Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Åtgärder mot energidrycker

Interpellationsdebatt 3 november 2009
Hoppa över anförandelistan

  • Dela

    Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Maria Larsson (Kd)

Anf. 63 Maria Larsson (Kd)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Gunvor G Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att få bort missbruk av energidrycker samt om jag är beredd att ta initiativ till åldersgräns vid försäljning av energidryck. Jag vill börja med att säga att jag tycker att det är bra att frågan om energidrycker och de risker som är förenade med dessa medvetandegörs och diskuteras. Ett flertal utredningar om energidryckernas effekter har genomförts av EU:s vetenskapliga experter liksom av experter i enskilda länder. Dessa har dock inte kunnat belägga att energidrycker skulle vara hälsofarliga och har därmed hittills inte signalerat behov av beslut i form av förbud eller åldersgränser. Livsmedelsverket har dock mot bakgrund av vad som framkommit av genomförda utredningar tagit fram råd för konsumtion av energidrycker. Livsmedelsverket framhåller i dessa råd att de inte är lämpliga som törstsläckare, inte är lämpliga som vätskeersättning i samband med fysisk ansträngning och inte är lämpliga att kombinera med alkohol. I detta sammanhang vill jag också framhålla att Livsmedelsverket har i uppdrag att informera konsumenter, företag och andra intressenter i livsmedelskedjan om gällande regelverk, kostråd och andra viktiga förhållanden på livsmedelsområdet samt främja konsumenternas, särskilt barns och ungdomars, förutsättningar att göra medvetna val avseende hälsosam och säker mat. Det finns många aktörer som på olika sätt kan påverka våra barns och ungdomars förhållningssätt till mat och dryck. Först och främst vill jag lyfta fram föräldrarnas roll. Föräldrarna är de viktigaste personerna i varje barns liv och för att förbättra möjligheterna för landets föräldrar att kunna ge sina barn en trygg och bra uppväxt har regeringen tagit fram en strategi för ett utvecklat föräldrastöd. Målet är att föräldrastöd, som exempelvis kan omfatta frågor om hur man som förälder kan förebygga missbruk av olika slag, ska kunna erbjudas alla föräldrar som känner att de har behov av ett sådant stöd till dess att barnet fyller 18 år. Ett annat exempel på en viktig aktör är idrottsrörelsen som i enlighet med regeringens mål för idrottspolitiken ska arbeta för att främja en god folkhälsa. Statens bidrag till idrotten syftar bland annat till att stödja verksamhet som bidrar till att utveckla flickors och pojkars intresse och benägenhet för motion och idrott samt deras möjligheter att utöva inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande. Ett ansvarsfullt idrottande innebär bland annat att uppmärksamhet riktas mot kostfrågor, exempelvis med avseende på konsumtion av energidrycker. En annan central aktör är givetvis livsmedelsbranschen. Branschen har ett grundläggande ansvar såtillvida att de som producerar livsmedel också ska svara för att produkten är säker. I detta sammanhang vill jag också framhålla att jag fört dialog med företrädare för Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel på temat hur näringslivet kan bidra till bättre matvanor. Genom dessa möten kom medverkande aktörer överens om att aktivt medverka i arbetet för att främja bra matvanor. Vi lyfte också gemensamt fram att det är särskilt viktigt att arbeta för bra matvanor hos våra barn och ungdomar eftersom många vanor grundläggs i tidig ålder. Jag avser också att i kommande dialog med branschen särskilt ta upp frågan om energidrycker för diskussion och erfarenhetsutbyte. Med avseende på livsmedelsbranschens förhållningssätt är det även viktigt att framhålla att flera enskilda butiker och butikskedjor tagit egna initiativ och infört restriktioner för försäljning. Sammanfattningsvis vill jag framhålla att det i nuläget inte har bedömts finnas underlag för beslut i form av förbud eller åldersgränser. Det är dock av yttersta vikt att frågan fortsatt uppmärksammas hos alla de aktörer som på olika sätt kan motverka en ohälsosam konsumtion av energidrycker hos våra barn och ungdomar. Jag kommer att även fortsättningsvis noggrant följa frågan, bland annat med avseende på vad forskningen framgent säger om risker förenade med konsumtion av energidrycker.
Gunvor G Ericson (Mp)

