Åtgärder mot skattefusk

Interpellationsdebatt 23 november 2007

Protokoll från debatten

Anföranden: 16

Anf. 56 Anders Borg (M)

Herr talman! Bo Bernhardsson har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att skärpa kontrollen av skattefusket och öka skatteinbetalningarna och vilka åtgärder jag ämnar vidta för att med till exempel informationsinsatser öka förståelsen för skatteuttagen och förbättra skattemoralen. Peter Hultqvist har frågat vilka åtgärder jag ämnar vidta för att bekämpa skattefusk och stärka skattemoralen. Interpellationerna har ett så likartat innehåll att jag väljer att besvara dem gemensamt. Frågan om skattefusket är viktig för samhället. Jag anser att det framför allt är tre faktorer som har stor betydelse för hur vi ska få bukt med det. Skatter och avgifter måste ligga på en rimlig nivå, Skatteverkets kontroll måste vara effektiv och synlig och skattereglerna måste vara så enkla som möjligt. Regeringen har presenterat flera förslag som minskar skattefusk och svartjobb. Skattelättnader för hushållstjänster har införts och ett förslag om sänkta socialavgifter på vissa delar av tjänstesektorn har nyligen lämnats till riksdagen. Åtgärder för att öka effektiviteten av Skatteverkets kontrollarbete har genomförts. En åtgärd, som beslutades under den förra regeringen men genomfördes under den nuvarande, är reglerna om personalliggare hos restauranger och frisörer. Reglerna har tillämpats under snart ett år. Även om Skatteverket inte har utvärderat reglerna än, har jag fått indikationer på att de hittills varit mycket framgångsrika. Förslaget om konkurrens på lika villkor inom kontantbranscherna som innebär att ett krav på certifierade kassaregister i kontantbranscherna införs från och med 2010 verkar i samma riktning. Detsamma gäller förslaget om omvänd skattskyldighet för moms inom byggsektorn som också det har antagits av riksdagen. Regeringen har också höga ambitioner när det gäller att förenkla regelverket och minska de administrativa kostnaderna för företagen. Regelförenklingsarbetet avses redovisas i en skrivelse till riksdagen i början av 2008. Avslutningsvis vill jag säga att vi inom alliansen har haft anledning att rannsaka vårt agerande precis som oppositionen tidigare har fått göra. När ett misstag har begåtts är det viktigt att så långt som det är möjligt rätta till det. Min inställning är självklart att lagar ska följas och skatt ska betalas enligt gällande regler.

Anf. 57 Bo Bernhardsson (S)

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet! Upphovet till denna interpellation är egentligen ganska uppenbart, men jag ska ändå hänvisa till det. Det ena är det som hände i hamburgerkedjorna där man uppdagade en grotesk form av slavarbete eller en modern form av utsugning där man alltså utnyttjade väldigt utsatta grupper på arbetsmarknaden på ett sätt som är helt orimligt. Det var en utgångspunkt som fick mig att skriva denna interpellation. Den andra var naturligtvis det som har uppdagats bland annat i regeringskretsen under de senaste månaderna. Sedan har vi fått ytterligare exempel till denna samling. För bara någon dag sedan fick vi veta att ett Maranatadrivet hotell hade anställt folk för 500 kronor för att de skulle städa. Det finns alltså väldigt många bra utgångspunkter, tycker jag, för att ta en diskussion om skattemoral och efterlevnad av regler både på arbetsmarknaden och på andra områden. Anders Borg pekar på tre faktorer som han anser kan motverka skattefusk och svartarbete. Det viktigaste han lyfter fram i svaret är att skatterna ska ligga på en rimlig nivå. Det är nog det mest intressanta i svaret. För mig liknar det i varje fall i någon mån en undanflykt. Vad är en rimlig nivå på skatter? Vem definierar vad som är en rimlig nivå på skatter? Det kan ju inte vara upp till den enskilde, utan det måste ju vara i någon sorts politiskt sammanhang som detta definieras. Jag menar att en rimlig skattenivå inte uttrycks i procent. Det är inte 30 procent, 40 procent eller 50 procent. Det är inte det intressanta att definiera det så. Det intressanta är i stället att definiera det ungefär så här: En rimlig skattenivå är den nivå på skatterna som gör det möjligt att erbjuda alla svenskar den bästa möjliga sjukvården. Det är en skattenivå som gör att man slipper se att det öppnas privata barnsjukhus eller cancerkliniker för att folk ska ta sig förbi köerna. Det är ett sätt att definiera rimlig skattenivå. Rimlig skattenivå är när alla äldre får bästa vård och omsorg oberoende av om de har egna förmögenheter eller om de har barn som kan träda in i stället. En rimlig skattenivå är när samhället kan erbjuda alla god barnomsorg, bra utbildning och en skola som faktiskt leder framåt för alla. En rimlig skattenivå är när staten har inkomster så att vi kan klara nödvändiga infrastrukturinvesteringar eller upprätthålla en försvarsmakt på den nivå som vi anser är nödvändig beroende på att det finns en hotbild eller på att vi har internationella åtaganden. Jag skulle kunna fortsätta uppräkningen, men jag ska bespara er den. Det är på detta sätt man måste definiera den rimliga skattenivån. Sedan får man se, tycker jag, i nästa steg hur man kan förverkliga det och upprätthålla den skattenivån. Det ligger också, tycker jag, i Anders Borgs svar att han menar att det finns någon skattenivå och procentsats som det blir skattefusk när man går över. Men det finns ju faktiskt, Anders Borg, inga vetenskapliga belägg - eller i varje fall inte entydiga, snarare pekar de i motsatt riktning - för detta. Skattefusk finns mer utbrett i andra länder där man har lägre skattenivåer än i Sverige, så det är uppenbart andra saker som konstituerar en bra skattemoral än just procentsatsen.

