AI-genererad hämndpornografi

Fru talman! Mathias Tegnér har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkra att kränkningar skapade av ny teknik kriminaliseras.

Jag vill först slå fast att förebyggande och bekämpande av hot och kränkningar som sker via internet är en prioriterad fråga för regeringen. Det är viktigt att se till att det straffrättsliga skyddet är effektivt och ändamålsenligt.

Skyddet mot hot och andra integritetskränkningar har stärkts över tid till följd av samhällsutvecklingen. Som Mathias Tegnér påpekar infördes den 1 januari 2018 brottet olaga integritetsintrång. Den som gör intrång i någons privatliv genom att sprida till exempel bilder eller filmer på någons sexualliv döms, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden rör, för olaga integritetsintrång till böter eller fängelse i högst två år. Att det som sprids är ändrat, omstuvat eller på annat sätt manipulerat utesluter inte att det innefattar en uppgift vars spridande kan innebära ett intrång i privatlivet.

Beroende på omständigheterna kan spridning av sexuellt material också bedömas som förtal. Detta kan vara fallet även om bilderna är manipulerade eller falska. Olika förfaranden med pornografiska bilder av barn kan vara straffbara som barnpornografibrott. Alla tänkbara bildformer omfattas, även till exempel tecknade bilder eller bilder framställda med datateknik. Det krävs alltså inte att ett barn har varit modell för bilden eller att den föreställer ett visst barn.

Även utanför brottsbalken har det införts olika straffbestämmelser till skydd för den personliga integriteten. I lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor finns en straffrättsligt sanktionerad skyldighet för tillhandahållaren av tjänsten att ta bort eller hindra vidare spridning av meddelanden vars innehåll uppenbart är sådant som avses i bland annat bestämmelserna om olaga integritetsintrång och barnpornografibrott.

Jag vill också lyfta fram att det inom EU pågår ett intensivt arbete mot hot, våld och andra kränkningar av den personliga integriteten. Under det svenska ordförandeskapet enades rådet om en allmän riktlinje som gäller ett förslag till direktiv om att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer. I direktivet finns bland annat en straffbestämmelse som i stort motsvarar den svenska regleringen om olaga integritetsintrång. Bestämmelsen innebär att det ska vara kriminaliserat i alla EU:s medlemsstater att utan samtycke sprida bilder som har manipulerats, till exempel med hjälp av artificiell intelligens, och där det ser ut som att en person ägnar sig åt sexuella handlingar. Detta omfattar även så kallade deepfakes, där materialet på ett tydligt sätt liknar en verklig person och felaktigt skulle kunna uppfattas som autentiskt. Direktivet väntas bli slutligt antaget i april.

De befintliga straffbestämmelserna i svensk lagstiftning ger i många avseenden ett ändamålsenligt skydd mot oönskade beteenden som innebär hot och allvarliga kränkningar. Man kan dock inte utesluta att den tekniska utvecklingen för med sig att det återigen kan finnas skäl att se över det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet, särskilt när det gäller spridning av kränkande material skapat av ny teknik.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Som jag konstaterar i min interpellation skriver till exempel den ideella organisationen Make Equal på sin sida Näthatshjälpen att spridning av nakenbilder, avklädda bilder, sexbilder, sexfilmer, läkarintyg eller sjukdomsuppgifter, rättsintyg eller obduktionsbilder, sekretessbelagda uppgifter från exempelvis ett sexualbrottsmål eller andra typer av film- och bildmaterial numera enligt den lagstiftning som statsrådet refererar till är olagligt.

Denna lag utgör ett svar på att det tidigare var enkelt att sprida privata saker på internet. I grund och botten handlade det ganska ofta om en försmådd pojkvän som blivit lämnad av sin flickvän och därefter lade ut privata bilder.

Som riksdagsledamot kände jag mig väldigt stolt när vi den 15 november 2017 röstade igenom den förändring av brottsbalken som introducerade den nya straffbestämmelsen olaga integritetsintrång. Det innebär att detta från den 1 januari 2018 är reglerat i brottsbalken och därmed också olagligt.

Just nu befinner vi oss i en tid då teknikutvecklingen går extremt fort. Gissningsvis är vi bara några månader från att AI för en bred publik kan generera filmer baserat på endast en passbild.

Vi vet att den typen av deepfakes existerar redan i dag, men troligen kommer tekniken redan om några månader att vara tillgänglig för i princip alla individer.

Vissa jurister hävdar nu att den typen av filmer inte kommer att träffas av lagstiftningen. Den nya straffbestämmelsen om olaga integritetsintrång kommer alltså möjligen inte att träffa den typen av handlingar. Då känner åtminstone jag en oro.

Det är mycket bra att frågan debatteras och hanteras inom EU. Det jag är ute efter är att vi även i framtiden ska vara säkra på att dessa kränkningar ska vara olagliga. Det gick alltför många år då många, företrädesvis unga tjejer, drabbades av den här typen av agerande. Det är väldigt viktigt att regeringen i en tid då teknikutvecklingen är extremt snabb också ligger i framkant och säkerställer att den här typen av agerande ska vara olagligt också när det handlar om en film som är genererad av AI och inte överensstämmer med verkligheten.

