Åtgärder mot bakgrund av Trafikverkets utredningar

Fru talman! Carina Ödebrink har frågat mig vad jag och regeringen avser att vidta för åtgärder mot bakgrund av de presenterade utredningarna från Trafikverket.

Sverige ska fungera. Satsningar på järnvägen bör i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik. Regeringen prioriterar upprustning av befintlig järnväg, bättre vägstandard och utbyggd laddinfrastruktur före investeringar i höghastighetståg. Behoven är stora, och en satsning på höghastighetsjärnväg skulle ha trängt undan andra nödvändiga investeringar.

Regeringen avbröt därför arbetet med det kostsamma projektet gällande höghastighetsstambanor, och Trafikverket har haft i uppdrag att utreda vilka tänkbara lösningar som på ett kostnadseffektivt sätt kan åstadkomma de kapacitetsförbättringar som behövs i stråket Göteborg-Borås och i Skåne.

Regeringen har också redan gett Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag för den kommande revideringen av nationell plan. Detta är första steget mot en ny nationell plan för 2026-2037. Senast den 15 januari 2024 ska Trafikverket redovisa inriktningsunderlaget för regeringen.

Trafikverket redovisade utredningsuppdragen om åtgärder i stråket Göteborg-Borås respektive i Skåne före sommaren. Det är ett omfattande material som Trafikverket har levererat. Underlagen analyseras och bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma i frågorna.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret på min interpellation!

Dagen före julafton 2022 beslutade regeringen att uppdra åt Trafikverket att från och med denna dag avbryta planeringen för de så kallade centrala systemdelarna av de nya stambanorna, mellan Linköping och Borås respektive Hässleholm, via Jönköping. Man uppdrog vidare åt Trafikverket att från och med denna dag snarast avsluta det pågående projektet gällande Hässleholm-Lund, en del av nya stambanor, och man beslutade också att man för Ostlänken skulle identifiera och vidta kostnadsreducerande åtgärder.

Trafikverkets utredningar presenterades i juni i år, och sedan dess har det varit tyst från regeringens sida om den fortsatta inriktningen.

I beslutet från den 23 december i fjol säger man: "Regeringen avser att efter Trafikverkets analyser återkomma med ett beslut om inriktningen för fortsatt planering av åtgärder som bidrar till att förbättra förutsättningarna för arbetspendlingen i de aktuella regionerna samt underlättar för utökade godstransporter i järnvägssystemet."

Jag har sedan dess fått flera signaler utifrån landet om vad som händer från regeringens sida med anledning av utredningarna.

Projektet avseende sträckan Göteborg-Borås är pausat sedan december 2022. Vad kostar inte detta i tappad tid, framförhållning och framdrift i projektet? Jag tycker att det är ansvarslöst att regeringen dröjer med att ge besked om den fortsatta inriktningen. Mycket arbete och tid har lagts ned i projekten, och det är skattebetalarnas pengar. Stråket Göteborg-Borås är dessutom ett av de största pendlingsstråken i Sverige. Vad är regeringens besked till beslutsfattarna i Västra Götaland och till Trafikverket när det gäller denna sträcka? I dag är det, fru talman, bara elva dagar kvar.

När det gäller Skåne säger Trafikverkets rapport att det inte finns några åtgärder enligt fyrstegsprincipens steg 1-3 som kan tillföra den kapacitet som efterfrågas i det skånska järnvägsnätet. Trafikverket föreslår ett antal åtgärder för att underlätta framkomligheten för godstrafiken, om beslut fattas under 2023 så att de kan implementeras i anslutning till att Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar 2029. Kostnaden för detta är cirka 860 miljoner kronor.

För arbetspendling och godstrafik är den högst prioriterade åtgärden en utbyggnad av två nya spår mellan Hässleholm och Lund, som finns med i nuvarande nationell plan. Denna åtgärd ger positiva effekter för järnvägssystemet både i Skåne och i hela södra Sverige. Förslaget ökar som sagt framkomligheten men ger ingen ny kapacitet. Vad är regeringens besked i denna fråga? Det svar jag har fått från statsrådet ger ingen som helst vägledning om det som jag frågade om i interpellationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ett järnvägssystem är ett system som behöver hålla ihop, och det blir inte starkare än dess svagaste länk. Precis som Carina Ödebrink framhåller behövs det besked från regeringen i en rad frågor när det gäller satsningar på järnväg.