Anf. 58 Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Tack för svaret. Det har betydelse hur ledande politiker agerar i förhållande till svart arbetskraft, svartbyggen, obetalda tv-licenser med mera. Om stora delar av en regering har sin bakgrund i dessa ingredienser blir det, oavsett om man vill det eller inte, en signal till omgivningen. Dessutom förvirras naturligtvis situationen av att vissa ministrar som brutit mot lagstiftningen på bland annat de här punkterna får avgå, medan andra sitter kvar. Och när uppgifter kommer om att 10 av 15 moderata statssekreterare använt svart arbetskraft tränger naturligtvis problemet djupare in i Regeringskansliets administration. Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand säger entydigt att detta påverkar skattemoralen negativt. Då måste man naturligtvis beteckna det här som allvarligt. Det blir en av många trovärdighetsfrågor för regeringen. När olika varianter på bristande respekt för skattelagstiftningen tycks prägla bilden av det statsbärande partiet blir det också en bild av en elit som tror sig eller åtminstone har trott sig vara höjd över gällande lagstiftning. Det är dessutom en lagstiftning som är fastställd av Sveriges riksdag. Finansministern säger att Moderaterna har haft anledning att rannsaka sig och sitt agerande och rätta till misstagen. Det är just ordet "misstag" jag har funderat på. Är det ett misstag att anlita svart arbetskraft? Är svartbyggen misstag? Misstag, javisst, men i grund och botten medvetna val. Ordet "misstag" för i sammanhanget bort till något alldagligt som hänt. Det är bara att skaka av sig det och gå vidare när detta väl har runnit förbi i opinionen. Jag tycker att sättet att uttrycka sig förminskar innebörden i det inträffade. Man sätter det här i relation till den satsning på 700 miljoner som görs nu inom Försäkringskassan för att sätta åt bidragsfuskare. Självklart ska det tas itu med dem som fuskar med bidrag. Men här lägger man inga fingrar emellan. Det talas inte om misstag som möjligen kan förlåtas, utan det är en hårdare attityd och hårdare bandage som gäller. Det är till och med så hårt att en hel del sjuka människor som en följd riskerar att bara åka med. Här är Försäkringskassan rätt så hård i bedömningarna. Men det uppmärksammas inte, och det verkar inte vara något problem som man upplever som stort. Jag har funderat på proportionerna, som jag känner är felaktiga. Välbeställdas skattefiffel blir "misstag", som efter en tids obehag glöms bort, medan det i andra fall handlar om indragna bidrag och risk för rättsliga följder. Proportionerna förtydligas ytterligare av att 225 miljoner kronor för extrakontroll av skatter och tull dras in från Skatteverket. Är det så att bidragsfusk anses som värre än skattefusk? Varför föra pengar från skattekontroll till bidragskontroll? Är inte det lika allvarliga frågor? Finansministern ger i sitt svar bilden att man ska skapa ökad hederlighet genom att införa skattelättnader på hushållsnära tjänster. Nu ser vi en aktuell debatt om fakturafusk. Man anpassar fakturorna till de avdragsregler som gäller. Nu sitter alltså enskilda företag och städar och sköter trädgårdar åt välbeställda människor och anpassar fakturorna för dessa välförsedda personer, så att de får maximal utdelning på högeralliansens nya avdragssystem. Det här imponerar inte. Är inte detta orimligt, Anders Borg?

Anf. 59 Jörgen Johansson (C)

Herr talman! Givetvis blir man förvånad när man konstaterar att i stort sett lika mycket pengar som den svenska hälso- och sjukvården kostar per år försvinner på grund av skatte- och bidragsfusk. Man måste fråga sig vilken orsaken är. Jag upplever efter två dagars debatt kring frågan om svartjobb och liknande att oppositionen vill lägga skulden för detta förhållande på sittande regering. Ingenting kan vara mer fel. Man måste fråga sig varför vi har den situation vi har. Jag konstaterar att Socialdemokraterna har det största ansvaret. Man har tillåtit en värdeglidning i samhället. Man accepterar denna företeelse. Trots det har vi nu ett gemensamt ansvar för att försöka ändra utvecklingen. Näringen, facket, politikerna - alla säger att detta inte kan accepteras. I dagens nummer av Restauratören ger man applåder för de nya tagen mot svartjobb. Vi är alltså överens om att vi måste göra någonting åt detta. Det är en fråga om värderingar, ett område som tidigare regeringar har misslyckats med. Man måste fråga sig: Varför betalar jag skatt? Vad får jag för skatten? Varför ska jag arbeta och inte leva på bidrag? Grundläggande är att alla människor ska se sambanden och sin roll i samhällsarbetet. Som politiker har vi ett extra stort ansvar som förebilder i arbetet. Finansministern har visat på konkreta vägar för att lösa problemet. Mer åtgärder i form av värderingsförändringar behövs. Varför ska exempelvis en människa med en lön på 20 000 kronor i månaden som köper mat för 300 kronor i realiteten betala 352 kronor mer för varan än den egentligen är värd? Här måste vi öka insikten om vart pengarna går, insikten om att man hjälper till att betala sin del av den gemensamma kakan och insikten om att kostnaden kan minska om alla betalar. Lyckas vi få ut det budskapet har vi kommit en bra bit på väg. Därutöver behövs polisiära åtgärder, som resurser till Skatteverket och så vidare. Vad gäller de 225 miljoner kronor som Peter Hultqvist talade om kan jag konstatera att det var ett projekt som Socialdemokraterna tillsatte. Vi har fullföljt Socialdemokraternas politik. I årets budget tar vi bort pengarna. Det var också det som var meningen. När man talar med Skatteverkets generaldirektör säger han mycket tydligt att de klarar 2008 med det anslag som budgeten har i dag. 2009 kan man se vissa problem. Men indragningen av pengarna var som sagt ett fullföljande av den socialdemokratiska politiken. Peter Hultqvist tar upp ministrar och politiker. Jag håller med om att politiker ska vara förebilder, precis som jag sade. Men vi ska vara lite försiktiga när vi springer och slår varandra i huvudet med det här. Det är inte många år sedan vi hade en situation där en politiker från Peter Hultqvists parti hade svart dagmamma, obetalda tv-licenser, obetalda parkeringsböter - jag tror att det var 94 stycken - körförbud och så vidare. Samtidigt uttalade hon: Jag är baske mig inte ohederlig! Jag är baske mig ingen fifflare! Men när förändringen gjordes hade man ändå möjlighet att bli partiledare i Peter Hultqvists parti. Vi ska vara lite försiktiga. Men vi ska också kritisera våra partivänner när de gör saker som vi upplever som övergrepp.