Fru talman! Stort tack till Mathias Tegnér för möjligheten att få diskutera dessa viktiga frågor här i kammaren i dag!

Låt mig börja med att instämma i allt som ledamoten säger om det här problemets stora allvar och de enorma integritetsskador och mänskliga kostnader som kommer med den här typen av brottslighet. Min utgångspunkt är att de straffbestämmelser vi har ska träffa den typ av övergrepp som vi talar om här.

Mot bakgrund av frågan från Mathias Tegnér tog jag också del av vad organisationen Make Equal skriver på sin sida Näthatshjälpen. Där tar man fasta på att detta är brottsligt. Man vänder sig till den som till äventyrs kan ha blivit drabbad av ett sådant här övergrepp och skriver: Det är olagligt. Du måste kontakta polisen. Gör en polisanmälan, och samla gärna digitala bevis så att detta kan utredas och lagföras och så att den skyldige kan straffas! Detta är ett viktigt budskap också till den som drabbas av AI-genererade övergrepp. Man ska utgå från att det man råkat ut för är olagligt och vända sig till polisen, så att de kan utreda detta och lagföra den som är skyldig till brottet.

Men med detta sagt tar jag också fasta på det som ledamoten säger om att lagstiftningen måste möta stora tekniksprång. De överväganden man gjorde och de underlag man hade för sina beslut för några år sedan har inte nödvändigtvis tagit sikte på alla nya former av övergrepp som kan komma, även om reformerna ligger ganska nära i tid.

Jag vill lyfta fram den process som pågår i EU, för jag tror att det är en naturlig process för oss att ta hand också om de frågor som Mathias Tegnér lyfte fram. Det gäller direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer, som kommissionen lade fram i mars 2022 och som vi under det svenska ordförandeskapet lyckades ta i mål och göra till en allmän riktlinje. Nu sker det en förhandling med parlamentet, och det hela ska förhoppningsvis vara på plats under våren.

Detta är ett förslag som innehåller en rad olika åtgärder mot till exempel kvinnlig könsstympning, nätstalkning, nättrakasserier och delning av intima bilder utan samtycke. Så kallade deepfakes är en del av detta. När EU-processen väl är i mål kommer nästa steg för svensk del att vara att göra en utredning för att säkerställa att alla våra åtaganden i enlighet med EU-direktivet blir omhändertagna i vår lagstiftning. Den fråga som Mathias Tegnér tar upp hör på ett självklart sätt hemma där.

Självklart ska vi med gemensamma krafter säkerställa att den typ av övergrepp som Mathias Tegnér tar upp i sin interpellation ska vara olagliga och leda till lagföring och fällande domar för dem som är ansvariga.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Både i min interpellation och i det som statsrådet tar upp finns goda exempel på den förändring av lagstiftningen som skedde 2017-2018 och hur stödet till civilsamhället har gjort att lagstiftare och civilsamhälle går hand i hand för att försöka röka ut och trycka bort den här typen av helt oacceptabelt beteende, som tyvärr är alltför vanligt i det patriarkala samhälle som Sverige faktiskt är.

Som jag sa i mitt första inlägg har den här typen av kränkningar under alltför lång tid inte varit kriminaliserade, eller i vart fall inte tydligt nog kriminaliserade. Men sedan 2018 är de tydligt kriminaliserade, och därför blir jag oroad när vissa jurister nu hävdar att de kanske inte kommer att vara det i en framtid. Då är det viktigt att vi agerar proaktivt.

Därför gläder det mig att statsrådet ger uttryck för att denna fråga behöver fångas upp inom ramen för den lagstiftning som blir en konsekvens av arbetet inom EU. Jag känner en glädje över att vi lyckas avstå från politiskt käbbel och enas om att mäns våld mot kvinnor behöver bekämpas på väldigt många olika sätt. Jag känner en trygghet i att statsrådet också kvitterar att regeringen kommer att arbeta med denna fråga. Precis som statsrådet sa är det en extremt stor kränkning som många unga kvinnor och tjejer drabbas av i dagens samhälle.

Det är också glädjande att statsrådet nämner andra typer av problem som man arbetar med inom ramen för EU-lagstiftningen. Jag har själv motionerat vad gäller exempelvis kvinnlig könsstympning. Det finns många saker att göra för att se till att både Sverige och världen blir mer jämställda. Vi behöver alla arbeta med att röka ut gammaldags patriarkala strukturer.

När det gäller den här frågan känner jag kort sagt alltså en tillförsikt genom den tydliga kvitteringen från statsrådet. Detta är alltså något som regeringen kommer att adressera. Det som är viktigt här, uppfattar jag, är att vi är steget före och inte steget efter.

(Applåder)

Fru talman! Jag gläds också åt att vi är överens om tagen i dessa viktiga frågor. Det är oerhört viktigt att vi också ser över straffnivåerna när det gäller den här typen av brottslighet. Det är en viktig del av den stora översyn av straffen som nu pågår under Petra Lundhs ledning att vi har en blick inte bara för den oerhört allvarliga brottslighet som sker i den gängkriminella miljön utan också annan allvarlig brottslighet med stora negativa konsekvenser för brottsoffren. Det handlar inte minst om mäns våld mot kvinnor men också om den typ av övergrepp som vi talar om här.

