Att göra människor statslösa

Interpellationsdebatt 18 januari 2024

Protokoll från debatten

Anföranden: 11

Anf. 27 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! har frågat justitieministern om han anser att det är önskvärt med ett ökat antal statslösa och hur ministern avser att agera inom sitt ansvarsområde utifrån sin ståndpunkt i frågan. Han har även frågat under vilka omständigheter ministern anser att en person ska kunna göras statslös och om ministern avser att ta några initiativ inom sitt ansvarsområde för att möjliggöra att personer görs statslösa. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Låt mig först säga att regeringen inte planerar att lägga fram några förslag som innebär att människor ska kunna göras statslösa. Att undersöka den frågan ingår inte heller i uppdraget för 2023 års fri- och rättighetskommitté, som tillsattes av regeringen förra året och där alla partier i riksdagen är representerade. Av kommitténs direktiv framgår att uppdraget i denna del enbart omfattar att undersöka om medborgarskapet för personer med dubbla medborgarskap ska kunna återkallas i vissa angivna fall. Justitieministern redogjorde också för detta i december i sitt svar på interpellation 2023/24:243.

Regeringen anser att UNHCR utför ett viktigt arbete med att minska statslösheten i världen, och Sverige har genomfört flera utfästelser inom ramen för UNHCR:s pågående kampanj mot statslöshet. Fler länder har nu tillträtt FN:s båda statslöshetskonventioner, det vill säga 1954 års FN-konvention om statslösa personers rättsliga ställning och 1961 års FN-konvention om begränsning av statslöshet. Det är konventioner som Sverige tillträdde redan på 50- respektive 60-talet.

Statslöshet för personer som lever i Sverige beror i första hand på de statslösa personer som beviljas uppehållstillstånd av skyddsskäl eller på grund av familjeanknytning. Ett annat skäl till statslöshet är diskriminerande lagstiftning i vissa länder som innebär svårigheter att föra över medborgarskap från mor till barn. Ytterligare ett skäl är att vissa länder fråntar delar av befolkningen rätten till sitt medborgarskap. Ett viktigt sätt att bryta den utvecklingen är att fler länder efterlever FN:s statslöshetskonventioner. Det är bland annat därför UNHCR:s arbete mot statslöshet är så viktigt.

Ett sätt att undvika att statslöshet uppstår är att tillåta dubbelt medborgarskap, vilket Sverige har gjort sedan 2001. Den som ansöker om svenskt medborgarskap behöver därför inte avsäga sig sitt tidigare medborgarskap.

Avslutningsvis vill jag understryka att regeringen vill värna det svenska medborgarskapets värde. Regeringen har bland annat tillsatt en utredning som har i uppdrag att lämna förslag på skärpta krav för svenskt medborgarskap. Regeringen vill också att det ska ställas krav på språk- och samhällskunskaper för svenskt medborgarskap.


Anf. 28 Samuel Gonzalez Westling (V)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret. Det är glädjande att åtminstone statsrådet Malmer Stenergard och jag själv verkar vara överens om att statslöshet är något som bör undvikas.

Grunden för interpellationen tycks helt enkelt bygga på ett missförstånd. Därför måste frågan ställas varför justitieminister Gunnar Strömmer varit så otydlig. Han säger en sak i medierna för att i ett senare skede säga något helt annat. Det är inte ett särskilt förtroendeingivande eller betryggande beteende. Regeringen är förstås fortfarande relativt ny på jobbet, men sådan otydlighet är djupt olyckligt med, särskilt när det finns andra, som har andra uppfattningar, som har fingrarna i syltburken.

Regeringsunderlagets största parti, Sverigedemokraterna, har tydligt uttalat att de gärna ser att människor ska kunna göras statslösa. Jag förstår att statsrådet inte har förmåga eller ens vilja att svara på vilken politik ett annat parti driver. Men överenskommelsen mellan regeringen och Sverigedemokraterna ska uppenbarligen uppdateras årligen. Det är ett sedan länge allmänt känt faktum att regeringen sitter på Sverigedemokraternas nåder och får förhålla sig till deras nycker.