Anf. 60 Lennart Hedquist (M)

Herr talman! När den nya regeringen tillträdde var det uppenbart att den tillträdde i ett land med omfattande bidragsfusk. Trots vad den tidigare regeringen angav om omfattningen av detta har det senare framkommit att bidragsfusket i landet var utomordentligt omfattande. Vår nuvarande regering har genomfört en rad mycket offensiva insatser mot bidragsfusk, vilket leder till positiva effekter på många olika områden. Samhällets kostnader minskar och fler går över till att vara i arbete på grund av att det har blivit lönsammare att vara i arbete. Det är viktigt att framhålla framgången för regeringens arbete vad beträffar bidragsfusk. Regeringen ärvde ett land med ett omfattande skattefel, precis som Jörgen Johansson framhöll. Nyligen belystes det på nytt av Skatteverket. Regeringen ärvde ett land där det var väldigt vanligt med svartarbete och att man köpte svarta tjänster, men framför allt var det väldigt många som erbjöd svartarbete. Delvis berodde det på skattekilar och andra saker i skattelagstiftningen som nu regeringen offensivt arbetar mot. De händelserna som timat på senare år gör att det nu finns ett klimat för att genomföra ändringar. På samma sätt som regeringen har haft ett offensivt arbete mot bidragsfusk finns nu möjligheter att få förståelse för offensiva insatser mot skattefusk och svartarbete. Jag tycker att det är väldigt viktigt att framhålla att det nu föreligger konkreta förslag från Skatteverket och från de olika branscher som konfronteras med dessa olägenheter. Vi har nyligen i skatteutskottet tagit del av dessa förslag från Skatteverket. För ett par dagar sedan var det en stor skattekonferens där olika branschförbund framställde sina önskemål. Det råder nu, som jag uppfattar det, en påfallande stor samstämmighet om att här finns möjligheter att göra saker, och många av förslagen har redan inkommit till regeringen. När nu även regeringen tar del av de olika förslagen från olika branschförbund beträffande konkreta åtgärder är det uppenbart att det är fråga om ett grannlaga lagstiftningsarbete som vi, inte minst i skatteutskottet, är väl medvetna om kräver en omsorgsfull beredning. Samtidigt känner väldigt många att det är viktigt och angeläget att förslagen kommer till riksdagen så att beslut kan fattas så snart som möjligt. Har Anders Borg något indikativt besked om i vilken utsträckning dessa förslag kan komma till riksdagen inom det närmaste halvåret för att ikraftträdandet skulle kunna ske senast den 1 januari 2009? Jag tror nämligen att man ska ta till vara det klimat som råder i landet nu. Väldigt många krafter vill medverka till att skattefusk av olika slag i vårt land blir mindre till sin omfattning än det skattefusk som denna regering ärvde från den tidigare regeringen.

Anf. 61 Gunnar Andrén (Fp)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka interpellanterna för frågorna och statsrådet för svaret som var väl avvägt. Det är inte första gången jag står i denna talarstol och debatterar skattefiffel och skattefusk. Jag ställde själv några sådana interpellationer till dåvarande finansministern Bosse Ringholm omkring 2003-2004, och man får väl lov att säga att de förslag som har kommit därefter har varit framgångsrika. I de debatterna hade dåvarande finansministern samma uppfattning som jag om det förkastliga i olika former av skattefusk, och det tyckte jag var värdefullt. Det är väldigt bekymmersamt när man försöker göra partipolitiska poänger av detta. Jag är nämligen helt övertygad om, herr talman, att vi i riksdagen alla är besjälade av att se till att olika former av skattefusk beivras inom ramen för vad som är möjligt att göra. Det som har avslöjats på senare tid är inte roligt, men det är inte heller helt nytt. Jag minns för min del när Gunnar Myrdal, Nobelpristagare och dessutom socialdemokratiskt före detta statsråd, i mitten av 1980-talet förklarade att svenska folket var ett folk av fifflare. Tyvärr kan väldigt många saker i det skattesystem som vi gemensamt har utformat uppfattas som fusk. Det är en sak att bygga om för 68 000 kronor; det är faktiskt en annan sak att ge grannflickan 50 eller 100 kronor per gång för att passa ett barn. Jag tror för min del att det förslag om uppdelning som Skatteverket har kommit in med, och som jag förstår att regeringen inte har hunnit ta ställning till eftersom skrivelsen kom så sent som den 13 november, är väldigt intressant för att vi ska kunna få ned antalet fifflare. Man delar nämligen upp olika former av ersättningar - inte efter belopp och storlek i första hand men efter vad som i stort sett kan ses som väntjänster och vad som är fråga om kommersiell verksamhet eller yrkesverksamhet. Det kan vara samma sorts tjänster, men distinktionen är väldigt viktig. Vi måste komma bort från att det svenska folket blir fifflare genom att be en granne klippa gräsmattan eller en farmor att passa ett barnbarn. Det är inte rimligt. Jag ser fram emot många andra förslag just på den punkten. Det är inte helt lätt. För något år sedan aktualiserades frågan om bärplockning och huruvida det var en skattepliktig eller icke kommersiell verksamhet. Herr talman! Jag vill sluta med att läsa upp några saker som Mats Sjöstrand berättade för oss att Skatteverket gjort de senaste åren. I fokus de senaste åren har varit förstärkt kontroll i byggbranschen, kontroll av restaurang- och frisörbranscherna och - en väldigt viktig tredje punkt - kunskap om brottslighetens servicefunktioner. Det är mycket centralt att vi får klart för oss hur vi kan komma åt den. Man ska också arbeta mot den aggressiva skatteplaneringen. Vad planerar Skatteverket för 2008? Vi har fortsatta åtgärder mot uthyrningsproblematiken. Kontantbranscherna sätts i fokus på ett annat sätt än hittills. Man ska störa utbudet av tjänster som underlättar ekonomisk brottslighet, och man ska motverka alla angrepp på skattesystemet och åtgärder med anledning av den nya skattelagstiftningen. Men vi behöver också höja ambitionerna. Skatteverket och vi alla måste vara överens i att försöka förhindra att så många blir fifflare. Det ska löna sig att vara hederlig!