Vi har tidigare haft en interpellationsdebatt här om utvecklingen i norra Sverige och den gröna industrins framväxt. Om hela landet ska hålla ihop och om vi ska ta vara på de möjligheter som ges krävs det investeringar i järnvägen. Det behövs i södra Sverige, och det behövs tydliga besked från regeringen om det, men det behövs också tydliga besked om hur man ser på utbyggnaden av järnvägen i norra Sverige.

Återigen, fru talman, detta är ett system som håller ihop, och det blir inte starkare än dess svagaste länk. Längs Norrlandskusten ser vi att behoven är otroligt stora för att få systemet att hålla ihop. Norrbotniabanan har påbörjats, men det finns inget besked om slutdatum då investeringen ska vara klar. På Ostkustbanan mellan Gävle och Härnösand har vi Sveriges längsta enkelspår - 27 mil enkelspårig järnväg där det i dag inte går att få in fler tåg. Det behövs dubbelspår på Ostkustbanan.

Lägg därtill investeringar på Malmbanan och ytterligare järnvägsanslutningar som behövs för att Sverige ska utvecklas och ska ta till vara möjligheterna med den gröna omställningen.

Som statsrådet framhöll i den tidigare interpellationsdebatten har regeringen gett ett uppdrag. Precis som för södra Sverige har man gett ett uppdrag för norra Sverige. Trafikverket ska komma tillbaka med en rapport angående möjligheten att prioritera och tidigarelägga åtgärder på järnvägen i Västerbotten och Norrbotten.

Min fråga till statsrådet är av samma slag som den som Carina Ödebrink ställde: När kommer regeringen att agera på den rapport som Trafikverket har levererat? Vad är regeringens besked, och när kommer konkreta förslag utifrån det underlag som regeringen har på sitt bord?

Fru talman! Det stämmer att Trafikverket har haft i uppdrag att ta fram förslag på en hantering både för Göteborg-Borås och för Skåne. När det gäller Göteborg-Borås återkom Trafikverket med förslag på fyra olika alternativ. Man kan sammanfatta de olika alternativen med att de föreslås ge mer regional nytta för pengarna. Detta har redovisats till regeringen. Vi har berett och analyserat förslagen.

Precis i dagarna före redovisningen av Trafikverkets förslag inkom ett västsvenskt ställningstagande från den så kallade stråksamverkansgruppen. De förordade ett annat, modifierat alternativ. Regeringen behöver förstås analysera det alternativet också. Det har gjort att vi har behövt analysera detta djupare, och det gör vi i högt tempo och kommer att återkomma med ett besked i närtid i den frågan.

Skåne ligger längre fram i planeringen. Där pågår en beredning. Vi analyserar det ganska omfattande underlaget från Trafikverket. Det visar sig att om sträckan Hässleholm-Lund inte ska vara en del av stambanan för höghastighetståg med en hastighet på 320 kilometer i timmen skulle man kunna få betydligt mer kapacitetshöjande åtgärder på plats för att få en bättre fungerande järnväg och ett bättre fungerande transportinfrastruktursystem.

Trafikverket har kommit med ytterligare förslag som man skulle kunna gå vidare med: förbigångsspår i Slätthult på Södra stambanan, utbyggnad av rangerbangården på Malmö godsbangård, mötesspår på godsstråket genom Skåne, förbigångsspår i Rättelöv och spår 21 i Hässleholm, förbigångsspår Mölleryd och förbigångsspår Blädinge.

Inför framtagandet av förra nationella planen fanns det med ett förslag från Trafikverket som skulle höja kapaciteten på Öresundsbron kraftigt. Det handlar om ett förslag om en ny planskild spårkorsning på Malmö bangård, ett anläggande av fler plattformsspår i banhallen på Malmö central och en utbyggnad till dubbelspår mellan Östervärns station och Malmö central. Det skulle höja kapaciteten när det gäller antalet tåg över Öresundsbron kraftigt just för att man ska ha möjlighet att omhänderta den ökande trafiken när Fehmarn Bält-förbindelsen öppnas.