Utifrån statsrådets svar här i dag undrar jag om det är korrekt uppfattat av mig att regeringen inte skulle acceptera några krav från Sverigedemokraterna på att utreda eller införa möjligheten att göra människor i Sverige statslösa.


Anf. 29 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Interpellanten och ledamoten Samuel Gonzalez Westling skriver i sin interpellation att regeringen och Sverigedemokraterna vill göra fler människor statslösa. Det stämmer inte. Det är inte ett självändamål att människor ska bli statslösa. Det skulle inte gynna någon på något sätt.

Däremot anser Sverigedemokraterna att naturaliserade medborgare som skulle kunna skada samhället allvarligt genom terrorism eller organiserad kriminalitet ska kunna få sitt medborgarskap omprövat. Det kan resultera i att vissa blir statslösa. Men det är inte syftet, utan det är att medborgarskapet inte ska kunna vara ett skydd för personer vars enda syfte är att skada Sverige.

Det främsta syftet med ett sådant förslag är att göra Sverige till ett tryggare land samt skydda svenska folket från terrorister och våldsverkare.

Sedan måste det sägas att en invandrare som välkomnas till Sverige, får ett medborgarskap och därmed även välkomnas in i samhällsgemenskapen ska bli fråntagen det medborgarskapet om han eller hon förråder samhällsgemenskapen genom att skada den. Det ska vara tydligt att den person som välkomnas in i samhällsgemenskapen även kan kastas ut om den har kommit till Sverige för att skada folk.

Om man tittar på den misslyckade integrationen av invandrare och hur medborgarskap praktiskt taget har skänkts bort till invandrare under det socialdemokratiska styret kan man konstatera att det finns vissa invandrare med svenskt medborgarskap som känner större lojalitet till Islamiska staten eller ett kriminellt gäng än till Sverige. Det är sorgligt. Det finns människor som lever i Sverige men som inte har behövt bli del av samhället för att bli svenska medborgare. De har andra lojaliteter.

Om en migrant med svenskt medborgarskap skulle begå ett terrordåd anser vi sverigedemokrater att det ska gå att dra tillbaka den personens medborgarskap. Det handlar inte om att öka eller minska antalet statslösa. Det handlar om att de som hatar Sverige och vill skada Sverige inte får stanna kvar här, även om de en gång i tiden lyckades bli medborgare utan att det ställdes några krav på dem.

Det är viktigt i sammanhanget att Sverige enligt den europeiska konventionen om medborgarskap kan göra en person statslös om medborgarskapet förvärvats till följd av oriktiga uppgifter, bedrägligt beteende och liknande.

FN kan ha sina mål, men Sverige som suverän nation har också möjligheter och rättigheter att vidta åtgärder. Där ingår att under vissa omständigheter göra en person statslös. Det som återstår då är vilken prioritering man gör. Jag har förstått att interpellanten och hans parti Vänsterpartiet prioriterar FN:s mål att sänka antalet statslösa. Detta prioriterar de framför svenska folkets trygghet.

Vi sverigedemokrater menar att svenska folkets trygghet väger tyngre än att minska antalet statslösa. Om man begår terrordåd i Sverige ska man kunna förlora medborgarskapet även om man då blir statslös.


Anf. 30 Tony Haddou (V)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag lyssnade på migrationsministerns svar på frågan och blev lite fundersam. Jag hörde migrationsministerns svar och sedan hörde jag Sverigedemokraterna, som säger någonting helt annat. Det blir väldigt oklart i den här debatten som min kollega från Vänsterpartiet ställt frågor om.

Moderaterna vill alltså inte göra människor statslösa, men Sverigedemokraterna - som är underlag till regeringen - vill föra en politik som kan resultera i att människor blir statslösa. Det sa Sverigedemokraterna här i debatten. Vad är det som gäller? Hur ser arbetsfördelningen ut i regeringen? Vem är det som bestämmer i den här frågan? Sverigedemokraterna säger en helt annan sak än det som framkom i svaret från statsrådet.