Anf. 62 Anders Borg (M)

Herr talman! Låt mig börja med att tacka interpellanten och mina meddebattörer. Detta är en viktig debatt. Jag är övertygad om att vi måste ta ett stort gemensamt ansvar för att vårda våra skattebaser så att vi kan hålla rimligt låga skattesatser och finansiera den välfärd vi behöver utan orimligt höga skatter. Därför tycker jag att detta är en viktig debatt. Det råder en bred enighet om att vi ska ha en god skattemoral i Sverige. Det tror jag att vi alla är överens om. Sedan kan man naturligtvis diskutera olika upprinnelser till detta. Det skulle kunna bli en debatt där Peter Hultqvist läser upp namn på olika borgerliga personer, och jag och mina meddebattörer läser upp namn på socialdemokratiska statsråd eller partisekreterare som har haft problem med alltifrån byggsäkerhet till bostadsrättsomvandlingar till svartarbete, städerskor, parkeringsböter, reklamskatter och vad det nu kan vara. Jag tror dock att en sådan debatt i grunden skadar förtroendet för politiker, för den gör att vi står och kastar pajer på varandra utifrån utgångspunkten att någon är helig. Men ingen är utan skuld. Ingen är helig. Ingen är ofelbar. Vi har alla vår litania att redovisa, och det är djupt mänskligt. Det ska vi ha respekt för. Jag har väldigt stor respekt för Bo Bernhardssons påpekande att det också finns en annan ingång till denna diskussion. Det handlar om att det inte minst inom restaurangbranschen har funnits arbetsförhållanden som är djupt beklämmande. Jag tycker personligen att man utifrån detta enkelt kan konstatera att vi här har ett av de viktigaste skälen till att vi behöver en stark fackföreningsrörelse i Sverige. När man frågar vad man ska göra i en sådan situation är svaret att man naturligtvis ska ta kontakt med sin fackliga organisation och se till att få hjälp med att upprätthålla lagar, regler och kollektivavtal. De fackliga organisationerna ska naturligtvis hantera situationerna på ett bra och pragmatiskt sätt. Där har den fackliga rörelsen en viktig framtidsuppgift. Jag tror inte heller, som dock Bernhardsson påpekar, att detta skulle vara en fråga om nivåer. Jag tror att det behövs en mycket bredare ansats. Vi behöver diskutera skattenivåer, men vi måste också diskutera kontroller. I våra intäktsanalyser kan vi se att åtgärder med till exempel personalliggare på restauranger förefaller ha gett väsentliga skatteintäkter som vi tidigare inte har sett. Vi kan konstatera att omvänd moms i byggbranschen och kassaregister kommer att ge viktiga bidrag när vi väl får ordning på det. Kontroll är centralt därför att alla ska konkurrera på lika villkor. Den som säljer mat och restaurangtjänster ska veta att det inte sitter någon i grannfastigheten och agerar utanför lagar och skatteregler. Enkelheten är också viktig. Skatteverkets redovisning som både Lennart Hedquist, Gunnar Andrén och Jörgen Johansson är inne på har visat på många grunder till varför det sker fel. Komplicerade skatteregler är en vanlig orsak. Vanliga människor ska med enkelhet kunna följa reglerna utan stort krångel och omständligheter. Detta är ett viktigt arbete. Jag är djupt förvissad om att Skatteverket bedriver ett bra arbete på området. Det faktum att de har en hög värdering hos företag och hos allmänheten som en myndighet som fungerar väl är viktigt. De ska naturligtvis fortsätta det arbetet. Det finns en lång rad av förslag som Skatteverket har fört fram, som Lennart Hedquist reste och som Gunnar Andrén och Jörgen Johansson reste här som vi naturligtvis måste studera noggrant för att fundera på vad vi ska göra under det kommande året. Det nämndes ett datum för ikraftträdande, den 1 januari 2009. Jag kan inte utlova någonting som är klart till dess, men jag kan definitivt utlova att vår ambition är att den 1 januari 2009 ska ett antal förslag träda i kraft som minskar möjligheten att undandra sig skatt och som bidrar till att vi får ett effektivt skattesystem. Sedan tror jag att vi inte ska förenkla diskussionen om avvägningen kring skatterna till att det bara handlar om att alla ska ha bästa möjliga sjukvård. Det tycker vi alla att människor ska ha. Men det är en avvägning mellan sysselsättning, personlig frihet och välfärd. De här sakerna måste utvärderas på ett bra sätt så att vi får ett rimligt skattetryck, en rimlig välfärd och en bra och fungerande rättvisa för alla i samhället.

Anf. 63 Bo Bernhardsson (S)