Anf. 64 Gunvor G Ericson (Mp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Tack för svaret, får jag börja med att säga, även om jag kanske hade förväntat mig mer av en folkhälsominister som säger sig värna barnen. Vi är ense om vikten av debatt, men jag tycker inte att det räcker. Energidrycker med taurin uppfattas av fler och fler som ett samhällsproblem. Som ministern nämnde har butiker själva, bland annat i Sandviken, tagit initiativ till 18 års åldersgräns. Det har skett efter vädjan från lärare då dessa tydligt märkt att elever blivit speedade, fått koncentrationssvårigheter och blivit oroligare. Flera leverantörer av energidrycker önskar dessutom nu lansera en koncentrerad energidryck som kallas shot. Det handlar om femcentilitersflaskor med samma mängd taurin och koffein som i burkarna. Varför ska vi riskera barns hälsa innan det vetenskapligt går att belägga att energidrycker är hälsofarliga eller att de inte är det? Räcker det inte med de fall som har inträffat för att regeringen ska kunna använda försiktighetsprincipen? Under det senaste halvåret har minst tre elever i Olofstorp kollapsat efter att ha druckit energidrycker. En högstadiekille kom till skolsköterskan med så svåra bröstsmärtor att han fick åka ambulans till sjukhus. Kombinationen av dåliga matvanor och stor konsumtion av energidrycker finns med i bilden i samtliga dessa tre fall. Vad är då energidrycker? Några exempel vill jag ändå nämna för att man ska få en bild av vad det är: Red Bull, Battery, Burn, Monster Energy, Frank's Energy, Boost, Lipovitan-D. Det är burkar med starka färger och effekter i sin design för att appellera till styrka och häftighet. De innehåller koffein, guarana, som är en koffeinliknande substans, taurin, som är en aminosyra, samt lite olika sockerarter och vitaminer, ofta vitamin B, som påverkar ämnesomsättning och nerver. Halten koffein i dessa drycker är vanligen runt 80 milligram per enhet, vilket motsvarar en stark kopp kaffe. Intag över 300 mg koffein anses som farligt. Effekterna av kombinationen av koffein och taurin är inte helt klarlagda, men i höga koncentrationer, mer än fyra normala enheter energidryck, kan allvarliga medicinska biverkningar uppträda, såsom hjärtklappning, obehagskänslor och ångest. Allvarliga biverkningar som kramper, kollaps och hjärtarytmier har också rapporterats. Den misstänks även kunna ge negativa effekter på centrala nervsystemet. I Läkartidningen beskrivs fyra fall av plötslig död vid en kombination med en relativt måttlig mängd alkohol. Ministern säger i svaret att det inte finns tillräckligt vetenskapligt underlag. Men hur gamla är dessa undersökningar? Vilka personer har studierna genomförts på? Plötslig hjärtdöd hos vuxna friska män är inte samma sak som påverkan på barn och ungdomar eller till exempel diabetiker eller personer med njursjukdom. Mina frågor till statsrådet är alltså: Vilka är undersökningarna, hur gamla är de och vilka personer har de utförts på?
Finn Bengtsson (M)