Det här är en alldeles för viktig fråga för att Sverigedemokraterna och Moderaterna ska ge olika svar. Det blir väldigt vilseledande för den som lyssnar på debatten. Migrationsministern är med och styr Sverige, men här sägs olika saker. Det blev tydligt i det här exemplet att migrationsministern verkar ha en helt annan inställning till FN:s mål än vad Sverigedemokraterna har. Hur ser förhållandet ut till FN i frågan om statslöshet?

Moderaterna verkar tycka en sak, och Sverigedemokraterna presenterar någonting helt annat. Men man behöver kanske inte bry sig om det om man i första hand ska värna om svenska folket? Sverigedemokraterna säger att FN:s mål inte spelar någon roll, men migrationsministern säger något helt annat. Hon säger att det målet spelar roll och att vi ska följa det. Det är ett väldigt oklart budskap från regeringen om den här frågan. Vad är det som gäller?


Anf. 31 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Det var många olika frågor. Jag börjar med att förtydliga, utifrån frågan jag fick av Samuel Gonzalez Westling, att regeringen inte har några planer på att lägga fram några förslag som innebär att människor ska kunna göras statslösa. Att undersöka den frågan ingår inte heller i uppdraget för 2023 års fri- och rättighetskommitté som tillsattes av regeringen förra året och där alla partier i riksdagen är representerade.

Av kommitténs direktiv framgår att uppdraget i denna del enbart omfattar att undersöka om medborgarskapet ska kunna återkallas för den med dubbla medborgarskap som har begått systemhotande brottslighet, brott mot mänskligheten, vissa andra internationella brott, andra mycket allvarliga brott eller vars medborgarskap har förvärvats till följd av oriktiga uppgifter eller genom annat otillbörligt förfarande.

Jag vill vara väldigt tydlig med att det faktum att en person blir statslös i fall när man har beviljats medborgarskap genom att till exempel lämna osanna uppgifter alltså inte är ett folkrättsligt hinder. Det kan vara värt att notera. Personen har ju i det fallet lurat till sig ett medborgarskap, vilket är stötande. Det är därför enkelt att förstå varför en sådan möjlighet finns, rent folkrättsligt. I dessa fall väger intresset av att värna om medborgarskapets värde och integritet över. Men, som jag redan har sagt - och jag tycker att jag har varit ganska tydlig - är återkallelser som kan leda till statslöshet inte någonting som grundlagsutredningen ska undersöka.

Regeringen tycker att det är viktigt att utredningen tittar på möjligheten att återkalla medborgarskap för dem som har dubbla medborgarskap. Det är ett led i att värna om det svenska medborgarskapet och dess värde.

Regeringen har tillsatt en utredning för att stärka värdet av det svenska medborgarskapet, och där ingår att föreslå en längre hemvisttid från dagens fem till minst åtta år som huvudregel. Det ingår även att föreslå skärpta kunskaper om Sveriges samhälle och kultur, föreslå återinfört krav på egen försörjning, föreslå skärpta krav på hederlig vandel inklusive kontroll av tidigare brottslighet i hela EU och att utreda en lojalitetsförklaring, medborgarskapssamtal eller liknande ceremoniellt inslag av obligatorisk karaktär.

Återkallelse av medborgarskap ligger i en annan utredning och är ytterligare ett sätt att försöka stärka värdet av det svenska medborgarskapet.

Jag måste säga att jag blev lite konfunderad av det inlägg som Tony Haddou hastigt och lustigt gjorde i debatten. Det är ju inte så att om man ingår i ett regeringsunderlag slås man automatiskt samman till ett och samma parti. Vi är fyra partier varav tre sitter i regering, och jag har mycket tydligt redogjort för regeringens ståndpunkter. Att vi sedan som enskilda partier kan ha delvis annan syn på saker men ändå samarbeta i delar där vi är överens är ingen demokratisk anomali utan snarare så som det brukar gå till.