Herr talman! På en punkt, det finns säkert flera, är Anders Borg och jag överens. Det gäller fackföreningsrörelsens roll i de sammanhang där man ska hävda de riktigt utsatta grupperna och deras rättigheter och intressen på arbetsmarknaden, med utgångspunkt i det som har hänt på Maranatarörelsens hotell och i hamburgerkedjorna. Där är vi överens. Jag hade en interpellationsdebatt tidigare i dag med arbetsmarknadsministern om detta. Då kan jag få upprepa att jag skulle vilja se att regeringen via lagstiftning stärkte de fackliga möjligheterna att få insyn när det gäller hur löner och arbetsvillkor ser ut, även i företag där man inte har medlemmar. Det är faktiskt ett önskemål från fackföreningsrörelsen. Jag går tillbaka till huvudämnet. Jag tror att det är tre saker, kanske flera, som avgör hur man kan upprätthålla en bra skattemoral med inbetalningar och bra uppbörd av skatter. Den första punkten är naturligtvis att det måste finnas en risk att bli upptäckt, och den ska vara ganska stor. Det handlar bland annat om vilka resurser som Skatteverket har. Den andra punkten är att skatte- och välfärdsmodellen sammantaget upplevs som väl fungerande, effektiv och rättvis, det vill säga att systemet upplevs som rättvist och hyggligt effektivt. Punkt tre, om jag ska ha tre punkter, är väl just att vi som politiker sköter oss. Men egentligen skulle jag vilja säga att det gäller att även andra som är hyggligt privilegierade i samhället sköter sig. Det handlar då inte om personer som knäar under skattebördorna, utan det är människor som har det väl ställt som inte minst tar till sådana här metoder. Där har jag inte riktigt samma uppfattning. Det lät lite som att debatten om detta i sig är ett problem därför att den skadar oss. Nja, det tycker jag inte. Problemet är faktiskt förekomsten av detta. Sedan är det mediernas uppgift och vår uppgift att ta diskussionen om det. Problemet är att det förekommer i så stor utsträckning som det gör. Det är klart att ingen går fri här. Ingen kan säga att detta aldrig har förekommit i vårt parti. Jag vet inte om något i alla fall. Visst, det är ett gemensamt ansvar och ett gemensamt problem för oss politiker att hålla detta stången och få bort det. Det skadar liksom förtroendet för både välfärdssystem och skattessystem, framför allt skattesystemet, ja, hela modellen. Sedan tycker jag lite illa om när både Jörgen Johansson och Lennart Hedquist låter ungefär som om alla problem ärvdes av den socialdemokratiska regeringen, på det här området också. Det var ett arv, medan däremot framgångarna har man sig själv att tacka för, det vill säga att jobben kommer nu är någonting som regeringen ska tackas för. Problem med till exempel skattefusk är däremot någonting som man har ärvt. Jag tycker rätt illa om den sortens debatter. Jag är beredd att säga att vi socialdemokrater självklart har ett ansvar för att det finns ett skattefusk och att det är alltför utbrett. Absolut är det så. Men jag tycker också att det nu när vi har en borgerlig regering, en alliansregering, kan vara lite intressant att diskutera ert ansvar och vad ni gör, just därför att det är ni som har makten. Jag tror faktiskt också att det är på det sättet när det gäller de här jobben - vi tar inte den diskussionen i dag - som kom med väldig fart i slutet av valrörelsen och under det år som har gått, att det nog finns en del att härleda till det som hände före maktskiftet. Jag tror att det är så. Och jag tror att debatten mår bättre om vi fördelar både skuld och framgångar på ett lite mer rättvist sätt.

Anf. 64 Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Jag tror inte att någon är helig. Jag tror inte att någon är ofelbar. Det är ett lika dumt fel och brott mot lagstiftningen oavsett vem som håller på med skattefusk. Men när samhällets elit står här ska vi liksom vara lite försiktiga. Vi är alla delaktiga. Vi tonar ned det här. Det är inget problem. Alltså: Det är den här attityden som är en del av problemet. Det ska ställas högre krav på politiker, människor som sitter i regeringen och människor som är statssekreterare. Det ska vara så därför att det är en signal om att det finns någon sorts moral som ändå ska gälla i samhället. Nedtoningstaktiken, eller vad det nu är för någonting, ställer jag inte upp på. Sedan är det lite mycket när det handlar om 10 av 15 statssekreterare. Det är lite mycket när en hel radda ministrar avgår på grund av sådant här och andra sitter kvar. Sedan kan var och en själv bedöma rimlighet och proportioner. Men det är too much just nu av det här. Det är inte det att jag säger att det inte har förekommit i mitt parti eller i några andra partier. Ni måste inse själva att det har blivit för mycket. Ärligt talat, mycket av kampen och åtgärderna mot skattefusk och svartjobb startade under s-regeringen. Det är bra att projektet med de 225 miljonerna har fullföljts. Men jag tycker inte att det är bra att Skatteverket har fått nej på sin framställan om 144 miljoner för 2008. Antalet anställda i Skatteverket ska minska med 400 personer. Skatteverket ska omorganiseras och är just nu inne i en sådan omfattande process. Det är klart att det tar oerhört med kraft. Det tar också kraft från insatser mot skattefusk och svartjobb. Jag vill återkomma till de hushållsnära tjänsterna som skulle vara ett sätt att öka hederligheten. Nu förs debatter i medierna om att garagestädning kostar 10 000 kronor och att klippa gräsmattan 8 000 kronor, men att det kostar 300 kronor att fälla träd. Vad är det här? Jo, det här är varianter på nya typer av fakturafusk och sådant som har uppkommit genom den så kallade reformen som skulle leda till ökad hederlighet. Ni har ju själva tagit ut steglängden här och skapat nya situationer där företag och enskilda personer är inblandade. Det är företrädesvis enskilda personer i rätt välbeställd ställning och med hög inkomst som är föremål för uppmärksamhet när det gäller den här typen av aktiviteter. Jag uppskattar ministerns konstaterande att lagar ska följas och skatt ska betalas enligt gällande regler. Det är väldigt rimligt. Men det är också signifikativt och intressant ur många aspekter att ministern ska vara tvungen att i kammaren göra den typen av konstateranden. Ett sådant självklart yttrande är ändå resultatet av mycket av den senaste tidens affärer som har avlöst varandra. Jag tycker att man skulle vara öppen för ett resurstillskott till Skatteverket, se till att de fick ytterligare medel för just sådant här, särskilt som man är beredd att satsa på Försäkringskassan. Den stora omorganisation som pågår nu kombinerad med minskad personal i Skatteverket leder inte till att det är trovärdigt när ni säger att ni satsar framöver. Jag tror inte på det. Slutligen: Sprid inte bilden av svenska folket som en fifflande skara människor! Jag tycker inte att det är så. Jag tycker att de flesta är hederliga, rättskaffens medborgare som inte sysslar med svartjobb, som inte har svart arbetskraft hemma och som inte håller på och myglar med systemet. Det är min upplevelse av verkligheten. Sedan finns naturligtvis detta. Det ska bekämpas, och det ska göras med kraft och med trovärdighet, och pengar ska till. Men man får vara lite försiktig när man sprider bilder som ska visa hur hela svenska folket fungerar. Jag menar att svenska folket inte är fifflare.