Detta gick inte den förra regeringen vidare med. Det fanns inte med i nationell plan.

När vi gav Trafikverket uppdraget att ta fram denna redovisning pekade vi särskilt på just den omständighet som också Carina Ödebrink lyfte fram, nämligen att Fehmarn Bält-förbindelsens öppnande kommer att öka trycket ännu mer när det gäller kapaciteten på den svenska sidan.

Det är ett omfattande underlag som är intressant och väldigt väl underbyggt som regeringen analyserar och bereder och kommer att återkomma till i närtid. När det gäller de frågor som Peder Björk tar upp vill jag säga att just den redovisningen av alla behov som Peder Björk ser är ett väldigt gott argument för regeringens ställningstagande att avbryta planeringen för nya stambanor för höghastighetståg i de södra delarna av landet.

Vi har mycket stora behov på Ostkustbanan, på Malmbanan och i norra Sverige, precis som Peder Björk nämner. För att klara av att bygga ut kapacitet och även underhålla den eftersatta anläggningen på väg- och järnvägssidan behöver vi resurser, och det har vi genom de beslut som regeringen har fattat gett bättre förutsättningar för.

När kommer då regeringen att återkomma när det gäller det uppdrag som vi har gett till Trafikverket med åtgärder för att snabba på investeringar i Norrbotten och Västerbotten? Jag kan i dag inte säga något exakt datum, men vi arbetar i högt tempo även med de frågorna. Det kan Peder Björk och Carina Ödebrink vara säkra på.

Fru talman! I dag, den 20 oktober, är det elva dagar kvar av den förlängda pausen för projektet Göteborg-Borås. Inom elva dagar måste alltså regeringen lämna besked. Det är möjligt att det kommer ett besked, men det hade väl i så fall kunnat beskrivas eller antydas av statsrådet i den här viktiga debatten?

Det som gäller Malmö godsbangård och förändringarna där finns med i nationell plan. Faktum kvarstår att Trafikverket säger att det inte finns några andra alternativ än att bygga nytt om man ska öka kapaciteten i järnvägssystemet i Skåne.

I regeringens beslut att uppdra till Trafikverket att ta fram ett inriktningsunderlag för arbetet med den nya nationella planen står det: "Infrastrukturåtgärder i järnvägssystemet bör inte fragmenteras utan planeras utifrån ett systemperspektiv så att de så snart som möjligt kan ge önskade effekter för trafiken." Men ministerns svar här och regeringens agerande visar ju på en total avsaknad av helhetstänk, som just leder till en fragmentisering av den viktiga infrastrukturen - en infrastruktur som inte har något egenvärde i sig utan syftar till att de olika delarna tillsammans ska bidra till en större nytta.

Jag är väldigt glad över att min partikamrat Peder Björk lyfter fram även de norrländska aspekterna i den här debatten. Allting hänger ju hänger ihop. Den unika expansion som nu sker i norra Sverige förutsätter inte enbart en robust och tillförlitlig infrastruktur där utan lika mycket att det finns en helhetssyn och ett systemtänk med tillförlitlig infrastruktur i hela landet. Detta är särskilt viktigt för fungerande godstransporter, då det mesta av godset passerar genom södra Sverige och vidare ut i Europa och världen.

Min interpellation tar sin utgångspunkt i Trafikverkets tre utredningar om Skåne, Göteborg-Borås och Ostlänken och den oro som jag vet finns i de delarna kring regeringens avsaknad av besked. Men indirekt, fru talman, handlar min interpellation också om läget i en av de viktigaste export- och industridelarna i Sverige i dag, nämligen Jönköpings län.

Ministerns och regeringens tal om att satsningar i infrastruktur i första hand bör underlätta för arbetspendling och godstrafik gäller uppenbarligen inte för denna viktiga del av landet. Det tycker jag är sorgligt och beklagligt men också högst anmärkningsvärt.

Andreas Carlson får gärna återkomma och ge sin syn på hur han ser på hur vi ska kunna utveckla infrastrukturen även i det som nu har blivit en vit fläck i Sverige.

