tycker att riksdagens partier borde läsa igenom detta.

Det framfördes kraftig kritik mot Polens nationalkonservativa regering för att den i strid med EU-reglerna har lagt det polska domstolsväsendet under regeringens kontroll. Jag välkomnar att statsministern var proaktiv under denna punkt. Utifrån sin erfarenhet från 66 europeiska rådsmöten undrar jag hur statsministern bedömer möjligheten att kommissionens olika sanktionsmetoder leder till att Polen slutligen anpassar sig till rådande EU-regelverk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets mö-te den 21-22 oktober

Fru talman! Det är en 10 000-kronorsfråga. Det är uppenbart att Polen i argumentationen och retoriken står upp för det de har gjort och att de har gjort rätt. De fick stöd från några få medlemsstater. En stor majoritet menade dock att detta inte är rätt och att det riskerar att underminera hela EU och dess legitimitet om en medlemsstat kan välja när man ska följa EUrätten och när man inte behöver göra det.

Diskussionen kommer naturligtvis att fortsätta. Alla vill hitta en lösning som inte är den mest dramatiska. Min uppfattning är att kommissionen står upp för att driva betydelsen av att vi efterlever EU:s grundläggande värderingar, stadgar och regelverk. Enligt fördraget är det också kommissionens uppgift att se till att medlemsstater gör det. Annars undermineras detta som sagt successivt.

Exakt vilken slutsats det får i konkret åtgärd vill jag inte spekulera om, men jag har inte upplevt något annat än att kommissionen tänker stå upp för vårt regelverk. Som jag redan har nämnt är det bra att vi får användning av den villkorlighetsförordning som är kopplad till budgeten och utbetalning av pengar. Vi har sagt att vi stöttar detta.

Vi har ju själva drivit på för att få in den, och nu finns den där. Det är ytterligare ett verktyg. Men vi har också sagt att vi inte tänker utesluta några av kommissionens tillgängliga medel, för här gäller det att stå upp för regelverket.

Fru talman! Jag tackar för svaren. Jag förstår att det här är en komplex fråga. Vi får se framtiden an.

Jag vill personligen tacka dig, statsministern, för din medverkan i 66 europeiska råd. Det har också inneburit 66 samråd i Sveriges riksdag samt 66 återrapporter. Ett stort tack från mig som EU-nämndens ordförande! Jag önskar dig lycka till med framtida värv. Jag hoppas att vi kommer att ses på ett eller annat sätt framöver. Tack och lycka till!

Fru talman! Tack för dessa ord! De värmer. Även jag tror att vi kommer att ses framöver.

Jag vill önska riksdagen all lycka och framgång i det fortsatta EU-arbetet. Det är en viktig del för Sverige.

Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporten.

Jag börjar med en kommentar om energipriserna, som det fördes en stor diskussion om. Statsministern nämnde att en del medlemsstater tyckte att klimatomställningen går för snabbt. Jag instämmer med det som statsministern lyfte fram, det vill säga att det är tvärtom. Klimatomställningen går för långsamt. Vi behöver snabbt bygga ut den förnybara energin, titta på energilagring och så vidare, vilket statsministern tog upp. Detta är väldigt viktigt både för klimatfrågan och ur en säkerhetsaspekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets mö-te den 21-22 oktober

Jag vill även ta upp handelsfrågor, som var uppe för diskussion. World Economic Forum har i sin riskrapport tagit upp inte bara klimat utan även biologisk mångfald som ett område där det finns väldigt stora risker dels för världen, dels för affärsvärlden. Det är väldigt viktigt med ambitiösa hållbarhetskapitel i frihandelsavtal och att dessa också genomförs. De ska till exempel ligga i linje med Parisavtalet. Lyfte statsministern upp hållbarhetsaspekten i samband med den frihandelsdiskussion som hölls på toppmötet?

Slutligen vill jag ta upp frågan om Polen, så som även EU-nämndens ordförande gjorde. Läget är mycket allvarligt nu när den nationalkonservativa regeringen försöker lägga domstolen under sin kontroll. Många medlemsstater var mycket upprörda och kritiska till detta, och de tongångar som kom från Polen var också upprörda.