Detta är en debatt som jag välkomnar, för jag tycker inte att det här är alldeles enkla frågor. Låt oss fortsätta debatten!


Anf. 32 Samuel Gonzalez Westling (V)

Fru talman! När det gäller vad utredningar ska göra tror jag att det är uppenbart för alla att de ska göra det de är tillsatta för att göra. Där råder det nog inget missförstånd mellan oss. Det som gör att det hela blir otydligt är det som framkommer när vi pratar utanför utredningen.

Det som statsrådet faktiskt säger är att det finns en utredning men inte vad man har för avsikt att göra eller vad som kan tänkas hända efteråt. Det vi hör från Sverigedemokraterna är att man skulle kunna öppna för att göra folk statslösa på andra grunder än de statsrådet pratade om, alltså vad som är tillåtet enligt folkrätten. Det var inte det Sverigedemokraterna pratade om.

Min specifika fråga var: Är det korrekt uppfattat att regeringen inte skulle acceptera några krav från Sverigedemokraterna om att utreda eller införa möjligheten att göra människor statslösa i Sverige? Jag kan komplettera den frågan genom att hänvisa till det som vi alldeles nyss hörde Sverigedemokraterna prata om i talarstolen.


Anf. 33 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Diskussionen i dag handlar i grund och botten om huruvida ett svenskt medborgarskap som en invandrare har förvärvat ska kunna bli en garanti för att kunna stanna kvar i Sverige även om man begår de hemskaste brotten. Vi sverigedemokrater menar att det inte ska finnas någon sådan garanti. De som kommer till Sverige från andra länder har ett annat hemland. Om de väljer att ägna sig åt terrorism eller organiserad kriminalitet i Sverige har de förbrukat sin rätt att vistas i Sverige, även om de skulle vara medborgare och även om de skulle bli statslösa.

Svenska folkets trygghet är helt enkelt viktigare. Självklart är statslösa människor utsatta, men svenska folkets trygghet är viktigare. Ingen vill att det ska finnas fler statslösa, men svenska folkets trygghet är viktigare. Ska vi göra Sverige till ett tryggt land kan inte kriminella och terrorister gömma sig bakom ett medborgarskap medan de begår sina brott. Som vi konstaterat tidigare har Sverige rent folkrättsligt alla möjligheter att återta medborgarskap även om personen skulle bli statslös.

År 2022 fick Sverige cirka 90 000 nya medborgare. De vanligaste länder som dessa medborgare kom ifrån var Syrien, Eritrea, Somalia, Afghanistan och Irak. Vissa av dessa medborgare kommer att vara mycket farliga. Vissa av dessa medborgare kan i framtiden begå terrordåd. Rätt många av dessa medborgare hyser ingen lojalitet gentemot Sverige. Vi kommer att behöva återta vissa av dessa medborgarskap, och vi måste kunna göra det även om de personerna blir statslösa - om det är det som krävs för att vi ska skydda svenska folket.


Anf. 34 Tony Haddou (V)

Fru talman! Regeringen säger en sak - jag tycker att statsrådet var tydlig i sitt inlägg - men så säger Sverigedemokraterna en annan sak. Det vi oroar oss över är inte den utredning som statsrådet är inne på och så vidare utan vad som blir resultaten efteråt när man ställer sig helt olika i frågan.

Sverigedemokraterna säger att de ska föra en politik som kan resultera i att fler blir statslösa. Att döma av vad ledamoten nyss sa verkar de inte ta särskilt mycket hänsyn till detta. Då handlar det inte om det här med dubbla medborgarskap och så vidare, som statsrådet är inne på, utan Sverigedemokraterna har ett helt annat syfte.

Kan då statsrådet garantera i riksdagen att man står bakom FN:s mål om att minska antalet statslösa? Det vill uppenbarligen inte Sverigedemokraterna. De verkar helt hänsynslösa i den här frågan. Men kan statsrådet garantera detta?