Fru talman! Jag kan konstatera att statsrådet och regeringen är väldigt snabba med att kommunicera vad man säger nej till, vad man är emot för någonting. Men man tycks inte ha något större intresse av att vara snabb med att kommunicera de satsningar som man faktiskt vill se. Det är beklagligt, för det behövs besked om vilka satsningar som regeringen är beredd att göra de kommande åren. Den gröna omställningen sker här och nu. Industrietableringarna sker här och nu. Då går det inte att vänta på en nationell plan eller bortom den planen. Besked om inriktning och prioritering behöver ges här och nu.

Fru talman! Jag noterade ändå att statsrådet inte hänvisade till den nationella planen när det gällde satsningar i Västerbotten och Norrbotten. Jag tar det som ett litet tecken på att det finns en öppning för att regeringen kan överväga att ge ett besked tidigare än i den nationella planen.

Det är ju så att regeringen och regeringens företrädare har utställt ett antal tydliga löften under valrörelsen, inte minst när det gäller dubbelspår på Ostkustbanan. Statsministern har under valrörelsen, men även efter valrörelsen, sagt att dubbelspår på Ostkustbanan ska vara färdigställt till 2035. Statsrådets egen partiledare har sagt exakt samma sak under valrörelsen. Min avslutande fråga, fru talman, till statsrådet är: Vilka mått och steg anser statsrådet att man behöver ta för att kunna leva upp till det löftet?

Fru talman! Låt mig börja med Peder Björks avslutande fråga, för svaret ligger egentligen i det som han inledde med. Man behöver göra prioriteringar för att ha möjlighet att ha resurser för de satsningar man vill göra. Det var därför som regeringen avbröt planerna för nya stambanor för höghastighetståg. Det är resurskrävande. Det kritiserades av Riksrevisionen för bristande kostnadskontroll. Och hade inte det beslutet fattats hade andra åtgärder som ledamoten lyfter fram knappast haft möjlighet att prioriteras.

Nu har vi tagit detta beslut. Vi har gett många uppdrag till Trafikverket. Det handlar om att snabba på infrastrukturinvesteringar inom gällande plan. Det är framför allt för Västerbotten och Norrbotten. Men det handlar också om att se vilka möjligheter till medfinansiering som finns för att få in mer medel för viktiga infrastrukturprojekt.

Det ligger också med i det uppdrag om inriktningsunderlag som regeringen har gett till Trafikverket att man ska titta på det, överväga det och komma med förslag.

Sedan gäller det Carina Ödebrinks fråga. Jag har stor respekt för att ledamoten vill ha besked elva dagar innan pausen går ut. Nu är det elva dagar kvar tills pausen går ut, och jag har gett ett besked. Regeringen kommer att återkomma i närtid. Jag har full förståelse för att man kan vilja ha olika gissningar och antydningar, men det fungerar så att när regeringen har någonting att kommunicera och ge ett besked kring gör regeringen det. Vi gör det när det är klart att kommunicera. Det kommer vi att göra.

Jag delar inte bilden av att regeringen skulle sakna ett helhetstänk och ett systemperspektiv, tvärtom. I uppdraget till Trafikverket om inriktningsunderlag har vi pekat på att det ska vara ett holistiskt synsätt i fråga om transportsystemet, där de fyra trafikslagen, även luftfart och sjöfart, ska räknas in. Det är väldigt viktigt att ta det i beaktande för att klara av transport av gods, exempelvis. Där är sjöfarten en väldigt viktig del. Det gäller hamnarna i norra Sverige men också i södra Sverige. Det gäller inte minst Göteborgs hamn. Det kan behövas kapacitetsförstärkningar när det gäller att omhänderta gods som går ut från och in till den viktiga hamnen. Detta är något som, mycket tydligare än tidigare, det pekas på i uppdraget att ta fram inriktningsunderlaget. Det är även viktigt med luftfarten och flyget för både arbetspendling och godstrafik.

Någon undrade om godstrafik. Jag fick faktiskt den frågan. Nej, jag tror inte att järnmalm och liknande kommer att transporteras på elflyg i första hand. Det kommer förstås att fortsätta att transporteras på järnväg.

Själva volymen är 1 procent när det gäller godstrafik på flyg. Men själva godsvärdet är 30 procent. Eftersom det är viktigt att få fram exempelvis viktiga komponenter, verktyg och maskindelar för industrin kommer flygfrakten att vara en viktig del också framöver.