EU:s mervärde finns i dess värderingar om demokrati och rättsstat, och det är oerhört viktigt. Jag vill höra mer om denna angelägna fråga. Vilken väg ser statsministern framåt? När kan vi hitta en lösning på detta?

Fru talman! Jag delar helt uppfattningen om kopplingen mellan energipriserna och klimatomställningen. Det visar hur bråttom det är till det förnybara. Det är helt klart.

Denna diskussion kommer att leva kvar. Många är väldigt beroende av gas, kol med mera. Därför måste vi hjälpas åt för att stötta dem i deras transition till något annat. Det är vad som pågår.

Vad gäller frågan om handel och klimat är detta vår uppfattning. Den har vi gett uttryck för flera gånger. Vad vi under denna diskussion framför allt ville ta upp var att man inte bara ska fokusera på det som är defensivt, begränsande och försvarande. Det viktigaste perspektivet var det jag läste upp under min återrapport, nämligen att 85 procent av tillväxten i världen kommer att ske utanför EU, och om vi ska få del av den måste vi ha bra handelsrelationer. Då kan man inte sluta sig. Jag uppfattade att det finns en stark uppslutning kring denna approach.

Det innebär dock inte att man släpper alla andra frågor, såsom klimat, biologisk mångfald och sociala faktorer. En del för i diskussionen fram att vi klär på för mycket på handelsavtalen så att det i sig blir begränsande. Men jag tycker att det är viktigt att ha med sig sådana faktorer så att vi kan leva upp till våra åtaganden i olika avseenden.

Som Amanda Palmstierna säger är frågan om Polen otroligt viktig. Det här är egentligen en debatt om EU:s hela existens. Det kommer visserligen inte att avgöras här och nu, men ytterst kan vi inte låta detta undermineras för då riskerar hela EU att krackelera. Det är därför svårt att veta exakt vart det kommer att ta vägen. Kommissionen har i uppdrag att driva frågan, och sedan kommer den att välja den åtgärd man tycker är viktigast.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaren!

Låt mig kommentera handelsdiskussionen. Den är givetvis större och har tagits upp vid flera tillfällen; det är helt riktigt. Men därför är det viktigt att se handeln och biståndet sida vid sida, apropå att tillväxten växer väldigt mycket i andra länder, så att utvecklingsländer har ett kapacitetsuppbyggande och inte behöver ta en omväg kring diverse olika ohållbara former av näringslivsutveckling. De måste kunna komma på rätt köl på en gång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets mö-te den 21-22 oktober

Precis som EU-nämndens ordförande vill även jag passa på att tacka statsministern för hans medverkan i alla dessa EU-toppmöten och offentliga EU-nämndssammanträden inför dessa möten och för återrapporter efteråt. Jag tackar för statsministerns genuina engagemang för klimatfrågor, demokrati, rättsstatens principer och sociala frågor.

Fru talman! Tack för vänliga ord!

Det är helt rätt att kopplingen finns i fråga om handel. Sverige har drivit på för en öppen och sjyst handel. Vi är ett av få länder som ger 1 procent av bni till utvecklingsbistånd. Det är inte många länder som gör det. Det här betyder oerhört mycket för dessa länders möjligheter att utveckla sin ekonomi. Därför ska detta göras på ett klimatsmart och socialt acceptabelt och bra sätt.

Jag är helt övertygad om att dessa frågor kommer att finnas med som parametrar när man utvecklar både handel och bistånd, och det är rätt väg att gå. Vi har väldigt mycket kvar att göra. Tyvärr ser vi att de demokratiska ytorna i världen krymper, så vi har mycket kvar att göra.

Fru talman! Jag har faktiskt blivit lite upprörd när jag lyssnat på diskussionen och statsministerns svar.

För det första reagerar jag väldigt starkt på påståendet att frågan om kärnkraftens roll i taxonomin inte skulle ha funnits på dagordningen, med tanke på att det var andra länder som lyfte fram frågan, bland annat Finland, som styrs av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Båda dessa partier i Finland anser att kärnkraften borde betraktas som hållbar inom taxonomin. Jag konstaterar bara att Socialdemokraterna och Miljöpartiet i Sverige gör en helt annan bedömning än motsvarande partier i vårt grannland.