Anf. 65 Finn Bengtsson (M)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret och interpellanten för en intressant och informationsrik interpellation, som belyser många viktiga faktaproblem på ett intressant och samtidigt allvarligt område. Jag tycker dock att statsrådets svar är väldigt uttömmande. Som folkhälsominister tittar man på det primära ansvaret för hur man ska nå barnen, som har varit i fokus för interpellationen i det här fallet. Man riktar det till dem som står närmast barnen. Det är inte Folkhälsoinstitutet, utan snarast föräldrarna och till exempel idrottsrörelsen, som ministern nämner. Det handlar inte minst om den dialog som förs mellan departementet och livsmedelsbranschen, som äger frågan. Jag funderar lite grann när jag hör interpellantens önskemål om att rusa fram med en form av lagstiftning. Det handlar dels om att stävja missbruket, dels om åldersgränser. Jag funderar över den försiktighetsprincip som interpellanten själv nämner. Det är alldeles riktigt att marknadsföringen ibland kan vara aggressiv. Innehållet kan ha medicinska konsekvenser som är direkt läkemedelsliknande, vilket gör att det är allvarligt och måste tittas på. Men om man reser ett varningens finger från lagstiftaren i oträngt mål är min uppfattning att det finns stor sannolikhet att barn och ungdomar snarast appelleras av detta och tycker att det kan vara intressant att hänge sig åt. Det är någonting som är lite förbjudet, i utkanten av det som är riktigt tillåtet. Man förstår kanske inte alltid de vuxnas resonemang kring det som kallas försiktighetsprincipen. Det kan vara en lockelse. Det tillvägagångssätt som departementet föreslår är att man riktar informationen till barnen på ett lämpligare sätt än genom myndighetens krav på lagstiftning via oss lagstiftare och också informerar dem som hanterar närheten till barn och ungdomar på ett sunt sätt om risker men kanske även vissa fördelar som kan finnas och på det sättet får mer balanserad information kring nya produkter. Herr talman! Jag tar upp den här frågan för att det gäller en generell princip. Det sakunderlag som interpellanten lägger fram är ett observandum om försiktighet som jag förstår att livsmedelsbranschen har tagit till sig av. Ministern för en dialog för att följa utvecklingen. Jag känner mig trygg. Men framgent kan man tänka sig en rad andra områden där vi lagstiftare hela tiden griper till lagstiftningsvapnet stödda av en folkhälsoprincip generellt. Det kan riskera att de utsatta grupperna, framför allt barn och ungdomar, snarast appelleras och dras in i intresse av att vilja fördjupa sin kunskap om den här typen av droger. Detta är i mångt och mycket det beteende som styr det som vi kallar narkotikareglerade preparat. Det är klart att vi här konsekvensmässigt har sett att det medicinska allvaret bakom sådana produkter gör att de måste hamna under lagstiftning. Men vi ska inte bortse från att en negativ sidoeffekt kan vara att de väcker intresse och experimentlystnad i barn- och ungdomsåren, vilket inte nödvändigtvis är produktivt. När det kommer nya produkter, i det här fallet livsmedelsprodukter, måste man bedöma när och var lagstiftaren ska in och sätta ned foten. Herr talman! Sammanfattningsvis är bedömningen som har gjorts av statsrådet i hennes svar i synergi med vad jag tycker. Jag skulle vilja ställa en fråga till statsrådet. Borde departementet be Läkemedelsverket att titta över de nya läkemedelsliknande effekter som kan finnas i samband med vissa innehåll i de här produkterna? Jag vill även rikta en fråga till interpellanten. Ser du någon risk med en överdriven förbudsiver som kan vara kontraproduktiv mot det egentligen goda syftet att hindra barn och ungdomar från att överkonsumera den här typen av nya produkter?
Maria Larsson (Kd)

Anf. 66 Maria Larsson (Kd)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Det är viktigt att först säga att hela livsmedelssektorn är harmoniserad av EU. Det är därför vi hänvisar till EU:s undersökningar på ett flertal områden. Så sent som 2009, alltså i år, publicerade Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, Efsa, sin senaste utredning, som handlade om energidrycker. Det är alltså en mycket färsk studie. Den har samlat ihop den forskning och det kunskapsunderlag som finns tillgängligt. Deras slutsats är att ingen av de studier som de har tittat på eller de utredningar som har utförts har påvisat hälsofara. Det är den tillgängliga kunskap vi har i dag. Om man ska tala om så kraftfulla instrument som lagstiftningen utgör är det viktigt att vi bygger det på vetenskaplig grund. Den grunden finns inte via Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten. Det är naturligtvis skälet till att jag fortsatt kommer att arbeta med frågan, följa den noga och jobba på frivillig basis gentemot olika aktörer, inte minst branschen själv. Men för lagstiftning tycker jag att man måste ha ett klart vetenskapligt faktaunderlag. Interpellanten åberopar ett antal svenska studier och debattartiklar. Låt mig kommentera dem något. Jag har varit i kontakt med en av de personer som är medförfattare. Jag tror att interpellanten ibland drar lite för långtgående slutsatser av det som beskrivs. Exempelvis gäller det artikeln i Läkartidningen som handlade om fall med svåra symtom som eventuellt hade samband med energidryck. Interpellanten åberopar att det här skulle handla om nya fall. Så är inte fallet. Det är kända fall. Inget av de här fallen har visat något samband mellan ohälsa och energidryck. Man skrev artikeln för att få in rapportering av fler fall, vilket inte skedde. Det blev inga ytterligare sådana fall inrapporterade med anledning av artikeln, vilket är positivt i sig. Det är Ulla Beckman Sundh som vi har haft kontakt med. I rapporten som åberopas, pilotstudien som publicerades sommaren 2004, var det tio friska försökspersoner som fick rubbad hjärtrytm. Det var en studie som delfinansierades av Livsmedelsverket. Det finns brister i den studien. Den har ingen kontrollgrupp. Det är en liten förstudie. Man kan inte dra några givna slutsatser. Men jag skulle vilja säga att det är väldigt intressant att fortsatt göra den typen av studier och kanske i större omfattning, så att vi kan få ett vetenskapligt underlag att grunda våra slutsatser på. Den här studien har inte ett sådant utfall att vi kan dra några vetenskapliga slutsatser. Slutligen kommer jag till den text i interpellationen som handlar om de två ämnena koffein och taurin, som interpellanten berörde i sitt inlägg. Det är fyra fall som beskrivs i Läkartidningen. Där säger Ulla Beckman Sundh att det inte finns något samband i dessa fall. Det är fråga om eventuella samband, och det kan handla om rent slumpmässiga händelser. Det är viktigt att vi har vaksamhet över den här frågan. Men det är också väldigt viktigt att vi tittar på vilka fakta som finns som visar att vi har skäl att tala om den typen av kraftfulla instrument som lagstiftning innebär. För min del som folkhälsominister är det väldigt viktigt att bygga politik på det som finns av vetenskapligt underlag samt att följa de frågor som ger skäl för en framtida oro. Det är därför jag har hanterat frågan på det här sättet.
Gunvor G Ericson (Mp)