Den fråga som Mathias Tegnér tar upp handlar också om att säkerställa inte bara det som är min utgångspunkt, alltså att straffen på ett bättre sätt måste återspegla allvaret i dessa brott, utan också att alla handlingar som vi starkt ogillar och inte vill se i vårt samhälle blir kriminaliserade, så att man kan lagföra dessa handlingar och utmäta straff för dem.

Jag är glad över det som vi nu har åstadkommit i samspel med andra EU-länder, inte minst under det svenska ordförandeskapet, och att vi kunde ta processen i mål när det gäller detta EU-direktiv. Utöver det vi nu talar om nämnde jag ju kvinnlig könsstympning, nätstalkning och nättrakasserier. Det finns också andra viktiga frågor som gäller skydd för brottsoffer, tillgång till rättslig prövning, stöd till brottsoffer, olika förebyggande åtgärder, samordning och samarbete.

Den fråga som vi nu talar om finns alltså i ett bredare sammanhang. När direktivet väl är på plats under våren kommer nästa steg att vara att vi på ett noggrant sätt måste gå igenom vad det får för konsekvenser för svenskt vidkommande. Då ska vi se till att den fråga som Mathias Tegnér lyfter finns med som en naturlig del av den helheten. Det kommer att göra att vi får ett ännu robustare och mer offensivt skydd mot denna typ av övertramp och övergrepp och vassare verktyg för att lagföra och straffa dem som gör sig skyldiga till dem.

Fru talman! Hela det här sjoket gäller såklart viktiga frågor. Jag personligen är inte kriminalpolitiker, så jag avstår från allmänna reflektioner kring vad som behöver göras på detta område. Som ekonom kan jag dock konstatera att vi, i alla fall historiskt, har kunnat se att jämlika samhällen och förebyggande arbete har lett till lägre brottslighet. Det tar jag med mig i den här typen av diskussioner. Jag uppfattar inte alltid att regeringen ser dessa samband, men jag är säker på att det kommer att finnas många möjligheter att debattera det i denna kammare.

Jag är glad över att ministern är tydlig med att det här är en fråga som kommer att adresseras, dessutom innan problem möjligen uppstår, det vill säga att den aktuella typen av agerande med hjälp av ny teknik under vissa förutsättningar inte längre skulle vara kriminaliserat.

Det som vi vill uppnå och som jag tror att vi är eniga om är att inga kvinnor ska drabbas av agerandet och att inga kvinnor eller unga tjejer ska bli uthängda på nätet på ett eller annat sätt, ofta av en gammal expojkvän.

Det är klart att det är viktigt att lagstiftningen och jurister förklarar att alla typer av oönskat beteende är olagliga. För att nya brottsoffer inte ska uppstå är det därför viktigt hur man resonerar om dessa frågor och att det är tydligt att det inte finns några luckor i lagstiftningen.

Jag tackar därför statsrådet för det tydliga svaret och hoppas på ett gott samarbete framgent.

Fru talman! Jag tackar än en gång Mathias Tegnér för möjligheten att diskutera dessa angelägna frågor under denna fredagsförmiddag.

Jag vill först göra en liten utvikning om det brottspreventiva och skicka med ett helgläsningstips, nämligen den nya strategi för brottsförebyggande insatser som regeringen beslutade om och presenterade i går och som ska ske parallellt med de repressiva åtgärdernas brottspreventiva effekt. Det är viktigt för mig att repression, till exempel i form av straff, också har en brottsförebyggande verkan.

Det är alldeles uppenbart att det socialpreventiva arbetet för att bryta till exempel nyrekryteringen av barn och unga till kriminella gäng är av helt avgörande betydelse. Jag är väldigt glad över att se att vi nu tar samma systematiska grepp om socialpreventionen som vi gör kring kriminalpolitiken.

Jag är också glad för att det i det direktiv vi nu diskuterar, som har förhandlats fram på EU-nivå och som vi lyckades ta i mål under det svenska ordförandeskapet, finns rejäla delar som handlar om just förebyggande åtgärder, samordning och samarbete.

Med detta sagt är det förstås oerhört viktigt att den straffrättsliga lagstiftningen, som Mathias Tegnér säger, inte har luckor som gör att sådant som vi verkligen inte accepterar, såsom övergrepp med hjälp av ny teknik, hamnar utanför det straffbara området av närmast lagtekniska skäl i relation till en snabb teknikutveckling. Vi ska säkerställa att det inte är eller kommer att vara på det sättet.

Som jag ser det gör vi detta mest naturligt inom ramen för den fortsatta EU-processen, när vi tar hem den till Sverige. I detta arbete hoppas och tror jag att vi kommer att kunna jobba nära varandra. Det är ett oerhört angeläget samhällsproblem som vi med gemensamma krafter ska göra allt vi kan för att trycka tillbaka.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.