För det andra reagerar jag på att statsministern talar om falska majoriteter i våra utskott och säger att det inte finns något stöd i riksdagen för att statsministern skulle driva frågan om kärnkraftens roll i taxonomin. Jag vill fråga statsministern hur han vet att det inte finns stöd i Sveriges riksdag för den här frågan. Vad jag vet har vi inte haft någon som helst debatt eller omröstning i riksdagens kammare om kärnkraftens roll i taxonomin. Frågan har bara varit uppe i några av riksdagens utskott, bland annat i finansutskottet, där vi har en majoritet för att kärnkraften ska betraktas som hållbar i taxonomin, och i EU-nämnden, där vi också har en majoritet för att kärnkraften ska betraktas som hållbar i taxonomin.

Trots detta vägrar statsministern att följa EU-nämndens instruktioner. Det är faktiskt första gången, i alla fall sedan jag kom med i EU-nämnden, som statsministern går rakt emot vad EU-nämnden tar beslut om.

Framför allt vill jag veta vad statsministern grundar sin bedömning på när han argumenterar för att det inte finns stöd i riksdagens kammare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets mö-te den 21-22 oktober

Fru talman! Svaret på om denna fråga var uppe på dagordningen är uppenbart: Nej, det var den inte. Sedan är det ingen som kan kontrollera exakt vad alla ledamöter säger på ett möte. Man kan ta in den frågan, men den fanns inte på dagordningen inför mötet. Det är helt uppenbart, och det går att se. Det råder inga tvivel om det.

Att det inte finns stöd i kammaren var också något som EU-nämndens ordförande plus en ledamot sa under EU-nämndens möte. Då fanns det ingen som argumenterade emot och sa "Jo, det finns det visst", utan det var fråga om EU-nämndens beslut.

Precis som Jan Ericson säger - han har varit med länge - är detta första gången som regeringen inte följer EU-nämndens beslut. Det är precis så det är. Vi söker stöd för Sveriges position i Europeiska rådet i alla frågor. Det här är ett undantag. Skälen har jag redogjort för. Jag kan inte förklara detta mer än vad jag redan gjort. Jag står fast vid min uppfattning.

Fru talman! Jag får en känsla av att statsministern blandar bort korten genom att använda två helt olika argumentationer. Först säger han att han skulle ha drivit frågan om den hade varit uppe på dagordningen, men att den inte var uppe på dagordningen och att han därför inte drev den. Men han säger också att han inte skulle ha drivit frågan oavsett, eftersom det inte fanns stöd i kammaren för den här ståndpunkten. Om det är så att huvudskälet är att det inte finns stöd i kammaren, varför använder man då över huvud taget argumentationen om att frågan inte var uppe på dagordningen och försöker skylla på det när medier intresserar sig för frågan? Det blir en väldigt märklig argumentation, tycker jag.

Men fortfarande: Hur vet statsministern att det inte finns stöd i riksdagens kammare för den här frågan, när den aldrig har varit uppe till omröstning i riksdagens kammare?

Fru talman! Jag kan bara svara som jag gjorde förra gången på den frågan. Det finns inte något mer svar på frågan. Detta var det besked som lämnades i EU-nämnden, och det var ingen som argumenterade emot där och då. Huvudfrågan är kärnkraft och hållbarhet, inte huruvida detta var på dagordningen eller inte. Jag kan bara konstatera att det inte var det. Det skulle inte diskuteras taxonomi. Men ingen kan ju säga exakt vad alla 27 ledamöter kommer att ta upp under en diskussion. Jag kan däremot konstatera att det inte finns med i slutsatserna. Det skulle aldrig ha kommit med i slutsatserna.

Mitt ställningstagande bygger på att Sveriges riksdag inte har denna uppfattning om just hållbarhet och kärnkraft. Däremot är vi överens om kärnkraftens betydelse. Den är viktig här och nu och kommer att vara viktig under lång tid framöver. Den kommer att vara en del av vår energimix.

Återrapporteringen var härmed avslutad.