Anf. 67 Gunvor G Ericson (Mp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Det är alltid problematiskt att följa eller vänta in forskningen till dess att man kan belägga något. Det gäller inte minst frågan om klimateffekter. Jag delar naturligtvis helt ministerns uppfattning att åtgärder ska vila på vetenskaplig grund. Försiktighetsprincipen utgår från att man kanske måste vidta åtgärder i väntan på att man får kunskap. Det är min ingång till detta. Jag tog upp att energidryckerna innehåller taurin - som är en semiessentiell, det vill säga livsviktig, aminosyra - för att det finns frågetecken kring det. Det är till exempel direkt olämpligt för diabetiker att inta energidryck på grund av de grundläggande funktioner som taurin har med att reglera vätskebalans och blodsockernivå i kroppens celler. Det påverkar även hjärtrytmens reglering. Halten taurin i en burk energidryck är överdrivet högre än vad den är i andra livsmedel i vår normala kost. Det är riktigt att det saknas forskningsstudier om vad som händer i kroppen vid intag av stora mängder taurin. Men jag fick inte svar på min fråga. Jag fick svar på hur gammal forskningen är, där man hänvisar till EU:s livsmedelsmyndighet Efsas senaste utredning, men inte på hur gamla studierna i sig är. Att Efsa har samlat det i en rapport år 2009 säger inte någonting om vilka det var som undersöktes och när studierna gjordes. Jag håller med om att det behövs mer forskning. Är ministern beredd att säga det i dag och ta ett sådant initiativ till en ökad rapportering vore jag väldigt glad. Skolorna i Sverige rapporterar om detta. Jag tror att många skolsköterskor skulle bli väldigt glada om de fick möjlighet att göra en större studie på detta. Vi vet också att många rapporterar sömnsvårigheter, och stora mängder koffein och socker ger en snabb energikick. Säkra produkter är en del av folkhälsoarbetet. Det är bra att Livsmedelsverket ger råd. Men råd hjälper inte om informationen inte når konsumenterna. Burkarna behöver till exempel inte längre märkas med varningstext enligt EU:s regler. Det räcker med texten "hög koffeinhalt" och att koffeinhalten anges. Tidigare fanns det skyltar med varningstext, men det gör det inte längre i butikerna. Det målområde som är målområde 5 lyder Sunda och säkra miljöer och produkter. Det är något som vi tillsammans här i riksdagens har beslutet om. Det innebär att vi ska verka för säkra produkter, och det är en folkhälsofråga. Riskerna med energidrycker och den ökade användningen som nu sker är varningssignaler som borde tas på allvar. Ministern hänvisar till idrottsrörelsen och säger sig vilja följa fråga. Idrottsrörelsen, föräldrar och livsmedelsbranschen ska hantera det. Javisst, det är jättebra. Men det finns också ett politiskt ansvar för målområdet om sunda och säkra produkter. Det borde ministern som har ansvar för folkhälsofrågor inom regeringen ta. Hon borde också lyssna på skolhälsovården och ge den uppdrag att rapportera incidenter för att få in underlag. Det är angeläget att vi får ytterligare kunskap om detta. Vi kunde införa en åldersgräns tills vi vet om det är farligt eller inte. Man kan göra det temporärt. Ni tycker att det är ett kraftfullt instrument. När jag hör Finn Bengtssons resonemang låter det som 70-talets diskussion om förbudet för ölförsäljning. Jag kan inte låta bli att dra den parallellen. Vid alla former av missbruk har tillgänglighet stor betydelse. Så är det även med energidryckerna.
Finn Bengtsson (M)