Anf. 65 Jörgen Johansson (C)

Herr talman! Jag delar uppfattningen att man ska vara försiktig när man sprider bilder. Men jag konstaterar, vilket jag också gjorde i min inledning, att de senaste två dagarna visar på att man försöker ta partipolitiska poäng på den här frågan. Det är detta som jag vänder mig mot. Jag delar Bosse Bernhardssons uppfattning att alla regeringar, även den socialdemokratiska, har ett ansvar. Därför är det bra att anslå den ödmjuka framtoning som Bo Bernhardsson trots allt intog i sammanhanget. Naturligtvis ska vi inte tona ned händelser. Vi ska vara tydliga och ge signaler om att det inte är acceptabelt, men vi ska också inse att vi äger problemen gemensamt. Så har inte framtoningen varit den senaste tiden. När det gäller Skatteverket hade vi en diskussion om ramarna i går. Det gällde både skatten, tullen och så vidare. Vi vet att verken har problem med den demografiska situationen. Fyrtiotalisterna håller på att taxera ut och det ska in nytt folk, och så vidare. Därför har tilläggsanslagen för projekt för tidigare år gjort viss nytta. Man har fått in nytt folk. Men jag betonar ändock att generaldirektörerna i både Tullverket och Skatteverket är mycket tydliga i sina uppfattningar, nämligen att de klarar 2008 med de tilldelningar som finns i budgeten.

Anf. 66 Lennart Hedquist (M)

Herr talman! Jag tycker också att Bo Bernhardssons inlägg visade på en nyanserad inställning till vad som har förekommit både tidigare och de senaste åren. Vi bär naturligtvis alla ett gemensamt ansvar för den värdegrund som finns i samhället. Det är viktigt att inse att man kan påverka den mer i vissa situationer. Det jag berörde i mitt tidigare inlägg har visat sig tydligt när det har gällt bidragsfusk. Det var nästan tabu när Alf Svensson för några år sedan tog upp problemet att ens antyda omfattningen av bidragsfusket. Nu har det framkommit att det var omfattande, och regeringen har vidtagit åtgärder. Men det viktigaste som har hänt i anslutning till detta är att det numera inte är socialt acceptabelt att fuska med bidrag på det sätt som uppenbarligen skedde tidigare. På samma sätt kan man naturligtvis påverka frågan om skattefusk, både att köpa svartarbete och att erbjuda svartarbete. Samtidigt är det viktigt att samhället erbjuder de verktyg till medborgarna som gör det enklare att göra rätt för sig och att orimliga skattekilar hyvlas av. Skattelagstiftningen ska moderniseras. Det är bra att regeringens myndighet Skatteverket har kommit med konstruktiva förslag. Det är bra att olika branschorgan som känner sig konfronterade med omfattande skattefusk lägger fram konstruktiva förslag och idéer om vad man kan göra. Det är bra att regeringen aviserar att förslagen kommer att läggas fram så småningom. Redan det kommer att ge effekt på skattemoralen.

Anf. 67 Gunnar Andrén (Fp)

Herr talman! På en punkt vill jag gärna instämma med Peter Hultqvist, nämligen att det är många människor som verkligen försöker efterleva alla de lagar som finns. Det är inte alltid helt lätt såsom skattesystemet är utformat. Det medger jag gärna samtidigt. Herr talman! För att få en dimension på skillnaden mellan de socialdemokratiska förslagen om vilka resurser Skatteverket ska få nästa år jämfört med regeringens förslag, kan man konstatera att om det socialdemokratiska förslaget är 100 procent får Skatteverket ett anslag som är 98,9 procent. Det är ingen så där himmelsvid stor skillnad. Det är viktigare att se till att Skatteverket arbetar effektivt. Under den tidigare mandatperioden gjordes på förslag av den socialdemokratiska regeringen och med instämmande av bland andra Lennart Hedquist, Jörgen Johansson och mig väldiga saker när det gäller decentralisering av Skatteverket. Mycket granskningsarbete flyttades ut i landet. Framför allt har Skatteverket tagit hela informationstekniken till sitt förfogande. Det är ingen överraskning att Skatteverket har utsetts till den bästa statliga myndigheten. Det är en verkligt fungerande 24-timmarsmyndighet för dem som kan utnyttja tekniken. De blir dessbättre allt fler. Låt mig återkomma till det allra sista. Det är otroligt viktigt att vi ser till att vi inte bara arbetar för att motverka skattefiffel med hjälp av kontroller. Det framlagda förslaget, med väntjänst och så vidare, innebär att man inte bara arbetar med skatteadministration och skattebetalningar utan också arbetar en smula med skattepolitik. Det är det nya som Skatteverket kommer med. Det kommer att innebära att vi blir ett folk som fungerar bättre och att det blir ännu färre fifflare i landet.