Anf. 35 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Till att börja med ska jag besvara Samuel Gonzalez Westlings fråga. Jag tycker att jag i varje inlägg har varit tydlig med och repeterat att regeringen inte planerar att lägga fram några förslag som innebär att människor görs statslösa. För att vara väldigt tydlig vill jag också säga att det är jag som i den här debatten representerar regeringen.

När det sedan gäller FN:s viktiga konventioner om att motarbeta statslöshet anser regeringen att UNHCR utför ett viktigt arbete med att minska statslösheten i världen. Sverige stöder också UNHCR:s pågående kampanj mot statslöshet, som inleddes 2014 och löper på till och med i år.


Anf. 36 Samuel Gonzalez Westling (V)

Fru talman! Jag vet inte om det är så att jag är väldigt otydlig, men min fråga var inte vad regeringen har för avsikt att göra just nu eller vad den har för planer just nu. Frågan var: Om Sverigedemokraterna ställer kravet att man ska kunna göra människor statslösa, kommer då regeringen att säga nej? Det är en väldigt enkel fråga. Man kan svara ja eller nej.


Anf. 37 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Vi har enats i regeringsunderlaget om direktiven till utredningen, och det står klart och tydligt att man inte förväntas lägga fram några förslag som innebär att människor blir statslösa genom att medborgarskap återkallas. Där har vi också regeringens ställning i frågan, det vill säga att regeringen inte har några planer på att lägga fram några förslag. Jag hoppas att jag därigenom har varit väldigt tydlig.

Jag vill tacka så jättemycket för debatten. Jag förstår verkligen att man lyfter fram den här frågan, och jag ser fram emot att fortsätta diskutera den när kommittén har kommit med sina förslag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2023/24:291 Att göra människor statslösa

av Samuel Gonzalez Westling (V)

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

FN:s flyktingorgan UNHCR har satt upp målet att utrota statslösheten till 2024. FN:s generalförsamling står bakom målet. Sveriges justitieminister Gunnar Strömmer verkar dock ha en annan uppfattning. I Sveriges Radio (den 21 november 2023) uttryckte han att det bör finnas fler möjligheter att säga upp personers medborgarskap, även om de inte är medborgare någon annanstans. Sverige ska alltså, enligt justitieministerns önskan, verka för att fler människor blir statslösa.

Den som är statslös har väsentligt sämre möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda än medborgare. Att göra människor statslösa är dessutom ett effektivt sätt att utöka det så kallade skuggsamhälle som regeringen säger sig vilja bekämpa.

UNHCR beskriver på sin hemsida hur problematiken med statslöshet ser ut i de nordiska och baltiska länderna. De konstaterar att en utmaning är att kartlägga vilka som är statslösa och att det behövs ytterligare skyddsåtgärder för barn som föds som statslösa. Samtidigt pekar UNHCR på att det skett stora framsteg de senaste åren genom att tidigare statslösa personer har beviljats medborgarskap i flera länder och att åtgärder har vidtagits för att förbättra identifieringen av statslösa personer.

Den utvecklingen vill justitieministern alltså bryta. Hans stödparti SD går ännu längre. De anser att medborgarskap ska kunna upphävas om personen i fråga utgör fara för samhället. Hur det ska tolkas och vad det ska innebära i praktiken är oklart och oroväckande, vilket såklart är poängen.

Att vilja öka antalet statslösa är illa nog. Det är också viktigt att inse att detta är ytterligare ett steg i den uppluckring av rättigheter som den här regeringen fokuserar så starkt på.

Mot denna bakgrund vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:

 

  1. Anser ministern att ett ökat antal statslösa är önskvärt, och hur avser ministern att agera inom sitt ansvarsområde utifrån sin ståndpunkt i frågan?
  2. Under vilka omständigheter anser ministern att en person ska kunna göras statslös, och avser ministern att ta några initiativ inom sitt ansvarsområde för att möjliggöra att personer görs statslösa?