Anf. 68 Finn Bengtsson (M)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Låt mig koppla på där interpellanten avslutade. Hon menade att det var en likhet med något slags slapphet när det gällde öldistribution visavi ungdomar under 70-talet. Vi kan konstatera att en av huvudingredienserna i sportdryckerna är koffein. Vi kan också lite lakoniskt konstatera att hela svenska vuxna befolkningen är koffeinister. Vi är koffeinister. Vi kan ha vilken åsikt vi vill om det. Men skulle vi sluta dricka kaffe skulle vi få abstinenssymtom. Detta är ett gift som vi stoppar i oss. Vi har ett förhållningssätt till kaffe som gör att vi hanterar det på ett rimligt sätt. I den processen kommer barn och ungdomar att också vänja sig vid koffeinet i kaffe eller i te. Här har vi ännu så länge inte någon lagstiftning som säger att vi ska märka kaffeprodukterna med exakt hur mycket de innehåller av koffein så att man ska kunna ta ställning till det när man dricker sin kopp. Här handlar det mer om ett sunt förhållningssätt till en dryck med direkta läkemedelsliknande effekter. Jag står helt bakom ministerns klokskap när det gäller att döma av forskningen i dag. Alla de ämnen som nämns här kan naturligtvis i provröret visa sig ha många olika effekter. Men den sammantagna effekten i en levande kropp, i en mekanism som fungerar, är långt ifrån det som beskrivs av interpellanten. Till exempel spelar det nästan ingen roll hur mycket vattenlösliga vitaminer man konsumerar om man har fungerande njursystem. Däremot är fettlösliga vitaminer farliga. När det gäller till exempel taurin är det som nämnts en aminosyra som är en beståndsdel i våra vanliga äggviteämnen. Det är en beståndsdel som normalt hanteras om man inte har en särskild sjukdom som gör det svårt att hantera taurin. Om det vet vi att det naturligtvis finns vissa riskgrupper. Men de kan löpa risk inte bara från energidrycker utan från allt taurininnehållande material. Även här behöver man titta på det. Slutligen riktade jag en fråga till statsrådet. Jag är säker på att Livsmedelsverket som följer frågan också har en kontakt med Läkemedelsverket. Men jag tror kanske för debattens skull att det kunde vara nyttigt om Läkemedelsverket fick döma av just den bedömning som ministern gör, och vi därmed kunde bilägga saken.
Maria Larsson (Kd)