Anf. 68 Anders Borg (M)

Herr talman! Jag måste också instämma i det som Gunnar Andrén, Lennart Hedquist och Jörgen Johansson har påpekat, nämligen att Bernhardssons tonläge i diskussionen är positivt. Nu förstör jag säkert Bernhardssons rykte i den socialdemokratiska riksdagsgruppen, men jag tycker att vi alla ska erkänna att människor är felbara. Det måste vara vår utgångspunkt. Det är inte fråga om att tona ned att det har begåtts fel. Jag har själv begått misstag. Det har jag naturligtvis anledning att både beklaga och skämmas över. Jag blir lite förvånad över Hultqvists tonläge. Jag är ny i riksdagsdebatterna, men jag kan naturligtvis gå tillbaka så småningom och titta i protokollet och se alla Hultqvists interpellationer som jag antar har funnits om svartstäderskor, byggsäkerhet, bostadsomvandlingar, representation och reklamskatter, parkeringsregler och vad det nu rörde sig om under den förevarande mandatperioden. Men jag är inte riktigt säker på att jag kommer att hitta dem. Jag tänker inte ta det som utgångspunkt för diskussionen eftersom jag tycker att det är viktigare att vi diskuterar det vi är överens om och vad vi ska göra åt problemet. Vi är överens om att det är ett viktigt problem. Det handlar inte om att tona ned betydelsen när man säger att flera parter har begått misstag. Här har vi anledning att alla fundera på vad vi ska göra för att förbättra situationen. Jag är också positiv till att Skatteverket är så pass tydligt med sitt arbete. Skatteverket har fått ökade resurser under senare år. Den förutvarande regeringen avskaffade arvs- och gåvoskatten, och vi har avskaffat förmögenhetsskatten. Det är skatter som har varit extremt kostsamma i administrativa termer att hantera. Det borde också öppna för en tydligare och bättre skattekontroll. Arbetet mot bidrags- och skattefusk är viktigt i många avseenden. Jag såg någon uppgift i Dagens Nyheter att en majoritet i Hells Angels styrelse är mottagare av Försäkringskassans olika stöd därför att de har drabbats av olika typer av funktionshinder. Ekonomiskt brottslighet - som är ett hot mot mycket grundläggande värderingar i samhället, som vi har sett inte minst de senaste dagarna - har ofta förgreningar in i våldsbrottslighet och annat. En bred syn på bidrags- och skattefusk samt lag och hederlighet har vi alla anledning att uppmuntra. Det ligger mycket i det Andrén, Johansson och Hedquist var inne på när det gäller Skatteverkets förslag. Vi måste ha en enkelhet. Vi vet att när det gäller till exempel bidragsfusk i föräldraförsäkringen eller skattefel vid bostadsförsäljningar har både Skatteverket och Försäkringskassan konstaterat att det i många fall handlar om misstag i hanterandet av komplicerade regelverk. Sedan finns det värre saker, att människor medvetet uppger att de är med sina barn fast de egentligen arbetar eller att de felaktigt försöker undkomma realisationsvinstbeskattning på bostäder. När jag har talat med generaldirektören på Skatteverket har han uppgivit att en majoritet av felen på bostadsförsäljningssidan helt enkelt är misstag. Då måste vi förenkla och förtydliga regelverk. Det är viktigt. Det gäller samma sak vid synen på när människor gör det som här nämndes som väntjänster. Det är klart att om en idrottsförening ersätter en pojktränare i ett fotbollslag med några hundralappar behöver detta inte sätta i gång en enorm administration av arbetsgivaravgifter, sociala avgifter, inkomstuppgifter, skatter och allt vad det handlar om. Däremot är det viktigt att kommersiell verksamhet och ordinärt arbete alltid skattas på ett riktigt sätt. Det är fråga om enkelhet. Bernhardssons påpekande om legitimitet är naturligtvis riktigt. Det handlar om att de utgifter vi har är legitima och att de skatter vi tar in uppfattas som rimliga. Det är viktigt. Och det är viktigt att vi alla föregår med gott exempel. Det är naturligtvis viktigt att vi från alla politiska partier och andra personer i ledande ställning markerar att lagar och regler ska följas och att misstag ska beklagas och ställas till rätta. Ingen av oss ska tro att vi är ofelbara - definitivt inte jag själv.

Anf. 69 Bo Bernhardsson (S)

Herr talman! Jag får väl skärpa till mig nu och bli lite elakare så att jag får ett bättre rykte i min egen riksdagsgrupp. Nej, jag tror inte att det är något problem. Men lite elakare ska jag försöka bli. Om jag ska summera det här tycker jag att de argument som Anders Borg framför allt har fört fram i sitt svar är lite tunna. Det första handlar om rimlighet i skattenivåerna. Det har vi pratat rätt mycket om, och vi är ense om en del. Jag tycker ändå att det i det här sammanhanget blir lite av en undanflykt. Det blir det också när Lennart Hedquist pratar om skattekilarna. Jag tycker inte, kanske just när man har de här utgångspunkterna för en diskussion om skattemoral och skattefusk, att man ska prata så mycket om rimliga skattenivåer. Det är ofta människor som har det väldigt bra som missbrukar systemet och överträder reglerna. Det andra i svaret, som hedrar Anders Borg lite, är att han framhåller vad den socialdemokratiska regeringen satte i sjön och menar att det delvis var väldigt framgångsrika reformer för att förbättra skatteinbetalningarna. Det tredje som Anders Borg framhåller när det gäller vad regeringen har gjort handlar om avdrag för hushållsnära tjänster och sänkta sociala avgifter inom vissa delar av tjänstesektorn. Där kan man säga att det är lite utmanande, pikant eller hur man ska uttrycka sig, att det bland annat är de hamburgerkedjor som har använt arbetskraft på det förfärliga sätt som vi har sett som nu kommer att få skattesubventioner för att kunna bedriva sin verksamhet. Det är inte särskilt lustigt. Det skapar dessutom nya problemområden, som Peter Hultqvist har pekat på. Allra sist: Det här med att man ska dra lite tydligare gränser mellan vad som är väntjänster eller granntjänster och riktigt skattefusk är väl okej. Det bör vi kunna enas om. Samtidigt kan man konstatera att om det hade handlat om det när det gällde vad regeringen sysslade med hade vi inte stått här och haft en debatt över huvud taget.