Vi har alltså ett helhetstänk och ett holistiskt synsätt, som man kan säga är en nyhet när det gäller inriktningsunderlaget. Och det kommer att märkas i den nationella planen framöver.

Jag håller verkligen med om att Jönköpings län är ett viktigt län - ett viktigt exportlän och ett viktigt logistik- och godslän. Arbetet med att förstärka arbetspendling och godstrafik gäller alla delar av landet. Därför är det viktigt, när Trafikverket tar fram inriktningsunderlaget, att hela Sverige ska fungera.

Fru talman! Låt mig kommentera något av det statsrådet sagt här. Jag tycker att regeringen och statsrådet ska utvärderas inte bara utifrån vad de gör utan också utifrån vad de faktiskt säger. Talet och skriften om helhetssyn är ju en sak. Att inte fragmentisera är viktigt, men när man ser hur regeringen agerar tycker jag att det säger någonting annat. Jag tycker att Peder Björk sätter fingret på det. Hittills har det mest handlat om att säga nej. Men om man vill ha framdrift och på riktigt vill vara på väg in i framtiden är det klart att det också handlar om att säga ja.

Jag tycker att ministern duckar för frågan om varför det varit så tyst från regeringen när det gäller utredningarna. Det är som sagt elva dagar kvar. Regeringen duckar också för den fråga som upprepade gånger har ställts här i kammaren och i andra sammanhang. Hur vill regeringen öka kapaciteten på järnväg för gods- och persontransporter i hela Sverige? Jag tycker inte att det är seriöst att, som ministern skriver, hela tiden använda begreppet höghastighetsjärnväg när det i själva verket handlar om kapacitet i ett sammanhållet system.

Självklart handlar det alltid om prioriteringar, men utifrån den budget som finns och det som regeringen hittills har sagt och gjort kan jag konstatera att infrastrukturfrågorna inte är särskilt prioriterade i regeringen.

Jag vill tacka ministern för denna debatt även om jag inte är nöjd. Jag kommer att fortsätta lyfta och driva dessa frågor, för de är viktiga för Sveriges fortsatta tillväxt, gröna omställning och utveckling. Vi kommer säkert att ses i fler debatter här framöver.

Herr talman! Jag delar inte bedömningen att det är fragmentiserande. Tvärtom visar exempelvis Trafikverkets redovisade uppdrag för Skåne att man kan få fler satsningar, mer kapacitet och fler åtgärder på plats för pengarna än om man hade fortsatt att planera för snabbtåg. Det är det som det handlar om där - det var ju hastighetsspår för 320 kilometer i timmen som man skulle bygga i Skåne mellan Lund och Hässleholm.

Den sträckan är fortfarande utpekad i uppdraget, men uppdraget var att se vilka andra, ytterligare åtgärder som behövs för att öka kapaciteten i de södra delarna av landet just för att inte fragmentisera utan se till att det finns en bredd i kapacitetsåtgärderna. Precis som ledamöterna har varit inne på är det viktigt inte bara för de södra delarna av landet utan för hela Sverige eftersom det annars riskerar att byggas in flaskhalsar i transportsystemet.

Tvärtemot vad ledamoten säger är det alltså ett viktigt steg för att inte få en fragmentisering och flaskhalsar. I stället ökar vi kapaciteten bredare än vad som angavs i den nationella planen.

I både den första och den andra budgeten har vi gjort förstärkningar utöver den nationella planen, inte minst för vägunderhållet som har varit eftersatt. Man behöver inte färdas många mil i vårt avlånga land för att inse det. Så har det fungerat även tidigare: Den nationella planen med de ramar som riksdagen beslutar om är det som man planerar utefter och fokuserar på när man ska avsätta medel för infrastrukturplanering. Så var det även när Socialdemokraterna styrde, så ledamoten gör en lite för enkel poäng här, herr talman.

Det är viktigt att prioritera underhållet, och det är viktigt att prioritera ny kapacitet där det behövs. Det har vi gett en möjlighet till med det beslut som regeringen har fattat. Vi kommer att återkomma i närtid med besked i andra delar som har diskuterats under den här debatten.

Tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.