Anf. 69 Maria Larsson (Kd)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! I vilken utsträckning som Läkemedelsverket varit involverat vågar jag inte säga. Det är naturligtvis en fråga som jag får titta vidare på. Det kan finnas skäl att också blanda in Läkemedelsverket. Jag blir lite orolig över att interpellanten så tydligt tycker att man kan se förbi den vetenskapliga grunden för att vidta åtgärder. Det är skillnad på vilka åtgärder man vidtar när man har en god vetenskaplig grund och vilka åtgärder man vidtar i väntan på det. Det är inte så att regeringen sitter med armarna i kors i den här frågan. Vi har tvärtom gjort en hel del saker. Vi har bland annat inlett, just med tanke på säkra och sunda livsmedel, god kost och fysisk aktivitet, ett samarbete med branschen och handeln för att få upp frågor på bordet inte minst när det handlar om barn och unga. Frågan om att inte ha en åldergräns är för övrigt inte en isolerat svensk fråga. Vi har ett EU-samarbete. Livsmedelsbranschen är EU-koordinerad. Det innebär att allting som kan tänkas vara konkurrenshämmande också måste genomgå en avstämning i förhållande till EG-rätten. Detta skulle kräva ett samarbete inom EU, vilket jag tror är fullt möjligt och intressant att få till den dag vi har en vetenskaplig grund för det. I avvaktan på den kan vi föra samtal om frågorna och följa utvecklingen i respektive medlemsland. Men att lagstifta om åldersgränser i det skedet är en fråga som är för tidigt väckt. Jag vill gärna medverka till att öka kunskapsunderlaget i den här frågan. Att understödja forskningen är ett sätt att göra det. Att fortsatt föra en dialog med skolhälsovården och livsmedelsbranschen är andra sätt att göra det. Frågan förtjänar uppmärksamhet. Vi vet inte vad det framtida vetenskapliga underlaget kommer att utvisa. Vi ser att det finns för få studier, för dåligt underlag och för få inblandade i de studier som hittills finns. I dag kan vi inte säga med säkerhet att detta utgör en ohälsorisk. Det vi vet är att i stort sett varje livsmedel och varje dryck kan överkonsumeras. Att förhindra det är en fråga för handeln, branschen och de berörda myndigheterna. Det handlar här i första hand om Konsumentverket, som är ansvarig myndighet för reklam, och Livsmedelsverket, som är ansvarig för information till allmänheten. Här kommer för övrigt snart nya kostråd för barn. I den revidering som pågår av de kostråden kommer bland annat koffein att tas upp som en följd av diskussionen om energidrycker. Det är en positiv nyhet. Det är naturligtvis viktigt att involvera föräldrarna. När man uppfattar att man på någon ort har en överkonsumtion bland barn och unga av den här typen av drycker är det angeläget att man gör någonting. Jag ser positivt på de initiativ som livsmedelshandeln faktiskt har tagit på flera håll. Interpellanten nämnde några. Jag har en rad ytterligare exempel. Det händer ganska mycket på det området ute i landet just nu. Många av de stora kedjorna har infört en 15-årsgräns för försäljning, och man kollar leg. Det tycker jag är positivt. Det visar att det finns ett ansvarstagande. Detta är ett sätt att arbeta med frågan som man inte ska underskatta. Det är viktiga steg på vägen att skapa de lokala opinionerna och att se till att vår dialog från regeringens sida gentemot livsmedelshandeln och livsmedelsbranschen ger den typen av resultat. Kunskapsunderlaget behöver öka, och det försöker jag på alla sätt medverka till.
Gunvor G Ericson (Mp)

Anf. 70 Gunvor G Ericson (Mp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Att inte kunna belägga något är inte samma sak som att säga att det är ofarligt. Det är egentligen så att vetenskapen ger de svar som man har undersökt. Jag har fortfarande inte fått svar av ministern på vilka de här studierna är gjorda på. Är de gjorda på friska vuxna män eller är de gjorda på barn? Är de gjorda på patientgrupper som har problem med att konsumera höga halter av aminosyror, alltså till exempel diabetiker eller personer med njursjukdom? Jag tycker att det är viktigt att ha en vetenskaplig grund att stå på; det sade jag i mitt förra inlägg. Jag delar den synen med ministern. Men jag drar en annan slutsats. Det finns studier som är gjorda på andra håll. Jag har till exempel här ett uttalande från The Australian Drug Foundation där man utfärdar en public warning. Tony Robinson, Minister for Consumer Affairs, säger att det kan finnas en stor risk med att intoxikera sig med detta utifrån en konsumentsynpunkt. Det finns också en studie som är gjord i USA av Mary Claire O'Brien där man ser att det finns tydligare kopplingar. De som kombinerar alkohol och energidrycker skadar sig mycket mer. De åker oftare med en förare som är alkoholpåverkad etcetera. Det finns alltså andra studier. Jag tycker att det är positivt att Livsmedelsverket har tagit tag i det här. Men varför lämna de barn i sticket som inte bor på orter där det har skapats opinion? Det finns ingen motsättning mellan att det skapas opinion och att det skapas lagar. Både politiska initiativ och den civila rörelsens initiativ behövs.
Maria Larsson (Kd)