Anf. 70 Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Det är när man har blivit tillräckligt nyanserad, tillräckligt nedtonad och tillräckligt försiktig och sagt att vi alla sitter i samma båt och äger problemet gemensamt, när man står där utan politisk glöd och utan ens en känsla och nästan ämbetsmannamässigt hanterar frågan, som om det vore bara någon allmän juridik det handlade om, som förtroendet till slut försvinner. Det är därför som det är så viktigt att säga att vad man gör som politisk ledare har betydelse. Jag tycker att det är lite tunt av er att inte kunna se den biten utan att ni står här och smetar ut den totala kollegialiteten i sammanhanget. Jag kan upplysa er om att jag inte satt i riksdagen förra valperioden, så jag har inte ställt några frågor eller interpellationer. På den punkten sitter vi i samma båt. Men jag har lärt mig i en lång kommunal gärning att det aldrig går att komma undan, att det aldrig går att smita. Jag tycker att det är oerhört viktigt att ta upp det här moralperspektivet. Det är lika fel vem som än ger sig in i det. Sedan får ni tycka att mitt tonläge är fel, att jag är odiplomatisk eller att jag begår någon sorts konvenansbrott. Skatteverket ville ha 144 miljoner för 2008. Det har de inte fått gehör för. Vi har föreslagit 60 miljoner. Det är en avsevärd summa pengar som skulle kunna användas för att fortsätta kampen mot skattefusk. Ert tonläge när det gäller egendomsbrott är betydligt högre. Ert tonläge när det gäller bidragsfusk är betydligt högre. Jag hoppas att den här debatten möjligen sänder en signal till finansministern och de övriga representanterna för regeringspartierna: Upp med tonläget! Driv den här frågan! Då blir man trovärdig. Och sluta prata om kollegialiteten! Säg att det är fel varenda gång det här händer! Det är lika fel vem än som gör det, och vi ska inte skyla över, tona ned och vara så förbaskat försiktiga. Jag tycker att 10 av 15 statssekreterare är en signal om att något bör göras.

Anf. 71 Anders Borg (M)

Herr talman! Moral är en komplicerad fråga. Det är klart att politik ska diskuteras med känslor och att det ska finnas hetta och glöd i den. Men den lilla känsla som har svårt att lämna mig är att Hultqvists glöd är symmetrisk eller kanske har en partipolitisk udd. I anförandet nämns statssekreterare. Man undrar lite om andra exempel som inte nämns. Det är därför jag tycker att vi ska vara lite försiktiga. Vi ska erkänna fel, och vi ska vara tydliga. Det finns ingen gränslinje mellan svart och vitt. Det finns rätt och det finns fel, och de som har begått fel ska beklaga och ställa till rätta. Därom ska vi vara helt tydliga. Men felen har inte bara begåtts inom de borgerliga partierna, utan det är fler som har begått misstag. Det är viktigt att vi tar de här diskussionerna med den utgångspunkten. Låt mig bara konstatera att jag tror att vi måste angripa ekonomisk brottslighet, bidragsfusk och skattefusk på flera fronter. Det måste vara risk för kontroll. Det måste finnas sanktioner. Det måste också finnas en enkelhet i regelverket som gör att människor kan följa reglerna. Det måste finnas en rimlighet i skattereglerna. Det är ju inte så att vi inför hushållstjänster eller sänker arbetsgivaravgifterna i servicesektorn primärt för att uppnå minskat skattefusk, utan det är för att vi vill skapa jobb. Handelns Utredningsinstitut har konstaterat att de nedsättningar vi gör på restaurangsidan kan bidra till 10 000-15 000 jobb, och det är naturligtvis den viktiga och centrala utgångspunkten. Att vi sedan också bekämpar skattefusk är naturligtvis centralt. Låt mig avslutningsvis i den här debatten konstatera att det som är viktigt är att om vi ska ha legitimitet för våra skatter, för våra välfärdssystem, för den långsiktiga uthålligheten i offentliga finanser, måste vi gemensamt vara tydliga med att lagar och regler ska följas. Vi som har en ledande ställning i samhället måste föregå med gott exempel. Vi ska aldrig tona ned de fel som har begåtts, men vi ska också ha en ödmjukhet inför att fel kan begås av alla.

den 6 november

Interpellation

2007/08:120 Åtgärder mot skattefusk

av Bo Bernhardsson (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Olika uppskattningar har gjorts av den svarta ekonomins omfattning. Enligt en av dessa, gjord 1997, uppskattas svartarbetet till ett värde av ca 50 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 3 procent av bruttonationalprodukten, bnp. Det beräknas i sin tur leda till ett skattebortfall för stat och kommun som uppgår till 20–40 miljarder kronor. Det är en avsevärd summa, och andra beräkningar pekar mot att det skulle röra sig om ännu större summor.

En serie händelser den senaste tiden har strukit under hur utbrett skattefusket är. Inte minst det som hänger samman med utnyttjandet av så kallad svart arbetskraft. Det handlar om hur stora, högavkastande företag rundar skatteregler och avtal. I SVT:s Uppdrag granskning avslöjades således för en tid sedan att McDonalds och Burger King med flera snabbmatskedjor anlitade underleverantörer som i sin tur utförde tjänsterna med arbetskraft som jobbade för svältlöner och utan rimliga trygghetsanordningar.

Det handlar också om personer i samhällets toppskikt – ja, i fall efter fall ministrar och höga tjänstemän på Regeringskansliet, själva försedda med utomordentligt väl tilltagna löner och extraordinära trygghetsanordningar – som utan betänkligheter anlitar svart arbetskraft, som därmed går miste om bland annat sjukförmåner och pensionsrätt. Dessa skatteprotester handlar alltså ingalunda om att det ska löna sig att arbeta utan om att utnyttja människor som är i underläge. Det innebär också att samhället går miste om viktiga bidrag till de gemensamma utgifterna som till sjukvård, allmänna vägar och mycket annat – utgifter som därmed måste betalas av andra skattebetalare, som inte vill eller har möjlighet att skattefuska.

Det riktigt allvarliga med de händelser som kan kopplas till Regeringskansliet är att de kan misstänkas starkt bidra till en ytterligare uppluckring av skattemoralen och därmed till att solidaritetstanken i vår samhällsmodell allvarligt undermineras.

Mina frågor till finansministern är:

Vilka åtgärder tänker finansministern vidta för att skärpa kontrollen av skattefusket och öka skatteinbetalningarna?

Vilka åtgärder ämnar finansministern vidta för att med exempelvis informationsinsatser öka förståelsen för skatteuttagen och förbättra skattemoralen?