Anf. 71 Maria Larsson (Kd)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag kan verkligen skriva under på att den civila rörelsens initiativ behövs. Men när man ska ta till ett lagstiftningsinstrument måste man ha en vetenskaplig grund att stå på. Den är inte tillräcklig i dag. Då är det bästa sätt som vi kan arbeta med frågan att vara aktiva opinionsbildare och att samverka med de parter som finns ute i verksamheterna, med föräldrar, med skola, med livsmedelsbranschen och livsmedelshandeln. Det är inte så att det inte finns några råd i frågan. Livsmedelsverket säger till exempel att energidrycker inte ska användas som törstsläckare, som vätskeersättning eller blandas med alkohol. Det är inte bara vad de säger, utan de har också ett ansvar för att föra ut detta till konsumenterna och informera dem. Ansvaret vilar naturligtvis också på vuxenvärlden gentemot de unga. Vi ska se till att drycken inte konsumeras på ett sätt som kan leda till skada eller ohälsa. Det är allas vårt ansvar att se till detta. Jag kommer att fortsätta att arbeta vidare gentemot branschen och handeln. Jag ser att det händer mycket där nu, vilket är hoppfulla tecken. Jag kommer att lyfta upp frågan under kommande dialogforum tillsammans med branschen. Jag tycker att den villighet som branschen har visat att jobba aktivt med frågan i ansvarstagande är positiv. Vi kan komma långt utan att lagstifta om saker och ting i avvaktan på ett ytterligare kunskapsunderlag. När det kunskapsunderlaget finns har vi en helt annan grund att stå på - om det kommer fram. Men vi står i dag i en situation där man utifrån forskningen inte har kunnat påvisa ett samband mellan ohälsa och energidrycksintag. Då är det detta vi har att spela efter. Det innebär inte att vi är overksamma. Det innebär att vi fortsätter arbetet med frågan.

Dokument

den 14 oktober

Interpellation

2009/10:27 Åtgärder mot energidrycker

av Gunvor G Ericson (mp)

till statsrådet Maria Larsson (kd)

Energidrycker en hälsofara!

På senare tid har det blivit allt vanligare att både barn och vuxna dricker energidrycker. De flesta är utan vetskap om vad vissa av dessa innehåller, drickandet går allt längre ned i åldrarna och allt fler burkar konsumeras per dag.

Energidrycker med taurin och koffein uppfattas av fler och fler som ett samhällsproblem. I våras införde Ica Supermarket i Björksätra, Sandviken, 18 års åldersgräns efter vädjan från lärare då de tydligt märkt att elever blir speedade, får koncentrationssvårigheter och att de blir oroligare.

Flera leverantörer av energidrycker önskar nu dessutom lansera en koncentrerad energidryck som kallas shot. Det handlar om små femcentilitersflaskor med samma mängd koffein och taurin som i burkarna på 25 centiliter.

Vad är energidrycker?

Energidryck är en dryck med tillsatser av uppiggande preparat, till exempel koffein i form av syntetiskt koffein eller guarana, och vattenlösliga vitaminer. Andra vanliga ingredienser är glukuronolakton och aminosyran taurin. Koffeinet i dessa drycker motsvarar ungefär en kopp kaffe per 25-centilitersburk. Dryckerna marknadsförs ofta med påståenden om ökad reaktions- och koncentrationsförmåga, ökad prestationsförmåga och uthållighet.

Dessa livsmedel tillhör en relativt ny klass av föda eller dryck som innehåller aktiva ingredienser och där avsikten är att uppnå ett syfte, exempelvis öka välbefinnandet och prestations‑, koncentrations- och reaktionsförmågan. När man äter normalt borde det egentliga behovet av dessa produkter vara obefintligt, men med intensiv marknadsföring har energidrycker blivit populära, framför allt hos ungdomar.

Livsmedelsverkets rekommendationer

Sommaren 2000 kom indikationer från olika håll att människor som blandat energidrycker med alkohol fick hjärtklappning och att ungdomar som blandat energidrycker med alkohol inte mådde speciellt bra av blandningen. Livsmedelsverket gjorde bedömningen flera år tidigare att det var okej att sälja drycken med en varningstext som avråder gravida eller ammande kvinnor samt barn från konsumtion av energidrycken.

Sommaren 2001 gick Livsmedelsverket ut med en varning till allmänheten om att energidrycker inte ska drickas som törstsläckare eller tillsammans med alkohol – detta efter medierna uppmärksammat tre dödsfall där det fanns en misstanke om att de kunde ha ett samband med att människor druckit Red Bull tillsammans med alkohol eller druckit flera burkar på kort tid.

Hösten 2006 uppmärksammades nya fall. I Läkartidningen (nr 38 2006 volym 103) skriver Mikael Lehtihet, med.dr., legitimerad läkare, medicinkliniken, Södersjukhuset, Stockholm, Ulla Beckman Sundh, fil.kand., Statens livsmedelsverk, Uppsala, och Dan E H Andersson, med.dr., överläkare, medicinkliniken, Södersjukhuset, Stockholm: Energidryck – farlig eller inte? Fall med svåra symtom har möjligt samband med energidryck – fler fall efterlyses.

Medicinska risker

Sommaren 2004 publicerades en pilotstudie där energidryckers påverkan på hjärtrytmen undersökts hos tio friska försökspersoner i åldern 19–30 år. Studien var ett samarbete mellan Umeå universitet, landstingen i Norrbotten och Västerbotten samt Rättsmedicinalverket. Den visar att energidryck, särskilt i kombination med alkohol och fysisk ansträngning, påverkar hjärtat – dock utan några tecken till allvarligare hjärtrytmsstörningar hos friska försökspersoner. Forskarna bakom studien manar dock till försiktighet när det gäller att blanda energidrycker med alkohol i samband med fysisk ansträngning. Framför allt gäller det personer med hjärtrytmsproblem.

I Japan anses långvarig överansträngning och stress vara en självklar orsak till plötslig, annars oförklarlig död. Taurininnehållet i japansk föda är också betydande.

Under ett antal år har det kommit rapporter om fall där energidryck har varit den gemensamma nämnaren. I Irland, med drygt fyra miljoner invånare, har deras nationella giftinformationscentral (NPIC) fått 18 förfrågningar åren 1999–2005 angående energidrycker, varav 17 av 18 patienter var symtomatiska. Symtomen var förvirring, takykardi, kramptillstånd och två dödsfall med relation till energidryck [pers. medd., N Cassidy, NPCI, februari 2006].

Under det senaste halvåret har minst tre elever i Olofstorp kollapsat efter att ha druckit energidrycker. En högstadiekille kom till skolsköterskan med så svåra bröstsmärtor att han fick åka ambulans till sjukhus. Kombinationen dåliga matvanor och stor konsumtion av energidrycker finns med i bilden av alla dessa tre fall.

Det är de två ämnena koffein och taurin som misstänks kunna ge negativa effekter på centrala nervsystemet och hjärta och kärl, och ett flertal fall av plötslig död finns rapporterade där personer druckit energidryck och haft en relativt måttlig dos av alkohol i kroppen. Fyra fall beskrivs i Läkartidningen nr 38 2006 volym 103.

Säkra produkter en del av folkhälsoarbete

Såväl forskarna som Livsmedelsverket pekar på att mer forskning behövs innan definitiva slutsatser kan dras. Livsmedelverkets råd om att energidryckerna är olämpliga som törstsläckare och som vätskeersättning vid fysisk ansträngning, samt att de är olämpliga att kombinera med alkohol, kvarstår efter denna studie. Däremot behöver burkarna inte längre märkas med varningstext, utan enligt EU:s regler så räcker det med texten hög koffeinhalt och att koffeinhalten anges. Vissa märken har fortfarande varningstexten kvar, medan andra har valt att ta bort den.

Informationen till konsumenterna har försämrats och uppmaningar till energidryckstillverkarna att frivilligt märka med varningstext har inte inneburit någon förändring.

I de nationella folkhälsomålen är målområde 5 – Sunda och säkra miljöer och produkter – ingår att verka för säkra produkter. Riskerna med energidrycker och den ökade användningen som nu sker är varningssignaler som borde tas på allvar.

Marknadsföring av energidrycker har fällts

År 2000 anmälde Konsumentföreningen Stockholm Red Bull AB för vilseledande marknadsföring. I oktober 2003 kom Bedömningsnämnden för Kost-Hälsainformation (BKH) fram till att Red Bulls marknadsföring med påståenden om att drycken har en positiv inverkan på hjärt- och blodomloppet och ökar ämnesomsättningen strider mot god marknadsföringssed. Red Bull har sedan dess ändrat sitt marknadsföringsmaterial.

Tillgänglighet till energidrycker

Som vid alla former av missbruk har tillgänglighet stor betydelse. Tidigare fanns det ofta en skylt vid energidryckerna i butik med samma varning som Livsmedelsverket utfärdat – barn, gravida och andra personer känsliga för koffein avråds från att använda denna dryck – men dessa skyltar finns inte längre kvar. Däremot har Coop beslutat att de uppmärksammade energidrycksshotsen inte ska tas in i Coops sortiment. Det innebär att de inte kommer att säljas i Coops butiker.

Bakom beslutet ligger en oro för att shotsen kan komma att missbrukas av ungdomar genom att det är en liten mängd dryck med höga halter av koffein och taurin. Det innebär att man lättare än med andra energidrycker kan konsumera så stora mängder att risken för bieffekter ökar dramatiskt.

Med anledning av den oroande utvecklingen vill jag fråga statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att få bort missbruk av energidrycker?

Är statsrådet beredd att ta initiativ till åldersgräns vid försäljning av energidryck?